Intimitet tar sig fler uttryck

”INTIMITET TAR SIG FLER UTTRYCK”

En studie om kvinnors förändrade upplevelser kring sitt

sexualliv i samband med föräldraskap.

ISABELLE RUBERG

Examensarbete i sexologi 30 hp

Master programmet i sexologi Malmö Universitet Februari 2018 Hälsa och samhälle

2

”Intimitet tar sig fler uttryck”- en studie om kvinnors

förändrade upplevelser kring sitt sexualliv i samband

med föräldraskap.

Isabelle Ruberg

Ruberg, I. ”Intimitet tar sig fler uttryck.” En kvalitativ studie om kvinnors förändrade upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Examensarbete i Sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.

Bakgrund: Att bli föräldrar kan för många individer innebära en stor förändring i ens liv både utifrån den enskilda individen men även i relationen till ens partner. Med föräldraskapet medföljer oftast flera förväntningar och en ny rollfördelning som i sin tur kan vara svårt för föräldrarna att balansera emellan. Vidare visar flera studier att faktorer som trötthet, att barnet får all uppmärksamhet och att det finns mindre tid för relationen till ens partner, påverkar individens upplevelse av sexuell lust och dennes vilja till ett intimt sexualliv. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Metod: Semistrukturerade intervjuer som utfördes med åtta kvinnor via en Google chatt. För analysen av intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord resulterade i delteman och huvudtema. Resultat och analys: Ur scriptteorin utgick jag från det

interpersonella och det kulturella scriptet för att analysera hur dessa script förändrar kvinnors upplevelser av sitt sexualliv i samband med föräldraskapet. Analysen utmynnade i ett

övergripande tema ”Intimitet tar sig fler uttryck”. Resultatet i studien visar att majoriteten av

kvinnorna upplevde att intimitet fick en djupare innebörd efter barnet hade fötts. Flera av kvinnorna beskriver att innan de fick barn så upplevde de att intimitet sammankopplades mer med en fysisk attraktion till deras partner samt större fokus på sexualliv. Efter barnet har fötts beskriver flera av kvinnorna istället att deras upplevelse av intimitet är något som

sammankopplas utifrån ett större behov att ha en emotionell närhet och beröring tillsammans med sin partner. Vidare framgick det även i resultatet att flera av kvinnorna beskrev hur de tidigare sammankopplade upplevelsen av attraktion till deras partner och dennes utseende, medan idag efter barnet har fötts så uppgav flera av kvinnorna att de istället upplevde en större attraktion till deras partner om de fick hjälp med omsorgen av barnet. Konklusion: I analysen av intervjumaterialet var det främst det interpersonella och det kulturella scriptet som var framträdande utifrån informanternas upplevelser av intimitet. Utifrån vad resultatet i denna studie visade så efterfrågar jag i den framtida forskningen kring föräldraskap och sexualitet mer fördjupning i individers upplevelser av intimitet efter de har fått barn. Det innebär ett bredare perspektiv kring vad intimitet generellt innebär efter barnet har fötts, än vad forskningen till stor del visar nu.

3

”Transform the meanings of intimacy” – a study about

women’s changed experience about their sexual life

associated with the parenthood.

Isabelle Ruberg

Ruberg, I. ”Transform the meanings of intimacy.” A qualitive study about women’s changed experience with their sexual life associated with the parenthood. Master Thesis in sexology, 30 hp. Malmö University: Faculty of health and Society, 2018

Background: Several studies show when you become parent it can for many people be a big change in their life, both for the individual but also in relation to their partner. The parenthood often brings several expectations and new roles in the relationship that can be difficult for the parents to balance between them. Further, several studies show that factors for example, tiredness, child gets all attention and less time for the relationship with your partner, effects people’s experience to feel sexual lust and their will to have intimacy and sexual life. Aim: The aim of the study is to illustrate women’s experience about their sexual life associated with the parenthood. Method: Semi structured interviews were conducted with eight women by Google chats. For the analysis of the interviews a qualitive content-analysis was used were keywords resulted in categories and themes. Result and analysis: From the script theory I used the interpersonal and the cultural script to analyse how these scripts change women’s experience of their sexual life associated with the parenthood. The analysis emerged in to a main theme” Transform the meanings of intimacy”. The result of the study shows that most of the women experience that intimacy got a deeper meaning after the child was born. Several women describe how they before having children experienced intimacy in connection to a more physical attraction to their partner and a bigger focus on their sexual life. Today several of the women describe instead that their experience of intimacy is more connected with a bigger need of an emotional closeness and touch together with their partner. Further the study shows, that several of the women described how they earlier associated the feelings of

attraction to their partner and the partner’s look. After the child was born, several of the women instead felt a bigger attraction for their partner if the partner helped more with the care of the child. Conclusion: With the analysis of the interview material it was mainly the

interpersonal and cultural scripts that were prominent based on the informants' experiences of intimacy. Based on the result of this study, I ask for future research on parenting and sexuality with a wider focus on individuals' experiences of intimacy after they have had children. It means a broader perspective of what intimacy generally means after the child has been born, than what the research largely shows now.

4

FÖRORD

Stort tack!

Först och främst till alla ni informanter som valde att på ett öppenhjärtigt sätt dela med sig av era erfarenheter och tankar, ni gjorde denna studie blev möjlig.

Tack till min handledare Aje Carlbom som har bidragit med sina värdefulla reflektioner och även utmanat mig att medvetandegöra nya tankesätt för att framhäva essensen i uppsatsen.

Även tack till alla mina fina kurskamrater som med era olika arbetslivserfarenheter och per-spektiv har bidragit till väldigt bra diskussioner. Så tack för att ni finns.

Anders, tack för att du alltid finns vid min sida, med dig så är allt möjligt. Även tack för alla texter du har korrekturläst, jag vet inte hur jag skulle klara det utan dig.

Gustav, Oliver för att ni varje dag får mig att bli medveten vad som verkligen är viktigast i li-vet. Framförallt tack för tålamodet och förståelsen ni har visat mig.

5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD ... 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5

INLEDNING ... 7

Syfte och frågeställningar ... 7

BAKGRUND ... 8

TIDIGARE FORSKNING ... 9

Upplevelser av sexualitet och intimitet ... 11

Barnen som främsta prioritet ... 11

Trötthet och sömn ... 12

Upplevelser av kroppen och utseende ... 12

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 12

METOD ... 14

Urval ... 14

Semistrukturerad intervju ... 15

Databearbetning och analys ... 16

Kvalitativ innehållsanalys ... 16

Genomförande av analys ... 16

Etiska övervägande ... 17

EMPIRI OCH ANALYS ... 18

Intimitet tar sig fler uttryck ... 18

En vilja till närhet och beröring ... 18

Det psykiska triggar i sin tur den fysiska närheten ... 19

Attraktionen får nya dimensioner ... 20

Upplevelser av utseende och kroppen ... 21

6

Vara den som tar initiativ ... 23

Samhällets normer kring sex ... 26

SAMMANFATTNING AV RESULTATET ... 28

DISKUSSION ... 29

RESULTATDISKUSSION ... 30

AVSLUTANDE DISKUSSION/SLUTSATS ... 33

REFERENSER ... 34

BILAGA 1 ... 36

7

INLEDNING

Idag finns det en mångfald av sexualiteter och vi blir ständigt upplysta hur de i sin tur formar våra beteende och upplevelser, främst att det finns ett stort intresse vad sexuell tillfredställelse innebär och vilka sexuella praktiker individen finner njutningsbart. (Elmerstig, 2012) Sexuali-tetsfrågor kan på många sätt ses som en integrerad del av hur normer och kulturella aspekter i samhället påverkar individen men även dennes välmående och livskvalitet. Att få barn kan för många personer vara omvälvande och det kan i sin tur ha en påverkan utifrån hur personen uppfattar sig själv, sin kropp och i relationen till deras partner. (Perel, 2006) Vidare så innebär även föräldraskapet särskilt i början trots förväntningar av trygghet att föräldrar får mindre tid för sig själv, mindre sömn samt en påverkan på individens sexuella lust och dennes vilja till närhet och ett sexualliv. (Perel, 2006), (Plantin, 2011) Generellt kan man se att den tidigare forskningen av föräldraskap och sexualitetsfrågor fokuserar främst utifrån att bidragande fak-torer såsom trötthet, egna kropptillfredställelse sammankopplas varför kvinnors upplevelser av intimitet och sexuell lust påverkas efter de har fått barn, både enskilt för dem samt i relat-ion till deras partner. Trots att det finns en mångfald inom sexualitetsfrågor så är majoriteten av forskningen kring sexualitet och intimitet i samband med föräldraskap främst inriktad kring upplevelser i början av det nyblivna föräldraskapet, studier som undersöker kvinnor med barn som är från 1,5 år och äldre är mer begränsade. I den här studien vill jag därför be-lysa kvinnors upplevelser av sitt sexualliv i samband med föräldraskap, samt undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt efter de har fått barn.

Syfte och frågeställningar

Syftet är att belysa kvinnors upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Frågeställningen jag kommer utgå ifrån i min studie är följande:

8

BAKGRUND

I följande del kommer begrepp och definitioner presenteras som är relevanta för denna studie. Sexualitet

Sexualiteten är en integrerad del av varje människas liv. Utifrån våra känslor, hur vi ser på oss själva och andra kan i sin påverka hur vi upplever våra sexuella känslor, beteende och den sexuella upplevelsen. Enligt World Association for Sexology (WAS) så beskrivs sexualiteten så här: (Ousis, 2012)

Sexualitet är en integrerad del av personligheten hos varje människa. Dess fulla utveckling är beroende av tillfredsställandet av grundläggande mänskliga behov såsom en längtan efter in-timitet, att få uttrycka sina känslor, njutning, ömhet och kärlek. Sexualiteten är skapad genom en samverkan mellan individen och sociala strukturer. (a.a)

Sexuell lust

Det finns en bred forskning kring hur de psykologiska faktorerna såsom rädsla för ensamhet och närhet i sin tur kan påverka den sexuella upplevelsen. Därav har forskningen till stor del fokuserat vad sexuell lust egentligen är och hur den uppkommer. Många forskare har tidigare använt sig av den linjära modellen där lust bl.a. har beskrivits vara spontant som ingår i den sexuella aktiviteten men även att lust enbart utgör en startpunkt och att den orgasmiska upple-velsen är den enda slutpunkten. (Elmerstig, 2012) Idag diskuterar man mer utifrån en cirkulär modell som sexualitet forskaren Rosemary Basson förespråkar. Elmerstig, 2012 tar vidare upp att Basson beskriver att många kvinnor utgår mer från ett neutralt läge när de går in i en sexu-ell interaktion. Hon beskriver att det kan finnas flera olika anledningar till att ingå i en sexusexu-ell interaktion som då inte behöver vara en av sexuell natur. (Elmerstig, 2012) Det kan istället in-nebära exempelvis lust till närhet, en önskan att känna sig attraktiv, dela fysisk sexuell njut-ning men även ett behov uppfylla feminitetsideal. Enligt cirkulära modellen behöver det inte innebära att personen känner lust från början utan lust och upphetsningen kommer samtidigt inne i cirkulära strukturen. Med den cirkulära strukturen oavsett anledningar så är det mycket individuellt hur sexuella stimuli kan upplevas. Fysiologiska faktorer som kan påverka upple-velsen av sexuella stimuli kan vara bl.a. hormoner och trötthet. De psykologiska faktorerna kan istället vara en känsla att inte duga och oro. (a.a)

9 Även med Bassons cirkulära modell så förtydligar den att kvinnors förmåga att känna lust kan skilja sig åt eftersom lust kan både komma spontant men även vara kopplat till responsen av något som sker. Detta innebär att lust och den sexuella upplevelsen är i högsta grad något väl-digt individuellt. (Elmerstig, 2012)

Intimitet

Intimitet idag betyder en mångfald av olika praktiker trots att det oftast sammankopplas huruvida par är tillfredsställda med sitt sexliv. Forskningen visar på att ju mer jämställt ett par är när de har blivit föräldrar så upplevs i sin tur en djupare intimitet i relationen. Faircloth, 2015 beskriver bl.a. att Giddens och Bauman har visat med deras arbete att intimitet som innebörd har genomgått en förändring över tid. De pratar om att den reflexiva

moderniseringen har medfört en förändring från det mer traditionella parrelationer med ojämlikhet mellan män och kvinnor för att sedan gå mot en mer tillfredsställande relation, en mer plastisk sexualitet. (Faircloth, 2015) Vidare tar Faircloth, 2015 upp att Giddens har beskrivit att den senare delen av 1900-talet har innefattat mer utifrån den ”rena relationen” vilket istället för att ha inneburit skyldigheter och plikter så har fokuset varit mer på hur man skapar en god kommunikation och överenskommelse. Efter Giddens forskning har forskare inom fältet av familj och relationer, på senare år påvisat ett mer bredare perspektiv av intimitet, med exempelvis ett större fokus på individens egna liv separerat från familjen och intimitet sammankopplat till en gemenskap och förtrolighet med andra. (a.a)

TIDIGARE FORSKNING

Under hösten 2016 fram till i mitten av februari 2017 gjordes litteratursökningen. För att få en överskådlig bild av den tidigare forskningen så gjordes olika blocksökningar i databaserna, Cinahl, Pubmed, Social abstract och via Malmö högskolas digitala katalog Summon. Med de befintliga artiklarna jag fann så gjorde jag en sökning av referenser för att i sin tur finna mer artiklar som var relevanta för min studie. Majoriteten av forskningen kring föräldraskap och intimitet fokuserar främst på vilka faktorer som påverkar upplevelsen av sexualitet och intimitet. Dessa faktorer kan exempelvis vara trötthet, att barnen är främsta prioritet och kvinnors tillfredställelse av deras kroppar efter barnet har fötts. Mestadels av forskningen beskriver främst kvinnors upplevelser i samband med nyblivet föräldraskap och upp till ett år, därefter är forskningen mer begränsad utifrån kvinnors upplevelser av intimitet och sitt

10 sexualliv när de har barn upp till två år. Utifrån den tidigare forskningen som finns kring sexualitet och intimitet i samband med föräldraskapet, har jag valt att beskriva utifrån följande teman; föräldraskapet, upplevelser av sexualitet och intimitet, barnen som främsta prioritet, trötthet och sömn och upplevelser av kroppen och utseende.

Föräldraskap

I dagens samhälle kan föräldraskapet innebära en stor omställning vilket kan för många individer innebära en ny sorts anpassning och ett större fokus kring barnet vilket i sin kan bidra till att vissa föräldrar upplever en minskning av passion, initiativ till sex och intimitet i relationen. (Ahlborg& Strandmark, 2005) Andra bidragande faktorer till varför intimiteten kan påverkas efter barnet har fötts är hur rollfördelningen ser ut sinsemellan föräldrarna. Traditionellt sett och fortfarande idag påvisar en stor del av forskningen upp att kvinnor upplever sig ha främsta huvudansvaret för barn och hushåll. Detta medför att kvinnor traditionellt stereotypiseras utifrån en viss förutsatt given könsroll. (a.a) Vidare i den kvalitativa studien av Ahlborg & Strandmark, 2005 uppgav vissa mödrar att deras partner hade svårigheter att prioritera mellan jobb och familjen. Det medförde i sin tur att de själva fick ta ett större ansvar för hem och barn vilket skapade en obalans och ojämlikhet i

relationen. (a.a) Många föräldrar kan därför efter de har fått barn uppleva att det är en sorts tröskel att komma över för att kunna återfå sitt sexualliv som det tidigare har varit. (Olsson et al. 2005) Vidare beskriver Olsson et al. 2005 i sin studie där de intervjuade kvinnor i sex fokusgrupper, 3–24 månader efter barnet hade fötts. Kvinnorna uppgav vikten att få en balans i deras sexualliv där vissa av dem hade sex trots att de inte direkt upplevde någon sexuell lust. (a.a) Detta bekräftas även i den kvalitativa studien av (Woolhouse et al. 2012) där det

framgick att majoriteten av kvinnorna hade upplevt en minskning av sin sexuella lust under graviditeten och efter barnet hade fötts. Faktorerna som oftast det kan bero på är exempelvis i relation till fysiska orsaker såsom trötthet, amning och hormonellt men även psykosociala, exempelvis en anpassning till att bli föräldrar, frustation av ny rollfördelning och

11 Upplevelser av sexualitet och intimitet

Majoriteten av studierna på föräldraskap och sexualitet fokuserar främst kring hur de fysiska och mentala påverkningarna är efter barnet har fötts. Det finns mindre forskning kring de sociala förändringarna och anpassningen att bli mamma. Den mest signifikanta som framkommit från tidigare forskning är att det nya föräldraskapet kan i sin tur innebära en påverkan på individens upplevelser av sitt sexualliv och intimitet. (Mickelson & Joseph, 2012), (Woolhouse et al. 2012) I den kvalitativa studien av (Woolhouse et al. 2012) där man intervjuade kvinnor 2,5–3,5 år efter första barnet hade fötts beskrev majoriteten av kvinnor en minskning av deras sexuella lust och att deras sexuella lust inte var som före graviditeten. Flera av de uppgav att de såg minskningen av sexuella lusten som något självorsakad men vissa av kvinnorna upplevde även press från sin partner. En anledning till detta kan bero att de upplevde sig tudelad i hur de skulle hantera känslorna till barnet och deras partner.

(Woolhouse et al. 2012) På många sätt kan det upplevas svårt att bli föräldrar eftersom de inte förbereds tillräckligt på att den sexuella lusten kan komma att påverkas. (Strandmark & Ahlborg, 2001) Woolhouse et al. 2012 tar upp i sin studie att vissa av kvinnorna beskrev att det fanns ett samband kring emotionell intimitet och sex, vilket innebar att när de upplevde att deras sexualliv minskade så minskade även intimiteten. Vissa av kvinnorna beskrev att de upplevde mer närhet eftersom de hade sex tillsammans med deras partner medan för vissa andra var relationen och närheten viktigare än själva sexuallivet. (a.a)

Barnen som främsta prioritet

I dagens västerländska samhälle kan det för många nyblivna föräldrar innebära en stor omställning att få barn, detta kan i sin tur medföra en påverkan på både på karriären och intimiteten hos paret. Flertal studier visar att föräldrar kunde uppleva att de hade mindre tid tillsammans efter barnen har fötts och att barnen fick all uppmärksamhet. (Olsson et al. 2005), (Ahlborg& Strandmark, 2001) Dock kunde föräldrars upplevelser skilja sig åt kring hur de ansåg att barnet fick all uppmärksamhet. I studien av Ahlborg& Strandmark framgick det att det hade betydelse hur paren upplevde sitt äktenskap. Två par av totalt fem stycken ansåg att fokuset på barnet innebar att man hade en gemensam omsorg som gynnade relationen och trots en viss ansträngning på relationen på grund av exempelvis trötthet så fungerade

kommunikationen bra i dessa relationer. (Ahlborg& Strandmark, 2001) Medan i de tre andra parförhållandena upplevde de att babyn kom i fokus istället för papporna. Dessa pappor kände sig bortvisade vilket påverkade negativt på relationen. Vidare uppgav dessa par att det fanns

12 en otillräcklig kommunikation av ej sagda önskningar och ovillighet att gemensamt förstå varandra. (Ahlborg& Strandmark, 2001)

Trötthet och sömn

I majoriteten av forskningen som finns påvisas bland annat trötthet som en bidragande faktor som tillkommit efter barnet har fötts i jämförelse hur det var innan. (Ahlborg & Strandmark, 2005), (Woolhouse et al. 2012) I studien av (Woolhouse et al. 2012) uppgav kvinnorna främst extrem trötthet och utmattning särskilt i början när barnet var fött. Att få barn innebär för de flesta personer en stor omställning i livet. I studien av Olsson et al. 2005 beskrev kvinnorna att de prioriterade annorlunda efter de hade fått barn. Sömn var exempelvis något som upplevdes viktigare än att ha sex som fick en lägre prioritet. (a.a) Oftast kan detta bero på att föräldrar oftast är generellt oförberedda på att deras sexuella lust kan förändras på grund av den tid och energi som krävs för att ta hand om barnet. (Ahlborg & Strandmark, 2001) Upplevelser av kroppen och utseende

I dagens samhälle finns det en stor fokusering på hur man förväntas se ut och vilken kropp man ska ha generellt sett. En stor del av forskningen kring föräldraskap och sexualitet fokuserar främst på huruvida individen är tillfredsställd med sin kropp. Vilket oftast innebär att individens tillfredställelse av sin kropp sammankopplas utifrån en vilja och behov av intimitet. Mestadels så belyser man hur mödrars upplevelser är av sin kroppsbild efter de har fått barn. Mickelson & Joseph beskriver i sin kvalitativa studie att flera andra studier även visar på att mödrar generellt kan uppleva ett missnöje med sin kropp på grund av de fysiska förändringarna som har skett. Dessa förändringar kan exempelvis vara viktförändringar samt exempelvis att brösten upplevs förändrade. (Mickelson & Joseph, 2012)

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Den främsta frågeställningen jag har utgått ifrån i denna studie har varit; hur förändras de

sexuella scripten när intimiteten tar sig nya vägar? Utifrån de åtta informanternas upplevelser

och erfarenheter så har det empiriska materialet analyserats med hjälp av John H Gagnon & William Simons ”sexuella script”. Simon och Gagnon utgick från den sociologiska teoretiska vetenskapen där de gick emot föreställningen att sexualiteten skulle ses som enbart något bio-logisk och fysiobio-logisk. (Månsson, 2012)

13 De menade istället att sexualiteten istället borde ses utifrån ett socialkulturellt perspektiv som de ansåg hade större betydelse för oss individer. Utifrån detta tankesätt så utvecklade Gagnon & Simon deras teori om de sexuella scripten. De sexuella scripten kan förstås som riktlinjer för var, när, hur, varför och med vem det sexuella samspelet innefattas. (a.a)

De sexuella scripten kan därför ses som föränderliga, dels utifrån vilken kontext individen le-ver i men även att faktorer som kön, klass, ålder kan skilja sig åt. Scripten beskrivs på olika nivåer dels hur individers sexuella beteende och handlingar utformas i ett samspel med andra människor men även att samhällets förväntningar syn på sexualitet också införlivas i indivi-den. (Månsson, 2012)

I denna studie har jag valt att främst analysera det empiriska materialet i relation utifrån det interpersonella och kulturella scriptet, eftersom dessa script var mest framträdande i resultatet. Utifrån det interpersonella scriptet så innebär det att samhällets förväntningar är något som står i relation till individen och hur detta i sin tur påverkar vad som sker mellan två personer. Synen på sexualiteten kan ses som något formbart, dels skapas utifrån sin egna förståelse, vil-ken kontext individen lever men även i samspel tillsammans med andra.

Med det kulturella scriptet så skapas det vissa förväntningar i samhället hur individer ska formas utifrån en viss roll såsom; vad innebär det exempelvis att vara föräldrar. Dock bör man vara medveten att alla individer inte alltid beter sig utefter vad som förväntas av dem utan det handlar till stor del hur vi själva skapar vår identitet utifrån våra egna känslor i gemenskap med andra. (Månsson, 2012)

Oavsett vilken nivå det handlar om, beror sexuell scripting på vår förmåga att inta olika roller, genom att se sig själv med andras ögon. Olika individer kan gå in i en sexuell situation med olika förväntningar och känslor vilket därmed kan innebära att det i sin tur kan uppstå miss-förstånd och medföra problem i kommunikationen sinsemellan. (a.a)

14

METOD

Urval

Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer. Informanternas åldrar är mellan 27–42 år. Åldern var en faktor som jag kände var relevant i denna studie för att det finns en tanke att informanternas livserfarenheter kunde skilja sig åt, därför har jag valt att skriva informanternas ålder innan varje citat i intervjumaterialet. Samtliga är kvinnor varav fem är gifta och tre är sambo. Tre av de åtta informanterna hade flera barn (2 – 3 barn) i olika åldrar så därför valdes som inkludering att minst ett barn skulle vara 1,5 – 2,5 år. I den här studien hade jag som ambition att inkludera även män i studien men trots flertal tillvägagång-sätt kring metodval var det för få män som var intresserade att delta.

Mitt tillvägagångssätt för att få informanter till min studie har bestått av tre sätt, snöbollsur-val, målinriktat urval och bekvämlighetsurval.

Den första metoden var genom ett snöbollsurval som skedde via sociala medier (Facebook) där jag postade ett informationsbrev kring min studie. Detta informationsbrev delade jag till ett mindre antal personer (vänner, bekanta) samt via tips från en kollega i en Facebook grupp ”Föräldrar och barn”. Denna grupp är en mötesplats där föräldrar kan diskutera allt kring för-äldraskapet och hur de upplever att ha blivit föräldrar. Dessa urval resulterade i de åtta infor-manterna som valde att delta i studien.

En annan metod var ett målinriktat urval där jag valde att kontakta Admira kvinnohälsa i Lund där jag själv gick under min mammaledighet. Via dem fick jag kontakt med Johan Cöster, en person som håller i pappagrupper före och efter förlossningen, detta i sin tur för att få mer manliga informanter. Denna metod resulterade i inga informanter.

Genom ett annat målinriktat urval så skedde det via telefon och mail att jag kontaktade verk-samhetschefer via tre stycken BVC i Malmö Centrum. Två av dem var kommunala, BVC Granen och BVC Bambino och en BVC var privat, Mamma Mia. Samtliga BVC gav feedback att de hade satt upp postern med information kring min studie. Denna metod resulterade i inga informanter.

15 Sista metod jag använde mig av var ett så kallat bekvämlighetsurval där jag kontaktade verk-samhetschefen på Kulans öppna förskola via telefon. Denna verksamhet kände jag sen tidi-gare till genom mitt egna privata nätverk. Jag mailade dem mitt informationsbrev och vi kom överens att de skulle sätta upp posterna för föräldrarna som besöker verksamheten och särskilt rikta det till de manliga besökarna. Denna metod resulterade i inga informanter. (Bryman, 2013)

Semistrukturerad intervju

Tillvägagångssättet i denna studie var att göra chattintervjuer med informanterna. Intervjuerna gjordes via Hangout som är en Google chatt. Inför varje intervju har alla informanterna fått ett mail med en egen inloggning med användarnamn och slumpmässiga lösenord. Att göra inter-vjuerna i form av en chatt ansåg jag som mest lämpligt eftersom dels hade jag som avsikt att intervjun skulle upplevas mer som ett samtal mellan mig som forskare och informanten. För-delar med detta sätt var att dels kunde informanterna själva bestämma när det passade dem, en tidpunkt när de kunde vara mer ostörda. En annan fördel med chattintervjuer är att det oftast är lättare för informanten att känna sig mer bekväm att prata om sin sexualitet och sexualliv än om det hade skett mer ”face to face ”, då det är större chans att intervjun påverkas av fak-torer som kön, ålder, etnicitet och yrkesbakgrund. (Kvale, 2014), (Alvesson, 2011) Vidare kan chattintervju vara ett fördelaktigt val eftersom den skrivna texten kan direkt skrivas ut för ana-lys. (Kvale, 2014) Jag var även medveten att det kan finnas nackdelar med att göra chattinter-vjuer, exempelvis att det ställer dels krav att både jag som forskare och informanten som in-tervjuas har förmågan att hantera det rent tekniska som medföljer en chattintervju samt kunna uttrycka sig skriftligt på ett tidseffektivt sätt. (a.a) I den här studien så utgick jag från semi-strukturerade intervjufrågor, se bilaga 1. Denna intervjumetod valdes eftersom jag har haft som avsikt att frågornas ordningsföljd skulle kunna ställas utifrån de svaren jag fick fram men även att denna intervjuform medförde en mer möjlighet för mig att vara flexibel och kunna ställa ytterligare frågor när jag behövde det. (Bryman, 2013) Hade jag valt för strukturerade frågor hade det i sin tur inneburit att jag hade fått mindre personliga och detaljerade svar från informanterna. (Henricson, 2012)

Innan studien påbörjades så valde jag att göra en pilotintervju med en kvinna som jag tog kon-takt med via sociala medier (Facebook) Syftet var att få en sorts uppfattning hur kommande informanterna eventuellt kunde uppfatta frågorna som ställdes, om det fanns frågor som

16 kunde leda till missförstånd och iså fall behövde förbättras. Eftersom pilotintervjun visade sig vara innehållsrik valdes den därför att inkluderas i studien. (Bryman, 2013), (Henricsson 2012).

Databearbetning och analys

Kvalitativ innehållsanalys

I denna uppsats så har en kvalitativ ansats använts vilket har inneburit en mer fördjupad kun-skap kring hur informanterna själva upplever sitt liv samt hur deras funderingar, känslor och erfarenheter har varit i relation till sitt sexualliv i samband med föräldraskap. (Larsson, 2005)

Genomförande av analys

Vid analysen av intervjumaterialet valdes en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt för-hållningssätt som innebar att utifrån informanternas berättelser så gjordes en analys som se-dan resulterade i en slutsats. (Larsson, 2005)

Förutom min egna vetenskapliga förförståelse utgick jag ifrån början vad den tidigare forsk-ningen visade där exempelvis faktorer som trötthet, nedsatt lust, fokusering på kroppen var något återkommande bland föräldrars upplevelser efter barnet har fötts. Dessa faktorer var jag medveten om att de är föränderliga men upplevde att de var bra att utgå från. (Plantin, 2012) Till en början analyserades de två pilotintervjuerna, detta gjordes för att kunna urskilja even-tuella likheter olikheter eller om det framkom något signifikant deltema. I nästa steg lästes de övriga intervjuerna, i och med att informanterna valde att ställa upp vid olika tillfällen så inne-bar det att intervjuerna lästes en och en allteftersom. Från varje intervjutext har en tolkning gjorts av dels det manifesta och latenta innehållet. Det manifesta i texten har varit det som framkommit som det mest uppenbara i texten, en beskrivning i form av kategorier. (Granskär & Høglund- Nielson, 2015)

Medan det latenta innehållet i texten har inneburit det underliggande, det som har sagts mellan raderna och som har uttryckts i teman och delteman. Vidare i analysen har det bredvid varje intervjucitat skrivits korta meningar eller ord. Dessa ord och meningar blev sedan mot bak-grund, syftet och frågeställningarna sammansatt till ett tema med tillhörande olikfärgade post-it lappar där de olika teman sorterades in i en plastficka. Detta gjordes med samtliga inter-vjuer. (Granskär, & Høglund- Nielson, 2015)

Under analysen har delteman varit till en början föränderliga men har därefter utvecklats till mer bestämda huvudteman och delteman. Under analysen av intervjumaterialet blev det med

17 tiden mer framträdande att det påvisades ett större fokus kring intimitet i samband med föräld-raskapet vilket i sin tur medförde att syftet i denna studie blev ändrat. Därav har det i sin tur även inneburit att vissa teman eller delteman har varit mer relevanta än andra.

Etiska övervägande

Innan studien påbörjades skickades en etikansökan under oktober 2016 in till Malmö Högsko-las etiska råd. I denna studie har jag utgått utifrån de fyra etiska riktlinjerna, informationskra-vet, samtyckeskrainformationskra-vet, konfidentialitet och nyttjandekravet. Alla informanterna som valde att delta fick god information vad deras deltagande innebar, detta var väsentligt eftersom det an-nars finns en risk att de av misstag lämnar privat information som de anan-nars hade inte tänkt och uppge. (Bryman, 2013) Vidare fick de information att deras deltagande i studien var fri-villigt och att de kunde närsomhelst få avbryta intervjun. Samtliga informanter godkände sitt samtycke att delta precis innan intervjun startade och alla blev informerade om att fiktiva namn skulle användas i uppsatsen. I denna studie har jag hela tiden strävat efter att ha haft en god lyhördhet och öppenhet för det informanterna har sagt, eftersom jag tror att det kan vara generellt svårare att prata om sitt innersta privata intima liv. En god självinsikt och förståelse hur mina egna erfarenheter och synpunkter kan påverka har även varit något jag har tagit i be-aktande under studiens gång. (Graugaard et al. 2006), (Granskär & Høglund- Nielson, 2015) Ytterligare för att bevara konfidentialiteten av det informanterna valde att berätta om så har jag noggrant sett till att obehöriga förutom mig och min handledare i denna uppsats inte har fått vetenskap vem informanterna är eller har på något sätt avslöjat så att dessa informanter kan kännas igen. Jag har hela tiden utifrån nyttjandeprincipen haft en medvetenhet att ställa relevanta frågor till informanterna och utgått från ett tankesätt att i intervjun ska det ”fånga in det som man har haft som avsikt att fånga in”. (Larsson, 2005), (Bryman, 2013) Det har inne-burit att jag under studiens gång har hela tiden gjort ställningstagande till intervjuerna jag har utfört och vilka olika uppföljningsfrågor som ska ställas utifrån vad informanten har svarat. Denna medvetenhet har i sin tur lett till att det har skapat mer variationer i intervjumaterialet och stärkt resultatens tillförlitlighet. (Bryman, 2013)

18

EMPIRI OCH ANALYS

Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har beskrivit sina upplevelser och erfarenheter kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Ur materialet framkom ett huvudtema, ”Intimitet tar sig fler uttryck” med följande sju stycken underteman, en vilja till närhet och beröring, det psykiska triggar i sin tur den fysiska

närheten, attraktionen får nya dimensioner, upplevelser av utseende och kroppen, upplevelser av njutning och sexuell lust, vara den som tar initiativ, samhällets normer kring sex.

Intimitet tar sig fler uttryck

I det empiriska materialet framgick det att majoriteten av informanterna upplevde att intimite-ten hade fördjupats och förändrats över tid. En av informanterna, Anna beskrev att viljan och tiden till intimitet var mer möjligt tidigare, efter barnen hade fötts då hon upplevde att det fanns mer begränsningar.

”Det första jag tänker är det är fler som gör anspråk på, i vårt fall, mig som person. Jag är inte längre en självständig individ i första hand, utan när barnen är hemma är jag förälder. Fysiskt, framför allt. Barnen vill vara nära, ha min uppmärksamhet på alla tänkbara sätt. Så innan barnen hade vi större möjligheter till att rikta uppmärksamheten mot bara varandra, nu är dessa möjligheter mer reducerade. Och iom att jag alltid "blir klängd på", har jag ett större behov av att få vara ifred än innan.” Anna 32 år

En annan informant, Erika beskrev en mer begräsning av plats att ha sex än vad hon tidigare hade upplevt innan barnet hade fötts.

”Det skiljer sig inte så mycket. vi tar tid till det. klart, man kan inte längre göra det var som helst, när som helst. men vi gör det och tar oss tid till det och har som tur var fortfarande viljan att göra det” Erika 27 år

En vilja till närhet och beröring

Resultatet i studien visar att för flera av informanterna så upplevde de att deras behov av närhet och beröring hade förstärkts ännu mer efter barnet hade fötts. Något som i sin tur stärkte bandet mellan dem själva och deras partner. En informant Maria beskrev så här:

19

”Jag behöver mycket närhet och har alltid gjort, om det så bara handlar om att ligga bredvid varandra och känna värmen från varandras kroppar. Det har blivit ännu mer så efter jag fick barn. Vardagen är på många sätt mer krävande och då blir närhet och intimitet ett slags sätt att stärka sina band och visa för varandra att vi finns för varandra. Lust likaså, jag vet att om jag mår bra så finns min lust med mig, det blir lite av en mätare på hur jag mår Sen har förväntningar på just sexet dragits ner. Jag kan nöja mig med en snabbis för att vi inte vet om dottern vaknar snart igen men det är ok.” Maria 32 år

En annan informant Sara beskrev att upplevelsen av intimitet var något som hon alltid hade sammankopplat utifrån en mer emotionell närhet och beröring än fokus på själva samlaget. Att ha sex vara något som hon upplevde tidigare skedde mer spontant än idag efter barnet hade fötts, då fanns en mer överenskommelse mellan henne och hennes partner.

”Jag har aldrig haft någon jättelust utan hade nöjt mig rätt bra med att bara kramas och bara vara nära. Själva samlaget prioriterar min man högre än jag, det har alltid varit så och han vet om det. Innan vi fick barn blev det mer spontant, nu är det mer att vi "kommer överens" om att t.ex. ikväll ska vi sova tidigt, imorgon ligger vi.” Sara 28 år

Forskning visar på att i dagens samhälle finns ett tydligt kulturellt script kring att bli föräldrar vilket kan exempelvis innebära att skapa en känsla av samhörighet, dela upplevelser och känslor. I studien av (Ahlborg & Strandmark, 2001) så framgick det att det fanns en

gemensam vilja att förstå både varandras men även partners behov så medförde det i sin tur att det stärkte relationen, särskilt upplevelsen av intimitet som i sin tur skapade en känsla av samhörighet och kärlek. (a.a)

Det psykiska triggar i sin tur den fysiska närheten

Flera av informanterna beskrev att intimiteten mellan dem och deras partner hade förändrats från tidigare tills efter barnet hade fötts genom att den hade fått en djupare innebörd, vilket innebar att intimitet inte enbart sammankopplades till något fysisk utan mer emotionellt. En informant Anna beskrev att intimiteten hade utvecklats och tagit sig fler uttryck.

”Å andra sidan så blir intimiteten mellan mig och min partner mer kvalitativ och viktig. Den har utvecklats och tar sig fler uttryck. Intimiteten är ett stöd, en trygghet, något som stärker vår samhörighet som team. Begreppet har vuxit från att kanske handla om något fysiskt till att även innefatta emotionell och intellektuell intimitet. Vi kommunicerar på ett

20

annat sätt, uttrycker och bekräftar känslor och närhet. Samtidigt som den fysiska

intimiteten på intet sätt har försvunnit, utan snarare mognat och blivit ännu mer givande för oss." Anna 32 år

Viss forskning kring föräldraskap och sexualitet tar upp betydelsen för hur parets relation har varit innan barnet har fötts, exempelvis om paret har haft lättare att uttrycka sina känslor sinsemellan så är sannolikheten större att det fortsätter vara så eller att bandet stärks ytterli-gare. (Ahlborg & Strandmark, 2001)

Attraktionen får nya dimensioner

Forskning visar att den nya situationen som föräldrar kan involvera en minskning av en gemensam passion för varandra efter barnet föds. I den kvalitativa studien av Ahlborg & Strandmark, 2005) så var bristen på tid oftast en faktor som frekvent nämndes vilket innebar att föräldrarna i studien upplevde att det inte fanns tillräckligt tid att krama, smeka och ha sex. (a.a) I denna befintliga studie bekräftas detta till viss del då resultatet påvisade att flera av informanterna upplevde en större attraktion till deras partner om de fick hjälp med omsorgen av barnet. Vidare visar resultatet att flera av informanterna beskrev att attraktionen till deras partner idag efter barnet hade fötts hade tagit sig fler uttryck och kunde dyka upp lite mera oväntat, jämfört med hur de tidigare sammankopplat attraktion till partnerns utseende.

”Attraktion är väl när lusten hittat sitt objekt haha kan man säga så?! Jag skulle säga att jag tycker att det är lika viktigt idag som innan jag fick barn. Däremot kan jag hitta attraktionen på fler sätt idag. Jag kan känna attraktion till min man även om han står och torkar snor på dottern. Attraktionen är nog inte lika ytlig längre. Iaf inte alltid. Klart att attraktionen blir som mest självklar när vi gör oss fina för varandra eller liknande men den kan också ploppa upp lite mer oväntat. ” Maria 32 år

”Tidigare var det mer utseendemässigt men idag är det snarare t.ex. om jag får en sovmorgon eller att se mannen och sonen ha roligt tillsammans. Tidigare kunde jag snarare tänka att "vad snygg han är" men idag "åh vad han är fin när han busar med vår son". Sara 28 år

I resultatet framgick även att vissa informanter utgick från ett interpersonellt script vilket innebar att de beskrev upplevelsen av attraktion både utifrån dem själva och i relation till

21 deras partner. En informant, Erika beskrev hur hon idag upplevde sig mer attraktiv efter hon hade fött barn.

”hm. jag känner såhär. attraktion är viktigt. min partner attraherar fortfarande mig och det gör han inte bara kroppsligt utan även hur han är personligt. sen för mig är det också viktigt hur jag känner mig. om jag trivs med mig själv och känner mig sexig. vilket jag gör mer nu efter att fött barn än innan. Jag tänker nog så, men jag vet att min man tycker jag är sexig oavsett. men ju mer självsäker jag blir över mig själv och min kropp desto mer vågad blir jag. vilket jag tror eggar honom ännu mera. Efter att jag fick barn så har liksom kroppen kommit till sin rätt. jag är starkare i kroppen och det känns som jag är, mer proportionerlig än tidigare.” Erika 27 år

För en annan informant, Emma beskrev hon hur både hon och hennes partner efter de hade fått barn inte upplevde sig tillräckligt tillfredsställda med deras egna utseende, vilket i sin tur medförde att attraktionen minskade lite.

”Attraktion kan vara så mycket. Nånting man gör och så. Hur man är som person, attraktionen har väl minskat lite efter barn då vi båda har gått ner oss ganska mycket. Ingen av oss känner oss särskilt snygga liksom” Emma 26 år

Upplevelser av utseende och kroppen

En stor majoritet av den tidigare forskningen belyser oftast individers upplevelser av sin kropptillfredställelse i relation till de fysiska förändringar som kan uppkomma efter barnet är född. I den här studien framkom att flera av informanterna var överlag mer tillfredsställda av sin kropp idag efter barnet hade fötts än tidigare. En informant Anna beskrev hur hon idag upplevde en mer acceptans med sin kropp än vad hon tidigare hade upplevt.

”Jag har personligen blivit mycket mer "vän" med min kropp nu, tycker mer om den och finner mig själv mer bekväm rent generellt. Sen har jag alltid haft kroppsosäkerhet, betvivlat min duglighet och attraktionsvärde. I sexuella/intima sammanhang har jag dock alltid varit väldigt njutningsbenägen och trygg.” Anna 32 år

Som resultatet i denna studie visade var flera av informanterna överlag mer nöjda med sina kroppar efter de hade fått barn, vilket skiljer sig från vad den tidigare forskningen visat, då flertal studier (Olsson et al. 2005), (Woolhouse et al. 2012) påvisar att kvinnorna i studierna upplevde en förändring av kroppen efter barnet hade fötts, exempelvis, vaginan hade

22 förändrats, brösten var för små vilket i sin tur medförde att de upplevde sig mindre attraktiva. (Olsson et al. 2005), (Woolhouse et al. 2012) Viss forskning tar även upp huruvida individens tillfredställelse av sin kropp är sammanbundet med intimitet. I en kvantitativ studie över hela USA undersöktes 85 heterosexuella par och deras upplevelser 9 månader efter deras första barn hade fötts. Resultatet i studien visade att i genomsnitt så var mödrarna varken nöjda eller missnöjda med deras egna kropp men uppgav mer tillfredställelse med sin partners kropp. (Mickelson & Joseph, 2012) Vidare framgick det att mödrarna upplevde en mer trötthet relaterat till sex än fäderna men samtidigt uppgav mer tillfredställelse med intimitet jämfört med fäderna. (a.a)

Upplevelser av njutning och sexuell lust

I den här studien visades att flera av informanterna sammankopplade upplevelser i vardagen i relation till att njuta och känna sexuell lust. En informant, Veronica beskrev hur hon tidigare la ett större fokus på sexuallivet men att idag så värdesätter hon ett större behov av närhet till-sammans med sin partner. Hon beskriver att genom att hennes partner hjälper till i vardagen med barn och det övriga hushållsarbetet så medför det i sin tur att även hennes sexuella lust gentemot hennes partner ökar.

”Hmm. Innan var det väl mest att en var kåt och ville ligga. Nu är det att jag får vara nära honom och att fokus alltid ligger på att vi båda ska ha det bra. Han är en fantastisk

kärleksfull människa, mot mig och mot barnen, och han gör allt för oss. hade han inte varit så hade jag antagligen inte haft den lust jag har, hade han kommit hem, satt sig i soffan och väntat på att maten skulle vara klar tex skulle jag ju inte vara så sugen på att ha sex, nu frågar han istället vad han ska göra eller så börjar han duka fram utan att jag ber honom. Jag tror det är de där små sakerna som gör det, att han finns där och underlättar min vardag på samma vis som jag underlättar hans.” Veronica 27 år

Vissa av informanterna beskrev även att deras upplevelse av att njuta och känna sexuell lust utifrån ett interpersonellt script, vilket innebar i relation till deras partner.

”Sex är skönt. Jag vet att jag inte alltid är sugen. men har man varit tillsammans några år vet han precis vad han ska göra för att väcka lusten. sen vet man också alltid att det kommer bli härligt och då kör man på. Sexuella lusten kommer efter att man eggar njutningen typ” Erika 27 år

23 Detta bekräftas även i viss forskning, i studien av (Olsson et al. 2005) där vissa av kvinnorna upplevde en press om de väntade för länge att återfå sitt sexualliv. Strategin blev att vissa av kvinnorna la ett större fokus på att de och deras partner tog på varandra som i sin tur skapade ett begär och tillfredställelse av deras sexuella lust. (a.a)

Något som vissa av informanterna beskrev var hur de tidigare innan barnet hade fötts upp-levde en sorts förväntning att ha sex och få bekräftelse för det. I detta intervjumaterial ser man en förändring där vissa av informanterna beskriver idag efter barnet har fötts att de dels har funnit mer sig själva men även att deras upplevelse av sitt sexualliv blivit mer på lika villkor.

”Innan la jag så mycket fokus på att andra skulle tycka om mig trots att jag själv inte gillade mig själv, jag hade sex men kanske inte för att jag ville utan för att min partner ville. Nu gillar jag den jag är och äger liksom min egen sexualitet, min man kräver aldrig sex utan gör bara små saker, många gånger omedvetet, så jag får lust. Sen om det är för att jag fått barn eller för att jag helt enkelt funnit mig själv är ju svårt att säga men för mig har nog att få barn med min partner varit en grej som fått mig att finna mig själv.”

Veronica 27 år

”Jag tänkte nog inte så mycket, det bara var. Liksom en självklar del av livet, inget som behövde funderas på. Sex var nog ett sätt för mig att få bekräftelse mer än njutning själv innan barnen. Efter barnen behövdes inte den bekräftelsen och sex blev mer på mina villkor eller mer lika villkor kanske.” Pernilla 42 år

Vara den som tar initiativ

Resultatet visade att flera av informanterna utgick från ett interpersonellt script vilket innebar att de upplevde en mer förväntning på att deras partner skulle oftast vara initiativtagare till sex. Vissa av informanterna beskrev även att sömnbehovet fick en högre prioritet efter barnet hade fötts.

”Oj det är jag dålig på ska jag erkänna, det kommer inte spontant för mig. Innan vi fick barn tog jag det mer ofta men jag försöker verkligen tänka på att även jag bör ta initiativet ibland. Jag vet ju att det uppskattas. Återigen så är det nog sömnbehovet som väger tyngst, jag är så trött att jag känner att det är skönare att sova” Sara 28 år

24

”Oh nej, men jag förväntar mig att han ska ta initiativet. Vet inte varför, antagligen för att när jag tidigare tagit initiativet har jag blivit nobbad för att han inte orkar. men sen gillar jag att bli uppvaktad. Nu säger vi båda nej oftare. Vi kan slänga fram hinten att vi är sugna och vill ha sex men sen erkänner båda att vi är för trötta och det får bli gos istället. men sen lovar vi varandra att sexa dagen efter istället. Ja, fast nu känns det ju mer okej, för nu har man ju mer att ta hand om efter en lång arbetsdag, men! jag måste tillägga- att jag ändå upplever att vi låg mer under mammaledigheten än när jag började jobba.” Erika 27 år

Resultatet i denna studie visar att för vissa av informanterna innebar att ta initiativ till sex är något som fortfarande i dagens samhälle sammankopplas utifrån ett kulturellt script där det finns föreställningar kring mannen som initiativtagare. Vissa av informanterna beskrev att de var medvetna kring dessa föreställningar och ifrågasatte de till viss del.

”Jag har inte förväntningar på min man om att ta initiativ då jag själv väljer när jag vill ha sex med honom men det är alltid lustfyllt när han leker och visar intresse. Vill tillägga att jag dock har förväntningen på honom om att alltid svara positivt på mina initiativ, det är hur normer påverkar mina väninnors sexliv annorlunda mot mitt eget på grund av att vi lever på olika sätt, att jag också på ett oväntat sätt känner mig mer trygg med min kropp men det beror nog mest på min man och vår relation” Alexandra 34 år

”Ja allmänt är det mannen som ska locka och erövra. Ibland faller jag i den fällan och kan känna mig besviken när det inte händer när jag tycker det borde men sen får jag skärpa mig och inse att jag måste tala om vad jag vill.” Pernilla 42 år

Studiens resultat bekräftas även i den kvantitativa forskningen av Mikelson et al. 2012 där det framgick att bland mödrarna och fäderna så var de generellt överens vem som tog initiativ till sex, för de paren som var överens var det vanligare att fadern tog initiativ i relation till mo-dern. Medan för de paren som inte var överens framgick det tydligt att fadern var den som uppgav att det var jämlikt kring att ta initiativ till sex medan modern uppgav istället att det var hennes partner som generellt tog mer initiativ till sex. (Mickelson & Joseph, 2012)

25 I studiens resultat framgick det även att flera av informanterna upplevde att det krävdes mer planering att hitta tid till att ha sex. En av informanterna, Pernilla, beskrev hon hur hon tidi-gare hade upplevt att hon inte behövde fundera kring att ha sex men att efter barnen hade fötts beskrev hon att det hade skett en förändring där det idag handlade mer om behov och möjlig-het till att ha sex.

”Inte de första barnen men nu tredje barnet. Innan så behövde jag inte fundera, vi kunde ju ha sex nästan var när och hur som helst, nu är det mer planering och det är inte alltid sambon är med på att det är läge så då får jag se till att det händer. Det har liksom uppstått en differens mellan behov och möjligheter som gör att vi måste gå ifrån vad som förväntas. Innan så sammanföll de gånger han tog initiativ med när jag ville så då behövde jag inte fundera på det. Pernilla 42 år

Något som flera av informanterna även beskrev var att de upplevde en förändring från att de tidigare hade mer frekvent sex, tills idag efter att ha fått barn istället ha funderingar kring hur de skulle förbättra sitt sexualliv. En informant Emma, beskrev att den största skillnaden från tidigare tills idag efter hon hade fått barn var att hon och hennes partner hade mindre sex än vad hon hade trott.

” Det är lättare att vara förälder än vad jag trodde. Men vi har betydligt mindre sex än vad jag trodde att vi skulle ha. Funderar rätt mycket på vad jag själv kan göra för att förbättra den sexuella biten” Emma 26 år

I resultatet framgick det att flera av informanterna upplevde att den största förändringen från tidigare, till idag efter barnet har fötts var de faktorer i vardagen som i sin tur begränsade möj-ligheterna att vara intim.

”Det är väl mest hur man får ihop det men sen tror jag också att för min del spelar faktorer som mitt arbete in rätt mycket och även hans arbete. men också att vi bor trångt och att vårt barn sover i vår säng. Hade jag haft ett mer vardagligt arbete där vi är hemma tillsammans om kvällarna och vi hade haft ett eget sovrum så tror jag att vi hade kunnat vara mer intima. Jag är väldigt glad att vi unnar oss tid tillsammans så man får chans att ladda sexualiteten och intimiteten. jag tror att det är jätteviktigt.” Erika 27 år

26 Samhällets normer kring sex

Majoriteten av informanterna beskrev att de var medvetna över att det finns vissa strukturer och förväntningar i samhället kring könsroller och hur ens intima livet ska vara. En informant Veronica, beskrev hur hon idag efter hon har fått barn kan få reaktioner från personer i hennes närhet kring hur ofta hon och hennes partner förväntas ha lust till sex.

”Vad andra förväntar sig kring min sexuella lust lägger jag ingen vikt vid, de jag pratar med som frågar om sex berättar jag självklart men jag och min man har sex när båda har lust vilket kan bli varje eller var 5e dag. Vi känner inte att vi måste ha sex men båda mår bra av det så. Kompisar tycker det är konstigt att vi kan ha sån lust med tre barn, jobb, gård och djur, visst att stress kan ställa till det, när vi planerade bröllopet hade ingen av oss tex nån lust sista veckan men efter var det som vanligt igen” Veronica 27 år

I dagens samhälle kan man se att det finns det flera olika kulturella script och förväntningar hur ens sexliv och föräldraskap ska vara. För många föräldrar kan det vara svårt att leva upp till dessa förväntningar. Exempelvis beskriver (Plantin, 2012) svårigheten att fokusera på det gemensamma sexuallivet, där tröttheten och bristen på egen tid tillsammans med partnern är största problemet. Vidare beskriver (Plantin, 2012) att eftersom barnen ständigt är närvarande påverkas förutsättningarna till föräldrars sexualliv när de har fått barn. Resultatet i studien på-visar även detta till viss del, en informant Anna beskrev det som att ”föräldrars intima liv blir

en form av samhällelig angelägenhet”

”Dels finns det en föreställning om att sexlivet dör ut när man blir förälder och å andra sidan finns det massor av föreställningar om hur man ska hålla sexlivet levande trots småbarn. Att det bara blir ett problem om personerna själva upplever det så. Vi har ju alltid haft mer eller mindre ett deltidsdistansförhållande iom att min partner jobbar i en annan stad, så för oss har kvalitet gått före frekvens av praktiska själ. Jag kan för all del se en poäng i att lust föder lust och att det lätt att tappa intimiteten om den inte ges utrymme, men jag personligen tror inte att det finns ett nyckeltal för intimitet. Den kan finnas i det stora och det lilla, ständigt närvarande även om man inte är fysiskt tillsammans. Att tvinga fram intimitet tror jag snarare ger motsatt effekt. Eget citat "vi borde" är inte rätt

27 Flera av informanterna i intervjumaterialet var medvetna att det finns i samhället ett kulturellt script hur ofta en ska ha sex men försökte ändå inte låta sig påverkas hur de tänkte och kände kring detta. En av informanterna, Alexandra, beskrev så här:

”Ja, definitivt! Min medvetenhet om att dessa normer råder och att jag inte låter dom styra mitt tänk kring frekvensen i mitt eget sexliv räddar mig från att få ångest över dessa

riktlinjer. jag problematiserar inte att frekvensen i sexlivet går i vågor eftersom jag alltid får ha sex när jag önskar, jag får alltid mina behov tillgodosedda och eftersom jag inte har sex för min mans skull, utan min egen.” Alexandra 34 år

28

SAMMANFATTNING AV RESULTATET

Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser kring sitt sexualliv i samband med

föräldraskap. Min frågeställning i den här studien har varit hur de sexuella scripten förändras när intimiteten tar sig nya vägar? Ur scriptteorin utgick jag från det interpersonella och kulturella scriptet för att analysera hur dessa script förändrar kvinnors upplevelser av sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Analysen utmynnade i ett övergripande tema ”Intimitet

tar sig fler uttryck”. Resultatet i studien visade att majoriteten av informanterna upplevde att

intimitet fick en djupare innebörd efter barnet hade fötts. Flera av informanterna beskriver att innan de fick barn så upplevde de att intimitet sammankopplades mer med en fysisk attraktion till deras partner samt större fokus på sexuallivet. Idag upplever flera av informanterna istället att intimitet sammankopplas utifrån ett större behov av emotionell närhet och beröring i relationen tillsammans med sin partner.

Vidare så upplevde flera av informanterna en större attraktion till deras partner om partnern hjälpte till mer med omsorgen av barnet. Vissa av informanterna beskrev även att attraktionen till deras partner inte upplevdes lika sammankopplat till utseende som förr utan att idag kunde den dyka upp lite mera oväntat. Mycket av den tidigare forskningen kring kvinnors

upplevelser av kroppsliga förändringar efter barnet har fötts visar mestadels att de inte är riktigt tillfredsställda med hur kroppen har förändrats.

I den här studien så uppgav istället flera av informanterna att det var mer tillfredsställda av deras kroppar efter de hade fått barn än tidigare, vissa av dem upplevde att de kände sig mer bekväma och hade funnit mer acceptans med hur deras kropp såg ut. I resultatet framgick även att vissa av informanterna inte upplevde sig helt tillfredsställda med sin kropp, vilket vissa beskrev i relation till sin partner. Det kunde dels handla om en svårighet att kunna ta emot uppskattning från deras partner kring sitt utseende eller uttryckte en generell

otillfredsställelse med deras kropp som i sin tur bidrog till att intimiteten sinsemellan dem själva och deras partner påverkades.

I intervjumaterialet framgick även upplevelsen att ta initiativ till sex där flera av

informanterna utgick från ett interpersonellt script vilket innebar att de upplevde en mer förväntning på att deras partner skulle oftast vara initiativtagare till sex efter barnet hade fötts. Trötthet och att prioritera sömnen var bidragande faktorer som medförde att vissa av

29 föreställning om mannen som större initiativtagare till sex. Detta var något som flera av

informanterna var medvetna kring, där vissa av informanterna ifrågasatte detta men samtidigt var det vissa andra som också beskrev att det var även deras ansvar att ta initiativ till sex tillsammans med deras partner.

DISKUSSION

I följande sista delen kommer jag diskutera kring mina val av metoder i uppsatsen. Därefter kommer jag beskriva vad resultatet visade i relation till den tidigare forskningen, de teoretiska perspektiv som har använts och utifrån de sexuella scripten. Jag kommer i avslutande diskuss-ion främst utgå från studiens frågeställning och även diskutera hur man i framtiden vidare kan skapa ett utrymme för att samtal kring sexualitet och intimitet ska bli en naturlig del i sam-band med att bli föräldrar.

Metoddiskussion

Från första början var min tanke att jag ville belysa både män och kvinnors upplevelse av sex-ualitet och intimitet i samband med föräldraskap eftersom det fanns ett intresse av att se om det kunde finns en eventuell skillnad utifrån könsroller. Dock blev det mer tydligt under studi-ens gång att det var mer kvinnor och bara ett fåtal män som visade intresse att ställa upp. Trots flertalet metoder så innebar det till slut att intervjun med den manliga informanten inte inkluderades i studien. Anledningen varför det blev så att det var för få män som visade in-tresse att delta i studien kan dels bero på att mitt syfte till en början i studien var formulerat utifrån” föräldrars upplevelser av sexualitet efter förlossningen”. Det kan vara så att begreppet ”förlossning” indirekt syftar på kvinnor och deras kroppar vilket kan ha gjort att män därför inte kände sig inkluderade i studien. En annan anledning som kan ha påverkat kan vara i relat-ion till de olika urvalsmetoder jag använde mig av, exempelvis Facebook gruppen ”Föräldrar och barn” där majoriteten som är med i gruppen är kvinnor. I denna uppsats valde jag en kva-litativ metod och semistrukturerade intervjuer. Jag valde att göra intervjuer eftersom jag kände att det skapade en annan sorts närhet till informanterna än om jag hade valt att göra stu-dien i form av enkäter. Eftersom jag valde att inte göra intervjuerna ”face to face” så fanns heller inte samma krav och jag blev istället en naturlig del av studien än om jag hade personli-gen träffat informanterna och andra faktorer hade påverkat. (Henricson, 2012)

30 En annan reflektion jag gjorde var kring mitt egna syfte att vilja belysa något som upplevdes personligt hos informanterna, därför har jag under hela studiens gång varit medveten att jag aldrig har varit helt objektiv. (Goode, 2010) Vidare har sammanhanget och rådande kultur som informanten befinner sig i varit något som även har tagits till hänsyn i analysen av inter-vjumaterialet eftersom informanternas upplevelser är något som är konstruerat och subjektivt. (Granskär, & Høglund- Nielson, 2015)

RESULTATDISKUSSION

Syftet i denna uppsats har varit att belysa kvinnors upplevelser kring sitt sexualliv i samband med föräldraskap. Resultatet i denna studie visar att majoriteten av informanterna upplever att intimiteten tar sig fler uttryck. Flera av informanterna beskriver att innan de fick barn så upp-levde de att intimitet sammankopplades mer med en fysisk attraktion till deras partner samt större fokus på sexuallivet. Idag upplever flera av informanterna istället att intimitet samman-kopplas utifrån ett större behov av emotionell närhet/beröring i relationen tillsammans med deras partner. I analysen av intervjumaterialet så har detta material utmynnat i tre övergri-pande teman som jag ska gå närmare in på, närhetsbehov, attraktionens mångsidighet och vik-ten att ha sex. Utifrån dessa teman har jag valt att analysera detta utifrån studiens frågeställ-ning, hur förändras de sexuella scripten när intimiteten tar sig nya vägar?

Närhetsbehov

I dagens samhälle betyder intimitet en mångfald av praktiker och upplevelser, trots det så sammankopplas det oftast huruvida par är tillfredsställda med sitt sexliv. (Faircloth, 2005) I studien av (Ahlborg& Strandmark, 2001) framgick det att vissa av kvinnorna i studien uppgav att fysisk intimitet och emotionell intimitet var svårt att skilja emellan, vilket innebar att vissa av paren i studien fann nya sätt att uttrycka intimitet sinsemellan. I (Woolhouse et al. 2012) studie framkom att vissa av kvinnorna uppgav att de upplevde mer närhet till deras partner om de hade sex medan andra i studien beskrev istället att relationen och närheten var viktigare än sexuallivet. (a.a) I den här studien framkom även detta, där det påvisades att flera av

informanterna även utgick från ett interpersonellt script vilket innebar att de uttryckte att behovet av närhet och beröring i relation till deras partner var mer väsentligt för dem efter barnet hade fötts. En informant Maria beskrev att den största skillnaden efter barnet hade fötts jämfört med hur hon tidigare hade upplevt var viljan att vara nära hennes partner och ligga bredvid varandra. Det var något som hon uttryckte som ännu mer väsentligt idag eftersom

31 hennes vardag var på många sätt mer krävande. Detta kan till stor del bero på att för många personer innebär föräldraskapet en stor omställning, bl.a. att anpassa sig till nya rutiner samt att barnet får stor del av uppmärksamheten. (Ahlborg& Strandmark, 2001)

Attraktionens mångsidighet

Upplevelser av attraktion som tagit sig fler uttryck var något som framkom i majoriteten av intervjuerna, vissa av informanterna beskrev att de tidigare sammankopplade det till utseende men idag efter barnet hade fötts upplevde en större attraktion till deras partner om de fick hjälp med omsorgen av barnet. En informant Sara beskrev hur hon tidigare hade

sammankopplat attraktionen till utseendet av hennes partner men att idag efter barnet hade fötts upplevde hon en större attraktion om hon fick tid för sig själv eller hennes partner

spenderade tid med barnet. Detta bekräftas även i den tidigare forskningen som visar att bland förstagångsföräldrar så är den främsta orsaken till att en konflikt uppstår mellan par är

fördelningen av hushållet. (Ahlborg & Strandmark, 2001) Vidare visar den tidigare

forskningen att de relationer där paren redan hade svårigheter med kommunikationen och den emotionella intimiteten, så blev ännu mer sårbart i samband med föräldraskapet. Medan de par som istället hade haft en lång och stabil relation före barnet hade fötts upplevde sällan svårigheter i deras relation efteråt. (a.a)

Andra bidragande faktorer är att i dagens samhälle finns ett tydligt kulturellt script med fokus på upplevelser av kroppen och utseende. I den tidigare forskningen så sammankopplas oftast attraktion med huruvida tillfredställelsen är av kroppen efter barnet har fötts. Detta var något som beskrevs i studien av Olsson et al. 2005 där kvinnorna i studien upplevde att de

kroppsligt hade genomgått en förändring och vissa av dem kände sig inte attraktiva. I denna studie så har resultatet istället visat att vissa av informanterna upplevde sig mer tillfredsställda med sin kropp och utseende idag efter de fått barn. Det innebar att vissa av informanterna sammankopplade det till att ju mer tillfreds de var med deras egna upplevelser av kroppen och utseende desto mer betydelse hade det hur de upplevde sig själva samt hur de trodde att deras partner upplevde dem. Vidare visar även resultatet att en informant beskrev hur både hon och hennes partner efter de hade fått barn upplevde sig mindre tillfredsställda med sitt egna utseende, vilket i sin tur även bidrog till att upplevelsen av attraktionen sinsemellan dem även minskade lite.

32 Vikten att ha sex

I dagens samhälle har fokuseringen kring att ha sex aldrig tidigare varit lika stor, sex är ett ständigt återkommande ämne. För många personer innebär det en stor förändring att få barn, den tidigare forskningen tar främst upp föräldrar som beskriver att de inte får tillräckligt mycket sömn eftersom barnets behov prioriteras högre. (Ahlborg & Strandmark, 2001), (Olsson et al. 2005) Studiens resultat visar att flera av informanterna är medvetna över att det finns tydliga kulturella script vad som förväntas i samhället kring könsroller och deras intima sexualliv. Trots det framgick det att flera av informanterna ändå inte försökte låta sig påverkas hur de tänkte och kände kring sitt sexualliv.

Majoriteten av den tidigare forskningen kring sexualitet och föräldraskap belyser att den sexuella lusten oftast är något som påverkas efter barnet har fötts. (Olsson et al. 2005) Med föräldraskapet medföljer oftast att föräldrarna får förhandla och upprätta ett nytt

interpersonellt script kring sitt gemensamma sexualliv. Plantin, 2012 beskriver att vissa par snabbt skapar nya gemensamma script med en ömsesidig njutning. För andra par kan det istället innebära att de upprättar tillfälliga script som inte är tänkta att vara en längre tid utan fungerar mer som en övergång till ett mer hållbart interpersonellt script.

Studiens resultat tyder på att flera av informanterna utgick från ett interpersonellt script och upprättade dessa som tillfälliga, där den största förändringen efter barnet hade fötts

innefattade olika faktorer i vardagen. Exempelvis begränsning av tid, trötthet och att sätta barnet i främsta rummet vilket för vissa av informanterna innebar begränsade möjligheter att vara intim i vardagen.

Vidare framgick det i resultatet att vissa av informanterna upplevde att de tog sig tiden att ha sex tillsammans med deras partner men att anledningen varför det inte kunde ske mer

spontant var relaterat till en begränsning av plats. På många sätt visar det som Plantin, 2012 beskriver, att dessa tillfälliga interpersonella script får allt större betydelse på grund av de kulturella script som till stor del fokuserar på vikten av sexuell lycka och ett välfungerande sexualliv. I den här studiens resultat framkom istället en sorts motsättning mellan det

kulturella och interpersonella scriptet, vilket innebar att utifrån ett kulturellt script så var flera av informanterna medvetna kring samhällets föreställningar att ha sex men valde ändå till viss del att ifrågasatte detta. Flera av informanterna beskrev istället sina upplevelser kring sitt sexualliv utifrån ett interpersonellt script i relation till dem själva och deras partner efter