Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation
God lärmiljö på fritidshemmet: En
intervjustudie med fritidshemspersonal
och specialpedagoger
Petra Bos
Självständigt arbete i specialpedagogik
Handledare: Johanna Lundqvist
Avancerad nivå
15 högskolepoäng
Mälardalens Högskola
Akademien för utbildning, kultur och kommunikation
SQA 111 Självständigt arbete i specialpedagogik – specialpedagog, 15 högskolepoäng
Författare: Petra Bos
Titel: God lärmiljö på fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och specialpedagoger
Vårterminen 2021 Antal sidor: 49
Studien handlar om lärare i fritidshem, specialpedagoger och god lärmiljö samt elever i behov av särskilt stöd som är inskrivna och inkluderade på fritidshemmen. Ämnet är aktuellt då det under senare tid skrivits litteratur som riktar sig till fritidshemmet utifrån perspektivet god lärmiljö. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018) har även utvecklat en modell som handlar om goda lärmiljöer där syftet är att skola och fritidshem, genom att observera
verksamheten utifrån perspektiven förutsättningar för lärande, pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö, kan utveckla verksamheten och dess lärmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur några yrkesverksamma fritidhemspersonal och specialpedagoger uppfattar god lärmiljö på fritidshem. Studien är en småskalig kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Valet av informanter var tillgänglighetsstyrt. Åtta intervjuer gjordes: fyra med fritidshempersonal och fyra med specialpedagoger. Intervjuerna transkriberades och innehåll kategoriserades sedan utifrån tillgänglighetsmodellen. Sedan analyserades de mest
framträdande svaren utifrån studiens teoretiska utgångspunkt som var KASAM. Resultatet visade att de båda grupperna uppfattade lärmiljö utifrån olika perspektiv. Fritidspersonalen beskrev främst en lärmiljö utifrån rådande arbetsmiljösituation och deras vardag, medan specialpedagogerna beskrev en önskan och vilja med mer samarbete professionerna emellan (fritidspersonal och specialpedagoger). Även fritidspersonal uttryckte en vilja och önskan att utveckla ett närmare samarbete med specialpedagoger. En implikation till specialpedagoger är att driva frågan om utveckling av ett närmare samarbete med fritidshemmen i samtal med skolledning och elevhälsa.
Innehåll
Inledning ... 5
Bakgrund ... 7
Fritidshemmets uppdrag och del i det svenska utbildningssystemet ... 7
Nationella styrdokument för fritidshem ... 8
Läroplan ... 8 Skollagen ... 9 Internationella styrdokument ... 9 Salamancadeklarationen ... 9 Barnkonventionen ... 10 FN, Agenda 2030 ... 11 Centrala begrepp ... 11 Tillgänglig lärmiljö ... 11
Aktivitetsschema med bildstöd ... 12
Inomhusmiljön ... 12 Gruppindelningar ... 12 Tillgänglighetsmodellen ... 13 Inkluderande lärmiljö ... 15 Förutsägbarhet ... 16 Tidigare forskning ... 17 Delaktighet ... 17 Relationer ... 19 Lärmiljö ... 21 Övergångar ... 22 Teoretisk utgångspunkt ... 23
KASAM:s teori och utveckling under barndomen ... 24
Syfte och frågeställningar ... 25
Forskningsansats ... 25
Urval och datainsamling ... 26
Databearbetning ... 27
Forskningsetiska hänsyn ... 28
Resultat ... 28
Studiens teman ... 29
Fritidspersonalens teman ... 30
Tema 1 Elevgruppers och lokalers storlek, sammansättning av elever och resurser har betydelse för en god lärmiljö ... 30
Tema 2 Specialpedagogiskt stöd på plats och handledning samt tillräckligt med vuxna
kännetecknar en god lärmiljö ... 31
Tema 3 Samsyn för att skapa förutsägbarhet på fritidshemmet för eleverna ... 32
Tema 4 Gemenskap mellan klasser och samverkan med hemmet bidrar till god lärmiljö . 33 Specialpedagogernas teman ... 34
Tema 5 Samarbete med fritidshemmen och att dela med sig av kunskaper ... 34
Tema 6 Den viktiga fritidspedagogiken och kollegialt lärande – skapar en god lärmiljö .. 35
Tema 7 Yrkesroller och profession har betydelse för en god lärmiljö ... 36
Gemensamt och olikheter för de två olika grupperna samt relation till KASAM ... 37
Diskussion ... 39
Metoddiskussion ... 39
Resultatdiskussion ... 40
Fritidspersonalen ... 41
Resultatets betydelse utifrån studiens teoretiska ramverk, KASAM ... 42
Nya frågor att studera/förslag till vidare forskning ... 43
Avslutande reflektioner ... 43
Implikationer för specialpedagoger ... 43
Referenser ... 45
Intervjuguide ... 48
5
Inledning
Den här studien är ett självständigt arbete för specialpedagogexamen vid Mälardalens högskola. Studien handlar om lärare i fritidshem, specialpedagoger och god lärmiljö. De möter elever under en dag i skola och på fritidshem. Elever i behov av särskilt stöd är inskrivna och inkluderade på fritidshemmen. Studien är viktig då god lärmiljö under senare år lagts fokus på.
Skolverket (2011) och Skollagen (Svensk författningssamling [SFS], 2010:800) beskriver begreppet på olika vis, exempelvis; god undervisning, likvärdig utbildning, delaktighet, lärmiljöer.
Under senare tid belyses även fritidshemmens lärmiljöer och tillgänglighet. I en artikel i Dagens Nyheter (2021- 04- 15) intervjuar Sofie Österström, Lina Lago och Helene Elvstrand om deras forskning och utifrån studien: ”Jag har oftast ingen att leka med” (2019). Studien handlar om social exkludering bland barn på fritidshem och hur vuxna kan bemöta de barnen. Sådan exkludering är ett problem och påverkar elevens upplevelse av sin lärmiljö negativt.
Skolverket (2021) publicerade i april ett stödmaterial för tillgängligt lärande på
fritidshemmet, där de riktar sig till de som arbetar på fritidshemmet. Stödmaterialet består av en podd, ett bildreportage med tillhörande texter och kommentarer, två kortfilmer, en artikelom ett autentiskt fall som det finns diskussionsfrågor att samtala omkring. Annelie Karlsson författare, tidigare, lärare, skolledare och specialpedagog talar och tipsar i podden som handlar om tydliggörande pedagogik. Hon betonar vikten av att rektor skapar
förutsättningar för samarbete mellan olika personalkategorier på skolan.
Under senare år har även litteratur skrivits som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar på fritidshemmet, iförskoleklass eller förskola. Det är litteratur som beskriver hur
fritidspersonalen kan arbeta specialpedagogiskt, till exempel med tydliggörande pedagogik, inkludering och grundläggande kunskap om olika diagnoser, hur fritidsverksamheten kan anpassas och vad som är viktigt att tänka på samt hur
fritidspersonalen genom kunskap kan bli trygga i att bemöta alla barns olikheter (Jahn, Reuterswärd, Edfelt, & Sjölund, 2020; Karlsson, 2020; Lundqvist 2018).
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, 2018) har utvecklat en modell som handlar om lärmiljöer. Modellen utgår ifrån tre perspektiv; pedagogisk lärmiljö, social lärmiljö och
6
fysisk lärmiljö. Varje perspektiv har ett antal indikatorer som kan användas för att studera lärmiljön. Det finns flera observationsmaterial att tillgå som riktar sig till olika
verksamheter. Ett exempel är Harms, Vineberg Jacobs, och Romano White (2014) och skalan SACERS, som är ett strukturerat observationsmaterial, för eftermiddagsverksamhet i skolan.
Denna studie är en kvalitativ intervjustudie, i den intervjuades åtta personal som alla arbetar i kommunal grundskola, förskoleklass till årskurs 6, med tillhörande fritidshem. Fyra fritidspersonal och fyra specialpedagoger intervjuades.
På fritidshemmen idag finns flertalet yrkeskategorier representerade. Bland annat, lärare i fritidshem, fritidspedagog, barnskötare och annan personal. För att underlätta för läsaren benämns fortsättningsvis all personal som arbetar på fritidshem, för fritidspersonal. För att ge studien ytterligare perspektiv intervjuas även specialpedagoger, som nämndes ovan. Det är intressant att undersöka om det finns likheter och skillnader i uppfattning om vad en god lärmiljö är, beroende på ifall de arbetar på fritidshem som lärare eller arbetar som
specialpedagog.
Internationell forskning (du Bois Reymond, 2013; Fraij & Kielblock, 2015; Kielblock & Monsen, 2016; Klerfelt & Haglund, 2014; Shuepbach, 2016) belyser fritidshem, extern utbildning och icke obligatorisk utbildning. Den här småskaliga studien har ett intresse för det svenska fritidshemmet. du Bois Reymond (2013) har i sin artikel belyst att den
obligatoriska respektive icke obligatoriska utbildningen har ett stort avstånd emellan varandra vilket är ofördelaktigt för eleven och utvecklingen av utbildningen. Kielblock och Monsen (2016) skriver i sin artikel att det centrala bland utövare av utökad utbildning, fritids, är att tillhandahålla god verksamhet för barn och ungdomar. Forskare som forskar inom området gör det för att bidra med kunskap som kan leda till bättre kvalitet. De menar att målen för båda parter är desamma, men det är ett stort gap emellan forskare och de som arbetar på fritidshem. Schuepbach (2016) belyser i sin artikel ett ökande av behov av eftermiddagsverksamhet för elever internationellt. Inom forskningen har antalet studier ökat, där fokus belyst utbildningens kvalitet, och att särskilda träningsprogram utifrån bland annat en amerikansk studie, tydligt leder till positiva effekter på skolprestationer. Hon hade identifierat några speciellt utmärkande faktorer som indikerade god pedagogisk kvalitet, däribland kan nämnas, aktiviteter, välplanerad organisation, lärares och
personalens kvalifikationer, utbildning samt vidareutbildning. Dessa faktorer gynnade elevernas skolprestationer. Fraij och Kielblock (2015) belyser i sin artikel som handlar om
7
forskning globalt och utvecklingen av så kallad utökad utbildning. Utvecklingen som skedde globalt blev början på ett nätverk som syftade till att samla specialister inom området för att dela idéer, forskning och praxis. Behov av eftermiddagsverksamhet internationellt har ökat, vilket lett till ökade statliga investeringar i olika länder sedan millenniumskiftet. Klerfelt och Haglund (2014) beskriver i sin artikel det svenska
fritidshemmets framväxt och ökade behov av resurser i Sverige. De beskriver i artikeln att fritidshemmen drabbats av betydande nedskärningar som lett till stora barngrupper, minskad kvalitet på verksamheten, undermåliga lokaler och sämre arbetsmiljö.
Bakgrund
I bakgrunden redovisas kort både nationella och internationella styrdokument.
Dokumenten visar att lärmiljö, inkludering, hållbar utveckling är viktiga och att alla barn har rätt till utbildning och en god lärmiljö efter sina förutsättningar.
Bakgrunden består av följande delar:
1. Fritidshemmets uppdrag 2. Nationella styrdokument 3. Internationella styrdokument
4. Centrala begreppen; tillgänglig lärmiljö, tillgänglighetsmodellen, inkluderande lärmiljö, förutsägbarhet och övergångar
Avsnittet avslutas med studiens syfte och frågeställningar.
Fritidshemmets uppdrag och del i det svenska utbildningssystemet
Fritidshemmet är en del av det svenska utbildningssystemet med ett eget kapitel i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, (Lgr 11, Skolverket 2011). I kapitel 4 tydliggörs uppdraget för fritidshemmet. Kapitel 1 och 2, i Lgr 11, (Skolverket, 2011).
I Skollagens kapitel 14 (SFS, 2010:800) beskrivs vad som gäller för fritidshemmet. Under allmänna bestämmelser 2, 6, och 9 § står det bland annat att; ”utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov” och om vikten av att stimulera elevers utveckling och lärande. Utbildningen i fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda
8
utbildningsformer. Utbildning i fritidshem ska även erbjudas de elever som av olika skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling och huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning, storlek samt att eleverna i övrigt erbjuds en god miljö.
Verksamheten är frivillig och bedrivs före eller efter skoltid, samt riktar sig till alla elever mellan 6 - 12 år. Vårdnadshavarna betalar en subventionerad avgift per månad där max avgiften är 1007 svenska kronor, för ett barn, vilken beräknas på hushållets gemensamma inkomst där maxbeloppet för ett hushåll är 50340 kronor, eller 2% av inkomsten.
Skolverket (2019) beskriver i ett PM, om antal elever och personal i fritidshem för läsåret 2018/19, att antal elever som går på fritids i Sverige är ca 489 900 till antal. Det är en större andel elever som är inskrivna på fritidshem i kommuner som ligger nära en storstad eller i en storstad, vilket visar på regionala skillnader i landet. Skolverket menar att av alla 6 – 9 åringar i befolkningen är 84 procent av dem inskrivna i fritidshem. Fritidshemmet ska, som tidigare nämnts, komplettera skolan och undervisningen ska utgå ifrån elevernas behov, intressen och erfarenheter.
Nationella styrdokument för fritidshem
Läroplan
Skolverkets (2011) läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet består av fem delar. Kapitel 1, delar av kapitel 2 samt kapitel 4 är de kapitel som berör
fritidshemmet. Första kapitlet handlar om skolans värdegrund och uppdrag. Skolan ska erbjuda en likvärdig utbildning och undervisningen ska anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov. Skolan ska även ta hänsyn till och ta särskilt ansvar för elever som av olika skäl har svårigheter att nå målen för utbildningen. ”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Skolverket, 2011, s. 9). I riktlinjerna i kapitel 2 beskrivs att; ”alla som arbetar i skolan ska,
uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande” (s. 12). I kapitel 4 för fritidshemmet, står det att undervisningen på fritidshemmet ska utgå ifrån elevernas intressen, behov och erfarenheter. Vidare ska undervisningen i fritidshemmet bidra till att eleverna utvecklar goda kamratrelationer, samt att eleven ska känna trygghet och
tillhörighet i gruppen. ”Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet” (Skolverket, 2011, s. 22).
9
Skollagen
I följande avsnitt redogörs för några delar av Skollagen (SFS, 2010:80) som berör alla i skolan. Kapitel 14 gäller bara för fritidshemmet i 2§ och 9§ beskrivs utbildningens syfte. Vilket innebär att fritidshemmet kompletterar de olika skolformer som finns, vidare skrivs fram att fritidshemmet ska stimulera till utveckling och lärande samt erbjuda en
meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska således utgå från en helhetssyn
gällande eleven och dennes behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Det är huvudmannen som ansvarar för att se till att elevgrupper har lämplig storlek, sammansättning och att eleverna erbjuds god lärmiljö. I kapitel 1, 3 och 5 i skollagen står bland annat; utbildningen ska visa hänsyn till elevers olika behov, eleverna ska ges ledning och stimulans för att nå sin fulla potential, alla elever har rätt till likvärdig utbildning och det gäller alla skolformer i hela landet, barnets bästa ska vara rådande och behöver ett barn extra anpassningar för att uppnå målen då ska hen få det. Miljö och utbildning ska utformas på ett sätt som skapar trygghet och studiero.
Internationella styrdokument
Salamancadeklarationen
Salamancadeklarationen på svenska har getts ut av svenska Unescorådet (2006). Deklarationen antogs i juni 1994 i Salamanca i Spanien. Syftet var att skapa en
överenskommelse för att elever i behov av stöd, skulle få en utbildning tillsammans med andra barn i sin egen miljö. Deklarationen utgår ifrån den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter vilken fastställdes 1948, genom att bekräfta varje enskild människas rätt till undervisning. På världskonferensen 1990 förnyades löftet om undervisning med specialpedagogiska åtgärder, med avsikten att säkerställa den rättigheten för alla, oberoende av individuella olikheter.
Dess syfte är att ge regeringar, internationella organisationer, nationella biståndsorgan, icke-statliga organisationer och andra organ underlag för planering och vägledning för åtgärder i samband med genomförandet av Salamancadeklarationen om principer, inriktning och praktik vid undervisning av elever med behov av särskilt stöd (Unesco, 2006, s. 15). I handlingsramen punkt 3 beskrivs den vägledande princip där strävan är att skolorna ska inkludera alla elever oavsett vilken funktionsnedsättning eleven har. Vidare menar de att många elever någon gång under sin skoltid upplevt inlärningssvårigheter och haft behov av
10
särskilt pedagogiskt stöd. I punkt 4 förtydligas vikten av att använda sig av den sunda pedagogikens principer som också kommer alla barn till godo. ”Den utgår från att alla skillnader människor emellan är normala och att inlärningen följaktligen måste anpassas till barnets behov snarare än att barnet skall formas i enlighet med i förväg fastställda antaganden om inlärningsprocessens takt och natur” (2006, s. 17). Skolor som utgår ifrån och har barnet i centrum bidrar till att skapa ett människoorienterat samhälle med respekt för alla människors likheter och olikheter, och att pedagogen anpassar inlärningen till eleven. Genom att sätta eleven i centrum får det betydelse för alla elever samt att erfarenheten visar att utslagning och misslyckande minskar, (2006, s. 17).
Handlingsramen för punkt 26 tydliggör vikten av tydlig politik som möjliggör satsning för utveckling av integrerade skolor och som kan ta emot alla elever. Viktiga faktorer för att skapa en skola för alla är bland annat förändringar av kursplaner, skollokaler,
skolorganisationen, pedagogik, utvärdering, bemanning, normer och värden samt
förändring av de icke schemalagda aktiviteterna. Handlingsramen för punkt 32 är att ”barn med behov av särskilt stöd skall erbjudas kontinuerligt stöd” (s. 25).
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s
generalförsamling 1989. Sverige ratificerade barnkonventionen utan reservationer 1990. Barnkonventionen syftar till att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Skolverket (2020) redogör på sin webbsida för fyra av barnkonventionens grundprinciper som är artiklarna: 2, 3, 6 och 12.
• Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
• Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.
• Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
• Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.
11
FN, Agenda 2030
År 2015 antog världens stats- och regeringschefer en ny utvecklingsagenda och globala mål för hållbar utveckling i världen (Förenta nationerna [FN], 2015). På Svenska FN-förbundets webbsida står att läsa att Agenda 2030 har 17 globala mål för hållbar
utveckling. Syftet är att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar samt skapa fredliga och trygga samhällen. Mål 4 handlar om en god utbildning för alla, att säkerställa
inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Punkt 4A säger att det är viktigt att ”bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är
anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla” (FN, 2015, s. 18).
Centrala begrepp
I följande avsnitt beskrivs de centrala begrepp som är av betydelse för denna studie. Dessa är tillgänglig lärmiljö, tillgänglighetsmodellen, inkluderande lärmiljö, förutsägbarhet.
Tillgänglig lärmiljö
Vad som kännetecknar en god lärmiljö och vad som är en god lärmiljö är frågor som behöver besvaras för att kunna skapa en lärmiljö som passar alla elever, men som framför allt underlättar för elever i behov av stöd. Det finns olika observationsmaterial som ett fritidshem kan arbeta med om de vill utveckla lärmiljön. Ett sådant är School-age care environment rating scale, (SACERS scale). Det är ett strukturerat observationsmaterial utvecklat av forskare (Harms et al., 2014), observationsmaterialet är utvecklat för att utvärdera kvaliteten på miljön för verksamheter som erbjuder omsorg före och efter skolan. Målgruppen är elever i åldern 5 – 12 år. Observationsmaterialet består av 41
artiklar/påståenden (min översättning). Dessa artiklar är indelade i sju områden, utrymme, inredning, hälsa och säkerhet, aktiviteter, interaktioner, programstruktur,
personalutveckling. Utifrån sju olika skalor kan sedan lärmiljön bedömas. Varje
observationstillfälle omfattar cirka tre timmar men observationsmaterialet kan delas upp genom att observera ett område i taget. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, 2018) har utvecklat ett värderingsverktyg för att utveckla lärmiljö på skola och i fritidshem. Under rubriken tillgänglighetsmodellen redogörs för detta material.
12
Flera författare och även forskare har skrivit litteratur som kan användas som stöd för pedagogerna i arbetet med lärmiljön på fritidshemmet (Jahn et al., 2020; Karlsson, 2020; Lundqvist, 2018) som visar hur pedagogen genom tydliggörande pedagogik, struktur, förutsägbarhet, användning av rummen i inomhusmiljön, kan skapa en miljö på fritidshemmet som gör vistelsen och lärandet för eleven begriplig, hanterbar och
meningsfull. Nedan presenteras några av författarnas/forskarnas, exempel på anpassningar för att skapa en tillgänglig lärmiljö.
Aktivitetsschema med bildstöd
Lundqvist (2018) menar att för att visualisera vad som ska hända på fritidshemmet kan fritidspersonalen sätta upp ett schema med bildstöd på en väl synlig plats, som visar vad som är planerat. Det underlättar för elever och även för föräldrar. Alla elever kan genom att titta på det uppsatta schemat påminna sig om eller förbereda sig för erbjudna aktiviteter. En del elever behöver ett personligt schema med bildstöd som visar vad hen valt för
aktivitet, vad som händer före eller efter mellanmål, till exempel. Det kan vara utflykter, lek inne eller utomhus. Det personliga schemat kan sitta tillgängligt på elevens hylla. Inomhusmiljön
Författarna (Jahn et al., 2020; Karlsson, 2020) menar att det är viktigt att pedagogerna funderar kring möblering, ljud och ljus. De beskriver frågor fritidspersonalen kan ställa sig: finns det lugna vrår, till exempel? Går det att skapa rum i rummet? Fritidspersonalen kan exempelvis sätta upp bilder utanför olika rum som finns på avdelningen för att visa vad eleverna kan göra där. Fritidspersonalen kan också skapa bilder som visar var saker har sin plats, i vilket skåp eller på vilken hylla en sak ska ligga och ha märkta leklådor. Ett sätt är också att minska yttre stimuli, att inte alla väggar används till elevernas alster, utan att pedagogerna begränsar det till en vägg.
Gruppindelningar
Om pedagogerna alltid gör alla gruppindelningar minskar risk för kränkningar, exkludering och osämja bland eleverna. Genom att skapa grupper där alla elever har någon i sin grupp som de känner sig trygga med, skapar det förtroende till pedagogerna att de klarar att göra gruppindelningar och man undviker diskussioner med eleverna, att de vill göra egna grupper (Karlsson, 2020).
13
Tillgänglighetsmodellen
Nedan beskrivs Tillgänglighetsmodellen som riktar sig till skola och fritidshem. Syftet med den är att förbättra och kvalitetssäkra en verksamhet. Det resultat som framkommer kan användas som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. I denna studie används
Tillgänglighetsmodellen med syfte att förstå och tolka respondenternas berättelser om sin verksamhet och dess lärmiljö. Detta beskrivs i metoddelen.
Tillgänglighetsmodellen (figur 1) är en modell med tillhörande värderingsverktyg som (SPSM, 2018) har utvecklat och som utgår från, beprövad erfarenhet, lagar, riktlinjer och forskning. Den riktar sig till förskolor, skolor och fritidshem, så att de kan undersöka hur tillgänglig utbildningen är på respektive verksamhet. Verktyget består av tre delar;
nätbaserad kartläggning, nätbaserad mall för att skapa en handlingsplan och ett tillhörande värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Verktyget består av 22 indikatorer (tabell 1) som är uppdelade under rubrikerna; förutsättning för lärande, social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Med stöd av verktyget och handledningen kan verksamheten sedan utvärdera och synliggöra lärmiljön för att finna utvecklingsområden för hela verksamheten. På SPSM:s (2018) webbsida, beskrivs hur de tre hörnen samspelar med varandra och skapar förutsättningar för lärande. SPSM (2018) menar att när ett samspel sker utifrån den sociala, pedagogiska och fysiska miljön i samklang med elevens behov och förutsättningar då kan utbildningen bli tillgänglig.
14 Tabell 1. Indikatorer i tillgänglighetsmodellen
Förutsättningar för
lärande Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö
1 Rätten till lärande och trygghet 7 Gemenskap 12 Pedagogiska strategier och stödstrukturer 18 Rum för lärande 2 Delaktighet 8 Begripligt sammanhang 13 Arbetslag 19 Ljudmiljö 3 Hälsa och lärande 9 Planerade aktiviteter
utanför förskolans & skolans område
14 Olika sätt att lära 20 Visuell miljö
4 Språk & kommunikation 10 Samverkan med hemmet 15 Lärverktyg 21 Luftmiljö 5 Meningsskapande & motivation 11 Normkritik & attityder
16 Digitalt lärande 22 Utemiljö
6 Kroppen i lärandet 17 Hjälpmedel
Notera. Tabellen är skapad efter SPSM:s tabell (2018, s. 15) indikatorer i tillgänglighetsmodellen.
SPSM (2018) menar att en verksamhet som arbetar främjande med lärmiljön också undanröjer hinder för eleven. Då elevens rätt till utbildning också innebär att den ska vara tillgänglig i alla sammanhang under hela dagen. Helhetsperspektivet betonas för elevens utveckling och måste därför kopplas till hela lärmiljön. Vidare beskrivs att
tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsbegrepp för pedagogiska verksamheter som omfattas av Skollagen. Genom att arbeta med att utveckla tillgängliga lärmiljöer på olika nivåer såsom, organisationsnivå, gruppnivå och individnivå utvecklas kunskapen om elevens individuella förutsättningar och dess konsekvenser för lärande och samspel. Att
regelbundet utvärdera och reflektera över verksamhetens nuläge skapar förutsättningar till en tillgänglig lärmiljö. Verksamheten kan genom gemensamma begrepp och indikatorer skapa goda förutsättningar till ett gemensamt språk och förhållningssätt. SPSM (2018) poängterar att ”verksamhetens och pedagogens utgångsläge ska vara att göra generella anpassningar i hela lärmiljön utifrån alla elevers behov och samtidigt se över vilka individuella lösningar som behöver tas fram” (s. 17). Ett arbetslag kan kartlägga en indikator i taget eller kartlägga indikatorerna under respektive område, exempelvis social miljö som har indikatorerna; hur ser gemenskapen ut? finns ett begripligt sammanhang, vilka planerade aktiviteter finns? hur ser samverkan med hemmet ut? Vilka attityder finns,
15
vilken normkritik råder i elevgruppen eller bland personalen. Tillhörande handledning beskriver varje indikator samt förslag till frågor att diskutera och ta ställning till för arbetslaget.
Inkluderande lärmiljö
Nilholm och Göransson (2016) beskriver vad som menas med begreppet inkludering samt vad det inneburit över tid. Tidigare användes begreppet integrering som blivit ett begrepp där tolkningen betytt ett förlegat synsätt, ett begrepp som innebar en tolkning om var elever i behov av stöd skulle placeras, att eleven skulle anpassas till skolan. När så begreppet inkludering introducerades var syftet att fokus skulle vara, hur skolan skulle kunna utformas för att passa alla elever. Definitionen för en inkluderande skola kan vara uppfattning och känsla av gemenskap. De skiljer på socialt kapital som gemenskap, där regler och normer har stor betydelse och är en del av den sociala interaktionen emellan de som är medlemmar i gemenskapen. Vidare beskrivs hur utbildningen skapar en gemenskap genom att eleverna känner tillit till varandra, de regler som finns samt att det finns
gemensamma mål, att det finns ett ”vi”, att den enskilda individen identifierar sig med gruppen och skolan. Vidare menar de att gemenskap också förutsätter arbetsformer där elever involveras med varandra och att det används ett språkbruk som inte exkluderar, att formuleringar undviks, såsom vi och dom, eller uttryck som bättre och sämre. Forskarna påpekar att det är viktigt att ta reda på hur eleverna har det i skolan för att utröna om en skola är inkluderande eller inte, upplevd delaktighet. ”Alla elever ska känna sig socialt och pedagogiskt delaktiga. Pedagogisk delaktighet innebär både en delaktighet i en
lärandegemenskap och rätten att utvecklas så långt som möjligt utifrån ens egna förutsättningar” (s. 33).
Thornberg (2013) resonerar kring begreppet stämpling, som förklaras till en social process där en individ uppfattas som avvikande, en person som bryter emot gängse normer och regler. Det kan innebära ett stigma för individen som ges en etikett om att vara annorlunda, att individen besitter egenskaper som ses som negativa eller icke önskvärda. Det innebär att individen blir socialt avvisad och ensam. Detta kan leda till en självuppfyllande profetia att förvänta sig att bli avvisad.
Nilholm och Göransson (2016) redogör för ett verktyg som bygger på forskning: ”Index for Inclusion” (Ainscow & Booth, 2002). Det är ett verktyg som används för
16
personer med funktionsnedsättning. Verktyget är utvecklat så att det går att undersöka om en viss miljö är inkluderande. Vidare innehåller det enkäter med mera att använda för att undersöka en specifik miljö. Verktyget erbjuder en arbetsbeskrivning för hur en skola kan arbeta för att bli mer inkluderande och utgår ifrån tre aspekter för utvärdering av miljön. Översatt till svenska är huvudområdena; kultur, praktiker och riktlinjer. Till varje
huvudområde finns tre indikatorer och till dem finns ett antal frågor. Utifrån dessa tre vill de bidra till att skapa en inkluderande kultur, praktik och inkluderande riktlinjer för arbetet.
Förutsägbarhet
Jahn et al. (2020) menar mot bakgrund av Aaron Antonovskys begrepp (KASAM), att individen behöver uppleva sin tillvaro som just begriplig, hanterbar och meningsfull för att kunna uppleva en känsla av sammanhang. KASAM betyder känsla av sammanhang. Uppfattas tillvaron som obegriplig är det svårt för individen att finna meningsfullhet. Att erbjuda alla elever en tydlighet med förutsägbarhet och tydlig kravnivå ökar elevens förutsättningar att engagera sig i planerad aktivitet. Om eleven fått svar på de
grundläggande frågorna, som författarna beskriver enligt följande; varför, vad, var, med vem, när, hur länge, hur mycket och vad händer sedan. Författarna menar att alla vinner på att få svar på frågorna ovan. Att tydliggöra dagen eller veckan med visuellt stöd underlättar för alla elever. I många klassrum används ett dagligt bildstödsschema som sitter på tavlan. Bilder och klockslag som visar vad som händer under skoldagen. Många fritidshem använder sig av ett liknande bildstöd, ett aktivitetsschema över veckan och med lika bilder från exempelvis bildstödsprogrammet Widgit - online. Ett aktivitetsschema underlättar för eleverna att orientera sig om vad som händer på eftermiddagen på fritids. Karlsson (2020) förklarar att för att skapa en god lärmiljö på fritidshemmet är det bland annat en god idé att se över den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Karlsson (2020) skriver att
fritidshemmet både ska erbjuda rörelse, och lugn och ro för alla elever. Fritidspersonalen kan arbeta efter att tänka ut och förutsäga olika situationer som kan vara viktigt för en enskild elev. Genom att skapa förutsägbarhet kan fritidspersonalen påverka elevens trivsel på fritidshemmet och därmed elevens utbildning på fritidshemmet om lärmiljön är
tillgänglig för alla elever. Jahn et al. (2020) beskriver också vikten av att möta alla elever utifrån sina förutsättningar och hur miljön kan struktureras runtomkring exempelvis vid övergångar och vid användning av aktivitetstavlor samt vid förberedelser inför olika situationer.Författare (Jahn et al., 2020; Karlsson, 2020) anser att det är bra om personalen kan intrycksanera på enheten, att minska synintrycken, exempelvis genom att endast på
17
avsedda platser smycka väggar med alster gjorda av eleverna. Jahn et al. (2020) förklarar att för elever med exempelvis autism kan fritidshemmets ibland snabba förändringar skapa problem för de eleverna eftersom de ofta blir stressade av snabba förändringar och har stort behov av rutiner, att saker ska vara på ett visst sätt. Situationer som kan skapa frustration är byten av aktiviteter, att välja, att vänta, att förflytta sig inom skola och fritidshem samt mellan olika aktiviteter. Matsal, idrottshall och skolgård är platser som kan vara svåra för elever med autism då det ofta är en mer ljudlig, stojig och rörig miljö. Författaren skriver att många elever också undviker dessa platser. För att underlätta för elever med annan perceptuell förmåga är det bra om pedagogerna förbereder eleven och även berättar vad som ska ske sedan. ”Genom att visualisera vad som händer sedan och skapa mjuka och väl förberedda övergångar kan vi förebygga stress och starka känsloyttringar […] för vissa elever kan övergångar underlättas ytterligare av att de får veta när de kan fortsätta med aktiviteten” (Jahn et al., 2020, s. 83). Även Karlsson (2020) lyfter fram vikten av att skapa en god struktur för övergångar emellan stadier, byte av skola och att fritids då kan verka som en brygga för övergången emellan olika stadier. Karlsson (2020) anser att
fritidshemmets personal har goda möjligheter att skapa goda relationer och vara en trygghet för elever i behov av stöd, men för att det ska fungera krävs att fritidspersonalen är med i hela processen och får samma information som lärarna om, vilka behov som finns hos de blivande eleverna.
Tidigare forskning
Delaktighet
Det har betydelse att vara en del av, att höra till, att finnas med och ges möjligheter i samma kontext som andra elever. Beroende på vilken kontext eleven befinner sig i så ställs olika krav på eleven och omgivningen. Med det menas att villkoren för delaktighet skiljer sig åt beroende på vilken aktivitet eleven befinner sig i. Enligt delaktighetsmodellen visas tre olika aspekter som är av betydelse för delaktighet; undervisningskultur, kamratkultur, omsorgskultur och som samspelar med varandra (SPSM, 2015, 2018).
Elvstrand (2009) har skrivit en studie som heter Delaktighet i skolans vardagsarbete. Det är en etnografisk studie, med deltagande observationer samt intervjuer. Studien handlar om elevers uppfattning om delaktighet, hur delaktighet görs men också skolans betydelse för eleven här och nu samt för framtiden. Elvstrand menar att genom att studiens fokus är delaktighet har elevens skolerfarenheter stor betydelse i synnerhet när elever upplever dess
18
motsats, exkludering och uteslutning. Syftet med studien var att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i elevernas skolvardag. Elvstrand menar att delaktighet som begrepp är variationsrikt, och kan ha flera betydelser, exempelvis delaktighet i betydelsen gemenskap men även i betydelsen att vara delaktig i beslutsfattande. I sin analys av sitt material kom hon fram till två viktiga begrepp; gemenskapsbygga, som beskriver hur social delaktighet görs, och inflytandeförhandla, som kan härledas till elevinflytande. ”Dessa två
delaktighetsprocesser är relationella till sin karaktär vilket också tydliggör vikten av att se delaktighet som något som sker genom interaktion mellan lärare och elever och mellan elever” (s. 229). I studien framkommer relationens betydelse för delaktighet, men också kvaliteten på relationen. Ett sätt att göra delaktighet är genom samtal, men det räcker inte, studien visar att delaktighet görs med hjälp av olika samspelsformer och där leken har stor betydelse. Elvstrand lyfter fram olika faktorer som främjar och bromsar delaktighet, att det finns ett samspel inbördes mellan främjande och bromsande faktorer.
Det innebär exempelvis att diskontinuitet ofta leder till obegriplighet. Vidare kan man se att när elever upplever begriplighet i skolvardagen leder det till mindre grad av kategorisering och uteslutning mellan eleverna och till att inneslutning är det som kännetecknar skolvardagen. (s. 203)
I resultatet framkommer också, att ges elever positiva, främjande erfarenheter ökar tilliten medan motsatsen leder till misstro. Detta kan gälla både situationer såsom
påverkansmöjligheter och samspelet mellan vuxen och barn /elev och barn / elev och barn/ elev. Upplevs diskontinuitet skapar det en känsla av obegriplighet och upplevelse av orättvisa. I synnerhet om eleven inte förstår beslut som fattas. Elvstrand (2009) belyser även att orättvisa kan upplevas både på grupp- och individnivå, att eleverna uppfattar att vissa grupper/elever gynnas mer än andra, det kan exempelvis vara att några elever får göra en aktivitet som de andra eleverna inte får. Elvstrandbetonar att det är viktigt att skapa ömsesidigt förtroende mellan barn och vuxna. Att barn och vuxna lär känna varandra och bygger förtroenden samt att barn vet att någon lyssnar och finns för barnet. Viktigt är också att skolan ska ge det individuella barnet den hjälp och det stöd denne kan behöva om närmaste omgivning brister på något vis, speciellt viktigt är det för de elever som har det svårt i inlärningssituationen eller i hemförhållandena. Bristande vuxenstöd i olika
grupprocesser kan också leda till att gruppklimatet i klassrummet påverkas, eller att den enskilde eleven blir utsatt verbalt på ett kränkande vis. Studien visar hur elevernas egna relationsskapande processer skapar delaktighet i samspel med varandra. Att få vara med är en viktig faktor. Eleverna gör olika indelningar/kategoriseringar i sina sätt att dela in sig
19
utifrån givna parametrar såsom, hur man är, vad man gillar och utifrån kön och etnicitet. I studien framkommer också att eleverna har olika strategier för när de samspelar som är utmärkande. Dessa strategier är oskrivna regler, för hur man ska vara och för vad som utmärker en bra kompis. Eleverna skaffar sig också erfarenheter gällande konfliktlösning som visar sig ske olika beroende på kön.
Relationer
Aspelin et al. (2020) har i en intervjustudie undersökt specialpedagogers uppfattning om relationer, relationskompetens och hur det visar sig i deras yrkesroller. Studien visar att relationen mellan elev och lärare har stor betydelse, att specialpedagogerna ser och
uppfattar relationskompetens som en viktig del av sitt yrke. Resultatet presenterades i fyra olika teman, där exempelvis specialpedagogerna ser positiva relationer som grunden för sittarbete där interpersonella relationer är grundläggande. ” […] specialpedagogerna upplever positiva relationer som en grund för utbildning” (s. 6). De intervjuade specialpedagogerna anser att elever i behov av stöd har ett särskilt behov av positiva relationer med lärare och vuxna. Specialpedagogerna menar att en god relation är extra viktigt eftersom de träffar sina elever mer sällan än övriga lärare samt att ha ett
accepterande förhållningssätt gentemot eleven. Exempelvis att vara icke värderande, att vara ödmjuk, att bry sig, att uppmärksamma, att lyssna eller att visa intresse för den unika individen. Likväl som att relationerna ibland behövdes utmanas gentemot eleven så menar respondenterna i studien att för att bygga långsiktiga och förtroendefulla relationer med eleverna krävs tid, då elevgruppen ofta hade bristande förtroende för vuxna. Olsson (2016) har i sin studie undersökt lärares ledarskap. Studien visar den komplexitet som är i att leda en klass eller grupp. Läraren ska parera mål och syfte med undervisningen, gruppen som kollektiv och den enskilda eleven, samspelet, interaktionen och relationer mellan elever. Lärare och deras handlingar påverkar varandra. Olsson (2016) menar också att eftersom lärarna ansvarar för att leda aktiviteter är det inte säkert att eleverna låter sig ledas. Lindqvist et al. (2020) undersökte i sin studie om det fanns tillgänglig forskning om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd och om det fanns forskningsstöd för ett sådant uppdrag. De ville studera elevassistenters roll som resurser. Det framgick att lärare uppfattade att elevassistenter har en positiv effekt, men när de tittade på elevdata fanns inget positivt med elevassistenter. Det framgår att uppfattningen med nyttan av elevassistenter mer var en uppfattning. Lindqvist et al. (2020) menar att ett möjligt syfte med elevassistenters roll kan vara att de bidrar till att stärka relationer och bidrar till
20
inkludering och ökat lärande för eleven. Uppfattningen var positiv bland personal när elever hade stöd av en elevassistent. Samtidigt visade forskningen att elever som hade elevassistent lärde sig mindre än andra elever. Enligt deras forskning fann de att svenska elevassistenter hade en negativ syn på inkludering de hade roller som experter på elever i behov av stöd men inte adekvat utbildning för uppdraget. Deras resultat visade även att elevassistentens närvaro och arbete, påverkade övriga sociala relationer negativt för elever i behov av stöd, när det i stället behövde stärkas för att elevens lärande skulle öka.
”Forskningen visar på riskfaktorer med att använda sig av en icke-utbildad yrkesgrupp i skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd” (Lindqvist et al., 2020, s.131).
Elvstrand och Lago (2016) pekar på att fritidshemmet förutom att komplettera skolan har ett tydligt uppdrag att arbeta med sociala relationer och elevernas sociala progression. Ett annat perspektiv som Moyse (2014) belyser i sin etnografiska studie är flickor med autism och deras svårigheter med interaktionen med kamrater och krav på social kompetens och tolkande av de osynliga koder som kan vara att tolka skolans sociala krav med risk att missa eller misstolka de många outtalade sociala regler som finns i skolan. Fyra områden som flickorna visade svårigheter med var, klassregler samarbete, att slutföra uppgifter och samspel, samverkan med kamrater. Moyse (2014) kallar det för den dolda läroplanen och menar att andra barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar använder sig av ”social intuition” (s. 189) medan autistiska barn inte lär genom att ”försöka passa in i en värld som verkar helt främmande” (s. 189). Moyse (2014) fann fyra nyckelområden som var svåra för flickorna, klassregler, samarbeta, utföra uppgifter och interaktioner med andra barn.
Elvstrand och Lago (2016) menar att fritidshemmet i sin form är friare och erbjuder eleverna varierade samspelsmöjligheter med andra elever, utanför sin egen klass. Det innebär också att de mer fria gruppkonstellationerna på fritidshemmet ger upphov till andra inkluderings- och exkluderingsprocesser jämfört med grupprocesser i klassrummet.
Jonsson och Lillvist (2019) genomförde fyra gruppintervjuer med tjugoen fritidspersonal, där de ville undersöka personalens uppfattning om hur socialt lärande främjas på
fritidshemmen. Deltagarna betonade vikten av att bygga goda relationer med eleverna och fritidspersonalen ansåg att vissa aktiviteter gynnade socialt lärande, exempelvis bollspel i idrottshallen var ett sätt att träna eleverna att interagera med varandra. Drama och
vuxenledd lek var andra exempel på aktiviteter som ansågs gynna socialt samspel men också konkreta samarbetslekar uppfattades som gynnsamt för att träna sociala förmågor. Fritidspersonalen menade att gruppens behov styrde arbetet med socialt lärande. Detta kunde ske genom att de själva var förebilder. Hur de arbetade med socialt lärande skilde
21
sig åt bland deltagarna. En del fritidspersonal uttryckte att de planerade aktiviteter som handlade om socialt lärande medan andra fritidspersonal menade att de inte planerade för dessa aktiviteter utan ansåg att deras eget förhållningssätt och gemensamma värderingar var vägledande för deras arbete. Tidsbrist angavs som ett skäl till att inte ha kollegiala samtal om socialt lärande utan fokus var diskussioner om det praktiska arbetet. Vidare framkom också att det var stora elevgrupper vilket skapade frustration och en känsla av otillräcklighet och som påverkade relationerna till eleverna. Trånga lokaler påverkade möjligheter till att ha aktiviteter inomhus, vilket innebar att aktiviteter ofta planerades för att vara utomhus.
Lärmiljö
Lundqvist et al. (2019) har undersökt vad små barn i åldern 5 till7 år, med och utan särskilda behov, i samband med tidig inkludering och specialundervisning anser sig
behöva. Hur upplever de sin utbildningsmiljö var en övergripande fråga som undersöktes. I studien undersöks vad barnen tycker är bra och vilka behov de har i sin utbildningsmiljö. De hänvisar till flera tidigare studier där de studerat barns behov i utbildningssammanhang och där de kommit fram till att barn både vill och behöver ha tillgång till en ändamålsenlig och utmanande utbildningsmiljö som ger stimulans och utmaningar genom att erbjuda olika aktiviteter, för att träna fin- och grovmotorik och att erbjuda avkoppling och rekreation är viktigt. Möjlighet till att leka med kamrater, utveckla sina relationer och kunna interagera med trygga vuxna uppfattades också viktigt. Viktigt var också att kunna välja vad de vill göra. Lundqvist et al. (2019) redogör kort för två utvärderingsmodeller som finns att tillgå och som kan användas för att utvärdera inlärningsmiljöer. Dessa är Early Childhood Environment Rating Scale (ECERS-R), för yngre barn och Inclusive Classroom Profie (ICP), som riktar sig till yngre barn med särskilda behov. Utifrån analys av material, barnens teckningar och intervjuer växte nio teman fram som visade vad barnen ansåg viktigt för dem. Exempel på teman är en känsla av tillhörighet med kamrater,
möjligheter till lek, kreativa aktiviteter och tänkande och element av mysighet, tillbakadragenhet och komfort för rekreation. Lundqvist et al. (2019) jämför studiens resultat med utvärderingsmodellernas observationsskalor där de finner flera likheter. Viktigt för barnen är kamratrelationer, samspel och möjlighet till fri lek, aktiviteter innehållande grovmotoriska inslag som nämndes ovan, möjlighet till rekreation, lärande, och utevistelse. Barns åsikter om sin utbildningsmiljö ger också indikationer på den övergripande kvaliteten på utbildningsmiljön. Vidare menar de att barnen tycks behöva en
22
inre livstillfredsställelse och en omgivande utbildningsmiljö som innefattar både
människor och föremål. Det har betydelse för välbefinnande och utveckling. Studien visar på vikten av att förstå hur barn upplever livet i pedagogiska miljöer, och att visa dem respekt. Lyssna på och respektera barnen är av största vikt för deras välbefinnande och utveckling. Genom att lyssna på barns synpunkter och genom att ta hänsyn till deras värderingar och behov kan utveckling främjas.
Parczewska (2019) har undersökt kvaliteten på flertalet polska skolors gemensamma rum (egen översättning) genom att använda utvärderingsverktyget SACERS, som är ett verktyg för att mäta kvalitet på utbildningsmiljön på fritidshemmet. Utifrån olika
observationsprotokoll kan kvaliteten i verksamheten studeras. Resultaten visade på väldigt låg kvalitet på de polska `fritidshemmen´ bland annat visade resultatet brist på hälsa och säkerhet enligt SACERS krav. Parczewska (2019) menar att barns utbildningsmiljö är viktig för deras kunskapsutveckling och att undermålig miljö hämmar barnens utveckling. Parczewska menar att de resultat som framkommit indikerar att SACERS är en bra metod för utformning av utbildningsmiljöer men också för att förbättra kvaliteten för de barn som behöver omsorg före eller efter skolan.
Övergångar
Lago och Elvstrand (2019) har undersökt hur elevers övergångar mellan skola och fritids påverkar elevens möjligheter att skapa sociala relationer och aktiviteter vid förflyttning mellan verksamheterna. Författarna vill ta reda på vad som händer med elevernas
relationer och deras aktiviteter. De menar att eftersom fritidshemmet är frivilligt och inte reglerat blir förutsättningarna för sociala interaktioner olika beroende på om det är den reglerade skoltiden alternativt fritidshemstiden. Vidare menar de att sociala relationer har stor betydelse för elevens välbefinnande. Lago och Elvstrand (2019) skriver att elevers relationer och vänskap ändras beroende på vilken kontext de befinner sig, exempelvis kan vänner hamna i olika grupper på fritidshemmet vilket leder till andra förutsättningar för individen. Övergång mellan skola och fritidshem kan även skapa möjlighet att vara med vänner man själv valt att vara med utifrån det perspektivet är gruppförändringar gynnsamt för eleven. Övergången från skola till fritids innebär ofta en förändring av gruppen och därmed förutsättningarna för eleverna att skapa relation med varandra. Vidare betonar de att den svenska läroplanen syftar till att det är viktigt att hålla en holistisk syn på
23
sin studie belyser Lago (2017) hur barn och vuxna skapar förståelse för användning av lokaler i skolan med fokus på fritidshemmet, hur skapades skillnad mellan de olika
verksamheterna och hur kunde de förstås. Lago (2017) diskuterar kring rumslig integrering och tid, för barnen var det förflyttning som var markörer för byte av verksamhet, medan det för vuxna, där var klockslaget markören för att fritidsverksamheten tog vid. Studien visar att delas lokalerna blir tolkningen för barnen om vad som är vad mer flytande och det var svårare för de yngre barnen att se gränsdragningar mellan förskoleklasstid och
fritidshemstid. Däremot visade det sig i studien att årskurs ett eleverna uppfattade en skillnad då deras fritidshemsavdelning låg på annan plats, alltså inte i direkt anslutning till klassrum. ”I förhållande till skola innebär det att plats inte bara handlar om byggnader, lokaler och möbler utan också om aktiviteter, förväntningar och användning av skolans lokaler” (s. 83). Lago tolkar det som att innehåll, vilka aktiviteter som finns och vilka som görs, blir indikationer på vad som är vad för eleverna.
Teoretisk utgångspunkt
Studiens teoretiska utgångspunkt är Aaron Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM.
Antonovsky (1923 – 1994) var professor i medicinsk sociologi. Han utvecklade teorin om känslan av sammanhang utifrån perspektivet vad det är som gör att en del människor klarar starka påfrestningar bättre än andra. Antonovskymenade att alla människor utsätts för påfrestningar genom livet men hanterar dessa på olika vis. Tidigare hade han studerat, vilka bakomliggande orsakar som ledde till ohälsa, patogenes. Antonovsky ändrade perspektiv och studerade varför människor trots svåra påfrestningar var friska eller behöll sin hälsa. Han utvecklade då den salutogenetiska modellen som fokuserar på friskfaktorer, vad det är som främjar hälsa. Vårt sätt att hantera påfrestningar beror på vilken upplevd känsla av sammanhang, vilken KASAM, som människan har. Vårt sätt att hantera påfrestningar i livet kallade han för stressorer graden av dessa beror på hur vi hanterar motgångar och utmaningar i livet.På vilket sätt uppfattar vi att vi kan påverka olika situationer. Kan vi hantera dessa och har vi några strategier för det? Har personen en stark eller svag KASAM? Med det menas hur personen reagerar på händelser i livet, eller under dagen, hur hen hanterar eller reagerar på situationen. På vilket sätt upplever människan tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Antonovsky (2005) definierar begreppen enligt följande: Begriplighet - handlar om i vilken utsträckning personen
24
upplever yttre och inre stimuli som förnuftsmässigt gripbara. En hög känsla av begriplighet innebär att människan har lättare att möta oförutsägbara händelser i livet och en förmåga att hantera dessa utifrån att kunna förklara och begripa. Även om människan upplevt död, krig eller andra misslyckanden förmådde en människa med hög känsla av begriplighet att hantera och göra dem begripbara. Hanterbarhet - handlar om i vilken grad personen upplever att det står resurser till ens förfogande, när denne utsätts för yttre krav. Vilka litar man på och vilka upplever man att man kan räkna med? Det kan vara familjen, kollegor, läkare, etcetera. Har personen en hög känsla av hanterbarhet kommer inte omständigheter få en att tycka att man är ett offer eller att livet är orättvist. Däremot klarar personen att konstatera att saker händer i livet och tänker att det kommer att ordna sig. Meningsfullhet - handlar om i vilken utsträckning personen känner att livet har en känslomässig innebörd att personen uppfattar att en del av de krav och prövningar som hen ställs inför är värda att investera känslomässig energi i. Vid hög känsla av meningsfullhet, löser man problemet, lär av sina misstag eller accepterar vad som sker.
KASAM:s teori och utveckling under barndomen
Antonovsky (2005) beskriver utvecklingen även under barndomen utifrån dessa tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och vilken betydelse det har under spädbarnsår, barndom, adolescensen (tonåren). Begriplighet – handlar om barnets utveckling som sker i samspel med omvärlden och att det lär sig samspela på ett sätt som främjar närhet och kontakt och som skapar förutsägbarhet i deras tillvaro. ”Barnet kan med andra ord samspela på ett som befrämjar stabila, förutsägbara svar” (2005, s.132).
Förutsägbarhet och stabilitet leder till begriplighet. Barnet har lärt sig att människor i den nära omgivningen inte försvinner utan kommer tillbaka. ”Barnet kan alltså med tiden känna sig förvissat om att dess fysiska och sociala värld inte kommer att förändras hela tiden” (2005, s. 134). Meningsfullhet – handlar om här, betydelsen av att verkligheten kan vara förutsägbar utan att vara tillfredställande, att bemötandet kan ha olika effekt, dels positivt dels negativt. Erfarenheter som leder till en känsla av meningsfullhet är att barnet upplever att det kan påverka socialt värdesatta situationer. Lek, beröring, omtanke och tonfall förmedlar meningsfullhet till barnet och att det är betydelsefullt. Hanterbarhet - handlar om belastningsbalans. Det betyder hur upplever barnet de krav det utsätts för. Ses de som rimliga eller orimliga det är krav som ställs av barnets sociala värld dess
omgivning. Barnet kan då vilja eller inte vilja leva upp till kravet barnet ställer sedan krav på att få göra olika saker eller kräver att någon ska göra något för barnet. Detta får olika
25
respons ifrån barnets omgivning det är den erfarenheten som med visst motstånd leder till utveckling. Barnet har blivit större och kan välja utvecklingen av förmågor gör att regler och krav får betydelse för belastningsbalansen. Brist på förutsägbarhet i en komplex värld, föräldrar, lärare och kamrater belönar eller bestraffar olika beteenden, och det kan då bli svårt för barnet att känna förutsägbarhet i tillvaron.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur några yrkesverksamma fritidshemspersonal (lärare i fritidshem, fritidspedagoger, barnskötare) och specialpedagoger som arbetar i kommunal grundskola, från förskoleklass till årskurs 6, uppfattar god lärmiljö på fritidshemmet.
• Hur ser en god lärmiljö på fritidshemmet ut för elever i behov av extra stöd, enligt dessa yrkesverksamma?
• Vad av detta finns/respektive saknas på deras respektive fritidshem?
Forskningsansats
Forskningsansatsen var kvalitativ med enskilda intervjuer som var semistrukturerade. Valet att göra enskilda intervjuer beror på att urvalet var tillgänglighetsstyrt; yrkesverksamma lärare i fritidshem (inbegrep även fritidspedagoger och barnskötare) och specialpedagoger som arbetar i kommunal grundskola förskoleklass – årskurs 6 alla respondenter arbetar på lågstadiet. Respondenterna kontaktades personligen med telefonsamtal där syfte
förklarades med intervjun och att det var en examination för specialpedagogexamen. De garanterades full anonymitet och att allt materialförvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till det.Intervjuer genomfördes med flera olika yrkesverksamma som arbetar på olika skolor i närliggande kommuner, alternativt närliggande stadsdelar till en storstad. Med valt urval av kommuner och skolor, en tillgänglighetsstyrd grupp, kan studien ge svar på frågeställningarna.
Jacobsson och Skansholm (2019) menar att intervju som metod är gynnsamt om man exempelvis, vill ta del av enskild persons erfarenheter. Detta stödjer val av metod för denna studie, som var enskilda intervjuer, där respondenterna i förväg informerades om vad intervjun skulle handla om, vilket gav dem tid att fundera och tänka kring ämnet god lärmiljö på fritidshemmet. Intervjuerna var semistrukturerade och innan intervjutillfället
26
konstruerades en intervjuguide. Intervjuguiden innehöll bakgrundsfrågor exempelvis hur länge respondenten hade varit aktiv som yrkesverksam, och om respondenten hade någon utbildning. Intervjuguiden innehöll också korta sonderande frågor där syftet var att föra intervjun framåt exempel på dessa; berätta mera, hur tänker du då, kan du förklara. Intervjuerna spelades in, efter att respondenterna samtyckt till inspelning.
Urval och datainsamling
Urvalet var målstyrt och riktade sig till några yrkesverksamma som arbetade på kommunal grundskola och på lågstadiet. Min tolkning var att Jacobsson och Skansholm (2019) menar att ett målstyrt urval är att kunna svara på den frågeställning som är skriven.
Semistrukturerade intervjuer genomfördes, med tillhörande bakgrundsfrågor. Samtyckte respondenterna skulle intervjuerna spelas in, så att intervjuerna sedan kunde transkriberas. I tabellen (tabell 2) nedan visas den sista utbildningen som respektive intervjuperson har exempelvis, specialpedagogerna har andra utbildningar i grunden då detta är en utbildning på avancerad nivå. Intervjuerna har gjorts på yrkesverksamma som arbetade på kommunala grundskolor i Stockholms län. Skolorna representerade både socioekonomiskt svaga
områden samt mer resursstarka där elevunderlaget var mer mixat. Alla skolor hade elever i behov av stöd och de flesta var inkluderade i klass och på fritidsavdelningar. Några elever på en skola gick i en studio och hade ibland tid på fritidshemmet med stöd av personal. Syftet var att bibehålla kamratrelationer. Sammantaget var fem skolor från fem olika områden representerade i studien. Åtta intervjuer gjordes varav fyra som representerade fritidshemmet, och fyra var specialpedagoger, som arbetade i kommunal grundskola på lågstadiet.
Tre intervjuer gjordes med personal från en skola, två intervjuer gjordes på en annan skola och resterande tre intervjuer gjordes med en personal ifrån tre andra skolor. Intervjuerna gjordes på platser respondenterna själva valde varav fyra intervjuer gjordes digitalt via Google meet. Samtliga intervjuer spelades in på telefon via röstmemo samtliga
27 Tabell 2. Deltagare i studien
Notera. R står för respondent. Antal år står får antal år som utbildad.
Databearbetning
Som stöd för att hitta mönster och teman har jag utgått ifrån SPSM (2018)
Tillgänglighetsmodell och handledningsverktyget med tillhörande indikatorer för en tillgänglig utbildning. Förutsättningar för lärande, social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö analyserades. Efter genomläsning av transkriberingarna flertalet gånger har jag sökt teman, för fritidspersonalen samt specialpedagogerna, utifrån de ovan nämnda
indikatorrubrikerna i SPSM (2018) handledningsverktyg. Därefter presenterades de framkomna temana. Intervjuerna transkriberades och när relevant transkribering var gjord analyserades resultatet ifrån gjorda intervjuer. Augustsson (2018) redogör för vikten av noggrannhet vid analysarbetet. I denna studie är det exempelvis intressant att se om respondenternas uppfattningar skiljer sig åt eller har de liknande uppfattningar. Därför kan det vara en hjälp i analysarbetet att dela in intervjusvaren i olika teman för
fritidshemslärare och specialpedagoger. Jakobsson och Skansholm (2020) menar att en kvalitativ innehållsanalys är en metod som innebär att resultaten för studien tolkas och kategoriseras av skribenten.
Teman hittades på följande sätt: utifrån min analys av transkriberingar sorterades de in under de rubriker som anges i tillgänglighetsmodellen. Därefter gjordes teman med de
R Yrke Antal
år
Arbetat i skolan sedan
Utbildning Åk Skolform Plats
1. Fritidspedagog 29 1981 Fritidspedagog 1 Kommunal Södra Uppland, Sthlm län 2. Barnskötare 4 2017 Barnskötare 1 Kommunal Södra
uppland, Sthlm län 3. Fritidspedagog 19 2001 Fritidspedagog 2 Kommunal Västra
Stockholm 4. Grundlärare mot fritidshem 1,5 2019 Grundlärare mot fritidshem FK Kommunal Södra Stockholm 5. Specialpedagog 9 2002 Specialpedagog f-3 Kommunal Nordvästra Stockholm 6. Specialpedagog 4 2004 Specialpedagog f-3 Kommunal Västra
Stockholm 7. Specialpedagog 19 1995 Specialpedagog f-3 Kommunal Södra
uppland, Sthlm län 8. Specialpedagog 5 2010 Specialpedagog f-3 Kommunal Västra
28
mest framträdande svaren. Efter att de mest framträdande svaren sorterats in i
tillgänglighetsmodellens olika indikatorer och tematiserats i fyra teman för fritidhemslärare och tre teman för specialpedagoger tolkades de sedan utifrån studiens teori, KASAM.
Forskningsetiska hänsyn
I god tid innan intervjutillfället bjöds respondenterna in genom det missivbrev som skrivits där studiens syfte beskrivs, att det är ett självständigt arbete, specialpedagogprogrammet avancerad nivå vid Mälardalens högskola. Tidsåtgång för intervjun samt beskrivning av de fyra huvudkraven, i de forskningsetiska principerna. Dessa är; informationskrav,
samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Viktigt är också att
respondenterna får information om hur resultatet kommer att redovisas. I detta fall kommer uppsatsen publiceras på Diva portalen i enlighet med God forskningssed (2017) och
publicering OPEN Access – öppen tillgång, så att uppsatsen finns tillgänglig för andra studenter och därmed kanske kan leda till nya frågeställningar.
Resultat
Resultatet inleds med en presentation av de mest framträdande svaren ifrån informanterna för en god lärmiljö utifrån indikatorerna SPSM:s (2018) Sedan visas resultatet för teman. I tabell 3 presenteras att fler specialpedagoger än fritidspersonal anser att en god lärmiljö handlar om rätten till lärande och trygghet. Delaktighet, hälsa och lärande,
meningsskapande och motivation är områden som behöver utvecklas, enligt
specialpedagogerna. Båda grupperna anser att gemenskap är viktigt för en god lärmiljö, men den behöver utvecklas. Fler specialpedagoger än fritidspersonal anser att skapa ett begripligt sammanhang för eleven behöver utvecklas och detsamma gällde normkritik och attityder. Beträffande pedagogisk lärmiljö var indikator för arbetslag framträdande för specialpedagoger, med en önskan om utveckling. Lärverktyg, digitalt lärande och hjälpmedel var något som flera fritidspersonal ansåg som en brist och saknades.
Pedagogiska strategier och stödstrukturer saknades för fritidspersonalen, inom det området önskade specialpedagogerna en utveckling. Rum för lärande och ljudmiljö uppfattades av fritidspersonalen som bristfällig och specialpedagogerna önskade utveckla dessa områden.
29
Tabell 3. SPSM (2018) indikatorer för tillgänglig lärmiljö och resultat.
Fritidspersonal Specialpedagoger
R1 R2 R3 R4 R5 R6 R7 R8 Förutsättningar för lärande
1 Rätten till lärande och trygghet 2 Delaktighet
3 Hälsa och lärande
4 Språk och kommunikation
5 Meningsskapande och motivation
6 Kroppen och lärandet
Social miljö
7 Gemenskap
8 Begripligt sammanhang
9 Planerade aktiviteter utanför förskolans och skolans område
10 Samverkan med hemmet 11 Normkritik och attityder
Pedagogisk miljö
12 Pedagogiska strategier och
stödstrukturer
13 Arbetslag
14 Olika sätt att lära
15 Lärverktyg 16 Digitalt lärande 17 Hjälpmedel Fysisk miljö 18 Rum för lärande 19 Ljudmiljö 20 Visuell miljö 21 Luftmiljö 22 Utemiljö
Notera. Tabellen visar respondenternas uppfattning om lärmiljön. Bock visar vad som uppfattas fungera, kryss visar vad som beskrivs inte fungerar eller saknas och prick/punkt visar behöver utvecklas eller/önskat läge. R = respondent
Studiens teman
De första fyra temana är kopplade till fritidspersonalen. De var följande; elevgruppers och lokalers storlek, sammansättning av elever och resurser har betydelse för en god lärmiljö, specialpedagogiskt stöd på plats och handledning samt tillräckligt med vuxna, samsyn för att skapa förutsägbarhet på fritidshemmet för eleverna och gemenskap och samverkan med hemmet bidrar till god lärmiljö. De andra tre temana kopplas till specialpedagogerna. De var följande; samarbete med fritidshemmen och att dela med sig av kunskaper, den viktiga fritidspedagogiken och kollegialt lärande skapar en god lärmiljö och yrkesroller och profession har betydelse för en god lärmiljö.
30
Fritidspersonalens teman
Tema 1 Elevgruppers och lokalers storlek, sammansättning av elever och resurser har betydelse för en god lärmiljö
Det första temat som handlar om elevgruppers storlek visar att fritidspersonalens
uppfattning om gruppstorlek och dess sammansättning är viktig. Flera av respondenterna som arbetar på fritidshemmen beskriver stora elevgrupper som en svårighet och som påverkar verksamheten negativt.
Sammansättning av grupper tycks också ha betydelse då ett fritidshem uttrycker frustration trots skolans satsning på små klasser och hög personaltäthet. De som arbetade där berättar att varje klass har tjugotvå elever och tre fritidspersonal, trots det upplever
fritidspersonalen att de inte klarar att hantera gruppen då ett fåtal elever hela tiden hamnar i konflikt med varandra. De berättar även att de är helt slut innan fritidsverksamheten börjat. De säger detta:
Så är det cirkus hela tiden man är helt slut och då har bara halva dan gått, för det händer saker hela tiden för att dom här två skriker, för att dom håller på och försöker slå ihjäl varandra osv, så det har varit riktigt riktigt tufft, det funkar helt enkelt inte.
Ett fritidshem, som ligger i ett sociokulturellt utsatt område, har fått mer resurser och skolan profilerar sig med hög personaltäthet och små klasser ända upp till åk nio.
Fritidspersonalen berättar att tack vare dessa resurser har skolan höjt sina resultat och en högre andel elever får fullständiga betyg. Fritidspersonalen menar att det inte går att jämföra med innerstadsskolorna men resultatet har förbättrats rejält. De berättar att satsningenpåhögpersonaltäthetochsmåklassertillsnyligenfickkonsekvenservilket innebarattskolanfickettrejältekonomisktunderskott. De berättar även att på grund av den ekonomiska situationen sades personal upp och det var vikariestopp under ett år. Nu efter det året var skolan ifatt ekonomiskt och skulle återanställa personal. De säger detta:
Det känns väldigt kul att vara på ett ställe där, vad ska man säga, där verksamheten på många sätt går först […] i stället för att ekonomin är det som alltid går först.
Fritidspersonalen på en annan skola beskriver en uppgivenhet med generella
neddragningar, väldigt stora elevgrupper, lokalbrist, få personal och ingen tillgång till vikarier första sjukdagen och brist på material. De berättar att de har flera elever i behov av stöd och några kräver stöd hela tiden för att det inte ska hända något. När någon kollega är
