• No results found

Fjällsjöskolan Årskurs 7-9

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Fjällsjöskolan Årskurs 7-9"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fjällsjöskolan

Årskurs 7-9

Plan mot kränkande behandling och diskriminering

(Likabehandlingsplan)

Enl. Skollagen och diskrimineringslagen Gäller för verksamhetsåret 2016-2017

Reviderad 201609

Jämställdhetsintegrerad 201609

(2)

Innehåll

Inledning 3

Till dig som elev 4

Till dig som förälder 4

Lagen 5

Definitioner 5

Mobbning 7

Uppföljning 8

Utvärdering 8

Ansvar/ansvarsnivåer 8

Förebyggande arbete 9

Varningssignaler 9

Vuxna i skolan 9

Barn/elever 10

Föräldrar – elever 10

Åtgärdsdel – elever 10

Åtgärdsdel – vuxna 11

Bilaga 1 - Policy

Bilaga 2 – Handlingsplan mot kränkande behandling Bilaga 3 – Utvärderingsenkät

Bilaga 4 – Trivselregler

Bilaga 5 – Utförda åtgärder under föregående läsår

Bilaga 6 - Mål för kommande läsår.

Handlingsplan för kommande läsår.

(3)

Inledning

Alla är lika och alla är olika. Alla har samma värde.

Vår likabehandlingsplan syftar till att alla som är aktiva på skolan skall uppleva att de bemöts med respekt och ses som resurser i

skapandet av en god gemenskap och stimulans samt frånvaro av alla former av kränkande behandling.

Det är de vuxnas agerande som sätter normen och skapar det klimat som råder på skolan. Förverkligandet av denna plan kräver därför aktiv närvaro, engagemang och viljan till tydlighet och dialog bland alla vuxna. Det kräver också att den värdegrund som denna plan bygger på är känd av alla på skolan och att arbetet mot kränkande behandling, och hanteringen av eventuella kränkningar, tar sin utgångspunkt i försvaret av de värden som den uttrycker. Inom arbetslaget aktualiseras frågorna regelbundet genom personalkonferenser och arbetslagsträffar.

Likabehandlingsplanen diskuteras även på elevråd och föräldraträffar.

Syftet med detta dokument är därför att beskriva den värdegrund som skall styra allt arbete på vår skola, såväl det vardagliga arbetet och umgänget på skolan som arbetet med att motverka mobbing och annan kränkande behandling. Dessutom finns här de rutiner som skall följas om kränkande behandling trots allt skulle förekomma,

skolans rutiner för uppföljning samt de principer som skall vara vägledande i allt arbete på skolan.

(4)

Till dig som elev

Vi vill att alla som går på vår skola skall känna glädje när vi träffar kamrater och vuxna.

På vår skola är vi goda kamrater. Vi visar hänsyn, är snälla, omtänksamma och har ett vårdat språk.

Om du blir retad, kränkt, hotad, mobbad eller utsatt för våld vill vi att du med en gång berättar detta för en vuxen på skolan eller dina föräldrar/annan vuxen som meddelar oss.

Om någon annan blir illa behandlad vill vi att du med en gång berättar också detta för en vuxen på skolan eller dina föräldrar/annan vuxen som meddelar oss.

De vuxna på skolan är till för att hjälpa dig.

Likabehandlingsplanen ska diskuteras vid klassråd och elevråd.

Den finns även att ta del av på vår hemsida

Till dig som förälder

Vi vill att du som förälder skall känna dig trygg med att ha ditt/dina barn på vår skola. Alla som arbetar på skolan är väl insatta i likabehandlingsplanen och eftersträvar att följa den i det dagliga arbetet med eleverna. Vi vill ha ett aktivt

samarbete med er angående barnen och med denna likabehandlingsplan som grund.

Vi vill att du som förälder noga skall ta del av skolans värdegrund och likabehandlingsplan och att du pratar igenom den med ditt/dina barn.

Om ditt/dina barn skulle utsättas för mobbing, hot, våld eller annan kränkande behandling vill vi att du omgående kontaktar skolan.

Om det skulle komma till din kännedom att ditt/dina barn mobbar, hotar, utsätter andra för våld eller kränker andra barn ber vi dig att göra klart för ditt/dina barn att du inte accepterar detta beteende och att du ser mycket allvarligt på det. Vi vill sedan att du kontaktar skolan så att vi kan arbeta tillsammans för att ditt/dina barn och den/de som blivit utsatta skall må bra.

Du som förälder har ett stort ansvar. Om skolans personal och du som förälder gemensamt tar avstånd från all kränkande behandling, får det en positiv inverkan på barnen. Vi förankrar likabehandlingsplanen bland vårdnadshavare genom

föräldramöten minst en gång per läsår, utvecklingssamtal en gång per termin samt genom hemsidan.

(5)

Lagen

”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet…”

(Skollagen 1 kap. 4§)

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”

(Lgr11 Avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag)

Ovanstående utdrag ur skollag och läroplan, tillsammans med Fjällsjöskolans egna värdegrund för arbetet i skolan, visar på vikten att på alla sätt motverka

diskriminerande/kränkande behandling av barn i skolan.

Den diskriminering/kränkning, i form av t.ex. mobbning, rasistiska beteenden och inte minst ett oacceptabelt språk, som många barn upplever idag, ska i varje

sammanhang, av alla som verkar i skolan motarbetas.

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (Skollagen 6 kap 8§)

Det är viktigt att komma ihåg att varje vuxen har ett ansvar, oavsett vilken funktion i verksamheten man har.

Definitioner

Diskriminerande/kränkande behandling

Diskriminerande/kränkande behandling är ett omfattande begrepp som inte kan eller ska tolkas för snävt. Diskriminerande/kränkande behandling är, som vi ser det, t.ex. mobbning, sexuella trakasserier, rasistiska beteenden eller andra yttringar, såsom utfrysning, osynliggörande och tillmälen, som kan uppfattas som

diskriminerande/kränkande av den enskilde.

Direkt diskriminering

Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, dvs. kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

(6)

funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra elever.

Indirekt diskriminering

Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering Ett barn får inte missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Instruktioner att diskriminera

Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.

Trakasserier

Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn.

Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju

diskrimineringsgrunderna (se ovan). Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av föräldrars sexuella läggning, funktionshinder mm.

Annan kränkande behandling

Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund (se ovan).

Lagen omfattar ett förbud mot repressalier

Med detta menas att om ett barn har anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så får inte barnet bestraffas som en följd av detta.

Skadestånd /diskrimineringsersättning

Genom skollagen och diskrimineringslagen får barn möjlighet att kräva skadestånd respektive diskrimineringsersättning.

När personal bryter mot förbudet att utsätta elever för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd.

Delad bevisbörda.

Om den som företräder barnet visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering, repressalier eller annan kränkande behandling förekommit, är det huvudmannen som ska motbevisa att något sådant inte förekommit.

Nödvärnsrätten.

Det är förbjudet att skada andra människor eller annans egendom. Den i princip enda situationen då användande av våld kan anses godtagbart är vid en

nödvärnssituation. Det innebär att var och en har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse och misshandel av såväl person som egendom. Var gränsen går för vilket våld som kan tillåtas i olika situationer måste bedömas i varje enskilt fall, men det som sägs i lagen är att man inte får använda mer våld än vad

situationen kräver.

(7)

Befogade tillsägelser

Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte

tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.

Vad anser vi vara kränkande behandling?

-Kränkande behandling är när någon säger något elakt eller gör något dumt mot någon annan.

Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. slag och knuffar)

Verbala (t.ex. hotelse och bli kallad hora, bög, svordomar, öknamn) Psykosociala ( t.ex. utsatt för utfrysning, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer)

Text o bildburna (t.ex. klotter, brev o lappar, e-post, sms, mms, teckningar och fotografier.)

Diskriminering/kränkning skall vid varje enstaka tillfälle utredas.

Mobbning

”En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, såsom fysiskt eller psykiskt våld från en eller flera individer.”

(Dan Olweus)

Vår vision:

 Ingen elev eller vuxen ska utsättas för någon form av diskriminerande/kränkande behandling.

 Alla på skolan, samt föräldrar, ska vara involverade i och medvetna om det förebyggande arbetet för att motverka alla former av

diskriminerande/kränkande behandling

 Alla elever, föräldrar, lärare och övrig personal ska känna till och vara väl förtrogen med handlingsplanen

 Handlingsplanen ska vara ett ”levande” dokument på skolan och den ska revideras varje läsår senast vid läsårets slut. Uppföljningen och utvärderingen redovisas i kvalitetsredovisning samt i huvudmannens övergripande

kvalitetsredovisning.

(8)

Uppföljning

Målen i denna handlingsplan ska följas upp genom:

 Frågeenkät till elever.

 Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår

 Medarbetarsamtal, skolledare – anställd 1 gång/arbetsår

Utvärdering

De uppsatta målen i denna handlingsplan ska utvärderas

 Skriftligt 1 tillfälle/ läsår i form av enkät till elever och personal

 Muntligt vid utvecklingssamtalen

 Vid klassråd och elevråd

Ansvar/ansvarsnivåer

Det är varje vuxens ansvar att ingripa mot alla former av diskriminerande/

kränkande behandling. För att skolan ska ha en fungerande plan mot

diskriminerande/kränkande behandling, är det också viktigt att varje elev och vuxen känner till vart, eller till vem, man ska vända sig, när man upptäcker att någon blir kränkt.

Mentor 0624-51 20 25 (personalrum) Rektor Susanne Sjödin 0624-51 20 57

Skolsköterska Helen Överli-Sundqvist 070-381 18 33 Kurator Pernilla Jönsson 070-202 62 90

Enligt handlingsplanens åtgärdsdel, ska personalen omedelbart underrättas. Det är alltså personalen på skolan som är nyckelpersonerna. Det är de som känner elever och vårdnadshavare. Personalen är de som har det största ansvaret. Det är de som ska samtala med elever, det är de som kontaktar och informerar vårdnadshavare och det är de som ska upprätta åtgärdsprogram om det blir nödvändigt, samt ta kontakt med elevhälsan. Det är också personalen som informerar rektor, om inte rektor fått första informationen. Rektor är ytterst ansvarig på området för frågor rörande diskriminerande/kränkande behandling. Rektor ska enligt åtgärdsdelen i handlingsplanen, informeras i ärenden som rör diskriminerande/kränkande behandling och det är rektor som beslutar om ärendet ska överlämnas till elevvårdsteamet.

Likabehandlingsarbetet bör präglas av ett helhetstänkande och ingå i det

systematiska arbetsmiljöarbetet, i arbetet med ordningsregler och i skolans övriga arbete.

(9)

Förebyggande arbete

Skolans värdegrundsarbete ska genomsyra hela verksamheten.

Målsättningen är att ge eleverna en trygg vistelse på skolan.

Det förebyggande arbetet organiseras genom att:

 Vår policy (se bilaga 1) genomsyrar allt vi gör i skolan.

 Kartläggning görs bland barn/elever genom enkäter, intervjuer m.m. (se bilaga 3)

 Vuxna vistas på strategiska platser t.ex. matsal, korridorer och kapprum.

 Handlingsplanen (se bilaga 2 o 4) tas upp på föräldramöten.

 Man diskuterar och följer upp förebyggande arbetet på personalkonferenser och vid elevråd.

Varningssignaler

Eleven…

 …försöker alltid vara nära en vuxen i fria situationer

 …blir förlöjligad, en som man driver med

 …har ont i magen, ont i huvudet, stor ströfrånvaro

 …är inblandad i bråk och skoj, som ofta upplöses när någon vuxen kommer nära

 …går ofta ensam på raster

 …tappar lusten, ingenting är roligt längre

 …är okoncentrerad i sitt arbete, gör inte sina läxor

Vuxna i skolan

Alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder

Alla vuxna ska arbeta för en miljö där alla kan känna sig trygga och känna tillit Alla vuxna ska klart deklarera sin ställning till alla former av

diskriminerande/kränkande behandling

(10)

Alla vuxna som misstänker eller har bevis för att barn/elev på något sätt kränks måste kontakta platschef/rektor.

Pedagogisk personal måste vara observant på frånvaro och allt som kan tyda på att eleven vill utebli från skolan.

Elever

Det är varje elevs ansvar att vara och uppträda som en god kamrat. När en elev ser någon annan utsättas, eller själv blir utsatt för diskriminerande/kränkande

behandling, ska eleven snabbt ta kontakt med personal i skolan.

Föräldrar

Som vårdnadshavare bör du ofta prata med ditt barn/elev om hur han/hon upplever skolan.

Om du misstänker att barnet/eleven inte trivs eller känner sig illa behandlad bör du ta ditt barns upplevelser på allvar och ta kontakt med mentor eller rektor i skolan.

Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling bör du:

göra klart för barnet att du inte accepterar detta och ta kontakt med mentor eller rektor i skolan.

Åtgärdsdel – om en elev blir kränkt

1. Du som uppmärksammar en kränkning (vuxna, personal, vaktmästare, lokalvårdare och vikarier) Blunda inte! Visa att Du har upptäckt situationen.

Tala om att Du inte accepterar deras handlande. Ta hand om den drabbade eleven, dokumentera.

2. Om någon i personalen kränker ett barn tas detta upp med rektor. Rektor har ansvar för att utreda fallet och vidta åtgärder. Åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing.

3. Mentor till inblandade elev informeras.

4. Respektive mentor samtalar med inblandade elever och lyssnar till deras versioner enligt handlingsplan vid mobbing. Rektor informeras.

5. Respektive mentor informerar vårdnadshavare till både drabbad barn och den/de som utfört kränkningen. Mentor har återkoppling med

föräldrar/elever, så länge det behövs. Rektor informeras fortlöpande.

(11)

6. Ärendet tas upp för diskussion i personalgruppen. Ärendet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas vid behov. Rektor informeras fortlöpande.

7. Åtgärdsprogrammet följs upp av respektive mentor.

8. När alla andra vägar är prövade begär mentor att rektor kallar till elevvårdskonferens.

9. Åtgärdsprogram bifogas denna begäran.

10. Rektor är ytterst ansvarig och kan vid vissa tillfällen begära hjälp av huvudman.

Åtgärdsdel – om vuxen blir kränkt

1. Blir någon i personalen på skolan kränkt av ett barn/elev tas detta upp med barn/elev och barn/elevens vårdnadshavare. Rektor och skyddsombud informeras. Åtgärder enligt handlingsplan vid kränkande behandling.

2. Om någon i personalen blir kränkt av annan vuxen tas detta upp med rektor som har ansvar för åtgärder enligt arbetsmiljöplanen. Skyddsombudet informeras.

3. Om en vårdnadshavare kränker någon i personalen, informeras rektor som har ansvar för åtgärder enligt handlingsplan vid mobbing. Skyddsombudet informeras.

4. Rektor är ytterst ansvarig för barn/elevvård och arbetsmiljöfrågor och anmäler allvarliga fall av diskriminerande/kränkande behandling till Arbetsmiljöinspektionen.

Bilagor: 1. Policy

2. Handlingsplan mot kränkande behandling/mobbning 3. Utvärderingsenkät

4. Trivselregler

5. Utförda åtgärder under föregående läsår, 6. Mål och handlingsplan för kommande läsår

(12)

Bilaga 1

Policy

För att alla i vår verksamhet skall må bra och ha goda chanser till personlig

utveckling har vi på vår skola en gemensam policy som bygger på sex nyckelord som skall känneteckna vår vardag.

Trygghet Respekt

Självförtroende Empati

Vårdat språkbruk Jämställdhet

Med trygghet menar vi

…att kunna gå till skolan och vistas i skolans alla miljöer utan oro och rädsla

…att känna att det finns vuxna och jämnåriga som bryr sig och som man kan lita på

…att ha rutiner och regler som förstärker tryggheten hos alla som verkar i skolan Med respekt menar vi

…att acceptera varandras olikheter, såväl fysiska som psykiska Med självförtroende menar vi

…att våga tro att man kan och duger med empati menar vi

…att kunna leva sig in i andras känslor Med vårdat språkbruk menar vi

…ett språk fritt från svordomar, könsord och andra kränkande uttryck Med jämställdhet menar vi

…att respektera och ha förståelse för varandras olikheter och erfarenheter och se det som en gemensam tillgång

(13)

Bilaga 2 Handlingsplan mot KRÄNKANDE BEHANDLING/ MOBBNING

All kränkande behandling kräver akuta åtgärder!

Nedanstående handlingsplan ska följas!

Exempel på kränkande behandling kan vara:

hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter, anonyma brev, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning, utfrysning mm.

En person är mobbad om han, eller hon, upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus).

Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem med samarbete bör i allmänhet ses som normala företeelser, såvida handlingarna inte syftar till att skada eller medvetet kränka en person.

På vår förskola skall ett demokratiskt synsätt råda. Detta innebär att det är alla vuxnas och elevers skyldighet att motarbeta alla former av kränkande

behandling, både när det gäller:

o barn mot barn o barn mot vuxen o vuxen mot barn o vuxen mot vuxen

Enligt skollagen är skolan skyldig att motverka alla former av kränkande

behandling och rektor har det övergripande ansvaret för att detta efterlevs.

(14)

Steg Beskrivning Hur?

1 Utse ansvarig Vilka är berörda? Starta processen

2 Samtal med den utsatte Vad har hänt? Hur blir han/hon plågad? Vem plågar? Var sker mobbningen?

När sker mobbning en?

3 Samtal med mobbaren eller den som kränker

Tala om vad du vet Uppmuntra den drabbade att tala om händelsen. Gör det hela till ett gemensamt problem som skall lösas.

Inrikta på konstruktiva förslag. Vad skall vi göra?

4 Prata med medhjälparna innan skolan/förskolan kontaktar hemmet. Eleven ges först en chans att själv berätta för hemmet om vad som hänt.

Samma taktik som i steg 2

Tala med dem en och en i snabb följd för att förhindra möjligheten att lägga upp en bestämd taktik.

5 Mobbarna och medhjälparna får en gemensam uppgift

Samtal med alla inblandade

6 Gruppsamtal med offret, mobbare, medhjälpare och neutrala elever

Upplever ni alla att mobbningen upphört?

Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre?

Hur skall mobbningen kunna undvikas i framtiden?

7 Dokumentation Skriftlig

dokumentation av alla steg och åtgärder

Dokumentationen förvaras inlåst hos rektor

8 Uppföljning Ev. nya åtgärder

Mobba= att utesluta ur kamratkretsen och illa behandla, förtrycka (Svenska Akademiens ordlista)

(15)

Bilaga 3 Utvärdering lå 16-17 Fjällsjöskolan åk 7-9

För att vi ska kunna göra skolan ännu bättre i Backe rektorsområde behöver vi veta vad du tycker. Svara därför så ärligt du kan. Svaren är anonyma och behandlas med försiktighet.

1. I vilken klass går du? åk 7  åk 8  åk 9 

2. Är du tjej eller kille? tjej  kille 

3. Känner du dig trygg i skolan? ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

4. Får dina föräldrar veta vad som händer i skolan?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

5. Lyssnar de vuxna i skolan på vad du tycker?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

6. Lyssnar skolan på vad dina föräldrar tycker?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

7. Får du vara med och planera ditt arbete i skolan?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

_______________________________________________________________________

(16)

8. Får du prova på mer än ett arbetssätt i skolan?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

9. Använder du datorn i skolarbetet?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

10. Beskriv hur du upplever dina arbetsuppgifter.

allt för svåra  lagom svåra  allt för lätta 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

11. Finns det läromedel som har för svårt språk? Ge i såfall exempel på i vilket ämne.

________________________________________________________________________

________________________________________________________________________

12. Tar du eget ansvar för ditt arbete?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

13. Tar du dig tid att tänka över det du lärt dig?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

14. Hur tycker du att utvecklingssamtalen fungerar? bra  dåligt  Kommentar:______________________________________________________________

_______________________________________________________________________

(17)

15. Diskuterar ni i skolan om flickors och pojkars lika värde?

ofta  ibland  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

16. Pratar ni i skolan om att alla människor har lika värde oavsett hudfärg, nationalitet, handikapp o.s.v.?

ofta  ibland  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

17. Skulle du ibland vilja vara i en ren flick- eller pojkgrupp?

ja  nej  ibland 

Kommentar:______________________________________________________________

18. Om du svarade Ja eller Ibland på förra frågan, skriv i så fall vilket/vilka ämnen det gäller för.

________________________________________________________________________

19. Reagerar lärarna på ett dåligt språkbruk hos eleverna?

ja  nej  Ibland 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

20. Skulle du behöva mer PRAO under din skoltid?

ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

21. (Denna fråga gäller bara åk 9) Hur har informationen inför ditt gymnasieval varit?

mycket bra  bra  dålig  mycket dålig 

(18)

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

22. Vet du hur du sköter din kropp för att må bra?

ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

23. Har du lärt dig att vara rädd om naturen?

ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

24. Kan du källsortera sopor?

ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

25. Hur är skolmaten?

mycket bra  bra  dålig  mycket dålig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

26. Känner du dig stressad när du äter din skollunch?

alltid  ofta  sällan  aldrig 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

27. Trivs du i klassrumsmiljön?

mycket bra  bra  dåligt  mycket dåligt  Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

(19)

28. Hur är skolans utomhusmiljö?

mycket bra  bra  dålig  mycket dålig  Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

29. Är du nöjd med antalet gånger som du fått se teater- eller musikarrangemang i skolan?

nöjd  missnöjd 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

30. Får du lära dig vara kritisk till det som presenteras i media (TV, radio, tidningar, filmer, Internet)?

ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

31. Drar skolan nytta av människor från andra länder och kulturer i vårt närsamhälle för att lära ut om andra kulturer?

ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

32. Arbetar skolan med att motverka rasism och främlingsfientlighet?

ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

33. Blir du uppmuntrad i skolan att röra på dig varje dag?

ja  nej 

Kommentar:______________________________________________________________

________________________________________________________________________

(20)

Bilaga 4

Trivselregler för Fjällsjöskolan

Gäller f.o.m ht 2016 På Fjällsjöskolan har vi tillsammans ett ansvar för att:

• Alla får en bra arbetsmiljö och känner trivsel och trygghet

• Alla respekterar varandra och visar hänsyn

• Alla vårdar skolan

För att det ska blir trevligt för alla på Fjällsjöskolan har vi kommit överens om följande regler:

• Vi uppträder trevligt mot varandra och använder ett vårdat språk, som inte kan uppfattas som sårande eller kränkande.

• Vi visar respekt för varandras arbete. Alla ska kunna arbeta och lära sig.

• Vi kommer i tid och har med oss det material vi behöver till lektionerna.

• Vi är rädda om egna och andras tillhörigheter, skolans lokaler och material.

• Vi lägger allt skräp i papperskorgar och håller snyggt efter oss.

• Vi tar av oss ytterkläder under lektionstid, i matsalen och under gemensamma samlingar.

För att få en bra arbetsmiljö och ge alla tillfälle att arbeta och lära sig har vi kommit överens om följande:

• Inget störande prat eller uppförande under lektionstid.

• Mobiltelefoner ska vara avstängda eller inställda på ljudlöst under lektionstid.

• Mp3-spelare och liknande ska vara avstängda under lektionstid, om inte annat är överenskommet med undervisande lärare.

• Ingen förtäring under lektionstid.

Om någon elev bryter mot reglerna

Om någon bryter mot reglerna vid upprepade tillfällen träffas elev, vårdnadshavare, mentor och rektor för att diskutera det inträffade och vidta lämpliga åtgärder.

Reglerna i grundskoleförordningen tillämpas.

Vi ska alltid ha rätt att ångra oss, be om ursäkt och göra rätt för oss genom att t.ex.

ersätta eller städa upp.

Vid mindre upprepade förseningar sker återläsning med 40 minuter. Samma sker vid senare ankomst än 5 minuter.

Mobiler som inte hanteras enligt reglerna förvaras på skolexp. fram till skoldagens slut.

Sådant som är brott i samhället är också brott inom skolans område och ska polisanmälas.

Ordningsreglerna avstämdes i elevrådet oktober 2016.

(21)

Bilaga 5

Utförda åtgärder under föregående läsår (15/16)

Värdegrundsfrågor har lyfts av all personal. Detta har gjorts bland annat genom filmer om mobbning och rasism samt med medföljande diskussioner,

värderingsövningar, övriga samtal och diskussioner om allas lika värde.

Vår policy har aktualiserats genom att eleverna fått uttrycka de sex punkterna trygghet, respekt, jämställdhet, självförtroende, empati och vårdat

språkbruk i estetisk form under framför allt bild- och tekniklektioner.

Vi har deltagit i Jamtlis program ”På flykt” för åk 9.

Utvärderingsenkät har genomförts inför varje utvecklingssamtal och vid läsårsslut. I de fall där vi har fått signaler om att kränkning eller mobbning förekommit, har vi arbetat enligt vår handlingsplan mot kränkande behandling och mobbning.

Likabehandlingsplanen har lyfts och diskuterats med elever, personal och föräldrar.

Medarbetarenkäten har följts upp på konferenstid.

Analys och åtgärder

Våra enkäter och samtal visar att de allra flesta elever trivs på skolan och upplever sig inte illa behandlad på något sätt. Ett fåtal elever har dock

behandlats illa bland annat genom att kränkande och nedvärderande sms och snapchats har skickats på fritiden och detta har såklart påverkat situationen i skolan, då både de som känts sig utsatt och de som orsakat detta går på vår skola. Därför har dessa kränkningar uppmärksammats och vi har följt vår

handlingsplan. Detta har retts ut och följts upp och vid uppföljningarna upplever den som utsatts att detta har upphört och att allt känts bra igen.

Bilaga 6

(22)

Mål för kommande läsår (16/17)

Att ingen skall känna sig kränkt eller mobbad.

Att våra nya elever skall känna sig välkomna och på ett naturligt sätt kunna umgås med övriga elever.

Handlingsplan för kommande läsår (15/16)

Vi skall fortsätta och aktualisera vår policy genom att eleverna får uttrycka de sex punkterna trygghet, respekt, jämställdhet, självförtroende, empati och vårdat språkbruk under lektioner och temaaktiviteter.

Fortsatt värdegrundsarbete genom filmer om mobbning och rasism med medföljande diskussioner samt värderingsövningar och samtal om allas lika värde.

Så snart tillfälle ges skall vi låta eleverna arbeta i smågrupper så att alla får en chans att bättre lära känna varandra och inte minst alla våra nya elever.

Deltagande i möjliga kulturarrangemang som ex Jamtlis program ”På flykt” för åk 9. Detta för att öka förståelsen för vad andra människor kan ha upplevt, men också ge tillfällen att träna sig att känna empati med andra.

Temaarbeten för att lära mer om främmande kulturer och ta tillvara de kunskaper som våra nyanlända elever besitter.

Under läsåret 16/17 har vi på Fjällsjöskolan särskilt fokus på elevernas

arbetsmiljö. Detta ska tas upp och diskuteras vid varje mentorsträff och elevråd.

References

Related documents

För att kunna leka som en jämlik kamrat krävs att barnen har ett bra självförtroende och vågar framföra sina egna idéer inför sina kamrater. Ett barn som ger med sig hela

Den andra världen kan också utnyttjas för att gestalta något onåbart, en utopi, en värld som bara finns i fantasin, men som man i sagan kan komma i kontakt med, som i Peter Pan

Using contract data on bus tenders along with operator workplace data, probit regressions were carried out to determine the impact of distance from workplaces to contracts, as well

Det går även att konstatera att ett tätare samarbete mellan Ölands Turismnätverk och exempelvis Kalmar Länstrafik, likt det Åre har med SJ, kan skapa bättre

Den ena studien visar att personer med RLS har signifikant lägre livskvalité i form av försämrad sömnkvalité, medan den andra påvisar att sömndurationen, samt sömnpåverkan

Samtidigt kunde känslan av att vara beroende även upplevas av den äldre som positivt, eftersom den äldre personen kände trygghet i vetskapen att kunna få hjälp och bli

Category 1: Only slightly sintered ash that falls apart when touched. Category 2: Somewhat sintered ash that keeps together when touched but can be broken apart. Granules are

Syftet med studien var att undersöka hur människor som söker anknytning till partner i Sverige hos Migrationsverket upplever sin situation och hur prövningsprocessen och