Marshallhålrum : En ringanalys

- Nr 189-

1980 l

%

:

]

Statens väg- och trafikinstitut (VT) : 58101 Linköping

55 T 48SN

0347'6049 t te k l å National Road & Traffic Research institute : $-58101 Linköping : Sweden

'189 - 1980 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping NI 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden

STATEWS VÄS- OCH Tawmnm

_BEBUOTEKEI

FACK

531m UNKÖPFNG j

um..

Marshallhålrum - en ringanalys

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 1 2 TILLVERKNING AV LABORATORIEPROVER 4 PROVNINGSRESULTAT 5 .1 Skrymdensitet 5 3.2 Kompaktdensitet 9 Hålrumshalt 9 4 DISKUSSION 16 5 REFERENSER _ *21 Bilagor VTI MEDDELANDE 189

I SAMMANFATTNING

En ringanalys av bituminös beläggningsmassa med av-seende på hålrumshalt har genomförts. Förutom Statens Väg- och Trafikinstitut (VTI), som organiserat ring-analysen har 20 slumpmässigt utvalda väglaboratorier deltagit. Dessa laboratorier representerar samtliga intressenter inom området "bituminösa beläggningar"

(Statens Vägverk, kommuner, forskningsinstitutioner,

oljebolag och entreprenörer).

Två typer av bituminös massa har undersökts, MAB 8 T och MAB 16 T. Marshallprovkroppar har instampats av bägge massatyperna, dels vid VTI och dels vid respek-tive laboratorium. På provkropparna har skrym- och kompaktdensitet bestämts och hålrumshalten beräknats.

Stor spridning i hålrumshalt har konstaterats; varia-tionsbredden ligger i området 2-3 vol-%.

För provkroppar instampade med en och samma marshall-apparat erhölls något överraskande lika stor spridning i mätresultat som för provkroppar instampade med olika

apparater. Detta kan tolkas så att analysfelet (fel

vid bestämning av skrym- och kompaktdensitet) är större än apparatfelet (fel orsakat av variationer i vissa parametrar hos instampningsapparaten). Någon korrela-tion mellan hålrumshalt och apparatparametrar (fall-hammarens vikt och fallhöjd, stampfotens vikt och

ti-den för 50 slag) har inte heller kunnat påvisas.

En jämförelse mellan aktuella resultat och de som rap-"porterats i referens 1 visar att variationsbreddçlikei"

Som standardavvikelse är av samma storleksordning i

bägge ?ellen, han kan fråga sig Om-män måste "räkna,

Mgmedögen sådan analysosäkerhet och vilka konsekvenser

detta i så fall kan få i praktiken. För att få svar på

dessa frågor krävs en förutsättningslös undersökning av de faktorer som bidrar till spridningen i analysre-sultat och vikten av varje faktor. En sådan undersök-ning blir mycket omfattande och kräver ansenlig insats av flertalet intressenter inom det aktuella området.

Ämnet i fråga måste emellertid anses så angeläget att

det motiverar en sådan insats.

1 INLEDNING

Under Vintern 1977-78 utfördes i Sverige en relativt omfattande ringanalys av bituminös massa (1). 18 labo-ratorier deltog i undersökningen, som omfattade 3 olika typer av beläggningsmassa (MAB 8 T, MAB 16 T och BG

25) och bestämning av följande parametrar:

l) Bindemedelshalt

2) Kornstorleksfördelning hos stenmaterialet

3) Hålrumshalt (skrym- och kompaktdensitet) hos

in-stampade marshallprovkroppar

4) Marshallstabilitet och -flytvärde hos instampade provkroppar (endast vid 13 av 18 laboratorier)

Resultaten av ringanalysen indikerade bl a:

l) Bestämning av bindemedelshalt kan utföras med god

noggrannhet. Normerad metodik tycks alltså fungera

tillfredsställande.

2) Spridningen i resultat vid bestämning av stenmate-rialets kornstorleksfördelning är relativt stor framför allt för prov med stor maximal stenstorlek. En väsentlig del av denna variation kan

gissnings-vis härröra från neddelning av prov men en gissnings-viss

Spridning orsakad av icke-normenliga siktar kan ej uteslutas. 17 av 18 laboratorier använde nämligen

siktar som ej kalibrerats med avseende på maskvidd

och trådtjocklek.

3) Reproducerbarheten vid bestämning av hålrumshalt är mycket dålig, något som också i hög grad gäller

marshallstabilitet och -flytvärde.

cienten, d v 5 kvoten av standardavvikelse och

me-delvärde, är för hålrumshalt och stabilitet ca 30 % och för flytvärde ca 20 %.

Resultaten-enligt punkt 3 är minst sagt

otillfreds-ställande. Då parametern "hålrumshalt" har stor prak-tisk betydelse *ansågs det nödvändigt att försöka

ut-reda anledningar till den stora variationen. I huvud-sak 3 faktorer torde bidra till spridning i analysre-sultat, nämligen:

l) Variationer i provens sammansättning

2) Analysfel vid bestämning av skrym- och kompaktdensi-tet

3) Marshallfallhammarens "kondition"

Ansenliga fel i analysresultat kan erhållas genom

fel-aktigt utförd provtagning och/eller neddelning av bi-tuminös massa. Dessa fel torde öka med massans maximala stenstorlek. Ringanalysen visar emellertid att stor

'spridning i hålrumshalt även erhålleS'med en

;lätthan-terlig" massatyp som DAB 8 T- Punkt 2 ochrellerv3bmm'

måSte'alltSå i hög grad bidra till analysfelet.

För att belysa denna problemställning har en ny ring-analys utförts. 20 slumpvis utvalda laboratorier (se

bilaga 1) har från Statens Väg- och Trafikinstitut (VTI) erhållit prov på 2 olika massatyper (MAB 8 T och

MAB 16 T). Av varje massatyp erhöll respektive labora-torium dels 3 marshallprovkroppar instampade vid VTI, dels massa tillräcklig för 3 provkroppar. Efter pack-ning utfördes bestämpack-ning av skrym- och kompaktdensitet samt beräkning av hålrumshalt. Resultaten

inrapporte-rades till VTI som sammanställt och bearbetat dessa.

Det skall observeras att laboratorierna vid den

kom-mande resultatredovisningen är anonyma.

2 TILLVERKNING AV LABORATORIEPROVER

Vid tillverkning av massa användes institutets refe-rensmaterial, Skärlundagranit, och bindemedel av typ A 120. Massorna blandades i en Sandby-blandare och av varje massatyp tillverkades i en sats ca 180 kg.

För att i görligaste mån minimera problemet med sepa-ration förfors för varje massatyp på följande sätt:

I 45 st numrerade provkartonger placerades slump-mässigt ca 1 kg åt gången. Efter neddelning innehöll varje provkartong ca 4 kg. Massan i 20 st av dessa provkartonger neddelades sedan vid VTI. Av varje prov erhölls 3 delprov, som instampades till marshallprov-kroppar enligt MBB 14.

Till respektive laboratorium sändes av varje massatyp dels 3 marshallprovkroppar, dels massaprov (ca 4 kg) för ytterligare tre provkroppar. Även dessa provkroppar packades enligt MBB 14.

5 provkartonger sparades vid VTI för eventuellt

kom-mande behov.

3 PROVNINGSRESULTAT

3.1 Skrymdensitet

Resultaten av skrymdensitetsbestämningarna ges i ta-bell 1, bilaga 2. Såväl bestämningar utförda med pa-raffin (14 laboratorier) som med vatten (6 laborato-reir) har rapporterats. I tabell 1 har en sammanställ-ning gjorts och i figur 1 och 2 illustrationer av re-sultaten (för varje massatyp har ett

skrymdensitets-värde uteslutits som extremskrymdensitets-värde (2), 2,105 g/cm3

(MAB 8 T) respektive 2,195 g/cm3 (MAB 16 T)). I figu-rerna har värden erhållna på provkrOppar instampade vid VTI avsatts i storleksordning och punkterna samman-bundits med räta linjer.

Resultaten indikerar bl a:

1. Relativt stor variationsbredd i mätresultat. Detta är emellertid en sanning med modifikation. Vad är stor spridning i detta sammanhang? Beräkning visar att variationskoefficienten är av storleksordningen 0,3m0,6 %.

2. Större variationsbredd för MAB 8 T än MAB 16 T.

3. Vattenmetoden ger ett lägre värde på skrymdensite-ten än paraffinmetoden (i referens 1 var

förhållan-det förhållan-det motsatta). Differensen är emellertid ur

0

statistisk synvinkel ej signifikant (5 6 risknivå).

4. Samma spridning i mätresultat erhålls med bägge

me-toderna.

5. Differensen mellan värden erhållna på provkroppar instampade vid VTI och vid respektive laboratorium

Tabell 1. Variationsområde, medelvärde och

standardav-Vikelse i skrymdensitet (g/cm3) hos

marshall-provkr0ppar. (Angivna Värden har beräknats ur medelvärden (jfr bilaga 2) erhållna vid analys av trippelprov.)

Antal Massa- Variations- Medel- Stand.- Metod 7'0 Anmärkning lab. typ område Värde avv. *

13 2,273-2,317 2,304 0,012 MBB 11 6 2,273-2,298 2,290 0,010 MBB 27 Inst. vid VTI 19 2,273-2,317 2,299 0,013 MBB 11 el. MBB 27

MAB 8 T ---

-

-

---13 2,268-2,317 2,298 0,012 MBB 11 6 2,274-2,304 2,292 0,011 MBB 27 Inst. vid resp. lab. 19 2,268-2,317 2,296 0,012 MBB 11 el. Mm327 13 2,360-2,381 2,371 0,008 MBB 11 6 2,353-2,377 2,363 0,009 MBB 27 Inst. vid VTI 19 2,353-2,381 2,369 0,009 MBB 11 el. MBB 27

--- -- MAB 16 T

---13 2,363-2,385 2,372 0,008 MBB 11 6 2,352-2,373 2,363 0,008 MBB 27 Inst. vid resp. lab. 19 2,352-2,385 2,369 0,009 MBB 11 el. Mm327 7'<) MBB 11 = med paraffin MBB 27 = med vatten VTI MEDDELANDE 189

SKRYM DENSITET (g/cm3) Figur 1.

MAB ar

Lao-.J

amo-2.300_

2.290..

amo-2270 _

. 1r å :3 Å å å 7r å§1ö§ 121314151617181920

ovn

LABORATORIUM NR

.LAB

Skrymdensitet. Massatyp: MAB 8 T.

MAB16T SKRYM-DENSHET (g/cm3) ZAOO'2:50 -C C 2360 2370 2360 -C I I i I I I I r I 1 'i T* I I T T ' I I I 1 2 3 4 s s 7 a 9 10 H 12'0 14'5 15*w 1e'm 20 0 VT, LABORATORnndNR 0 LAB

Figur 2. Skrymdensitet. Massatyp: MAB 16 T.

är ofta stor. Någon systematik i resultaten kan emellertid ej spåras, d V 5 provkrOppar instampade vid VTI har inte konsekvent högre eller lägre skrym-densitetsvärden än provkroppar instampade vid övriga

laboratorier.

3.2 Kompaktdensitet

I tabell 1, bilaga 2 ges rapporterade resultat av kom-paktdensitetsbestämningarna och i tabell 2 en samman-fattning av resultaten, som illustreras i figur 3 och 4. 19 av 20 laboratorier har bestämt kompaktdensiteten med hjälp av organiskt lösningsmedel, medan det 20:e använt vatten. (För MAB 16 T har ett värde, 2,403'g/cm3 uteslu-tits som extremVärde.) Resultaten indikerar bl a:

1. Relativt stor variationsbredd i mätresultat (jämför emellertid motsvarande punkt i föregående avsnitt).

2. Standardavvikelsen är ungefär lika stor som vid be-stämning av skrymdensitet.

3. Ingen systematisk skillnad i mätresultat erhållna

på provkroppar instampade vid VTI och respektive laboratorium har påvisats (som väntat).

3.3 Hålrumshalt

Marshallprovkropparnas hålrumshalt har beräknats ur skrym- och kompaktdensiteten enligt MBB 13. Resultaten ges i tabell 1, bilaga 2, sammanfattas i tabell 3 och illustreras i figur 5 och 6. Resultaten indikerar bl a:

1. Stor variationsbredd (2-3 vol-%)

10

VTI MEDDELANDE 189

Tabell 2- Variationsområde, medelvärde och standardav-vikelse i kompaktdensitet (g/cm3) hos

mar-shallprovkroppar. (Angivna Värden har be-räknats ur medelvärden (jfr bilaga 2)

er-hållna Vid analys av trippelprov.)

Antal Massa- Variations- Medel- Stand-- Metod *) Anmärkning lab. typ område Värde avv.

19 2,413-2,443 2,431 0,007 MBB 12 1 - 2,429 - MBB 25 Inst. vid VTI 20 2,413-2,443 2,431 0,007 MBB 12 el. mmszs

--- MAB 8 T ---

---19 2,406-2,458 2,432 0,011 MBB 12 1 - 2,431 - MBB 25 Inst. Vid resp. lab. 20 2,406-2,458 2,432 0,010 MBB 12 el. Mm325 19 2,436-2,495 2,460 0,012 MBB 12 1 2,453 - MBB 25 Inst. vid VTI 20 2,436-2,495 2,459 0,012 MBB 12 el. MBB 25

--- -- MAB 16 T

---«---18

2,440-2,475 2,460

0,008

MBB 12

1 2,457 - MBB 25 Inst. vid resp. lab. 19 2,440-2,475 2,460 0,008 MBB 12 el. MBB 25

*) MBB 12 = med organiskt lösningsmedel

11 MABBT KOMRAKT-DENSITET 2.460 4 (g/cm3) 0 24502440 2.430 2.420 - zuc-0 2,4m l I I l I T I T I I I I I I I I I I I 1 1 2 3 L 5 s 7 8 9101112131L151617181920 o VT. ' LABORATORIUM NR .LAB

Figur 3. Kompaktdensitet. Massatyp: MAB 8 T.

12 MAB16T KOMPAKT- 2500 DENSlTET (g/cma) 2.490 2.480 2.470 2.460 2.450 - 24a)-I I I I T T I I I T I I 1 I I I I | I 1 12 3 4 5 6 7 8 9101112131L151617181920 o VT, LABORATORIUM NR .LAB

Figur 4. Kompaktdensitet. Massatyp: MAB 16 T.

13

2. Standardavvikelsen är densamma för bägge

massaty-perna.

Ingen systematisk skillnad i hålrumshalt hos

prov-kroppar instampade vid VTI jämfört med provprov-kroppar instampade i respektive laboratorium har iakttagits.

Tabell 3. Variationsområde, medelvärde och standardav-vikelse i hålrumshalt (vol-%) hos marshall-provkroppar. (Angivna värden har beräknats

ur medelvärden (jfr bilaga 2) erhållna vid

analys av trippelprov.)

Antal Massa- Variations- Medel- Stand.- Metod *) Anmärkning

lab. typ område värde avv.

13

4,1-6,4

5,2

0,6

MBB 11

6 5,2-6,8 5,9 0,5 MBB 27 Inst. vid VTI 19 4,1-6,8 5,4 0,7 MBB 11 el. MBB 27

--- MAB 8'I ---

---

---13

3,7-6,6

5,5

0,7

MBB 11

6 5,4-6,3 5,9 0,4 MBB 27 Inst. vid resp. lab. 19 3,7-6,6 5,6 0,6 MBB 11 el. MBB 27

13

2,3-4,7

3,6

0,6

MBB 11

6 3,2-4,8 3,8 0,6 MBB 27 Inst. vid VTI

19

2,3-4,8

3,7

0,6

MBB 11 el.

MBB 27

--- -- MAB 16 T

---

-13

2,3-4,3

3,5

0,5

MBB 11

6 3,5-4,7 4,1 0, MBB 27 Inst. vid resp. lab. 19 2,3-4,7 3,7 0,6 MBB 11 el. MBB 27

*) Vid bestämning av skrymdensitet: MBB 11

MBB 27

med paraffin med vatten

14 MABBT HÃLRUMS-ZO HALT ' (VOL-Wâ) as -ao -55 -50 -45 d ao -- O 395 I T I I_ T I I I I 1 T T I' I I I I I I I 1 2 3 L. 5 6 7 8 9 10 H 12 u314 B 15 '18 B 20 OVT, LABORATONUM NR .LAB

Figur 5. Hålrumshalt. Massatyp: MAB 8 T.

15 MAB16T HÃLRUMS- 5D HALT ' (VOL-ws) 4,5 -I..O -3.5 -3.0 -2.5 4 2.0 I I I I 1 I I 1 I T I I F I I I I I i I 12 3 L 5 6 7 6 91011121314151617181920 OV-n LABORATONSM NR .LAB

Figur 6. Hålrumshalt. Massatyp: MAB 16 T.

16

4 DISKUSSION

En rad faktorer kan vara orsak till den variation i hålrumshalt som rapporterats i föregående avsnitt. Som tidigare nämnts (avsnitt 1) torde framför allt 3 faktorer bidraga till spridning av analysresultat:

1. Variationer i provens sammansättning

2. Analysfel vid densitetsbestämningar

3. Marshallfallhammarens "kondition"

"Identiska" provkroppar kan i praktiken aldrig uppnås.

Med det beskrivna neddelningsförfarandet (avsnitt 2) bör neddelningsfelet ha minimerats. I den fortsatta diskussionen bortser vi därför från spridning i mät-resultat orsakad av variationer i provens sammansätt-ning.

Vid planering av det aktuella arbetet var tanken att försöka skilja på "analys- och apparatfel" enligt punkterna 2 och 3 ovan. Gissningsvis borde sprid-ningen i mätresultat bli större för provkrOppar in-stampade i olika apparater jämfört med provkroppar instampade i en och samma marshallfallhammare. Resul-taten påvisar emellertid inte någon sådan differens. Detta skulle kunna tolkas så att "analysfelet" är större än "apparatfelet".

De laboratorier som deltog i ringanalys fick vid re-sultatredovisningen uppge vissa apparatparametrar hos använd marshallfallhammare (tabell 4). Dessa paramet-rar var fallviktens vikt och fallhöjd, stampfotens vikt samt tiden för 50 slag. Eventuell korrelation mellan dessa parametrar och skrymdensitet respektive hålrumshalt undersöktes. Inte i något fall kunde

17

Tabell 4. Inrapporterade data för ett antal

apparat-'parametrar (se text).

Lab. Fallhöjd Fallvik- Stampfo- Tid för 50 slag tens vikt tens Vikt

Gmn)

(g)

(g)

(3)

A 461+ 4586+ 1807+ 61-B 460+ __4479- 1805+ 63-CD 463+ 6910- _1810+ 6;:______-in-E 463+ 4564+ 1793+ _____63: ______-_-l? 460+ 4550+ 1839- 55+ G 456- 4551+ 2414- 81,5-

-"11-_' 45§1 ' 4614-

1809+

2;:______'

I 460+-__-__4585+ 1815+ 63-

_--1

468-__ 4511+

1§1S:__'__

63-__l;--___460+ 4600+ 1789+ _ _______65:_____

_-L

Z§7+ _-__4576+

1815+ "'

62-11 _' 460:_____"Zêêäl______1åäål

62-

"

__31_____'233:

4610- __'_'1§8§1"""""""'25:_____-'

_-(3 460+ _4590+ 1791+

63-__§§_____221:_- 1592:

1814+ _'- 60+ _

_'EQ_____EBSZ _ 4562+

1810:

62:____'7

s __ZSEZ

4636-

1§8ål__________25:_______

1

455_

'ZZQEI______1é151__________'ÄÃI______---11'''''_Z§§:___ZQEÄ;;I§;1 1801:

_____25:____'-'_ÃÃ'_"_ZQE:_ _4600+

17§§1_________ §53_______

Enl MBB 14 skall instampningsapparaten uppfylla följande kriterier:

Fallhöjd: 460 i 3 mm

Fallviktens Vikt: 4550 i 50 g

Stampfotens Vikt: 1800 i 20 g Tid för 50 slag: 55-60 3

+ efter Värdet anger att detta ligger inom toleransområdet _ H " " " " utanför toleransområdet

18

fikant korrelation påvisas. Det högsta Värdet på

korre-lationskoefficienten, 0,43, erhölls för skrymdensitet som funktion av fallhöjd (se figur 7). Som framgår av figur 7 är variationsområdet för den oberoende varia-beln mycket snävt (fallhöjden hos 16 av 19 fallhammare varierade mellan 455 och 468 mm). Det är tveksamt om det över huvud taget är meningsfullt att utföra korre-lationsberäkningar under sådana förutsättningar.

Vär-det hos den oberoende variabeln borde variera mer

re-gelbundet" över hela det aktuella variationsområdet.

Skrym-densitet. MAB aT

(glcms)

2,350-SÖO

' Fallhöjd, mm

Figur 7. Skrymdensitet som funktion av fallhöjd (MAB 8 T),

19

Som framgår av tabell 4 uppfyller ingen av de 20 mar-shallapparater som använts i den aktuella undersök-ningen alla kriterier angivna i MBB 14. Samma resultat har rapporterats i en undersökning som nyligen utförts inom ABV (2). Framför allt är det tiden för 50 slag som faller utanför toleransområdet. Om man bortser från denna parameter, vars betydelse för packningsar-betet kan diskuteras, visar det sig ändå att mindre än 50 % av apparaterna är godkända enligt MBB 14.

Även om ingenting i denna undersökning direkt antyder att variationer i marshallfallhammarens "kondition" har avgörande inflytande på analysresultatet vore det önskvärt att få frågan grundligt utredd. I detta sam-manhang vore ett mätinstrument för registrering av det totala slagarbetet vid packning av marshallprovkroppar värdefullt. Under förutsättning att det är tekniskt möjligt att ta fram ett sådant instrument skulle sedan en direkt jämförelse mellan slagarbete och marshallhål-rum kunna göras.

En jämförelse mellan aktuella resultat och de som

rap-porterats i referens 1 visar att variationsbredd

lik-som standardavvikelse är av samma storleksordning i bägge fallen. Man kan fråga sig om man måste "räkna

med" en sådan analysosäkerhet och vilka konsekvenser

detta i så fall kan få i praktiken. För att få svar på

dessa frågor krävs en förutsättningslös undersökning av de faktorer som bidrar till spridningen i analysre-sultat och vikten av varje faktor. En sådan undersök-ning blir mycket omfattande och kräver ansenlig insats av flertalet intressenter inom det aktuella området. Ämnet i fråga måste emellertid anses så angeläget att

det motiverar en sådan insats.

I referens 1 framfördes förhoppningen att de då aktu-ella resultaten skulle initiera en debatt angående

20

provning av bituminös massa och beläggning. Denna de-batt, som framför allt skulle handla om provningens

mål och hur detta mål skall uppnås, har i stort sett

uteblivit. När nu den aktuella ringanalysen bekräftat tidigare resultat är det motiverat att på nytt fram-föra samma förhoppning. Man kan bl a ställa frågan om

den inriktning på provningen som i dag är förhärskande,

d V 5 kontroll av beläggningens sammansättning (binde-medelshalt, kornstorleksfördelning och hålrumshalt) är den riktiga. Kanske kan de resultat som presenterats i de bägge ringanalyserna tas som förevändning för en omorientering mot funktionskontroll av asfaltbelägg-ning.

'21-5 REFERENSER

1. Ulf Isacsson "Bituminös beläggningsmassa - en

ring-analys" VTI Meddelande nr 124 (1978).

2. Thorsten Nordgren och Lars Thunman "En ringanalys av asfaltmassa och stenmaterial". Lab.gruppsunder-sökning inom Armerad Betong-Vägförbättringar (1979).

Bilaga 1 Väglaboratorier i Sverige med utrustning för instampning av marshallprovkroppar (1978-79)

Lab.nr Ägare Ort

i:

l Statens Vägverk Järfälla

2 - " - Berg * 3 - " - Hässleholm 4 - " - Arlöv 5 - " - Ytterby 6 - " - Falun 7 - " - Valbo * 8 - " - Ärlandsbro 9' - " - Umeå* 10 - " - Luleå

11 ,/ Skånska Cementgjuteriet Örnsköldsvik

12 - " - Kramfors 13 - " - Farsta* 14 - " - Borlänge 15 - " - Uppsala * 16 - " - Göteborg 17 ' - " - Rockneby 18 - " - Växjö 19 - " - Halmstad 20 - " - Lomma

21 Nya Asfalt Örebro

22 - " - Bollnäs

23

John Mattsson

Luleå*

24 - " - Göteborg 25 ABVL Strömsnäsbruk 26 - - Göpås 27 - " - Forserum 27 - " - Kil * 28 - " - Gustafs 29 - " - Eskilstuna 30 I - " - Järfälla 31 - " - Björklinge 32 - " - Umeå*

33 Nils P. Lundh Västerås

34 Svenska Väg Skellefteå 35 - " - östersund* 36 - " - Sundsvall* 37 - " - Uppsala 38 - " - Hardeber a 39 - " - Göteborg 40 - " - Borås 41 - " - Gävle

42 Mataki Södra Sandby

43 ABV, Mataki, Linköping

Nya Asfalt

Svenska Väg

44 Karlstads Väg- och Byggprod Kil

45 Esso Stockholm

46 Shell Stockholm

47 Nynäs Petro1eum Nynäshamn

48 Stockholms kommun Stockholm

49 Malmö kommun Malmö*

50 Tekniska Högskolan Stockholm

51 Statens Väg- och Trafikinst Linköping

ANALYSRESULTAT

Bilaga 2 Sida 1(6)

Tabell 1. Resultat från undersökningar av marshall-provkroppar instampade vid Väg- och Trafik-institutet (VTI) eller respektive

laborato-rium (LAB).

MAB 8T

Lab Skrymdensitet Metod Kompaktdensitet Metod Hålrumshalt

g/cm3 g/cm3 vol-Z

VTI LAB VTI LAB VTI ' LAB

1

2,314 2,285 M88 11

2,430 2,424

M88 12

4,8

5,7

2,316 2,293

2,426 2,425

4,5

5,4

2,314 2,301

2,427 2,422

4,7

5,0

MV

2,315 2,293

2,428 2,424

4,7

5,4

2

2,311 2,299 M88 11

2,441 2,442

M88 12

5,3

5,8

2,307 2,303

2,446 2,444

5,7

5,7

2,308 2,295

2,442 2,445

5,5

6,1

MV 2,309 2,299 2,443 2,443 5,5 5,9

3

2,286 2,289 M88 27

2,432 2,429

M88 25

6,0

5,8

2,275 2,278

2,427 2,434

6,3

6,4

2,287 2,286

2,427 2,431

5,8

6,1

MV 2,283 2,284 2,429 2,431 6,0 6,1

4

2,290 2,298 M88 27

2,427 2,430

M88 12

5,6

5,4

2,299 2,299

2,433 2,424

5,5

5,2

2,301 2,300

2,435 2,435

5,5

5,5

MV

2,297 2,299

2,432 2,430

5,6

5,4

5

2,302 2,301 M88 11

2,429 2,435

M88 12

5,2

5,5

2,305 2,305

2,430 2,436

5,1

5,4

2,306 2,295

2,433 2,432

5,2

5,6

1.... ..._. __.._._ _ _...._

MV

2,304 2,300

2,431 2,434

5,2

5,5

6

2,293 2,269 MBB 11

2,439 2,914

M88 12

6,0

2,1

2,276 2,271

2,434 2,432

6,5

6,6

2,291 2,265

2,423 2,418

5,4

6,3

MV

2,287 2,268

2,432 2,425

6,0

6,5

VTI MEDDELANDE 189

Bilaga 2

Sida 2

Tabell 1. (forts.)

Lab Skrymdensitet Metod Kompaktdegsitet Metod Hålrumshalt

g/cm3 g/cm vol-Z

VT I LAB VT I LAB VT I LAB

7 2,290 2,310 MBB 11 2,432 2,437 MBB 12 5,8 5,2 2,302 2,308 2,430 2,433 5,3 5,1 2,314 2,299 2,435 2,428 5,0 5,3 MV 2,302 2,306 2,432 2,433 5,4 5,2 8 2,306 2,291 MBB 11 2,430 2,434 MBB 12 5,1 5,9 2,302 2,280 2,436 2,432 5,5 6,3 2,304 2,288 2,442 2,430 5,7 5,8 MV 2,304 2,286 2,436 2,432 5,4 6,0 9 2,294 2,302 MBB 27 2,441 2,444 MBB 12 6,0 5,8 2,295 2,290 2,440 2,444 5,9 6,3 2,306 2,291 2,438 2,439 5,4 6,1 MV 2,298 2,295 2,440 2,442 5,8 6,0 10 2,272 2,303 MBB 11 2,428 2,428 MBB 12 6,4 5,1 2,266 2,301 2,430 2,426 6,7 5,1 2,279 2,294 2,425 2,430 6,0 5,6 MV 2,273 2,299 2,428 2,428 6,4 5,3 11 2,322 2,320 MBB 11 2,429 2,432 MBB 12 4,4 7 4,6 2,320 2,302 2,432 2,426 4,6 5,1 2,310 2,306 2,427 2,436 4,8 5,3 MV 2,317 2,309 2,429 2,431 4,6 5,0 12 2,307 2,309 MBB 11 2,433 2,440 MBB 12 5,2 5,4 2,320 2,302 2,438 2,437 4,8 5,5 2,313 2,301 2,431 2,438 4,9 5,6 MV 2,313 2,304 2,434 2,438 5,0 5,5 13 2,325 2,318 MBB 11 2,417 2,404 MBB 12 3,8 3,6 2,304 2,327 2,412 2,405 4,5 3,2 2,310 2,307 2,409 2,408 4,1 4,2 MV 2,313 2,317 2,413 2,406 4,1 3,7 VTI MEDDELANDE 1 8 9

Bilaga 2 Sida 3

Tabell 1. (forts.)

Lab Skrymdensitet Metod Kompaktdensitet Metod Hålrumshalt g/cm3 g/cm3 vol-Z

VTI LAB VTI LAB VTI LAB

14

2,330 2,300 M88 11

2,432 2,437

M88 12

4,2

5,6

2,309 2,300 2,433 2,434 5,1 5,5

2,286 2,268

2,428 2,432

5,8

6,7

MV

2,308 2,289

2,431 2,434

5,0

5,9

15

2,298 2,274

M88 27

2,432 2,431

M88 12

5,5

6,5

2,289 2,265

2,432 2,426

5,9

6,6

2,288 2,283

2,438 2,425

6,2

5,9

MV

2,292 2,274

2,434 2,427

5,8

6,3

16

2,309 2,302

M88 27

2,426 2,441

M88 12

4,8

5,7

2,301 2,309 2,427 2,441 5,2 5,4

2,282 2,301

2,420 2,428

5,7

5,2

MV

2,297 2,304

2,424 2,437

5,2

5,5

17

2,300 2,312

M88 11

2,436 2,441

M88 12

5,6

5,3

2,293 2,306 2,438 2,439 5,9 5,5

2,292 2,302

2,438 2,440

6,0

5,7

MV

2,295 2,306

2,437 2,440

5,8

5,5

18

2,294 2,302

M88 27

2,438 2,439

M88 12

5,9

5,6

2,250 2,294

2,439 2,433

7,7

5,7

2,275 2,283

2,437 2,440

6,6

6,4

MV

2,273 2,293

2,438 2,437

6,8

5,9

19

2,312 2,293

M88 11

2,421 2,416

M88 12

4,5

6,1

2,316 2,298

2,422 2,479

4,4

7,3

2,301 2,297

2,430 2,480

5,3

7,4

MV

2,310 2,296

2,424 2,458

4,7

6,6

20 2,3017 2,1023 MBB 11 2,4268 2,4196 MBB 12 5,2 13,1

2,3076 2,1046

2,4192 2,4137

4,6 12,8

2,3148 2,1078

2,4239 2,4203

4,5 12,4

MV

2,3080 2,1049

2,4233 2,4179

4,8 12,9

VTI MEDDELANDE 189

ABÅlaga 2

'Sida 4

ANALYSRESULTAT

Tabell i (forts)

_

_

PUUB 16T

Lab Skrymdenåitet MetOd Kompaktdegsitet MetOd Hålrumshalt

g/cm g/cm vol-Z

VTI LAB VTI LAB VTI 'LAB

1

2,377 2,367 M88 11

2,450

2,453

M88 12

3,0

3,5

2,374 2,372 2,450 2,453 3,1 3,3 2,385 2,380 2,465 2,448 3,2 2,8

MV 2,379 2,373

2,455

2,451

3,1

3,2

2 2,377 2,376 MBB 11 2,463 2,468 MBB 12 3,5 3,7

2,369 2,367

2,466

2,474

3,9

4,3

2,356 2,356

2,472

2,477

4,7

4,9

MV 2,367 2,366

2,467' 2,473

4,0

4,3

3

2,358 2,366 M88 27

2,449

2,457

M88 25

3,7

3,7

2,350 2,363

2,467 2,455

4,7

3,7

2,366 2,359

2,442

2,460

3,1

4,1

MV 2,358 2,363 2,453 2,457 3,9 3,8

4

2,376 2,343 M88 27

2,456

2,467

M88 12

3,3

5,0

2,372 2,358

2,452

2,465

3,3

4,3

2,382 2,356

2,456

2,468

3,0

4,5

MV 2,377 2,352

2,455

2,467

3,2

4,7

5

2,367 2,379 M88 11

2,459

2,463 M88 12

3,7

3,4

2,354 2,384

2,465

2,448

4,5

2,6

2,358 2,381

2,461

2,463

4,2

3,3

MV 2,360 2,381

2,462

2,458

4,1

3,1

6

2,375 2,349 M88 11

2,468

2,461

M88 12

3,8

4,6

2,381 2,364

2,468

2,459

3,5

3,9

2,366 2,376

2,459

2,465

3,8

3,6

MV 2,374 2,363

2,465

2,462

3,7

4,0

VTI MEDDELANDE 189

Bilaga 2

Sida 5

Tabell 1. (forts.)

Lab Skrymdensitet Metod Kompaktdensitet Metod Hålrumshalt

g/c:m3 g/cnn3 vol-Z

VT I LAB VT I LAB VT I LAB

7

2,364 2,386 M88 11

2,452

2,458

MBB 12

3,6

2,9

2,379 2,380

2,449

2,453

2,9

3,0

2,368 2,385 2,456 2,456 3,6 2,9

MV 2,370 2,383

2,452

2,456

3,4

2,9

8

2,374 2,362 M88 11

2,471

2,464

M88 12

3,9

4,1

2,367 2,362

2,459

2,458

3,8

3,9

2,395 2,368 2,469 2,463 3,0 3,9

MN 2,379 2,364

2,466

2,462

3,6

4,0

9 2,362 2,364 MBB 27 2,460 2,459 MBB 12 4,0 3,9

2,344 2,366

2,482

2,460

5,6

3,8

2,353 2,378

2,472

2,459

4,8

3,3

MV 2,353 2,369

2,471

2,460

4,8

3,7

10 2,355 2,367 MBB 11

2,457

2,456

M88 12

4,1

3,6

2,364 2,368

2,454

2,465

3,7

3,9

2,362 2,359

2,449

2,461

3,6

4,2

MV 2,360 2,365 2,453 2,461 3,8 3,9

11 2,377 2,384 M88 11

2,457

2,459

M88 12

3,3

3,1

2,382 2,384

2,465

2,469

3,4

3,4

2,382 2,365

2,466

2,474

3,4

4,4

'MV ,2,380 2,378

2,463

2,467

3,4

3,6

12 2,364 2,380 M88 11

2,463

2,465

MBB 12

4,0

3,5

2,375 2,373 ' 2,464 2,463 3,6 3,7

2,368 2,358

2,462

2,471

3,8

4,6

MV 2,369 2,370

2,463

2,466

3,8

3,9

13 2,380 2,381 M88 11

2,445

2,440

M88 12

2,7

2,4

2,383 2,390

2,434

2,438

2,1

2,0

2,380 2,385

2,428

2,443

2,0

2,4

MV 2,381 2,385

2,436

2,440

2,3

2,3

14 2,369 2,377 M88 11

2,461

2,449

M88 12

3,7

2,9

2,356 2,362

2,459

2,459

4,2

3,9

2,363 2,360

2,464

2,456

4,1

3,9

MV 2,363 2,366

2,461

2,455

4,0

3,6

VTI MEDDELANDE 1 8 9

Bilaga 2"

Sida 6

Tabell 1. (forts.)

Lab Skrymdenåitet Metod Kbmpaktdensitet áetod Hålrumshalt g/cm g/cm vol-Z

VTI LAB V$$5,J_ LAB VTI. "LABW

15 2,366 2,359 M88 27

2,449

2,456

M88 12

3,4

3,9

2,376 2,344

2,447

2,466

2,9

4,9

2,362 2,358

2,459

2,464

3,9

4,3

MV 2,368 2,354

2,452

2,462

3,4

4,4

16 2,374 2,378 M88 27

2,446

2,441

M88 12

2,9

2,6

2,364 2,365 2,463 2,470 4,0 4,3

2,364 2,377

2,454

2,470

3,7

3,8

MV 2,367 2,373 2,454 2,460 3,5 3,5

17 2,359 2,368 M88 11

2,449

2,451

M88 12

3,7

3,4

2,375 2,370

2,447

2,450

2,9

3,3

2,370 2,370

2,448

2,454

3,2

3,4

MV 2,368 2,369

2,448

2,452

3,3

3,4

18 2,366 2,371 M88 27

2,462

2,474 M88 12

3,9

4,2

2,356 2,375

2,462

2,479

4,3

4,2

2,349 2,354

2,457

2,473

4,4

4,8

MV 2,357 2,367

2,460

2,475

4,2

4,4

19 2,370 2,376 M88 11

2,527

2,446

M88 12

6,2

2,9

2,381 2,373

2,506

2,459

5,0

3,5

2,379 2,361

2,453

2,459

3,0

4,0

MV 2,377 2,370

2,495

2,455

4,7

3,5

20 2,365 2,193 M88 11

2,459

2,396

M88 12

3,8

8,5

2,365 2,201

2,453

2,403

3,6

8,4

2,368 2,192

2,452

2,410

3,4

9,1

MV 2,366 2,195

2,454

2,403

3,6

8,7

VTI MEDDELANDE 189