Varför hantverksprogrammet inriktning trä

Malmö Högskola

Examensarbete, 5 poäng

Lärarutbildningen

VT 2004

Gymnasielärarutbildning

Varför hantverksprogrammet inriktning trä.

Författare:

Handledare:

Sammanfattning

Med hjälp av denna undersökning har jag velat ta reda på vad som gör att

grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsätter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch.

Jag har valt att göra en enkätundersökning och en gruppintervju för att få fram svaren på frågorna. I enkäten vände jag mig till de elever som tidigare gått

hantverksprogrammet inriktning trä. I gruppintervjun vände jag mig enbart till flickorna som går utbildningen för tillfället, för att få ett kvinnligt perspektiv på frågorna.

Resultatet av undersökningen visade att den största anledningen till att eleverna väljer hantverksprogrammet inriktning trä är deras intresse för träslöjden i skolan och att de är intresserade av möbler och inredning. Andelen som arbetar kvar inom branschen var knappt hälften de närmaste åtta åren efter gymnasieutbildningen och antalet som vidareutbildar sig på högskolenivå var en på åtta. Vad man ska göra för att få fler flickor intresserade av hantverksutbildningen inriktning trä Har jag ej fått några direkta svar på. Men det var tydligt att de inte tyckte de hade fått det stöd som skolan borde ha gett dem genom att uppmuntra dem i deras val av utbildning.

Innehållsförteckning

1

Inledning ...3

1.1 Syfte och frågeställningar... 4

2

Bakgrund. ...5

2.1 I början av det unga vuxna livet. ... 5

2.2 Könsfördelningen inom träindustrin. ... 6

3

Metod...7

4

Resultat...9

5

Diskussion...

Vilken sysselsättning har eleverna som gått en treårig hantverksutbildning i trä?... 13

Vad hade de för mål? ... 14

Hur gick det med målen? ... 14

Vad kan man göra får att få fler flickor intresserade? ... 15

Sammanfattning av diskussionen

...

Litteraturförteckning... 17

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

1 Inledning

Jag arbetar på hantverksprogrammet inriktning trä. Tidigare arbetade jag som möbelsnickare och därefter som produktionstekniker på ett medelstort möbelföretag. Under den tid som jag arbetade där hade vi problem med att få tag i utbildade medarbetare. Vi fick ofta anställa medarbetare med andra utbildningar och sedan utbilda dem själva. Det är en relativt liten bransch och det antal elever som utbildas borde räcka, både till yrkesarbetare och till dem som vill utbilda sig vidare. Idag när jag själv håller på med att utbilda människor undrar jag vad är det som påverkar dem att välja hantverksprogrammet inriktning trä och om mina elever får jobb i den bransch som de utbildas i eller de väljer att arbeta i en annan bransch och i så fall varför det. Hur många läser vidare till högskolan och kan man se någon skillnad mellan kvinnliga och manliga studeranden?

På grund av att jag själv är kvinna i en mansdominerad bransch är den frågan extra intressant. Om man tittar på könsfördelningen på hantverksprogram generellt så är det en majoritet flickor som går dessa utbildningar (Statistiska centralbyrån 2003:129 s 2). Tittar man sen på hantverksutbildning inriktning trä är könsfördelningen tvärt om. Kan man göra något för att få fler flickor intresserade av trä och vad ska man göra för att få dem att välja en mansdominerad utbildning.

I vår läroplan står där att skolan skall sträva efter ett gott samarbete med arbetslivet, det är särskilt viktigt inom yrkesförberedande utbildningar. Det står också att eleverna ska

uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt eller manligt. Mot denna bakgrund känns det naturligt att ta reda på varför eleverna väljer

hantverksprogrammet inriktning trä, var eleverna tar vägen efter gymnasieutbildningens slut och vad man kan göra för att få fler flickor att läsa hantverksprogrammet inriktning trä.

1.1 Syfte och frågeställningar

När man börjar en gymnasieutbildning har man kanske stora planer om vad man vill göra i sitt yrkesliv. Vad är det som påverkar att man väljer hantverksprogrammet inriktning trä? Får man arbete inom det man har utbildat sig till? Kommer man in på de skolor som leder till det mål man har satt upp för sig själv? Eller byter man bransch? Blir det som man hade tänkt sig? om inte, varför blir det inte det? Har man satt upp för höga mål eller vad är orsaken.

Funderingarna är många och förhoppningsvis kan man få svar på några av dem i en undersökning till tidigare elever på hantverksprogrammet inriktning trä.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på varför elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och vad man kan göra för att få fler elever, framför allt flickor intresserade av

utbildningen. Jag vill också ta reda på vad eleverna sysslar med efter de har gått de tre åren på hantverksprogrammet inriktning trä. Förhoppningsvis, med hjälp av undersökningens

resultatet, ska man kunna vägleda vart denna utbildning kan leda och inom vilka områden tidigare elever arbetar idag.

Frågeställningar:

Vad är det som påverkar att man väljer hantverksprogrammet inriktning trä som gymnasieutbildning?

Vilken sysselsättning har eleverna som har gått ut hantverksprogrammet inriktning trä utbildningen?

Vad kan man göra för att fler flickor ska bli intresserade och välja att utbilda sig inom hantverksprogrammet inriktning trä?

2 Bakgrund

2.1 I början av det unga vuxna livet

När jag sökte efter litteratur fann jag på skolverket en undersökning som hade gjorts på vad som händer unga vuxna när de lämnar gymnasieskolan. Undersökning ger en bild på vad de gör en kort tid efter gymnasieskolan.

De flesta ungdomar bestämmer sig för att studera vidare efter grundskolan. De väljer ett program som det finns många av sitt eget kön på. Flickorna väljer de program som domineras av flickor och pojkarna väljer program som domineras av pojkar. Om man söker en utbildning där man är av det underrepresenterade könet är risken större att man avbryter utbildningen. Pojkar som kommer från landsbygden väljer i stor omfattning ett yrkesinriktat program, medan flickor från staden ofta väljer ett studieförberedande program. Tre år efter gymnasiet arbetar större delen av dem som gått en yrkesinriktad utbildning. Pojkarna fick arbete lättare än flickorna. De som gått en studieförberedande utbildning studerade fortfarande tre år efter gymnasiet. Knappt hälften av eleverna som gått en yrkesinriktad utbildning hade arbete inom målyrket och var tredje arbetade inom ett annat yrke. Flest arbetslösa ungdomar fanns i den gruppen som har gjort ett otraditione llt val, allra flest var det bland flickorna som har valt industriprogrammet. Några av gymnasieprogrammen visade inte detta mönster. Ett av dessa är hantverksprogrammet där man inte kunde upptäcka någon påfallande könsskillnad, flickor och pojkar nådde lika ofta målyrket. Orsaken till detta beror på att det finns både kvinnliga och manliga hantverksyrken. Men de som valt ett program som traditionellt domineras av det andra könet har svårare för att få arbete inom sin utbildning än de som har valt en traditionell utbildning. Andelen elever från de yrkesinriktade programmen som fortsätter sina studier på högskola är en på nio medan det nästan är två av tre när det gäller ett studieförberedande program. Men det kan variera lite i mellan de olika programmen på gymnasieskolan. (Skolverket 2002:223 s 5-9, 107-108)

Arbetsmarknaden håller på att förändras från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. För att näringslivet ska hänga med i utvecklingen ställs det högre krav på arbetarnas kunskap och kompetens, som i sin tur ställer höga krav på att arbetskraften kontinuerligt måste

vidareutbilda sig. De unga får allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, de har mindre erfarenhet från arbetslivet och får ofta godta sämre villkor. Ofta anställs de på en

tidsbegränsad anställning eller en projektanställning. (Skolverket, 2002:223 s 8-9) Ett land med välutbildade innevånare är en viktig förutsättning för landets välstånd.

Under de senaste 30 åren har utbildnings nivån stigit. Idag är det två av tio som har

grund skolan som högsta utbildning, för 30 år sen var det sex av tio. Antalet personer som idag går gymnasiet har dubblerats och andelen som går en eftergymnasial utbildning har ökat med ca: 20%. Om man jämför invånarna i Sverige internationellt, är antalet gymnasieutbildade hög. Idag går ett allt större antal ungdomarna inte ut i arbetslivet förrän vid 25 års ålder. Deras situation på arbetsmarknaden är mycket mer konjunkturberoende än dom äldres. De har ju inte någon arbetslivserfarenhet och tar ofta tidsbegränsade anställningar, då är det de som i första hand som måste gå vid arbetsbrist. (Skolverket, 2002:223 s 9-12)

Dock menar skolverket att ungdomarna kan se på framtiden med tillförsikt. De har en längre och bredare utbildning än de äldre och efterfrågan på denna arbetskraft ökar. Under

ungdomstiden är det idag naturligt att pendla mellan studier, arbetslöshet och tillfälliga arbeten. I och med att ungdomarna inte kommer ut i arbetslivet förrän vid ca: 25 års ålder har också inträdet i vuxenlivet förskjutits. Utbildningen kan uppfattas som nödvändig för att få ett arbete men framför allt för att komma in i vuxenlivet. (Skolverket, 2002:223 s 9-12)

Ungdomarnas framtid beror i hög omfattning på deras gymnasieval och på deras resultat där. De som gått en yrkesinriktad utbildning har dock störst chans att få arbete inom den närmsta framtiden efter gymnasiet. (Skolverket, 2002:223 s 114)

2.2 Könsfördelningen inom träindustrin

Trä och möbelindustrin betraktas traditionellt som ett typiskt mansdominerat område, andelen kvinnor har dock ökat markant under åren. Några branscher som man räknar bland dessa är sågverk, snickeri- och möbelfabriker, båtbyggeri, stoppmöbelfabriker, tapetserarverkstäder och spånskiveindustrier. Kvinnor har arbetat inom träindustrin väldigt länge men i början hade de inte någon yrkesstatus. I början på 60-talet fanns det 5,3 % kvinnor i träindustrin och antalet ökade till mitten av 80-talet till nästan 18 %. Antalet kvinnor och män som arbetade totalt inom träindustrin under 80-talet var ca: 74000 stycken. Men år 2000 har andelen kvinnor sjunkit till ca: 16 % och totalt arbetar det ca: 40500 stycken kvinnor och män inom trävaruindustrin. (statistiska centralbyrån) I en undersökning som gjordes i slutet på 80-talet ställdes frågan om arbetsuppgifterna inom träindustrin passar lika bra för kvinnor som till män. Hela 85 % av kvinnorna menade att det gjorde det, medan bara 35 % av männen ansåg det (Kvinnor och män i träindustrin 1989).

3 Metod

För att få svar på mina frågor, valde jag att göra en enkätundersökning. När jag fått in svaren på enkätundersökningen ville jag veta lite mer om flickorna på hantverksprogrammet

inriktning trä. Så jag kompletterade därtill en gruppintervju med flickorna som går hantverksprogrammet inriktning trä på Jacobsskolan idag. Det var en blandning av

strukturerad och ostrukturerad intervju så jag antecknade svaren. Jag undersökte även hur forskningsläget ser ut.

3.1 Urval.

När jag skulle göra urvalet till enkätundersökningen begränsade jag mig till de elever som gått hantverksprogrammet inriktning trä på Jacobsskolan, under perioden 1996-2003 Det var de elever som har gått en treårig gymnasieutbildning. När jag valde att fråga elever från Jacobsskolan ansåg jag att bortfallet kunde bli mindre på grund av vår gemensamma anknytning till skolan.

Under denna period var det 63 stycken elever som har gått hantverksprogrammet inriktning trä. Jag fick in totalt 36 svar av de 63 utskicken, alltså har 57 % av enkätundersökningen blivit besvarad. Vilket innebär att tillförlitligheten på min enkätundersökning inte är den bästa, på grund av det stora bortfallet. För att få ett större perspektiv, inte minst på flickornas situation valde jag att göra en gruppintervju av de flickor som för närvarande går hantverksprogrammet inriktning trä på Jacobskolan. Idag går det 6 stycken flickor på programmet och alla deltog i gruppintervjun.

3.2 Datainsamling

Jag valde att göra en enkätundersökning. Jag ansåg att det kunde vara en lämplig metod för att kunna nå ett större antal gamla elever och för att få svar på de frågor som jag hade. För att få en bredare bild på undersökningen valde jag att även göra en gruppintervju av de flickor som idag går utbildningen.

(Enkäten finns i sin helhet som bilaga 2 och gruppintervjun som bilaga 3.)

I enkätundersökningen frågade jag tidigare elever vad de sysslar med för närvarande och om de har vidareutbildat sig och iså fall inom vilket område. I gruppintervjun frågade jag vad man kan göra för att göra utbildningen mer attraktiv för flickor. I båda undersökningarna undrade jag vad det var som gjorde at de valde att utbilda sig inom hantverksprogrammet inriktning trä och om deras mål med utbildningen.

3.3 Procedur

För att komma i kontakt med eleverna som tidigare har gått utbildningen skickade jag ut enkäten per post. Med enkäten skickades också ett följebrev (se bilaga 1) samt ett frankerat svarskuvert. Enkäterna var numrerade så jag kunde pricka av vilka som svarade för att minska bortfallet. För att minimera bortfallet, till exempel om breven skulle komma till fel adress eller komma bort, hämtade jag deras nuvarande adresser med hjälp av skatteverket. En vecka efter svarstidens utgång hade bara 24 svar kommit in. Jag ansåg inte det var så effektivt att skicka ut en påminnelse, utan jag gick in på eniro och försökte hitta telefonnummer på de elever som jag ej hade fått svar av. Jag fann telefonnumren till 23 stycken av dem som inte hade skickat in enkäten. Jag ringde till dem och frågade om de inte kunde svara på frågorna och skicka in enkäten. Därefter fick jag in ytterliggare 12 svar.

För att få in ytterligare material som kunde ge ett mera kvinnligt perspektiv på min undersökning valde jag att göra en gruppintervju med de flickor som idag går

hantverksprogrammet inriktning trä. Idag går det 6 stycken flickor på programmet och om man tittar på den period som enkäten undersöker är det bara 4 flickor. Jag frågade flickorna som idag går utbildningen om de ville ställa upp på en gruppintervju och informerade om syftet med intervjun. Vi samlades och tillsammans svarade flickorna på de frågor som jag ställde. Jag antecknade svaren och sammanställde resultatet av intervjun och därefter bad jag två av flickorna att läsa igenom det. Detta för att det skulle bli som de sagt.

4 Resultat

4.1 Resultat av enkätundersökningen

Av de 63 stycken som jag skickade ut enkätundersökningen till svarade 36 stycken. Av dem som jag skickade ut till var det 59 stycken män och 4 kvinnor. Av dessa svarade 34 män och 2 kvinnor.

Resultatet redovisas under följande rubriker.

• Varför valde du att utbilda dig på hantverksprogrammet inriktning trä? • Vad är din sysselsättning idag?

• Om du arbetar inom träyrket, har du i så fall fått någon vidareutbildning på din arbetsplats? • Om du inte har arbetar inom träyrket, har du ändå haft någon användning av din utbildning? • Av vilken orsak arbetar du inte inom yrket?

• Om du inte arbetar inom träyrket, har du då utbildat dig inom något annat yrke? • Har du studerat vidare inom träyrket?

• Vad var ditt mål, när du började din yrkesutbildning? • Har du nått ditt mål?

Varför valde du att utbilda dig på hantverksprogrammet inriktning trä?

Det fanns två svar som dominerade, det ena var att de var intresserade av möbler och inredning och det andra var att de gillade slöjden i skolan. Det fanns också en del som inte hade kommit in på sitt förstahandsval. En berättade att hans bror hade gått utbildningen tidigare, han hade gjort så fina möbler, det ville han också lära sig. En annan hade haft en kompis som hade gått där och någon tyckte det var intressant att kunna lära sig hela utvecklingen till en färdig produkt.

Vad är din sysselsättning idag?

Av dessa 36 elever arbetar idag 29. Av dessa 29 arbetar 15 inom branschen eller har anknytning till den. Det vanligaste var att de arbetade inom möbelindustrin men det fa nns även andra områden. Några arbetar som byggnadsarbetare och försäljare, 14 hade bytt bransch helt. Av de sju som inte hade något arbete, studerade fyra stycken, bland annat läser en till magisteråret i Lund och en annan studerar biomekanik i Halmstad och den tredje läser en KY- utbildning i Kristianstad. En gör värnplikten och två är öppet arbetslösa.

Om du arbetar inom träyrket, har du i så fall fått någon vidareutbildning på din arbetsplats?

Sex svarade att de hade utbildning. Tre hade fått utbildning på specialmaskiner typ CNC-maskiner och två hade utbildats på skyddsfrågor och allmänna regler på arbetsplatsen. Den sista har fått en allmän fördjupning inom snickeri. De som svarade att de inte hade fått någon utbildning var i majoritet, hela tolv stycken. Att siffran ej stämmer med antalet som arbetar inom yrket beror nog på att två tidigare har jobbat inom yrket.

Om du inte har arbetat inom träyrket, har du ändå haft någon användning av din utbildning.

Ett övervägande antal anser att de har det. Flest ansåg att de fick nytta av sina kunskaper i samband med att det behövs lagas och fixas hemma på huset eller med att laga gamla möbler. Några andra svarade att de har haft nytta av maskinvanan och den praktiska kunskapen som de hade fått och några sa att de tidigare hade arbetat inom yrket.

Av vilken orsak arbetar du inte inom yrket?

En av orsakerna var att de inte har fått något arbete eller att de inte ville arbeta i yrket när de såg att många av jobben var industriarbete där man massproducerar, gör liknande

arbetsuppgifter dag ut och dag in. En annan bidragande orsak till att de inte är kvar inom yrket är att de tyckte att man tjänade för lite och då bytte bransch till något mer högavlönat. Det var bara en som kände att han hade valt fel utbildning och en annan kunde inte arbeta kvar i sitt yrke på grund av skada eller handikapp. Någon speciell ovilja att flytta på sig för att få ett jobb fanns inte.

Om du inte arbetar inom träyrket, har du då utbildat dig inom något annat yrke?

Av de tjugo som valt att arbeta inom något annat yrke, har fem av dessa valt att utbilda sig inom yrken såsom ingenjör, systemvetare, tekniker, ekonom och stensättare.

Har du studerat vidare inom träyrket?

Antalet som har studerat vidare inom yrket var inte stor. Det är bara fem stycken och de har då valt Snickare akademin i Kristianstad, 1 år inriktning gesällbrev i Karlstad, Älmhult Högskola Trä inriktning NC-robotar, Lärnia utbildning i trä teknik och Design högskola i Halmstad.

Vad var ditt mål, när du började din yrkesutbildning?

Alla hade inte något mål med utbildningen, utan gymnasiet var bara något som de var tvungna att gå. Många av dem ville bara ha ett jobb efter skolan. Eller så utbildade de sig på

hantverksprogrammet för det verkade intressant men hade inga speciella mål efter skolan. Denna grupp som inte har något mål för framtiden var relativt stor, 16 stycken. Resten hade mål men de varierade lite. Några sa att de var intresserade av finsnickeri, de ville helst arbeta på ett litet möbelsnickeri. Några kunde också tänka sig att starta eget snickeri. Att designa möbler är också något som lockade och en hade produktutveckling som mål. Slöjdlärare var målet för två elever.

Har du nått ditt mål?

Det var 10 elever som ansåg att de hade uppnått sitt mål och det var lika många som skrev att de inte hade gjort det. 14 stycken tyckte att de inte nått ända fram till målet ännu men en bit på vägen. En av anledningarna till att eleverna ej nått sitt mål är att det inte alltid finns de arbeten som de söker eller så har deras mål ändrats. En svarade att hon inte klarade

gymnasiekompetensen så hon läste vidare på folkhögskola och då upptäcktes det att hon hade dyslexi.

4.2 Resultat av gruppintervju

I denna intervju samlade jag tjejerna som går utbildningen idag. De fick tillsammans svara på dessa tre frågor och diskutera sina svar med varandra.

Resultatet redovisas under följande rubriker.

• Varför valde du att utbilda dig på hantverksprogrammet inriktning trä? • Vad har ni tänkt syssla med i framtiden? Eller vad är ditt mål?

• Vad kan man göra för att få in fler tjejer på utbildningen?

Varför valde du att utbilda dig på hantverksprogrammet inriktning trä?

Fyra av de sex tillfrågade svarade att de tyckte att det var slöjden i skolan som var den bidragande faktorn som gjorde att de sökte till utbildningen. En av dessa svarade att hon inte kom in på sitt förstahandsval, men att hon gillade slöjden och tog sitt andrahandsval. En annan av dessa svarade att hon också var intresserad av möbler och inredning. En femte

svarade att hon gillar att skapa med händerna. Hon började på omvårdnadsprogrammet men trivdes inte där och fick då gå runt på skolan för att se vad man gjorde på de andra

programmen och valde därefter hantverksprogrammet inriktning trä. Den sjätte flickan sa att detta var hennes sista utväg, det var hennes tredjehands val, hon var inte så särskilt

intresserad. När man pratar med flickorna säger tre av dem att deras syokonsulenter har sagt att detta program inte är något för dem utan istället velat att de ska välja något annat program. Trotts det har de stått på sig och trivs bra på trä programmet.

Vad har ni tänkt syssla med i framtiden? Eller vad är ert mål?

Deras mål för framtiden var inte så skiftande, tre av flickorna ville bli slöjdlärare en av dessa sa att hon också kunde tänka sig att bli egen företagare och ha en liten verkstad i garaget och tillverka möbler efter beställning eller efter hennes egen design. En av de andra flickorna var också intresserad av att starta ett eget företag eller så ville hon bli inrednings arkitekt eller formgivare. Den femte var intresserad av design och inredning och ville bli inrednings arkitekt. Den siste bröt sig ifrån gruppen och sa att hon ville bli konservator.

Vad kan man göra för att få in fler tjejer på utbildningen?

De tyckte att programmet måste marknadsföra sig bättre och visa upp att de finns. Inte bara på öppet hus och på skolornas mässa, utan också på andra platser ute i samhället som till

exempel kulturhuset eller biblioteket. Sådana platser som vem som helst kan gå och besöka. På mässan föreslog de att göra montern mer som ett rum i hemmiljö och sätta in möbler som tillverkats på programmet, för att visa att vi tillverkar möbler och inte små nyckelskåp eller andra småsaker. De ville att vi skulle ta bort de inslag vi har idag på mässan som visar hur man svarvar och hur man lägger intarsia. För det ser mer ut som slöjden i skolan och de tyckte inte att man kan jämföra programmet med det. De tyckte också att informationen ute i

skolorna borde förbättras, de föreslog att eleverna som går på programmet skulle åka ut och presentera programmet ute på skolorna. Då kunde de intresserade eleverna ställa frågor direkt till dem om utbildningen. Informationen skulle också gå ut till närliggande kommuner som inte själva har hantverksprogrammet inriktning trä, för flickorna som kommer från

närliggande kommuner säger att informationen var obetydlig.

4 Diskussion

Varför trä ?

Som jag har sett i min undersökning är anledning till att eleverna väljer just

hantverksprogrammet inriktning trä, att de är intresserade av möbler och inredning och att de gillade träslöjden i grundskolan. Någon skillnad på varför flickor och pojkar väljer

hantverksprogrammet inriktning trä kan jag inte se när jag jämförde svaren från intervjuerna med enkätsvaren. Men något som kom fram var att flickorna upplevde att de inte fått det stöd som grundskolan borde ha gett dem, genom att sporra dem till att välja den utbildning som de är intresserade av. Min undersökning har visserligen inte har så hög tillförlitlighet på grund av stort bortfall, men delar av mitt resultat stöds av min litteraturstudie.

Vilken sysselsättning har eleverna som gått hantverksprogrammet inriktning trä?

Andelen som arbetar inom yrket var knappt hälften, det visade sig vara samma antal som i den undersökning som skolverket har gjort. De arbetar med skiftande yrken inom branschen. Närapå hälften arbetar som maskinsnickare, det är de som arbetar på en lite större träindustri, tre stycken arbetar som möbelsnickare det är då på ett lite mindre möbelföretag, medan en arbetar med husbygge, en med försäljning av byggvaror och en med kvalitetsarbete inom möbelindustrin.

Om man ser på dem som arbetar inom sitt yrke är det inte så många som har fått någon vidareutbildning på de företag de arbetar hos. Det var tre stycken som sa att de hade fått utbildning på CNC-maskiner eller specialmaskiner på sin arbetsplats. Den CNC utbildning eleverna får i skolan är bara grundläggande och måste kompletteras ute på arbetsplatsen på den typ av maskin som finns där. Företagen måste satsa på ungdomen när det gäller ny teknik som datastyrda maskiner.

Av dem som inte arbetar inom yrket, är det ändå många som känner att de har haft nytta av sin utbildning. Det känns bra att utbildningen inte är värdelös även om man inte arbetar med det. Många tycker sig ha nytta av sin utbildning genom att de kan fixa lite hemma med att laga gamla möbler och att de har fått maskinvana. Maskinerfarenheten och den praktiska kännedomen har de även nytta av inom andra yrken.

När man frågar dem så här efteråt varför de inte arbetar inom yrket, är det många som inte har tänkt sig ett industriarbete. Enligt min enkätundersökning beror detta på att de föreställt sig att man skulle göra möblerna från början till slut och inte göra samma sak he la dagarna. Därför

har en del valt att byta yrke, en annan orsak är enligt de före detta eleverna, den tämligen låga lönebild som råder inom träindustrin.

Av dem som har svarat på enkäten var det fyra stycken som hade vidareutbildat sig inom branschen. Eftersom dessa utbildningar ligger på högskolenivå, innebär detta att en av nio gått på högskola. Men om man lägger samman dessa med dem som utbildat sig inom något annat yrke också, blir siffran högre. Det blir hela åtta stycken som har vidareutbildat sig. Det är väldigt höga siffror om man jämför med vad undersökning som skolverket har gjort, en av nio. Orsaken till detta kan man bara spekulera i. En möjlighet är att siffrorna hade blivit mer jämförbara om ett större antal hade lämnat in sina enkäter. Men om man jämför hela

undersökningsmaterialet och säger att inga fler än de jag har fått in har vidareutbildat sig på högskola, då är det ändå en stor andel av eleverna på Jacobskolan som har vidareutbildat sig, en på åtta.

När jag började denna undersökning var jag övertygad om att flickorna skulle ha

vidareutbildat sig mer än killarna. Men det visade sig att det inte fanns tillräckligt med flickor för att kunna få svar på denna fråga.

Vad hade de för mål?

Om man tittar på målen som de hade när de började sin yrkesutbildning var det många som inte hade några speciella mål utan bara att få ett arbete efter skolan. Men en liten del hade sina förväntningar på att till exempel bli egenföretagare. Av dem som hade målet att bli slöjdlärare eller designer är det ingen som har påbörjat några sådana studier. Men det är ju inte för sent ännu. När jag intervjuade tjejerna hade alla ett eller flera mål som de kunde tänka sig i

framtiden. Slöjdlärare var det vanligaste målet för dem men att ha ett eget företag eller arbeta med design och inredning var också några av målen. Ingen av dem sa att deras mål var att få ett arbete och inte heller att de skulle vilja arbeta på ett snickeri som möbelsnickare. Utan det verkade som om de hade tänkt att vidareutbilda sig.

Hur gick det med målen?

När man tittar på om eleverna har uppnått sitt mål är det en tredjedel som uppger att de har det och en tredjedel som anser att de är på väg att göra det men inte riktigt nått fram ännu. Den sista tredjedelen menar att de inte kommer att nå sitt mål, på grund av att målet har förändrats eller att målet var för högt satt. Om målet var att få ett arbete inom yrket, exempelvis som möbelsnickare kan det medföra vissa problem på grund av lågkonjunkturen.

Arbetsmarknaden inom branschen är för närvarande i en lågkonjunktur och chansen att få ett arbete är väldigt liten. Men en ljusning kan man ana i horisonten, inom vissa områden.

Vad kan man göra för att få fler flickor intresserade?

Vad ska man göra för att få fler flickor att söka till hantverksprogrammet inriktning trä? Detta frågade jag flickorna som idag går utbildningen. Men några förslag hade de inte på vad man kan göra för att få fler tjejer att söka till utbildningen, utan det var generella förslag som de tyckte man kunde göra för att fler skulle söka utbildningen. De viktigaste var att de ville att vi skulle marknadsföra oss bättre, så att grundskolans elever vet mer om vad vi sysslar med. De hade flera bra förslag som vi ska försöka att förvekliga. Något som kom fram när jag

intervjuade tjejerna, var att de hade stött på problem när de berättade för sin syokonsulent på grundskolan att de tänkte söka till hantverksprogrammet inriktning trä. Jag blev väldigt förvånad när flickorna berättade att deras syokonsulent hade uppmanat dem att välja en annan utbildning som de tyckte passade dem mer. Gärna då en teoretisk eller en utbildning som är mer kvinnlig. Detta fast det står tydligt i läroplanen att eleverna ska uppmuntras att stärka sina intressen utan fördomar på vad som är kvinnligt eller manligt. Grundskolorna bör verkligen arbeta med jämställdheten mellan könen. I den undersökning Träindustriarbetarförbundet genomförde i sluter av 80-talet undersöktes frågan om de tyckte att arbetsuppgifterna passade lika bra till kvinnor som till män. Nästan alla kvinnor tyckte att de passade, medan av männen var det knappt hälften som tyckte det. Men utvecklingen går framåt så att de tunga lyft som tidigare fanns i industrin försvinner successivt.

Sammanfattning av diskussionen

Den största orsaken till att grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä är deras intresse för möbler och träslöjden i skolan enligt min undersökning. Samma sak svarar flickorna. Men något som också kom fram under intervjuerna med flickorna var att de

upplevde att de inte fått det stöd som skolan borde ha gett dem, såsom att uppmuntra dem till att välja den utbildning som de är intresserade av. Finns det inte lika många flickor som pojkar som tycker om möbler? Eller är det de traditionella könsrollerna som styr? Av de elever som har gått hantverksprogrammet inriktning trä är det nästan hälften som arbetar inom yrket. Om man sen tittar på dem som inte arbetar inom yrket av någon orsak är de ändå många som tycker att de har haft nytta av sin utbildning. Andelen gamla elever som har vidareutbildat på högskola var hög om man jämför med skolverkets undersökning. Även om man tar alla som jag skickat ut enkäten till och de som svarat att de vidareutbildat sig blir siffran något högre än skolverkets. Det kunde vara intressant att följa upp denna undersökning efter några år, för att se om de målen som några har på att bli egenföretagare, slöjdlärare eller designer blir verklighet.

Litteraturförteckning

Svenska Träindustriarbetarförbundet (1989)Kvinnor och män i träindustrin

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna (1994)

Utbildningsdepartementet

http://www.skolverket.se/publicerat/press/filer/efterskolan.pdf (2004-03-12)

http://www.skoverket.se/publicerat/press2003/filer03/scb_statistik_030528.pdf (2003-12-06) http:www.scb.se Statistik/AA/OV0904/2003M00/A01SA0301_14.pdf (2003-12-06)

Följebrev

Bilaga 1

Hej!

Jag är yrkeslärare på Jacobskolan i Hässleholm och går lärarutbildningen på Malmö högskola. I utbildningen ingår det att man ska göra ett examensarbete. Eftersom jag tidigare i mitt yrkesliv upplevde att det var svårt att få tag i utbildade medarbetare, tänkte jag undersöka vart eleverna tar vägen efter hantverksprogrammet inriktning trä.

Är det så att ni läser vidare inom möbelsnickeri eller design eller har ni fått nog med utbildning? Du har kanske kommit på att detta inte var något för dig och bytt yrkeskarriär. Frågorna är många så därför har jag ställt samman ett Frågeformulär som jag skulle vilja ha hjälp med.

Svara på frågorna och skicka tillbaka den i svarskuvert så fort som möjligt och helst inom en vecka. Det är naturligtvis frivilligt, men det skulle vara till stor hjälp och undersökningens tillförlitlighet skulle öka. På formuläret finns ett nummer för att jag ska veta att Du har svarat, så jag inte skickar en påminnelse eller ringer i onödan. Dina svar kommer att behandlas anonymt så att ingen kan identifiera Dig.

Jag är tacksam för svar senast den 12 Mars 2004

Stort tack på förhand för din medverkan!

Ylva Talik

Jacobsskolan Hässleho lm

Om du undrar över något eller vill ha hjälp med någon fråga ring gärna till

Ylva Talik Jacobsskolan Hässleholm Tele 0000-000000 säkrast kl. 14.00-16.00 måndag, onsdag eller torsdag.

Bilaga 2

1. Varför valde du att utbilda dig inom hantverksprogrammet inriktning trä?

För att jag tyckte om träslöjd i grundskolan. 14

För att min kompis valde det 1

För att min pappa/mamma eller nära bekant arbetar inom yrket. 0 För att jag inte kom in på mitt förstahandsval. 5 För att jag är intresserad av möbler och inredning. 18

Annan orsak. 7

1. Min bror gick samma linje och hans möbler var så fina att jag Ville ha lika dana.

2. Kom in på mitt förstaval, men var inte beredd på att bo på annan ort. 3. Tyckte att hantverksprogrammet inriktning trä var intressant, så jag tog det . 4. Var för tillfället trött på att plugga.

5. Intressant att vara med från början till slutet.

6. Jag hade dåliga betyg så jag hade inte så mycket att välja på. 7. En kompis hade gått det och jag tyckte det verkade intressant.

2. Ditt kön?

Man 34

Kvinna 2

Summa: 36 st.

3. Vad är din sysselsättning idag? Arbetar.

Möbelsnickare. 3

Maskinsnickare. 7

CNC-operatör 2

Kvalitetsarbete inom möbelindustrin. 1

Hus bygge. 1

Försäljare, byggvaror. 1

Metallarbetare. 3

Pedagog. 1

Transport (Truckförare, Trafikledare) 2

Stensättare 2

Tekniker 1

Industriarbete ej trä. 2

Arbetar 1

Vikarie som klassassistent på en särskola. 1

Fiskberedare. 1

Studerar

Snickare akademin i Kristianstad. 1

Studerar (Biomekanik, Högskolan i Halmstad). 1

Studerar magisteråret på systemvetenskapliga utbildningen i Lund. 1

Studerar (har ej preciserat sig). 1

Annat.

Arbetssökande 2

Militärtjänstgöring 1

Summa: 36 st.

4. Om du arbetar inom träyrket, har du i så fall fatt någon vidareutbildning på din arbetsplats.

Ja 6

Nej 12

Om svaret är Ja, i så fall inom vad?

1. CNC-maskin

2. Vidareutbildning på CNC-maskiner.

3. Inom vilka regler som gäller på arbetsplatsen..

4. Specialmaskiner. 5. Allmän fördjupning. 6. Skydds frågor.

Summa: 18 st.

5. Om du inte har arbetar inom träyrket, har du ändå haft någon användning av din

utbildning?

Ja 14

Nej 6

Om svaret är Ja, kan du ge ett exempel. 1. Snickrat en del hemma på huset.

2. Kunskapen.

3. Gjort möbler till mig själv.

4. Arbetat tidigare. 5. Möblerna man gjorde. 6. Att kunna tänka praktiskt.

7. Fick en bild av hur det fungerar på fabriker.

8. Har gjort lite grejer till kompisar t ex. bord, skohyllor och pallar. 9. Har arbetat som maskinsnickare och byggnadssnickare.

10. Renovering av mitt hus. 11. Lackerat lite.

12. Har arbetat inom det, ett litet tag.

13. Grunderna för att köra maskiner + blivit med praktisk. 14. På fritiden hemma.

6. Om du inte har arbetat inom träyrket, av vilken orsak?

Fick inget arbete. 4

Är förhindrad att jobba inom yrket, på grund av skada eller handikapp. 1

Branschen är för lågbetald. 5

Valde fel utbildning. 1

Var ej beredd att söka arbete på annan ort. 1

Annan orsak. 1

1. Gör värnplikten.

2. Fanns inga jobb att söka. 3. Ville jobba med människor.

4. Roligt att snickra men idag står man ofta vid en och samma maskin hela dagarna. Ville göra allt från början till slut på produkten.

5. Ville inte stå vid ett löpande band hela livet.

6. Jag jobbade på ett ställe i fyra år men det var massproduktion. Jag vill syssla med enstycks produktion.

7. Klarar inte av fabriksjobb.

7. Om du inte arbetar inom träyrket, har du då utbildat dig inom något annat yrke?

Ja 5

Nej 15

Om svaret är Ja, iså fall till vad?

1. Ingenjör. 2. Systemvetare. 3. Stensättare. 4. Tekniker. 5. Ekonom.

8. Har du studerar vidare inom trä yrket?

Nej 31

Ja på Högskola 1

Ja på Kvalificerad yrkesutbildning. 2

Ja på Komvux. 1

Ja på Lärnia. 1

Om svaret är Ja, inom vilket område?

1. Snickare akademin

2. 1 år J Karlstad inriktning gesällbrev.

3. Älmhult Högskola Trä inriktning NC robotar.

4. Möbelsnickeri slutade där efter ett tag, var samma utbildning som på gymnasiet. 5. Design

9. Vad var ditt mål, när du började din yrkesutbildning?

Slöjdlärare 2

Finsnickare 6

Eget företag inom möbeltillverkning. 4

Design 4

Inget mål 5

Jobba 7

Göra något som man är intresserad av. 3

Produktutveckling inom trä. 1

Utbildning utan så höga krav på teori. 1

Resemontör 1

Få kunskap både praktiskt och teoretisk 1

10. Har du nått ditt mål?

Ja 10

Nej 14

Delvis 10

Jag har blivit möbelsnickare, men fyra år med mest vertikalputsning och lagning tär på intresset.

Kanske man vet aldrig vad som händer.

Designar informationssystem istället för möbler. Ja men inte inom trä.

Arbetar inom träindustrin och är på god väg.

Ska börja tillverka lite möbler på egen hand. Väntar bara på ett stort garage.

11.

Om svaret är nej på fråga 10. Varför?

Mitt mål har förändrats. 10

Mitt mål var för högt. 3

Jag blev inte tillräckligt stimulerad under utbildningen. 1 Min motivation var inte tillräckligt hög under utbildningen. 1

Annat. 6

Svårt att få jobb. Nya mål att uppnå.

När jag började jobba fick jag ett mål att uppnå.

Min motivation var inte stor det sista året p.g.a. dålig hjälp från lärarna samt strul med lärare byte e.t.c.

Jag klarade inte att få gymnasiekompetens så jag fick läsa upp dem på folkhögskola och då upptänktes att jag har dyslexis, vilket gör att jag inte klarar av tempot på en högskola alltså kan jag inte bli slöjdlärare.

Tack för din medverkan Ylva Talik

Gruppintervjun

Bilaga 3

1. Varför valde du at utbilda dig inom hantverksprogrammet inriktning trä?

För att jag tyckte om träslöjd i grundskolan. För att min kompis valde det

För att min pappa/mamma eller nära bekant arbetar inom yrket. För att jag inte kom in på mitt förstahandsval.

För att jag är intresserad av möbler och inredning. Annan orsak.

2. Vad har du tänkt syssla med i framtiden? Vad är ditt mål?

3. Vad kan man göra för att få in fler tjejer på utbildningen?

Vad kan man göra för att göra utbildningen mer attraktiv för flickor/kvinnor?

Tack för din medverkan Ylva Talik