Basala handhygienrutiner
- på en medicinsk akutvårdsavdelning
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Josefin Faust och Jenny Edman HANDLEDARE:Dan Malm
JÖNKÖPING 2020 januari
Sammanfattning
Bakgrund: Förutsättningarna för god och säker vård är att basala hygienrutinerna följs inom vården. Genom tillämpning av god handhygien motverkas smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vårdskador kan medföra att vårdtiden ökar och orsaka lidande för patienten och är därför ett hot mot säker vård.
Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygien.
Metod: En kvantitativ registerstudie med långtidsuppföljning har utförts. Datamaterialet var hämtat från registret för Mätning och Analys (MOA). Observationerna insamlades av hygienobservatörer på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige år 2013 – 2018. Data importerades över till statistikprogrammet SPSS. Deskriptiv och analytisk statistik har använts för analys. Resultat: Vid analys framkom (n=491) det att följsamheten till handhygienen har brister, undersköterskor visar på högst följsamhet. Handsprit efter patientkontakt var det momentet som visade högst följsamhet. Det finns brister i handhygienen över tid då följsamheten inte var hundraprocentig under samtliga år.
Slutsats: Följsamheten till handhygienen påverkas av många faktorer. God och säker vård är beroende av att vårdpersonal har kunskap om handhygien och smittspridning. För att vårdpersonal ska förbättra det preventiva arbetet mot säkrare vård är det vårdgivaren som ska medverka till ny kunskap. Medarbetare har ansvaret för att upprätthålla och följa den kunskapen.
Nyckelord: Basala hygienrutiner, handhygien, långtidsuppföljning, kliniska registerdata
Basic hand hygiene routines – in a medical emergency care
department
- A quantitative long-term empirical follow-up
Summary
Backgorund: The preconditions for good and safe care is that the basic hygiene routines are followed within the care. The application of good hand hygiene prevents the spread of infection and health-related infections. Care injuries can increase the length of care and cause suffering for the patient and are therefore a threat to safe care. Aim: To investigate the compliance of healthcare professionals to basic hygiene routines, in a medical emergency care department with a focus on hand hygiene. Method: A quantitative registry study with long-term follow-up has been performed. The data material was retrieved from the register for Measurement and Analysis (MOA). The observations were collected by hygiene observers at a medical emergency department in southern Sweden in 2013 - 2018. Data was imported into the statistical program SPSS. Descriptive and analytical statistics have been used for analysis. Results: In the analysis (n=491) it was found that the adherence to the hand hygiene has shortcomings, the assistant nurses show the highest adherence. Hand rub after patient contact was the element that showed the highest level of compliance. There are shortcomings in hand hygiene overtime as compliance was not hundred percent during all years.
Conclusion: Adherence to hand hygiene is influenced by many factors. Good and safe care is dependent on the fact that healthcare professionals have knowledge of hand hygiene and the spread of infection. In order for healthcare professionals to improve preventive work towards safer care, the healthcare provider must contribute to new knowledge. Employees are responsible for maintaining and following that knowledge. Keywords: Basic hygiene routines, hand hygiene, clinical registry data,
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Basala hygienrutiner ... 1 Smittvägar ... 2 Vårdrelaterade infektioner ... 2Riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal ... 3
Sjuksköterskans arbete och ansvarsområde ... 3
Att bedriva säker vård ... 3
Syfte ... 4
Material och metod ... 4
Design... 4
Urval och datainsamling... 5
Tillvägagångssätt... 5
Dataanalys ... 5
Etiska överväganden ... 6
Resultat ... 7
Följsamhet till användning av handsprit utifrån yrkesgrupp ... 7
Handsprit före patientkontakt ... 7
Handsprit efter patientkontakt ... 7
Följsamhet till direktiven för handhygien över tid och mellan olika yrkesgrupper .... 7
Skillnader i användning av handsprit över tid hos sjuksköterskor och undersköterskor ... 8
Diskussion ... 10
Metoddiskussion ...10
Validitet och reliabilitet ...10
Resultatdiskussion ...11
Slutsatser ... 13
Kliniska implikationer ...13
Referenser ... 14
Bilagor
Bilaga 1 Protokoll för hygienobservatörer Bilaga 2 Informationsbrev
Bilaga 3 Etisk egengranskning
1
Inledning
God handhygien är en viktig del inom basala hygienrutiner som ska tillämpas inom alla former av vård- och omsorg. Förutsättningarna för god och säker vård är att de basala hygienrutinerna följs av vårdpersonal för att motverka smittspridning och att patienterna drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI) (Randle, Arthur & Vaughan, 2010; World health organization (WHO), 2009).
Årligen drabbas 110 000 personer i Sverige av vårdrelaterade skador, för omkring 1400 leder vårdskadan till dödsfall, mest förekommande är VRI (Socialstyrelsen, 2019b). VRI kan förebyggas genom god handhygien (Socialstyrelsen, 2018a). För patienten kan vårdskador medföra att vårtiden ökar, få stora konsekvenser för hälsan och orsaka lidande resten av livet (Socialstyrelsen, 2016). Inom hälso- och sjukvårdsverksamheter är hygienobservatörernas uppgift att observera hygienrutinerna i det förebyggande arbetet mot VRI (Sveriges kommuner och landsting, 2016). Dessa observationer sker genom punktprevalensmätningar. Enligt Sveriges kommuner och regioner (2019) har följsamheten till basala hygienrutiner förbättrats inom både kommuner och regioner sedan den första punktprevalensmätningen år 2010. Denna kvantitativa registerstudie har fokus på handhygien och hur vårdpersonal förhåller sig till det, vårdpersonal innefattar sjuksköterskor, undersköterskor samt läkare.
Bakgrund
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner är ett övergripande förhållningsätt för att reducera riskerna av smittspridning i vården och därav tillämpas i allt vårdarbete av den som är yrkesmässigt verksam eller är under utbildning (Socialstyrelsen, 2018a). Hygienrutinerna är skapade för att skydda patienten och öka patientsäkerheten (WHO, 2009).
Basala hygienrutiner innefattar handhygien, användning av skyddsutrustning och arbetskläder, skötsel av naglar och hår och begränsning avseende smycken. Arbetskläder används endast under arbete och ska bytas efter varje arbetspass, har arbetskläderna kontaminerats med kroppsvätska eller blivit smutsiga på annat vis ska de bytas under arbetspasset. Skyddsförkläden används alltid vid risk för att kontamineras med biologiskt material eller kroppsvätskor. Engångshandskar används alltid vid kontakt med kroppsvätskor. Armar och händer ska hållas fria från smycken, stödskenor eller motsvarande och naglarna ska hållas korta utan nagellack. Långt hår och skägg ska sättas upp, så att det inte hänger och är i vägen. Huvudduk ska fästas så att den inte lossnar och nedhängande delar ska vara instoppade. Händerna ska desinfekteras före och efter patient- och vårdarbete. Innan användning av handdesinfektionen ska händerna vara torra (Socialstyrelsen 2015:10; WHO, 2009). Desinficering av händerna utförs korrekt genom att fylla handen med 2-4ml desinfektionsmedel beroende på handstorlek. Börja med handflatorna, handryggen, fingertoppen runt fingrar och i tumgreppen. Desinficera underarmarna sist. Gnid huden tills huden känns torr. Tvätta händerna innan desinfektionsmedel om händerna
2
är synligt smutsiga eller kommit i kontakt kroppsvätska samt efter patientnära arbete vid kräkning eller diarré. Börja med att blöta händerna, ta sedan flytande tvål i handen och gnid in tvålen så ett lödder uppstår. Börja med handflatorna och arbeta sedan upp till handryggen, fingertopparna och i tumgreppen. Avsluta med underarmarna. Skölj sedan av tvålen under rinnande vatten och torka sedan händerna torra med pappershandduk. Stäng av vattenkranen med papper och desinficera sedan händerna (WHO, 2009).
World health organization (WHO, 2009) har arbetat fram ett koncept för att utveckla specifika åtgärder för handhygienen mot specifika infektioner för hälso- och sjukvårdpersonal. Vilket ska ge klara direktiv gällande i vilken grad hygien ska tillämpas. Konceptet kallas ”My five moments for hand hygiene” och går ut på att dela upp patientens omgivning i två zooner, patientens zoon och vårdavdelningens zoon. Varje gång vårdpersonal rör sig mellan dessa två zoner ska handhygien tillämpas för att förhindra spridning av mikroorganismer och smuts.
Smittvägar
Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste orsaken till smittspridning. Vid indirekt kontaktsmitta överförs mikroorganismer mellan personer via förorenade händer, föremål eller kläder (Allegranzi & Pittet, 2009; Graveto, Rebola, Fernandes & Costa, 2018; Horan, Andrus & Dudeck, 2008). Andra indirekta smittvägar är droppsmitta och luftburen smitta (Pittet et al., 2006). Direkt kontaktsmitta sker när mikroorganismer överförs direkt från en person till en annan (Simon, Percha, Riolo & Foxman, 2013). Mikroorganismer har förmåga att överleva på händerna. Händerna kan vara orsak till smittspridning av virus och bakterier. Under patientvård kommer vårdpersonalens händer i kontakt med patogener. Förorenade händer är orsak till VRI likaså långa naglar samt smycken (Monistrol et al., 2013; WHO, 2009). Av den orsaken är handhygienen den främsta åtgärden inom basala hygienrutiner för att minska förorenade händer hos vårdpersonal (Pittet et al., 2000). Att använda handsprit mer frekvent är ett effektivt sätt att förhindra smittspridning (Slekovec et al., 2013; WHO, 2009; Widmer, 2000).
Vårdrelaterade infektioner
Enligt Socialstyrelsen (2018a) är VRI, en infektion som uppkommer hos patient under sluten vård eller på grund av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård-och omsorg. I Sverige är det 8 % av patienterna som drabbas av VRI. Pneumoni vård-och sepsis är de infektionstyperna som leder till flest dödsfall (Socialstyrelsen, 2019b; Zhou et al., 2014). Bristande kunskap och låg arbetserfarenhet hos vårdpersonal ökar risken för VRI (Zhou et al., 2014). Detta anses orsaka patientlidande, ökade vårdtider och ger ökade kostnader för samhället. För svensk sjukvård kostar en VRI i genomsnitt 107 000 kronor (Socialstyrelsen, 2018a). Förebyggande åtgärder som basala hygienrutiner och att förbättra vårdhygienen minskar uppkomsten av VRI (Pittet et al., 2000; Socialstyrelsen, 2019b). Enligt Mortell (2012) ökar patientdödligheten vid dålig följsamhet till handhygien. Vikten av god kunskap, kompetens och att kunna samarbeta med andra professioner är viktigt för att undvika vårdskador (Cronenwett et al., 2007).
3
Riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är tillämpade lagar inom vård- och omsorg vilket ska följas av all vårdpersonal. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska sjukvården bygga på god hygienisk standard. Vårdpersonal ska arbeta för god kontakt mellan personal och patient, vården ska vara av god kvalité samt utgå från riktlinjerna kring hygien, för att upprätthålla säkerhet och trygghet och skydda patienten mot risker för vårdskada (Cronenwett et al., 2007; Socialstyrelsen 2015:10).
God omvårdnad kännetecknas av att arbeta korrekt efter lagar- och riktlinjer för att upprätthålla patientsäkerheten. Anledningen till att lagar- och riktlinjer om basala hygienrutiner inte följs kan relateras till hög arbetsbelastning på vårdavdelningarna (Kulkarni, Naik, Gupta & Prabhu, 2015). Hög arbetsbelastning kan framkalla stress vilket påverkar patientsäkerheten då risker för misstag ökar (Barret & Randle, 2008; Socialstyrelsen, 2018b). Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är patienternas skydd mot vårdskador. Hälso- och sjukvårdspersonalen bär ansvaret för hur arbetsuppgifterna fullgörs, för att minska riskerna för vårdskador (Socialstyrelsen, 2017b).
Sjuksköterskans arbete och ansvarsområde
Enligt International council of nurses (ICN) etiska kod ska sjuksköterskan arbeta utifrån fyra grundläggande ansvarsområden, att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). I det dagliga arbetet som sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning ingår det patientmöten. Det är viktigt att tillämpa basala hygienrutiner i varje patientmöte för att upprätthålla god och säker vård (SFS 2017:30). Stress är ett förekommande inslag i omvårdnadsarbetet som kan vara en utmaning för sjuksköterskan (Lu et al.,
2015).
Det finns flertalet kopplingar mellan arbetsmiljön och faktorer som påverkar den kvalitén av omvårdnad som ges till patienten (Karadzinska-Bislimovska, 2014). All omvårdnad som ges ska utgå ifrån en etisk plattform där sjuksköterskan har ansvar för sina bedömningar och beslut. Genom att sjuksköterskan har fördjupade kunskaper inom omvårdnad kan hygienrutinerna nyttjas. Sjuksköterskan ska arbeta efter yrkesmässig och evidensbaserad kunskap genom att följa föreskrivna lagar- och riktlinjer, för att undvika vårdlidande för patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Det är sjuksköterskans eget ansvar att följa och se till att hygienrutinerna är uppdaterade och följs enligt riktlinjer så att säker vård utförs (Ainalem, Carlsson, Jansson, Olosson & Sjödahl, 2007; Bengtson & Drevenhorn, 2002).Att bedriva säker vård
Svensk sjuksköterskeförening (2017b) beskriver kompetensbeskrivningen som ett stöd för sjuksköterskan och övriga verksamhetsansvariga inom hälso- och sjukvården. I kompetensbeskrivningen beskrivs sjuksköterskans sex kärnkompetenser personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, informatik och säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Säker vård innebär att minska risken för skador för patienter och hälso- och
4
sjukvårdspersonal genom individuellt och organisatoriskt agerande. Säker vård är beroende av ett teamsamarbete där alla professioner kring patienten är aktiva med sina kompetenser (Cronenwett et al., 2007). Inriktningen i deras arbete kring säker vård ska fokusera på att minimera risker för patienter genom att arbeta utifrån ett kvalitets- och säkerhetsarbete (Cronenwett et al., 2007).
För att kunna bedriva säker vård till fullo måste det finnas ett förebyggande arbete mot vårdrelaterade skador (Cronenwett et al., 2007). Vid risk för eller vid vårdrelaterad skada ska detta anmälas till vårdgivaren, och vårdgivaren ska sedan anmäla detta vidare till inspektionen för vård och omsorg (SFS 2010:659; Socialstyrelsen, 2017a). Verksamhetschefen har det fulla ansvaret att den vårdhygien på avdelningen är av kvalité och säkerhet (Socialstyrelsen, 2017a). Det är chefer och ledare som ansvarar för hur säkerhetsarbetet fungerar för deras medarbetare. Detta formar i sin tur medarbetarna till att vilja förbättra vården genom att se och ta upp risker för sin chef för att öka säkerheten (Socialstyrelsen, 2017b). Patientsäkerheten påverkas av en mängd olika faktorer (Socialstyrelsen, 2019a). I en studie av Creedon (2005) framkom det att endast 51% av vårdpersonalen utförde hygienrutiner korrekt. Faktorer som har visat sig påverka följsamheten till hygienrutiner är utbildning, tillgänglighet av resurser, social påverkan och egenskydd (Alshehari, Park & Rashid, 2018; Smiddy, O’Conell & Creedon, 2015).
WHO (2017b) har tagit fram riktlinjer Infection prevention and control (IPS) för att motverka VRI och för att skapa säker vård. Riktlinjerna består av basala hygienrutiner med fokus på handhygien och handtvätt (WHO, 2017a). Situationer där hygienen bör upprätthållas för god handhygien vid omvårdnadsarbete är, före patientkontakt, före rent/aseptiskt arbete, efter kontaminerat arbete och efter patientkontakt och kontakt med patientmiljö enligt WHO (2009). Genom att främja handhygien ökar säker vård (Chen et al., 2016; Squeri, Genovese, Palamara, Trimarchi & La Fauci 2016)
Syfte
Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygien.
Material och metod
Design
En kvantitativ registerstudie med långtidsuppföljning har utförts utifrån uppdrag från en medicinsk akutvårdsavdelning. Kvantitativ registerstudie innebär att använda sig av strukturerad mätning eller observation. Data samlades in från år 2013 – 2018 och är därmed en långtidsuppföljning. Studien hade en empirisk utformning vilket innebär att den information som samlats in till arbetet är baserad på verkligheten (Priebe & Landström, 2017). Ett icke experimentellt retrospektiv studieupplägg hade studien då data redan samlats in i ett register för Mätning Och Analys (MOA) (Billhult, 2017c).
5
Urval och datainsamling
Data till grund för studien samlades in av olika personer som är hygienobservatörer på den medicinska akutvårdsavdelningen. Datainsamlingen är en sammanställning av följsamheten till basala hygienrutiner från en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige mellan år 2013 - 2018 ifrån registret MOA. Den medicinska akutvårdsavdelningen är inriktad på behandling av allmänmedicin med fokus på hjärt- och kärlsjukdomar, avdelningen har 16 vårdplatser. Registret innehöll data från 491 observationer genomförda under åren 2013 - 2018. Yrkesgrupperna som observerades och inkluderades i studien var sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, övriga yrkesgrupper exkluderades. Datamaterialet sparades i form av en avidentifierad Excel-fil och lämnades över till författarna av arbetet. Urvalet bestod av att hygienobservatörerna slumpmässigt valde ut medarbetare och tillhörande yrkeskategori samt vilket arbetsmoment som ingick i observationen. Vid observationerna observerades basala hygienrutiner samt klädregler, vilket innebär att de utgick ifrån ett strukturerat observationsschema (Bilaga 1) (Region Jönköpings län, u.å.).
Tillvägagångssätt
Hygienobservatörernas mätning baserades på socialstyrelsen föreskrift om basal hygien i vård- och omsorg (Socialstyrelsen 2015:10). Punktprevalensmätning är observationsstudier som sker under förbestämd tidsperiod av hygienobservatörer på avdelningen, utan att berörda var medvetna om när det skulle ske. Sveriges kommuner och landsting (2016) anger att personerna som är observatörer inte tillhör någon specifik yrkesprofession men är verksam inom den aktuella avdelningen, vid den aktuella mätningen framkom det inte vilken yrkesprofession som utförde mätningarna. Hygienobservatörerna förväntades delta i kontinuerliga utbildningar, vara uppdaterade och väl insatta i basala hygienrutiner (Region Jönköpings län, u.å.). Metoden grundar sig på det observatören studerar hos medarbetarna vid patientnära omvårdnadsarbete, undersökningar och behandlingar. Hygienobservatörerna observerade olika yrkesgrupper. Varje medarbetare observerades med fokus på basala hygienrutiner och klädregler utifrån åtta grundläggande steg. De åtta grundläggande stegen som ingick var att desinficera händer, användning av handskar, engångsförkläde och arbetskläder samt att händer och fingrar fria från smycken och uppsatt hår (Bilaga 1). Hygienobservatörerna markerade det observerade momentet med avseende på följsamhet med en siffra angav en siffra för varje moment enligt protokollet. Resultatet påvisade följsamheten till basala hygienrutiner på varje avdelning inom kommuner och landsting. Protokollets innehåll fördes sedan in i MOA-registret efter avslutad registrering, vilket var i enlighet med direktiv från Sveriges kommuner och landsting (2016).
Dataanalys
Data från Excel-filen importerades över till statistikprogrammet SPSS (IBM SPSS Statistic, 25 IBM, New York, US) för att göra deskriptiv och analytisk bearbetning från de 491 observationerna som inkluderats i studien. Deskriptiv data presenteras som antal, procent, median och innebär beskrivande statistik över de observationer som inkluderats i studien vilket ger en samlad bild av det insamlade materialet (Billhult, 2017b). Vidare beskrivs data med frekvenstabeller och diagram för att få
6
fram hur materialet fördelar sig. Till den analytiska statistiken användes Pearson Chi-Square test med syfte (användes för) att få fram eventuella statistiska signifikanta skillnader mellan grupper. Chi-Square test har utförts för samtliga år mellan 2013 – 2018 och årtalsvis. För att bestämma om statistisk signifikant skillnad fanns skulle p-värdet vara lika med eller lägre än 0.05 (Ejlertsson, 2012).
Etiska överväganden
Forskningsetik innebär etiska övervägande inför och under genomförandet av vetenskapligt arbete. Forskningsetiken finns för att skydda personer i medverkade av studier och försvarar människors grundläggande värde och rättigheter (Sandman & Kjellström, 2013). Enligt lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) behöver inte denna aktuella uppsats etikprövas då den är inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå.
Verksamhetschefen på den medicinska akutvårdsavdelningen gav tillstånd till att data från registret MOA används i arbetet. Information om arbetet har lämnats personligen till verksamhetschef och vårdenhetschef i form av ett skriftligt brev (Bilaga 2). Hygienobservatörerna har observerat personer som ingick i studien. Deltagarna har inte tillfrågats om samtycke till att delta i studien då det är en retrospektiv registerstudie. Data har erhållits i den aktuella studien från registret MOA vilket var avidentifierad, det betyder att inga personliga uppgifter har framkommit. Den registrerade data har överförts avkodat till en Excel-fil från dataansvarig person på sjukhuset. En kvalitetsuppföljning på klinik som är helt avkodad kräver inte etiskt godkännande (Sandman & Kjellström, 2013). Enligt anvisningar från Jönköping University på Hälsohögskolan har en etisk egengranskning gjorts av författarna och i samråd med handledare, för att fastställa att de personer som deltagit i studien inte utsatts för några risker (Bilaga 3). Vidare har resultatet beskrivits objektivt utan att resultatet har snedvridits utifrån de olika värden som framkommit (Kjellström, 2017). För att forskningen ska öka sannolikheten att säkerhet, välbefinnande och rättigheter hos deltagarna har garanterats ska de fyra etiska principerna tillämpas autonomiprincipen, godhetsprincipen, icke- skada principen och rättviseprincipen (Kjellström, 2017; Sandman & Kjellström, 2013). Principerna finns till för att skydda människors okränkbarhet, liv och lika värde (Sandman & Kjellström, 2013). Samtliga etiska principer togs hänsyn till genom hela arbetet. I arbetet skyddas de observerades autonomi genom att inga personliga uppgifter framkommit. Hänsyn till de olika yrkesprofessioner togs för att undvika särbehandling mellan de olika yrkesgrupperna. Principerna kopplat till basala hygienrutiner innebär att vårdpersonal ska handla för att förebygga skada som kan uppstå, minska skada som redan uppstått och att främja det goda som redan finns (Sandman & Kjellström, 2013). Handhygienen är en bidragande faktor till att vårdpersonal kan upprätthålla det. Genom att ha god följsamhet till basala hygienrutiner minskar riskerna för skador som kan uppstå. Därav kan riskerna minimeras för att VRI uppstår (Groves, Meisenbach & Scott-Cawiezell, 2011). Arbetet kan ge möjligheter för verksamheter att ingripa och på så sätt förbättra följsamheten kring hygienrutiner och därmed möjligheten att bidra till säkrare vård vilket ses som samhällelig nytta (Allegranzi & Pittet, 2009).
7
Resultat
Resultatet visar att mellan åren 2013 – 2018 utfördes 491 observationer av följsamheten till basala hygienrutiner. Det utfördes 329 observationer på sjuksköterskor, 107 observationer på undersköterskor och 55 observationer på läkare. Resultatet visar på skillnader mellan de olika yrkesgrupperna genom de olika moment som observerades av hygienobservatörer.
Följsamhet till användning av handsprit utifrån yrkesgrupp
Resultatet visar att undersköterskor var den yrkesgrupp som hade högst följsamhet till handhygienen avgränsat till användning av handsprit vid patientkontakt. Läkare var den yrkesgrupp som hade lägst följsamhet till handhygienen avgränsat till användning av handsprit vid patientkontakt. Momentet som visar högst följsamhet var handsprit efter patientkontakt. Det som visar lägst följsamhet var handsprit före patientkontakt.
Handsprit före patientkontakt
Totalt utfördes 491 observationer i momentet handsprit före patientkontakt mellan år 2013 - 2018. Då sjuksköterskor observerades framkom det att av 329 observationer utfördes 223 (68%) korrekt. Då undersköterskor observerades framkom det att av 107 observationer utfördes 84 (79%) korrekt. Då läkare observerades framkom det att av 55 observationer utfördes 30 (55%) korrekt.
Handsprit efter patientkontakt
Totalt utfördes 491 observationer i momentet handsprit efter patientkontakt mellan år 2013 - 2018. Då sjuksköterskor observerades framkom det att av 329 utfördes 287 (87%) korrekt. Då undersköterskor observerades framkom det att av 107 observationer utfördes 103 (96%) korrekt. Då läkare observerades framkom det att av 55 observationer utfördes 38 (69%) korrekt.
Följsamhet till direktiven för handhygien över tid och mellan olika yrkesgrupper
Följsamheten till handhygienen har under år 2013 – 2018 förändrats. Användningen av handsprit före patientkontakt visade högst följsamhet år 2013 (97%) för yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Användningen av handsprit efter patientkontakt visade högst följsamhet år 2013 (100%) för yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Det har skett en försämring av följsamhet till användning av handsprit före och efter patientkontakt över tid. Följsamheten till att använda handsprit före patientkontakt visar år 2013 – 2018 i genomsnitt en följsamhet på 67% för de samtliga yrkesgrupperna. Följsamheten till att använda handsprit efter patientkontakt visar år 2013 – 2018 i genomsnitt en följsamhet på 87% för de samtliga yrkesgrupperna, Figur 1.
8
Figur 1. Följsamhet till användning av handsprit före och efter patientkontakt hos gruppen sjuksköterskor, undersköterskor och läkare presenterade i procent under åren 2013 till 2018. (n=491)
Skillnader i användning av handsprit över tid hos sjuksköterskor och undersköterskor
Följsamheten till handhygien över tid har förändrats hos sjuksköterskor och undersköterskor. Handsprit före patientkontakt för sjuksköterskor och undersköterskor var högst år 2013, då 100%. Resultatet visar en försämring från år 2013 till år 2018 för sjuksköterskor. År 2014 uppmättes en följsamhet på 75% för att sedan minska till 41% år 2018 för sjuksköterskor. För undersköterskor uppmättes en följsamhet på 95% år 2014 för att sedan minska till 71% år 2018. Följsamheten till rutiner för användningar av handsprit före patientkontakt visar år 2013 – 2018 i genomsnitt en följsamhet på 65% för sjuksköterskor och 73% för undersköterskor, Figur 2 och 3. Mellan sjuksköterskor och undersköterskor i momentet handsprit före patientkontakt visades ingen statistisk signifikant skillnad, sammanslaget mellan år 2013 – 2018 (p = 0,099). Signifikant värde uppmättes för året 2014 (p = 0,042) för skillnaden mellan sjuksköterskor och undersköterskor i momentet handsprit före patientkontakt (Bilaga 4).
Följsamheten till handsprit efter patientkontakt för sjuksköterskor och undersköterskor var högst år 2013, då 100%. År 2014 uppmättes en följsamhet på 92% för att sedan minska till 74% år 2018 för sjuksköterskor. År 2014 uppmättes en följsamhet på 100% för att sedan minska till 93% år 2018 för undersköterskor, dock visar undersköterskor en hundraprocentig följsamhet under flera år 2013, 2014, 2016 och 2017. Följsamheten till rutiner för handsprit efter patientkontakt visar år 2013 – 2018 i genomsnitt en följsamhet på 86% för sjuksköterskor och 96% för undersköterskor, Figur 2 och 3. Skillnaderna mellan sjuksköterskor och undersköterskor i moment handsprit efter patientkontakt är statistiskt säkerställd. Mellan sjuksköterskor och undersköterskor visades statistisk signifikant skillnad,
2013 2014 2015 2016 2017 2018 Före patientkontakt 97% 79% 65% 58% 52% 52% Efter patientkontakt 100% 93% 79% 90% 79% 78% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
9
sammanslaget mellan år 2013 – 2018 (p = 0,008). Inga signifikanta värden i momentet handsprit efter patientkontakt uppmättes årtalsvis mellan år 2013 – 2018 (Bilaga 4).
Figur 2. Följsamhet till användning av handsprit före och efter patientkontakt hos sjuksköterskor presenterade i procent under åren 2013 till 2018. (n=329)
Figur 3. Följsamhet till användning av handsprit före och efter patientkontakt hos undersköterskor presenterade i procent under åren 2013 till 2018. (n=107)
2013 2014 2015 2016 2017 2018 Före patientkontakt 96% 75% 69% 55% 54% 41% Efter patientkontakt 100% 92% 83% 86% 79% 74% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
Före patientkontakt Efter patientkontakt
2013 2014 2015 2016 2017 2018 Före patientkontakt 100% 95% 53% 71% 50% 71% Efter patientkontakt 100% 100% 80% 100% 100% 93% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
10
Diskussion
Metoddiskussion
Arbetets syfte var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygienen.
Deskriptiv och analytisk statistik har utförts i arbetet utifrån kvantitativ metod. Utgångspunkten i arbetet med kvantitativ metod är relevant för syftet och kan ses som en styrka (Billhult, 2017c). Deskriptiv statistik av data har använts i arbetet för att få fram procent och analytisk statistik för att få fram statistiska signifikanta skillnader. Detta kan ses som en styrka i arbetet då resultatet inte enbart presenterats i procent utan också signifikanta skillnader. Enligt Billhult (2017a) används deskriptiv och analytisk statistik med fördel i kvantitativ metod.
Validitet och reliabilitet
Validiteten för ett mätinstrument avser om instrumentet mäter det som är avsett för att mätas (Billhult, 2017d). Mätinstrumentet i arbetet var strukturerade observationer vilket är en del av arbetets styrka då mätinstrumentet är utformat efter arbetets syfte. Grad av reliabilitet för ett instrument innebär att få samma mått vid flera mätningar. Det är viktigt att känna till att mätinstrumenten ofta har någon form av slumpmässig variation (Billhult, 2017d). Den mänskliga faktorn kan komma att påverka resultatet eftersom de observerade kan varit extra noga med handhygienen under observationen då centrala delar baseras på bedömningar (Sveriges kommuner och landsting, 2016). Hygienobservatörernas närvaro kan inverka på de observerande, vilket kan påverka det slutgiltiga resultatet vilket kan ses som en svaghet. Styrkan är att hygienobservatörerna har utgått ifrån ett förutbestämt arbetssätt genom punktprevalensmätning vilket ökar reliabiliteten (Kimberlin & Winterstein, 2008). I arbetet framkom det inte hur många olika hygienobservatörer som har agerat och gjort de olika mätningarna, om det är många observatörer kan instrumentet tolkas på olika sätt om instrumentets reliabilitet är lågt (Krediet, Kalkman, Bonten, Gigengack & Barach, 2011). Fördelaktigt för validiteten och reliabiliteten är att mätinstrumentet som användes av hygienobservatörerna är tydligt utformat och mäter det som är avsett att mätas vid varje mätning (Bilaga 1) (Billhult, 2017d).
Styrkor som finns i arbetet är att hygienobservatörerna fått utbildning om hur observationerna ska genomförs och hur mätinstrumentet skall användas (Billhult, 2017d). Ett hot mot validiteten är när det inte är fullständiga observerade moment. Data på de 491 observationerna som insamlades av hygienobservatörerna visar på styrkor då det har varit fullständiga observerade moment alltså att observatörerna har fyllt i de åtta grundläggande stegen korrekt. Vilket har gjort att data utifrån varje observerande yrkesgrupp från sjuksköterskor, undersköterskor samt läkare har använts i arbetet. Pearson Chi-Square test som gjordes visar ett signifikant värde (p = <0,05) på vissa år och kategorier men inte på andra. För året 2014 framkom inget p – värde då data ej var tillgängligt. Detta beror på att antalet observationer mellan sjuksköterskor och undersköterskor det året var för få, vilket kan ses som en svaghet. För att få ett generaliserbart resultat hade fler observationer krävts ifrån läkare på den medicinska akutvårdsavdelningen. Pearson Chi-Square test utfördes därför inte på den
11
yrkesgruppen. Enligt Charter (1999) ökar generellt fler observationer generaliserbarheten. I arbetet var det fler observationer på sjuksköterskor och undersköterskor i förhållande till läkare vilket stärker generaliserbarheten. För att få ett större urval hade fler observationer på alla yrkesgrupper ifrån andra medicinavdelningar kunnat nyttjats vilket hade ökat generaliserbarheten i uppsatsen ytterligare (Henricson, 2017).
För arbetets validitet ska den data som insamlades representera verkligheten. Observationerna som är gjorda av verksamheten själv kan öka risken för missvisande resultat vilket kan ses som en svaghet, då verksamheten vill visa på god följsamhet till basala hygienrutiner. Observationerna är känsliga för händelser på avdelningen vilket kan påverka hygienobservatörernas observationer (Sveriges kommuner och landsting, 2016). Dålig sikt vid observationerna kan leda till ett missvisande resultat då det blir svårare att observera korrekt (Krediet et al., 2011; Sveriges kommuner och landsting, 2016).
Arbetet har granskats av handledare och studiekamrater genom handledning i grupp, vilket bidrar till ökad styrka till arbetet (Henricson, 2017). Resultatet har inte på något sätt påverkats av egna värderingar eller tolkningar från författarna, utan ursprunglig data har kvarstått vilket kan ses som en styrka.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att det finns brister i följsamheten till handhygienen inom yrkesgrupperna, på den medicinska akutvårdsavdelningen från år 2013 - 2018. I resultatet framkommer att handsprit efter patientkontakt var det momentet som visar högst följsamhet, handsprit före patientkontakt visar lägst följsamhet. Mellan de olika yrkesgrupperna skiljer sig följsamheten. Undersköterskor visar högst följsamhet till användning av handsprit både före och efter patientkontakt. Läkare visar lägst följsamhet till användning av handsprit både före och efter patientkontakt. Det finns brister i handhygienen då följsamheten inte är hundraprocentig under åren.
Risken för smittspridning ökar när basala hygienrutiner inte följs. När föreskrifter om basala hygienrutiner inte efterföljs utgår inte vården från säker vård (Groves et al., 2011). Detta utgör ett hot mot patientsäkerheten eftersom patienten utsätts för att drabbas av smitta. Säker vård kräver att vårdpersonal har medvetenhet om begränsningar av sin egen kompetens i det patientnära arbetet (Cronenwett et al., 2007).
Resultatet visade på en låg följsamhet till basala hygienrutiner, för att resultatet inte visar hundraprocentig följsamhet. Smiddy et al. (2015) anger att vid nödsituationer eller akuta fall kan rutiner där handhygienen ingår förbises. Detta gör att en hundraprocentig eftersträvan inte alltid kan upprätthållas. Enligt Allegranzi och Pittet (2009) framkom ett samband mellan handhygien och ökad risk för att drabbas av VRI, vilket även visades i studien av McCalla et al. (2018). Det finns flera faktorer påverkar följsamheten till basala hygienrutiner. En av faktorerna kan vara stress som är ett dagligt inslag i omvårdnadsarbetet vilket påverkar säkerheten för hur arbetet utförts (Zavalis, Marques Vianna, de Souza Velasque, Schutz & Aragão Machado, 2015). Underbemanning och tidsbrist är faktorer som ökar stressen (McAteer, Stone, Fuller & Michie, 2014). Att rutinerna inte följs korrekt av vårdpersonalen kan vara att de inte
12
upplever att det finns tillräckligt med tid vilket kan relatera till hög arbetsbelastning (Barret & Randle, 2008; Zavalis et al., 2015). Ytterligare faktorer som påverkar följsamheten är vanor och attityder hos vårdpersonal. I en studie framkom det att studenter betonade vikten av att erfaren vårdpersonal visade goda vanor kring hygienrutinerna eftersom studenterna tar efter deras beteende (Erasmus et al., 2009). I en annan studie framkom det att vårdpersonal påverkas av varandra hur de sköter handhygienen, om kravet på handhygien från kollegor är lågt, sjunker följsamheten (McLaws, Maharlouei, Yousefi & Askarian, 2012).
Vidare framkom det att följsamheten till handsprit efter patientkontakt var högst, vilket även framkom i studien Watson (2016). Resultatet kan tolkas utifrån att vårdpersonalen vill skydda sig själva mot smitta, för sin egen skull, utan tanke på patienten vilket framkom i andra studier (Karaaslan et al., 2014; Koniewicz & El-Masari, 2010; Krediet et al., 2011; Smiddy et al., 2015).
Undersköterskor var den yrkesgrupp som visade högst följsamhet till handhygienen. Motivationen hos yrkesgrupper kan påverka följsamheten (McAteer et al., 2014), undersköterskor kan därav var den yrkesgrupp som hade en ökad motivation till handhygienen. Sjuksköterskor utför mer specialiserade uppgifter i sitt patientnära arbete (Picco, Santoro & Garrino, 2010). Arbetet visar lägre följsamhet till handhygien hos sjuksköterskor och läkare. Stressiga situationer och andra faktorer bör inte påverka följsamheten till handhygien (McAteer et al., 2014). McAteer et al. (2014) och Smiddy et al (2015) menar att det kan vara motivationen hos vårdpersonal som kan påverka följsamheten positivt till handhygienen.
I studien Arenas et al. (2005) framkom det att följsamheten till handhygienen kan relateras till ett högt tempo på verksamheten. Enligt Trinkoff et al. (2011) är dödligheten i pneumoni förknippat med dålig följsamhet till handhygienen vilket kan uppstå vid tidsbrist hos sjuksköterskor och vid akuta situationer. Sjuksköterskans arbete innehåller stressiga och akuta situationer (Healy & Tyrrell, 2011). Det kan därför kopplas ihop till arbetets resultat som visade skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskors följsamhet till handhygienen. Handspritens tillgänglighet kan också vara avgörande för följsamheten till handhygien. I en studie framkom det att handsprit och andra hygienprodukter inte fanns lättillgängliga, handspritens placering var avgörande för användningen i det patientnära arbetet, detta resulterade till bristande följsamhet i handhygienen (Kirk et al., 2016). Handsprit är ett effektivt sätt att bibehålla rena händer trots den tidsbrist som kan uppstå för sjuksköterskor (Pittet & Boyce, 2001).
För vården är det viktigt att kunna säkerhetsställa att vårdpersonal arbetar på ett säkert sätt (Groves et al., 2011). Enligt Jenner et al. (2006) påverkar inte goda rutiner och kunskap om smittspridning att följsamheten till hygienrutiner ökar. Vårdpersonal ska vara uppdaterade om handhygien och arbeta evidensbaserat för att kunna upprätthålla säker vård för patienten (Cronenwett et al., 2007; Filippini, Sessa, Di Giuseppe & Angelillo, 2011). I en studie av Lam, Lee och Lau (2004) påvisas vikten av utbildning inom basala hygienrutiner eftersom handhygien har en tendens att försämras med tiden. Enligt Derhun et al. (2018) framkom det att hos sjuksköterskor var följsamheten till handsprit försämrad och att kontinuerlig utbildning krävs för att öka patientsäkerheten. Resultatet av detta arbete visar att följsamheten till handhygien har försämrats över tid från år 2013 – 2018. Långtidsuppföljningar bidrar till att vårdpersonal får ökad medvetenhet om hur följsamheten faktiskt är (Grayson et al.,
13
2018). I en studie av Ogoina et al. (2015) framkom det att vårdpersonal har en skev bild av hur handhygienen ska skötas efter patientnära arbete, utifrån kopplingen mellan god handhygien och smittspridning. Regelbunden utbildning behövs för att bli påmind och bibehålla följsamheten till basala hygienrutiner (Korniewicz & El-Masri 2010). Vanor kring handhygienen hos sjuksköterskor skapas redan på utbildningsnivå (Derhun et al., 2018). Sjöberg och Eriksson (2010) styrker att hygienföreläsning kan öka följsamheten och bidra till att minska VRI på avdelningar. Den ansvariga för verksamheten har det yttersta ansvar för att säkerhetsarbetet förbättras inom vårdhygien samt att medarbetare följer de rutiner som finns (Cronenwett et al., 2007). För att kunna bedriva säker vård måste det finnas ett förebyggande arbete mot vårdrelaterade skador (Cronenwett et al., 2007). Genom att ha engagerad och motiverad vårdpersonal som förebilder förbättras handhygienen och förmågan att ta till sig nya riktlinjer vilket minskar spridning och risk för VRI (Dombecki et al., 2015).
Slutsatser
Det finns brister i handhygienen och skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Slutsatserna av resultatet visar att desto lägre utbildning hos yrkesgrupperna desto bättre följsamhet till handhygien. Följsamheten till handhygienen är beroende av många faktorer. Det är dessa faktorer verksamheten bör arbeta med. Vidare visar resultatet att med åren har följsamheten försämrats. Detta belyser att vårdpersonal bör förbättra det preventiva arbetet mot säkrare vård. Det är den ansvarige för verksamheten som har det yttersta ansvaret för att medverka till ny kunskap inom området. Medarbetare har ansvaret för att upprätthålla och följa den kunskapen samt utgå ifrån ett evidensbaserat förhållningssätt. God och säker vård är beroende av att vårdpersonal har bredare kunskap om handhygien och smittspridning. En ny långtidsuppföljning kan vara av intresse efter insatta interventioner i verksamheten. Kvalitativ forskning med exempelvis intervjuer, kan behövas för att fånga upp vårdpersonalens egna upplevelser till följsamheten kring handhygienen.
Kliniska implikationer
Uppsatsen kan ses som en tillgång för det patientnära arbetet och verksamheter på den enskilda kliniken. Resultatet av arbetet kan användas i förbättringsarbete för att förbättra vårdhygienen hos verksamheten. I verksamheterna är tillgången till handsprit avgörande för användningen. För att minska smittspridning kan vårdpersonal upplysa och uppmuntra patienter att vara noggrann med sin egen handhygien. Då detta är ständigt aktuellt ämne i verksamheten och berör samtliga yrkesgrupper ska det finnas goda rutiner och vanor kring handhygien. Genom utbildning och kontinuerliga uppföljningar ökar möjligheten att upprätthålla en medvetenhet hos vårdpersonalen. Redan under utbildning skapas goda rutiner för handhygien. Därför har högskolor där utbildning av vårdpersonal bedrivs en stor roll att föra kunskapen till stundeter vidare till det kliniska arbetet. Vårdpersonal ska vara förebilder för varandra i verksamheten. Att påminna medarbetare och bli påmind bör inte upplevas negativt. Verksamheterna ska utgå ifrån en miljö där det finns ett öppet klimat som ska ge goda möjligheter till teamsamverkan och patientsäkerhetsarbete. Vidare är det motiverande för vårdpersonal att få feedback på hur följsamheten ser ut och skapa säkrare vård. Det är av stor vikt att fortsätta utveckla och ta hjälp av förbättringsarbete på verksamheten för att se fortsatt utveckling inom området.
14
Referenser
Arbetsmiljöverket 2018:4. Smittrisker. Hämtad från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/smittrisker_a fs_2018_4.pdf
Ainalem, I., Carlsson, A., Jansson, A., Olosson, B., & Sjödahl, I. (2007). Kompetensutveckling för distriktssköterskor och barnsjuksköterskor i primärvården. Nordic Journal of Nursing Research, 27(3), 45-48. https://doi.org/10.1177/010740830702700310
Allegranzi, B., & Pittet, D. (2009). Role of hand hygiene in healthcare-associated infection prevention. The Journal of Hospital Infection, 73(4), 305-315. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2009.04.019
Alshehari, A., Park, S., & Rashid, H. (2018). Strategies to improve hand hygiene compliance among healthcare workers in adult intensive care units: A mini systematic review. Journal of Hospital Infection, 100(2), 152-158.
https://doi.org/10.1016/j.jhin.2018.03.013
Arenas, M. D., Sanchez-Pay, J., Barril, G., Garca-Valdecasas, J., Gorriz, J. L., Soriano, A . . . Angoso, M. (2005). A multicentric survey of the practice of hand hygiene in haemodialysis units: Factors affecting compliance. Nephrology Dialysis
Transplantation, 20(6), 1164-1171.
https://doi.org/10.1093/ndt/gfh759
Barret, R., & Randle, J. (2008). Hand hygiene practices: nursing students’ perceptions. Journal of Clinical Nursing, 17(14), 1851-1857.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02215.x
Bengtson, A., & Drevenhorn, E. (2002). Evidensbaserad omvårdnad, sjukvård och kunskap: Introduktion till en granskningsmodell. Vård i Norden, 22(2), 48-51. https://doi.org/10.1177/010740830202200209
Billhult, A. (2017a). Analytisk statistik. | M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 275-284). Lund,
Sverige: Studentlitteratur AB.
Billhult, A. (2017b). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. | M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.
265-274). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Billhult, A. (2017c). Kvantitativ metod och stickprov. | M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.
99-110). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Billhult, A. (2017d). Mätinstrument och diagnostiska test. | M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.
15
Charter, R. A. (1999). Sample size requirements for precise estimates of reliability, generalizability, and validity coefficients. Journal of Clinical and
Experimental Neuropsychology, 21(4), 559-566.
https://doi.org/10.1076/jcen.21.4.559.889
Chen, J-K., Wu, K-S., Lee, S. S-J., Lin, H-S., Tsai, H-C., Li, C-H., & Chen, Y-S. (2016). Impact of implementation of the world health organization multimodal hand hygiene improvement strategy in a teaching hospital in Taiwan. American
Journal of Infection Control, 44(2), 222-227.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2015.10.004
Creedon, S. (2005). Healthcare workers' hand decontamination practices: Compliance with recommended guidelines. Journal of Advanced
Nursing, 51(3), 208-216.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03490.x
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., . . . Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook,
55(3), 122-131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006
Derhun, F. M., Soares, de Souza, V., Ramos Costa, M. A., Yujie Hayakawa, L., Inoue, K. C., & Misue Matsuda, L. (2018). Use of alcohol-based hand sanitizer for hand hygiene. Journal of Nursing, 12(2), 320-328.
https://doi.org/10.5205/1981-8963-v12i2a23095p320-328-2018
Dombecki, C., Shah, M., Eke-Usim, A., Akkina, S., Ahrens, M., Sturm, L., . . . Foxman, B. (2015). The impact of role models on hand hygiene compliance. Infection
Control and Hospital Epidemiology, 36(5), 610-612
https://doi.org/10.1017/ice.2015.20
Erasmus, V., Brouwer, W., van Beeck, E., Oenema, A., Daha, T., Richardus, J., & Brug, J. (2009). A qualitative exploration of reasons for poor hand hygiene among hospital workers: Lack of positive role models and of convincing evidence that hand hygiene prevents crossinfection. Journal of Infection
Control and Hospital Epidemiology, 30(5), 415-419.
https://doi.org/10.1086/596773
Filippini, A., Sessa, A., Di Giuseppe, G., & Angelillo, I. (2011). Evidence-based practice among nurses in Italy. Evaluation & the Health Professions, 34(3), 371-382.https://doi.org/10.1177/0163278710387924
Graveto, J. M. G. Do N., Rebola, R. I. F., Fernandes, E. A., & Costa, P. J. D. S. (2018). Hand hygiene: Nurses’ adherence after training. Revista Brasileira De
Enfermagem, 71(3), 1189-1193.
https://doi.org/10.1590/0034-7167-2017-0239
Grayson, M. L., Stewardson, A. J., Russo, P. L., Ryan, K. E., Olsen, K. L., Havers, S. M., . . . Cruickshank, M. (2018). Effects of the australian national hand hygiene initiative after 8 years on infection control practies, health-care worker
16
eduation, and clinical outcomes: a longitudinal study. The Lancet. Infectious
Diseases, 18(11), 1269-1277. https://doi.org/10.1016/S1473-3099(18)30491-2
Groves, P. S., Meisenbach, R. J., Scott-Cawiezell, J. (2011). Keeping patients safe healthcare organizations: A structuration theory of saftey culture. Journal of
Advanced Nursing, 67(8), 1846-1855.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2011.05619.x
Healy, S., & Tyrrell, M. (2011). Stress in emergency departments: Experiences of nurses and doctors. Emergency Nurs: the journal of the RCN Accident and
Emergency Nursing Association, 19(4), 31-37.
https://doi.org/10.7748/en2011.07.19.4.31.c8611
Henricson, M. (2017). Diskussion. | M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411-420). Lund,
Sverige: Studentlitteratur AB.
Horan, T. C., Andrus, M., & Dudeck, M. A. (2008). CDC/NHSN surveillance
definition of health care-associated infection and criteria for specific types od infections in the acute care setting. American Journal of Infection Control,
36(5), 309-332. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2008.03.002
Jenner, E., Fletcher, B., Watson, P., Jones, F., Miller, L., & Scott, G. (2006).
Discrepancy between self-reported and observed hand hygiene behaviour in healthcare professionals. Journal of Hospital Infection, 63(4), 418-422. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2006.03.012
Karaaslan, A., Kepenekli Kadayifci, E., Atici, S., Sili, U., Soysal, A., Culha, G., . . . Bakir, M. (2014). Compliance of healthcare workers with hand hygiene practices in neonatal and pediatric intensive care units: Overt observation.
Interdisciplinary Perspectives on Infectious Diseases, 2014, 1-5.
https://doi.org/10.1155/2014/306478
Karadzinska-Bislimovska, J., Basarovska, V., Mijakoski, D., Minov, J., Stoleski, S., Angeleska, N., & Atanasovska, A. (2014). Linkages between workplace stressors and quality of care from health professionals´perspective -
Macedonian experience. British Journal of Health Psychology, 19(2), 425-441. https://doi.org/10.1111/bjhp.12040
Kimberlin, C., & Winterstein, A. (2008). Validity and reliability of measurement instruments used in research. American Journal of Health-System Pharmacy,
65(23), 2276-2284. https://doi.org/10.2146/ajhp070364
Kirk, J., Kendall, A., Marx, J., Pincock, T., Young, E., Hughes, J., & Landers, T. (2016). Point of care hand hygiene – where’s the rub? A survey of US and Canadian health care workers’ knowledge, attitudes, and practices. American
Journal of Infection Control, 44(10), 1095-1101.
17
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. | M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57-80). Lund, Sverige:
Studentlitteratur AB.
Korniewicz, D. M., & El-Masari, M. (2010). Exploring the factors associated with hand hygiene compliance of nurses during routine clinical practice. (Report).
Applied Nursing Research, 23(2), 86-90.
https://doi.org/10.1016/j.apnr.2008.06.002
Krediet, A. C., Kalkman, C. J., Bonten, M. J., Gigengack, A. C. M., & Barach, P. (2011). Hand-hygiene practices in the operating theatre: An observational study.
British Journal of Anaesthesia, 107(4), 553-558.
https://doi.org/10.1093/bja/aer162
Kulkarni, N., Naik, J., Gupta, V., & Prabhu, P. (2015). Health care associated infections (HCAI) and hand hygiene: A study of knowledge, attitude and practice among resident doctors from a tertiary hospital. Journal of Evolution
of Medical and Dental Sciences, 4(60), 10509-10515.
https://doi.org/10.14260/jemds/2015/1514
Lam, B., Lee, J., Lau, Y. L. (2004). Hand hygiene practices in a neonatal intensive care unit: A multimodal intervention and impact on nosocomial infection.
Pediatrics, 114(5), 565-571. https://doi.org/10.1542/peds.2004-1107
Lu, D., Sun, N., Hong, S., Fan, Y., Kong, F., & Li, Q. (2015). Occupational stress and coping strategies among emergency department nurses of
China. Archives of psychiatric Nursing, 29(4), 208-212. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2014.11.006
McAteer, J., Stone, S., Fuller, C., & Michie, S. (2014). Using psychological theory to understand the challanges facing staff delivering a ward-led intervention to increase hand hygiene behavior: A qualitative study. American Journal of
Infection Control, 42(5), 495-499. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2013.12.022
McCalla, S., Reilly, M., Thomas, R., McSpedon-Rai, D., McMahon, L. A., & Palumbo, M. (2018). An automated hand hygiene compliance system is associated with decreased rates of health care-associated infections. American Journal of
Infection Control, 46(12), 1381-1386.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2018.05.017
McLaws, M., Maharlouei, N., Yousefi, F., & Askarian, M. (2012). Predicting hand hygiene among Iranian health care workers using the theory of planned behavior. American Journal of Infection Control, 40(4), 336-339. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2011.04.004
Monistrol, O., López, M., Riera, M., Font, R., Nicolás, C., Escobar, M., & Calbo, E. (2013). Hand contamination during routine care in medical wards: The role of hand hygiene compliance. Journal of Medical Microbiology, 62(4), 623-629. https://doi.org/10.1099/jmm.0.050328-0
18
Mortell, M. (2012). Hand hygiene compliance: Is there a theory-practice-ethics gap?
British Journal of Nursing, 21(17), 1011-1014.
https://doi.org/10.12968/bjon.2012.21.17.1011
Ogoina, D., Pondei, K., Adetunji, B., Chima, G., Isichei, C., & Gidado, S. (2015). Knowledge, attitude and practice of standard precautions of infection control by hospital workers in two tertiary hospitals in Nigeria. Journal of Infection
Prevention, 10(1), 16-22. https://doi.org/10.1177/1757177414558957
Picco, E., Santoro, R., & Garrino, L. (2010). Dealing with the patient’s body in nursing: Nurses’ ambiguous experience in clinical practice. Nursing
Inquiry, 17(1), 39-46. https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2009.00481.x
Pittet, D., Allegranzi, B., Sax, H., Dharan, S., Pessoa-Silva, C. L., Donaldson, L., & Boyce, J. M. (2006). Evidence – based model for hand transmission during patient care and the role of improved practices. The Lancet. Infectious
Diseases, 6(10), 641-652. https://doi.org/10.1016/S1473-3099(06)70600-4
Pittet, D., & Boyce, J. M. (2001). Hand hygiene and patient care: Pursuing the semmelweis legacy. The Lancet. Infectious Diseases, 1, 9-20.
https://doi.org/10.1016/S1473-3099(09)70295-6
Pittet, D., Hugonnet, S., Harbarth, S., Mourouga, P., Sauvan, V., Touveneau, S., & Perneger, T. V. (2000). Effectiveness of a hospital-wide programme to improve compliance with hand hygiene. Lancet (London, England), 356(9238), 1307-1312. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(00)02814-2
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. | M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.
25-42). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Randle, J., Arthur, A., & Vaughan, N. (2010). Twenty-four-hour observational study of hospital hand hygiene compliance. Journal of Hospital Infection, 76(3), 252-255. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2010.06.027
Region Jönköpings län. (u.å.). Uppdragsbeskrivning för hygienobservatörer/ombud
inom hälso- och sjukvård och tandvård. Hämtad 21 november 2019, från
https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/Dokument/Evo/e444fbab-5799-44f8-
834e-b08394435b3a?fbclid=IwAR02fEcmxtbtGNXUNkqbsVMaNJDChuNiw3zGtri NcMYCvn4oSfgXSkl8Hns
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Etik för vårdande yrken. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
19
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslag. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Simon, C. P., Percha, B., Riolo, R., & Foxman, B. (2013). Modeling bacterial colonization and infection routes in health care settings: Analytic and numerical approaches. Journal of Theoretical Biology, 334, 187-199. https://doi.org/10.1016/j.jtbi.2013.05.016
Sjöberg, M., & Eriksson, M. (2010). Hand disinfectant practice: The impact of an education intervention. The Open Nursing Journal, 4, 20-24.
https://doi.org/10.2174/1874434601004010020
Slekovec, C., Denizot, V., Vettoretti, L., Ponchon, A., Mauny, F., Hocquet, D., . . . Talon, D. (2013). Evaluation of the number of opportunities for hand hygiene in hospital: A new methodological approach. International Journal of Nursing
Studies, 50(3), 413-418. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.09.015
Smiddy, M., O' Connell, R., & Creedon, S. (2015). Systematic qualitative literature review of health care workers' compliance with hand hygiene guidelines.
American Journal of Infection Control, 43(3), 269-274
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2014.11.007
Socialstyrelsen 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och- allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/201510-om-basal-hygien-i-vard-och-omsorg/
Socialstyrelsen. (2016). Lägesrapport om patientsäkerhetsområdet. (Rapport 4). Hämtad från Socialstyrelsens webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-4-21.pdf
Socialstyrelsen. (2017a). Nya föreskrifter om hur vårdskador ska anmälas och
utredas. Hämtad 21 november 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/press/nya-foreskrifter-om-hur-vardskador-ska-anmalas-och-utredas/
Socialstyrelsen. (2017b). Säkerhetskultur. Hämtad 14 maj 2019, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/sakerhetskultur
Socialstyrelsen. (2018a). Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI. Hämtad 16 maj 2019, från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri-vardrelaterade-infektioner
20
Socialstyrelsen. (2018b). Ökad risk för vårdskador vid personal- och
kompetensbrist. Hämtad 21 november 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/okad-risk-for-vardskador-vid-personal--och-kompetensbrist/
Socialstyrelsen. (2019a). Mätning och resultat. Hämtad 5 januari 2020, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/matningar-och-resultat
Socialstyrelsen. (2019b). Vårdrelaterade infektioner och organsvikt är de
allvarligaste vårdskadorna. Hämtad 21 november 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/press/vardrelaterade-infektioner-och-organsvikt-ar-de-allvarligaste-vardskadorna/
Squeri, R., Genovese, C., Palamara, M., Trimarchi, G., & La Fauci, V. (2016). Clean care is safer care: correct handwashing in the prevention of healthcare associated infections. Societa Editrice Universo, 28(6), 409-415. https://doi.org/10.7416/ai.2016.2123
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). International council of nurses (ICN) etiska
kod för sjuksköterskor. Hämtad 24 maj 2019, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 27 maj 2019, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2016). Punktprevalensmätningar av följsamhet
till basala hygienrutiner och klädregler. Hämtad 23 maj 2019, från
https://skl.se/download/18.3e7c301615a26cf26d9546b1/1487061754268/Bes krivning%20av%20PPM-BHK.pdf
Sveriges kommuner och regioner. (2019). Mätning av följsamhet till hygienrutiner
och klädregler. Hämtad 5 januari 2020, från
https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matni ngbasalahygienrutiner.2277.html
Trinkoff, A. M., Johantgen, M. L., Storr, C. P., Gurses, A., Liang, Y., & Han, K. (2011). Nurses' work schedule characteristics, nurse staffing, and patient mortality.
Nursing Research, 60(1), 1-8.
21
Watson, J. (2016). Role of a multimodal educational strategy on health care workers' handwashing. American Journal of Infection Control, 44(4), 400-404.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2015.10.030
Widmer, F. A. (2000). Replace hand washing with use of a waterless alcohol hand rub? Clinical Infectious Diseases, 31(1), 136-143.
https://doi.org/10.1086/313888
World health organization. (2009). WHO guidelines on hand hygiene in health care. Hämtad från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44102/9789241597906_e ng.pdf?sequence=1
World health organization. (2017a). Health care-associated infections. Hämtad från https://www.who.int/gpsc/country_work/gpsc_ccisc_fact_sheet_en.pdf World health organization. (2017b). Infection prevention and control in healthcare.
Hämtad från
https://www.who.int/csr/bioriskreduction/infection_control/en/ Zavalis, A., Marques Vianna, L. A., de Souza Velasque, L., Schutz, B., & Aragão
Machado, D. (2015). The influence of stress factors on the attention levels of nursing professionals. Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental, 7(4), 3375-3387. https://doi.org/10.9789/2175-5361.2015.v7i4.3375-3387 Zhou, Y., Zhang, D., Chen, Y., Zhou, S., Pan, S., Huang, Y., & Ba-Thein, W. (2014).
Healthcare-associated infections and Shanghai clinicians: A multicenter cross-sectional study. PLoS ONE, 9(8).
Bilagor
Bilaga 1 Protokoll för hygienobservatörer
2018-04-11
Mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner och klädregler
Följande instrument ska användas vid observation av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Målet för respektive enhet/avdelning är att 100 % korrekt följsamhet ska uppnås.
Enhet Sjukhus/vårdinrättning Månad och år
Yrkeskate gori Handsp rit Korrekt använd ning av handsk ar Korrekt användnin g av plastförklä de Helt korrekt följsamhet till basala hygienruti ner (Korrekt i alla fyra steg) Arbetsdräk ten är kortärmad Utan smycken, plåster, stödsken or på underarm ar/ händer Korta naglar, fria från nagella ck samt konstgj ort materia l Kort eller uppsa tt hår Helt korrekt följsam het till klädregl er (Korrekt i alla fyra steg) Före Efter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Andel korrekta Så här använder du blanketten
Börja med att fylla i enhet/avdelning, kommun och datum. Siffrorna 1-10 i vänstermarginalen anger observerade personer. Skriv in observerad yrkeskategori bredvid numret. Alla observationer görs vid vårdtagarnära kontakt i vård- eller omsorgssituationer. Markera med ett ”JA” för varje moment om rutinen är korrekt följd. Markera med ett ”NEJ” om ej korrekt följd. Undantaget är användning av handskar och plastförkläde där ”EJ AKTUELLT” finns som ett tredje alternativ att fylla i om arbetsmomentet inte kräver denna utrustning. ”Ej aktuellt” räknas som korrekt följsamhet i sammanräkningen. Grå fält, helt korrekt i alla fyra steg fylls i med JA/NEJ och räknas samman längst ned. Andel korrekta i alla steg både hygienrutiner/klädregler förs sedan in i Excel-fil.
Basala hygienrutiner, med korrekt spritning av händerna menas att händerna spritas direkt före och direkt efter vårdtagarnära arbete samt före och efter användning av handskar.
användning av handskar menas att handskar används vid risk för kontakt/kontakt med kroppsvätskor eller vid risk för grov nedsmutsning av händerna. Handskar byts mellan vårdtagare och mellan olika arbetsmoment hos samma vårdtagare. användning av engångsplastförkläde menas att skydda arbetsdräkten om den riskerar att stänkas ner eller förorenas med kroppsvätskor eller annat biologiskt material, till exempel kontakt med avklädd patient.
Klädregler, att ha korrekt/a klädsel menas att arbetsdräktens ärm inte är längre än till armbågen. händer menas att händerna och underarmar är utan ringar, klocka, armband eller olika stödskenor för att kunna göra en riktig handhygien. naglar menas att naglarna är korta och fria från nagellack eller konstgjort material.
längd på håret menas, att hår som är längre än axellångt och riskerar att hänga ner ska vara uppsatt på ett sådant sätt att det inte hänger ner i arbetsfältet.
Bilaga 2 Informationsbrev
