77 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L . 28. 2011 . 1 Björn johnson
stoltenbergutvalgets rapport – reflektioner ur ett
svenskt perspektiv
stoltenbergutvalgets rapport är intressant läsning. Ur ett svenskt perspektiv är det slå-ende hur lika de norska och de svenska pro-blembeskrivningarna är. särskilt påfallande är det när det gäller vårdfrågorna: nackde-larna med ett delat huvudmannaskap, det fragmenterade vårdutbudet och de långa väntetiderna i vården är frågor som alla behandlas av den svenska Missbruksutred-ningen, som lämnar sin slutrapport under våren 2011. Den svenska tvångsvårdslag-stiftningen behandlas också av Missbruks-utredningen, som väntas presentera förslag som anknyter till stoltenbergutvalgets idé om harmoniserad lagstiftning.
En annan allmän reflektion rör de för-ändringar som skett i den nordiska nar-kotikadebatten under det senaste decen-niet. 1985 beskrev nils Christie och Kettil Bruun narkotikan som en ”god fiende” och narkotikaproblemet som ett sätt för kon-servativa krafter att avleda uppmärksam-heten från verkliga samhällsproblem som arbetslöshet, fattigdom och maktlöshet. Till skillnad från alkoholen och tobaken är narkotikan inte kopplad till några legitima industriella intressen. Den är därför ef-fektiv som syndabock och för att uppbåda moralisk panik.
Till viss del är denna beskrivning nog fortfarande giltig, men den måste modifie-ras på viktiga punkter. Intrycket från den norska debatten är att media ofta tagit ställ-ning för narkotikamissbrukarna. Christies och Bruuns ”goda fiende” har därigenom
fått en annan karaktär, och missbrukarna har blivit offer snarare än skurkar.
Förbudsmodellen står alltjämt stark i de nordiska länderna, men den kompletteras numera med inslag av harm reduction. Den finske statsvetaren Tuukka Tammi (2007), som studerat införandet av olika harm reduction-åtgärder i Finland, menar att detta inte inneburit någon förskjutning i riktning mot en mer liberal narkotikapo-litik. Istället framstår sträng narkotikakon-troll kombinerat med harm reduction som ett nytt ”dubbelspårigt paradigm” i narko-tikapolitiken.
Tammis beskrivning stämmer väl in på den utveckling som hittills ägt rum i norge. I Finland och norge har harm reduction-åtgärder motiverats ur ett folk-hälsoperspektiv. Förändringarna – där den kraftiga utbyggnaden av underhålls-behandling för opiatmissbrukare framstår som den viktigaste – hänger samman med evidenstänkandets och det medicinska pa-radigmets allt starkare ställning på miss-bruksområdet.
Medikaliseringstendenserna är tydliga även i sverige. Missbruksutredningen dis-kuterar möjligheten att flytta huvudansva-ret för den svenska missbrukarvården, från kommunernas socialtjänst till sjukvården, samt att placera all tvångsvård inom den psykiatriska vårdlagstiftningen.
Vissa av stoltenbergutvalgets förslag har rejäl politisk sprängkraft. Att inleda ett försök med heroinförskrivning är
förmod-Commentaries
NAD
NAD
78 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L . 2 8. 2 0 1 1 . 1
ligen det mest kontroversiella förslaget. Det märks både genom att frågan ägnas ett oproportionerligt stort utrymme i rap-porten och genom den oenighet som fun-nits bland utvalgets medlemmar. Ett annat kontroversiellt förslag är att efter portugi-sisk förebild införa alternativa, icke-straff-rättsliga påföljder för bruk och innehav av narkotika. om detta genomfördes vore det i praktiken liktydigt med en partiell avkri-minalisering, vilket också Astrid skretting och Anne Line Bretteville-jensen påtalar.
Att stoltenbergutvalget faktiskt lanserar förslag av den här typen är ett tydligt teck-en på att man kommit längre än sverige på vägen mot det ”dubbelspåriga paradigm” som Tammi talar om. om förslagen ge-nomfördes vore de kanske till och med ett steg mot en mer uttalad harm reduction-modell. En liknande utveckling i sverige är fullkomligt otänkbar i dagsläget. när jag och den tidigare svenska narkotikasam-ordnaren Björn Fries härom året föreslog att det svenska förbudet mot narkotika-konsumtion skulle utvärderas avfärdades vi omedelbart som drogliberaler av justi-tieministern, moderaten Beatrice Ask.
De olika förslag som bygger på inrättan-det av en ny typ av mottagningscentraler över hela norge – tvärprofessionella Mo-centraler – är rent organisatoriskt de mest genomgripande i rapporten. skrettings och Bretteville-jensens påpekanden om att sådana centraler skulle bli mycket kost-samma och dessutom vara oförenliga med den befintliga organisationen är naturligt-vis tungt vägande invändningar. jag vill komplettera med två andra påpekanden:
som jag uppfattar Mo-centralerna inne-bär de att själva narkotikamissbruket skulle bli den huvudsakliga sorterings- eller ka-tegoriseringsprincipen vid
missbruksrela-terade problem, oavsett om narkotikan är huvudproblemet för den enskilde eller om det är andra problem (av medicinsk, social eller psykosocial karaktär) som dominerar. risken med en sådan kategorisering har beskrivits väl av den svenska författaren Lo Kauppi (2007). Kauppi skriver om hur hennes problem med ätstörningar hante-rades som ett missbruksproblem av de so-ciala myndigheterna, trots att det i grunden handlade om att hon tog amfetamin för att kunna hålla sig ”smal och snygg”. när Kauppi till sist fick kvalificerad hjälp för ät-störningarna upphörde även missbruket.
En annan risk med Mo-centralerna är att de ska hantera klienter med väldigt olika problem och narkotikakarriärer. Enligt rap-porten tycks stoltenbergutvalget mena att centralerna ska ta emot alla kategorier av narkotikamissbrukare, från ungdomar med begynnande narkotikaproblem till tunga he-roinister i metadonbehandling. Dessutom ska de ha en samordnande roll för fängelse-dömda narkomaner. Man kan fråga sig om det är lämpligt att sammanföra dessa olika klientgrupper på samma plats, och om det verkligen är hanterbart i praktiken.
Björn Johnson, docent i socialt arbete
Malmö högskola, SE- 205 06 Malmö, Sverige E-post:bjorn.johnson@mah.se
REFERENSER
Christie, n. & Bruun, K. (1985): Den gode fiende. oslo: Universitetsforlaget Kauppi, L. (2007): Bergsprängardottern som
exploderade. stockholm: norstedts Tammi, T. (2007): Medicalizing Prohibition.
