Örebro Universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
Män och kvinnors uppfattning om arbetslöshet i kris
En studie om hur manliga och kvinnliga studenters uppfattningar av risken för arbetslöshet har påverkats av Covid-19-pandeminSociologi, kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15hp
Ht 2020
Författare: Samuel Denzler Andersson & Nora Stenberg Handledare: Daniel Sjödin
Förord
Vi vill yttra ett stort tack till alla inkluderade i denna studie. Tack till våra intervjupersoner som gjort studien möjlig att genomföra genom sina berättelser och uppfattningar. Ett stort tack till vår handledare Daniel Sjödin som givit oss konkret och djupgående feedback under hela processen.
Örebro, januari 2021
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay, 15 hp, Autumn 2020
Authors: Samuel Denzler Andersson & Nora Stenberg
Abstract
During spring of 2020, the Covid-19-pandemic broke out and gave rise to a greater risk of unemployment due to redundancies and precarious employment. Young people are reported as one of the most vulnerable groups to unemployment during the pandemic. The purpose of the study is to gain deeper knowledge about male and female students' perceptions of risks of unemployment during the Covid-19-pandemic. The purpose is answered on the basis of the following questions; how have students' perceptions of risk regarding unemployment been affected by the Covid-19-pandemic, how do perceptions of risk about unemployment differ between male and female students and what do students define as risk. Previous research indicates that gender influences the perception of risks based on insecurity and vulnerability regarding work, but also physical violence. The theoretical framework used is Furlong & Cartmel's theorizing of individualized risk and the conditions of young people in late modernity, and West & Zimmerman's theorizing of Doing Gender. The survey in form of qualitative interviews shows how the perception of unemployment as a risk has become more apparent individually during the pandemic. The responsibility of the risk for unemployment has been individualized and the interviewees feel that they have to manage risk themselves. Despite that, the students perceive that the consequences of the pandemic are responsible for unemployment instead of individual performance. Unemployment based on the gender aspect shows no significant difference in risk perception between men and women, however, there are preconceived notions that women experience a greater risk of unemployment than men. We concluded that this may be due to the perceived general anxiety of the interviewees, rather than the necessary gender they have.
Keywords: unemployment, Covid-19, students, risk perception, gender, Doing Gender,
Sammanfattning
Under våren 2020 bröt Covid-19-pandemin ut och gav upphov till en större risk för arbetslöshet på grund av varsel och osäkra anställningar. Unga rapporteras som en de mest utsatta gruppen inför arbetslöshet under pandemin. Studiens syfte är att få djupare kunskap om manliga och kvinnliga studenters uppfattningar av risken för arbetslöshet under Covid-19-pandemin. Syftet besvaras utifrån tre huvudfrågeställningar; hur har studenters riskuppfattningar angående arbetslöshet påverkats av covid-19-pandemin, hur skiljer sig riskuppfattningar om arbetslöshet mellan manliga och kvinnliga studenter och vad definierar studenter som risk. Tidigare forskning indikerar på att kön inverkar på uppfattningen av risker utifrån osäkerhet och utsatthet om dels arbete, dels fysiskt våld. Det teoretiska ramverk som använts är Furlong & Cartmels teoretisering om individualiserad risk och ungas förutsättningar i senmoderniteten, samt West & Zimmermans teoretisering om Doing Gender. Undersökningen i form av kvalitativa intervjuer, visar hur uppfattningen av arbetslöshet som risk blivit mer individuellt påtaglig under pandemin. Ansvaret av risken för arbetslöshet har individualiserats och intervjupersonerna upplever att de själva måste hantera risken. Trots detta uppfattar studenter att konsekvenserna av pandemin bär ansvaret för arbetslöshet istället för individuell prestation. Arbetslöshet utifrån könsaspekten visar ingen påtaglig skillnad i riskuppfattning mellan män och kvinnor, däremot finns det förutfattade meningar om att kvinnor upplever större risk för arbetslöshet än män.Vi drog slutsatsen att det kan bero på den uppfattade generella oron hos intervjupersonerna, snarare än vilket kön de har.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte & frågeställning... 1
1.2 Avgränsning & begreppsförklaring ... 2
1.3 Disposition ... 2
2. Forskningsöversikt ... 4
2.1 Risk och riskuppfattning ... 4
2.2 Könsskillnader i riskuppfattning ... 5
2.3 Arbetslöshet som risk för unga personer ... 7
2.4 Sammanfattning av forskningsläget ... 8
3. Teori ... 9
3.1 Social förändring och ungas erfarenheter i senmoderniteten ... 9
3.2 Doing Gender ... 10
3.3 Tillämpning av teorierna utifrån syfte och frågeställning ... 12
4. Metod ... 13
4.1 Semi-strukturerade intervjuer ... 13
4.2 Urval ... 14
4.3 Bearbetning och analys av datamaterial ... 16
4.4 Etiska hänsynstaganden ... 17
4.5 Tillförlitlighet ... 17
5. Resultat och analys ... 19
5.1 Studenters definition av risk och uppfattad oro ... 19
5.2 Orolighet och säkerhet inför arbetslivet ... 21
5.2.1 Individualiserat ansvar inför arbetslöshet under Covid-19 ... 22
5.2.2 Utbildning som risk och säkerhet inför arbetslivet ... 23
5.3 Könsskillnader i riskuppfattning om arbetslöshet ... 25
5.3.1 Studenters uppfattning om arbetslöshet ... 25
5.3.2 Studenters förutfattade meningar om det andra könets riskuppfattning om arbetslöshet ... 28
6. Slutsatser och diskussion ... 30
6.1 Vad definierar studenterna som risk? ... 30
6.2 Hur har studenters riskuppfattningar angående arbetslöshet påverkats av covid-19-pandemin? ... 30
6.3 Hur skiljer sig riskuppfattningar om arbetslöshet mellan manliga och kvinnliga studenter? ... 31
6.5 Förslag till framtida forskning ... 32 Källhänvisning... 34 Bilaga 1: Samtyckesbrev ... Bilaga 2: Intervjuguide ...
1
1. Inledning
Under våren 2020 bröt rådande Covid-19-pandemi ut som gav upphov till krisberedskap i Sverige gällande det individuella och statliga ansvaret som krävs i en period präglad av risker och faror. En av dessa risker är arbetslöshet på grund av varsel eller brist på arbetsmöjlighet på arbetsmarknaden. Utifrån ett pressmeddelande av Arbetsförmedlingen (2020) i maj 2020, har varsel av anställda på arbetsmarknaden ökat parallellt med ökad spridning av Covid-19. Arbetsförmedlingen identifierar även pandemin som en kris på arbetsmarknaden i och med konstant ökning av arbetslöshet (Arbetsförmedlingen, 2020). En grupp som är speciellt utsatt för arbetslöshet som konsekvens av pandemin är studenter på universitetsnivå som ska ut på arbetsmarknaden efter examen. Varsel av anställda och minskade arbetsmöjligheter introducerar studenter till en arbetsmarknad präglad av arbetsbrist. I en rapport av SCB (2020) har introduktionen av unga på arbetsmarknaden försämrats kraftigt på grund av Covid-19-pandemin. Ökningen av arbetslöshet under 2020 var som störst för just unga mellan 15 och 24 år. Utifrån statistiken som SCB (2020) rapporterade finns det en ökad risk för unga personer att hamna i arbetslöshet vid introduktionen på arbetsmarknaden. Ungas förståelse för arbetslöshet kan synliggöras i deras uppfattning av risker och hanteringen av kriser. Av dessa anledningar finns det ett sociologiskt intresse att studera ungas uppfattningar av risken för arbetslöshet.
I en tidigare undersökning angående hur risker uppfattas och upplevs, identifieras kön som en påverkande faktor. Undersökningen redogör för att män och kvinnor uppfattar risker olika på grund av delvis biologiska skillnader mellan könen, men främst på grund av sociala och kulturella. Dessa skillnader syns i könsroller och könsskillnader för hur män och kvinnor bör uppfatta en specifik fara eller risk i sitt handlande (Kung & Chen, 2012:1542-1543; Finucane et.al, 2000: 169-170; Gustafson, 1998:810). Av dessa skäl identifierar vi ett vetenskapligt intresse att undersöka hur manliga och kvinnliga studenters uppfattningar av risken för arbetslöshet har påverkats av Covid-19-pandemin.
1.1 Syfte & frågeställning
Studiens syfte är att få djupare kunskap om manliga och kvinnliga studenters uppfattningar av risken för arbetslöshet under Covid-19-pandemin. Anledningen till valet av arbetslöshet som
2
risk i studien är för att inkludera kontexten av individer som riskerar att bli arbetslösa till följd av Covid-19-pandemin. Könsaspekten är relevant för förståelsen av skillnaden mellan män och kvinnor i värdering av risker i relation till arbetslöshet.
För att fullfölja studiens syfte har vi för avsikt att besvara dessa frågeställningar:
1. Hur har studenters riskuppfattningar angående arbetslöshet påverkats av Covid-19-pandemin?
2. Hur skiljer sig riskuppfattningar om arbetslöshet mellan manliga och kvinnliga studenter?
2.1. Hur skiljer sig studenternas riskuppfattningar i jämförelse med deras förutfattade meningar om det andra könets riskuppfattningar?
3. Vad definierar studenter som risk?
1.2 Avgränsning & begreppsförklaring
Intervjupersonerna i studien är alla heltidsstuderande programstudenter vid Örebro universitet. Samtliga av dessa studenter är bebodda i Örebro stad i Sverige. Ingen av studenterna i studien har ett yrkesarbete samtidigt som studierna, med anledning att kunna undersöka deras uppfattning av risken för att bli arbetslös. Endast kön undersöks och analyseras i resultatet. Av den anledningen exkluderas andra sociala aspekter, såsom etnicitet och klass för att anpassa avgränsningen utifrån studiens forskningsfrågor.
Med begreppet ´risk´syftar vi till individens exponering för en viss framtida fara vi en specifik handling (Harris & Miller, 2000:844-849; Umamaheswar & Tan, 2020:4-7; Ersoy-kart & Erdost, 2008:280). Med begreppet ´riskuppfattning´ syftar vi till uppfattning av risk och de sociala aspekter som kön, klass och etnicitet som kan inverka på den personliga uppfattningen av vad en risk är (Kung & Chen, 2012:1537,1543; Finucane et.al., 2000:171; Harris & Miller, 2000:860-861). Med begreppet ´Covid-19-pandemi´ syftar vi till infektionssjukdomen Coronas utbrott år 2020.
1.3 Disposition
I kapitel två presenteras en översikt av tidigare forskning till grund för studien. Kapitel 3 behandlar samtliga teorier för analys och resultat. I kapitel 4 presenteras metoden för datainsamling och bearbetning av det insamlade materialet. I kapitel 5 redovisas resultatet och
3
analysen som återkopplas till teorierna samt frågeställningarna. Till sist redovisas slutsatserna av analysen i kapitel 6, vilket avslutas med en diskussion om bidraget av studien och förslag inför kommande forskning.
4
2. Forskningsöversikt
Nedan följer tidigare forskning som har kategoriserats i tre teman som tematiseras utifrån studiens forskningsområde. Områdena berör riskuppfattning i relation till genus, ålder och Covid-19. Det första området handlar om skillnader i riskuppfattning mellan män och kvinnor. Andra området berör risken av arbetslöshet hos unga. Det tredje området behandlar påverkan av riskuppfattning under Covid-19. Syftet med artiklarna är att ge en förståelse för forskningsämnet och tidigare tillämpningar av riskuppfattning.
Sökningen av samtliga vetenskapliga artiklar i kapitlet har gjorts via databasen Sociological Abstracts. Sökorden som har inkluderats i sökningen av artiklarna är ord utifrån frågeställningen. Såsom risk, risk perception, unemployment, Covid-19, students, gender, m.m. Antalet träffar som sökningen gav var 667 artiklar, som sedan reducerades till 651 efter sökningen begränsades till alla artiklar från år 1990 till år 2020. Urvalet av artiklar gjordes genom att vi läste abstraktet och granskade nyckelorden, samt kontrollerade så de var peer-reviewed. Vi valde därefter att inkludera de 11 artiklar som vi fann mest relevanta för studiens syfte och frågeställningar utifrån de 73 artiklar som vi läste. Utöver dessa artiklar används forskning från SCB (2020) som källa under avsnittet 2.3.
2.1 Risk och riskuppfattning
Förståelsen av risk som begrepp definieras beroende på område av fara för individen i en viss praktik. Fundamentalt kan risk förstås som individens exponering för en viss framtida fara vid en specifik handling. Typen av fara för individen är beroende av den specifika kontext för riskfylld handling. Fara ses i en variation av former; risken för fysiskt våld, risken för spridning av virus eller risken vid valet av utbildning (Harris & Miller, 2000:844-849; Umamaheswar & Tan, 2020:4-7; Ersoy-kart & Erdost, 2008:280). I relation till Covid-19-pandemin har riskuppfattning och riskhantering påverkats. Statlig information och rekommendationer gällande preventivt beteende för individer har inverkat på personens individuella riskuppfattning. Detta i form av den individuella uppfattningen om huruvida något är mer eller mindre riskfyllt. Det förändrar i sin tur hanteringen av smittan av Covid-19-pandemin som en risk (Wise et. al., 2020:9-10; Umamasheswar & Tan, 2020:4-6)
5
Riskuppfattningen har flera påverkande faktorer som exempelvis tidigare erfarenheter och kön, men även sociala aspekter som klass och etnicitet diskuteras i relation till personlig påverkan och uppfattning av risk (Kung & Chen, 2012:1537,1543; Finucane et.al., 2000:171; Harris & Miller, 2000:860-861). Den ökade individualiseringen av risk tenderar till följd av detta att göra risk till en del av vardagen. Vardagligt risktagande uppfattas som en del av identitetsskapandet och ett sätt att bryta mot den triviala säkerheten i vardagen (Green et.al, 2000:123-125).
Den tidigare forskningen om risk och riskuppfattning bidrar en förståelse för vad som tidigare definieras som en risk och hur riskuppfattning berör den individuella uppfattningen av risk. Forskningen är relevant vid förståelsen av arbetslöshet som risk och hur exempelvis kön som social aspekt påverkar individer uppfattningar av arbetslöshet.
2.2 Könsskillnader i riskuppfattning
Utifrån tidigare vetenskaplig forskning av risk och riskuppfattning är könsskillnader en vanlig förekommande aspekt som studerats. Skillnader som existerar mellan män och kvinnor berör främst attityden som finns gentemot risk i allmänhet, istället för uppfattningen av en specifik risk (Umamaheswar & Tan, 2020:4-8; Mitchell et al., 2010: 223-224). Attityden av risk står oftast i relation till de könsroller och könsstereotyper som präglar ett visst samhälle. Sociala roller utifrån manligt och kvinnligt har beskrivits i termer av maskulinitet och moderskap, eftersom dessa roller formar riskhanteringen av potentiell fara. Kvinnans attityd till risk utgår från omsorg och omvårdnad i den traditionella rollen av moderskap. Attityden skiljer sig åt i jämförelse med mannens attityd, eftersom maskulinitet står i kontrast till moderskapet. Maskulinitet hos män ska uttryckas med säkerhet och inte få dem att framstå som sårbara inför fara med att ta en risk. Dessa traditionella roller av maskulinitet och moderskap är därför centrala faktorer vid studerandet av könsskillnader i riskuppfattning (Umamaheswar & Tan, 2020:11-12, 6-7; Gustafson, 1998:808; Mitchell et al., 2010:225-256). I relation till spridningen av Covid-19-pandemin argumenterar Umamasheswar och Tan (2020:11) att kvinnans traditionella roll av moderskapet har förstärkt tendensen för kvinnors oro och ångest över risker närliggande till hemmet. Konsekvensen av pandemin skapar en mer koncentrerade riskuppfattning till familjen och hemmet, inte endast för kvinnor utan också för män. Ökat krav för omvårdnad av familjemedlemmar och hushållet leder till att männens uppfattning av risk
6
förändras. Den traditionella maskulina riskuppfattningen övergår från risker gällande arbete utanför hemmet, till att bli alltmer koncentrerad på rollen av vård och omsorg i hemmet. Trots ökat krav hos män för vårdnad har kvinnors ångest och oro ökat kring konsekvenserna av risken med Covid-19 (Umamasheswar & Tan, 2010: 11-12). Männens negativa attityd till rollen av vårdnad menar Umamasheswar och Tan (2020:11-12) kan vara en anledning till mindre ångestfylld riskuppfattning av pandemin.
Den personliga påverkan av riskhändelser tenderar att vara större för kvinnor än män, även om de upplever ´samma´ risker. Kvinnor upplever vanligen mer rädsla och hot och tenderar att representera risken som en känsla, medan män tenderar att uppleva lägre risk i faror. Detta kan dels bero på biologiska skillnader mellan könen, men främst av sociala och kulturella faktorer i form av könsstrukturer som återspeglar könsroller och könsskillnader i riskexponering och riskhantering. (Kung & Chen, 2012:1542-1543; Finucane et.al, 2000: 169-170; Gustafson, 1998:810).
En av aspekterna till att kvinnor tenderar att känna sig mer utsatta för risker än män kan bero på sociala faktorer som exempelvis könsdiskriminering i form av ojämlika möjligheter. Det kan exempelvis handla om ojämlika möjligheter på arbetsmarknaden eller ojämlik ersättning för jämförbart arbete. Dessa förutsättningar tenderar leda till att kvinnor upplever större utsatthet och därmed blir känsligare för potentiella risker än män. Även den biologiska faktorn är inverkande då kvinnor tenderar att vara mindre fysiskt starkare än män, vilket påverkar deras möjlighet till exempelvis försvar. Dessa könsroller påverkar i sin tur hur farliga situationer uppfattas och även hur individen utvärderar risken och deras handlingssätt i dem (Kung & Chen, 2012:1543; Harris & Miller, 2000:844-845,861).
Tidigare forskning om könsskillnader i riskuppfattning är relevant i studien, eftersom syftet med studien är att urskilja manliga och kvinnliga uppfattningar av risken för arbetslöshet. Forskningen bidrar också med förståelse för könsroller och könsskillnader som vi ämnar undersöka för att besvara studiens andra frågeställning. Vi är medvetna om att forskningen exkluderar andra sociala aspekter än kön som inverka på riskuppfattning, därav anser vi endast att kön är relevant för vår studie.
7
2.3 Arbetslöshet som risk för unga personer
En typ av risk som unga personer utsätts för vid övergången från studier till arbetsmarknaden är risken för arbetslöshet. Risken för arbetslöshet är relevant för nutida unga som söker arbete på arbetsmarknaden, eftersom unga har visats varit en grupp som är särskilt utsatta i Sverige (SCB, 2020). På grund av pandemin har unga anledning att betrakta arbetslöshet som en risk. Den främsta risken av långtidsarbetslöshet kan vara social utfrysning i samhället och kan vara en konsekvens av individens låga riskuppfattning kring arbetslöshet (Kieselbach, 2003:72-74). Unga som befinner sig i låg risk för långvarig arbetslöshet ser risken för arbetslöshet som temporär och positiv i möjliggörandet av tid som kan spenderas för personlig utveckling. På så sätt uppfattas arbetslöshet som en positiv risk för vissa unga personer (Kieselbach, 2003:73; Mitchell, 2010:230).
Arbetslöshet kan leda till att unga blir pessimistiska gällande sin framtid vilket kan resultera i skadliga effekter som bland annat låg självkänsla, misslyckade sociala relationer och depressioner. Dessa effekter kan i sin tur hindra ungdomens vidare arbetssökande och resulterar i en längre arbetslöshet, främst om utbildningskvalifikationer saknas. Vissa tenderar att uppleva att prestigen hotas om arbete inte inleds första året efter examen och arbetslösheten kan därigenom hota den sociala identiteten och leda till ett visst förfrämligande av självet.
Arbetslöshet kopplas vanligen till stigmatisering och blir därmed ofta sammankopplad med personliga brister hos den arbetslöse, vilket är en förklarande faktor till dess bidragande karaktär till ohälsa (Ersoy-kart & Erdos, 2008:283-285; Kelly et.al, 2012:12).
Uppfattning av arbetslöshet som risk innehar också könsskillnader som påverkas av olika sociala faktorer. För unga kvinnor är närvaron av barn en faktor för ökat risk av långvarig arbetslöshet. Andra faktorer för kvinnor är också hög inkomst hos sin partner och antalet välfärdsbidrag som unga kvinnor har. Faktorer för unga mäns integration på arbetsmarknaden gäller främst yrkeserfarenhet och utbildningskvalifikationer (Kelly et. al, 2012:12)
Anledningen till valet av artiklar angående arbetslöshet som risk för unga är att redovisa förväntningar och krav som unga uppfattar i övergången från studier till arbetsmarknaden. Denna förståelse är relevant eftersom intervjupersonerna i studien är unga studenter som förväntas i övergången från studier till arbetsmarknaden hitta yrkesarbeten. Vi är medvetna om
8
att den tidigare forskningen exkluderar äldre generationer som studerar, dock avgränsas urvalet av studenter till unga för att få en specifik åldersgrupp att undersöka.
2.4 Sammanfattning av forskningsläget
För att sammanfatta forskningsläget om risk och riskuppfattning både för unga samt män och kvinnor, bryter vi ner underrubrikerna i tre delar. Risker är framtida faror utifrån nutida praktiker, medan riskuppfattning berör förståelsen eller attityden gällande en fara. Kön är en betydande aspekt i riskuppfattning, eftersom det finns en tendens för män och kvinnor att uppfatta olika risker. Anledning till skillnader i riskuppfattning mellan könen är exempelvis utsatthet och sårbarhet inför risker, där kvinnor är mer utsatta i arbete och våld. Utsatthet och osäkerhet karaktäriserar också ungas övergång från studier till arbete. På grund av låg erfarenhet av yrkesarbete försvåras ingången på arbetsmarknaden, speciellt utan högskoleutbildning. Arbetslöshet uppfattas som konsekvensen av individuell brist i prestation, vilket tenderar att leda till mental ohälsa och låg självkänsla.
Utifrån forskningsöversikten identifierar vi en brist på förståelse för ungas riskuppfattning under Covid-19, främst i övergången från studier till arbete. Formuleringen av frågeställningarna för studien motiveras av denna kunskapslucka i tidigare forskning. Vårt bidrag till forskning i ämnesområdet är därav att få en förståelse för hur manliga och kvinnliga studenters riskuppfattning av arbetslöshet har påverkats av Covid-19-pandemin.
9
3. Teori
I detta avsnitt presenteras teorier ämnade att användas vid analys av insamlade data, och för att besvara studiens frågeställningar. Inledningsvis presenteras Furlong & Cartmels (2007) teoretisering om unga och social förändring som underlag till den första frågeställningen kring studenters riskuppfattning om arbetslöshet. Utifrån West & Zimmermans (1987) teoretisering om Doing Gender har vi för avsikt att analysera den andra frågeställningen gällande hur riskuppfattningen om arbetslöshet mellan manliga och kvinnliga studenter i jämförelse med deras förutfattade meningar.
3.1 Social förändring och ungas erfarenheter i senmoderniteten
Utifrån Furlong och Cartmel (2007:5-6) kännetecknas det senmoderna samhället av individualisering, risker och osäkerhet. Senmoderniteten innehåller social förändring av utbildning och arbetsmarknad, dock kvarstår traditionella ojämlikheter. Traditionella ojämlikheterna som präglade tidigare generationer gäller för den yngre generationen, dock har de sociala förändringar som skett i utbildning och arbetsmarknad skymt undan ojämlikheter som kön, klass och etnicitet. Social förändring har lett till en ökad fragmentering av individers livsupplevelser, vilket leder till ökad variation mellan individers livserfarenheter (Furlong & Cartmel, 2007:6). På grund av ökad fragmentering och variation i erfarenheter mellan individer, blir vardaglig risk och osäkerhet individualiserad. Uppkomst av kris ses som konsekvens av individuell brist istället för brister i kollektiva processer bortom individens inverkan (Furlong & Cartmel, 2007:144). De nya typerna av riskerna som ska överkommas av de unga ska ske individuellt med ett individualiserat ansvar över konsekvenserna vid uppkomsten av kris (Furlong & Cartmel, 2007: 8-9). Uppfattningen av risk måste ändå förstås i kontexten av de traditionella ojämlikheterna vid en ung persons utformning av riskuppfattning och i risktagandet. Beroende på vilken klass, kön eller etnicitet personen i fråga har, finns det en individuell erfarenhet och social klass som påverkar uppfattningen och hanteringen av riskerna (Furlong & Cartmel, 2007:10).
Livsupplevelserna i det senmoderna samhället har för unga förändrats. De säkerheter och förutsägbarheter som var karaktäristiska för det tidigare industrisamhället har ersatts av nya risker och osäkerheter, och vi konfronteras ständigt av dessa (Furlong & Cartmel, 2007:3).
10
Dagens unga förväntas möta risker inom skola och universitet som enskilda individer istället för medlemmar i ett kollektiv, detta ökar det individuella ansvaret för resultat och därmed ökade risker för misslyckande. Förändringarna som ungdomar möter representeras av att skapa konkurrensfördel i en mer avancerad ekonomi där behovet av högkvalificerade arbetare har blivit mer central. Utifrån detta har utbildningen intagit en position där man försöker höja kvaliteten på individers resursbas som en följd av den nya globaliserade ekonomin (Furlong & Cartmel, 2007:13). Universitet och högskolor har i och med detta blivit en ´produkt´ som säljs för att passa individens specifika behov för framtiden. Även om utbildningsförändringar haft relativt liten påverkan på mönster och efterfrågan på utbildad arbetskraft har det haft långsiktig inverkan på ungdomars erfarenheter (Furlong & Cartmel, 2007:14-15).
Ungdomar bygger idag upp kvalifikationer på universitets och högskolors mångsidiga utbud för att få en effektiv övergång till arbetslivet. Trots att fler ungdomar idag vidareutbildar sig på universitet inverkar faktorer som kön på resultat och vald utbildningsväg (Furlong & Cartmel, 2007:16). De förändringar som skett på arbetsmarknaden idag, exempelvis brist på lokala arbetstillfällen utan krav på utbildning, tenderar att leda till att ungdomar väljer att heltidsstudera istället för att gå ut på arbetsmarknaden. Anledningen till detta är oron för bristande tillgänglighet av arbete efter examen (Furlong & Cartmel, 2007:19). Investering av utbildning möjliggör en säkrare individuell hantering av potentiella kriser. Trots ett samhälle som kännetecknas av en ökad risk tänk och riskuppfattning, har unga personer med utbildning förfogandet av att ta säkrare risker (Furlong & Cartmel, 2007:12,25). Dagens utbildningsmöjligheter för unga genererar både kulturellt kapital och information som särskiljer dem från andra på arbetsmarknaden och ger möjligheten till säkerhet från potentiell risk (Furlong & Cartmel, 2007:33).
3.2 Doing Gender
Doing Gender är en teoretisering där icke biologiska och inte naturliga skillnader mellan kön konstrueras. Dessa skillnader härstammar alltså inte från biologiska faktorer, utan kulturella, och framstår sedan som en indikation på könets angelägenhet. Många situationer är inte ursprungligen könskategoriserade. Det som händer i dem är heller inte nödvändigtvis könsrelevant, även om alla situationer trots detta kan skapa kön (West & Zimmerman, 1987:137-138). Detta kan komma till uttryck på arbetsmarknaden genom att vissa yrken kategoriseras och normativt anses som manliga eller kvinnliga. När dessa normativa
11
antaganden överskrids uppstår en rollkonflikt där utövaren av yrket inte harmonierar med könskategoriseringen av yrket. Detta antyder att kön dels förblir en handling som innefattar egenskaper, i interaktion med andra, som återupprepas och därmed reproduceras (West & Zimmerman, 1987:139-140).
Då kön skapas i den vardagliga sociala interaktionen mellan personer, sker det via genusuppvisning (West & Zimmerman, 1987:129-130). Personer uttrycker sin könskategori genom dramatiseringen av det samhälleliga idealet för vad som accepteras som manligt och kvinnligt. Uppvisandet är valfritt till den grad att den enskilda individen utgår från ett socialt manuskript i sitt utförande inför en publik som observerar utförandet och dömer utifrån samma ideal av kön (West & Zimmerman, 1987:130). Män och kvinnor skapar aktivt ett framträdande av sin tillhörighet i relation till idealiseringen av könskategori (West & Zimmerman, 1987:130-136). Ansvarsskyldighet (West & Zimmerman, 1987:136) innebär en konstant bedömning och ifrågasättande av uppvisandet utifrån de kulturellt accepterade idealen av könskategori. Den enskilda personen hålls ansvarig för sin intrycksstyrning i interaktionen med publiken, samt beskylls vid misslyckat framträdande. Personen ifrågasätts istället för de institutionella ideal som ligger till grund för genusuppvisningen. Idealen av könen används för att kreditera manligt och kvinnligt handlande, dock grundar sig skapandet av kön i risken för att bli ifrågasatt i sitt uppvisande (West & Zimmerman, 1987:136-137).
Det förekommer svårigheter att argumentera för möjligheten att undvika att göra kön i olika situationer, främst på grund av de sociala konsekvenserna av inkluderingen i olika könskategorier. Genom att kön konstrueras skapas också strukturer för vad som är normalt och naturligt, därmed skapas också bestående dispositioner mellan män och kvinnor i samhället som blir en ytterligare påverkande faktor. Dessa könskategorier kopplar samman institutionella och interaktionella nivåer som legitimerar de sociala anordningar som präglas av olika könskategorier. De återger därav en skillnad i interaktioner mellan individer och skapar därigenom social kontroll. En social förändring måste därför ske på både individnivå och institutionell nivå. Kön är alltså en ideologisk konstruktion som reproducerar och legitimerar gränser som baseras på könskategorier (West & Zimmerman, 1987:145-147).
12
3.3 Tillämpning av teorierna utifrån syfte och frågeställning
Tillämpningen av teorierna som presenterats i kapitlet anses stå i relation till syftet och frågeställningarna för studien. Teorin om social förändring och risk utifrån Furlong och Cartmel (2007) är tänkt att ge förståelse för relationen mellan sociala strukturer och respondenternas egen erfarenhet i utformandet av deras riskuppfattningar. Syftet med teorin blir främst att förstå respondenternas riskuppfattning i övergången från studier till arbetsmarknad och vilka förväntningar som respondenterna ställs inför i hantering av risk och osäkerhet. West och Zimmermans (1987) teoretisering Doing Gender har syftet att belysa skapandet av skillnader mellan manligt och kvinnligt i respondenternas uppfattning av risk. Samt ge en förståelse för hur studenternas riskuppfattning stämmer överens med deras förutfattade meningar om det andra könets uppfattning. Utgångspunkten för att göra kön är hur respondenterna reglerar sin uppfattning utifrån sin könskategori och de förväntningar som de ställer på sin egen och andras uppfattning av arbetslöshet. Båda teorierna behandlar liknande faktorer för individuell uppfattning och upplevelser, vilket tillsammans ger en mer nyanserad förståelse för både riskuppfattning och kön i samspel.
Genom att använda Furlong & Cartmels (2007) teoretisering tillhandahåller angreppssätt som hjälper oss analysera studenternas individualisering och hantering av arbetslöshet som risk. Teoretiseringen blir användbar eftersom unga idag ställs mot ett mer individualiserat samhälle där det ställs högre krav på individuell hantering av risker. Det relateras till vår studie eftersom unga idag själva förväntas hantera arbetslösheten de ställs inför trots att arbetslösheten i detta fall grundar sig i Coronaviruset. Vidare blir teoretiseringen användbar när vi presenterar intervjupersonernas svar gällande synen på universitetsutbildning som en säkerhet inför framtiden, men också ett risktagande i form av skuldsättningen av studielån. Genom att tillämpa West & Zimmermans (1987) teoretisering Doing Gender kan vi analysera hur samhällsidealet skapar könskategorier inom företag som påverkar vad som är normalt och naturligt. Teoretiseringen ger oss också begrepp för att analysera hur intervjupersonerna resonerar kring uppfattningen om risk om arbetslöshet, och hjälper oss tolka deras förutfattade meningar om det andra könets riskuppfattning om arbetslöshet.
13
4. Metod
I detta kapitel presenterar vi studiens tillvägagångssätt och argumentation för de val vi gjort gällande metoden för datainsamlingen. Inledningsvis beskrivs det hur vi samlar in data genom semi-strukturerade intervjuer samt hur metoden använts. Därefter presenteras urvalet som vi valt att inkludera i studien och därefter presenteras genomförandet av intervjuerna. Avslutningsvis följer bearbetning och analys av datainsamlingsmaterialet, samt avväganden av etiska hänsynstaganden och reflektioner kring studiens tillförlitlighet.
4.1 Semi-strukturerade intervjuer
Då vi ämnar undersöka hur manliga och kvinnliga studenters uppfattningar av risken för arbetslöshet har påverkats av Covid-19-pandemin söker vi ett resultat från studenternas subjektiva perspektiv. Därmed har vi genomfört en kvalitativ studie med 7 djupgående semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna var ungefär 40 minuter långa. I jämförelse med deltagande observation och litteraturstudier, värderade vi intervjuer som mest effektiv i insamlandet av enskilda uppfattningar. Intervjupersonen står i centrum för att få förståelse för deras situation och uppfattningar, vilket kräver flexibilitet och fyllighet i svaren (jfr. Bryman, 2018:562). Begränsningarna som vi upplevt i genomförandet av intervjuerna är bristen på naturliga reaktioner och svar. Utifrån det formella formatet av intervjuer, uppnås inte samma naturliga reaktioner av intervjupersonerna som kan studeras genom exempelvis etnografi och deltagande observation (jfr. Bryman, 2018:594). Genom användandet av semi-strukturerade intervjuer som metod fick vi möjligheten att ge studenterna friheten att själva utforma sina svar från egna subjektiva upplevelser. Intervjupersonerna fick själva tolka frågorna och återberätta sina tankar och erfarenheter. Det underlättar analysen av likheter och skillnader som framkom i deras uppfattningar under intervjuerna (jfr. Bryman, 2018:415).
Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom, till följd av rådande Covid-19-pandemi och den smittorisk fysiska möten hade medfört. Endast en av oss deltog i varje intervju i rollen som intervjuare. Materialet från intervjuerna består av både ljud- och bildinspelning. Bildinspelningen medförde möjligheter för tolkning av ansiktsuttryck och kroppsspråk i analysen. Intervjufrågorna ställdes utifrån en tematiserad intervjuguide, se bilaga 2, och föreslagna intervjufrågor. Intervjuguiden uppehöll en struktur genom intervjuernas gång. Det gav oss svaren som krävdes för att besvara frågeställningarna (jfr. Bryman, 2018:415).
14
Intervjuguidens teman var följande; bakgrundsfrågor, allmänna frågor om risk, allmänna frågor om risk och kön och uppfattning av risken för arbetslöshet. Urval av teman gjordes utifrån det teoretiska ramverket för studien och studiens syfte samt frågeställningar. Den digitala intervjuformen upplevde vi medförde begränsningar i form av att samtalen tenderade att bli formella istället för vardagliga och spontana. Det upplevdes som en svårighet att bibehålla en mer naturlig relation mellan intervjuaren och intervjupersonen. Detta berodde troligtvis på att de digitala intervjuerna krävde större engagemang och mer motivation för att besvara intervjufrågorna (jfr. Bryman, 2018:590-591). Vi är därmed medvetna om att intervjupersonernas svar möjligen hade framställts annorlunda om intervjuerna hade kunnat genomföras i ett fysiskt möte.
4.2 Urval
Urvalet har begränsats till 7 intervjupersoner som anses rimligt inom tidsramen för studien. De studenter som deltog i intervjuerna kontaktades via e-mail med ett samtyckesbrev, innehållandes information om studien och etiska hänsynstaganden. Vi är medvetna om nackdelarna angående kontakt och intervju med studenter som har en relation till oss forskare. Möjligtvis har urvalet av bekanta påverkat svaren i intervjun, och har därav eventuellt också påverkat studiens resultat. Trots bekantskapen har vi tagit åtgärder för att uppehålla formalitet och opartiskhet under intervjuernas genomförande och analys.
Studien utgår från en målstyrd urvalsmetod (jfr, Bryman, 2018:499-500). Formen av målstyrd urvalsmetod som använts är kriteriestyrt urval, med en uppsättning av totalt tre kriterier, man eller kvinna, heltidsstudent och ung (jfr. Bryman, 2018:496-497). En fördel med användandet av kriteriestyrt urval i studien är möjligheten att avgränsa den totala ursprungsbefolkningen av studenter till ett specificerat urval för att besvara forskningsfrågorna (Bryman, 2018:498). En nackdel med den målstyrda urvalsmetoden är svårigheten att generalisera resultatet till populationen, som i detta fall är studenter vid Örebro universitet. Anledningen till denna nackdel är att målstyrt urval är ett icke-sannolikhetsurval, på grund av de uppsatta kriterierna som studenterna har valts utifrån (Bryman, 2018:496). Urvalet representerar därför inte det åldersintervall och den studietakt för den totala populationen av studenter på Örebro universitet. En aspekt som vi också är medvetna om påverkar studiens generaliserbarhet och
15
resultat. Dessa tre kriterier redovisas och motiveras i nedanstående stycke i följande ordning; man eller kvinna, student och ung.
Intervjupersonernas kön är ett av kraven för att säkerställa resultatets validitet. Intervjupersonen ska antingen vara man eller kvinna, därmed vi har intervjuat fyra män och tre kvinnor. Utgångspunkten var att intervjua tre män och tre kvinnor, men en manlig intervjuperson tillkom då en av de kvinnliga intervjupersonerna räknades bort på grund av att kravet för arbetslöshet inte uppfylldes. Vi är medvetna att detta påverkar resultatets validitet, men framförandet av intervjupersonernas svar sker fortfarande med jämn fördelning när vi ämnar undersöka resultatet kring könsskillnader.
Det andra kravet är att intervjupersonen måste vara en heltidsstuderande programstudent vid Örebro universitet. Alla deltagande studenter i studien bor i Örebro stad som är en mellanstor stad i jämförelse med exempelvis Stockholm. Arbetsmöjligheter och utbildning skiljer sig mellan städer exempelvis Stockholm och Örebro. Vi är medvetna om att detta kan påverka intervjupersonernas uppfattning av arbetslöshet. Det i sin tur begränsar generaliserbarheten av studiens resultat på ett annat urval i en större eller mindre stad.
Det tredje kravet är att intervjupersonen är mellan 20 och 25 år, vilket definieras i studien som att vara ung. Vi anser att åldern är relevant vid studerandet av övergången från studier till arbetsmarknaden eftersom äldre tenderar ha mer arbetslivserfarenhet än unga. Frågeställningen vill ha svar på intervjupersonernas uppfattning av risken för arbetslöshet, därav kräver frågan att intervjupersonen inte redan befinner sig på arbetsmarknaden.
Nedan följer tabell 1 över intervjupersonernas fiktiva namn för att på ett effektivt sätt underlätta förståelsen av intervjupersonernas kön för läsaren genom resultat- och analysdelen.
16
Tabell 1: Översikt av intervjupersoner.
Kod för
intervjuperson x Fiktiva namn
IP1 Kalle IP2 Anna IP3 Markus IP4 Jonas IP5 Sara IP6 Niklas
IP7 (utesluten) Matilda
4.3 Bearbetning och analys av datamaterial
Transkriberingen av intervjuerna skrevs ned ordagrant, även kroppsliga uttryck har skrivits ned för att öka dimensionerna i svaren. Efter transkriberingen följde kodning där vi satte koder och kategorier på det insamlade materialet. Sedan genomfördes tematisering i två delar. I den första delen färgades de teman vi valt i olika färger, för att sedan matcha tillhörande koder, för enkel strukturering av materialet. För att inte kontexten skulle försvinna implementeras både frågan och svaret, även fast delar av frågan inte var av relevans för temat (jfr. Hjerm et al., 2014:81). Till svaren behöll vi även koderna som minnesanteckningar och för lättare tillgång till det övergripande innehållet, även detta för att inte tappa kontexten. Exempel på koder vi använt oss av är ´´optimistisk oro´´, ´´ökad medvetenhet om risk´´ och ´´oro för arbetslöshet´´. Vidare förde vi in de citat som vi fann relevanta för respektive tema i ett enskilt dokument och valde därefter ut de citat som var mest relevanta i relation till studiens teorier, samt moderera citaten för att öka koncentrationen (jfr. Hjerm et al., 2014: 80-81). Exempel på teman vi använt är de som presenteras i resultatet och analysen, ´´orolighet och säkerhet inför arbetslivet´´ och ´´könsskillnader i riskuppfattning om arbetslöshet´´, utöver dessa teman tillkommer även tillhörande underteman. Summeringen av bearbetning och analys presenteras i resultatet i formulerade delkapitel utifrån de teman som kodats fram ur materialet. Vid skapandet av koder och teman utgick vi från olika tendenser i intervjumaterialet, samt det teoretiska ramverket. Ur koderna urskildes mönster som gav oss vägledning till skapandet av huvudteman, som i sin tur användes för att skapa underteman.
17
4.4 Etiska hänsynstaganden
Vid utförandet av intervjuerna beaktades de fyra etiska grundprinciperna för studiens informanter (jfr. Bryman, 2018:170-171). Inledningsvis informerade vi respondenterna om studiens syfte, deras frivilliga medverkan och deras möjlighet att avbryta deltagandet och uppfyller därmed informationskravet och samtyckeskravet. Vidare informerades respondenterna om deras anonymitet i studien samt hur datamaterialet hanteras konfidentiellt och att data endast används i forskningssyfte. Vi beaktar därmed konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Slutligen säkerställde vi att respondenterna inte upplevde obehag eller lidande under deltagandet genom att inte inkräkta på deras privatliv. Vi framförde också studiens syfte och respondenternas rättigheter grundligt för att inte misstas för falska förespeglingar (jfr. Bryman, 2018:170-171).
4.5 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet anpassad till kvalitativ metod utgår från kriterier för extern och intern validitet, samt extern och intern reliabilitet. Kriterierna för tillförlitlighet som är motsvarigheter till validitet och reliabilitet är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018:465-475).
För att säkerställa trovärdigheten i undersökningen har tolknings- och reflektionsfrågor ställts till respondenterna för att säkerställa förståelse för deras perspektiv. I analyserna utgår resultatet från direkta citat som givits av respondenterna under intervjun. För att maximera överförbarhet i studien används djupgående och fylliga intervjusvar för att kontrollera för en helhetlig bild av respondenternas ställningstaganden. Pålitlighet i studien uppnår vi genom att beskriva alla steg i studiens tillvägagångssätt i metodkapitlet. Intervjuguiden bidrar också till en pålitlighet genom tematisering av frågor som ordningsföljd, samt bidrar till att maximera objektiviteten i studien. Kriteriet för att styrka och konfirmera utgår därför främst från formatet av intervjuguiden, där intentionen har varit att hålla frågorna så öppna som möjligt för att inte ställa ledande frågor som ifrågasätter objektiviteten (jfr. Bryman, 2018:465-475).
Generaliserbarhet i resultatet av intervjuerna är problematiskt på grund av studiens kvalitativa frågeställningar. Istället för att generalisera utifrån statistik och kvantitet, har vi eftersträvat att säkerställa generalisering utifrån att grunda resultatet utifrån teoretisk förståelse (jfr. Bryman,
18
2018:485). Intervjuguiden för intervjuerna som genomförts är grundad i teori, vilket har resulterat i teoretiska slutsatser i analysen av intervjumaterialet (jfr. Bryman, 2018: 484-485). Av dessa anledningar finns det en teoretisk generaliserbarhet i slutsatserna, vilket förstärks genom att vi säkerställer validiteten av intervjusvaren som nämnts ovan (jfr. Bryman, 2018: 485).
19
5. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultatet och analysen av de sex genomförda intervjuerna, med undantag för den sjunde intervjupersonen Matilda som exkluderades från analysen. Kapitlet är indelat i tre huvudteman, där huvudtema två och tre har två underrubriker respektive. Det första huvudtemat ämnar introducera intervjupersonernas definition av risk och generell oro, till fördel för kommande analys. Det första huvudtemat analyseras utifrån den tredje frågeställningen: Vad definierar studenter som risk? Den tredje frågeställningen presenteras först eftersom det ger en introduktion till studenternas uppfattning av risk, som behövs för att förstå kommande resultat och analys. Det andra huvudtemat ämnar analysera materialet utifrån vår första frågeställning; Hur har studenters riskuppfattningar angående arbetslöshet
påverkats av Covid-19-pandemin? Där presenteras intervjupersonernas uppfattningar av
arbetslöshet som risk under Covid-19-pandemin, utbildning som risk och säkerhet. Det tredje huvudtemat ämnar analysera vår andra frågeställning; Hur skiljer sig riskuppfattningar om
arbetslöshet mellan manliga och kvinnliga studenter. Där presenteras en jämförelse mellan
könens uppfattning av arbetslöshet. Resultatet utgår från tabell 1 som återfinns under urval i metodkapitlet vid hänvisning till intervjupersonernas uttalanden i form av citat.
5.1 Studenters definition av risk och uppfattad oro
För att få en grundläggande förståelse av intervjumaterialet krävs en introducerande redogörelse för intervjupersonernas uppfattning av vad som är en risk och huruvida de själva uppfattar sig som oroliga personer eller inte. Syftet med detta delkapitel är att ge bakgrund och kontext till kommande analys, därav sker ingen analys utifrån det teoretiska ramverket id detta avsnitt. Inledningsvis i intervjuguiden ställdes frågan om hur intervjupersonerna definierar risk, vilket är nödvändigt för att förstå varje enskild persons riskuppfattning. Kalle ger följande svar på frågan om vad han definierar som risk:
[...] jag skulle säga att en risk är att slänga sig ut i något där man inte vet resultatet säkert. [...] men bara man inte vet resultatet i alla fall så skulle jag kalla det för en risk bara man vill nå dit liksom. (Kalle)
20
En risk är väl att man gör något som man inte vet hundra procent kommer gå som man vill att det ska gå. Det kan gå dåligt men det kan gå bra också. (Markus)
Dessa svar syftar på att risk innefattar en handling som kan leda till oönskade resultat. Uppfattningen av risk utifrån Markus och Kalle kan tolkas som att ta en chans, där önskat utfall inte är garanterat. I frågan som följer definitionen av risk, svarar Anna på vad hon uppfattar som en bra risk:
Ehm att chansa, att ta möjligheter, att våga ehm… till exempel säga upp sig och börja på ett nytt jobb nu även fast det är riskfyllt, för det skulle jag göra. (Anna)
Även Sara indikerar på att risk inte alltid behöver vara något dåligt, hon svarar följande:
[...] risk för mig behöver inte vara något dåligt, utan det kan väl vara typ att man vågar ta en risk och kanske utmanar sig [...] (Sara)
I kontrast till Anna och Sara, svarar Niklas på frågan om vad han uppfattar är en dålig risk:
En dålig risk är ju en som oftast slutar i, ja men har ett dåligt utfall, där aa man riskerar att ja, bli av med jobbet eller riskerar skada eller liknande. (Niklas)
I Niklas, Annas och Saras svar finns det en skillnad i uppfattningen av bra och dåligt
risktagande i relation till arbete. Anna uppfattar byte av arbete som att ta möjligheter, medan Niklas likställer risken för att förlora arbetet med att utsätta sig för skada. Dessa svar
samstämmer med Kalle och Markus i deras uppfattningar av vad en risk är, alltså att ta en form av chans. Skillnader uppstår istället i uppfattningen av bra och dålig risk. Utifrån intervjupersonerna verkar graden av fara i det oönskade resultatet påverka villigheten för risktagande oss intervjupersonerna.
Vidare i intervjuguiden ställdes frågan huruvida intervjupersonerna uppfattar sig vara oroliga personer eller inte. Även här upptäcktes ett mönster där samtliga intervjupersoner förutom Niklas inte ansåg sig vara oroliga personer, Niklas svarade följande:
21
ja, det är jag väl… (Niklas)
I motsats till Niklas svarade resterande intervjupersoner att de inte uppfattade sig som oroliga personer, Anna svarade följande:
[...] nej jag skulle nog inte uppleva mig som en orolig person. (Anna)
I likhet med Anna svarade Sara följande:
Nej, det skulle jag inte säga! (Sara)
Även Jonas, Markus och Kalle samstämmer med Anna och Saras uppfattning, Kalle gav följande svar;
[...] inte mer än den genomsnittliga personen kanske [...] Men ingen större oro [...] det kan jag inte påstå. (Kalle)
Utifrån intervjupersonernas svar verkar inte män och kvinnor uppfatta sin egen generella oro på olika sätt. Niklas är ensam i att uppfatta sig som orolig av samtliga intervjupersoner. Dessa svar angående huruvida intervjupersonerna uppfattar sig vara oroliga personer eller inte, utgör en grund för kommande analys. Analysen handlar om intervjupersonernas riskuppfattning om arbetslöshet, där huruvida intervjupersonerna uppfattar sig som oroliga eller inte används som grund för dragna slutsatser, främst i avsnitt 5.3.
5.2 Orolighet och säkerhet inför arbetslivet
Inledningsvis berör det andra temat material från intervjuerna som är centralt för hur studenternas uppfattning av arbetslöshet har påverkats av Covid-19-pandemin. Inledningsvis analyseras individualiseringen av arbetslöshet som risk. Därefter utbildning som risk och säkert. Det teoretiska ramverket som tillämpas i temat är Furlong och Cartmel (2007) angående individualisering av risker, tidigare erfarenheter och investering i utbildning under senmoderniteten.
22
5.2.1 Individualiserat ansvar inför arbetslöshet under Covid-19
Centralt för studenternas uppfattning av arbetslöshet i relation till Covid-19-pandemin var oro och osäkerhet gällande den begränsade möjligheten till anställning efter studierna. Denna oro har lett till uppfattningar av arbetslöshet som en konsekvens av pandemin, istället för individuell prestation. Då Jonas fick frågan om han anser det svårare att få jobb idag utifrån Corona gav han följande svar:
Jag har ju inte sökt jobb speciellt aktivt nu under Corona, men vad jag tror är det nog svårare än innan just för att det är många som blir uppsagda, det är många
nedskärningar [...] (Jonas)
Jonas uppfattning i citatet ovan ger en indikation på en ökad risk för arbetslöshet under pandemin. Jonas uppfattar det som svårare idag att söka arbete på grund av ökade uppsägningar och fler nedskärningar. Jonas uttrycker att anställda också står inför risken för arbetslöshet trots att de redan har arbete. Detta indikerar på att Jonas uppfattning av risken för arbetslöshet har påverkats av pandemin, eftersom arbetslösheten till följd av Covid-19 förväntas hanteras individuellt. Kalle redogör också för det individuella ansvarstagandet som krävs under pandemin för att inte hamna i arbetslöshet. Detta framkommer i svaret på frågan om Kalle anser studenter som en utsatt grupp under pandemin:
Ja absolut, absolut det skulle jag verkligen säga eftersom man måste hävda sig på marknaden och man måste etablera sin position som en seriös arbetstagare och du har inga meriter och liksom relevanta jobb på ditt CV innan du har slängt ut dig och det är väl klart att med en välartad lågkonjunktur på grund av viruset att folk inte får jobb lika lätt och folk blir sparkade, då blir det just svårt för studenter att få jobb. (Kalle)
Kalle uppfattar att det krävs ett större individuellt ansvar att i övergången från studier till arbete under pandemin. Enligt Furlong och Cartmel (2007:13) förväntas det av unga att individuellt konfrontera risker som arbetslöshet. Denna förväntning på individuellt ansvar synliggörs i ovanstående citat av Kalle.
Ansvaret över arbetslöshet enligt Anna och Markus uppfattas också vara lågt i relation till pandemin. Annas och Markus svar indikerar på att risken med arbetslöshet är bortom
23
individuell hantering. De uppfattar därav att de inte kan ställas till svars för misslyckande i hanteringen av risken för arbetslöshet. Följande citat beskriver Anna hanteringen av arbetslöshet under pandemin;
Jo men det är väl som jag sagt förut att man aldrig kan känna sig säker även om man gör ett bra jobb och man har en bra relation med chefen eller det funkar bra. Det spelar liksom ingen roll i alla fall, man kan bli arbetslös oavsett. Man kan ju inte styra över en pandemi och företaget måste ju gå runt [...] (Anna)
Trots individualisering av ansvaret för arbetslöshet, har ansvaret för att bli arbetslös påverkats av pandemin, som uppfattas av Anna som ansvarig för en del av arbetslösheten. Som ovanstående citat illustrerar har pandemin ersatt det individuella ansvaret och står som ansvarig för arbetslösheten istället för den individuella prestationen. Annas uppfattning är att hanteringen av arbetslöshet under pandemin är bortom individuell påverkan (jfr. Furlong & Cartmel, 2007:144).
Sammanfattningsvis uppfattas risken för arbetslösheten till följd av pandemin som kollektiv snarare än individuell. Kollektivt syftar på att risken för arbetslöshet uppfattas av Jonas som mindre beroende av tidigare erfarenheter. Jonas, Anna och Kalle menar att trots att det finns goda individuella förutsättningar under pandemin, finns ändå risken för arbetslöshet. Arbetslöshet som risk uppfattas därav kollektiv istället för individualiserad under pandemin. Trots detta uppfattar intervjupersonerna en förväntning på dem själva att individuellt hantera arbetslöshet och dess konsekvenser. Intervjupersonernas uppfattningar av arbetslöshet som kollektiv risk går till viss del emot Furlongs och Cartmels (2007:6,13) förklaring av individualiserad risk. Trots detta finns likheten i det uppfattade individuella ansvaret och förväntningen på individuellt ansvar hos unga som Furlong och Cartmel (2007:144) poängterar.
5.2.2 Utbildning som risk och säkerhet inför arbetslivet
Utifrån frågor som ställts till intervjupersonerna angående valet av utbildning i relation till arbetslöshet, gavs svar som syftar på att utbildning är en säkerhet. Valet av att studera på universitet uppfattades av intervjupersonerna som ett övervägande mellan risken av studielån
24
och risken för arbetslöshet framöver. Kalle beskriver sin uppfattning av valet av sin utbildning på följande sätt:
[...] större potential till högre löner och mer säkrade jobb i jämfört om man inte har en utbildning så vet jag själv att jag har jobbat lite grann och att det är väldigt svårt att hitta jobb utan någon som helst erfarenhet. (Kalle)
Kalle beskriver i ovanstående citat att utbildning bidrar till säkrare anställning som i sin tur minskar risken för att bli arbetslös. Kalle ser utbildning som ett medel för att öka möjligheten för bättre anställning på arbetsmarknaden (jfr. Furlong & Cartmel, 2007:33). Enligt Furlong och Cartmel (2007:12,25) möjliggör investering i utbildning en säkrare individuell hantering av risker. Investering i utbildning som hantering av risker är enligt Kalle ett sätt att minska risken för arbetslöshet genom säkrare anställning. Sara svarar med en liknande uppfattning kring frågan om anledning till valet av utbildningen är kopplat till synen på framtiden:
[...] det är bra att ha en utbildning att luta sig på, särskilt nu när det börjar bli, alltså förr kunde man klara sig mer på en gymnasieexamen eller så, man kunde klättra sig upp och det kan man säkert fortfarande men jag tror att det är lättare om man har en utbildning och kan känna sig trygg på något sätt [...] (Sara)
Sara beskriver hur universitetsutbildningen skapar en trygghet. Enligt Furlong och Cartmel (2007:3) har senmoderniteten lett till förändringar av osäkerheter och risker från industrisamhället. Exempel på förändringar i relation till risken för arbetslöshet i senmoderniteten är mindre säkra anställningar för unga, där universitetsutbildade arbetare efterfrågas (Furlong & Cartmel, 2007:140). Förändringen av dessa förhållande på arbetsmarknaden i senmoderniteten leder till förväntningar på individen att ta ansvar över risker. Det indikeras i Saras uppfattning om utbildning som ett individuellt sätt att hantera arbetslöshet (jfr. Furlong & Cartmel, 2007:13).
Trots säkerhet i och med utbildning uppfattade Kalle nackdelar med utbildning på universitetsnivå inför arbetslivet. I följande citat beskriver Kalle uppfattningen av universitetsutbildning som riskfyllt;
25
En fara… ja det är väl risken att man inte får jobb på ett tag, för ett annat risktagande som jag gjort är att ta ett CSN-lån [...] så risktagandet med CSN-lånet kombinerad med risken att man kan bli arbetslös det är väl den största faran skulle jag säga [...] (Kalle)
Likt Kalles övervägande av risken för att ta studielån och risken för arbetslöshet under pandemin, ger Niklas sin uppfattning:
[...] tar man CSN-lån så blir man ju skuldsatt och sen kan man väl inte betala av det om man inte får jobb efter det. (Niklas)
Kombinationen av risktagande av lånade pengar för universitetsutbildning tillsammans med en risk för arbetslöshet uppfattade Kalle och Niklas som en av de största riskerna i övervägandet av risker för framtiden. Hanteringen av risken för arbetslöshet blir individualiserad genom det Kalle och Jonas upplevda krav på att ta studielån för att möjliggöra sin egen utbildning (Furlong & Cartmel, 2007:144). Ovan i tidigare stycke beskrev Kalle utbildningens fördel med att bidra till en ökad säkerhet i övergången till arbetslivet, dock blir utbildningen samtidigt en ekonomisk risk utifrån studielånet. Valet att inte utbilda sig på universitetsnivå på grund av risken att bli skuldsatt ses därav som en individuell brist i hantering av risk. Av denna anledning ifrågasätts ett misslyckat individuellt hanterade av risken för arbetslöshet, istället för brister på arbetsmarknaden som konsekvens av kollektiva processer (Furlong & Cartmel, 2007:144).
5.3 Könsskillnader i riskuppfattning om arbetslöshet
I detta delkapitel analyseras frågeställning två och dess underfråga utifrån en analys av intervjupersonernas uppfattning av arbetslöshet som återfinns i avsnitt 5.1, samt fördomar av det andra könets uppfattning. Inledningsvis presenteras intervjupersonernas svar gällande hur de uppfattar risken för arbetslöshet som sedan följs av intervjupersonernas förutfattade meningar kring det andra könets uppfattning. Teorierna som tillämpas i temat är West & Zimmermans (1987) teoretisering om Doing Gender. Slutligen följer ett ifrågasättande av relevansen för Doing Gender i samtida forskning utifrån materialet vi insamlat.
5.3.1 Studenters uppfattning om arbetslöshet
Vi ställde frågor till intervjupersonerna med avsikt att synliggöra deras resonemang kring arbetslöshet, samt hur de resonerar kring risken för eventuell framtida arbetslöshet. En av
26
frågorna som ställdes var hur studenterna ser på övergången från universitetet till arbetsmarknaden, Niklas gav följande svar:
Ja men lite nojig är man väl eftersom absolut att man då har studerat i tre år och ja men mycket förändrats ju på tre år och nu har jag studerat då i tre år och till någonting bättre, då vill man ju ha ett bättre jobb också. (Niklas)
Oron som Niklas indikerar i sitt uttalande ovan om att möjligtvis inte få ett bättre jobb efter tre års studier, syns även i ett annat citat av honom. På frågan om vilka känslor som uppstår då han tänker på att komma ut på arbetsmarknaden, gav Niklas svaret:
[...] inte ångest men orolighet på hur ja men hur det ska vara på arbetsmarknaden. (Niklas)
Utifrån citaten ovan är Niklas uppfattade osäkerhet i övergången till arbetsmarknaden grundad i oro över eventuell arbetslöshet eller dåliga arbetsförhållanden. Denna uppfattade oro skiljer sig från resterande 5 intervjupersoner, det vill säga Kalle, Markus, Jonas, Anna och Sara. I motsats till Niklas uppfattningar av att komma ut på arbetsmarknaden, har Anna en positiv inställning. Hon uttrycker följande:
Jag vet inte riktigt hur jag känner just nu, jag har alltid varit väldigt positiv fram till corona och även under corona också, att jag fortfarande tänker att det kommer inte vara jättesvårt för oss i vår bransch att hitta ett jobb [...] (Anna)
Även Markus uttrycker en avslappnad inställning till övergången till arbetsmarknaden, han uttrycker följande:
Jag tror jag har en mer avslappnad uppfattning av arbetslöshet än vad många andra har kanske inte i det att jag bryr mig inte om jag blir arbetslös men mer bara att när jag hamnar i en sån situation så kan jag prioritera [...] (Markus)
Anna, Markus och Niklas har delade meningar i deras uppfattning av risken för eventuell arbetslöshet i övergången till arbetsmarknaden. I relation till Anna, Markus och Niklas resonemang har Sara två synsätt på övergången till arbetsmarknaden, hon uttrycker följande:
27
Jag känner väl dels ska det bli kul att man faktiskt får använda sig av sin kunskap och se hur man kan påverka företag och få nytta av min kunskap och känna att jag kan saker. Men också jättenervös om jag kan någonting eller om arbetsgivaren kommer att förvänta sig saker som jag inte kan, jag vet inte det känns som att man har ju kunskap men jag har ju inte någon erfarenhet, vilket gör att man blir väldigt osäker att använda sin kunskap, man vet inte riktigt vad man gör egentligen. [...] men det är klart man tvivlar på sig själv vilket kanske är för att man är tjej och alltid tvivlar, det vet man inte! (Sara)
Sara uttrycker även i sitt uttalande att hennes upplevda tvivel kan bero på att hon är tjej, vilket indikerar på en förutfattad mening utifrån hennes kön. Även Niklas resonerar om detta, hur kön synliggörs som strukturell skillnad inom företag:
Eftersom samhället har de normer som det har, och att män ofta har högre positioner inom företagen, så tror jag att ehm, att män troligtvis kommer få anställning före kvinnor eftersom män anses göra ett bättre jobb. Och eftersom företagen, som jag sa, inte har lika mycket pengar nu efter att corona bröt ut så tror jag att de vill anställa vad de tycker är ett ´´säkert´´ kort utifrån de normer som finns. (Niklas)
Dessa strukturella skillnader som Niklas uppfattar, synliggörs också i Saras svar:
Jag skulle säga att killar har ju ett annat självförtroende och folk [...] är lite ´´ja han löser det´´ men om det är en tjej då kan man säga ´´men är hon verkligen bra?´´ och det är mycket man måste bevisa, eller jag tror jag kommer behöva bevisa mer än vad nån kille hade gjort på samma position, så att det gör mig ännu mer osäker i en ny arbetssituation (Sara)
Då endast Niklas av alla intervjupersoner uttryckte oro, kan vi inte urskilja ett mönster i skillnader mellan männen och kvinnorna. Att endast utgå från Niklas för att förstå hur manliga och kvinnliga intervjupersoner skiljer sig åt är enligt oss för svagt av en slutsats. Niklas är endast en av fyra manliga intervjupersoner, därav inte representativ för resterande manliga intervjupersoner. Det synliggörs trots allt uppfattningar om strukturella skillnader mellan könen i svar som Niklas och Sara gav. Niklas uppfattar att han som man är mer säker gällande
28
risken för arbetslöshet i jämförelse med en kvinna, och Sara uppfattar sig mer osäker som gällande arbetslöshet som kvinna. Dessa skillnader kan förstås utifrån West och Zimmerman (1987:145-147) som naturliga och normala då kön görs i de flesta situationer. Normaliteten syns i Niklas och Saras svar, eftersom de är medvetna om skillnaderna utan att ifrågasätta deras legitimitet.
5.3.2 Studenters förutfattade meningar om det andra könets
riskuppfattning om arbetslöshet
Utifrån analysen i avsnitt 5.3.1, uppfattar intervjupersonerna strukturella skillnader mellan män och kvinnor. Synliggörandet av dessa skillnader blir allt tydligare i frågor om studenternas förutfattade meningar av det andra könets inställning till arbetslöshet. Anna beskriver sin uppfattning på följande sätt, utifrån ett kvinnligt perspektiv:
[...] tjejer är lite mer oroliga lite mer försiktiga har ett bättre konsekvenstänk medans den manliga stereotypen är att mer köra gasen i botten se vad som händer. Lite mindre konsekvenstänk. För att de är kanske större risk eller chans att dom lyckas än vad kvinnor gör om kvinnor beter sig på samma [...] (Anna)
Vidare följer Jonas uttalande utifrån ett manligt perspektiv:
[...] jag tror kvinnor har ett annat konsekvenstänk än vad män har som gör att de blir lite klokare [...] att dom kan ta svårare situationer på ett bättre sätt och det har nog lite att göra tror jag att de ständigt känner att de har blickar på sig och behöver prestera, att de ständigt är under pressen då även om det är en vanlig situation. (Jonas)
Utifrån Anna och Jonas förutfattade meningar i citaten ovan anses kvinnor generellt sett vara mer oroliga för arbetslöshet än män. Anna och Jonas uppfattar att kvinnor också har ett större konsekvenstänk i jämförelse med män. Detta kan utifrån West & Zimmerman (1987:129-130,145-147) förklaras genom att kön skapas i de flesta situationer. Med detta följer strukturer som avgör vad som är naturligt och normalt för respektive kön i enlighet med samhällsidealet. Enligt West & Zimmerman (1987:139-140) skulle alltså intervjupersonernas förutfattade meningar reproducera befintliga strukturer som skapandet av kön leder till. Dessa strukturer ligger till grund för könens uppfattning gällande orolighet kring arbetslöshet. Utifrån det
29
insamlade datamaterialet kan vi se att intervjupersonernas föreställningar inte överensstämmer med den egna riskuppfattningen. Denna analys förstärks också av analysen i föregående avsnitt 5.3.1, gällande uppfattade strukturella skillnader i oron för arbetslöshet mellan män och kvinnor. West & Zimmermans (1987:129-136) teoretisering kring hur rådande normer och ideal förutser hur de enskilda könen uppträder och handlar i den givna situationen kan därmed ifrågasättas. Denna genusuppvisning menar de utförs genom vad som anses som det samhälleliga idealet. Från Sara får vi ett perspektiv på varför intervjupersonernas uppträdande inte samstämmer med West & Zimmermans (1987) teoretisering:
[...] alltså nu känns som att våran generation är så pass bildade och medveten om sånt här [...] alltså när jag är klar så vet vi, är jag så medveten om såna här grejer så att jag kommer ju se det [...] kunna alltså handla på ett annat sätt kanske och sådär. Men så att jag tror att för mig och för många yngre som tror att vi kommer liksom göra skillnad för vi ser inte saker likadant som den äldre generationen. (Sara)
Sara exemplifierar sedan svaret ovan på följande sätt i en följdfråga:
[...] man vet att den äldre generationen har alltid tyckt att män är ju de som kan på riktigt, [...] nu är man ju så medveten och vi har ju verkligen läst om hur bra det är för en organisation att ha liksom olika typer, alltså personer och liksom sånt så att man är ju väldigt medveten om att såhär alla sådana här fördomar och stämplar stämmer ju absolut inte [...] (Sara)
Sara uppger utifrån sin egen uppfattning i citatet ovan att unga är mer medvetna och bildade och därmed ser inte saker på samma sätt som den äldre generationen och därmed kommer handla annorlunda. Detta är en anledning till att stämplar och förutfattade meningar idag ifrågasätts. Huruvida det ligger något i detta kan vidare undersökas genom förslagsvis en mer samtida genusteori, då West & Zimmermans (1987) teoretisering konstaterades för 34 år sedan. Vi medger att detta är värt att studera, men uttalar oss inte vidare kring Saras förutfattade meningar.
30
6. Slutsatser och diskussion
I detta kapitel konstateras slutsatser från materialet i resultatet och analysen. Inledningsvis presenteras slutsatserna i tre delkapitel utifrån studiens frågeställningar. Därefter diskuteras slutsatserna i ett diskussionskapitel som sedan mynnar ut i förslag till vidare forskning inom ämnesområdet.
6.1 Vad definierar studenterna som risk?
Utifrån studenternas uppfattningar av vad en risk är, drogs slutsatsen att risk uppfattas som en handling som kan leda till oönskade resultat. I intervjupersonernas övervägande av en bra och dålig risk framkom det att graden av fara i det oönskade resultatet av en handling också påverkar villigheten till risktagande. En intervjupersonerna uppfattade uppsägning från sin anställning för ett nytt jobb som en bra risk trots att det riskerar arbetslöshet.
6.2 Hur har studenters riskuppfattningar angående arbetslöshet
påverkats av covid-19-pandemin?
Sammanfattningsvis framkom det av analysen av intervjupersonernas svar att oro är centralt för intervjupersonernas uppfattning av risken för arbetslöshet. Oron grundas i intervjupersonernas uppfattning av att arbetslöshet är en risk trots goda individuella förutsättningar under Covid-19-pandemin. Ansvaret för risken av arbetslöshet individualiseras och intervjupersonerna upplever att de själva måste hantera risken för arbetslöshet under pandemin. Trots det uppfattar intervjupersonerna att konsekvenserna av pandemin bär ansvaret för arbetslöshet istället för individuell prestation. Ett sätt för att individuellt påverka risken för arbetslöshet uppfattades vara investeringen av universitetsutbildning. Att investera i utbildning uppfattades öka möjligheten till säkrare individuell hantering av risken för arbetslöshet, i form av säkrare anställningar. Två intervjupersoner uppfattar också universitetsutbildning som riskfyllt under pandemin. Risken att bli skuldsatt på grund av studielån och ökad uppfattade risk för att bli arbetslös, kan därmed leda till ännu mer riskfylld situation. Slutsatsen belyser intervjupersonernas övervägande av olika risker, vilket indikerar att intervjupersonerna tänker i termer av risker i sitt handlande.
