FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Barn-unga-samhälle
Examensarbete i fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
“Jag bryr mig mer om vem jag är med”
- om elevers val av aktiviteter i fritidshem och på raster
“I care more about who I am with” - about pupils choices of activities in
after-school programs and recess
Kristina Jellstam
Malin Lindberg
Grundlärarutbildningen med inriktning Examinator: Caroline Ljungberg
mot arbete i fritidshem 180hp
Förord
Föreliggande examensarbete har vi skrivit tillsammans. Vi har turats om att skriva i de olika kapitlena, och på så sätt resonerat oss fram till dess innehåll och formulering.
Vi är tacksamma över hur positiva och öppna de medverkande eleverna varit till att svara på våra frågor samt att personalen på skolan varit med och möjliggjort insamling av empirin. Slutligen vill vi också rikta ett stort tack till vår handledare Julia Rönnbäck som stöttat oss genom hela processen.
Abstract
Ambitionen med studien är att öka förståelsen för hur elever agerar i de fall vuxna inte styr deras val. Vår fråga gäller huruvida elever väljer vad de ska göra beroende på vad de har för intresse eller vem de vill vara med. Således är syftet med studien att undersöka hur elever resonerar kring sina fria val av aktiviteter på raster och i fritidshem, samt vilka faktorer som kan spela in när dessa val görs. Undersökningen har gjorts i form av en gruppintervju med fem medverkande elever ur årskurs tre. Gruppintervjun har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med den hermeneutiska cirkeln som struktur. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med Pierre Bourdieus teorier om att människors handlande styrs av den kontext de befinner sig i.
Analysen är uppdelad i två teman som är direkt kopplade till studiens två frågeställningar. Dessa frågeställningar rör hur elever resonerar kring sina val av aktiviteter och vilka begränsningar som framkommer i dessa. Resultatet pekar på att trender på skolgården, relationer mellan elever och lust till specifika aktiviteter är faktorer som är avgörande i elevers val av aktivitet. De begränsande faktorer som respondenterna talar om, eller faktorer som gör att elever väljer bort aktiviteter, är personals styrning, platsspecifika regler och elever från högstadiet. Den övergripande slutsatsen är att elever i de flesta fall väljer vänner före intresse.
Innehållsförteckning
1 Inledning
………... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ………....7
2 Teoretiska utgångspunkter
……….... 9
2.1 Sociala fält och habitus ………... 9
2.2 Illusio och libido ………....10
3 Tidigare forskning
………...11
4 Metod
……….. 15
4.1 Metodval ………....15
4.2 Urval och genomförande ………...16
4.3 Forskningsetiska överväganden ……….... 17
4.4 Metoddiskussion ………....18
4.5 Analysförfarande ………...19
5 Analys
………. 21
5.1 Om trender, relationer och lust ………..21
5.1.1 Sammanfattning ………. 24
5.2 Om högstadieelever, regler och personal ……….. 24
5.2.1 Sammanfattning ………. 28
5.3 Sammanfattande slutsatser ……….... 29
6 Diskussion
………...31
1 Inledning
Elever i skolan styrs av vuxna när det gäller allt från sittplatser i klassrum till turordning i kön till matsalen. På raster och i fritidshem är elever dock mindre vuxenstyrda. Här har elever stor möjlighet att själva välja med vem eller vilka de vill umgås och vilken aktivitet de vill göra. Föreliggande studie syftar således till de val av aktiviteter som leds och initieras av elever. Det finns en del forskning som berör elevers val av aktiviteter, dock behövs det vidare forskning inom området, och då med fokus på vilka faktorer som spelar in på elevers val av aktiviteter. Detta för att i förlängningen kunna skapa gynnsamma miljöer där elever kan utvecklas och känna sig trygga. Forskning har visat att elevers förmåga att hantera sociala samspel med andra elever är centralt i deras val av aktivitet, samt att elever tycker att samspel med andra elever är en av de viktigaste förmågorna att kunna hantera i skolans värld (Lofors-Nyblom, 2009). Valen av aktivitet är således viktiga för elevers relationsskapande eftersom det är där och då de måste ta ställning till något aktivt samt skapa eller underhålla relationer. Forskning har vidare visat att elever väljer att positionera sig olika beroende på vilken aktivitet som ska genomföras (Dahl, 2011). Ett typiskt exempel är när elever får välja sina lagkamrater till ett fotbollslag och eleven som erkänt är “bäst på fotboll” blir vald först.
Läroplanen säger att fritidshem ska ”ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen” (Skolverket, 2016:24). För att skolverkets riktlinjer ska kunna följas behöver personal på fritidshem ha god kännedom om vilka faktorer som styr elever i deras val av aktiviteter. Föreliggande studie tar avstamp i en vilja att öka förståelsen för hur elever väljer när det erbjuds val av aktivitet. Väljer elever vad de ska göra beroende på vad de har för intresse, eller vem de vill vara med? Fokus ligger vid hur elever själva resonerar kring sina val av aktivitet och vilka faktorer de förhåller sig till när det gäller val av aktivitet på raster och på fritidshem.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs tre resonerar kring sina val av aktivitet på raster och i fritidshem. Följande frågeställningar har formulerats:
● Vilka faktorer kan inspela på elevers val av aktiviteter på raster och i fritidshem? ● Vilka begränsningar talar elever om gällande val av aktiviteter på raster och i
2 Teoretiska utgångspunkter
I analysen av det empiriska materialet använder vi oss av Pierre Bourdieus begrepp: sociala fält, habitus, illusio och libido. Begreppen hjälper oss att särskilja faktorer i elevers val av aktivitet, så som organisatoriska förhållningsramar, relationer mellan elever och investering i ett särskilt intresseområde. Nedan kommer begreppen förklaras.
2.1 Sociala fält och habitus
Ett socialt fält är en kategori av människor som på grund av att de till exempel tillhör samma yrke eller socioekonomiska klass ses som en grupp. De sociala fälten kan därför ses som uppbyggda av organisatoriska strukturer (Bourdieu, 1995:7). Sociala fält behövs i analysen för att exempelvis resonera kring regler satta av personal, en faktor elever kanske måste förhålla sig till i sina val av aktiviteter. Ett habitus är mer specifika intressen eller grupper inom de sociala fälten där deltagarna har egna kodord som bara invigda kan tolka. Bourdieu menar att det är habitus som ger mening åt situationer (1993:250). Habitus kan exemplifieras genom beteendet och talspråket i ett personalrum eller kring ett pingisbord. Det kan med andra ord beskrivas som ett begrepp som samlar en grupps tillgångar och ageranden till en enhetlig livsstil (Bourdieu, 1995:19). De strukturer som definierar ett habitus kan därmed ses som relationellt konstruerade (Bourdieu, 1995:7). Habitus behövs i analysen för att kunna resonera kring de val elever gör som är av relationell karaktär.
Bourdieu menar att människor har variabler som spelar in på vilka sociala fält och habitus en person ingår (1993:251). I studien kommer begreppen sociala fält och habitus användas för att tydliggöra de variabler som delar upp elever i olika grupper. Så kallade “oberoende variabler” är distinktioner personen inte kan påverka, exempelvis ålder och etnicitet. Distinktioner som personen kan påverka är så kallade “beroende variabler”, exempelvis kläder och musiksmak (Bourdieu, 1993:254). En person ingår således i en rad olika valbara och icke valbara sociala fält, varav vissa fält är ständigt pågående och andra är situationsbaserade. Studien utgår från att sociala fält och habitus är faktorer som styr elevers
val av aktiviteter och att olika variabler påverkar vilka social fält och habitus en person ingår i. Skolgården kan till exempel ses som ett socialt fält där ålder är en av de oberoende variabler som kategoriserar in elever.
2.2 Illusio och libido
För att undersöka hur elever drivs av lusten till en viss aktivitet använder vi oss av begreppen illusio och libido. Illusio är både ett villkor och en produkt av de sociala fältens funktion, och handlar om vad det sociala spelets betydelse har för de som deltar (Bourdieu 1995:127). Bourdieu har sett en tendens som tyder på att alla sociala fält och habitus kräver att de som har inträde ska ha illusio som ett förhållande till fältet, det vill säga att speldeltagarna ska veta om att spelet är viktigt (Bourdieu, 1995:129). En person som är fångad av illusio kan uppleva något som självklart medan det framstår som irrationellt för alla som inte deltar i spelet, den som är utanför spelet greppar därför inte alltid kodspråket inom ett visst socialt fält eller habitus. Ett exempel på illusio kan vara att jargongen kring pingisbordet är en faktor som styr elevers val att spela pingis eller inte. De elever som förstår varför jargongen är viktig för att spela pingis deltar, de som inte förstår jargongen kanske väljer en annan aktivitet.
Begreppetlibido handlar om att befinna sig i det sociala spelet, att satsa och ta det sociala
spelet på allvar, att vara fångad av det och tro att det är värt att spela (Bourdieu, 1995:129). Det handlar om att investera med tron på att få utdelning. Personer som delar samma intresse, exempelvis fotboll, har ofta ett gemensamt libido - de vill vinna matchen. Illusio och libido är därför begrepp som kan göra det tydligare hur elever väljer aktiviteter, då de pekar på var elever väljer att investera och vad som är viktigt för dem.
3 Tidigare forskning
Studien ämnar att undersöka hur elever resonerar kring sina val av aktivitet på raster och i fritidshem. I detta avsnitt presenteras därför tidigare forskning som tar upp aspekter som spelar in på hur elever väljer aktiviteter. Forskningen presenteras nedan i kronologisk ordning.
Elevers aktiviteter på och utanför fritidshem har beforskats på en rad olika sätt. Ann-Carita Evaldssons (1993) avhandling är en etnografisk studie över vardagslivet på två svenska fritidshem som undersöker hur personal och barn organiserar sina liv. Syftet med studien är att förstå vad som utgör två fritidshem och hur de kontrasterar varandra samt att förstå likheterna mellan dem. Avhandlingen jämför först och främst hur personal och barn skapar olika sociala grupper som en del i en homogen ideologi. Utgångspunkten är talet som organiserar och ger mening till de sociala relationerna. Evaldsson (1993) använder Giddens och strukturens dualitet, samt olika lekteorier som teoretiska ramverk. Då analysen har en lingvistisk ingång tar Evaldsson också hjälp av Goodwins teori om socialisation genom språk. Fältarbetet på de två fritidshemmen ägde rum 1988-1990, och då i form av transkriberade inspelningar och anteckningar från observationer. Hon tar som en viktig del i studien upp kulturella skillnader mellan de båda fritidshemmen och deras närområden, och menar i sin analys att den kulturella kontexten påverkar personal-elev-relationen. Slutligen skriver hon att genom att barnen på de två fritidshemmen hänger sig åt olika typer av aktiviteter så förvärvar barnen olika sorters uppfattningar om jaget. Evaldssons avhandling är relevant för vår studie då den undersöker elevers val av lekar och aktiviteter i fritidshemmets verksamhet.
Vidare har Patricia Adler och Peter Adler (1998) forskat på hur barn lever sina liv under aktiviteter som sker utanför skolan i en mindre stad i USA. Forskningen består av åtta års observationer och ostrukturerade intervjuer med barn i den så kallade pre-tonåren, vilken Adler och Adler ringar in till åldern 8 till 12. Studiens fokus är inriktad mot de miljöer som barnen vistas i efter skolan, exempelvis hemmet, “after-school-programs” eller på platser där
barn kan interagera med varann. Studien ämnar belysa ett barnperspektiv på hur barn interagerar, värderar och strukturerar sin tid inom dessa kontexter. Analysen bygger på en socialpsykologisk teori där barnet ses som en aktiv, autonom agent som är fullständig och kan ta självständiga beslut, oberoende av vuxnas perspektiv och omsorg. Genom observationer på spontana, barnstyrda aktiviteter har Adler och Adler sett att deltagarna tränas i ett brett spektrum av viktiga sociala färdigheter, så som kommunikation, samarbete, förhandlingar, självständighet och självtillit. Med det i tanken problematiseras en bild av den ökande vuxenstyrda “efter skolan”-verksamheten som ofta riktar in barn till specifika spel, vilket snarare leder in mot prestation istället för rekreation. De menar att de vuxenstyrda aktiviteterna villkorar barns egenstyrda lek och komprimerar barnens fritid och lek. Adler och Adlers (1998) forskning bidrar med ett internationellt perspektiv och är relevant för vår studie då den undersöker hur elever interagerar, värderar och strukturerar sin tid efter skolundervisningen.
Maud Ihrskog (2006) menar i likhet med Evaldsson (1993) att den kulturella kontexten påverkar relationer, men i Ihrskogs avhandling ligger fokus på kompisrelationer. Syftet är att öka förståelse för barns och ungas kompisrelationer, med riktning mot identitetsbildning och socialisation. Teoribildningen som används är symbolisk interaktion och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Ihrskogs avhandling är en longitudinell etnografisk studie som följer barn från åldern 12 år under två och ett halvt års tid. Den berättar ur barnens perspektiv i form av intervjuer, brev bestående av dagboksanteckningar samt deltagande observationer. Det framkommer att det är betydelsefullt för barnen att söka sig till likheter i sina kompisrelationer. Ihrskog (2006) menar att strukturerade fritidsaktiviteter och vuxna i skolan, till stor del, motverkar kompisrelationer. Avslutningsvis framhåller hon att kompisskapande är meningsskapande, och att för den som lyckas etablera kompisrelationer blir identitetsutvecklingen mer gynnsam. Ihrskogs (2006) avhandling är relevant då den menar att barn söker sig till likheter, vilket kan påverka elevers val av aktiviteter. Hon menar även att vuxna motverkar relationer mellan barn, vilket kan vara intressant i frågan om begränsningar i elevers val av aktivitet.
Lottie Lofors-Nyblom (2009) berör även hon relationer mellan elever. Hennes avhandling består av två delar, den första delen tar upp relationer och den andra har ett organisatoriskt
perspektiv. Syftet är att undersöka vad det innebär att vara en lyckad elev. Hon jämför vilka önskvärda förmågor och egenskaper eleven bör ha från två olika perspektiv, dels från politisk styrning genom läroplaner och dels genom gruppintervjuer med totalt 20 elever i årskurs två. Som teoretiskt ramverk använder sig Lofors-Nyblom av Michel Foucaults teori om relationen mellan makt och kunskap samt Nikolas Rose teori gällande styrningstänkande. Med det teoretiska perspektivet undersöktes hur elever blir styrda av varandra och hur eleven förmår styra sig själv. Intentionen med gruppintervjuerna är bland annat att undersöka vem som får tala när, och vem som får säga vad under elevstudien. Eleverna i studien talar om att kamratrelationer, social kompetens, förmågan att samspela, göra rätt och att hantera situationer på egen hand är av ytterst stor betydelse. Elever som inte kan tyda de rådande sociala koderna och navigera på rätt sätt i det relationella riskerar att betraktas som avvikande vilket, enligt eleverna, är bland det värsta som kan hända. Lofors-Nyblom (2009) menar att pedagogiska insatser skulle kunna hjälpa elever som befinner sig i denna situation. Lofors-Nyblom (2009) undersöker hur elever blir styrda av varandra och hur de styr sig själva, vilket är ett relevant kompletterande perspektiv till vår studie.
I likhet med Lofors-Nybloms (2009) studie om elevers interaktion syftar Marianne Dahls (2011) licentiatuppsats till att visa kunskap om elevers sociala liv på fritidshem. Detta genom att undersöka sociala konstruktioner och praktikgemenskaper mellan elever. Studien har bland annat undersökt hur elever förhandlar tillträde till, och värnar om, sina allianser samt vilka genusaspekter som kommer till uttryck i dessa. Elevers positionering beror följaktligen, enligt Dahls (2011) studier, på antingen kunskap inom aktiviteten som ska utföras, pedagogens intention eller kamraters vilja till umgänge. Möjligheten för eleven att själv få välja vilka kamrater den vill umgås med sker således ständigt i samspel och genom förhandling med andra och Dahl berör olika faktorer som påverkar detta. Dahl (2011) har använt sig av flera teorier och däribland Vivien Burrs teori om socialkonstruktionism, där ett kritiskt förhållningssätt ställs mot det som är taget för givet. Dahl tar även del av Peter Berger och Thomas Luckmans perspektiv där vardagslivet ses som en ständigt pågående process av mellanmänsklig interaktion som skapas med och av andra. Studien har en etnografisk ansats och omfattar sju månaders deltagande observation på ett fritidshem, varav 41 elever från årskurs tre deltagit. Analysen resulterade i att fyra olika typer av praktikgemenskaper kunde urskiljas. Dessa karaktäriseras av gemensamma intressen hos eleverna vilka beskrivs som
relationskultur, samarbetskultur, vågakultur och bemästrakultur. Det aktuella intresset eller vilken aktivitet som ska göras kan variera inom allianserna, likaså varierar hur öppen eller sluten alliansen är. Dahls (2011) studie är relevant för föreliggande studie då den studerar elevers egenstyrda aktiviteter och hur grupperingar inom aktiviteterna blir till.
Vidare menar Marianne Dahl i sin avhandling från 2014 att lärare i fritidshem har ett grundläggande arbete som syftar till att "stödja goda och produktiva relationer", med andra ord elever vars relationer växer i samspel med varandra. Dahl (2014) menar att lärare i fritidshemsverksamheten ofta har stor kunskap om elevers relationer och positioner i gruppen, men att de inte alltid agerar på denna kunskap. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om fritidspedagogers arbete med elevers relationer där fokus ligger på den kollektiva handlingsrepertoar som kommer till uttryck i arbetslag. Forskningsfrågorna är bland annat att undersöka hur fritidspedagoger ser på elevers relationer och vilka kvaliteter i relationerna som ses som eftersträvansvärda. Dahl (2014) har använt sig av teorin om social konstruktionism, tillsammans med Wengers sociala teori där praktikgemenskaper kan “liknas med ett minisamhälle av meningsskapande handlingar” (Dahl, 2014). Studiens empiri bygger på gruppintervjuer och individuella intervjuer med två olika arbetslag, vilka bestod av fyra fritidspedagoger vardera. Vad som tydligt framkommer i avhandlingen är att fritidspedagogernas handlingsrepetoarer innebär skilda arbetsformer inom arbetslaget, vilka i sin tur villkorar elevers relationer. Dahl (2014) drar slutsatsen att pedagogerna i intervjuerna främst synliggör eleven och elevens egenskaper och förmågor, och menar att “fokus riktas mot vad barnet är istället för vem barnet är [...] vilket tyder på att individen fokuseras och inte miljön eller gruppen” (Dahl, 2014). Dahl (2014) undersöker här elevers relationer och hur dessa relationer växer i samspel med varandra, vilket är relevant för vår studie då elevers val till aktivitet i hög grad handlar om samspel mellan elever.
Mest relevant forskning för föreliggande studie är Dahl (2011), Lofors-Nyblom (2009) och Ihrskog (2006). Föreliggande studie placerar sig som en kompletterande del till forskningsfältet och kan bidra till att kartlägga en specifik del i elevens vardag.
4 Metod
4.1 Metodval
Utifrån syftet att få fram elevers resonemang kring val av aktiviteter har en kvalitativ metod i form av en gruppintervju valts, detta metodval har flera skäl. Det första skälet är att metoden ger utrymme för interaktion i gruppen, vilket kan ge en djupare förståelse om den enskilde individens egna åsikter (Trost, 2010:45). Det andra skälet grundar sig i en ambition att eleverna ska känna sig trygga i situationen och kunna ta stöd från varandra. Det tredje skälet är att det kan kännas mer naturligt att resonera tillsammans med jämnåriga bekanta, än att sitta själv och besvara frågor från en vuxen. Det har varit viktigt för syftet med studien att eleverna kan diskutera sina svar med varandra. I en gruppintervju kan deltagarna ifrågasätta varandra och utmana varandras åsikter vilket en intervjuare sällan gör, detta kan ge intervjuaren en mer realistisk bild av verkligheten (Bryman, 2015:449). Dessa tre skäl kan problematiseras och tas därför upp vidare i metoddiskussionen.
Intentionen med metoden var att den skulle ge ett material som belyser subjektiva bilder av hur elever upplever och väljer aktiviteter på raster och i fritidshem. Intervjuer är en vanlig och användbar metod för att komma åt den subjektiva upplevelsen, vilken är ett viktigt redskap för att ”skapa förståelse för hur individer och grupper bygger upp och håller ihop sina sociala världar” (Alvehus, 2013:81). Vi valde att genomföra en semistrukturerad intervju framför en strukturerad intervju eftersom vi eftersträvade ett samtal kring frågorna i gruppintervjun. En semistrukturerad intervju har, till skillnad från en strukturerad intervju, ett mer öppet frågeschema där frågorna är mer allmänt formulerade, ordningsföljden kan variera och följdfrågor kan ställas (Bryman, 2015:206). Vi gav därför utrymme för respondenterna att prata fritt kring bestämda frågor under intervjun, men för att syftet med uppsatsen skulle uppnås beslöt vi att en intervjuare styrde riktningen under samtalet.
4.2 Urval och genomförande
Vi tog kontakt med personal på två skolor som sedan tidigare visste vilka vi var. Information om studiens syfte och metod har via mail skickats ut till personal kopplade till de två klasser där vi önskade hitta elever som ville medverka. Den kontaktade personalen fick därefter bekräfta att en gruppintervju var möjlig att genomföra. Därefter skickades en blankett för medgivande ut till de vårdnadshavare vars barn var intresserade av att delta i studien. Anledningen till att förfrågan skickats ut till två skolor var för att det funnits en osäkerhet i början av undersökningen om huruvida studien skulle gå att genomföra på den tilltänkta skolan. Vi valde därför att tillfråga två skolor samtidigt för att försäkra oss om att vi kunde samla in empiri inom tidsramen för studien. Den ena skolan har därmed skickat ut blankett för medgivande till vårdnadshavare med vetskapen om att vi kanske inte kommer ut till dem. Det visade sig vara problematiskt att få in blanketten för medgivande från vårdnadshavare på den skola där gruppintervjun från början planerades äga rum. Vi kontaktade därför den andra skolan och förberedde personal och elever på att vi skulle komma ut till dem.
Intervjugruppen består av fem elever i årskurs tre som går på samma fritidshem. Antalet medverkande i intervjun har begränsats till fem med anledning av att alla ska ha chans att komma till tals. Trost stödjer detta och menar att runt fem deltagare i en gruppintervju är vad intervjuaren samt de deltagande klarar av att hantera (2010:45). Fritidsläraren kopplad till klassen har varit med i processen att sätta ihop gruppen. Detta för att fritidsläraren har större kännedom än oss om vilka elever som tillsammans skulle kunna skapa en trygg miljö för samtal. Anledningen till vald klass är således dels för att vi varit i kontakt med fritidsläraren sedan innan, och dels för att vi som intervjuare ville ha en relation till eleverna för att etablera en trygghet i samtalet. Därmed kan sägas att urvalet gjordes av bekvämlighetsskäl. För studiens syfte har det varit ett krav att samtliga elever i intervjugruppen befinner sig i fritidshemmets verksamhet. Då studien inte är komparativ har vi valt att endast hämta empiri från en intervjugrupp på en skola.
En gruppintervju med fem stycken elever genomfördes i ett grupprum på respondenternas skola. Intervjun tog en timme och tio minuter, vilket var tio minuter längre än planerat. Det
märktes på delar av intervjugruppen att vi borde ha slutat tidigare då det mot slutet av gruppintervjun endast var två av respondenterna som ville svara på frågorna. Eftersom vi var två personer närvarande under gruppintervjun har diskussioner gått kring huruvida det skulle finnas en tydlig rollfördelning. Intentionen inför gruppintervjun var således att respondenterna skulle veta vem som i huvudsak ställde frågor, likaså att vi som intervjuare skulle ha tydliga ansvarsområden. Intervjutillfället skulle kännas så tryggt som möjligt, med en tydlig struktur som respondenterna kunde förhålla sig till. En semistrukturerad intervjuguide användes, vilken Intervjuare 1 ansvarade över i gruppintervjun. Intervjuare 2 hade i uppgift att sköta inspelningen samt att se till att inga frågor utelämnades. Intervjun spelades in dels för att vi som intervjuare ville vara fullt närvarande och dels för att inte missa små nyanser under samtalet, så som pauser och betoningar.
4.3 Forskningsetiska överväganden
Under insamlingen av det empiriska materialet har vi tagit några grundläggande etiska frågor i beaktning vilka är frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet (Bryman, 2011:140). Vi har agerat enligt Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer angående de fyra forskningsetiska principer som svensk forskning ska följa. Den första principen är informationskravet som handlar om att studiens författare har en skyldighet att informera deltagarna om deras roll i undersökningen samt klargöra villkoren för deras deltagande (Vetenskapsrådet, 2002:7). Den andra principen rör samtyckeskravet. I föreliggande studie är de medverkande under 15 år, därför krävs samtycke från vårdnadshavare (Vetenskapsrådet, 2002:9). De medverkande ska även informeras om att de när som helst kan välja att lämna undersökningen, utan att detta får negativa följder (Vetenskapsrådet, 2002:10). Den tredje principen är nyttjandekravet, vilket handlar om hur materialet kommer användas (Vetenskapsrådet, 2002:14). Den sista principen är konfidentialitetskravet, vilken säger att de medverkande ska försäkras sin anonymitet (Vetenskapsrådet, 2002:12).
Som vi nämnt tidigare skickades inledningsvis en blankett för vårdnadshavares medgivande ut till de vårdnadshavare vars barn var intresserade av att delta. Blanketten för medgivande innehåller information om projektansvarigas namn, kontaktuppgifter, institutionsanknytning,
undersökningens syfte, metod samt vad materialet från gruppintervjun kommer att användas till. I blanketten och vid intervjutillfället informerade vi även om möjligheten för eleven att när som helst avbryta sin medverkan samt försäkran om anonymitet för samtliga medverkande. Vi har följaktligen använt fingerade namn på de medverkande för att de inte ska gå att identifiera samt hållit skolan i studien anonym. De fem elever som deltog i gruppintervjun benämns fortsättningsvis som ”respondenter” och när vi, i nästa avsnitt, refererar till “eleverna” hänvisar vi till övriga elever på skolan som respondenterna berättat om.
4.4 Metoddiskussion
De första skälet som angavs i metodvalet, interaktion, kan problematiseras då deltagarna i en gruppintervju måste förhålla sig till fler deltagare än i en enskild intervju. Fler deltagare betyder alltså fler sociala regler att förhålla sig till i samtalet. Det andra och tredje skälet som angavs berör trygghet i gruppen och att samtalet kan flyta på mer naturligt mellan jämnåriga, jämfört med om respondenterna endast samtalat med intervjuaren. Med tanke på de sociala regler som nämndes ovan kan möjligheter för ett naturligt samtal problematiseras, lika så hur trygg gruppen de facto är eftersom ingen annan än gruppdeltagarna själva kan svara på den frågan. Vi gjorde dock bedömningen att fördelarna med gruppintervju vägde tyngre än nackdelarna men har med dessa tre skäl förhållit oss kritisk till materialet.
Angående gruppintervju finns möjliga problem att ta i beaktning. Det första problemet som kan uppstå rör tystnadsplikten, då det inte finns en sådan överenskommelse mellan deltagarna. Trost menar att det går att komma överens om att allt som sägs under intervjun sägs i förtroende, det är dock svårt att kontrollera (Trost, 2010:130). Vi har med detta i åtanke varit noga med vilka frågor vi ställt samt pratat med respondenterna om att det som sägs under gruppintervjun inte förs vidare till någon utomstående elev. Det andra problemet är att deltagarna enkelt kan samlas kring en åsikt som är ”lämplig” i situationen på grund av en informell norm kring ämnen, vilket kan leda till att individer svarar under påverkan av grupptrycket (Trost, 2010:46). Det kan vara svårt att avgöra om respondenterna enas kring en åsikt på grund av normen i gruppen eller på grund av att respondenterna genuint tycker lika i åsikten. Vi har därför förhållit oss kritiskt till majoritetsåsikter i intervjun och ibland ställt
följdfrågor på dessa, så som “är det alltid så” eller “vem bestämmer det”. Det tredje problemet är att det ofta finns en mer dominant person i en grupp vilket kan leda till att endast dennes synpunkter kommer fram (Trost, 2010:46). Vi kom därför överens med respondeterna att vi som intervjuare fick stoppa samtalet när någon tenderade att ta över, för att släppa fram andra respondenter.
Angående urval har vi ombett fritidsläraren kopplad till klassen att sätta ihop en intervjugrupp som “fungerar”. I och med det finns en risk att vissa elever, som exempelvis känner sig exkluderade på raster eller av annan orsak, inte platsar i den valda gruppen. Viktiga aspekter och perspektiv kan därmed fallit bort, men då vi inte ville riskera att utsätta någon elev för påföljder efter intervjun prioriterade vi en fungerande samtalsgrupp.
4.5 Analysförfarande
Som en del av analysen transkriberades det inspelade materialet och blev 34 sidor totalt. De delar av det transkriberade materialet som citerats och använts i analysen har bearbetats ytterligare för att texten ska bli lättare för läsaren att följa. Talspråket har tolkats och överförts till skriftspråk, exempelvis så har “nä” ändrats till nej, tvekan så som “eh” och stakningar har tagits bort eller ersatts med punkter. Ändringarna har således gjorts efter våra tolkningar av intervjusituationen. Vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt i läsandet av den transkriberade intervjun, och tillämpat den hermeneutiska cirkeln som analysmetod av intervjutexten. Hermeneutik betyder att tolka, förklara, översätta (Birkenjær & Høyen, 2013:73), och menar att det finns flera sätt att förstå en viss företeelse på (Ödman, 2007:14). I den hermeneutiska cirkeln rör sig tolkningsprocessen från del till helhet och från helhet till del (Ödman, 2007:99). För att förstå delarna och hitta teman i respondenternas svar måste vi först förstå helheten och för att förstå delarna måste vi gå tillbaka till helheten. Läsningen med intervjutexten har med andra ord haft en tydlig struktur där vi växlat mellan del och helhet tills helheten, för oss, tett sig logisk. Den hermeneutiska tolkningsprocessen är en metod som vi har tillämpat för att skapa distans till intervjun, för att få syn på mönster och fenomen utöver det som berättas i själva intervjun. Två primära teman har identifierats och dessa presenteras och analyseras i nästa kapitel.
5 Analys
Med hjälp av de analytiska begrepp som beskrevs i kapitel 2 analyseras här det empiriska material som samlats in i gruppintervjun. Analysen är uppdelad i två teman där varje tema berör en frågeställning. Temana kommer nedan att exemplifieras med citat tagna ur gruppintervjun för att analyseras och avslutningsvis ställas mot helheten i sammanfattande slutsatser.
5.1 Om trender, relationer och lust
Respondenterna får inledningsvis frågan om vad de brukar göra på raster, och samtliga berättar att det just nu är populärt att spela ett bollspel som heter “king”. Spelet går ut på att fyra personer passar en basketboll mellan varandra inom en ruta som finns uppmålad på skolgården, den som skjuter utanför rutan åker ut och nästa person i ledet får komma in. Den som lyckas hålla kvar sin plats under längst tid i fyrkanten vinner. Elma som spelar king i stort sett varje rast berättar här om att king är så populärt att det skulle kunna uppstå hur många varianter som helst av spelet:
Elma: Och det kanske inte är så intressant att veta. Men...vi eller iallafall jag kan inte spela någon annan king förutom vanlig king. För att det finns fotbollsking, snart kommer det börja ishockeyking, sen kommer det börja gymnastikking, sen kommer det börja fotbollsking blandat med ishockeyking, det kommer bli sån king king king king king oj... Där är
kingplanen, den är till för rockringsking [skratt och fniss bland respondenterna] det kommer att finnas... Snart ett telefon-king också..
Elma berättar passionerat om king, hon är hängiven spelet och valet att ägna rasten åt king är självklart. King är en stark trend på skolan just nu och samtliga respondenter berättar gärna ingående om alla olika regler kring spelet. Att många elever kan enas kring en aktivitet kan ses, med Bourdieus begrepp (1995:129), som att de gemensamt har en tydlig illusio kring aktiviteten. Det vill säga att alla är införstådda med kodspråket inom spelet och förstår vad spelet går ut på. Thea och Elma talar vidare om att de var med från början, innan king blev så
populärt, och att de nu är så pass duktiga att de helst spelar mot fyror och femmor för att få tuffare motstånd:
Elma: […] Förra terminen, lite efter, lite innan, så körde vi lite king och då var det inte så populärt men plötsligt när treorna började spela king så blev det bara plötsligt en sån stor grej att det blev populärt.
Intervjuare 1: När treorna började spela king? Elma: Ja, men det är också jättekonstigt.
Ida: Ja, men det är för att fyrorna vet att vi kanske inte är lika duktiga som dem, och så tycker de kanske att det är roligare för då kan de ta ut oss.
Thea: Men det går inte så bra!
Ida: Nä vi brukar ta ut dem faktiskt, för att alltså nu har vi kanske lärt oss deras taktik. Och nu har vi blivit bättre på king så nu vet vi hur de skjuter och då så kan vi ta såna bollar just nu. För nu är det lättare för nu har vi lärt oss.
Elma och Ida beskriver här popularitet och skicklighet som en beroende variabel, en faktor som går att påverka. Ida berättar att king blev populärt för att fyrorna ansåg sig skickligare än treorna. Elever i trean såg det som en utmaning och lärde sig fyrornas taktik. Skicklighet inom spelet har således växlat men populariteten består. Ålder som är en oberoende variabel, en faktor som inte går att påverka, har stor betydelse för deltagarna. Treorna ser det som en motivation att vinna över de som är äldre medan fyrorna blir triggade av att de kan vinna över elever som är yngre. Tävlingen ger således en mening till spelet och ett libido att delta, det vill säga en lust att vinna. För de elever som spelar king verkar det vara ett enkelt val att ägna rasten åt aktiviteten, oavsett vilka som kommer att ingå i den. Men hur väljer de respondenter som inte är lika hängivna att följa trenden? Respondenterna fick frågan om hur de vet vad de ska göra och vem de ska vara med på raster, varefter Loke och Peter resonerar:
Loke: Jag brukar ju hänga med mina kompisar. Oftast K och L, och jag brukar gå till dem och så ser jag vad de vill göra.
Intervjuare 1: Jamen okej... Hur brukar du göra Peter?
Peter: Jag brukar leka med E och W. Och ibland kan jag leka med Loke och L och K också. Intervjuare 1: Gör du då.. Är det så att du gör olika saker då?
Peter: Ja.
Intervjuare 1: Beroende på vem du är med? Peter: Mm.
Loke och Peter berättar här att de går till sina vänner först för att sedan bestämma vilken aktivitet de ska göra tillsammans. Kompisgruppen är deras trygga habitus, där finns en lojalitet gentemot varandra. Bourdieu menar att habitus är ett begrepp som samlar en grupps
tillgångar och ageranden till en enhet (1995:19). En enande beroende variabel kan vara att de i Loke och Peters kompisgrupp inte har något intresse att spela king. Respondenterna får därefter frågan om hur de väljer aktivitet när de är på fritidshemmet och Elma och Thea svarar:
Elma: [...] så kanske det är att jag spelar pingis, eller så kanske jag ritar, spelar spel, läser en bok eller alltså jag gör nästan vad som helst för jag bryr mig inte riktigt vad jag gör. Jag bryr mig mer om vem jag är med för om jag är med någon, till exempel med Loke som jag aldrig är, och jag inte vill det, så liksom bara för att de gör en sak som jag gillar så ska jag inte vara med det utan, jag är med de som till exempel…
Thea: Om jag typ spelar, om vi säger att du inte gillar pingis och jag spelar pingis. Fast egentligen är det tvärtom, men iallafall, då så säger Elma att ja…
Elma: Då provar jag liksom det, och om jag inte gillar det så går jag såklart därifrån men jag provar alltid det som mina vänner gillar. Så…det är lite så.
Även om vissa respondenter uttrycker att de ibland gör saker utan sina vänner, så väljer de överlag vänner framför aktivitet. Att ha relationer i form av vänskapsgrupper är således den viktigaste faktorn som spelar in i respondenternas val av aktivitet på fritidshemmet. Men hur resonerar respondenterna kring val av aktivitet i de fallen där intresset för en aktivitet är starkare än lusten att vara med vänner? Respondenterna får frågan vad som händer om de i ens vänskapsgrupp inte kan enas om en aktivitet och Ida resonerar på följande vis:
Ida: Ja eller så, jag. Ibland kan jag, vad heter det, alltså, säga till exempel "men om du inte vill spela pingis så går jag och gör det så får du göra"… Ja men typ! För att jag vill kanske spela pingis och jag vill till exempel kanske inte sitta och rita […].
Elma: Jag brukar nästan göra som Ida […] Då kanske man säger såhär jag spelar pingis en liten stund så gör du det du vill en liten stund sen kan vi komma och mötas någonstans så kan vi göra nåt som vi vill tillsammans.
Intervjuare 1: Så ni har en överenskommelse kan man säga?
Ida: Ja och sen så om Elma och jag gör till exempel att då kan man bestämma att medan en sitter och ritar och en spelar pingis så kanske man kan tänka på vad man kan göra tillsammans och sen så berättar en förslagen för varandra.
Respondenterna berättar att det kan vara svårt att välja aktivitet ibland och ger ett exempel på hur sådana situationer kan gå till. I citatet går det att urskilja två olika sorters habitus:
vänskapsgrupper och de grupper som enas kring aktiviteter. Elma och Ida har både ett intresse till en viss aktivitet och att vara med sin vänskapsgrupp, vilket de löser genom en förhandling där målet tycks vara att slutligen återförenas med sina vänner.
5.1.1 Sammanfattning
I det här temat har vi lokaliserat tre faktorer som spelar in på elevers val av aktiviteter på raster och i fritidshem. Den första faktorn är trender som finns på raster och i fritidshem. Våra respondenter pratar ingående om spelet king, även de som inte deltar är införstådda med spelets regler. Det råder ett illusio kring spelet på skolgården hos samtliga elever. Den beroende variabeln ålder verkar ha en triggande effekt på deltagarna och respondenterna beskriver ålder som en orsak till att king blivit så populärt.
Den andra faktorn är relationer. Loke och Peter beskriver hur de alltid väljer vänskapsrelationer framför aktivitet. Thea och Elma verkar å andra sidan ha ett starkare libido till specifika aktiviteter. Det råder dock helt klart en konsensus bland respondenterna att vänskapsgrupper är den viktigaste faktorn i valet av aktivitet.
Den tredje faktorn är lusten till en specifik aktivitet. Det händer att vänskapsgruppen inte alltid kommer överens om vilken aktivitet de ska ägna sig åt. Här har vi sett ett mönster i respondenternas svar: de elever som följer trender verkar i större utsträckning vara mer benägna att lämna sin vänskapsgrupp för att göra en aktivitet som intresserar dem, medan de som inte följer trender stannar kvar i sin vänskapsgrupp. Det framgår dock att när en aktivitet väljs före vänner är målet att så snart som möjligt återförenas.
I det här temat har vi berört faktorer som spelar in när elever väljer aktiviteter på raster och i fritidshem. Nästa tema tar upp faktorer som påverkar hur elevers val styrs eller begränsas av att de väljer bort aktiviteter.
5.2 Om högstadieelever, regler och personal
I gruppintervjun framkommer att det finns faktorer på skolgården som skapar osäkerhet hos elever, vilket tycks påverka respondenternas val av aktivitet. Respondenterna resonerar kring att välja bort en aktivitet för att en inte känner de deltagande eleverna. De uttrycker en rädsla
för att prestera dåligt och risken att bli utskrattad. Följande utdrag från gruppintervjun visar på detta:
Intervjuare 2: [...] om jag ser att det kanske inte är mina vänner som spelar pingis, men jag hade jättegärna velat spela pingis, vad är det som gör att man inte riktigt går dit och frågar om man kan vara med?
Thea: Ibland så är jag typ lite nervös för att jag inte ska våga, om de är typ arga, eller blir arga på mig och då så har man ingen som kan hjälpa en eller vad man ska säga. Och då står man där liksom själv "å vad ska jag göra nu".
Ida: Ibland kan det bli lite pinsamt om man spelar pingis och så är man inte så duktig på det men alla andra är så duktiga. Och så har man ingen vän med sig som kanske är lika duktig. Då kanske det blir lite sådär "ojsan där sköt jag bollen utanför bordet", då kanske de börjar skratta åt mig.
Intervjuare 2: Man är lite osäker på hur de ska va liksom? Respondenter: Mm, jaa. [instämmande]
Respondenterna uttrycker en oro över hur andra elever kommer bemöta en och väljer därför bort aktiviteter ibland. Inom till exempel det habitus, den jargong, som skapats kring pingisbordet råder ett gemensamt illusio och libido. Det vill säga en intressegemenskap där alla är införstådda med de regler som råder i spelet och att en spelar för att vinna. Således är det i högre utsträckning de elever som ser värdet i det hårda klimatet som spelar. Detta kan leda till att elever som enbart vill spela för nöjes skull, elever som varken kan reglerna eller kan tolka rådande illusio, väljer bort aktiviteten.
Intervjuaren ställer frågan om vart respondenterna befinner sig när de är ute på rast, vilket leder in samtalet till en incident mellan Elma och flera äldre elever som går i högstadiet:
Elma: [...]ibland så är det vissa tjejer som liksom ska öva på en dans eller kanske så, på den där scenen där borta. Och så finns det ju framför oss är det ju de som är lite äldre och så… Ida: Högstadiet.
Elma: Och då så knackar och så håller de på och sen så va de en gång att de, en av dem gick ut och sa att de ville dansa, och sen gick de in igen och filmade.
Thea: Inne i kaféterian satt de å filmade då när man tränar på en dans. Intervjuare 1: Okej.
Ida: Och ibland kan det vara lite störande för de står och bankar på rutan och så här… Elma: Och det kändes lite… Ja, inte direkt så bra för tänk om man gjorde fel å liksom trillade. Så såg de ut som att man typ va konstig eller något.
Elma, Ida och Thea berättar att de övade på en dans när äldre elever från högstadiet störde deras övning genom att börja filma dansen. I och med åldersspannet mellan eleverna på skolgården verkar det uppstå spänningar när de möts. Ida och Elma talar här om en slags riskbedömning för vad konsekvensen kan bli av att de blev filmade. Om vi med Bourdieus (1995:7) begrepp ska se till skolgårdens användare så kan vi dela in skolgården i ett gemensamt socialt fält som delas av två övergripande habitus: mellanstadieelever och högstadieelever. Distinktionen som delar in dessa habitus är således den oberoende variabeln ålder. Hur skolgården är uppdelad har vi ingen kännedom om, men de ovan nämnda respondenterna verkar tala om att högstadieeleverna är en omständighet som skapar oro eller stör. Respondenterna indikerar att dessa två habitus alltid måste förhålla sig till varandra, och vi kan anta att de yngre måste förhålla sig till de äldre i högre grad.
Då det visat sig att det ibland ter sig problematiskt att utföra en aktivitet, leds samtalet in på hur respondenterna hittar på olika lekar. När Loke får frågan om vad han brukar göra på raster berättar han om att vissa lekar blivit förbjudna:
Loke: Vi hittar på nya lekar typ hela tiden. Intervjuare 1: Ja... Har du nått exempel på en lek?
[respondenterna pratar i munnen på varandra]
Loke: Vissa lekar har faktiskt blivit förbjudna för att det är ganska mycket våld.
Ett specifikt fall tas upp, när en lek hittades på vid den så kallade teknikklätterställningen:
Intervjuare 1: Är det så att det finns regler för just den? Loke: Ja men då brukar vi vara i vägen när vi leker där. Ida: Ja alltså dom spelen går ju före vanlig klättring.
Respondenterna pekar på två faktorer som spelar in när en lek förbjuds: att den är för våldsam eller att den stör de andra eleverna. Således finns det tydliga regler för hur olika platser på skolgården ska användas, vilka bestäms av personal. Bland respondenterna är det en självklarhet att specifika platser har olika regler, och Loke är väl medveten om när han är i vägen och inte. Enligt Bourdieus (1995:129) begrepp erhåller Loke illusio kring platsen, det vill säga att han är medveten om hur platsen bör användas. Men ibland har han ett libido till en lek, det vill säga en lust till leken, som gör att han väljer att gå emot reglerna. De
personalstyrda reglerna ses som självklara av respondenterna då nyttan med dem kan vara att skapa trygghet bland eleverna.
När det kommer till fritidshemmets verksamhet har, i likhet med skolgården, olika platser olika regler. Thea berättar om en mängd olika miljöer hon kan vara i, och att hon väljer beroende på vad hon vill göra:
Thea: Spelhallen, fritids, utanför fritids, utanför spelhallen, ute. Det beror på vad jag vill göra. Till exempel om det är rita så är jag i ateljén, om jag vill spela är jag uppe i spelhallen, om jag vill spela pingis så är jag utanför och om jag typ vill göra nån lek utanför spelrummet så är jag där, om jag vill vara ute och springa av mig så är jag ute och gör det.
Fritidshemmets fysiska miljö är således uppdelad av personalen beroende på lokalernas funktion. Samtliga respondenter talar om fritidshemmets miljö som indelad med tydliga regler för vad som ska göras på vilken plats. Men det finns en annan yta som elever kan använda när de vill göra en elevstyrd lek, korridoren, som Ida berättar om:
Ida: Ja korridoren. Där kan man ju göra pjätt och lite vad som helst. Det beror på. Om vi säger att vi fem vill leka pjätt så leker vi pjätt där om vi inte stör någon annan som redan är där. Respondenterna ger en tydlig bild av att de flesta aktiviteter “har sin plats”, förutom korridoren som verkar ha lite mer flexibilitet i hur den kan användas. Vill en inte göra några av de aktiviteter som erbjuds kan en därmed inta korridoren. Med Bourdieus begrepp (1995) har det sociala fältet fritidshemmet, delats upp av den oberoende variabeln personal till mindre sociala fält, exempelvis ateljén och spelhallen. Det vill säga att personal bestämmer de strukturer vilka elever måste förhålla sig till i sina val av aktivitet på fritidshemmet. Elever orienterar sig mellan aktiviteter som finns i fritidshemmet med hjälp av beroende variabler, så som lust, intresse och relationer till andra elever. De rör sig med dessa beroende variabler mellan olika habitus, med habitus menas här vänskapsgrupper och olika elevgrupper enade kring gemensamma intressen.
5.2.1 Sammanfattning
I föreliggande tema har vi lokaliserat tre faktorer som begränsar elevers val av aktivitet på raster och på fritidshem. Den första faktorn berör relationella aspekter. Bourdieu (1995:7) menar att handlingar är relationellt betingade, det vill säga att våra handlingar ständigt påverkas av människor omkring oss då vi alltid förhåller oss till andras handlingar. Respondenterna berättar om en osäkerhet kring elever som befinner sig på skolgården samt att högstadieeleverna är en faktor de tvingas förhålla sig till. Detta indikerar att skolgårdens användare påverkar elevers val av aktivitet och plats att vara på.
Den andra faktorn rör färdigheter inom aktiviteter då vissa aktiviteter på skolgården verkar kräva en stark vilja till spelet, tillsammans med kunskaper och färdigheter inom spelet. Därmed kan sägas att en faktor som begränsar elevers val av aktivitet är hur insatt och kunnig en är i olika aktiviteter. Valet kan därmed snarare handla om att välja bort istället för att välja till.
Den tredje faktorn rör personals styrning. Det har framkommit att en betydande faktor som spelar in i elevers val av aktivitet är hur personalen organiserar ytor. När respondenterna talar om raster och fritidshemmet talar de om de olika miljöernas regler och funktioner. När en lek stör andra elever betyder det att leken inte följer den specifika platsens regler. Reglerna kan ses som en trygghet men även som en begränsning i valet av aktivitet när det handlar om vad eleverna kan göra och var de kan göra det.
I tidigare tema framkom att respondenterna alltid väljer att gå till sina vänner, istället för att gå till en aktivitet de har lust till. Den relationella faktor som beskrivs i föreliggande stycke där respondenterna förhåller sig till högstadieeleverna kan därmed ses som en förklaring till
varför de väljer vänner före en aktivitet. Detta kan peka på att den gemensamma skolgården inte är en öppen och tillåtande miljö, vilket i sig kan begränsa elevers val av aktivitet under raster och i fritidshem.
5.3 Sammanfattande slutsatser
I frågan om vilka faktorer som kan inspelar på elevers val av aktivitet som sker under raster eller i fritidshem framkommer det att respondenterna ser det som betydelsefullt att vara i ett tryggt sällskap med vänner, medan aktiviteten som ska utföras är sekundär. I det här temat berörs trender på skolgården som en faktor som spelar in när elever väljer aktivitet. Här berörs också den oberoende variabeln ålder som en triggande faktor i den tävling som pågår på kingplanen mellan treor och fyror. De elever som inte spelar king styrs av faktorn
relationer inom sin vänskapsgrupp. När vänskapsgrupper inte kan enas om en aktivitet i fritidshemmet sker förhandlingar. Detta berör lust till en specifik aktivitet som en faktor som spelar in i elevers val av aktivitet. I vissa vänskapsgrupper förekommer en förhandling mellan eleverna om vad gruppen gemensamt ska göra, vilket kan leda till att gruppen delar upp sig en kortare stund för att få sysselsätta sig med sina respektive intressen. Målet med förhandlingen verkar vara att återförenas med sin vänskapsgrupp, men först efter att en fått göra det en verkligen vill. Andra vänskapsgrupper prioriterar i samtliga fall att vara tillsammans med sina vänner framför vilken aktivitet som utförs.
I frågan om vilka begränsningar elever talar om i sina val av aktiviteter på raster och i fritidshem, har tre utmärkande faktorer framkommit ur respondenternas svar: regler, miljöns uppdelning och elevgrupper från högstadiet. På skolgården och i fritidshemmet har personal delat upp miljön och satt specifika regler för vissa platser, dessa regler är ibland en faktor vilken gör att elever väljer bort aktiviteter. Regler handlar därmed om vad elever kan göra var, vare sig det kallas för begränsningar eller trygghet är det en faktor att beakta. Elever väljer bort en aktivitet då de tror att de inte är tillräckligt duktiga och inte känner de elever som deltar i aktiviteten. En oro finns kring andra elever på skolgården och kring högstadieelever. För barn finns många begränsningar kopplat till ålder, inte minst i skolan, där de dagligen delas upp efter hur gamla de är. I vår studie är exempelvis skolbyggnaden tydligt uppdelad efter ålder, det kan därför uppstå spänningar när de olika årskurserna möts på den gemensamma skolgården. Här är den oberoende variabeln ålder kopplad till oro, till skillnad från föregående tema där ålder hade en triggande effekt på kingplanen. Det här temat är en möjlig förklaring till varför elever väljer vänner framför aktivitet. Avslutningsvis är det
övergripande resultatet av analysen att våra respondenter oftast väljer att vara med sina vänner framför intresse i val av aktivitet.
6 Diskussion
Det centrala i studien har varit att lyssna till vad elever berättar om sina val av aktiviteter. Det empiriska materialet är taget från en gruppintervju och är därmed för litet för att kunna dra några generella slutsatser, således är studiens ansats snarare att ge en ingång till vidare forskning inom fältet. I efterhand så ser vi att en uppföljande intervju med respondenterna hade varit önskvärd för att ge studiens resultat mer tyngd och evidens. Med tanke på vår framtida yrkesroll som grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem har arbetet med studien varit rolig och lärorik. Undersökningen har öppnat våra ögon för hur miljön på skolgårdar och i fritidshem kan vara uppdelad då vi inte förväntade oss att respondenterna skulle ha så stort fokus på den faktorn. I vår yrkesroll kommer vi att arbeta med elevers relationsskapande likväl utformningen av miljön och kommer ta med oss respondenternas berättelser in i verksamheten.
Fokus i och med den teoretiska utgångspunkten har varit att människors handlande styrs av den kontext de befinner sig i, och två tydliga faktorer som framkommit i elevers val av aktivitet är elevers relationer till varandra och regler satta av personal. Studien visar att elever gör sina val av aktivitet utifrån vilka de vill umgås med vilket relaterar till Lofors-Nybloms (2009) och Dahls (2011) resultat. Lofors-Nyblom (2009) pekar på att den relationella aspekten i elevers handlande är primär. Dahl (2011) menar att elevers val av aktivitet beror på kunskap om aktiviteten, pedagogers intention eller kamraters vilja till umgänge. Föreliggande studie visar även att regler satta av personal är en central faktor i elevers val av aktivitet. Vi drar här en parallell till Dahls (2014) studie där eleven måste anpassa sig till miljön, snarare än att miljön anpassas efter eleven. Vårt material pekar på att elever styrs av hur personal organiserar miljön och därmed reglerar individens val av aktivitet. Kopplingen mellan relationsskapande och personalens roll är en viktig aspekt att ta upp då forskning (Dahl 2014 och Ihrskog 2006) pekar på att vuxna i skolan snarare kan förhindra än främja relationsskapande mellan elever. Med det konstaterandet kan paralleller dras till fritidshemmets nya kapitel i läroplanen där verksamheten har fått tydligare riktlinjer
(Skolverket, 2016). Finns det en risk att fokus flyttats från den elevstyrda leken och det informella lärandet, till en mer resultat- och målinriktad organisation?
Grundat på vad Dahl (2014) och Ihrskog (2006) påvisar om vuxna i skolan bör det vara av intresse att undersöka hur den reviderade läroplanen (Skolverket, 2016) påverkar elevers val av aktivitet i fritidshem. Detta för att förvärva kunskap om hur verksamheten på bästa sätt ska kunna arbeta med elevers relationsskapande. Genom att forska vidare kring personalens påverkan i elevers val av aktiviteter kan metoder och strategier om hur en god och tillåtande miljö främjas.
Frågor har uppstått under arbetets gång, exempelvis hur elever resonerar kring lärarstyrda aktiviteter, där läraren delar in i grupper och sköter val inom aktiviteten. Återigen med tanke på att forskning (Dahl 2014 och Ihrskog 2006) visar på att lärarstyrda aktiviteter kan motverka relationsskapande. Miljön och platsspecifika regler är ett genomgående tema i intervjun och en teori som belyser detta perspektiv hade varit relevant då det förefaller vara en faktor som styr och utformar val av aktiviteter i hög grad. Det har också uppstått funderingar kring hur elever grupperar sig, förhandlar med varandra och styr varandra, vilket leder in på hur elever positionerar sig själva och varandra. Teorier om styrningstänkande hade därför varit ett intressant perspektiv att utforska i hur elever väljer aktiviteter. Avslutningsvis kan studien placeras som en microstudie vilken kompletterar tidigare forskning kring en viss aspekt av elevers skoldag.
7 Referenser
Adler, Patricia A. & Adler Peter (1998). Peer Power : Preadolescent Culture and Identity. New Jersey: Rutgers University Press
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Bourdieu, Pierre (1995). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos Bourdieu, Pierre (1993). Kultursociologiska texter. 4. uppl. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion
Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med
barns olika relationer. Doktorsavhandling, Växjö, Linnéuniversitetet.
Tillgänglig på internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:755038/FULLTEXT01.pdf Dahl, Marianne (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om
praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter. Licentiatavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg.
Tillgänglig på internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:457472/FULLTEXT01.pdf Evaldsson, Ann-Carita (1993). Play, disputes and social order: everyday life in two Swedish
Ihrskog, Maud (2006). Kompisar och kamrater: barns och ungas villkor för
relationsskapande i vardagen. Diss. Växjö: Växjö universitet, 2006
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-517
Lofors Nyblom, Lottie (2009). Elevskap och elevskapande – om formandet av
skolans elever. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå.
Tillgänglig på internet: http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:523393/FULLTEXT01.pdf Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2016. 3., kompletterade uppl. Stockholm: Skolverket
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänlig på internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
