VÅRDNADSHAVARENS
ERFARENHET AV MÖTET MED
SJUKSKÖTERSKAN I TRIAGEN
PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNING
EN INTERVJUSTUDIE
FÖRFATTARE : LISELOTTE ANDERSSON
Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
Masteruppsats 15 Hp Hälsa och samhälle
VÅRDNADSHAVARENS
ERFARENHET AV MÖTET MED
SJUKSKÖTERSKAN I TRIAGEN
PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNING
EN INTERVJUSTUDIE
Författare: Andersson. L.Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i
barntriagen på en akutmottagning. Intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng, Masternivå. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och
Samhälle, Instutitionen för vårdvetenskap, 2019.
Bakgrund: Internationell forskning uppvisar resultat som tyder på att
vårdnadshavare söker till barnakuten med sina barn för åkommor som kan tas om hand av primärvården. Söktrycket ökar och detta beror delvis på begränsad tillgänglighet inom primärvården men även att vårdnadshavare har större tillit till akutsjukvården och många hänvisas från sjukvårdsupplysningen 1177. Detta medför att ett stort antal vårdnadshavare med barn som söker till barnakuten hänvisas till annan vårdnivå, triageras hem med egenvårdsråd medan andra blir slutbehandlade i triagen av sjuksköterskan. Syfte: att beskriva hur vårdnadshavare till barn yngre än 15 år upplevde besöket på barnakutens triage. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studie där en semi-strukturerad intervjuguide användes som stöd och tio vårdnadshavare blev intervjuade, som hade besökt barnakutens triage med sina barn. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) med manifest tolkning och resulterade i tre subkategorier; barnet i centrum, att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet samt vårdnadshavarens nöjdhet med information samt en huvudkategori;
vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen. Resultat: Visade att
vårdnadshavarna uppskattade att sjuksköterskorna satte barnet i centrum, att de pratade med barnen, de ansåg att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen, att de var experter och att de kunde lita på deras bedömningar. Flera av
vårdnadshavarna poängterade att de var mycket nöjda med att barnen hade en egen kö till triagen, de var även nöjda med den information de fick vid hemgång från triagen. Slutsats: Vårdnadshavarna var mycket positiva till både barntriagen, sjuksköterskorna som de träffade och var nöjda med de egenvårdsråd de fick för att kunna sköta det sjuka barnet hemma. Vårdnadshavare behöver stöd i
egenvårdsbeslut, tillgången på någon att fråga är begränsad, mer utbildning behövs för att de ska själv ska kunna ta hand om de banala åkommorna såsom feber, magsjuka o dyl. i hemmet.
Nyckelord: Akutmottagning, barn, förälder, upplevelse, triage, vårdnadshavare
GUARDIANS´ EXPERIENCE OF
THE MEETING WITH A NURSE IN
A PAEDIATRIC EMERGENCY
DEPARTMENT TRIAGE
AN INTERVIEW STUDY
Author: Andersson, L. Guardians´ meeting with a nurse in a paediatric emergency departments triage. An Interview study. Master´s Degree Project in Nursing 15
Credits points, Malmö University: Faculty of Health and Society Department of
Care Science, 2019.
Background: International research has shown that guardians´ tend to make use of
paediatric emergency department for disorders that the primary care provider is able to address. The pressure to seek healthcare increases in part due, to the fact that it is difficult to book an appointment at primary health care centres.
Additionally guardians´ have an increased trust in paediatric emergency departments and many are referred there by the healthcare guide 1177. This means that a large number of guardians´ seeking health care for their children from the pediatric emergency departments, are referred to another level of care, and thus either return home with self-care counsel or be treated by a triage nurse.
Purpose: The aim of this study is to describe how guardians´ with children
younger than fifteen years old, perceived the experience of emergency paediatric triage. Method: This study is qualitative and data was gathered using semi-structured interviews. Ten guardians´ who took their children to a paediatric emergency department triage took part in the study. The collected data was analysed using Burnard´s (1996) qualitative content method and three subcategories were identified; placing the child at the centre, confirming the guardian´s concern for the child and the guardians´ satisfaction with the
information they received. One main category was also identified; the guardians´ satisfaction with the emergency department triage. Results: The results indicates that guardians´ appreciate when nurses place children at the centre, they
communicate well with children, were fantastic with children and they were experts whose assessment guardians´ relied on. Most guardians´ were satisfied with the fact that children have their own triage and were also satisfied with the home-care information they received from nurses. Conclusion: Guardians´ responded positively to the emergency paediatric triage and to the triage nurses. They were pleased with the self-care advice that they received when they had to take care of the child at home. Guardians´ need support when making self-care decisions as there are few people to ask. Moreover guardians´ need more education to help them treat trivial illness such as fever or gastric disorders.
Keywords: emergency department, guardian, paediatric, parent, experience, care, triage
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1 BAKGRUND ... 1 Kommunikation ... 2 Bemötande ... 3 Information ... 3 Litteraturgenomgång ... 3 SYFTE ... 4 METOD ... 4 Urval ... 4 Kontext ... 5 Datainsamling ... 5 Forskningsetik ... 6Validitet och reliabilitet ... 6
Förförståelse ... 7
Analys ... 7
RESULTAT ... 8
Vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen ... 8
Barnet i centrum ... 9
Vårdnadshavarens nöjdhet med informationen ... 9
Att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet ... 10
DISKUSSION ... 11 Metoddiskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 12 SLUTSATS ... 14 REFERENSLISTA ... 15 BILAGA 1-5
INLEDNING
Tidigare forskning visar att söktrycket på barnakutmottagningar ökar, både i Sverige och internationellt och atten stor del av de patienter som söker en barnakutmottagning, istället borde omhändertas av primärvården (Lo & McKechnie, 2007; Sturm, Hirsh, Weselman & Simon, 2014). Begränsad
tillgänglighet inom primärvården samt att sjukvård är kostnadsfri för barn under 20 år, kan var en orsak till att många vårdnadshavare uppsöker akuten för icke akuta åkommor (Ellbrandt, Åkesson, Karlsland Åkesson, 2015; Ellbrandt, Åkesson, Karlsland, Åkesson, 2018). Att hänvisa till annan vårdnivå exempelvis primärvård eller att ge egenvård är ett komplext beslut som ska fattas med medicinskt kunnande och erfarenhet (Göransson, 2008). Studier finns på vuxna patienters upplevelse av bemötande och information (Boudreaux, O´Hea, 2004; Ekwall, Gerdtz, Manias, 2008) samt föräldrars upplevelser vid besök på
barnakuten då de har träffat läkare (Byckowskiet al., 2013; Lo & McKechnie, 2007) men få studier finns i Sverige och internationellt på vårdnadshavares upplevelser i samband med besöket i barntriagen för vidare omhändertagande av barnet i hemmet. För att förstå vårdnadshavares upplevelse av besöket på
barnakutens triage krävs en fördjupad kunskap om de erfarenheter vårdnadshavaren har av besöket i barntriagen.
BAKGRUND
De flesta akutmottagningar har olika sätt att prioritera patienter, ett snabbt och korrekt omhändertagande har enligt studier visat sig ha stor betydelse för patientens prognos (SBU,2010; Wikström, 2012). Ordet triage kommer från franskan och betyder sortera och prioitera och utvecklades inom
militärsjukvården, för ett snabbt omhändertagande av sårade soldater (Thompson, Stanford, Dick, & Graham, 2010; Westergren, Ferm & Häggström, 2013). Syftet med triage är att snabbt och säkert bedöma behov och prioritering av vård samt därmed reducera patientflödet på akutmottagningen (Lähdet, Suserud, Jonsson & Lundberg, 2009). För att upprätthålla patientsäkerhet inom barnakutverksamheten används triageringssystemet Retts- P (Rapid emergency triage and treatment system- Pediatric), för bedömning och prioritering av barn, detta används i hela Region Skåne samt av ambulanssjukvården i Skåne (www.rettsonline.com). Westergren, Ferm & Häggström, (2013) visade i sin studie att RETT-P har bra reliabilitet. I barntriagen möter sjuksköterskan dagligen oroliga vårdnadshavare som söker sjukvård för olika medicinska, kirurgiska, ortopediska samt öron-näsa-hals (ÖNH) åkommor, som dessutom är av olika allvarlighetsgrad. Begreppet vårdnadshavare definieras som förälder eller av domstol särskilt utsedd person som har att utöva vårdnaden om ett barn och definitionen av barn är en människa under 18 år (SFS 1949:381). Barnkonventionen värnar om lika rättigheter för alla barn och i förkortad version, så ska barnets bästa vara centralt i varje beslut som rör barnets liv och hälsa samt att barnet har alltid rätt att uttrycka sig men att det ska ske i förhållande till barnets ålder och mognadsnivå (Barnkonventionen, 1989).
Triagesystemet bygger på vitalparameteralgoritm (VP), och för barn finns åtta olika tabeller som baseras på barnets ålder och vad som är normalt för
vakenhet samt kroppstemperatur, men innehåller även en ESS (emergency
symtoms and signs). ESS:en innehåller ett stort antal sökorsaker och är baserad på symtom och tecken. ESS koden får aldrig nedprioriteras, utan väger tyngst. Dessa triagesteg inklusive anamnes leder till en prioriteringsnivå (prio) som kan vara röd, orange, gul eller grön, där röd prio innebär omedelbar tillsyn av en läkare, orange prio inom 20 minuter, gul prio inom 2 timmar samt grön prio inom 4 timmar eller behöver inte träffa någon läkare, utan kan gå hem med egenvårdsråd eller söka vårdcentral nästkommande dag (Ellbrandt et al., 2015; Westergren, Ferm, Häggström, 2013;Widgren, 2012). När sjuksköterskan gör en bedömning av barnet så baseras den både på verbal och icke-verbal kommunikation. Icke- verbal kommunikation kan vara hosta, stön, obstruktivitet och tonläge men även kroppshållningen och kroppsrörelser (Fernandez, Benito & Mintego, 2017; Johnson & Jessopp, 2001).
Till barntriagen kommer vårdnadshavare med sina barn i åldern 0 -17 år med skador och olika sjukdomstillstånd och mötet mellan vårdpersonal och barn/vårdnadshavare är vanligtvis kort. Triageringen inleds med att skapa en kontakt mellan vårdnadshavare och sjuksköterskan i triagen. Sjuksköterskan som möter dessa vårdnadshavare möter ofta oro, ångest och frustration, vilket gör bemötandet till en utmaning. Vårdnadshavare till sjuka barn måste bemötas med respekt samt att vårdpersonalen gör dem delaktiga i beslut som rör barnet
(Regionstyrelsen, 2006; Socialstyrelsen, 2012). Enligt hälso-och sjukvårdslagen, HSL(2017:30) ska vård ges med respekt för människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. HSL styr hälso-och sjukvårdspersonalens
förhållningssätt i bemötande av patienter och anhöriga. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, men i takt med barnets utveckling och ålder ska vårdnadshavaren ta mer hänsyn till barnets synpunkter och önskemål (SFS 2014:821). I Norden används förutom barnkonventionen även NOBAB (2019). NOBAB är ett nordiskt nätverk för barn och ungars rätt samt behov inom hälso-och sjukvård och arbetar för att befrämja sjuka och funktionshindrade barns utvecklingsmöjligheter. De menar bl.a. att barn ska mötas med förståelse och respekt för barnets integritet samt att barnet ska få möjlighet att vara delaktiga i beslut gällande dess behandling och vård.
Vårdnadshavare ska erhålla information, få stöd samt få möjlighet att aktivt delta i barnets vård och behandling (a.a).
Kommunikation
Kommunikation är en central del i sjukvården och en viktig faktor för att kunna erbjuda en säker vård. Kommunikation härstammar från det latinska ordet communicatio och kan definieras som utbyte av meningsfulla tecken mellan två eller flera parter (Eide & Eide, 2008). När två eller flera personer kommunicerar med varandra kan både ord, tecken och miner användas men även andra faktorer inverkar såsom kroppshållning, röstläge, klädsel och engagemang. Detta tolkas sedan av den andra parten och ibland är det oundvikligt att det uppkommer
feltolkningar och missförstånd. Det är därför viktigt att ha kunskap om relationer i ett kommunikationsperspektiv och sitt eget sätt att sända samt tolka signaler (Nilsson & Waldermansson, 2016). Enarson et al., (2012) visade i studien att god kommunikation hade betydelse och föräldrarna då var mer nöjda med besöket på barnakuten. Enligt Travelbees (1971) omvårdnadsteori är kommunikationen mellan patient och sjuksköterska central i omvårdnadsprocessen. Kommunikation är ett medel till att bli bekant med patienten, förstå och möta patientens behov. Travelbee (1971) delar upp omvårdnadsprocessen i fem stadier, observation,
tolkning, beslut, handling och utvärdering av åtgärd. Empati är en viktig
förutsättning för att kunna förstå patienten och definieras som förmågan att gå in i eller ta del av en annan människas tillstånd (a.a).
Bemötande
För att barnet och vårdnadshavarna ska känna sig väl omhändertagna är det viktigt att bemötandet sker på ett professionellt sätt, att vårdpersonalen lyssnar och ta del av berättelsen som barnet eller vårdnadshavaren förmedlar (Bordeaux, 2003). Magaret, Clark, Warden, Magnusson & Hedges (2002) redovisade i sin studie att både barn och föräldrar upplevde bemötandet samt informationen som det viktigaste vid besöket på akutmottagningen. Pagnamenta & Benger (2008) fann i sin studie att föräldrar som fått information om barnets diagnos samt hur
sjukdomen/tillståndet skulle behandlas, var nöjda med sjukvården. Dessutom ansåg de att ett bra bemötande från personalen underlättade, så att en lång väntetid på akutmottagningen blev betydelselös (a.a). En god omsorg är när barnets behov tillvaratas på ett professionellt sätt och när barn och familj upplever stöd, trygghet och tillit (Tveiten, 2000). Det är hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att ge råd, förmedla kunskap samt stödja hälsofrämjande och förebyggande
egenvårdsåtgärder (Bergstrand, 2004). Familjecentrerad vård benämns numera även patient och familjecentrerad vård (American Academy of Pediatrics, 2012) och begreppet personcentrerad vård kan likställas med familjecentrerad vård (Vårdhandboken, 2013). Dudley, Ackerman, Brown & Snow (2015) menar att familjecentrerad vård innebär att planera, utföra och utvärdera vården utifrån ett samspel där familjen, barnet och vårdpersonalen bildar ett partnerskap. Detta arbetssätt leder till en ökad patientsäkerhet och mer tillfredsställelse hos patienter och vårdpersonal. Att bedriva familjecentrerad vård på barnakuten är en utmaning eftersom mötet mellan familjen och vårdgivaren är kort (a.a).
Information
Kuensting (1995) undersökte i sin studie föräldrars upplevelse av att bli
hemskickade med egenvårdsråd från en akutmottagning. Föräldrarna upplevde att de fick ett bra bemötande och att sjuksköterskorna förstod deras oro för barnet. En bedömning i triagen kräver goda medicinska kunskaper, kunskap i bemötande, samtalsteknik, kommunikation, informationsgivande, kritiskt synsätt samt en analytisk förmåga (Andersson, Omberg, & Svedlund, 2006). Språket kan vara ett hinder i kommunikationen mellan människor från olika kulturer men även synen på sjukdom och hälsa. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap om detta vid interkulturella möten (Shendurnikar & Thakkar, 2013).( Margret et al., 2002; Patel, Gutnik, Karlin & Pusic, 2008) beskrev i sina studier att
språksvårigheter är en betydande och försvårande faktor vid bedömning av barnet samt informationsöverföring till vårdnadshavarna. Enligt hälso-och
sjukvårdslagen, HSL(2017:30) ska vården utformas och genomföras i samråd med patienten och om det inte går bör informationen lämnas till närstående eller
vårdnadshavare. Vårdpersonalen bör försäkra sig om att mottagaren har förstått den information som getts och både muntlig och skriftlig information är att föredra (a.a).
Litteraturgenomgång
Vid litteratursökning i databaserna Pubmed, Cinahl, Psycinfo samt Cochrane har kvantivativa studier som berör triagering av barn hittats, men inga kvalitativa studier som berör föräldrars upplevelser av besök i barnakutens triage. En
studiens syfte fanns. Inga vetenskapliga studier fanns som beskrev
vårdnadshavares upplevelse av att bli hemskickade från triagen med egenvårdsråd utan att träffa läkare, däremot fanns internationella studier som undersökt
föräldrars erfarenheter av en vistelse på barnakuten med läkarbesök (Byckowski et al., 2013; Lo & McKechnie, 2007). Ett stort antal som uppsöker barnakutens triage, blir hemskickade med egenvårdsråd eller hänvisade till annan vårdnivå, därför var författaren intresserad av att undersöka hur vårdnadshavare upplevde besöket i barnakutens triage.
SYFTE
Syftet med studien är att beskriva hur vårdnadshavare till barn som var yngre än femton år upplevde besöket i barnakutens triage.
METOD
Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med intervjuer, där en semi-strukturerad intervjuguide användes som stöd. Denna metod ansågs vara lämplig eftersom syftet var att beskriva vårdnadshavares erfarenhet av besöket i
barnakutens triage. Enligt Polit& Beck (2014) är kvalitativ ansats lämplig att använda då avsikten är att undersöka en djupare mening i upplevelser.
Urval
Information till personalen angående studien ägde rum på en arbetsplatsträff våren 2016 och sjuksköterskorna fick i uppdrag att informera vårdnadshavare angående studien. Inklusionskriterier var att vårdnadshavarens barn skulle tillhöra
prioiteringsnivå gul eller grön i triageskalan RETTS-P, vara yngre än 15 år samt att barnet skulle återgå till hemmet efter besöket i barntriagen. Barnen kunde vara slutbehandlade i triagen t ex en sårskada som har blivit limmad eller gått hem med egenvårdsråd. Vårdnadshavare till barn 15 år eller äldre, barn som har träffat läkare i triagen, barn som kommer till sjukhuset med ambulans, eller barn som kommer till barntriagen med släktingar eller vänner, de som inte förstår svenska, danska eller norska eller engelska exkluderades.
På den aktuella barnakutmottagningens triage diagnosregistreras samtliga barn som återgår till hemmet av sjuksköterskan i triagen. Rekryteringen av
vårdnadshavare utfördes genom ett strategiskt urval från detta register, där även uppgifter om barnets personnummer fanns. Vårdnadshavare som hade barn som var yngre än femton år informerades i triagen om studiens syfte. De som var intresserade att delta fick ett informationsbrev av triagesjuksköterskan och då sattes ett kryss vid barnets namn på diagnosregistreringslistan. I
informationsbrevet informerades att en intervju kommer att genomföras och spelas in, att det är frivilligt att delta och att deltagandet kan avbrytas när som helst. Den information som lämnas under intervjun hanteras så att inga obehöriga kan ta del av uppgifterna och att det utskrivna textmaterialet avidentifieras. I informationsbrevet (bilaga1) informerades vårdnadshavarna att de kunde bli kontaktade per telefon av författaren, för att tillfrågas om en intervju, och då avtalades tid och plats där vårdnadshavaren kunde välja var intervjun skulle äga rum. Telefonkontakt med vårdnadshavaren skedde en till två veckor efter besöket i barntriagen och alla utom två valde att intervjuas i det egna hemmet. När
skriftligt informerat samtycke innan intervjun startade (Bilaga 2). Av 100 vårdnadshavare som blev triagerade hem med egenvårdsråd, var 31
vårdnadshavare intresserade att delta i studien. Några önskade intervju per telefon, åtta svarade inte i telefonen trots flera uppringningsförsök, fem tackade nej vid telefonkontakt, fyra förstod inte det svenska språket och kunde därför inte ingå i studien, tre stycken var långväga ifrån, kvar blev 10 som var intresserade att medverka. En intervju föll bort p.g.a. att vederbörande inte kom till intervjun på avtalad tid
Kontext
På den aktuella akutmottagningen, på ett centralsjukhus i Nordöstra Skåne, infördes i april 2013 en barntriage där alla barn som uppsöker akutmottagningen triageras och sjuksköterskans arbetsredskap för att triagera barn är RETTS-P. Triageringen av barnmedicinska barn utförs dygnet runt av en sjuksköterska med barnerfarenhet. Åldersfördelningen för barn och när de anses som vuxna kan se olika ut, beroende på hur organisationen av vården ser ut. På denna barnakut triageras alla barn upp till de fyller 18 år, därefter räknas de som vuxna. På barnakuten fanns sju specialistsjuksköterskor inom barn och ungdom under tiden studien pågick, resterande hade antingen distriktssköterskeutbildning eller var legitimerade sjuksköterskor med barnerfarenhet. Barn som sökte för medicinska, kirurgiska, gynekologiska, ortopediska samt ÖNH-besvär triagerades av en sjuksköterska med barnerfarenhet från kl. 08 till kl. 24 alla dagar i veckan, därefter triagerades alla barn förutom medicinbarnen, av en sjuksköterska på vuxenakuten mellan 24-08. På den aktuella barntriagen finns generella
ordinationer med ett flertal olika läkemedel att rekommendera och skicka med vårdnadshavarna hem för behandling av barnet i hemmet. Många som besökte barntriagen fick informationsblad med sig hem om det aktuella
sjukdomstillståndet samt läkemedelsordinationer, främst då febernedsättande och smärtstillande. Besöksfrekvensen på denna barnakut är cirka 14 000 barn per år och cirka 35 % hänvisas hem med egenvårdsråd eller hänvisas vidare till annan vårdnivå. Övriga skrivs in till barnakuten och får träffa en läkare.
Datainsamling
Studien genomfördes under en vecka i maj 2016 mellan 08-24, då alla typer av barnpatienter passerade barntriagen, men kompletterades med ytterligare en vecka i juni, eftersom antalet intresserade vårdnadshavare var för få under den första datainsamlingsperioden. Föräldrarnas åldrar var mellan 25- 45 år och som ibland bestod av båda föräldrarna. Barnens åldrar var från 8 månader till 14 år och det var fem flickor och fem pojkar. De diagnoser som vårdnadshavarna sökte för var öronvärk, sårskada, hjärnskakning, fingerskada, allergisk reaktion, magsjuka, feber, hosta och utslag. Vid intervjutillfället tillfrågades vårdnadshavarna om de hade tagit del av informationsbrevet. Eftersom flera var osäkra på innehållet, lästes informationsbrevet upp innan intervjun startade. Vårdnadshavarna fick berätta hela förloppet från det de tog nummerlappen tills de lämnade triagen. Inledningsvis repeterades syftet med studien samt tillvägagångssättet vid intervjuerna, de blev även informerade om informerat samtycke och att de fick avbryta medverkan i studien när som helst. En intervjuguide användes som stöd (bilaga 5). Totalt genomfördes tio intervjuer, varav en pilotintervju genomfördes för att testa intervjuguiden. Inga ändringar behövdes i intervjuguiden och
pilotintervjun inkluderades i studien eftersom den bedömdes att vara av god kvalitet. Varje intervju avslutades med att fråga informanten om det fanns något de ville tillägga. Intervjutiden varierade mellan 15–30 minuter och informanterna
utom två önskade bli intervjuade i sitt eget hem. Intervjuerna spelades in med Iphone, skickades över direkt till den privata e-mailen, där den sparades i en speciell mapp i datorn, som endast författaren hade tillgång till.
Forskningsetik
Flera etiska frågor och ställningstaganden krävs då människor är involverade i forskning och författaren till denna studie har följt gällande etiska riktlinjer. Januari 2004 trädde en ny lag i kraft lag (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, biologiskt material från människor samt
bestämmelse om samtycke till sådan forskning. Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Enligt vetenskapsrådet (2017) finns fyra forskningsetiska principer att ta hänsyn till; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de personer som berörs av forskningen ska veta forskningens syfte. De ska även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när de önskar, med samtycketskravet menas att deltagaren har rätt att bestämma över sin medverkan i studien och att om
deltagaren väljer att avbryta sin medverkan i studien ska detta inte få några
negativa följder för deltagaren. Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av materialet samt att personer i undersökningen inte ska kunna identifieras och med nyttjandekravet menas att uppgifterna som har samlats in, endast får användas i forskningssyfte (CODEX, (2019; SFS 2003:460)
Tillstånd för att genomföra studien godkändes av den lokala
etikprövningsnämnden vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle diarienummer HS2016/26. Skriftligt tillstånd för att genomföra studien inhämtades av
handledaren (bilaga 3), verksamhetschef och enhetschef på barnkliniken (bilaga 4). För att få tillgång till vårdnadshavarens adress och telefonnummer behövde studenten gå in under allmänna uppgifter i barnets journal. Författaren arbetar på den aktuella kliniken men arbetade inte på barnakutens triage under tiden då studien pågick. Ett informationsbrev delades ut av triagesjuksköterskan till vårdnadshavarna i samband med besöket i barntriagen (bilaga 1) med
vårdnadshavarnas samtycke att delta i studien (bilaga 2), där det klart och tydligt framgick att medverkan i studien var frivillig och med rättighet att avbryta sin medverkan utan att det påverkar vården av barnet i kommande vårdsituationer. Sekretessen säkerställdes genom att ingen person kunde identifieras med namn i textmaterialet, utan en sifferkod användes. Intervjumaterialet förvarades på ett separat USB-minne, inlåst och hanterades konfidentiellt, endast handledare och student hade tillgång till materialet. Under transkriberingen hade studenten ingen internetuppkoppling. När masteruppsatsen är godkänd av examinator kommer allt inhämtat material att raderas (vetenskapsrådet, 2017).
Validitet och reliabilitet
Begreppet reliabilitet och validitet har sitt ursprung i kvantitativ forskning men används också inom kvalitativ forskning. Kvale (2014) menar att validitet i kvalitativ forskning innebär kontroll av trovärdigheten och att en rimlig tolkning av resultatet har gjorts. Genom att beskriva datainsamlingen, urval och kontext noggrant höjs validiteten i studien (a.a). Reliabiliteten värderas på ett annorlunda sätt inom kvalitativ forskning eftersom tillförlitlighet inte kan beräknas
förmåga att på ett pålitligt och begripligt sätt beskriva hur datainsamling och databearbetning har utförts (Malterud, 2014).
Förförståelse
Förförståelse är ett begrepp som innebär att forskarens tidigare föreställningar och erfarenhet av det fenomen som ska studeras har betydelse, eftersom forskaren tolkar utifrån sin egen bakgrund. Genom att vara medveten om sin förförståelse stärks tolkningen av intervjumaterialet. Författaren reflekterade över sin
förförståelse under tiden studien pågick och det är viktigt att ha en kritisk
reflektion kring den egna förförståelsen eftersom personlig erfarenhet och tidigare kunskap kan påverka forskningsresultatet (Polit & Beck, 2014).
Analys
Det första steget i analysen var att få en helhetsbild och en förståelse av det insamlade materialet. De inspelade intervjuerna lyssnades igenom direkt efter intervjutillfället och skrevs ner ordagrant samtidigt som den transkriberade texten lästes igenom ett flertal gånger. Det som inte var relevant för studiens syfte sorterades bort, t.ex. det som handlade om tidigare upplevelser i samband med att barnet varit inneliggande på avdelningen. Författaren har flera gånger återgått till ursprungstexten, då något har varit oklart. För att analysera intervjumaterialet valdes Burnards (1996) metod för kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning som består av fyra steg. En extern professionell deltog i analysarbetet och hade tillgång till intervjumaterialet. På första steget lästes den transkriberade texten igenom flera gånger för att skapa en helhetsförståelse och meningsenheter och fraser med betydelse för studiens syfte antecknades. I andra steget
grupperades och kondenserades meningsbärande enheter vilket innebär att överflödiga ord och upprepningar plockades bort utan att meningens innebörd förändrades. I steg tre kondenserades meningsenheterna med samma innebörd, kodades och bildade tre subkaregorier.
I det fjärde steget av analysarbetet grupperades subkategorierna ihop och en bildade en huvudkategori. Exempel på analysprocessen (Tabell 1).
Tabell 1.
Meningsbärande enheter Kondenserade enheter Kod Subkategorier Huvudkategori
De pratade till henne för hon är ju så pass stor, förklarade ordinationen. Jätteviktigt att man inte föringar barnet för att de är barn
De pratade till henne, jätteviktigt att man inte förringar barnet för att de är barn Att se och respektera barnet Barnet i centrum Vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen När vi sökte för febern så tycker jag att det har varit kanon
och att det har gått snabbt och smidigt, varje gång har vi fått både muntlig och skriftlig information och det är ju jättebra
Det har gått snabbt och smidigt och vi har fått både muntlig och skriftlig information, vilket är jättebra Muntlig och skriftlig information Vårdnadshavarens nöjdhet med information
Hade varit sjuk i några dagar, var bra i 48 timmar och blev sjuk igen. Började att kaskadkräka, var jättegnällig och ville inte äta, så då tänkte vi att det var bäst att åka in
Hade varit sjuk i några dagar men blev sjuk igen, vi tänkte att vi nog får åka in och undersöka henne
Oro för sjukt barn Att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet
RESULTAT
Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i en huvudkategori;
vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen samt tre subkategorier; barnet i centrum, vårdnadshavarens nöjdhet med information, att bekräfta
vårdnadshavarens oro för barnet.
Vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen
Flera vårdnadshavarna ansåg att i och med att barntriagen fanns, så slapp barnen att vistas inne på vuxenakuten ibland trafikolycksfall o.d och en vårdnadshavare beskrev att den lilla hörnan in där, (triagerummet) är guld värd för barnen och den tycker jag jättemycket om.
”Jag måste säga att jag gillar den där barntriagen för att det känns att man kommer rätt direkt” (Informant 5)
En annan vårdnadshavare uttryckte att det här lilla rummet gör ju att det inte känns som om man var på en akutmottagning. Flera vårdnadshavare poängterade att de var nöjda med att det finns en egen kö för barn under 18 år och att det går snabbare för att de inte ingår i vuxenakutens kö. Flera vårdnadshavare uppgav att det var kort väntetid men en vårdnadshavare ansåg att det borde finnas mer än ett triagerum. Allt gick snabbt och smidigt och de uppgav att det kändes som om man kom till en expert direkt. Barnakutens triage upplevdes som mycket bra, med kort väntetid och att det togs snabba beslut och att de kände sig väl omhändertagna.
”Vi gick därifrån med en bra känsla” (Informant 1)
”Jag tycker att det har varit jättebra bemötande, men det märks när det är en erfaren personal som sitter där […] jag tycker inte att men ska sitta och triagera när man har lite erfarenhet, det märks stor skillnad, tycker jag” (Informant 7)
En vårdnadshavare uttryckte […] att de gånger de har varit på akuten så har det
funkat väldigt bra, så den triagen är vi väldigt glada för och det är inte lång väntetid. En av vårdnadshavarna som tillhörde ett annat sjukvårdsdistrikt, uppgav
att hon gärna rekommenderar andra att köra hit, eftersom det finns en speciell kö för barnen.
En annan vårdnadshavare beskrev att de aldrig har blivit dåligt behandlade, de har fått bra upplevelser och personalen har varit väldigt tillmötesgående och
uppmuntrat oss föräldrar.
”De var ju så gulliga med X. Han fick ju glass efteråt, att de gör så varje gång, vi åker ju oftast in hela familjen och om något av barnen går in dit får de ju alltid glass efteråt. Bara en sådan liten grej betyder ju så mycket och de frågar om det andra barnet också vill ha glass. Det är de här små sakerna att de verkligen tänker efter, det märks att de är serviceinriktade och vill hjälpa till, har erfarenhet och tycker om att jobba med barn och det känns både tryggt och skönt” (Informant 5)
”Ibland känns det som om de sitter och läser RETTS utantill, men de flesta gånger tycker jag att det har det varit bra”(Informant 7)
En vårdnadshavare uttryckte att det enbart skulle vara erfarna sjuksköterskor som sitter i triagen eftersom hon tydligt märkte skillnad när det var en oerfaren
sjuksköterska som triagerade.
Barnet i centrum
Många vårdnadshavare upplevde att barnen kände sig trygga i det lilla triagerummet och att där fanns lite leksaker. En förälder berättar ” just att de
pratade till henne för hon är ju så pass stor, […] hon hade ju så ont och de förklarade för henne att det var viktigt att ta smärtstillande […] det tycker jag är jätteviktigt, att man inte förringar barnet för att de är barn”
( Informant 1)
” […] de är så duktiga på att hitta just att komma åt just det här barnet”
(Informant 2)
”När de öppnade dörren så är det alltid ett glatt leende […] barnen känner sig trygga när vi går in i det rummet där å de förstod ju direkt vad som hade hänt å de fixade det på plats där nere och man behövde ju inte åka upp heller till barnakuten däruppe utan de fixade det på plats” (Informant 2)
Flera vårdnadshavare menade att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen och sade att det märktes att de är specialister på barn. De har barnet i centrum, tar barnen på barnens nivå och det märks att de tycker om att jobba med barn, det känns både tryggt och skönt. En förälder beskriver […] mycket trevlig personal
därinne, de bemötte honom jättebra, det var ett positivt besök och att sonen blev trygg med det besked han fick […] Han förstod att dom visste vad de pratade om, så det var ett bra besök” (Informant 4)
Vårdnadshavarna menade att sjuksköterskorna i barntriagen var jätteproffsiga, att sjuksköterskorna pratade till barnen och tog barnen på deras nivå.
Vårdnadshavarens nöjdhet med informationen
Flertalet vårdnadshavare var nöjda med de egenvårdsråd de fick när de blev hemskickade från barntriagen. Det gick snabbt och smidigt och de fick både muntlig och skriftlig information. En vårdnadshavare beskrev att vi fick väldigt noggrann information om läkemedlen samt vilket läkemedel som gjorde vad. En annan vårdnadshavare var nöjd med både den muntliga och skriftliga
informationen de fick när barnet hade slagit sig i huvudet och beskrev följande
”vad vi ska kika efter och vad vi ska göra om nu om det finns en risk att han har fått hjärnskakning, att man blir trött och kanske kräker å illamående å sådär”
(Informant 3)
Vårdnadshavarna var även nöjda med att få ett informationsblad med sig hem, ifall att de inte kom ihåg den muntliga informationen så kunde man titta på informationsbladet. De tyckte även att sjuksköterskorna förklarade den muntliga informationen bra.
”Vi upplevde det positivt och så fick vi då en ordination på hur vi skulle kunna medicinera henne hemma med Alvedon och Ipren” (Informant 9)
”Vi fick rätt så bra tips faktiskt om Alvedon och så fick vi ett informationsblad”
En av vårdnadshavarna beskrev att han var nöjd med besöket på barnakuten och att han fick information om att söka primärvården om sonens allmäntillstånd blev sämre. En annan vårdnadshavare var orolig för att febern inte ville gå ner, men hade gett för liten Alvedondos och upplevde det positivt att få en ordination på Alvedon och Ipren, så att hon kunde medicinera henne hemma.
”man hade ju aldrig vågat ge den höga dosen Alvedon hemma om så då var vi i behov av att träffa en läkare eller en som kunde en sjuksköterska och det fick vi ju och hon hjälpte oss” (Informant 9)
Samtliga vårdnadshavare uttryckte att de var nöjda med att få både muntlig och skriftlig information när de skulle återvända hem och behandla barnet i hemmet. Flera uppskattade tydligheten t.ex. att de fick skriftlig information efter barnets vikt, hur mycket läkemedel och hur ofta de kunde ge barnet.
Att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet
Många vårdnadshavare var oroliga för sitt sjuka eller skadade barn och att det var därför som de sökte sjukvård. Flertalet hade ringt till 1177 som rekommenderade dem att köra in till sjukhuset. En vårdnadshavare var orolig för att barnet ville sova efter att ha skadat sitt huvud, han hade hört att man inte får sova om man har fått hjärnskakning. Efter besöket i barntriagen var pappa lugn när han fått tips hur han skulle observera barnet.
”När man kommer in är man orolig liksom, de är alltid kolugna och är inte de stressade eller oroliga, då blir man själv lugnad men de är ju okej liksom”
(Informant 5)
Flera vårdnadshavare upplevde att de blev väl omhändertagna, att de blev tagna på allvar, fast någon vårdnadshavare i efterhand ansåg att de hade sökt sjukvård och upptagit personalens tid med en så banal sak.
”Man är ju hispig som förstagångsförälder och så här men då har vi blivit jätte väl bemötta liksom tycker jag. De har tagit oss på allvar varje gång”
(Informant 7)
Vårdnadshavarna uttryckte att de blev bekräftade i sin oro trots att barnen inte var allvarligt sjuka. De upplevde att sjuksköterskan i barntriagen var lugn och att de inte behövde vänta så länge innan barnet blev undersökt och att de kunde få information om barnets allmäntillstånd.
”De sa att det var magsjuka, att det gick jättemycket magsjuka, så vi fick tips och råd och någon undersökte henne och såg så att hon inte var uttorkad”
(Informant 6)
Vårdnadshavarna var nöjda och upplevde att de hade blivit bra bemötta i barntriagen trots att deras barn inte var allvarligt sjuka eller skadade och de berömde vårdpersonalen för att alltid ha ett bra bemötande, att inte vara irriterade trots att de nog hade många som sökte vård på fel ställe. Några vårdnadshavare hade kört in eftersom 1177 hade rekommenderat dem, trots att de själva ansåg att de kunde ha avvaktat.
DISKUSSION
Metoddiskussion
En kvalitativ metod med semistrukturerad intervjuguide ansågs lämpligt då avsikten var att undersöka vårdnadshavares upplevelse av besöket i barnakutens triage och en manifest innehållsanalys enligt Burnards (1996) fyra steg användes då denna upplevdes enkel och tydlig att använda, då författaren är ovan vid textanalys.
Ett strategiskt urval användes då det passar när en specifik grupp av personer eftersöks och enligt Malteruds (2014) beskrivning är målsättningen att materialet har bästa möjliga potential att belysa problemställningen. Det finns alltid risk för urvalsfel i studier (Denscombe, 2017) och i denna studien har urvalet skett genom att sjuksköterskorna i barntriagen har tillfrågat vårdnadshavare att delta och risken finns att det är enbart de som var positiva och nöjda som var intresserade att delta. Tidigare erfarenheter av ett forskningsområde innebär en risk för att materialet tolkas utifrån egna förutfattade meningar (Polit & Beck, 2014) och författarens egen erfarenhet av arbete i barntriagen, var svår att åtsidosätta vid tolkning och analys av intervjumaterielet. Om författaren har kunskap om forskningsområdet ökar trovärdigheten (a.a) men författarens ambitionen var att tolka texten förutsättningslöst. Större barn kan själv svara för sig och kan bli förorättade om vårdnadshavare svarar, därför blev begränsningen yngre än 15 år och anledningen till att ordet vårdnadshavare valdes var att alla inte är biologiska föräldrar till sina barn.
En pilotintervju genomfördes för att testa intervjuguiden, inga ändringar gjordes och eftersom intervjun var av god kvalité inkluderades den i studien. Miljön där intervjun äger rum anses ha stor betydelse enligt (Kvale & Brinkman, 2014) och flertalet vårdnadshavare valde att bli intervjuade i sin hemmiljö. De berättade ganska fritt hur upplevelsen i barntriagen hade varit men författaren hade användning för intervjuguiden vid de tillfällen då det blev tyst och då de hade kommit utanför syftets område. Faktorer som påverkade tidsåtgången kan vara att vårdnadshavarna inte kände sig bekväm med situationen, att bli intervjuade och därför inte gav utförliga svar. Även om de utförda intervjuerna hade mindre tidsåtgång ansågs ett flertal vara rika på information och svarade på syftet. Trots att datainsamlingen skedde vid två tillfällen resulterade det inte i mer än 11 vårdnadshavare som var intresserade att delta och en intervju föll bort p.g.a. att vederbörande inte kom till intervjun på avtalad tid, vilket kan bero på att det skedde ett missförstånd med tid och plats. En annan anledning var att kollegor missade att tillfråga vårdnadshavare om deltagande i studien, men även att lämna ut informationsbrev angående studien till vårdnadshavare. Polit & Beck (2014) anser att det inte finns några regler för hur många deltagare en kvalitativ studie ska innefatta. De menar att det räcker med ett relativt litet antal urval om
respondenterna är bra på att kommunicera och har god förmåga att berätta om sina erfarenheter.
Det var vanligt att båda föräldrarna var med vid besöket i barntriagen, därför var det svårt att endast låta en av föräldrarna prata vid intervjun i hemmet, då båda föräldrarna var hemma. När en förälder inte kom ihåg, så tillade den andra ofta något, med det var en av föräldrarna var den som huvudsakligen deltog i intervjun. Om begränsningen hade varit att en vårdnadshavare skulle delta i intervjun, kanske detta hade medfört att de tackat nej till att medverka. En intervju
skedde på vårdnadshavarens arbetsplats, som också var i nära anslutning till hemmet och det blev lite störningar när kunder kom in och det blev ett avbrott, men det gick bra att återuppta intervjun utan att tappa bort tråden.
En svaghet i studien kan vara att författaren har ingen tidigare erfarenhet av att intervjua, vilket kan ha påverkat resultatet av intervjuerna. Det är en utvecklande process att intervjua och den som intervjuar utvecklas och får nya insikter ju fler intervjuer som genomförs. Det är även en specifik situation för de som blir intervjuade. Ljudkvaliteten på inspelningarna var bra och det var lätt att transkribera texten. Intervjuerna transkriberades ordagrant av författaren och skedde löpande allt eftersom intervjuerna ägt rum, för att lättare kunna analyseras. Att själv skriva ner intervjuerna i text stärker analysmaterialets validitet enligt (Malterud, 2014). Eftersom lång tid hade förflutet mellan datainsamling,
transkribering och rapportskrivning så lyssnades och lästes intervjuerna igenom ett flertal gånger. För att öka tillförlitligheten korrekturlästes transkriberingen och jämfördes med inspelningarna upprepade gånger samt att en extern granskning genomfördes eftersom författaren var ovan med analysmetoden detta anses ge en ökad trovärdighet för studien men stärks även genom de citat som finns i texten (Malterud, 2001). Trovärdigheten i studien ökar om analysprocessen är noggrant beskriven, vilket författaren har beskrivit (Tabell 1). Kvale (2014) menar att validitet beskriver det avses att undersökas och genom att beskriva urval och datainsamling noggrant stärks validiteten. Studien pågick mellan 08-24 då alla barn triagerades av en sjuksköterska med barnerfarenhet, övrig tid triagerades alla barn utom medicinbarnen av en sjuksköterska på vuxenakuten. Medicinbarnen triagerades då av en sjuksköterska som befann sig på barnakuten fyra våningar upp. Av den anledningen valde författaren att endast inkludera de
vårdnadshavarna som blev triagerade mellan 08-24 av sjuksköterskor på
barnakuten. Överförbarhet av en kvalitativ studie där endast ett fåtal informanter intervjuas är begränsad, eftersom resultatet endast bygger på en barnakuts triage, är resultatet inte är generellt överförbart till övriga landet och Kvale & Brinkman (2014) menar att få intervjuer till ett resultat gör det svårt att generalisera. Etiska aspekter är viktiga i alla undersökningar, men kanske speciellt i kvalitativa studier eftersom man där har så få informanter och dessa intervjuas om känslor och upplevelser. I denna studie har forskningsetiska riktlinjer följts enligt
vetenskapsrådets fyra huvudprinciper (vetenskapsrådet, 2017) och tillstånd för att genomföra studien godkändes av den lokala etikprövningsnämnden vid Malmö Högskola. Författaren måste försäkra sig om att informanterna inte kan
identifieras och att de inte riskerar att lida någon skada av studien. Viss justering i texten har gjorts i denna studie för att avidentifiera barnet, istället för namn finns en bokstav.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva hur vårdnadshavare till barn under 15 år upplevde besöket på barnakutens triage. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i en huvudkategori; vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen samt tre subkategorier; barnet i centrum, vårdnadshavarens nöjdhet med information, att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet.
Flera vårdnadshavare uttryckte att de hade väldigt positiva upplevelser när de hade besökt barntriagen och poängterade att de uppskattade att sjuksköterskorna pratade med barnet, satte barnet i centrum och de barn som var stora nog att berätta själv fick göra det. Vårdnadshavarna upplevde att barnen kände trygghet i triagerummet och det kändes inte som om de befann sig på en akutmottagning.
Vårdnadshavarna upplevde att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen, de är experter på barn och det märks att de gillar att jobba med barn, att de kunde lita på deras bedömning och blev tagna på allvar även om de sökte för banala saker. Jang, Kwak, Park, Kim & Lee (2015) visade i en studie att det som avgörande för nöjdheten på barnakuten var att sjuksköterskorna var professionella. Som
sjuksköterska är det viktigt att ta föräldrarnas oro på allvar, att lyssna vad de har att berätta, samt att uppmuntra dem. Familjens delaktighet och närvaro anses bidra till positiva upplevelser hos barnet och ökar tryggheten hos vårdnadshavarna. God kommunikation mellan barn, familj och sjuksköterska är en förutsättning för familjen att få korrekt information och ska ske på ett sådant sätt som är respektfullt, förståeligt och empatiskt. I familjecentrerad vård (Institute for
patient- and family-centered care, 2008) förespråkas familjens aktiva delaktighet i vården av barnet och att främja familjens resurser. Pruitt & Liebelt (2010) visade i sin studie att kommunikation är förutsättning för att kunna bedriva en effektiv och säker vård. Sjuksköterskan ska vara lyhörd samt säkerhetsställa att den
information som ges också uppfattas rätt av mottagaren, så att de känner sig trygga med hemgång. Muntlin, Gunningberg & Carlsson (2005) visade i sin studie att bristande information ofta orsakade missnöje hos patienterna. Denna barnakut har utarbetat informationsblad på en mängd diagnoser, innehållande ordinationer utifrån barnets vikt. Flertalet av de som blir hemskickade får informationsblad med sig hem. Det kan vara behandlingsrekommendationer eller
läkemedelsordinationer som finns på den generella ordinationslistan, godkänd av den medicinske ansvarige läkaren.
I denna studie var alla vårdnadshavare nöjda med den information de fått av sjuksköterskan vid hemgång. Gaucher, Bailey & Gravel (2011) visade i sin studie att en bra information och bra egenvårdsråd till vårdnadshavare, minskade
återbesöksfrekvensen till akutmottagningen. En studie av Zoltowski, Mistry, Brousseau, Whitfill & Aronson (2016) visade att skriftlig information inte hade betydelse för föräldrarna eftersom de var nöjda med den muntliga informationen och upplevde att de hade blivit väl omhändertagna på akutmottagningen medan en annan studie visade att både muntlig och skriftlig information var viktigt,
vårdnadshavarna var nöjdare samt fick bättre kunskap om omhändertagandet av det sjuka barnet i hemmet (Johnson, Sandford & Tyndall, 2003). Noggrann information vid hemgång gör så att vårdnadshavarna känner sig trygga, detta minskar också återbesöksfrekvensen enligt (Vasi & Rhodes, 2011). Att ge både muntlig och skriftlig information till vårdnadshavarna anses viktigt enligt (SFS 2014:821) men även kontrollera så att de har uppfattat informationen, vilket även Dudley et al., (2015) visade i sin studie. Miceli & Clark (2005) menar att även om vårdnadshavarna är de som känner barnen bäst så är det sjuksköterskan som har det medicinska kunnandet. Saker som är självklara för vårdpersonalen är inte självklara för föräldrarna. Alla barn som besöker barntriagen, utom vissa
ortopedbarn, genomgår kontroll av vitalparametrar och alla barn får en ESS-färg. En vårdnadshavare upplevde som att de sitter och läser RETTS-P utantill, men alla sjuksköterskor bedömer barnet enligt RETTS-P eftersom det är vårt arbetsredskap, detta använder alla sjuksköterskor, både erfarna och oerfarna. Numera finns RETTS-P som webbtjänst, vilket innebär att en del av
triageringsarbetet sker på dataskärmen. (Berry et al., 2008; Swavely et al., 2015) visade i sin studie att föräldrar hade svårt att urskilja vad som var akut och icke akut, dessutom åkte man hellre till akuten än till sin primärvårdsläkare, för de litade mer på akutsjukvården, vilket även Stockwell, Findley, Irigoyen, Martinez & Sonett, 2010) beskrev i sin studie. I denna studie beskrev vårdnadshavare att de
ringde 1177 för att få råd, men uppgav att de inte orkade vänta, eftersom det var en lång telefonkö, utan åkte därför in medan andra fick rådet av 1177 att åka till barnakuten för en bedömning.
För vårdnadshavare finns inget alternativ vid sjukdom och skada hos barnet förutom att besöka barnakuten, eftersom primärvården har begränsade öppettider kvällar och nätter. Trots att vårdnadshavarna endast blev triagerade och fick träffa en sjuksköterska var alla nöjda och belåtna med de egenvårdsråd och den
behandling barnet fick. Sjuksköterskans förmåga att visa förståelse och empati för föräldrarnas oro oavsett vilken prioritet som barnet får betyder mycket för
vårdnadshavarna. Pagnamenta & Benner (2008) beskrev i sin studie att det var väsentligt att inte ha en dömande attityd mot föräldrar som sökte för banala åkommor. Det fanns ett klart samband med hur de upplevde bemötandet, om bemötandet var bra var föräldrarna nöjda.
Det fanns vårdnadshavare som menade att bara erfaren personal bör sitta i triagen, för hon märkte tydligt när det var en oerfaren som satt där och det berodde kanske på att hon själv var vårdpersonal. En studie av (Elbahnasawy, Elmomani, Elnagar & Taleb, 2013) visade att nöjdheten med sjuksköterskorna i triagen var mycket god. En annan studie av (Considine, Botti & Thomas, 2007) visade att det behövs både kunskap och erfarenhet för att göra en bra bedömning av barnet. Flera av vårdnadshavarna var mycket nöjda med barnakuten eftersom de hade en egen kö för barnen och att det gick snabbt att komma in till sjuksköterskan i triagerummet. Tidigare hade de fått sitta bland vuxna patienter och vänta, men när studien genomfördes fanns en egen kö för barnen fram till midnatt. Alla som blev intervjuade hade väldigt positiva upplevelser när de hade besökt barnakutens barntriage. Det positiva resultatet kan bero på att det var de som hade positiva upplevelser av besöket på barnakuten som var intresserade att delta i studien.
SLUTSATS
Vårdnadshavarna var positiva till både barntriage och sjuksköterskorna som de träffade och de var nöjda med de egenvårdsråd och den muntliga och skriftliga informationen de fick för att kunna ta hand om det sjuka barnet i hemmet.
Vårdnadshavare behöver stöd i egenvårdsbeslut, då tillgången på någon att fråga är begränsad, mer föräldrautbildning behövs för att de ska själv ska kunna ta hand om de banala åkommorna såsom feber, magsjuka o dyl. i hemmet. Möjligen hade en annan metod med annat syfte gett ett annorlunda resultat. Med en annan metod kunde fler barnakuters triage involverats och då kanske resulterat i ett större deltagarantal.
REFERENSER
American Academy of Pediatrics. (2012). Patient- and Family-centered Care and the Pediatrician’s Role. Official Journal of The American Academy of Pediatrics.
129(2), 394-404. doi:10.1542/peds.2011-3084
Andersson, A.K., Omberg, M., & Svedlund, M. (2006). Triage in the emergency department- a qualitative study of the factors which nurses consider when making dicisions. British Association of critical care nurses, 11(3), 136-145.
doi-org.proxy.mau.se/10.1111/j.1362-1017.2006.00162.x
Barnkonventionen, (1989). http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/. Hämtad 20190330
Bergstrand, M. (2004). Hälsorådgivande samtal. Lund: Studentlitteratur. Berry, A., Brousseau, D., Brotanek, J.,Tomany-Korman, S., & Flores, G. (2008). Why Do Parents Bring Children to The Emergency department for Nonurgent Conditions? A Qualitative Study, Ambulatory Pediatrics, 8, 360-367.
doi.org/10.1016/j.ambp.2008.07.001
Bordeaux, E., & O´Hea, E. (2004). Patient satisfaction in the emergency
department: A review of the litterature and implication for pratice. The journal of
emergency medicine, 26(1), 13-26. doi.org/10.1016/j.jemermed.2003.04.003
Burnard, P. (1996). Teaching the analysis of textual data: an experiental approach.
Nurse Education Today, 16, 278-281. doi.org/10.1016/S0260-6917(96)80115-8
Byckowski, T., Fitzgerald, M., Kennebeck, S., Vaughn, L., Myers, K., Kachelmeyer, A., & Timm, N. (2013). A Comprehensive View of Parenteral Satisfaction With Pediatric Emergency Department Visits. Annals of Emergency
medicine, 62 (4), 340-350. doi.org/10.1016/j.annemergmed.2013.04.025
Codex, (2019) Regler och riktlinjer för forskning
http://www.codex.vr.se/index.shtml. Hämtad 20190513.
Considine, J., Botti, M., & Thomas, S. (2007). Do knowledge and Experience Have Specific Roles in Triage Decision-making. Academic Emergency Medicine,
14, 722-726. doi.10.1197/j.aem.2007.04.015
Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dudley, N., Ackerman, A., Brown, M. K. & Snow, K. S. (2015). Patient- and FamilyCentred Care of Children in the Emergency Department. Official Journal
of The American Academy of Pediatrics. 135(1), 255-272. doi:
10.1542/ped.2014-3424
Eide, H.,& Eide, T. (2008). Omvårdnadsorienterad kommunikation. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ekwall, A., Gerdtz, M., & Manias, E. (2008). The influence of patient acuity on satisfaction with emergency care. Perspectives of family, friends and sarers.
Journal of Clinical Nursing, 17, 800-809.
doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02052.x
Elbahnasawy, H.T., Elmomani, M.F., Elnagar, S.A & Taleb, H.M. (2013). Mothers Satisfaction with Triage Nursing Care System for their Children in Pediatric Emergency. Journal of Nursing and Health Science.2(3), 1-9. E-ISSN:2320-1959.p-ISSN:2320-1940.
Ellbrandt, J., Åkesson, J., & Karlsland Åkesson, P. (2015). Pediatric Emergency Department Management Benefits From Appropriate Early Redirection of Nonurgent Visits. Pediatric Emergency Care, 31(2), 95-100.
doi:10.1097/PEC.0000000000000348.dx
Ellbrandt, J., Åkesson, J., & Karlsland Åkesson, P. (2018). Influence of awareness and availability of medical alternatives on parents seeking peadiatric emergency care. Scandinavian Journal of Public Health, 46, 456-462.
doi:10.1177/1403494817735222
Enarson, M.C., Ali, S., Vandermeer, B., Wright, R.B., Klassen, T.P., Spiers, J.A. (2012). Beliefs and Expectations of Canadian Parents Who bring Febrile Children for Medical Care. Pediatrics, 130(4), 905-912. Doi:10.1542/peds.2011-2140
Fernandez, A., Benito, J., & Mintego, S. (2017). Is this child sick? Usefulness of the Pediatric Assessment Triangle in the emergency settings. Journal de
Pediatria, 93, 60-67. Dx.doi.org/10.1016/j.jped.2017.07.002
Gaucher, N., Bailey, B., & Gravel, J. (2011). For children leaving the emergency department before being seen by a physician, counsealing from nurses decreases return visits. International Emergency Nursing, 19, 173-177. doi:10.1111/j.1553-2712.2010.00989.x
Göransson, K., Eldh, A-C., & Jansson, A. (2008). Triage på en akutmottagning. Lund:Studentlitteratur.
HSL (2017:30). Hälso-och sjukvårdslagen. Hämtad 20190320 från
Regeringskansliet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Institute for Patient- and Family Centred care. (2008). Partnering with patients
and families to design a patient- and family-centred health care system. Rekommendations and promising practices. http://www.ipfcc.org/. Hämtad 20190626.
Jang, H.Y., Kwak, Y.H., Park, J.O Kim, D.K & Lee, J.H. (2015). Parental
satisfaction with pediatric emergency care: a nationwide, cross-sectional survey in Korea. Korean Journal of Pediatrics, 58, 12, 466-471.
doi.10.3345/kjp.2015.58.12.466
Johnson, C., & Jessopp, L. (2001). Your ears become your eye´s: Managing the absence of visibility in NHS direct. Journal of Advanced Nursing, 36(5), 668-675.
Johnson, A., Sandford, J., & Tyndall, J.(2003). Written and verbal information versus verbal information only for patients being discharged from acute hospital settings to home. Cochrane Systematic Review.
doi.org/10.1002/14651858.CD003716
Kuensting,L. (1995). ”Triaging out” children with minor illness from an
emergency department by a triage nurse:Where do they go? Journal of Emergency
Nursing, 21, 102-108. doi.org/10.1016/S0099-1767(05)80007-8
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lo, S., & McKechnie, S. (2007). Perceptions of service quality and sacrifice in patients with minor medical conditions using emergency care. International
Journal of clinical practice, 61(4), 596-602.
doi:10.1111/j.1742-1241.2006.00974.x
Lähdet, E., Suserud, B., Jonsson, A., & Lundberg, L. (2009). Analysis of triage worldwide. Emergency Nurse, 17(4), 16-19.
doi.10.7748/en2009.07.17.4.16.c7122
Magaret, N.D., Clark, T.A., Warden, C.R., Magnusson, R., & Hedges, J.R. (2002). Patient satisfaction in the emergency department- a survey of pediatric patients and their parents. Acad Emerg Med, 9(2), 1379-1387.
doi.org/10.1197/aemj.9.12.1379
Malterud, K. (2001). Qualitative research: standards, challenges, and guidelines.
The Lancet, 358(11), 483-488. doi.org/10.1016/S0140-6736(01)05627-6
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder I medicinsk forskning. En introduktion. Tredje uppl. Lund: Studentlitteratur.
Miceli, P., & Clark, P.A. (2004). You patient- My child. Seven Priorities for improving Pediatric Care From the Parent´s Perspective. Journal of Nursing Care
Quality, 20(1), 43-53. ISSN:1057-3631 PMID: 15686076.
Muntlin, Å., Gunningberg, L., & Carlsson, M. (2005). Patients perceptions of quality of care at an emergency department and identification of areas for quality improvement. Journal of Clinical Nursing, 15, 1045-1056.
doi.org/10.101111/j.1365-2702.2006.01368.x
Nilsson, N., &Waldermansson, A-K. Kommunikation. Samspel mellan människor. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
NOBAB, Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso-och sjukvård, Hämtad 20190331 från www.nobab.se.
Pagnamenta, R., & Benger, J. R. (2008). Factors influencing parent satisfaction in a children´s emergency department:prospective questionnaire based study.
Patel, V.L., Gutnik, L.A., Karlin, D.R., & Pusic, M. (2008). Calibrating urgency: triage decision-making in a pediatric emergency department. Advanced in Health
Sciences Education, 13, 503-520. doi.10/1007/s10459-007-9062-6
Polit, D., & Beck, D. (2014). Essintials for Nursing Research- Appraising
Evidence for Nursing Pratice. 8 th ed. Kina: Lippincott Williamns & Wilkins.
Pruitt, C.M., & Liebelt, E.L. (2010). Enchanging Patient Safety in the pediatric Emergency Department. Teams, Communication and Lessons from Crew Resource Management. Pediatric Emergency Care.26(12). 942-951. doi: 10.1097/PEC.0b013e3181fec9cf.
Regionstyrelsen. (2006). Policy om barnperspektivet i Region Skåne. DNR RS/060157
Retts online. (2016).RETTS-P Hämtad 20190320 från https://www.rettsonline.com/
SBU, (2010). Triage och flödesprocesser på akutmottagning. En systematisk
litteraturöversikt: Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU,
2010.
SFS 1949:381. Hämtad 20190424 från Regeringskansliet, Föräldrabalken,
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2013/05/foraldrar-och-barn---kortfattat-om-lagstiftningen/ SFS 2003: 460, Hämtad 20190513 från Utbildningsdepartementet. Etikprövningslagen (riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-ometikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460).
SFS 2014:821.Patientlagen. (2014) Svensk författningssamling, Sveriges Riksdag Hämtad 20160323 från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/#K3
Shendurnikar, N., & Thakkar, A.P. (2013). Communication Skills to Ensure Patient satisfaction. Indian Journal Pediatr 80(11), 938-943.
doi 10.1007/s12098-012-0958-7
Socialstyrelsen, (2012). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig.
Handbok för vårdgivare, chefer och personal. Hämtad 20160223 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10
Stockwell, M.S., Findley, S.E., Irigoyen, M., Martinez, R.A., & Sonett, M. (2010). Change in parenteral reasons for use of an urban pediatric emergency department in the past decade. Pediatric Emergency Care, 26(3), 181-185. doi: 10.1097/PEC.0b013e3181d1dfc7.
Sturm, J.J., Hirsh, D., Weselman, B., & Simon, H.K. (2014). Reconnecting Patients With Their Primary Care Provider: An Intervention for Reducing Nonurgent Pediatric Emergency Department Visits, Clinicals Pediatrics 53(10), 988-994. doi:10.1177/00099228 4540987
Swavely, D., Baker, K., Bilger, K., Zimmerman, D.F., & Martin, A. (2015). Understanding Nonurgent Pediatric Emergency Department Visits Using Hospital and Family- Centric Data to inform System Redesign. Journal of Nursing Care
Quality, 30(4), 366-372. doi: 10.1097/NCQ.0000000000000126
Thompson, T., Stanford, K., Dick, R., & Graham, J. (2010). Triage Assessment in Pediatric Emergency department. A National survey. Pediatric Emergency Care,
26(8), 544-548. Doi:10.1097/PEC.0b013e3181ea718e
Travelbee, J. (1971). Interpersonel aspects of nursing. 2:nd. F.A. Davis Company: Philadelphia, USA
Tveiten, S.(2000). Omvårdnad i barnsjukvården. Lund: Studentlitteratur.
Vasi, A., & Rhodes, K. (2011). ”Sign Right here and You`re Good to go”: content Analysis of Audiotaped Emergency Department Discharge Instructions. Annals of
Emergency Medicine, 57(4), 315-322.
doi.org/10.1016/j.annemergmed.2010.08.024
Vetenskapsrådet, 2017. God Forskningssed, 2017. Rapport ISBN 978-91-7307-352https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/155533211206 3/God-forskningssed_VR_2017.pdf. Hämtad 20190513
Vårdhandboken. (2013). Personcentrerad vård. Hämtad 050819 från
https://www.vardhandboken.se/sok/?q=personcentrerad%20v%C3%A5rd
Westergren, H., Ferm,M., & Häggström, P. (2013). First evaluation of the paediatric version of the Swedish rapid emergency triage and treatment system shows good reliability. Acta Pediatrica, 103, 305-308. doi.org/10.1111/apa.12491 Widgren, B. (2012). RETTS: akutsjukvård direkt. Lund: Studentlitteratur.
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård:Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom
och skada. Lund: Studentlitteratur.
Zoltowski, K., Mistry, R., Brousseau, D., Whitfill, T., & Aronson, P. (2016). What Parents Want: Does Provider Knowledge of Written Parental Expectations Improve Satisfaction in the Emergency Department? Academic Pediatrics, 16(4), 343-349. Dx. doi.org./10/1016/j.acap.2016.01.020
Formulär
Informationsbrev
Bilaga 1.
Projektets titel: Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i triagen på en barnakutmottagning
Studieansvarig: Liselotte Andersson E-post: lia57@telia.com
Handledare: Ann-Cathrine Bramhagen
Datum: 20160304
Studerar vid Malmö Högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Förberedande Forskarutbildning
Nivå: Master
Mitt namn är Liselotte Andersson, jag är Masterstudent vid Malmö Högskola sedan 2015. När du först kom till akutmottagningen med ditt barn, kom du till något som kallas triage. I triagen träffade du en sjuksköterska som gjorde en första bedömning och prioritering av hälsotillståndet hos ditt barn. Denna prioritering leder ibland till att barnet får återgå till hemmet med egenvårdsråd eller när en behandling är utförd. För att undersöka hur du upplevde besöket i triagen önskar jag att intervjua dig. Genom att ta del av hur vårdnadshavare upplever besöket på barnakutmottagningens triage, kan omhändertagandet av barn och vårdnadshavare förbättras i framtiden. Studier finns som är gjorda på vuxna patienters upplevelse av bemötande och information, men få studier beskriver vårdnadshavarens upplevelse av besöket på en akutmottagning för barn.
Syftet med min studie är att undersöka hur vårdnadshavare till barn yngre än 15 år upplever besöket i barntriagen. Alla vårdnadshavare som har besökt barntriagen från och med torsdag i v. 17 kommer att få detta informationsbrev och därefter görs ett slumpmässigt urval av vilka som kommer att bli kontaktade per telefon, för en förfrågan om deltagande i studien. Om du väljer att delta kommer du att bli enskilt intervjuad av mig och intervjun pågår mellan 30-60 minuter. Med din tillåtelse kommer en ljudupptagning av intervjun att göras och intervjumaterialet kommer att sparas på ett USB-minne, som endast student och handledare har
tillgång till. Därefter skrivs intervjuerna ut och texten analyseras. Intervjumaterialet kommer att hanteras så att ingen person kan identifieras med namn i textmaterialet, utan kommer att avidentifieras och endast handledare och student kan ta del av materialet. Rapporteringen av resultatet sker i form av en masteruppsats på Malmö Högskola och intervjumaterialet kommer att förstöras efter att examensarbetet är godkänt. Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande, utan närmare förklaring.
Samtycke från deltagare i projektet
Bilaga 2
Projektets titel:
Vårdnadhavarens möte med sjuksköterskan i triagen på en barnakutmottagning.
Datum: 20160304
Studieansvarig: : Liselotte Andersson
Handledare: Ann-Cathrine Bramhagen
E-post: lia57@telia.com
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Master
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt
deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ………..
Bilaga 3
Undertecknat medgivande från handledare
Projektets titel: Vårdnadhavarens möte med sjuksköterskan i triagen på en barnakutmottagning
Studieansvarig: Liselotte Andersson Utbildning / nivå: Master
Handledare: ………..……… Datum: ……… Underskrift: ………. Namnförtydligande: ……….
Bilaga 4
Undertecknat medgivande från verksamhetschef och
enhetschef.
Projektets titel: Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i triagen på en barnakutmottagning.
Studieansvarig: Liselotte Andersson
Utbildning / nivå: Förberedande forskarutbildning Masternivå
Handledare: Ann-Cathrine Bramhagen
Datum:……….. Underskrift: ………. Namnförtydligande: ………. Underskrift: ………. Namnförtydligande: ……….
