Den gränsöverskridande surrogatmarknaden
En fallstudie om biokapitalets globalisering utifrån en Kambodjansk
kontext
The cross-border surrogacy market
A case study about the globalization of biocapital based on a
Cambodian context
Lisa Broberg
Malmö Universitet Globala Politiska Studier Internationella Relationer 61-90 Kandidatnivå IR103S
15 hp VT2018
Sammanfattning
Tidigare feministiska studier om kommersiellt surrogatmödraskap har huvudsakligen fokuserat på hur surrogatindustrin fungerar inom ett land. Med en utgångspunkt i en feminist-marxistisk begreppsapparat, syftar följande kandidatuppsats att synliggöra hur dagens sydostasiatiska surrogatmarknad verkar
gränsöverskridande och informellt. Utifrån en kvalitativ fallstudie på Kambodja kan vi inneha en förståelse till hur globalisering möjliggjort surrogatföretagens gränsöverskridande expansion, men även vilka
ytterligare osäkerhetsfaktorer som drabbar surrogaterna när de flyttas över gränser. Studiens resultat argumenterar för att det är både materiella och idémässiga skiften som legitimerar att kvinnors biologiska material blivit en del av ett bioekonomiskt, profitskapande projekt. Genom att undersökningen erhåller ny empiri bidrar studien till att etablera en riktning för framtida forskning inom det IPE-feministiska
paradigmet. Samtidigt övertygar studiens resultatet om att det feminist-marxistiskt perspektivet är relevant inom fältet Internationella Relationer.
Abstract
Previous feminist studies on commercial surrogacy have mainly focused on how the surrogate industry operates within a country. With a starting point from a feminist-marxist conceptual framework, the
following bachelor thesis aims to highlight how the current southeast asian surrogacy market operates cross-border and informal. Based on a qualitative case study in Cambodia, we can understand how globalization enabled the cross-border expansion of the surrogate companies, but also which additional factors of
insecurity that will affect the surrogates when they are moved across borders. The results of the study argue that it’s both material and ideational shifts that legitimize that women’s biological material became part of a bioeconomic profitable project. By gaining new empirical knowledge, the study contributes to establishing a direction for future research within the IPE-feminist paradigm. At the same time, the result of the study convinces that a feminist-marxist perspective is relevant within the field of International Relations.
Tack till,
Malte Just
Erika Svedberg
Malmö, maj 2018.
Innehållsförteckning
1. Introduktion
1
1.1 Inledning 1 1.2 Syfte 1 1.3 Frågeställningar 2 1.4 Definitioner 32. Områdesöversikt
4
2.1 Feministisk teori inom IR 4
2.2 Den asiatiska surrogatindustrins framväxt 5
2.3 Surrogaternas arbete 7
3. Teori
8
3.1 En introduktion till genusarbetsdelningen 8 3.2 Surrogatmödraskapet och den nyliberala globaliseringen 10
3.3 Centrala begrepp 11
3.3.1 In/formell bioekonomi 11
3.3.2 Biokapital 12
3.3.3 Den koloniala arbetsdelningen (Colonial division of labour) 13
4. Metod och metodologi
13
4.1 Epistemologiska utgångspunkter 13
4.2 Fallstudiemetoden 15
4.3 Material 16
4.4 Analysteknik och bearbetning av material 16
4.5 Validitet och reliabilitet 18
4.6 Forskningsetik 19
5. Fallbeskrivning: Den kambodjanska surrogatmarknaden
19
5.1 Från Indien till Kambodja: staters förbud och företagens expansion 20
5.1.1 Surrogatföretagen i Kambodja 20
5.1.2 Situationen efter att Kambodja upprättat förbudet 21 5.2 Surrogatmödrarnas röster: om risker, fattigdom och informalisering 22
6.1 Sydostasien: den globala hälsodestinationen 23 6.2 Kommodifieringen har fullbordats: konsumenten i centrum 26 6.3 Konsekvenserna av biokapitalets dualism 29 6.4 Konsekvenserna av en in/formell bioekonomi 30
7. Slutsats
33
7.1 Sammanfattning av resultat 33
7.2 Studiens begränsningar och bidrag 34
1. Introduktion
1.1 Inledning
Genom en fallstudie på Kambodja, ämnar denna kandidatuppsats att kartlägga och problematisera den gränsöverskridande surrogathandel som pågått i Sydostasien sedan tre år tillbaka (Sineat & Handley 2017; Familiesthrusurrogacy 2015a). Den medicinska turismen och surrogatindustrin i Asien tog fart 2002 när Indien legaliserade kommersiellt surrogatmödraskap och under 2017 beräknades den indiska industrin till ett värde av $2,3 biljoner dollar (Rudrappa 2017:2; Srisvastava 2017). Efter att Indien och Thailand utlyst ett förbud mot kommersiellt surrogatmödraskap 2015, visar flertalet rapporteringar att staterna är oförmögna att kontrollera den gränsöverskridande och informella surrogathandel som växt fram (Rudrappa 2017:5; Sineat et al. 2018). Fallet i Kambodja är ett tydligt exempel på detta. Trots att landet utlyste ett förbud i oktober 2016 upprätthöll surrogatföretaget New Life Network sin praktik i hemlighet åtminstone fram till början av 2017. Det finns dokumenterat att företaget var medvetna om att praktiken kunde leda till fängelsestraff för alla inblandade, men istället för att avbryta sina tjänster föreslog de att alla kommersiella surrogatkontrakt skulle ändras om till altruistiska kontrakt. Så länge det doldes att pengar var inblandat kunde processen fortgå, samtidigt som praktikens informella status innebar en ökad isolering och utsatthet för
surrogatmödrarna som nu stämplades som kriminella (Maza & Meta 2017; Sineat et. al 2018).
1.2 Syfte
Eftersom vi befinner oss en i värld som är underkastad globalisering, leder ökad förflyttning av människor, kapital och medicinsk expertis till att den sydostasiatiska surrogatmarknaden är under en konstant pågående utveckling (Peet 2016:173-174). Till följd av att vi kunnat se en ökad rättslig reglering av praktiken,
argumenterar jag för att surrogatmarknadens mobilitet på makronivå måste identifieras innan det går att problematisera de osäkerhetsfaktorer som surrogatmödrarna upplever på mikronivå. Som Peets studie om transnationellt surrogatmödraskap i Indien (2016) och Whittakers (2014) studie utifrån en Thailändsk kontext exemplifierar, har tidigare forskning om kommersiellt surrogatmödraskap huvudsakligen fokuserat på hur industrin ser ut utifrån ett land. Å ena sidan kommer min uppsats verka kumulativt och ta avstamp från föregående nämnda studier, å andra sidan skiljer den sig från dessa. Uppsatsen skiljer sig genom att min studie formulerar ett syfte vilket ämnar att bidra med ny empiri som istället synliggör surrogatmarknadens gränsöverskridande och bioteknologiska praktik.
Som nämnts ovan, är den sydostasiatiska surrogatmarknaden i konstant förändring och det innebär att fenomenet nästan alltid kan betraktas som outforskat. Därav kan min studie inneha en användbarhet för framtida forskning, där uppsatsens empiribidrag utifrån Kambodja utgör en grund till potentiella
utvinningen av nytt material och nytt fall, övertygar studiens resultat om att en neo-marxistisk analys av hur globaliseringen står i relation till bioteknologisk kapitalackumulation, är relevant inom fältet för
Internationella Relationer (IR).
Varför jag väljer att prata om surrogatmarknaden i termer av bioteknologi, grundas i att uppsatsens teoretiska begreppsapparat tar stöd ur neo-marxisters teorier om biokapital och kliniskt arbete (Vora 2009; Waldby & Cooper 2014; Helmreich 2008; Rose 2008). Att definiera surrogatarbetet som ”intimt arbete”, något som exempelvis Rudrappa (2017) och Whittaker (2014) gjort, innebär att man förbiser den konstlade dimensionen i gestationellt surrogatmödraskap. Kommersiellt surrogatmödraskap hade inte kunnat
möjliggöras utan biomedicinska- och bioteknologiska framgångar och när man definierar surrogatmödraskapet som omsorgsarbete individer emellan, exkluderas de fysiska och psykiska påfrestningar som upplevs när surrogatens kropp fragmenteras till löstagbara delar (Gupta & Richters 2008:240,246; Rudrappa 2017:9; Vora 2009:274). En central del i uppsatsen är att problematisera föregående nämna påfrestningar och därför tar jag avstamp i paradigmet för biokapital.
1.3 Frågeställningar
Uppsatsen är deskriptiv och det innebär i sin tur att jag innehar begränsningar i vad som kan sägas i analysen och inte. Olika försök att göra normativa anspråk och/eller att presentera konkreta lösningar på
surrogatmarknaden, faller utanför både studiens omfång och syftesformulering. Istället ämnar uppsatsen att synliggöra vilka faktorer som gör den gränsöverskridande surrogatmarknaden möjlig och varför den i sin tur är ett tydligt exempel på globaliseringens baksida. Uppsatsens empiriska fokus avgränsas till tidpunkten runt årsskiftet 2014/2015 efter att förbuden inrättas i flertalet länder, fram till idag. Därav har jag formulerat uppsatsens frågeställning som: Var befinner sig den Sydostasiatiska surrogatmarknaden efter att det
kommersiella surrogatmödraskapet förbjudits i Kambodja 2016?
För att kunna avgränsa mitt empiriska fokus och uppfylla studiens syfte har jag formulerat två operationaliserande frågor som båda bidrar till att besvara den stora forskningsfrågan.
• I vilka Sydostasiatiska länder, förutom Kambodja, kan den gränsöverskridande surrogathandeln identifieras?
• Vilka ytterligare osäkerheter kan surrogatmödrarna drabbas av när handeln verkar gränsöverskridande? Utifrån en fallstudie med Kambodja som startpunkt och som en central nod i ett transnationellt handelsnätverk, kan jag genom den första frågan inneha en god deskriptiv kontextualisering där jag identifierar företagens flytt innan de anlände till Kambodja (från Indien till Thailand, från Thailand till Nepal, från Nepal till Kambodja) och situationen efter Kambodjas förbud (Kohlbacher 2016;
när statens och företagens intressen kolliderar. Stater har visserligen förbjudit praktiken, men företagens primära mål att tjäna pengar kvarstår. Det innebär att de enda två alternativen som återstår för företagen är att antingen flytta praktiken och/eller dela upp surrogatprocessen, befruktningen i ett land och födseln i en annan (Familiesthrusurrogacy 2015a).
Den andra operationaliserande frågeställningen syftar till att belysa hur det kommersiella surrogatmödraskapet genomsyrar könade, klassificerade och rasifierade osäkerheter i form av
kommodifiering, informellt arbete och exploatering. Frågeställningen belyser å ena sidan fysiska och psykiska konsekvenser som drabbar surrogatmödrar även om marknaden enbart var koncentrerad i ett land. Å andra sidan synliggörs de ytterligare osäkerheter som den gränsöverskridande praktiken medför, där betoning ligger på att belysa hur deras kroppar bokstavligt behandlas som vilken vara som helst, vilken kontrolleras, säljs och flyttas över nationsgränser. Allt beroende på vad som tillfredsställer agenturen och kunden, de blivande föräldrarna (Sineat & Handley 2017).
Uppsatsens struktur inleds med en områdesöversikt som redogör för IR-feministisk teori och tidigare studier av kommersiellt surrogatmödraskap. Därefter behandlas teoriavgränsningar, valet av fallstudie och innehållsanalys som metod, material och en fallbeskrivning. Sist presenteras en analys, som följs av ett slutsatskapitel vilket sammanfattar studiens resultat.
1.4 Definitioner
Innan områdesöversikten behandlas är det relevant att definiera termer som återkommer genom uppsatsens gång. Kommersiellt surrogatmödraskap är när en kvinna får betalt av de ofrivilligt barnlösa föräldrar som hon har burit och fött ett barn till. Altruistiskt surrogatmödraskap sker när kvinnan inte får betalt för att ha burit och fött ett barn, utan gör det som en osjälvisk handling för att hjälpa ofrivilligt barnlösa föräldrar (Peet 2016:174). In vitro fertilisering (IVF) eller provrörsbefruktning, är en känd metod som används inom
surrogatindustrin. Provrörsbefruktning genomförs genom att ett ägg befruktas utanför kroppen, som blir ett embryo (ägg) vilket placeras i en livmoder igen. Gestationellt surrogatmödraskap utförs genom att man placerar ett embryo i surrogaten med ett ägg som kommer från en annan kvinna (Vårdguiden 2017; Peet 2016:173). Traditionellt surrogatmödraskap utförs när surrogatens egna ägg befruktas med hjälp av en blivande pappas spermie (Familiesthrusurrogacy 2015d). Eftersom min teoridel framhåller att det
kommersiella surrogatmödraskapet innefattas av en produktion, att befrukta surrogaten, till en transaktion och en plattform där utbytet äger rum, används surrogatindustri, surrogatmarknad och surrogathandel synonymt med varandra. När surrogatmödraskapet nämns i uppsatsen, åsyftas den kommersiella och gestationella varianten om inget annat nämns.
2. Områdesöversikt
Mitt empiriska problem gällande kommersiellt surrogatmödraskap är i grunden ett komplext fenomen som innehåller olika processer, vilka kan angripas utifrån olika problemområden inom IR-fätlet. Tidigare forskning om ämnet återfinns i vetenskapliga tidskrifter som behandlar bl.a global etik, medicin, teknologi, feministiska säkerhetsstudier, juridik, sociologi och internationell politisk teori (Peet 2016; Whittaker 2014; Rudrappa 2017; Helmreich 2008). Som Pande (2010:971) tydliggör, feministisk forskning om
surrogatmödraskap kan klassificeras in inom olika intresseområden. Feministiska jurister har fokuserat på praktiken utifrån etiken, ”radikala” feminister har studerat bioteknologi och kommodifieringen av kroppen. Sist, antropologisk forskning har undersökt surrogatmödraskapets samspel med lokala och kulturella föreställningar om moderskap. För att tydliggöra vilken idétradition min uppsats härstammar ur och för att kunna övertyga om varför mitt problem innehar IR-relevans, inleds översikten med en kort redogörelse för etablerandet av IR-feministisk forskning inom IR-fältet. Däri ges förutsättningen till att uppnå en fördjupad förståelse till hur feministisk internationell politisk ekonomi (IPE) byggt vidare på IR-feminister som Enloe (2000 i Peoples & Vaughan-Williams 2010:37-38) och Tickner (2004) i studiet av hur den globala ekonomin generar ojämlik fördelning av materiella resurser utifrån faktorer som kön, klass och etnicitet (Peet
2016:181).
2.1 Feministisk teori inom IR
Tickner (2004:44-45) är en av de forskare som var med och etablerade IR-feministisk teori i slutet av 80-talet. Genom att kontrastera sig mot och kritisera den realistiska idétraditionen för genusblindhet,
synliggjordes att det var män som utgjort majoriteten inom disciplinen samt att intresseområdet innefattas av orsaker till krig och staters beteende inom det anarkiska systemet. Den realistiska skolan genomsyrar
begrepp som makt, självbestämmande, rationalitet. Begrepp som alla kodas vid maskulina privilegierande attribut och som underordnar feminina attribut som beroende, emotionell och vårdande (Peoples & Vaughan-Williams 2010:34). I kontrast till realismens fokus på stater (och männen som ansvarar för statens
beslutsfattande), ämnar genusperspektivet att förstå ojämlika genusrelationer utifrån kvinnors subjektiva och vardagliga erfarenheter. Med kvinnan som centralt analyssubjekt och med en betoning på att genus
konstrueras socialt, innehas dels teoretiska verktyg för att kunna destabilisera maktrelationer och dels politiska verktyg för att kunna uppnå frigörelse (Tickner 2004:44-45; Peoples & Vaughan-Williams 2010:34). IR-feministers teoretiska insikter övertygar inte enbart om att det statscentristiska perspektivet domineras av en maskulinitet som är oförmöget att belysa marginaliseringen av kvinnor. De har även pådrivit ett epistemologiskt skifte inom IR-disciplinen där problem som tidigare förbisetts kan nu,
gällande hur militära framgånger på den utrikespolitiska arenan, vilar på kvinnors obetalda hemmaarbete inrikes är ett exempel på ett sådant skifte. Hon påvisar dels genusbegreppets användbarhet i förklaringen av kvinnors exkludering som genusarbetsdelningen upprätthåller, men även hur internationell politik är
beroende av och endast kan legitimeras genom den binära maktrelationen mellan maskulinitet-offentlig sfär-utrikes och femininitet-privat sfär-inrikes (Peoples & Vaughan-Williams 2010:39-40).
Genom att introducera IR-feministisk teori och de metodologiska utgångspunkter som erhållits, har jag tydliggjort vilken skolbildning som feministisk IPE bygger vidare på samt motiverat IR-relevansen i mitt fall. Precis som Enloe förklarade att utrikespolitik och militären vilar på kvinnors obetalda arbete inrikes, handlar min studie om att synliggöra och problematisera hur den globala kapitalistiska ekonomin vilar på kvinnors kroppar och det osynliggjorda reproduktiva arbete de tillägnar sig. För att vara övertydlig, studier om kommersiellt surrogatmödraskap hade inte varit möjligt utan IR-feministers ontologi som belyst kvinnors erfarenheter. En ontologi som resulterat i att feministiska ekonomiska ramverk kunnat synliggöra den reproduktiva feminina ekonomins underordning i relation till den produktiva, maskulina (Peet
2016:175).
För att kunna undersöka ett specifikt fenomen som den gränsöverskridande handeln av surrogater, följer härnäst en diskussion av feministiska studier av kommersiellt surrogatmödraskap och den avgörande empiri de bidragit med. Genomgången utgör en grund för att illustrera vilket fält min studie bidrar till, samt hur den skiljer sig från föregående. Nästkommande avsnitt redogör för hur olika forskare i historien kritiskt begreppsliggjort det reproduktiva arbete surrogatmödrarna utför. Stycket syftar till att kontrastera neo-marxisters analys av bioteknologin och kliniskt arbete i relation till vad Boris och Parreñas (2010:7-10 i Whittaker 2014:105-106) formulerat som intimt arbete.
2.2 Den asiatiska surrogatindustrins framväxt
Majoriteten av etnografisk forskning om surrogatmödraskap har fokuserat på industrins framväxt utifrån en Indisk kontext (Reddy & Patel 2015; Rudrappa 2017; Pande 2010; Nadimpally & Venkatachalam 2016; Vora 2009). Undersökningar av den indiska surrogatindustrin har varit avgörande för att förstå baksidan av vad något flertalet forskare benämner som fertilitetsturism, reproduktiv turism eller medicinsk turism. Begreppet åsyftar de individer som reser utomlands för infertilitetsbehandlingar som antingen är olagligt eller otillgänglig i sitt hemland (Nadimpally & Venkatachalam 2016:92; Peet 2016:72; Whittaker 2014:105). Fertilitetsturismens startpunkt i Asien, sträcker sig tillbaka till 1986 när den första bebisen i Indien föddes via provrörsbefruktning (IVF) (Bharadvaj 2002:323 i Rudrappa 2017:4). Under 2002 legaliserade Indien kommersiellt surrogatmödraskap. Policyskiftet resulterade i en ökad transnationell handel av frusen sperma och ägg, samtidigt som landet tillsammans med Thailand kom att utsätta den ledande aktören USA, för
konkurrens. I USA kostar en surrogatmamma mellan $80,000 till $100,000 och fram till kommersiellt surrogatmödraskap förbjöds i Inden, erbjöd landet minst halva priset (Rudrappa 2017:4). Kombinationen av ökad medicinsk expertis, jämförelsevis billigare priser än länder som USA, få juridiska regleringar och ett stort antal kvinnor som är villiga att vara surrogater, visade sig vara en ideal situation för företag att flytta sin praktik till Sydostasien (Nadimpally & Venkatachalam 2016:93).
Den empiri som tidigare surrogatforskning bidragit med berör allt från surrogaternas villkor och agens (Pande 2010) staters hantering av industrin (Rudrappa 2017) samt de rådande diskurser om surrogatkvinnan som upprätthålls av agenturer, blivande föräldrar och kvinnorna själva. Nadimpally & Venkatachalam (2016:92) beskriver hur agenturer säljer fertilitetstjänster till blivande föräldrar som en paketlösning, bortsett från att du kan få nyfött barn eller hjälp med provrörsbefruktning, har du möjligheten att få uppleva exotiska platser, god mat och fina stränder på köpet. För att etiskt legitimera praktiken framställer både agenturerna och de blivande föräldrarna orsaken till att surrogaterna ställer upp är till följd av en genuin känsla att vilja hjälpa till (Rudrappa 2017:8). Reddy och Patels (2015:223) och Pandes
(2010:988) studier visar däremot att den huvudsakliga drivkraften är att ta sig ur fattigdom. Dessutom har det dokumenterats att företag mestadels rekryterar surrogater från fattiga områden där vissa upplevt våld i familjen och där analfabetism är utbrett (Peet 2016:179).
Rudrappa (2017:8) och Vora (2009:274) har synliggjort de konsekvenser som uppstår av att företagen, de blivande föräldrarna och ibland surrogaterna själva, medvetet pratar om
surrogatarrangemanget som ett gåvoutbyte och en handling av välvilja. Rudrappa (2017:7-8) som undersökt Indiens lagförslag om surrogater, menar att diskursen om gåvan legitimerar altruistiska
surrogatarrangemang, ökar risken för tvång och osynliggör det exploaterande arbete som kvinnor tillägnar sig. Vora (2009:274) betonar att gåvostatusen innebär att den kommodifiering som sker av kroppen beslöjas och att det ekonomiska motivet från surrogaten osynliggörs. Att eliminera den monetära relationen innebär i sin tur att dölja maktrelationen som existerar mellan surrogaterna och de blivande föräldrarna, relationen mellan de som måste riskera sitt liv för att överleva ekonomiskt och de som har råd att köpa en livmoder (Vora 2012:697; Whittaker 2014:103-104).
Även om Whittaker (2014) studerat surrogatindustrin i Thailand och att Rudrappa (2017) berört konsekvenserna av att indiska företag börjat verka transnationellt, illustrerar ovanstående stycke att det saknas forskning som: a) utgår från kontexter som Kambodja och Nepal; b) studerar industrins flexibilitet och förflyttning i och med att praktiken blivit olaglig i flera länder. Att min undersökning riktar fokus på Kambodja som fall och de konsekvenser som den gränsöverskridande handeln medför, ökar studiens
introduceras i avsnitt tre, följer härnäst en genomgång av tidigare forskning som behandlar olika teoretiska definitioner av surrogaternas arbete.
2.3 Surrogaternas arbete
Sett till tidigare studier om kommersiellt surrogatmödraskap, har de begrepp som ansetts mest adekvat för att definiera surrogatarbetet, skiftat mellan intimt arbete (Boris & Parreñas 2010:7-10 i Whittaker
2014:105-106; Rudrappa 2017) och kliniskt arbete (Waldby & Cooper 2008:59). Intimt arbete definieras av Boris och Parreñas (2010:7-10 i Whittaker 2014:105-106) som ett produktivt servicearbete vilket
tillhandahåller social reproduktion och omvårdnad av sociala band i form av hushålls- och omsorgsarbete, sexarbete och surrogatmödraskap. Forskarna menar att arbetet är intimt just eftersom det anspelar på
emotioner och kroppslig närhet. Att det intima arbetet dessutom utbyts på en global marknad innebär att det är underkastat maktrelationer som grundas i genus, etnicitet, sexualitet och klass. Begreppet kliniskt arbete härstammar från teoretiker som Waldby och Cooper (2008) vilka ingår i det paradigm som utifrån en neo-marxistisk begreppsapparat undersökt bioteknologisk utveckling i relation till den globala kapitalistiska ekonomin. Kliniskt arbete definieras av att subjekt ger kliniker möjligheten att utnyttja deras levande vävnader och reproduktiva kapaciteter. Något som i sin tur innebär omkringliggande uppgifter i form av självövervakning och en följsamhet till eventuella krav på medicinering, tester och sjukhusbesök. Eftersom kliniskt arbetet inte omfattar utförande av föreskrivna uppgifter, behandlas det vanligtvis som ett icke-erkänt arbete (Nahman 2005; Nquyen 2005 i Waldby & Cooper 2008:59).
Varför det är relevant att diskutera de olika definitionerna av surrogatarbetet grundar sig i att de olika perspektiven skiljer sig i deras förklaringsmodell. Om det intima arbetet är ett bredare begrepp som lyckas ringa in de processer som återfinns i den ojämlika relationen mellan arbetaren och den som vårdas, samt vad affektiva tjänster kan utgöras av, förstår jag kliniskt arbete som ett begrepp vilket främst tydliggör hur kommodifieringen påverkar surrogatkvinnans (instrumentella) relation till sin egen kropp. Kliniskt arbete betonar även hur surrogatarrangemangen är direkt beroende av den bioteknologiska utvecklingen som står i nära relation till globaliseringen, den globalisering som underlättat förflyttning av kapital, teknologi och kunskap (Peet 2016;173-174, 177). Det förra begreppet illustrerar vad det innebär när den privata sfären har blivit ett utrymme för kapitalackumulation, medan den senare illustrerar vad det innebär när biologiska material och livet självt, blivit ett utrymme för en bioteknologisk kapitalackumulation (Vora 2009:276; Helmreich 2008:463-464). Då min frågeställning syftar till att besvara hur den gränsöverskridande surrogathandeln ser ut, samt baksidan av denna, återfinns en robustare begreppsapparat inom det
bioteknologiska paradigmet. Till skillnad från Boris och Parreñas (2010:7-10 i Whittaker 2014:105-106) erbjuder Waldby och Cooper (2008) begrepp som gör att jag kan belysa surrogathandelns beroendeställning
till bioteknologins utveckling. Att inkludera teorier om bioteknologi och biokapital är fundamentalt i redogörandet för hur dagens gränsöverskridande surrogatindustri fungerar. Dessutom missar begreppet intimt arbete att synliggöra den bio-medicinska diskurs som pådrivit ett idémässiga skifte vilket legitimerar att kvinnor reduceras till sina kroppsliga organ, istället för att betraktas som hela individer (Gupta &
Richters 2008:240).
Nästa avsnitt presenterar och motiverar uppsatsens teori och centrala begrepp. I syfte att presentera kärnan i ett feministiskt perspektiv, inleds stycket med en definition av begreppet genusarbetsdelningen. Innan jag redogör för hur mitt teoretiska ramverk kommer ta stöd hos teoretiker som Waldby och Cooper (2008), presenteras en diskussion av feminist-marxisters kontextualisering av surrogatmarknadens relation till den nyliberala globaliseringen. Därefter presenteras en motivering till uppsatsens centrala begrepp som in/formell bioekonomi, biokapital och den koloniala arbetsdelningen.
3. Teori
I syfte att kunna besvara studiens forskningsfråga, kommer uppsatsens teoretiska modell utgå ifrån den kritiska och marxistiska skolbildningen inom feministisk teori. Det feministiska ekonomiska ramverket har vuxit fram som resultat av de kritiserat mainstream internationell politisk ekonomi, för att förbise den reproduktiva ekonomin och det oavlönade arbete som kvinnor tillägnat sig genom historien (Tickner 2001 i Peet 2016:174-175). Motiveringen till teorivalet, grundar sig i mitt empiriska problem inrymmer
intersektionerande maktrelationer (genus, klass och etnicitet) som förstärker varandra ömsesidigt.
Exempelvis, en förklaringsmodell som endast utgår från ett genusperspektiv, skulle förbise att klass- och maktrelationer reproduceras när en privilegierad kvinna väljer att låna en livmoder från en mindre priviligerad, rasifierad kvinna (Peet 2016:178).
Teorigenomgången inleds med en introduktion till begreppet genusarbetsdelningen, som jag menar är kärnan i en feminist-marxistisk begreppsapparat. Förklaringen av hur genusarbetsdelningen verkar globalt, utgör en övergång för att snäva ned förklaringsmodellen till specifika teorier om kommersiellt surrogatmödraskap. Trots att dessa teorier angriper globaliseringens relation till surrogatmödraskapet från olika håll, innehar samtliga en god historiebeskrivning som ger en förståelse till den bioteknologiska kapitalackumulation som återfinns i Sydostasien idag.
3.1 En introduktion till genusarbetsdelningen
Utifrån begrepp som genusarbetsdelningen, har feministiska teoretiker synliggjort genus samverkan med arbetsmarknaden, dels på mikronivå i hemmet och inrikes men även i en global kontext på makronivå. Genusarbetsdelningen bygger på binära föreställningar om offentlig/privat och att det finns en uppdelning
mellan en produktiv formell ekonomi som är överordnad en reproduktiv informell ekonomi. Den produktiva ekonomin utgörs av formellt lönearbete och konstrueras som maskulin. I motsats konstrueras den
reproduktiva ekonomin som feminin, eftersom här sker ett informellt och oavlönat arbete som omvårdnad av sig själv och sina familjerelationer (Tickner 1992; Peterson 2003 i Peet 2016:175). Genusarbetsdelningen kommer till uttryck i den empiriska verkligheten genom att den hierarkiserar arbetsmarknaden och fastställer vilka yrkeskategorier som är högbetalda respektive lågbetalda och vilka som domineras av män respektive kvinnor. Att maskulinitet privilegieras innebär sin tur att feminisering är en handling som nedvärderar och underordnar (Peet 2016:176).
Majoriteten av forskare inom feministisk IPE använder sig av ett intersektionellt perspektiv som inkluderar postkoloniala idéer när de undersöker hur genusarbetsdelningen stratifierar den globala
ekonomin. Flera studier har påvisat hur ökad sysselsättning av kvinnor i höginkomstländer, resulterat i att reproduktiva arbeten som sexarbete, omvårdnads-och hushållsarbete outsourcats till en billigare, rasiferiad och kvinnlig arbetskraft i låginkomstländer. Vi befinner oss i en global ekonomi där arbetsmigrationen har genomgått en feminisering, samtidigt som låginkomstländers ekonomier kommit att bli allt mer beroende av kvinnors kroppar. Kvinnokroppar som utför reproduktivt arbete och som utgör källan till remittanser
(Waldby och Cooper 2008:63; Yeates 2012 i Whittaker 2014:106; Ehrenreich & Hochschild 2002a i Peet 2016:178).
Precis som en västerländsk medelklassfamilj köpt barnpassning från en rasifierad kvinna, har samma grupper kommit att köpa fertilitet från rasifierade kvinnor i Sydostasien (Smerdon 2008:19 i Peet 2016:173). Det som skiljer surrogatmödraskapet från annat intimt arbete, är att surrogatmarknaden är direkt beroende av teknologin och medicinsk kunskap. Peet (2016) är en av de forskare som inkluderat teknologin, om än med betoning på cyberrymden, i studiet av den transnationella surrogatmarknaden. Genom att undersöka
globaliseringens effekter, spridningen av den virtuella ekonomin och interaktioner som sker på internet, nämns framväxten av globala finansiella marknader som en viktig orsak till varför dagens surrogatmarknad kan verka som den gör. Peet menar att den virtuella ekonomin utgjort förutsättningen för att förvandla havandeskap från ett reproduktivt oavlönat arbete, till ett kommersiellt surrogatmödraskap i den produktiva ekonomin. Internet, som en plattform för marknadsföring, har gjort att kliniker och företag har kunnat sälja sina IVF-tjänster och surrogatmödrar till blivande föräldrar utomlands. Internet har även revolutionerat kapitalflödet och möjliggjort gränsöverskridande transaktioner. Idag när du är uppkopplad på internet, behöver du endast klicka på en knapp för att överföra hundra tusentalskronor till någon som befinner sig på andra sidan jordklotet (Peet 2016:174-177).
3.2 Surrogatmödraskapet och den nyliberala globaliseringen
Med begreppet den virtuella ekonomin lyckas Peet ge en av flera förklaringar, till varför dagens
transnationella surrogatindustri endast kunnat vara möjlig de senaste fyrtio åren (Peet 2016:173). Trots att globalisering och finansialisering framhävs som avgörande processer till att surrogatindustrin kunde expandera i Indien, benämner hon det inte explicit som konsekvenser av den nyliberala ordningen. Det gör däremot teoretiker som Waldby och Cooper (2010:12) och Gupta (2006), genom att de försöker placera kommersialiseringen av reproduktion inom en historisk kontext av globalisering och nyliberalismens
framväxt. Nyliberalism definieras här av ett politiskt ramverk som främjar avregleringar, frihandelsprinciper, ökad privatisering av offentlig sektor och öppenhet för utländska investeringar. Ekonomisk globalisering är i sin tur ett resultat av dessa nyliberala reformer, där ökad privatisering och en gränsöverskridande
kapitalförflyttning utgjort förutsättningen för att ordna produktionen på en global skala (Elmhorn 2013:19-21).
Waldby och Cooper (2010) betonar att surrogatmarknadens framväxt måste förstås i relation till de förändringar och nyliberala reformer som ägde rum i slutet av 70-talet. De framhäver att det var den ökade sysselsättning av kvinnor i väst, i kombination med en privatisering av välfärdssektorn, som resulterade i att medelklassfamiljer efterfrågade billigt reproduktivt arbete av rasifierade kvinnor i låginkomstländer (Bakker 2003; Sassen 2003 i Waldby och Cooper 2010:12). När företag försökt bemöta den efterfrågan av
reproduktiva tjänster i väst, har de utnyttjat det faktum att staters gränser kommit att ha allt mindre betydelse. Utan den nyliberala globaliseringen (ökad förflyttningar av människor, kunskap, kapital och högteknologisk utrustning) hade det varit svårt för företag att flytta sina högteknologiska reproduktiva tekniker till låglöneländer som Indien (Gupta 2006:29-30). Bortsett från att globaliseringen illustrerar ett materiellt skifte där produktionen och den globala ekonomin blivit allt mer komplex och flexibel, menar Gupta att en modern bioteknologisk konsumtionskultur växt fram. Det nyliberala idealet som betonar individens rätt till att konsumera, har hamnat i centrum. Samtidigt styrs företagen av kapitalistiska principer som ständigt försöker sudda ut gränsen mellan vad som kan säljas och inte, och vad som ska vara produktivt och inte (Gupta 2006:29, 32; Gupta & Richters 2008:241). Detta idémässiga skifte har utgjort grunden för att företag kunnat utnyttja farmakologisk och biologisk forskning och förvandla bioteknologi till ett profitskapande projekt som dagens surrogatmarknad utgörs av. Den surrogatmarknad som styrs utifrån frihandelsprincipen utbud-efterfrågan och som förvandlar en kropps levande organismer till en vara (Gupta & Richters 2008:241; Helmreich 2008:463-464).
Waldby och Cooper (2010) har använt begreppet bioekonomi för att synliggöra handeln av
biologiska material och livmödrar utifrån ett makroperspektiv. Trots att begreppet är relevant för min analys, utgörs det av en bredare betydelse som åsyftar hur staters ekonomier kommit att bli mer beroende av
bioteknologisk kapitalackumulation (OECD 2006 i Waldby och Cooper 2010:8). Begreppet utelämnar ett tydligt aktörsperspektiv och blir därför till viss del oförmöget att belysa surrogatföretagens in/formella produktionsnätverk. Även om vi kan anta att Kambodjas ekonomi tjänade på det kommersiella
surrogatmödraskapet genom ökad turism etc, saknas material som bevisar att de investerat bioteknologiskt. För att kunna synliggöra surrogatföretagens strategier samt precisera vad den gränsöverskridande praktiken i Sydostasien utgörs av, kommer jag därför göra en sammansättning av begreppet in/formell ekonomi och bioekonomi. Tillsammans med bioekonomi kan in/formell ekonomi ge en djupare förståelse till det avancerade produktionsnätverk som surrogatföretagen upprätthåller. En fördjupad definition av begreppet presenteras i följande avsnitt.
3.3 Centrala begrepp
3.3.1 In/formell bioekonomi
Utifrån en svensk kontext använder Gavanas (2010) begreppet in/formell ekonomi för att identifiera hur migranter exploateras inom hushållsnära tjänster. Begreppet inspireras från Slavnics (2010) förståelse av att den informella- och den formella ekonomin är sammanflätade med varandra. Det innebär exempelvis att mellanhänder och/eller underleverantörer sammanför informella arbetare med formellt registrerade företag (Gavanas 2010:24). I kontrast till den formella ekonomin karaktäriseras arbetet inom den informella ekonomin av osäkerhet, tillfällighetsanställning, avsaknaden av socialförsäkringar och arbetsrättslig lagstiftning. Majoriteten av den informella arbetskraften utgörs av kvinnor och migranter och det är dem som är de mest marginaliserade grupperna i samhället (Slavnic 2010:8-10, 15-16). Slavnic skiljer på informalisering från ovan och informalisering underifrån. Den förra åsyftar att statens implementering av nyliberala regimer, som urholkning av välfärdssektorn och normaliseringen av prekära behovsanställningar, underlättat för stora multinationella företag att generera profit via informella aktiviteter (Slavnic 2010:9-12, 17). Den senare åsyftar hur marginaliserade individers överlevnadsstrategi vilar på informellt arbete och processen av att de genom sin sysselsättning, indirekt bidrar till att reproducera den informella ekonomin (Slavnic 2010:4).
Bioekonomi har en teoretisk innebörd och är samtidigt en del av en reell politik inom organisationen OECD. Som ett teoretiskt begrepp, åsyftas den bioteknologiska sektorn i den globala ekonomin. Denna sektor har uppstått till följd av att företag och stater utnyttjat biomedicinska framgångar och teknologiska innovationer, i syfte att pådriva ett skifte i kapitalackumulationen. Som ett policyramverk inom politiken, syftar den bioekonomiska tillväxten till att utvinna det latenta värde som återfinns i biologiska processer, för att sedan kunna addera värde till nya produkter inom jordbruket, medicin och industrin (Rose 2008:42; OECD 2009:8). Kommersiellt surrogatmödraskap faller inom den bioteknologiska produktionen och här
utgörs den primära råvaran av kvinnokroppars biologiska materia och reproduktiva förmåga (Waldby och Cooper 2010:8). Bortsett från råvaran, kvinnokroppars livmödrar, består bioekonomin av flertalet aktörer som kommersiella spermie-banker, fertilitetskliniker, surrogatföretag/agenturer, jurister, fraktombud, avsiktliga föräldrar (Waldby & Cooper 2014:38; Newlife 2018a). Motivering till att konstruera fram
begreppet in/formell bioekonomi grundas i att jag måste avgränsa mitt empiriska fokus till intersektionen av informella aktiviteter och framväxten av en global bioekonomi för att kunna besvara forskningsfrågan. Om jag enbart hade valt begreppet in/formell ekonomi hade jag missat den centrala poängen med att
surrogatkvinnorna använder sitt biologiska material i sitt arbete samt att gestationellt graviditet är direkt beroende av biomedicinska- och teknologiska behandlingar.
3.3.2 Biokapital
Begreppet biokapital står i relation till bioekonomi samtidigt som det inkluderar de konsekvenser som surrogatmödrarna upplever på mikronivå. Biokapital refererar till den bioteknologiska produktion som placerats innanför kroppen och som medfört att organ, blod och celler genererar kapital via en
cirkulationsprocess utanför kroppen (Cooper 2002 i Waldby & Cooper 2014:12). Biokapital är resultatet av att biologisk reproduktion och livet självt, har kommodifierats. Livmodern har tillskrivits ett bytesvärde samtidigt som kroppen förvandlas till en plats för att generera mervärde (Vora 2009:276). Även om
havandeskap blivit en vara inom den formella bioekonomin, vilar surrogatföretagens kapitalackumulation på de genusstrukturer som nedvärderar omsorg och kategoriserar reproduktivitet som ett kvinnligt
icke-produktivt arbete (Vora 2012:691). En värdeökning av kapitalet sker genom att surrogatföretagen
exploaterar surrogaterna. Det innebär att de senare mottar en lön som motsvarar en mindre del av den totala summan, samtidigt som företagen och klinikerna behåller majoriteten och genererar mervärde (Crompton 2014:54-55; Peet 2016:181). Den andra värdeökningen sker genom att surrogaterna utför ett obetalt
emotionellt arbete. Att kvinnan är ständigt medveten om- och bryr sig om sitt eget välmående, är avgörande för att barnet ska bli friskt och för att transaktionen ska fullbordas (Vora 2009:275-276).
När kroppen förvandlats till biokapital och när den reproduktiva funktionen kommodifierats, påverkas kvinnans relation till sig själv. Istället för att uppfatta kroppen som hel och som ens del av sig självt, bidrar företagen och den medicinska diskursen till att kvinnokroppen fragmenteras till små löstagbara delar. Bioteknologin och IVF kan frikoppla de celler, spermier och ägg som är sammankopplat med en enskild individ (Vora 2009:271; Gupta & Richers 2008; Rose 2008:45-46). Det innebär att
kapitalackumulationen i surrogatens livmoder bygger på en västerländsk uppdelning av själ/kropp, där magen framställs som ett tomt utrymme vilken kan hyras ut, oavsett de emotionella påfrestningar som kan tänkas drabba kvinnan (Waldby & Cooper 2010:9; Vora 2009:271-272).
3.3.3 Den koloniala arbetsdelningen (Colonial division of labour)
Begreppet åsyftar de konsekvenser som uppstår till följd av att multinationella företag använder nyliberala expansionsstrategier som utnyttjar och reproducerar neo-imperialistiska förhållanden mellan ”globala syd” och ”globala väst”. Det neo-imperialistiska förhållandet bygger på eurocentristiska föreställningar där andra kulturer ständigt mäts utifrån normen, det europeiska och västerländska måttet (Bhahba 1999 i Wikström 2009:69-70). Väst konstruerar sig som maskulina, rationella och demokratiska medan motsatsen, Orienten i Öst, konstrueras vid kvinnlighet, irrationalitet och bakåtsträvande. Den binära föreställningen om Väst/Öst har används genom historien för att Väst kunnat legitimera och upprätthålla koloniala förtryck av icke-västerländska grupper (Said 1978 i Wikström 2009:73, 81). Att företag dragit nytta av maktrelationen har resulterat i att feminiserat och lågavlönat arbete outsourcats till låginkomstländer, något som både företagen och kunder gynnas av (Vora 2012:682-683). De förra kan generera en större avkastning eftersom att
rasifierade individer utgör en billigare arbetskraft. Privilegierade kunder får billigare priser eftersom
företagen kan pressa ned lönerna, i jämförelse med om produktionen var placerad i höginkomstländer (Peet 2016:181-182).
Begreppet erbjuder ett analysverktyg som undersöker hur processer på mikro- och makronivå är sammanvävda. Makroförklaringen ger en förståelse till den rasifierade ojämlikhet som den globala
ekonomin vilar på. Genom att förstå den makroekonomiska relationen kan vi i sin tur härleda grundorsaken till den maktrelation som tar sitt uttryck på mikronivå. Den maktrelation mellan privilegierade i väst som kan välja att konsumera biologiskt material från kroppar och de rasifierade kvinnor som säljer sitt biologiska material, sin omsorg och livmödrar i syfte att överleva (Ehrenreich och Hochschild 2002b i Peet
2016:178-179; Vora 2012:683-684).
Kommande metodavsnitt inleds med en presentation av uppsatsens epistemologiska utgångspunkter. Därefter introduceras fallstudiemetod och innehållsanalys, där den senare kommer användas i ett
kompletterande syfte som en analysteknik. Därnäst presenteras en materialgenomgång som noggrant förklarar hur materialinsamlingen genomförts. Genomgången är noggrann och transparent just eftersom en stor del av min empiri inhämtas från internet. Sist problematiseras frågor kring reliabilitet och validitet, där jag presenterar både för- och nackdelar med en kvalitativ fallstudie.
4. Metod och metodologi
4.1 Epistemologiska utgångspunkter
Innan jag introducerar uppsatsens metod, är det relevant att nämna hur studiens teorival inrymmer en viss positionering gällande synen på vilken kunskapsproduktion som är möjlig och eftersträvansvärd. Även om jag nämnde ovan att teoriavgränsningen motiverats utifrån mitt empiriska problem, var det dessutom teorins
epistemologiska utgångspunkt som fick mig att avgränsa begreppsapparaten till ett visst IR-feministiskt perspektiv. IPE-feministisk och marxistisk teori innehar likheter i dess epistemologi och deras
inomvetenskapliga kritik om att forskning inte kan vara värdefri, är ett viktigt bidragande för min kritiska infallsvinkel (Cockburn 2010:141). Trots att jag inte antar en strikt ståndpunktsfeministisk kunskapssyn, återfinns väsentliga idéer som jag väljer att anamma.
Ståndpunktsfeminismen har sin utgångspunkt i Marx, Hegels och Lukács teorier om proletariatets distinkta ståndpunkt. I ett samhälle utgörande av produktionsförhållanden, fastställs samhällsklasserna härskarklassen/arbetarklassen utifrån vilken position som individen intar i produktionen. Klassförhållanden begränsar inte endast individers materiella resurser, de begränsar hela dess existens genom att det fastställer individens medvetande och vad hen är förmögen att tänka. Marx menade att det var proletariatet, i deras klasskamp, som kunde synliggöra och utmana de förtryckande klassförhållanden (Cockburn 2015:331-332). Ståndpunktsfeminister som Hartsock (1985) och Smith (1987) lånade Marx idéer utifrån ett feministiskt perspektiv och förklarade att kvinnor delar en distinkt ståndpunkt (Smith 1987:3-9; Hartsock 1985: 231-235 i Cockburn 2015:334). För att kunna uppnå kunskap om- och senare övervinna det patriarkala och
kapitalistiska förtrycket ska vi lyssna till kvinnors erfarenheter, eftersom det är dem som innehar en privilegierad förståelse av manlig dominans (Smith 1987:3-9; Hartsock 1985: 231-235 i Cockburn 2015:334).
Frågorna som rör hur många feministisk ståndpunkter det finns och vilken som är den ”sanna”, har debatterats under de senaste åren. Även om jag instämmer om att det finns en mångfald av ståndpunkter som skiftar beroende kontext, motsätter jag mig synen om att endast rasifierade kvinnor skulle kunna uppnå kunskap om den utsatthet som kambodjanska surrogater upplever (Cockburn 2015:339-341). Däremot instämmer jag om att vissa ståndpunkter kan tillhandahålla mer eller mindre erfarenheter beroende på om individen upplevt ett förtryck eller inte, samt att forskare bör framhäva kontextens roll som väsentlig i kunskapsproduktionen. Sett till mina egna funderingar kring min roll som forskare, har jag försökt ingå i självreflektion och behålla en medvetenhet om att jag som vit, medelklasskvinna innehar en privilegierad position i relation mina analyssubjekt. Identitet och erfarenheter är med och formar hur jag tolkar min empiri och därför har reflexivitet varit avgörande under arbetet (Hierofani 2016:64-65). För att undvika att
överrösta eller homogenisera de kambodjanska kvinnornas upplevelser, har jag försökt återge exakt det som framkommer i intervjumaterialet. På så sätt har jag förhoppningar om att jag, som verksam i
universitetsvärlden i väst, kan utnyttja mitt teoretiska förhandlingsutrymme och förmedla vidare surrogaternas upplevelser av den kommersiella surrogatmarknaden (Hierofani 2016:64).
4.2 Fallstudiemetoden
För att kunna belysa vilket tillstånd som den kommersiella surrogatmarknaden befinner sig i efter att Kambodja utlyst förbud 2016, har jag utfört en kvalitativ fallstudie på surrogathandeln i Kambodja (Sineat et. al 2018). Varför jag väljer en kvalitativ infallsvinkel grundar sig i att min teoretiska begreppsapparat utgår från en ontologi som belyser kvinnors subjektiva erfarenheter och det sociala inom ekonomiska relationer (Tickner 2004). Likväl som att IR- och IPE-feminism framhåller att kvinnors erfarenhet kan ge en förståelse till samhälleliga relationer, bygger kvalitativa metoder på en hermeneutisk idétradition som framhåller att den sociala världen inte är objektiv. Hermeneutiken förespråkar en forskningsmetod som betonar att den verkligheten vi studerar, endast kan existera och tillskrivas mening utifrån subjekts
tolkningar av den (Halperin & Heath 2012:39-40). Eftersom den kvantitativa metoden endast synliggör om det finns ett orsakssamband mellan två variabler, men missar att belysa roten till variabeln och hur den är socialt konstituerad, väljs den bort (Halperin & Heath 2012:371).
Flyvbjerg (2004:127) betonar att valet av- och antalet fall i en fallstudie-metod måste ställas i relation till undersökningens syfte. Om målet är att samla in största möjliga empiri om ett fenomen, betonas att forskaren bör utföra ett informationsorienterat urval framför ett slumpmässigt urval, eftersom den senare huvudsakligen fokuserar på hur ofta en variabel återkommer. Då min studie ämnar att förstå den
kambodjanska surrogatmarknadens framväxt på djupet och inte i dess generella form, tillåter en enskild fallstudie en mer detaljerad beskrivning av kontexten i jämförelse med en komparativ studie.
Motivering till varför en Kambodjansk kontext valts ut framför en annan, grundar sig i att fallet utgörs av vad Yin (2009:47) kallar för ett unikt eller extremt fall. Det unika fallet har sällan studerats och kan utifrån den omständigheten motiveras i en enskild fallstudie. Mitt fall är ovanligt i den aspekt att både forskning om- och staters reglering av surrogatmarknaden, har haft svårt att hinna med och kunna överblicka den kommersiella praktikens utbredning. Som nämnts tidigare, det är den ökade trenden av att förbjuda det kommersiella surrogatmödraskapet, som resulterat i en in/formell gränsöverskridande praktik. Det är ett fenomen som endast förekommit de senaste fyra åren och som är fortsatt outforskat. Syftet med att använda surrogatmarknaden i Kambodja som fall, är att det kommer konstrueras som en central nod i det
handelsnätverk som dagens gränsöverskridande surrogatmarknad utgörs av. Bortsett från att fallstudien framhäver surrogatmödrarna som analyssubjekt, kommer fallet koncentreras till främst två surrogatföretag som varit verksamma i landet. Här handlar det om att uppnå detaljerad information om var företagen varit- och är verksamma idag, allmänna policyramverk, kontrakt och vad reklamen för surrogattjänsten innehåller. Motivering till vilka företag som valts diskuteras mer djupgående i materialavsnittet.
4.3 Material
Materialet avgränsas till tidsperioden strax innan kommersiellt surrogatmödraskap förbjöds i Thailand 2015 till dagsläget i Kambodja. Även om fallstudien avgränsas till Kambodja, är det avgörande att inkludera material som ger en förståelse till varför surrogatindustrin uppstod där, för att sedan kunna synliggöra var den befinner sig idag. Därav berör dokumentmaterialet även händelser som ägt rum i Indien, Thailand, Nepal. Svårigheten att fånga industrins utbredning har lett till att stater varit oförmögna att såväl kontrollera och i sin tur dokumentera praktikens omfattning (Nadimpally & Venkatachalam 2016:90). Det innebär att mitt dokumentmaterial utgörs av nyhetsartiklar och surrogatagenturers hemsidor. Eftersom surrogatindustrin är flytande, transnationell och ständigt genomgår förändringar, blir det avgörande att söka efter konstanter som kan strukturera min analys. Det är agenturerna och surrogatmödrarna som kommer definieras vid konstanta och vilka utgör mitt huvudsakliga fokus i fallet, då surrogatindustrin inte skulle kunna existera utan dessa.
För att inneha material om surrogatföretag har jag gjort sökningar på internet via sökfunktionen google och använt ord som inkluderat ”surrogacy + agency”, men även har skiftat från ”surrogacy agency Cambodia/India” beroende på vilket land jag ville identifiera. Efter minst 50-tals sökningar på google, framkom att grundaren för den ideella organisationen ”Families Through Surrogacy” Sam Everingham, återkommit i bl.a. Reuters och ABC news nyhetsrapportering om surrogatmarknaden (Lefevre 2017; Robertson 2017). Baserat på organisationens uttalanden i nyhetsartiklarna, kom jag att utgå från deras hemsida när jag skulle kartlägga surrogatföretag som varit verksamma i Kambodja. Att organisationen dessutom publicerar information löpande via deras twitterkonto och facebooksida innebär att deras hemsida kan betraktas som uppdaterad och pålitlig (Denscombe 2016:328; Familiesthrusurrogacy 2015e). Väl på hemsidan under ”Service providers in Cambodia”, klickade jag mig vidare på olika länkar som ledde mig vidare till surrogatföretagen (Familiesthrusurrogacy 2015b). Till följd av att hemsidan var inaktiv eller avslutad, föll fem stycken av sju surrogatföretag bort och kvar återstod New Life Asia och New Genetics Global. Både New Genetics Globals och New Life Asias hemsida är uppdaterad senast 2018 (Newlifeasia 2018a; Newgeneticsglobal 2018a). Gällande materialet som reflekterar surrogatmödrarnas erfarenheter, används intervjumaterial från tidigare forskning och nyhetsartiklar från främst den kambodjanska tidningen ”The Phnom Penh Post”.
4.4 Analysteknik och bearbetning av material
För att kunna styra vilket material som analyseras i fallstudien används analystekniken kvalitativ
innehållsanalys. Med den kvalitativa innehållsanalysen synliggörs de inneboende meningar och oavsiktliga budskap som en text kommunicerar (Weber 1990 i Halperin & Heath 2012:319). Innehållsanalysen
kompletterar fallstudien bra genom att den ökar studiens validitet och erbjuder verktyg för
operationalisering. Det vill säga, operationaliseringen gör teoretiska utsagor mätbara i empirin och den är avgörande för att garantera att jag faktiskt studerar det jag avsett att studera (Ekengren & Hinnfors 2012:75; Halperin & Heath 2012:328). Halperin och Heath (2012) definierar innehållsanalysens fyra steg som: 1) att välja vilka texter som ska användas; 2) definiera kategorier; 3) välja textenhet; 4) skapa koder och
kodningsprotokoll. Materialurvalet har redan motiverats ovan och majoriteten av text utgörs av
intervjumaterial med surrogatmödrar och New Lifes och New Genetics Globals hemsidor. Gällande det andra steget har jag konstruerat fram huvudkategorier som är relevanta för att besvara mina
operationaliserande frågor. Huvudkategorierna är (a) surrogatmoderns arbetsförhållanden och (b)
surrogatföretagens praktik. Därefter valde jag vilken del av texten som ska analyseras och textenheten är hela meningar eller stycken (Halperin & Heath 2012:320-322).
Fördelen med att använda den kvalitativa metoden framför den kvantitativa är att den förra inte kräver att alla kategorier ska vara färdiga från innan kodningen utförs. Trots att jag till mestadels utgått från tidigare forskning och använt ”stängd kodning”, har jag inledningsvis innehaft en öppenhet gentemot att nya kategorier kunnat växa fram. Processen har varit reflexiv och kodningen har vuxit fram ur en pendelrörelse mellan teori och empiri (Altheide 1996 i Bryman 2011:505; Halperin & Heath 2012:323). I
kodningsutförandet har jag använt minnesanteckningar och arbetat manuellt där jag applicerat etiketter på de meningar som ger indikationer på mina huvudkategorier (a) och (b) (Halperin & Heath 2012:323). Meningar som exempelvis återger (a) surrogatens arbetsförhållande, men vilka skiftar i uttryck eller innebörd, har sedan klassificerats till underkategorier. Havandeskapsförgiftning, ätsvårigheter, livshotande komplikation,
förlust av livmoder utgör underkategorin (a1) ”fysiska påfrestningar”, medan exempelvis koder som sorg vid separation, kärlek för barnet, behålla barnet, att oroa sig för barnet, vara ifrån sin egen familj
klassificerades vid (a2) ”emotionella/psykiska påfrestningar”. Denna kodning utfördes på liknande sätt utifrån kategorin (b) surrogatföretagens praktik. Underkategorierna för (b) är (b1) ”företages reklam” (gåva,
familjebildning, maximera chans för vinst, paketlösning, south eastasian pricing) och (b2) ”företagens
expansionsstrategier” (flytta till oreglerade länder, flexibilitet, informalisering, fängelsestraff). När jag noggrant läst igenom materialet har jag letat efter både det latenta innehållet och det manifesta explicita innehållet. Till följd av att fallstudiens analysenhet utgörs av företagen och
surrogatmödrarna, har jag behövt sortera bort text som exempelvis reflekterar blivande föräldrars uttalanden (Halperin & Heath 2012:319). Väl i analysen har jag använt citat eller längre uttalanden för att illustrera hur min teoretiska begreppsapparat använts för att besvara forskningsfrågan. Analysen har fokuserat på att utvinna teman och beslöja dolda mönster i materialet. I analysavsnittet tydliggörs dessa teman utifrån
styckerubriker som är sammanlänkade med kodningskategorierna och uppsatsens operationaliserande frågeställningar (Halperin & Heath 2012:327).
4.5 Validitet och reliabilitet
Som nämndes kort i materialavsnittet, har majoriteten av mitt material inhämtats från internet. Användning av internetkällor reser frågor kring tillförlitlighet och för att öka studiens reliabilitet har jag påvisat
transparens i hur jag utfört materialinsamling och hur kodningsprocessen såg ut (Halperin & Heath 2012:328). De källkritiska kriterier som jag utgått från när jag behandlat internetkällor är webbsidans auktoritet, trovärdighet, uppdatering och popularitet. Med medvetenhet om att ”privata” hemsidor som företag, inte innehar lika stor auktoritet som exempelvis myndighetssidor, har jag fokuserat på att garantera att surrogatföretagens hemsidor och tidningarnas hemsidor är uppdaterade och välbesökta. Exempelvis baserade jag urvalet av New Life och New Genetics Global utifrån Sam Everinghams hemsida. Everingham är i sin tur nämnd i flera tidningsartiklar och hans hemsida uppdateras veckovis (Denscombe 2016:327-328; Familiesthrusurrogacy 2015e). Fördelen med att använda dokument, i jämförelse med exempelvis eget intervjumaterial, är att den förra minskar risk för partiskhet eller att jag som forskare påverkar vilka uttalanden som görs (Halperin & Heath 2012:318). Däremot måste jag ta i beaktning att jag använder intervjumaterial från andra studier, där en forskare och/eller journalist dels tolkat vad en intervjupersonen sagt och att intervjuarens närvaro kan ha påverkat vad intervjupersonen valt att lyfta fram (Halperin & Heath 2012:330).
Den vanligaste kritiken mot fallstudier är att metoden innehar låg generaliserbarhet och svag extern validitet (Yin 2009:43). Flyvbjerg (2004) ifrågasätter uppfattningen om att generaliserbara slutsatser skall få betraktas som den enda legitima kunskapsproduktionen. Han menar att även om fallstudiens resultat inte går att generalisera till övriga populationer världen över, är den inte mindre giltig eller sann inom sitt specifika kontext eller kunskapsområde (Flyvbjerg 2004:125). Yin (2009) upprepar liknande idéer som Flyvbjerg och menar att det är det felaktigt att värdera fallstudiens giltighet på kravet för generaliserbarhet. Om studien syftar till uppnå statistisk generaliserbarhet är fallstudie opassande som metod, men det leder inte
nödvändigtvis till att statistisk är bättre än fallstudier när det handlar om att tillskansa sig kunskap om den sociala världen. Istället handlar det om att olika metoder har varierande styrkor, som passar olika bra beroende på studiens syfte och forskningsfrågor. Fördelar med fallstudien är att metoden tillhandahåller verktyg för att uppnå hög intern validitet, god deskriptiv kontextualisering och analytisk generaliserbarhet. Analytisk generaliserbarhet uppnås när god överensstämmelse mellan teori och empiri utifrån ett fall, övertygar om teorins förklaringsstyrka av liknande fenomen i andra kontexter (Yin 2009:43; Halperin & Heath 2012:205).
Eftersom det saknas material som kan säga något om industrins storlek mätt i siffror, kan fallstudien belysa hur kvinnor utifrån en specifik kontext, innehar en viss erfarenhet av surrogatprocessen. Målet är inte att uppsatsens slutsats skall kunna presentera stora generaliseringar över huruvida vi kan förvänta oss att alla kvinnor inom den globala surrogatindustrin upplevt liknande osäkerheter. Det handlar istället om att min metodologiska utgångspunkt tillåter mig att betrakta deras specifika subjektiva erfarenheter som en
betydelsefull tillgång till att kunna förstå en sida av surrogathandeln, utifrån där den befinner sig idag. Just eftersom kvinnorna behandlas som varor av de aktörer som är delaktiga inom industrin, ser jag ett ansvar och en möjlighet som forskare att med hjälp av en kritisk begreppsapparat synliggöra kvinnan och människan bakom prislappen.
4.6 Forskningsetik
Forskningsetik berör frågor kring informerat samtycke, integritet och anonymitet. Fördelen med att
majoriteten av mitt material utgörs av surrogatföretagens hemsidor och av nyhetsartiklar som publicerats på internet, är att källorna har skapats för att kunna inhämtas av offentligheten. När materialet skapats för offentligheten finns inte lika stort krav på mig att garantera informerat samtycke och integritet. Däremot var jag noggrann med att bekräfta att surrogatkvinnornas identiteter skyddats i intervjuerna från ”The Phnom Penhs” tidningsartiklar (Denscombe 2016:443). Gällande användningen av intervjumaterial som inhämtas från tidigare forskning, har jag förlitat mig på att den forskning som publicerats i vetenskapliga tidskrifter varit noggrann med att garantera att forskningssubjekten fått delta på frivillig grund och de blivit
garanterade anonymitet (Ekengren & Hinnfors 2012:113-114).
Innan vi går vidare till analysen presenteras en fallbeskrivning av den kommersiella
surrogatmarknaden i Kambodja. Avsnittet inleds med att redogöra för de länder som var först med att
upprätta förbud mot den kommersiella praktiken. Därefter introducerar jag fallets två surrogatföretag, för att sedan behandla påföljderna av det Kambodjanska förbudet. Sist presenteras material som reflekterar de kambodjanska surrogaternas erfarenheter.
5. Fallbeskrivning: Den kambodjanska surrogatmarknaden
Till följd av att surrogatindustrin är flytande och ständigt genomgår förändringar, har det varit avgörande att söka efter konstanter som kan strukturera fallbeskrivningen. De kambodjanska surrogatföretagen och surrogatmödrarna definieras vid fallets analysenheter just eftersom surrogatmarknaden inte skulle kunna existera utan dessa. Kambodja utlyste sitt förbud 2016 och är därmed det land som senast förbjöd
kommersiellt surrogatmödraskap (Sineat et al. 2018). För att fånga in surrogatföretagens mobilitet och flyktighet efter 2016, kan en utgångspunkt i Kambodja tillhandahålla mer aktuell information än exempelvis
Thailand, som inträffade ett år tidigare. Det innebär att det material som avgränsar Kambodja som fall, dels kan användas för att identifiera företags förflyttning innan de anlände till landet, men även var de tvingats flytta efter förbudet.
5.1 Från Indien till Kambodja: staters förbud och företagens expansion
Anledningen till att den militära regeringen i Thailand kom att skissa på ett lagförslag som förbjöd
kommersiellt surrogatmödraskap redan i mitten av 2014, kan härledas till två skandaler som ägt rum i landet några månader tidigare. I början av 2014 uppstod ”Baby Gammy”-skandalen, där en thailändsk surrogat födde tvillingar varav en pojke med downs syndrom, som senare övergavs av sina australiensiska föräldrar. Den andra händelsen refererar till den förmögna Japanska man, som med sin egen sperma och okända äggdonatorer fött 13 barn med hjälp av nio thailändska surrogater (Lefevre 2014; Niyomyat &
Tanakasempipat 2018). Ovannämnda fall blev ett tydligt exempel på konsekvenserna av en oreglerad kommersiell praktik och i början av 2015 godkände Thailand en lag som kunde döma både de företag och utländska föräldrar som köpt surrogattjänsten upp till tio års fängelse (Sineat et. al 2018). Liknande förslag på regleringar har ägt rum i Indien även om lagen ännu inte godkänts och implementerats (Nagaraj 2017). 2015 uppmanade social- och hälsodepartementet surrogatföretag att förhindra utländska föräldrar från att ingå i kommersiella surrogatarrangemang. Året efter formulerades ett lagförslag där förbudet även
inkluderade indiska medborgare (Rudrappa 2017:1-2). Nepal är det tredje landet som förbjudit kommersiellt surrogatmödraskap under 2015. Även här var det en skandal som blev startskottet till förbudet. I och med jordbävningen som ägde rum våren 2015, uppdagades att hundratals indiska surrogater flugits till Katmandu för att utföra födseln där (Rudrappa 2017:6; Abrams 2016).
5.1.1 Surrogatföretagen i Kambodja
Till följd av att Thailand, Indien och Nepal upprättat förbud mot den kommersiella praktiken, började surrogatföretagen söka sig till Kambodja eftersom landet fram till hösten 2016 saknade någon lag som reglerade praktiken (Sineat et. al 2018; Abrams 2016). New Genetics Global och New Life Network är två av minst 14 företag som etablerade sig i Kambodja efter att förbud upprättats i de angränsande länderna (Murdoch 2015). New Genetics Global grundades i Thailand av Josh Lam och deras huvudkontor är placerat i Bangkok. Även om det inte framgår om de är aktiva i alla länder, har de enligt deras hemsida, IVF-kliniker i Thailand, Kambodja och Laos. I företagets marknadsföring återges att de genomfört minst hundratals surrogatgraviditeter. New Genetics Global förklarar även att de tillhandahåller de bästa av två världar, trots att de har västerländskt utbildade läkare och använder sig av den senaste IVF-teknologin erbjuds ”Southeast
Asian-level pricing”. Dessutom finns surrogater till alla, oavsett sexualitet eller om du är ensamstående (Newgeneticsglobal 2018a; Newgeneticsglobal 2018d; Newgeneticsglobal 2018e).
New Life Asia är en del av det globala företaget New Life Network och bortsett den Sydostasiatiska verksamheten är företaget etablerat i bl.a. Georgien och Ukraina. Företaget grundades 2008 och har sen dess hjälpt 7000 föräldrar att skaffa barn via surrogater (Newlifeasia 2018a). Verksamheten i Asien har sträckt sig över Indien, Thailand, Nepal, Kambodja och Laos (Familiesthrusurrogacy 2015c; Familiesthrusurrogacy 2015b; Newlifeindia 2018). Sett till New Lifes verksamhet i Kambodja, har företaget uttryckt att de avslutat sin praktik i mitten av 2016. Intervjuer med blivande föräldrar och surrogatmödrar vittnar däremot om att företaget medvetet jobbat i hemlighet åtminstone fram till början av 2017, trots att praktiken blev illegal i oktober (Maza & Meta 2017; Sineat et al. 2018). Idag saknas material som tyder på att företaget fortfarande är i Kambodja och baserat på informationen som finns på deras egna hemsida och på ”Families Through Surroacy” har de flyttat sin praktik till Laos. Till följd av förbudet i Kambodja skriver New Life Asia på hemsidan att de erbjuder ”cross-border programs” som inkluderar Laos eller Malaysia (Newlifeasia 2018e). På hemsidan ”Families Through Surrogacy” förklaras att New Lifes program består av att anställa surrogater i Thailand, som sedan flyttas till Laos för embryoöverföring, för att därefter flygas tillbaka till Bangkok där de mottar mödravård till vecka 28, för att slutligen resa till Singapore där födseln äger rum
(Familiesthrusurrogacy 2015a; Familiesthrusurrogacy 2015b).
5.1.2 Situationen efter att Kambodja upprättat förbudet
Som nämnts ovan, den 24 oktober 2016 utlyste den Kambodjanska staten ett förbud mot kommersiellt surrogatmödraskap. Vid samma tidpunkt började landet formulera ett lagförslag som endast godkänner altruistiska arrangemang (Sineat et. al 2018; Sokhean & Handley 2018). Ägaren till surrogatföretaget Fertility Solutions PGD, Tammy Davis-Charles, är den enda som dömts till 18 månaders fängelse till följd av att ha upprätthållit praktiken en månad efter förbudet (Sarom 2017). Trots att praktiken var illegal
implementerade Kambodja riktlinjer som tillät föräldrar att införskaffa formella utresevisum fram till januari 2018, i syfte att motverka att blivande föräldrar deltog i trafficking av bebisen. Efter den 8 januari
upphävdes exit-strategin och om föräldrar, företag och/eller surrogatmödrar är delaktiga i kommersiella surrogatarrangemang kan alla parter dömas till fängelsestraff under lagen för trafficking (Sineat et al. 2018).
Trots att kommersiella surrogatarrangemang är illegalt, rapporterade tidningen ”The Phnom Penh Post” i början av 2018, att surrogatmarknaden är fortsatt aktiv informellt (Sineat et. al 2018). Bypolitikern Ouk Savouen bekräftade uppgifterna och han uppgav att i området Putsar har minst 13 kvinnor arbetat som surrogater (Sineat & Handley 2017). Han förklarade att även om praktiken inte sker offentligt, är det vanligt att flertalet kvinnor lämnar byn för två, tre månader för att sedan återvända gravida. Trots att det är svårt för
surrogaterna att dölja sin graviditet, beskrev Savouen att de tvingades gömma sig från offentliga tjänstemän som besökte området. Även grundaren för ”Families Through Surrogacy” Sam Everingham förklarade att trots förbudet, visste han ett flertalet utländska IVF-professionella som fortfarande upprätthöll
provrörsbefruktning för surrogater (Sineat et al. 2018). Dessutom bekräftade Everingham uppgifter som beskrev hur ett dussintals föräldrar kringgått förbudet genom att flyga över sina kambodjanska
surrogatmödrar till Thailand för utföra födseln där, för att sedan återvända hem med barnet via Vietnam eller Singapore (Robertson 2017).
5.2 Surrogatmödrarnas röster: om risker, fattigdom och informalisering
Att föda ett barn är inte olagligt, men att ge bort barnet i utbyte mot pengar kan resultera i ett fängelsestraff upp till fem år för surrogatmödrarna (Sineat et al. 2018). Surrogaten Bophas erfarenheter illustrerar den osäkerhet som drabbade de kvinnor vilka blivit gravida innan det kommersiella surrogatmödraskapet förbjöds. Direkt när gripanden började ske av inblandade aktörer inom surrogathandeln, förhindrade New Life möjligheten för Bopha att få kontakt med varken de blivande föräldrarna eller företaget själv. Bopha blev orolig över att föräldrarna aldrig skulle efterfråga barnet och först i början av november skickade företaget ut mejl till föräldrarna där de skrev att processen skulle fullföljas genom att kontrakten ändrades. Det skulle döljas att pengar var inblandat och man skulle istället få det att framstå som altruistiskt. Dessutom förklarades att praktiken skulle fortgå och att samarbeten med lokala sjukhus skulle ske i hemlighet. Efter upprepade förfrågningar blev Bopha nekad att prata med föräldrarna och bortsett från
ultraljudsundersökningar på sjukhuset en gång i månaden fanns ingen att kontakta om något akut skulle uppstå. Hon förklarade även att hon hade ätsvårigheter på grund av illamående och eftersom det var hennes första graviditet var hon ovetande om vad som skulle hända. De flesta agenturer har krav på att du ska ha fött minst ett barn tidigare och Bopha hade ljugit i sin ansökning om att hon hade ett 5-årigt barn, något som New Life var ointresserade av att bekräfta (Maza och Meta 2017).
Bortsett från intervjun med Bopha, har andra kambodjanska surrogater beskrivit deras upplevelser av det informella surrogatarrangemanget. Ca ett år efter förbudet, förklarade surrogaten Chhum Samphorn att hon spenderat en vecka ensam i Thailand, till följd av att surrogatföretaget ansåg att sjukvården var bättre där. Språkbarriär och ensamhet resulterade i att hon återvände hem till Kambodja för födsel och Chhum uttryckte sorg över att hon aldrig fick se ansiktet på tvillingarna hon burit. Surrogaten Sean Keo vittnar om hon mottagit $5,500 istället för $8,500 som hon lovats. När intervjun gjordes i juli 2017, hade hon
fortfarande inte fått resten av sina pengar och nu hade företaget flytt landet (Sineat & Handley 2017). Malis var omedveten om att hon kunde riskera fängelsestraff om hon arbetade som surrogat, men till följd av fattigdom såg hon ingen annan utväg (Sineat et al. 2018). Den skuldsatta surrogaten Taeary förklarade att
