Byggnadsekonomi – En jämförelse mellan passivhus och konventionella hus.

Byggnadsekonomi –

En jämförelse mellan passivhus och konventionella hus.

Organisation/ Organization Författare/Author(s)

VÄXJÖ UNIVERSITET Stina Wilander Institutionen för teknik och design

Växjö University

School of Technology and Design

Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor Examinator/Examiner

Examensarbete/ Diploma work Karin Arvidsson, BSV Bertil Bredmar

Titel och undertitel/Title and subtitle

Byggnadsekonomi- En jämförelse mellan passivhus och konventionella hus Buildingsecenomy- A compare between passivhouses and traditional houses

Sammanfattning (på svenska)

Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges energianvändning.

Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer

driftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig. Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus. Det tar bara olika lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under de gångna åren, återbetalar sig passivhuset på ca 16 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre driftskostnader

Nyckelord

BY9913, passivhus, byggnadsekonomi, energiberäkning

Abstract (in English)

Along with increasing energy costs, and effection on the environment, it is more and more important to save energy. One thing we can do is to build so called passivehouses, as the houses takes up almost 40 % of the total energy, spent in Sweden.

Increasing production costs stands in the way of building low-energy buildings. Therefore it’s important not only to consider the cost of building the house, but also to look at what the yearly costs will be. If more money is spent, during the production of the house, at extra isolation and more effective installation systems, the yearly costs will decrease. That leads to the conclusion that the house is repaid in a certain amount of years. How long it takes and which factors it depends on the most, will be revealed in this paper.

One of the conclusion is that the passivehouses works, and the extra money spent when building the house, is repaid in about 16 years. The repayment time, depends on a huge number of scenarios, but the money will still be repaid, it’s just a matter of time.

Key Words

BY9913, passivhouses, buildingeconomy, energy

Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages

1. Sammanfattning

Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges energianvändning.

Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer driften av huset att minska. Detta gör att inom en framtid kommer den fördyrade byggnationen att ha betalat sig.

En jämförelse av fyra olika utföranden av samma villa, två av passivmodell och två av konventionell modell med olika installationslösningar, visar att med de elpriserna vi har idag är det ur ekonomisk synvinkel bättre att inte ansluta sitt passivhus till fjärrvärmenätet. Det visar sig också vara bättre att bara nyttja

värmepumpen i det konventionella huset till att värma vatten till golvvärmeslingan. När passivhuset med fjärrvärme och det konventionella huset, där pumpen bara värmer huset, sätts i relation till varandra ur ekonomisk synvinkel, går det konstatera att efter ett visst antal år är passivhuset det mest kostnadseffektiva. Detta tar olika lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under de gångna åren, återbetalar sig passivhuset efter ca 20 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre driftskostnader.

2. Förord

Som ett avslutande moment av studierna vid Växjö Universitet görs detta examensarbete på 15 poäng. Kursen heter BY9913 och efter godkänt

examensarbete kan dels en Teknologie kandidatexamen i byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning på 180hp och dels en Högskoleingenjörsexamen på 180hp tas ut.

Jag vill tacka bsv arkitekter och ingenjörer för den hjälp jag fått, och då särskilt min handledare Karin Arvidsson. De har ställt upp med sin tid och sin kunskap och dessutom en arbetsplats. De har också gett mig uppgiften till det här examensarbetet och de har delat med sig av allt material de har haft att tillgå inom området.

Ett stort tack även till FLK och Emelie Johansson där för hjälpen och stödet med energiberäkningarna i VIP+. Jag vill också passa på att tacka Anders Nilsson på Kylovent och Bert Magnusson på Hestra VVS för deras hjälp och tid. Ett tack bör också riktas till alla de övriga personer som hjälpt mig med uppgifter, och som tagit sig tid att ge mig behövliga förklaringar.

Innehållsförteckning

3.4 Förklaringar och krav 9

4. Definition av passivhus 12

5. Energiberäkningar 13

6. Området och husen 15

6.1 Ågårdsberget 15

6.2 Hus D 16

6.3 Husen och lösningarna 20

7. Beräkning av energiåtgång 22

7.1 Mängdning 23

7.2 Täthet 23

7.3 Beräkningar i Isover Energi 2 24

7.4 Beräkningar i VIP+ 27

7.5 Energiåtgång fördelad på olika modeller 29

8. Kostnader 31

12. Bilagor 48

12.1 Energiberäkningar 49

12.1.1 Passivhus med/ utan fjärrvärme 49

12.1.2 Konventionellt hus – värmepump till golvvärmen 55

12.1.3 konventionellt hus – värmepump till både värme och vatten 61

3. Inledning

Det här examensarbetet syftar till att få en ökad förståelse för vikten av

energisnålt byggande. Hur byggnader byggs idag skiljer sig inte nämnvärt från hur man byggde hus på 70-talet, vilket i sin tur har att göra med att byggreglerna inte ändrat sig speciellt mycket. Nu har det emellertid kommit skärpta krav (BBR juni 2007) på energiåtgång vilket förhoppningsvis kommer leda till att utvecklingen sätter fart. Med stigande energipriser inser allt fler vikten av att spara energi i våra hushåll, inte bara för miljöns skull utan också för ekonomin. Det går att minska

energiåtgången för många bara genom att byta installationssystem till ett effektivare system med återvinning, men det borde också undersökas hur det går att bygga husen energisnålare redan från början.

Byggandet av passivhus är ett av sätten att minska energiförbrukningen. Passivhus är hus utan ett konventionellt uppvärmningssystem, där värmen istället bland annat kommer från de anslutna apparaterna, maskinerna och människorna som bor där. Ett krav för att detta ska fungera är att husen är mycket väl isolerade och ordentligt tätade. Just tätheten är viktig för att minska värmeläckaget genom klimatskalet. Eftersom apparaterna och maskinerna redan finns blir kostnaden inte förhöjd, utan värmen tas bara omhand på ett bättre sätt. Solinstrålning är en annan viktig värmekälla för passivhusen. Det gäller att ha fönster med låga U-värden, som är vända mot rätt väderstreck. Fönster mot söder släpper in mer värme från solen, än vad det släpper ut värme inifrån.

Med ökad medvetenhet hos allmänheten kommer fler och fler energieffektiva hus att efterfrågas och byggas. För vem vill ha ett hus med dyra energikostnader?

3.1 Syfte

Energibesparing blir allt viktigare, och i Sverige går hela 39 % av all energi till våra bostäder. Detta kan jämföras med att industrin står för 38 %, och transporter för 23 % (enligt lapplands kommunalförbund). Enligt definitionen av passivhus får

energiåtgången för lägenheter i klimatzon söder inte överstiga 45kWh/ m2 år.

Gränsen för villor ligger på 55 kWh/ m2 år, en halvering av kraven för konventionella villor (enligt energimyndigheten). Detta kräver noggrannare projektering och

effektivare installationer, vilket gör att kostnaden blir något högre, men för varje passivhus som byggs kommer mer erfarenhet att finnas, och den extra tiden och kostnaden för projektering av husen kommer att sjunka. En kostnad som däremot inte går att komma ifrån, är för den extra mängd material som går åt, först och främst i form av isolerig, men eftersom hela det omslutande skalet blir tjockare ökar också ytan utvändigt, om samma boarea ska behållas, och det medför ökad åtgång av alla material. Eftersom kostnaderna för passivhus blir något högre är det många som drar sig för att bygga dessa. Syftet med det här examensarbetet är därför att visa att det faktiskt i längden sparas både pengar och miljö på att bygga passivhus.

Syftet med examensarbetet är därför att utreda delar av ekonomin vid byggandet av passivhus. Det som kommer att fokuseras på är att undersöka energiåtgången för passivhus jämfört med vanliga hus och skillnaden i byggkostnad. Där är det främst extrakostnader i form av byggnadsmaterial och installationskostnader som kommer att tas upp. Efter det kommer skillnaderna att jämföras och det kommer att redovisas hur lång tid det tar innan passivhusen blir billigare i form av lägre driftskostnader. Meningen med att ta reda på detta är att kunna visa att även om passivhusen är något dyrare att bygga, så tjänas det i längden pengar på att välja att bygga ett passivhus.

3.2 Bakgrund

Från bsv ingenjörer och arkitekter i Värnamo har en uppgift kommit att undersöka kostnaderna vid byggande av passivhus jämfört med traditionella hus. Det är ett specifikt projekt, nämligen byggandet av ett villaområde i Ljungby. Här var tanken att bygga ett område med enbart passivvillor, men eftersom byggherren tyckte det var för dyrt fick det bli en kompromiss. Villorna byggs nu som konventionella villor men är välisolerade och har energieffektiva installationslösningar. Detta var starten till

examensarbetet.

Uppgiften är därför att undersöka hur dyrt det hade varit att bygga passivhus respektive konventionella hus. Eftersom byggkostnaden brukar sägas utgöra ca 10 % av den totala kostnaden för en byggnad, sett över tiden, går det inte bara jämföra de olika byggkostnaderna. Det är också viktigt att undersöka kostnaden för driften, som aldrig helt går att komma ifrån. Kostnaden för driften av byggnaden kan sänkas betydligt genom att välja energisnåla installationslösningar, som kan vara dyrare att installera, men som kommer att löna sig efter hand. Därför är det helt felaktigt att bara se till byggnadskostnaden vid en byggnation. Till skillnad från byggkostnaden som är betalad efter ett antal år, kommer driftkostnaden alltid att finnas där. Det här gör att det är viktigt att tänka mer långsiktigt och titta på mer än kostnaden för själva byggnationen, för att få en helhetsbild av vad boendet kommer att kosta över tiden. Passivhus är dyrare att bygga är traditionella hus till följd av att det behövs mer material, främst isolering. Driftkostnaden däremot blir mycket lägre än för traditionella hus. Här är det därför extra viktigt att inte bara titta på kostnaderna för

byggprocessen, utan titta på vad det kommer att kosta ur ett längre perspektiv. Detta medför problem för entreprenörer som bygger för att sedan sälja

bostäderna vidare till kunder. För entreprenören spelar då driftskostnaderna inte så stor roll, för det är inte han som kommer betala dessa, och här är det viktigt att som köpare kräva att få vara med och bestämma. För entreprenören är det fördelaktigast att bara bygga så att han precis klarar Boverkets krav, och försöka hålla ner

byggkostnaderna så mycket som möjligt. Har kunden och entreprenören dessutom kommit fram till ett fast pris för byggnaden, blir ju vinsten för entreprenören större ju billigare han lyckas bygga. Det är däremot kunden som kommer att få betala de höga driftskostnaderna som kommer av att inte bygga så energieffektivt som möjligt. Det är därför viktigt med en dialog mellan kunden och entreprenören i tidigt skede för att byggnationen ska bli så bra som möjligt.

3.3 Avgränsningar

I den här rapporten behandlas just bara ett av husen på Ågårdsberget, och resultaten kan inte sägas gälla generellt. I stora drag går det överföra resultaten till andra projekt eftersom de hustyper som används i rapporten kan sägas vara relativt traditionellt uppbyggda och utformade. Passivhuset är ett traditionellt passivhus och det konventionella huset är relativt välisolerat och bra tätat i jämförelse med de flesta svenska villor.

De kostnader som valts att behandlas här är kostnader för byggmaterial och installationer. Kostnader för exempelvis projektering för passivhus är inte

medräknade, eftersom den kommer minska med ökande erfarenhet av

passivhusbyggande. Däremot kommer det alltid att gå åt mer material för att bygga ett passivhus, främst i form av isolering, om det inte uppfinns något superisolerande material som går att använda istället.

Området Ågårdsberget som här har undersökts, ska kopplas till fjärrvärmenätet. Detta innebär en dyr påkopplingskostnad, men billigare och miljövänligare energi. Egentligen skulle husen här klara energikraven även utan fjärrvärme, men eftersom det är bestämt att det ska vara fjärrvärme är det så beräkningarna utförts. Ett

alternativ för passivhuset utan fjärrvärme finns dock, där elpatronen i värmesystemet producerar varmvatten, och där det inte behövs någon fjärrvärme. Det är helt enligt reglerna att göra på det sättet, men det går inte helt ihop med det miljömedvetna tänkandet att låta varmvattnet värmas av direktverkande el.

I exjobbet tas energiåtgången upp för passivhus och traditionella hus, och dessa prissätts. Flera olika installationslösningar är provade, men bara de som klarade Boverkets energikrav är redovisade här. Den extra kostnaden för material vid byggnationen av passivhus är också beräknad. Detta är sedan sammanställt för att visa vad som är dyrast i byggläget, och vad som är dyrast i längden.

Eftersom beräkningarna visade att passivhuset med fjärrvärme, och det

3.4 Förklaringar och krav

U-värde

Är den mängd energi som släpps igenom varje kvadratmeter av klimatskalet, vid en grads temperaturskillnad mellan utsidan och insidan. Ju lägre U-värde desto bättre isolerad är konstruktionen.

FTX-system

Är ett ventilationssystem där värmen i frånluften återvinns, och används till att värma tilluften. Ett FTX-system fungerar så att

frånluften innan den släpps ut, går genom en värmeväxlare och värmer upp tilluften innan den släpps in i bostaden. Tilluften kommer då att få något lägre temperatur än frånluften. Denna värms sedan upp av gratisvärmen från människor och apparater innan den sugs ut som frånluft för att värma tilluften igen. Om energin i frånluften inte räcker till för att värma tilluften helt och hållet, till exempel på vintern, så finns det ett elbatteri som går in och tillför energi, så att tilluften blir tillräckligt varm. Om detta ska vara det enda värmesystemet i huset krävs att huset är välisolerat och ordentligt tätat, annars försvinner för mycket värme ut genom klimatskärmen innan den värms upp av internvärmen i huset. I sådana fall kommer elbatteriet att gå på allt för ofta, och

energibesparingen försvinner helt.

Frånluftsvärmepump

Är ett ventilationssystem som tar värme ur frånluften, för att via en värmepump värma upp vatten. En frånluftsvärmepump fungerar som så att en frånluftsfläkt tar frånluft till en värmepump som använder värmen i luften innan den avges. Tilluften tas direkt från ventiler i väggen.

Värmen ifrån frånluften värmer ett köldmedium som förångas för att höja temperaturen

ytterligare. Sedan övergår energin från

köldmediet till vattnet i värmesystemet eller till tappvarmvattnet via kondensorn. Där kyls köldmediet ner igen och komprimeras innan det går tillbaka till förångaren.

Krav från Boverket

9:2 Bostäder

”Bostäder skall vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning högst uppgår till 110 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon söder och 130 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon norr.

För en- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme som huvudsaklig uppvärmningskälla får byggnadens specifika energianvändning högst uppgå till 75 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon söder och 95 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon norr. (BFS 2006:12)

Allmänt råd

I byggnadens specifika energianvändning ingår inte hushållsel.

(BFS 2006:12)

Garage skall inte medräknas i golvarean

Atemp. Byggnadens specifika

energianvändning får reduceras med energi från i byggnaden installerade solfångare och solceller.

Den högsta genomsnittliga

värmegenomgångskoefficienten (Um) får för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom) inte överskrida 0,50 W/m2K.

För byggnader som innehåller både

bostäder och lokaler viktas kraven i proportion till golvarean (Atemp). (BFS 2006:12)”

(Boverket)

4. Definition av passivhus

Ett passivhus är ett hus som förutom Boverkets byggregler uppfyller nedanstående krav. Endast kraven för en villa i klimatzon söder, och som har samma förutsättningar som det hus som undersökts i den här rapporten redovisas.

Effektkrav: 12 W/m2

Energikrav: 55 kWh/m2 år

Luftläckage: 0,3 l/s m2

U-värde fönster 0,9 W/ m2K

Detta gäller vid en dimensionerande innetemperatur på 20°C. Frivärmen från apparater och personer får inte överstiga 4 W/m2. (Energimyndighetens program för

passivhus och lågenergihus) I energikravet 55 kWh/m2 år ingår varmvatten,

fastighetsel och uppvärmning av huset, men däremot inte hushållsel. Energikravet gäller också bara för villor, och inte för lägenheter där gränsen istället är

45kWh/m2år.

Ett passivhus är ett hus som inte kräver något konventionellt

uppvärmningssystem som till exempel radiatorer. Förutom FTX-systemet kommer värmen från solinstrålning, maskiner och apparater samt människor som vistas i huset. Passivhus är en teknik för att möjliggöra en minimering av värmeförlusterna genom klimatskalet och ventilationen, vilket innebär att extra tjocka lager med isolering används och att U-värdet på fönster och dörrar är så lågt som möjligt. Husen kräver också ett FTX-system med en återvinning på ca 80-85 %, för att minska ventilationsförlusterna och för att få ett behagligt inomhusklimat.

Passivhus kan byggas med samma material och på samma sätt som vanliga hus. Det som skiljer är att flera lager isolering används, och gärna ett eller flera lager obruten isolering, vilket minskar köldbryggor vid reglar i konstruktionen. Det är också viktigt att se till att ett passivhus är noga tätat, så att förlusterna genom luftläckage minskas.

Passivhustekniken utvecklades i Sverige på 70-talet av arkitekten Hans Eek och Dr Wolfgang Feist. Feist byggde det första passivhuset i Darmstadt, Tyskland 1991. Redan 1974 startade arkitekt Hans Eek och några miljöintresserade kollegor EFEM Arkitektkontor som står för Erfarenhet, Ekologi, Energi, Estetik och Ekonomi. Och 1978 byggdes det första passivhuset i Färgelanda i Dalsland. Ett 1,5-planshus på 174 kvm som fortfarande fungerar som det var tänkt. Idag finns det drygt 200 lägenheter i passivhus och just nu pågår ett antal projekt som totalt omfattar nästan 500 bostäder. (enligt Passivhusen blir fler, 2007)

5. Energiberäkningar

Vid årsskiftet 2008/2009 ska vissa byggnader i Sverige ha giltiga energideklarationer, enligt lagen om energideklaration för byggnader (SFS 2006:985), som infördes den första oktober 2007.

”Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader mer energieffektiva. På så sätt ska vi skapa ett hållbart samhälle och minska EU:s beroende av importerad energi.

Sveriges riksdag antog i juni 2006, miljömålet att med utgångspunkt i 1995 års användning minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050. Genomförda åtgärder som föreslagits i energideklarationen är ett steg för att uppfylla dessa mål.” (enligt Boverket)

En- och tvåfamiljsvillorna är undantagna från att behöva energideklareras, förutom vid försäljning och nybyggnation, men det kan ändå vara intressant att göra en energiberäkning på dem för att se hur de ligger till i förhållande till de krav som finns. (enligt Boverket)

Vid nybyggnation är det givetvis intressant att undersöka sin framtida bostads energiförbrukning. Det går att spara mycket pengar, som annars skulle ha gått till att värma upp bostaden eller tillverka varmvatten, på att energiberäkna och få fram den bästa lösningen i varje enskilt fall.

Vid energiberäkning tas hänsyn till konstruktionen av byggnadens omslutande ytor. Detta omvandlas till U-värden, som är ett mått på hur mycket värme

konstruktionen släpper igenom, så ju lägre U-värde det blir desto bättre är

konstruktionen. Energiberäkningen tar också hänsyn till hur huset ligger orienterat och hur stora ytor det finns i varje väderstreck. Hänsyn tas också till installationerna. Därför är det noga att ange uppvärmningssätt, verkningsgrader och beräknad

elförbrukning, av både fastighetsel och hushållsel. Ju noggrannare indata som läggs in, desto bättre och mer exakt blir resultatet i beräkningen.

Ur resultatet går att utläsa hur stor energiförbrukningen totalt blir under ett år, men också månad för månad. Vilka ytor som påverkar mest, varifrån energin kommer och vart den går ska också finnas redovisat.

Idag finns vid nybyggnation krav på att energiförbrukningen för bostäder inte får överstiga 110 kWh/ m2 år. Här räknas energi för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar fläktar, etc.) och övrig fastighetsel. (enligt energiledargruppen)

För passivhus är gränsen halverad till 55 kWh. Eftersom inte hushållselen ska räknas med (energimyndigheten) så kommer bostadens totala energiåtgång inte att bli halverad vid bygge av passivhus. Hur mycket den totala energiåtgången sjunker med ett passivhus är beroende av hur stor del fastighetselen står för. Hushållselen får däremot räknas med som tillskott för

internvärmen, dvs. värme från TV-apparater, spisar och kylskåp m.m.

6. Området och husen

6.1 Ågårdsberget

Ågårdsberget är ett projekt som består av 38 villor som ska uppföras i Ljungby. BSV har tillsammans med LJ Bygg AB i Ljungby gjort det vinnande förslaget på villorna. Från början var det meningen att det skulle bli 40 villor fördelade på 5 olika hustyper på området, och att antalet skulle fördelas jämt mellan de olika modellerna. Dessutom var de tänkta att byggas som passivhus.

Som det nu blev istället är det 38 villor och 19 av dem blir av modell D, vilket är den modell som kommer att beräknas i detta projekt. De andra 19 villorna är jämt fördelade på 3 olika modeller. Det blir nu alltså bara 4 olika sorter: modell A, B, C och D. Modellerna A, B, och C är tvåvåningshus på mellan 112 och 138 m2. Hus D är i ett plan och är 110 m2 stort.

Husen ligger längs 4 gator, som utformats som

återvändsgränder. Där gatorna slutar tar naturen vid. Precis som namnet avslöjar ligger Ågårdsberget i ett ganska kuperat naturområde där placeringen av villorna är gjord med hänsyn till naturens former. Området är långsmalt och sträcker sig från sydväst till nordost. Alla villorna är

placerade så att de får en

uteplats mot söder. De ligger en aning vridna i förhållande till gatan och är förskjutna i förhållande till varandra. Detta har gjorts för att undvika raka, monotona huslängor. Det ger också bättre förhållanden i

fråga om solinstrålning. _{Situationsplan över Ågårdsberget. Husen av}

modell D är markerade.

Runt området och emellan husraderna kommer natur och grönområden att sparas. Detta görs för att ge en känsla av småskalighet, och för att ge plats för lek och rekreation. Naturens topografi kommer också att bevaras.

Ågårdsberget är beläget i nordöstra Ljungby, emellan Sunnerbogymnasiet och Lagan, i närheten av Hjortsbergsparken. Ändå finns närheten till centrum.

6.2 Hus D

Hus D är det hus som har analyserats, eftersom det är den modell som det ska byggas flest av. Det är ritat av bsv i Värnamo och är ett enplanshus med 4 rum och kök på 111 kvm. Ritningar har tillhandahållits av bsv, så dessa har inte behövt ritas från början. Däremot var ritningarna inte helt färdiga, så vissa ändringar och

kompletteringar av dem är gjorda. Som redan beskrivits var det från början tänkt att huset skulle byggas som ett passivhus. Nu blir det inte så, men huset byggs ändå ordentligt isolerat och tätt för att få så låg energiförbrukning som möjligt.

De konventionella husen

kommer få samma konstruktion här som LJ Bygg använt i tidigare projekt, eftersom de inte är färdigprojekterade än.

Konstruktionen till passivhuset var lite svårare. Eftersom det endast ritats ett fåtal passivvillor i Sverige, finns det inte någon riktigt beprövad metod för dessa.

Däremot är det relativt vanligt med två parallella väggkonstruktioner med ett obrutet skikt isolering emellan. Detta ökar inte bara mängden isolering, utan minskar även köldbryggorna igenom väggen vid reglarna.

konventionella huset som utgångspunkt. Det som gjordes var helt enkelt att öka mängden isolering med 100 mm i både plattan och taket.

För att få fram väggkonstruktionen har en av Isovers typväggar använts och sedan förändrats en del eftersom det visade sig att det här passivhuset inte klarade energikravet med den väggtypen. Olika konstruktioner har provats innan den som nu valts hittades.

Fasader till Hus D

17

Detta är de olika konstruktionerna till hus D. Bara väggkonstruktionerna är redovisade eftersom det är de som skiljer sig åt mest.

Konventionellt: U-värde: 0,16 W/m2 °C 13 Gips 13 Gips Plastfolie 195 Reglar/ Min.ull 9 Utegips 50 Fasadskiva 20 Puts 300 mm

Grunden kommer att utformas med dubbla L-element och 250 mm isolering, och ha ett U-värde på 0,12 W/m2 °C.

Taket kommer att innehålla 400 mm isolering med genomgående reglar och ett 20 mm tjockt obrutet isolerskikt. Här blir U-värdet 0,10 W/m2 °C.

Fönster och dörrar kommer att ha ett U-värde på 1,2 W/m2 °C.

En typbild av

Passivhus: U-värde 0,08 W/m2 °C 13 Gips 70 Reglar/ Min.ull Plastfolie 120 Reglar/ Min.ull 70 Min. ull 120 Reglar/ Min.ull 13 Gipsbaserad kompositskiva 80 Fasadskiva 28 Luftspalt 6 Ventilerat putssystem 530 mm

Grunden kommer också här att utformas med dubbla L-element men med 350 mm isolering. Här kommer U-värdet att bli 0,09 W/m2 °C.

Taket kommer att innehålla 500mm isolering med genomgående reglar och ett 20 mm tjockt obrutet

isolerskikt. Här blir U-värdet 0,09 W/m2 °C.

Fönster och dörrar kommer att ha ett U-värde på 0,8 W/m2 °C.

Detta är en typbild av

takkonstruktionen. Den gäller både för passivhuset och det konventionella huset, och det är bara tjockleken på lösullslagret som skiljer.

6.3 Husen och lösningarna

Olika typer av konstruktioner och installationer har provats för hus D, för att kunna komma fram till vad som är fördelaktigast ur olika perspektiv. De som kommer att tas upp här är fyra olika modeller, varav två har passivhusstandard, och två är konventionella hus. De modellerna kommer att analyseras vidare vad gäller energiförbrukning och kostnader. De olika hustyperna är provade med flera olika installationssystem, men dessa är de som fungerade bäst.

Passivhus

1. Utan fjärrvärme

För passivhuset behövs endast ett FTX-system för att klara Boverkets krav för energianvändning. I det här fallet värmer frånluften upp tilluften och elpatronen i FTX-växlaren används för att producera varmvatten. Detta är en fullt godkänd lösning även om det innebär att det går åt en del extra el, jämfört med att bara låta FTX-växlaren ägna sig åt uppvärmning av tilluften. Denna lösning är relativt

kostnadssnål att installera, men innebär en något högre driftkostnad, eftersom man värmer vattnet med direktverkande el.

2. Med fjärrvärme

Ett annat sätt som går bättre ihop med miljötänkandet vid passivhus, är att låta installera fjärrvärme som då står för varmvattenproduktionen. Detta ökar kostnaden vid byggandet väsentligt, men håller nere driftkostnaderna och är miljövänligare än direktverkande el. Även här kan tillskottsvärme behövas någon enstaka gång under vintern och tas då från fjärrvärmen. Detta är ett relativt elsnålt sätt att värma upp ett hus, eftersom det bara går åt el till att driva fläktarna som forslar runt till- och

frånluften.

Konventionellt hus

3. Frånluftsvärmepump endast till värme

I den här lösningen används frånluftsvärmepumpen endast till att värma vattnet till det vattenburna golvvärmesystemet. Då drar pumpen inte så mycket el, och den behöver inte värma vattnet till lika hög temperatur som den behövt om det skulle ha producerat tappvarmvatten. Detta gör att värmefaktorn blir högre, och pumpen effektivare. Däremot behöver man köpa mer kilowattimmar från fjärrvärmeverket för att värma upp varmvattnet.

4. Frånluftsvärmepump till både värme och varmvatten

Den andra lösningen innebär att värmepumpen utnyttjas både till att värma vatten till golvslingan och till tappvarmvattnet. Pumpen drar då mer el och får inte riktigt lika hög värmefaktor, men fjärrvärmen används bara när värmepumpen inte klarar hela värmebehovet. Detta innebär att andelen direktverkande el ökar, men det totala energibehovet minskar.

Eftersom de olika energikällorna har olika pris, både gällande installation och anskaffning, fast och rörlig kostnad och anslutningsavgifter, är det viktigt att noga räkna ut vad de olika lösningarna kommer att kosta.

7. Beräkning av energiåtgång

Beräkningarna av energiåtgången för de olika hustyperna har utförts i två olika program, VIP+ och Isover Energi 2, men det är främst resultaten från VIP+ som kommer användas för att dra slutsatser. Anledningen till att två program använts var att det första, Isover Energi 2, var enkelt att använda för att ta fram U-värden med. Kunskap fanns då inte om att VIP+ var uppbyggt på ett liknande sätt, och också räknade ut U-värden. Det blev inte heller klart att FLK skulle ställa upp med licens, support och hjälp till VIP+, förrän beräkningar redan gjorts i Isovers program. Eftersom VIP+ är ett program som används för att utföra energiberäkningar för energideklarationen, har detta programs resultat valts för analysen. De är dessutom mer specifika när det gäller vad energin används till, och känns mer exakta.

Däremot hittades inget bra sätt, för något av programmen vid räkning med fjärrvärme.

De olika installationslösningarna för husen enligt ovan har provats, och

beräkningar för dessa har gjorts. Cirka 15 olika beräkningar har utförts, men bara de fyra lösningarna som var bäst är redovisade här. De övriga var olika experiment med installationssystem i det konventionella huset, men eftersom dessa lösningar blev antingen för dyra eller inte klarade Boverkets energikrav beslutades att inte gå vidare med dessa.

7.1 Mängdning

För att få fram U-värden och ytstorlekar på de olika delarna på hus D,

mängdades de invändiga ytorna upp. De ytor som mängdades var ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar. Eftersom beräkningar gjorts för både passivhusmodellen och den modellen som nu ska byggas, så har innemåtten mätts överallt. Detta görs för att sedan kunna öka konstruktionernas tjocklekar utåt utan att behöva räkna om mängderna. Nu förblir ytorna desamma, fast konstruktionen för passivhuset får lägre U-värden, och huset växer utåt istället. Rummens mått ändras alltså inte. Däremot kommer byggnaden att ta större plats på tomten som passivhus, och detta kommer få effekt på hela området eftersom husen ligger så nära varandra. En lista med mängderna finns bifogad under 12.3 på sid. 71.

7.2 Täthet

De värden på täthet som använts har kommit dels från kraven i BBR och dels från kraven på passivhusstandard. En slutsats som dragits av beräkningarna är att det spelar stor roll hur tätt huset är. När tätheten ändrades från 0,8 l/s m2 till 0,6 l/s m2 sjönk energiåtgången med nästan 7 %. Det är ganska stor skillnad när man tänker på vad man sparar i längden. Efter 14 år har ett helt års energiförbrukning sparats in i detta fall. Alltså är det viktigt att se till att göra huset så tätt som möjligt. Om tätheten på passivhuset minskas från 0,3 l/s m2 till 0,6 l/s m2 går det åt 11 % mer energi. Detta gör att energikraven för passivhus precis klaras, men bara med en minimal marginal.

7.3 Beräkningar i Isover Energi 2

Till att börja med läggs de olika ytorna in som konstruktionsobjekt. Här definieras vad de ska innehålla och hur mycket av varje material som finns. Istället för att manuellt räkna ut U-värden för inhomogena skikt, anges hur stor del av skiktet som består av trä respektive mineralull. Sedan räknar programmet själv fram U-värdet för det skiktet och för hela

konstruktionsobjektet. Därefter kopplas de olika konstruktionsobjekten ihop till ytor. I ytan ”yttervägg (norr)” ingår t.ex. både putsad yttervägg och tre fönster.

Detta är ett relativt enkelt program att lära sig. Det finns en manual till

programmet på Internet som är lätt att följa, och det gör att det går fort att lära sig använda programmet. Det är logiskt uppbyggt och det är smidigt att gå tillbaka och

göra ändringar och redigera de olika värdena.

När det gäller köldbryggor finns flera av de vanligaste fördefinierade i

programmet. Här väljs de som är aktuella för varje projekt, varefter de anpassas med egna mått och värden. Detta gör att de går att anpassa väldigt bra till olika projekt.

När allt är färdigifyllt räknar programmet ut Um-värdet. Detta ges i ett pdf-dokument där de olika värdena för respektive ytor visas, och hur mycket de

köldbryggor man definierat spelar in. Där står också vad värdet på Umkrav är enligt BBR, så det går att se om kraven klaras av, eller om det behövs göras förbättringar någonstans. I detta projekt ändrades L-elementet i plattan från ett enkelt till ett dubbelt. Detta minskade köldbryggan väsentligt och gjorde att Um-värdet sjönk en bra bit. Det var dock inget problem att klara kravet på ett Um-värde under 0,50 W/m2 °C. Hus D hamnade på 0,21 W/m2 °C, respektive 0,16 W/m2 °C när det utformades som passivhus.

Isover energi 2 kan även användas för energiberäkningar. Det finns dock inte så många parametrar att fylla i, men det ger en liten indikation om hur projektet ligger till. Bland annat fylls ventilationsflöden, hushållsel och uppvärmningssystem i.

För att beräkna passivhuset i Isover Energi 2 användes ett FTX-system för

värmeåtervinning av frånluften. Flödet 0,5 omsättningar/ timme och verkningsgraden

hållet. Eftersom det inte ska installeras någon värmepump i de här husen, utan värmen ska komma från fjärrvärme istället, lämnades fälten för värmepump tomma. I det här fallet ska fjärrvärmen endast användas till att värma upp tappvarmvattnet och FTX-systemet ska klara hela värmebehovet.

För det konventionella huset användes istället en frånluftsvärmepump

tillsammans med fjärrvärmen. Frånluftsvärmepumpen har en värmefaktor på 2,5 enligt FLK.

För att sedan få med fjärrvärmen, fylldes dess verkningsgrad i under annat uppvärmningssystem. För att täcka varmvattenbehovet användes ett standardvärde från en formel, hämtad hos energimyndigheten, som gav 2640 kWh/ år. Åtgången av hushållsel och fastighetsel räknades ut enligt anvisningar i programmet, där den

uppvärmda arean spelar in. När programmet sedan gör en beräkning med dessa parametrar, får man ett värde på den beräknade specifika energianvändningen. Det är ett mått på den energiåtgång man kan förvänta sig per kvadratmeter och år, och inkluderar driftsel varmvatten och värme.

I rapporten som följer med

den specifika energiåtgången går det mer noggrant att avläsa hur stor del som går till värme, varmvatten respektive el. För passivhus ska den totala siffran ligga under 55 kWh/m2 år. Enligt Boverket ska motsvarande siffra för konventionella villor ligga under 110 kWh/m2 år.

Bilden visar sidan där värden för t.ex. ventilationsflöden, hushållsel och uppvärmningssystem fylls i.

Konventionellt Passivhus

Um-värde: 0,21 W/m2 °C 0,15 W/m2 °C

Beräknad specifik energiåtgång 67 kWh/m2 år 54 kWh/m2 år

Detta medför att passivhuset precis klarar gränsen. Även det konventionella huset ligger mycket bra till och har låg energiförbrukning även det.

7.4 Energiberäkningar i VIP+

För att genomföra beräkningarna i VIP+ har FLK i Värnamo hjälpt till. De har ställt upp med licens till programmet, ställt upp med en arbetsplats och stått till tjänst med sin kunskap inom området.

VIP+ är uppbyggt på ett liknande sätt som Isover Energi 2, men delen med installationer och tekniska fakta är noggrannare, och det går att fylla i drifttider, verkningsgrader och effekter. Den största skillnaden är dock det resultat som presenteras efter genomförd beräkning. Här finns flera olika värden specificerade månadsvis, och uppdelade mellan olika poster. VIP+ var inte lika enkelt att arbeta med som Isover Energi 2, utan var uppbyggt på ett något mer invecklat sätt. Detta gjorde att det krävdes flera samtal till produkttillverkare, programansvariga och andra kunniga innan allt föll på plats.

Inte heller i VIP+ finns det något bra sätt att behandla fjärrvärme på. Det enda som går att göra är att låta bli att ange något annat

värmesystem, och sedan räkna med att den energi som behövs kommer från fjärrvärme. I VIP+ anges detta som värmeförsörj- ning. Den energin skulle i princip kunna komma från

direktverkande el eller någon annan energikälla, men det gäller att veta att i just det här fallet är det fjärrvärme som är tänkt att användas. Elförsörjningen beror på hur mycket installationer som finns, och hur mycket de används. Elförsörjningen ökar tillexempel om man använder värmepumpen både till tappvattnet och till

värmesystemet. Däremot räknas inte energin för att driva fjärrvärmeväxlaren in, eftersom vi inte kunnat specificera att det är fjärrvärme som används.

Exempel på hur VIP+ ser ut

En rad olika beräkningar i VIP+ har genomförts för att kunna dra slutsatser. Olika installationssystem har använts, till exempel Fjärrvärme, FTX-system, VBX-system och frånluftsvärmepump.

Det enklaste huset att beräkna var förvånande nog passivhuset. Med ett FTX-system med återvinning på 85 %, klarade konstruktionen passivhuskravet på 55kWh/m2 år med en marginal på 15 %.

För det konventionella huset krävdes det fler beräkningar. Huset ska kopplas till fjärrvärme-nätet och får sin värme och sitt varmvatten därifrån. Då återstod det att lösa ventilationen. Tanken var att det bara skulle behövas en frånluftsvärmeväxlare som tog energi ifrån frånluften och överförde denna till exempelvis varmvattnet, och som tog tilluften från friskluftsventiler i väggen. Denna lösning landade på ett årligt energibehov på 111 kWh/m2 och klarade alltså inte kravet på 110 kWh/m2 år. Därför provades ett FTX-system även här. Då sjönk energiåtgången till 69 kWh/m2 år, men eftersom man valt att inte bygga passivhus på grund av kostnaderna, ströks denna något dyrare lösning. Nästa tanke var att sätta in en frånluftsvärmepump istället. Eftersom en frånluftsvärmepump har högre värmefaktor, ju lägre temperatur den behöver värma vattnet till, studerades två olika lösningar här.

Den ena innebär att värmepumpen används för att värma vattnet till

golvvärmeslingan, och att fjärrvärmen används till att värma tappvarmvattnet, som måste ha en högre temperatur. Då blir energiåtgången 76 kWh/m2 år. Mer energi får köpas från fjärrvärmeverket, men elåtgången för värmepumpen minskar.

Det andra alternativet var att använda värmepumpen både till golvvärmen och till tappvarmvattnet. Då sjönk energiåtgången till 62 kWh/m2 år men förbrukningen av el till värmepumpen ökade en hel del. Däremot behöver inte lika mycket energi köpas från fjärrvärmeverket här. Vid dessa beräkningar har en värmefaktor som FLK har som standard använts. Värmefaktorn är alltså den mängd energi som kommer ut från värmepumpen i förhållande till den energimängd som tillsatts. Om istället de tal som IVT själva uppger används, blir åtgången bara 51 kWh/m2 år. FLK räknar med något lägre värmefaktor för att vara på den säkra sidan, och eftersom de säger att värmepumpen sällan lever upp till de tal som utlovats. ( Detta enligt Magnus

Bengtsson på FLK i Växjö) Det som gör att energiåtgången sjunker så mycket är att

återvinningen för värmepumpen är bättre, och att det går åt mindre köpt el för att få ut samma mängd värme.

7.5 Energiåtgång fördelad på olika modeller

Enligt resultaten från VIP+ har de fyra olika husmodellerna fått följande energiåtgång. Allt är räknat per år.

1. Passivhus utan fjärrvärme

Resultat från energiberäkning: 47 kWh/ m2 år

Energiåtgången för att värma huset blir i princip noll. Det som händer är att elpatronen i varmvattensystemet får arbeta för att tillverka varmvatten, och därav den något höga elförbrukningen. Det går dessutom också åt el för att driva runt fläktarna som transporterar runt luften i huset.

El till fläktarna: 468 kWh

El till elpatron för extra värmetillförsel: 965 kWh El till tillverkning av tappvarmvatten: 3 732 kWh Totalt: 5 165 kWh

2. Passivhus med fjärrvärme

Resultat från energiberäkning: 47 kWh/ m2 år

Här blir det samma energiåtgång som i det förra fallet, men här kommer energin till varmvattentillverkningen och den extra värmetillförseln att komma från

fjärrvärmen istället.

El till fläktarna: 468 kWh

Energi till extra värmetillförsel: 965 kWh

Energi till tillverkning av tappvarmvatten: 3 732 kWh Totalt: 5 165 kWh

3. Konventionellt hus med frånluftsvärmepump endast till värme

Resultat från energiberäkning: 76 kWh/ m2 år

Den här lösningen ger en låg elförbrukning men en relativt hög andel köpt energi från fjärrvärmeverket.

El till värmepumpen: 2 932 kWh

Energi till extra värmetillförsel: 1 740 kWh

Energi till tillverkning av tappvarmvatten: 3 732 kWh Totalt: 8 408 kWh

4. Konventionellt hus med frånluftsvärmepump till både värme och varmvatten

Resultat från energiberäkning: 62 kWh/ m2 år

Här kommer värmepumpen att tillverka varmt vatten både till golvslingan och till varmvattnet. Elförbrukningen för att köra pumpen kommer att öka, men andelen köpt energi från fjärrvärmeverket kommer att minska. Varmvattnet får ingen egen rad här, eftersom elen till värmepumpen delvis kommer gå till att värma varmvatten.

El till värmepumpen: 3 960 kWh

8. Kostnader

8.1 Energipriser och installationskostnader

När energiberäkningarna är genomförda och de olika husen klarar de gällande energikraven, är det dags att prissätta de olika energikällorna. För att få reda på gällande energipriser för de olika systemen har olika tillverkare, leverantörer och entreprenörer kontaktats. Detta för att priserna ska vara så verkliga priser som möjligt. Från de leverantörer och entreprenörer som redan var knutna till projektet, har gällande priser för just Ågårdsberget hämtats, medan resten av informationen är hämtad från andra erkänt duktiga entreprenörer inom branschen.

Prislista för installations- och elkostnader:

El:

Här räknas priset per kilowattimme med utgångspunkt i ett bundet elpris. Detta gör att priset per kilowattimme blir lite högre än med ett rörligt, men prisutvecklingen blir stabilare. Priset för elnätet är hämtat från Ljungby energis hemsida, där priserna för att ha en huvudsäkring på 20 A har använts. Även kostnaden för elskatten är hämtad där.

Fast pris/ år: 290 kr Pris/ kWh: 1,086 kr

Elnät fast pris/år: 2 610 kr Elnät pris/ kWh: 0,0725 kr/kWh Energiskatt: 0,3375 kr/kWh

Fjärrvärme:

Prisuppgiften kommer från Anders Johannesson på Ljungby Energi. Priserna är framräknade för det här projektet, och är de som han använt för att lämna offert till LJ Bygg.

Anslutningsavgift: 9 800 kr

Installation och köp av växlare: 33 500 kr Fast avgift per år: 5 937 kr

Pris/ kWh: 0,345 kr

Frånluftsvärmepump:

Värmepumpen som valts är IVT 490 och kommer från IVT. Priset kommer direkt från tillverkaren och det är räknat att pumpen ska ha en beredare av koppar, vilket är något billigare än en i rostfritt stål. Kalkylen kommer från Anders Nilsson på Kylovent, som har gjort en beräkning över kostnaderna. Hela kalkylen finns bifogad under 12.4 på sid. 73.

IVT 490: 31 300 kr + moms = 39 125 kr

Installationsmaterial: 2 124 kr + moms = 2 655 kr Arbete: 8 554 kr + moms = 10 693 kr

FTX-system:

Priset på växlaren, en RT-250S-EC från REC indovent, kommer direkt från tillverkaren. Kostnader för material och arbete kommer även här ifrån Anders Nilsson på Kylovent. Hela kalkylen finns bifogad under 12.4 på sid. 73.

FTX-växlare: 23 000 kr + moms = 28 750 kr Installationsmaterial: 7 480 kr + moms = 9 350 kr

Golvvärme:

I det här fallet är det ett vattenburet system som är aktuellt. Priserna kommer från Bert Magnusson på Hestra VVS. Han har räknat med att det läggs ungefär 100 m2 på 10 timmar och där ifrån kommer arbetskostnaden. Han har också räknat med att det installeras en termostat i varje rum, så att temperaturen på golvvärmen går att styra separat i olika delar av huset.

Slingan: 147 kr/ m2 + moms = 182 kr/ m2 Arbetskostnad: 40 kr/ m2 + moms = 50 kr/ m2

Termostater: 946 kr/ rum + moms = 1 183 kr/ rum. Jag har räknat med att det behövs 5 st termostater i huset vilket då ger en total kostnad på 5 915 kr.

Något som går att konstatera efter att ha tittat på kostnaderna ovan är att det inte skiljer mer än 250 kr på att installera ett FTX-system jämfört med en

frånluftvärmepump. Eftersom detta nästan går på ett ut, skulle det helt gå att räkna bort kostnadsskillnaden för ventilationssystem för konventionella hus och

passivhus. Det är i princip endast kostnaderna för byggnadsmaterial och

värmesystem som skiljer. Vid beräkningarna av kostnader för de olika hustyperna kommer ändå de olika installationssystemen redovisas.

8.2 Kostnader för byggnadsmaterial

För att få fram de extra materialkostnaderna för passivhuset har programmet BidCon använts. I programmet läggs in vilka olika byggnadsdelar det finns i projektet, till exempel väggar och tak, och sen definieras vad som ingår i varje del. Eftersom det viktigaste vid beräkningarna i det här fallet inte är att få fram vad varje hustyp kostar, utan vad kostnadsskillnaden emellan dem är, är det inte riktigt lika noga vilka material som anges, utan bara de som skiljer sig emellan modellerna.

Programmet fungerar bra för material som isolering, reglar och gips, men när det kommer till byggnadsdelarna fönster och dörr finns bara standardvärden på

materialkostnader. För det konventionella huset som har relativt vanliga fönster ger detta en bra indikation på vad kostnaden blir. För passivhuset som har fönster och dörrar med extremt låga U-värden, kommer kostnaden för dessa att vara helt annorlunda. Monteringen skiljer sig förmodligen inte så mycket åt, mer än att tätningen för fönster och dörrar i passivhuset är mera noggrann.

De värden som finns i BidCon har använts så långt som möjligt. Kostnaden för materialen i väggar, tak och platta är helt och hållet hämtat från programmet och är inte justerade någonting. Då det gäller fönster och dörrar har vissa priser hämtats från tillverkare.

Kvillsfors fönster har

kontaktats för en prisuppgift på fönstren i passivhuset. Det är samma tillverkare som bsv har samarbetat med i tidigare passivhusprojekt. Kvillsfors fönster har en speciell

fönstervariant som kommer ner till ett U-värde på 0,85 W/m2 °C, och det är den som valts till passivhuset. Enligt Stefan på Kvillsfors fönster ligger priset för dessa fönster ungefär 12 % högre än för fönster med 1,2 W/m2 °C i U-värde.

Dörren till passivhuset är från Swedoor och heter Arctic. Även den är använd av bsv i tidigare projekt med passivhus. Här kommer prisuppgiften från Beijer, som är en återförsäljare till Swedoor.

Förutom att beräkna materialkostnader, räknar programmet också ut tidsåtgång, och därmed arbetskostnad för projektet. Vissa byggnadsdelar, till exempel dörrar, räknar programmet ska monteras av underentreprenörer. Därför kommer inte alla

använda. Programmet ger även vissa omkostnader som arbetsledning och förbrukningsmaterial, men dessa är inte av intresse vid den här beräkningen.

Eftersom det inte går att lägga in exakt samma material som är föreskrivit, tillexempel finns inte alla fönster med, så har det som varit mest likt använts. Dessutom har samma materialtyper använts i båda hustyperna, för att få de mest jämförbara resultaten.

Plattan har beräknats gå till utsidan av väggen, vilket gör att den blir olika stor för det konventionella huset och passivhusmodellen.

När byggnadsdelarna tidigare har mängdats är det innemåtten som använts. Eftersom skillnaden i materialåtgång nu ska beräknas, går det inte göra så här. För att få fram antalet kvadratmeter vägg har ett medelvärde på omkretsen tagits, mitt emellan utsida och insida. Då blir det mest rättvist om inte en ny mängd ska läggas in för varje specifikt

materialskikt. Då blir det blir lika mycket för mycket

material på insidan av väggen som det blir för lite på utsidan. Beroende på

passivhusets konstruktion blir den väggen 15 % dyrare per kvadratmeter än väggen till det konventionella huset.

En kantbalk har också lagts till längs utsidan av plattan, och här har den yttre omkretsen på respektive hus använts.

Kalkylerna från Bidcon finns bifogade under 12.2 på sid. 67.

Konventionell

Det konventionella huset är helt beräknat enligt programmets priser. Alla priser är exkl. moms. Vägg: 1 185 kr/m2 Tak: 763 kr/m2 Platta: 656 kr/m2 Fönster/ dörr: 95 349 kr Materialkostnad: 334 817 kr

Arbetskostnad inkl. UE: 168 495 kr

Totalt inklusive moms beräknar programmet att kostnaden kommer bli 755 615 kr för de byggnadsdelar som lagts in.

Passivhus

Passivhuset är beräknat med de kostnader för fönster och dörrar som är hämtade från Kvillsfors fönster och Swedoor. Det är samma fönster och dörrar inlagda här som för det konventionella huset men priset är ökat med 12 % per styck för fönstren, och priset på dörren är ändrad till det tillverkaren angivit. Detta är gjort eftersom de rätta fönstren och dörrarna inte fanns i programmet, och alltså inte gick lägga in.

Vägg: 1 365 kr/m2 Tak: 830 kr/m2 Platta: 762 kr/m2

Fönster/ dörr: 106 765 kr Materialkostnad: 389 192 kr

Arbetskostnad inkl. UE: 192 609 kr

Total kostnad inklusive moms: 873 271 kr

Givetvis finns det fler kostnader att beräkna, och fler byggnadsdelar att lägga in än de som har valts, men eftersom dessa beräknas vara desamma för de båda hustyperna, har de inte tagits med. Det viktiga är ändå att kunna konstatera skillnaden mellan kostnaderna.

8.3 Sammanställning av kostnader

Då alla energikällor, installationslösningar och byggnadsmaterial prissatts ska kostnaderna för varje hustyp läggas samman till ett resultat. Till att börja med räknas bara kostnaderna vid själva byggnationen ut, och senare kommer kostnaden över tid att räknas fram. För att det ska bli rättvist och jämförbart är det bara skillnaden

mellan de olika alternativen som räknas. De priser som anges för energikällorna och installationerna nedan är hämtade ifrån avsnitt 8.1, där de finns noggrannare

specificerade.

Passivhus utan fjärrvärme

Kostnaden för de extra byggnadsmaterialen och kostnaderna för att montera dit dessa blir 117 656 kr extra jämfört med det konventionella huset. Kostnaden för att installera ett FTX-system blir totalt 52 726 kr och då är själva växlaren, materialet och arbetet inräknat. Alla priser är inklusive moms.

Den totala kostnaden blir 170 382 kr.

Den årliga driftskostnaden kommer här att räknas med hjälp av priserna för el. Det är den enda kostnad som kommer att finnas eftersom både varmvattnet och tillskottsvärmen kommer från värmesystemets elpatron. Den fasta kostnaden ligger på 290 kr per år och priset per kilowattimme är 1,086 kr. Den sammanlagda

elförbrukningen per år är 5 165 kWh. För elnätet betalas 2 610 kr per år och 7,25 öre per kilowattimme. Elskatten är 0,3375 kr/kWh.

Pris per år: 290 + (1,086 x 5 165) + 2 610 + (5 165 x 0,0725) + (5 165 x 0,3375) = 10 626 kr

Passivhus med fjärrvärme

Kostnaderna kommer att bli samma som ovan, men förutom de kostnaderna tillkommer anslutningsavgiften och värmeväxlaren till fjärrvärmen. Totalt tillkommer det 43 300 kr för denna lösning.

Den totala kostnaden blir 213 682 kr

Den årliga driftskostnaden beror för den här modellen dels på elpriset och dels på priset på fjärrvärmen. Den enda elen som går åt här är till att driva fläktarna i FTX-växlaren. Varmvattnet och värmetillskottet kommer från fjärrvärmen. Priset på el är samma som ovan med 290 kr i fast avgift per år och ett pris på 1,086 kr/ kWh.

Priset per kilowattimme för fjärrvärmen ligger på 0,345 kr och den fasta årliga avgiften ligger på 5 937 kr. För elnätet betalas 2 610 kr per år och 7,25 öre per kilowattimme. Elskatten är 0,3375 kr/kWh.

Elförbrukningen per år är 468 kWh och antalet kilowattimmar köpta från fjärrvärmeverket är 5 431 st.

Pris per år: 290 + (1,086 x 468) + 5 937 + (0,345 x 5 431) + 2 610 + (468 x 0,0725) + (468 x 0,3375) = 11 681 kr

Konventionella hus

Kostnaderna för båda de konventionella modellerna kommer att bli samma eftersom det bara är användningsområdet för värmepumpen som skiljer. Det finns inte heller några extra materialkostnader för den här modellen att redovisa, och därför blir den posten noll kronor. Anslutningsavgiften och värmeväxlaren för fjärrvärmen kommer att bli samma som för passivhusen, 43 300 kr. Kostnaden för frånluftvärmepumpen inklusive material och arbete blir 52 473 kr och kostnaden för golvvärmeslingan blir 31 551 kr.

Den totala kostnaden blir 127 288 kr

Frånluftsvärmepump endast till värme

Den årliga driftskostnaden för den här lösningen beror dels på elpriset och dels på priset på köpta kilowattimmar från fjärrvärmeverket. Den el som används här går till att driva värmepumpen som i det här fallet endast tillverkar varmt vatten till golvslingan. Fjärrvärmeväxlaren tar hand om tillverkningen av varmvatten. Priset på elen är 1,086 kr per kilowattimme, med en fast kostnad på 290 kr per år. För

fjärrvärmen gäller priset 0,345 kr per kilowattimme med en fast kostnad på 5 937 kr per år. För elnätet betalas 2610 kr per år och 7,25 öre per kilowattimme. Elskatten är 0,3375 kr/kWh.

Elåtgången för att driva pumpen är 2 932 kWh och den sammanlagda energin som köps från fjärrvärmeverket är 5 472 kWh.

Pris per år: 290 + (1,086 x 2 932) + 5 937 + (0,345 x 5 472) + 2 610 + (2 932 x 0,0725) + (2 932 x 0,3375) = 15 112 kr

värmer både varmvattnet och vattnet till golvvärmeslingan. Fjärrvärmen används endast för tillskottsvärme när inte pumpen klarar hela behovet. Priset på elen är precis som ovan 1,086 kr per kilowattimme, med en fast kostnad på 290 kr per år. För fjärrvärmen gäller priset 0,345 kr per kilowattimme med en fast kostnad på 5937 kr per år. För elnätet betalas 2610 kr per år och 7,25 öre per kilowattimme. Elskatten är 0,3375 kr/kWh.

Elåtgången blir 3 960 kWh för att driva pumpen och andelen köpt energi från fjärrvärmeverket blir 2 903 kWh

Pris per år: 290 + (1,086 x 3 960) + 5 937 + (0,345 x 2 903) + 2610 + (3 960 x 0,0725) + (3 960 x 0,3375) = 15 763 kr

8.4 Kostnadsberäkningar

För att nu kunna se vad som över tiden lönar sig, ett passivhus eller ett konventionellt hus, måste kostnaderna för de olika hustyperna räknas samman. Detta ska göras på några olika sätt.

Den första metoden är att lägg ihop kostnaderna direkt efter byggnationen och där avgöra hus stor skillnad det är. Sedan kommer kostnaden efter vart tionde år att räknas fram för varje hustyp. Detta är ett enkelt sätt att se hur fort det går innan de extra utgifterna har betalts tillbaka.

Hustyp 1 är passivhus utan fjärrvärme. Hustyp 2 är passivhus med fjärrvärme. Hustyp 3 är ett konventionellt hus där värmepumpen endast används till

golvvärmeslingan, och hustyp 4 är ett konventionellt hus där värmepumpen används till både att värma huset och till varmvattenproduktion.

Priserna är inklusive moms

Direkt efter byggnation

Efter 20 år

Hustyp 1: 170 382 + (10 626 x 20) = 382 902 kr Hustyp 2: 213 682 + (11 681 x 20) = 447 302 kr Hustyp 3: 127 288 + (15 112 x 20) = 429 528 kr Hustyp 4: 127 288 + (15 763 x 20) = 442 584 kr

Ett konstaterande med denna enkla uppställning, är att det relativt fort går att få pengarna tillbaka vid byggnation av passivhus.

En noggrannare räkning på hur lång tid det tar att återbetala det skulle kunna se ut så här.

Eftersom hustyp 1 är ett passivhus utan fjärrvärme, och det är miljövänligare att installera fjärrvärme bör jämförelsen göras med hustyp 2. Dessutom är det föreskrivit att det ska installeras fjärrvärme på Ågårdsberget, så hustyp 2 känns mer relevant att göra beräkningarna med. Även att denna modell blir dyrare i drift är det ändå troligt att det är den som skulle ha valts att byggas om det blivit passivhus. Dessutom går den typen bättre ihop med miljötänkandet för passivhus.

Eftersom värmepumpens användningsmönster är mer optimalt vid hustyp 3 jämfört med hustyp 4, hustyp 3 har en lägre driftskostnad per år, görs denna jämförelse med hustyp 3.

Utan hänsyn till stigande elpriser

Hustyp 2: 213 682 + (11 681 x X) = Hustyp 3: 127 288 + (15 112 x X) 213 682 + 11 681X = 127 288 + 15 112X

213 682 – 127 288 = (15 112 – 11 681) X 86 394 = 3431X

X = 25,2 år

Vid en jämförelse mellan dessa två modeller skulle investeringen vara återbetald efter 26 år. Detta kan tyckas vara en lång tid, men miljöbesparingen under dessa år gör att det ändå är värt det. Dessutom kommer förmodligen värmepumpen i hustyp 3 behöva bytas ut minst en gång på den tiden, och då skulle återbetalningstiden

istället bli 14 år, om det bara är själva kostnaden för pumpen som räknas in.

Antagligen gäller samma resonemang för FTX-systemet i hustyp 2, och då kommer den också att behöva bytas ut. Om så var fallet skulle återbetalningstiden bli 23 år.

En annan inverkande faktor är att elpriset förmodligen kommer att stiga en del under de kommande åren. Det har inte tagits med i beräkningen, men eftersom hustyp 3 gör av med mer är 6 gånger så mycket el som hustyp 2, så kommer detta spela en relativt stor roll.

Med hänsyn till stigande elpriser

Priset på el har stigit 236 % de senaste 20 åren (enligt ekonomifakta.se). Elpriset går givetvis upp och ner över tiden, och många olika faktorer spelar in. Till exempel handel med utsläppsrätter, väderlek och typ av kraftkälla är saker som har betydelse för hur priset fortsätter att utvecklas. Om elpriset fortsätter stiga i samma takt som tidigare kommer det om 20 år att ligga på ca 2,6 kr/kWh. Detta innebär en årlig ökning på 4,4 %.

Om hänsyn tas till detta kommer återbetalningstiden att bli en helt annan. Vissa saker bortses ändå fortfarande ifrån. Avgift för skatt, elcertifikat och elnät räknas ligga kvar på samma nivå som tidigare.

Den årliga driftskostnaden för hustyp 3 höjs varje år med 0,93 %, och

motsvarande höjning för hustyp 2 är 0,19 %. Beräkningen blir då istället som följer. Hustyp 2: 213 682 + (11 681 x X x 1,0019x) = Hustyp 3: 127 288 + (15 112 x X x 1,0093x)

Den tid det tar innan investeringen är återbetald, är nu istället 16 år. På den tiden borde inte värmepumpen eller FTX-systemet behöva förnyas, men om så skulle vara fallet blir återbetalningstiden istället 15 år.

Det spelar alltså stor roll hur mycket elpriset stiger de närmsta åren. Även om det inte blir en så stor uppgång som det har varit de senaste åren, kommer

Förtjänst efter 50 år

Eftersom passivhuset av modell 2 betalar sig efter redan 26 år blir allt där efter en förtjänst. Efter 50 år skulle en hel del pengar som annars skulle ha gått till driften vara insparade, jämfört med hustyp 3.

Utan elprishöjning: 95 471 kr

Med en ökning på 2 % per år: 241 045 kr Med en ökning på 4,4 % per år: 482 067 kr

Dessa siffror bygger på att en reinvestering av värmepump respektive FTX-system görs under de 50 åren.

9. Slutsatser

En första slutsats är att det lönar sig att bygga passivhus. Det är bara frågan om hur lång tid det tar. Genom en enkel uppställning går det snabbt att konstatera när de olika hustyperna har betalat sig. Eftersom det är hustyp 2 och 3 som är de modellerna som är mest optimala för passivhus respektive konventionellt hus, görs jämförelserna med dessa hustyper.

Hustyp 2 är ett passivhus med fjärrvärme installerad för att ta hand om

varmvattenproduktionen och för att stå för ett värmetillskott om detta skulle behövas. Ur miljösynpunkt är detta den allra bästa av lösningarna. Den drar mycket mindre el en de andra lösningarna, men har trots allt en högre driftskostnad per år än hustyp 1. Eftersom elpriserna sannolikt kommer att stiga är skillnaden i driftskostnad mellan de två typerna snart uppäten.

Hustyp 3 är ett konventionellt hus där värmepumpen endast används till

uppvärmning av huset. Detta leder till en lägre elförbrukning än om pumpen använts till varmvattenproduktion också. Den har dock en högre energiförbrukning per år, men eftersom en stor del av energin köps från fjärrvärmeverket blir detta ändå billigare.

När dessa två hustyper jämförs blir resultatet att de extra kostnaderna för hustyp 2 är återbetalda efter 26 år. Vid den beräkningen är hänsyn ej tagen till stigande elpris och reinvesteringar.

Om istället en liknande ökning av elpriset som har varit de senaste 20 åren, fortsätter de kommande åren, sjunker återbetalningstiden till 16 år istället. Även om höjningen av elpriset inte blir mer än hälften mot den som varit, stiger inte

återbetalningstiden till mer än 20 år.

Vid en vändning av resonemanget blir istället förtjänsten efter 50 år: Utan elprishöjning: 95 471 kr

Med en ökning på 2 % per år: 241 045 kr Med en ökning på 4,4 % per år: 482 067 kr

Desto mer elpriserna stiger, desto fortare kommer en investering av ett

10. Diskussion

De slutsatser som dragits är resultatet av flera räkningar och försök. Dock finns det en mängd faktorer som påverkar, som inte tagits med i beräkningarna. Om all el i framtiden produceras av vind och vattenkraft blir den direktverkande elen lika

miljövänlig som fjärrvärmen. Vad händer om det blir så stor efterfrågan på fjärrvärme att den blir en bristvara, och därav stiger i pris eller får ta hjälp av en värmepanna för att klara behovet? Då går inte detta att se som en billig och miljövänlig källa längre.

Prisutveckling och inflation är andra faktorer som ej är medtagna vid

beräkningarna. Dessutom tenderar det att vara så att de som bor i passivhus är mer miljömedvetna än andra och sparar in mer på hushålls el och tappvarmvatten. De väljer i större utsträckning miljöklassade vitvaror och lågenergilampor. Detta gör att den internvärme dessa alstrar inte är så hög som i andra hus.

En viktig sak att tänka på är dock andrahandsvärdet på huset. De passivhus som byggs idag kommer förmodligen att vara mer värda än konventionella hus från samma tid, om till exempel 20 år. Detta gör att den merkostnad som finns vid

byggstadiet, då troligen kommer att betala tillbaka sig flerfaldigt. För om kunden har två hus att välja på från samma årtal, med samma standard, kommer ju det huset som har minst miljöpåverkan och har lägst driftskostnader att väljas. Förhoppningen är att befolkningen kommer att bli mer och mer medveten om sin bostadssituation och att det i framtiden blir helt otänkbart att bygga någonting annat än passivhus.

11. Källor

http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb2007/ex2007-072.Pdf

Värmeväxlare

http://www.rec-indovent.se/

Energikrav och gränser

http://www.energiledargruppen.com/filer/energipuls/Energipuls%20060907%20Nya% 20BBR%20Per%20Levin.pdf http://www.energieffektivabyggnader.se/Kravspecifikation.pdf Info energideklarationer http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=2930&epslanguage=SV Energiåtgång i Sverige http://www.lapplandskommunalforbund.se/om_energi/energianvandning.htm IVT Värmepumpar http://www.ivt.se/products.asp?lngID=633&lngLangID=1 VIP+ http://vip.strusoft.com/index.php Elpriser http://www.kraftaktorerna.se/viking/servlet/VSP?id=content&item=PPRISLIS Fjärrvärmepriser Ljungby Energi

Passivhusen aktiverar byggsverige, 2007

http://www.byggindustrin.com/Templates/Default.aspx?pId=4770

Passivhusen blir fler, 2007

Ekonomifakta

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energikostnader/Lopande_kommersiell a_energipriser/?awc=

12. Bilagor

12.1. Energiberäkningar

12.1.1. Passivhus med/ utan fjärrvärme

12.1.2 2 Konventionellt hus – värmepump till golvvärmen

12.1.3 konventionellt hus – värmepump till både värme och vatten

12.2 Kalkyl från BidCon

12.2.1 Passivhus

12.2.2 Konventionellt hus