När olika kulturer möts i skolan

Examensarbete

Religion och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

När olika kulturer möts i skolan

The Meeting of Different Cultures in School

Marina Nikolov

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i Examinator: Erik Alvstad Grundskolan årskurs 7–9, 270 högskolepoäng. Handledare: Anders Lindh Examensarbete på grundnivå, 15hp

Sammanfattning

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man som lärare handhar mötet mellan olika kulturer i skolan. Underlaget har varit tio frågor som ställts till lärare på två olika skolor. Några av frågorna som ställts är: Hur ska man som lärare arbeta för att möta olika kulturer i skolan? På vilket sätt kan man förbereda sig om man får en nyanländ elev som ska börja i en klass? Hur jobbar lärare med mötet mellan kulturer på sin arbetsplats?

Kunskap om kulturkrockar i skolan finns i tidigare forskning. Litteraturen visade att en relation mellan hem och skola är viktig för att kunna möta eleverna och föräldrarna på rätt sätt. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med tre pedagoger på två olika skolor. Alla lärarna berättar hur de arbetar med mötet mellan kulturer på deras skola och vilka problem de har stött på.

Sammanfattningsvis visar studien att hur man som lärare arbetar med möten och eventuella konflikter mellan kulturer i en mångkulturell skola är individuellt. Interkulturell kompetens är viktig i en mångkulturell skola för att kunna möta och förstå eleverna. Språket och

kommunikationen har en stor betydelse för att förhindra konflikter mellan kulturer.

Föräldrakontakten är av stor betydelse men svår att uppnå, om kommunikationen och språket brister. Studien visar även att hur läraren planerar sin undervisning är viktig. Det framgår även i undersökningen att lärarna har en positiv syn på kulturmöten i en mångkulturell skola. Kulturmöten berikar undervisningen på flera olika sätt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning... 2

Förord ... 6

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställning ... 7

2. Metod ... 9 2.1 Val av metod ... 9 2.2 Urval ... 9 2.3 Genomförande av litteratursökning ... 10 2.4 Genomförande av intervju ... 10 2.5 Etik ... 10 2.6 Definition av begrepp ... 11 2.6.1 Kultur... 11 2.6.2 Kulturmöte ... 12 2.6.3 Kulturkrock ... 12 2.6.4 Interkulturalitet ... 12 2.6.5 Mångkulturalitet ... 12 2.7 Tidigare forskning ... 12 3. Mångkulturalism i skolan ... 14

4. Interkulturell kompetens i skola ... 15

5. En relation mellan skola och hem ... 16

6. Vikten av kommunikationen ... 17

7. Kulturmöten... 19

8. Resultat ... 22

8.1 Intervju på skola 1 ... 22

8.1.1 Frågor och svar ... 22

8.2 Intervjufrågor på skola 2 ... 27

8.2.1 Frågor och svar ... 27

9. Diskussion/Slutsats ... 32

10. Referenslista ... 36

11. Bilaga ... 38

Förord

Jag vill tacka min handledare Anders Lindh för hans handledning. Jag vill även tack de lärare som ställde upp på intervjun och svarade på mina frågor.

Det här examensarbetet är tänkt att handla om möten och eventuella konflikter mellan kulturer i skolan. Under tidens gång har arbetet utvecklats och förvandlats till en personlig och lärorik undersökning. Arbetet har skett på följande sätt: Intervjuer har gjorts på två olika

1. Inledning

Universitetslektorn och psykologen Seija Wellros skriver om kulturmöten till vardags ”om alla hade samma språk och talade på samma sätt skulle många missförstånd kunna undvikas. Det skulle vara lättare att kommunicera. Men inte lika intressant” (Wellros 1993 s. 13). Sverige är ett land där nästan alla skolor präglas av mångkulturalismen. Möte med olika kulturer sker dagligen. Vidare leder dessa möten till att vi får kulturkrockar i skolan. För att kunna möta elever med en annan kulturell bakgrund krävs det att alla anställda på en mångkulturell skola får utbildning inom interkulturell kompetens. Skolverket skriver:

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla

tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (Skolverket 2011 s.7)

När det uppstår en ”kulturkrock” kan det handla om att kunskaperna i språket brister. Kan man inte göra sig förstådd på det nya språket kan det lätt ske missförstånd. Med andra ord kan det vara ett kommunikationsproblem. Lahdenperä skriver i boken Interkulturellt ledarskap att det krävs interkulturell kommunikativ kompetens för att kunna informera om den svenska skolan så att informationen blir begripligt för alla oavsett bakgrund (Lahdenperä 2007, s.56). Jag vill genom en undersökning ta reda på varför kulturkrockar uppstår samt hur man arbetar för att förebygga kulturkrockar.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt kulturmöten kan innebära konflikter och se hur några lärare hanterar detta på sina respektive skolor. Lärare på två skolor kommer att intervjuas och sedan kommer resultaten att analyseras och jämföras.

 Vilka mekanismer verkar inom ett kulturmöte och vad är det som konstituerar eventuella interna eller externa konflikter?

 På vilket sätt arbetar lärare och skolledning med att förhindra och förebygga konflikter på grund av kulturmöten eller kulturkrockar?

 Hur hanterar lärare eventuella konflikter eller kulturkrockar?

 Hur skapar lärare och skolledare en i sammanhanget konstruktiv relation mellan skola och hem?

2. Metod

Under denna rubrik presenteras arbetsprocessen och metoden som använts kommer att förklaras.

2.1 Val av metod

I arbetet kommer jag att presentera forskningsresultat som baseras på forskning som berör ämnet kulturkrockar i skolan, det vill säga en textanalys men större delen av arbetet är en intervjustudie. Jag har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer som baseras på tre

lärarperspektiv. Jag ringde de intervjuade och frågade om de ville ställa upp på en intervju, vi bestämde sedan vart intervjun skulle ske samt vilken tid. Under första intervjun intervjuas lärarna samtidigt pågrund av tidsbrist. Eftersom jag skriver om kulturkrockar så passar det bättre med intervjuer än kvantitativa enkäter, eftersom lärarna som jag intervjuat har upplevt detta och kan ge mig en bild av hur det verkligen ser ut, ute i skolorna. Lärarna som har upplevt detta, kan fördjupa sig och tolka annorlunda. Jag kan inte dra några generella slutsatser utifrån intervjuerna, men jag har jämfört de tankar och föreställningar respondenterna har mot den forskning som jag har använt mig av.

2.2

Urval

Respondenten från den större skolan valde jag att intervjua på grund av att hen har hand om kartläggningen av nyanlända samt har hand om undervisningen i SVA (svenska som

andraspråk). Respondenterna som jobbar på den andra skolan valde jag att intervjua på grund av att de har hand om kartläggningen av eleverna samt är SVA-lärare och svensklärare. Tanken var att se om det fanns en skillnad i hur man arbetar med kulturkrockar inom de olika skolorna. Orsaken till att jag valde just dem, var för att jag kände de två lärare som jobbade i de olika städerna. En av läraren har forskat om kulturkrockar i skolan, men är inte färdig med sin bok. Den andra läraren har jobbat på olika skolor runt om i Skåne. Hen har många års av erfarenhet och hon har framförallt jobbat i en mångkulturell skola.

2.3 Genomförande av litteratursökning

Jag har använt mig av Malmö högskolas sökmotor, Libris, Google Scholar och Summon. Jag började med att samla information om kulturkrockar i skolan och fakta om föräldrars roll i de kulturkrockar som uppstår i skolan. Utifrån sökorden ”kulturkrockar”, ”skola”,

”mångkulturalism” och ”mångfald” kom många träffar upp och jag kunde utifrån dessa träffar få en hel del information till arbetet. Jag har valt att inte använda engelska sökord då tiden inte räckte till, genom de svenska sökorden har jag fått den informationen som behövs för mitt arbete. Urvalskriterierna som jag valt är att den litteratur som jag använder mig av ska högst vara tio år gammal, för att kunskapen ska kännas relevant.

Jag började med att undersöka forskning som berör ämnet kulturkrockar i skolan. När jag fick ihop all den fakta som behövdes, gick jag vidare till att genomföra intervjuerna på respektive skola.

2.4 Genomförande av intervju

Intervjuerna skedde på två olika skolor. På en skola i en mindre ort samt en skola i en större ort. Huvudanledningen till att jag valde just dessa skolor var för att skolorna skiljer sig enormt i antalet nyanlända elever samt elever med invandrarbakgrund. Jag ställde mina frågor till några lärare för att ta reda på hur respektive lärare arbetade med kulturkrockar i skolan. Jag sammanställde svaren och använde svaren som grund för min diskussion. Jag har även använt mig av de forskningsresultat som jag fått av tidigare forskningen för att relatera till de svaren jag har fått av våra respondenter, detta för att kunna föra en diskussion om resultaten av min studie. Respondenternas svar skrevs ner på papper. Intervjun presenteras under rubriken resultat. Tack vare de öppna frågorna fick jag många detaljerande svar av

respondenterna. Resultatet bygger på respondenternas egna ord. Genom intervjun fick jag fram kunskap som tidigare var okänd för mig.

Intervjuer är gjorda med tre lärare. Kontakt togs med de två skolor där lärare skulle intervjuas om när intervjuerna kunde genomföras. Jag valde att intervjun skulle ske där respondenterna kände sig mest bekväma, de fick även bestämma om de ville bli inspelade eller om de ville att jag skulle skriva ner det de har sagt. Jag förklarade att de skulle försöka svara så noga de kunde på frågorna samt att de kunde ångra sig när som helst med sina svar, men även att jag kunde avsluta intervjun när som helst. Jag var noga med att förklara att inga namn skulle nämnas.

2.6 Definition av begrepp

Jag kommer i detta avsnitt att ge en kort definition av de begrepp som jag anser vara mest relevanta för detta arbete. Begreppen som jag kommer definiera är kultur, kulturkrockar, interkulturell och mångkulturell.

2.6.1 Kultur

Begreppet kultur kommer från latinets cultura och betyder bearbetning, odling och bildning. Det som är avgörande för vad kultur är har med de sammanhang och förhållanden att göra, som är utmärkande för en viss grupp (Kullberg, 2004, s.133).

Begreppet kultur är brett och har många olika definitioner. Det humanistiska kulturbegreppet och det samhällsvetenskapliga är två definitioner av begreppet kultur. Vi kommer använda oss av det samhällsvetenskapliga begreppet. Samhällsvetenskapliga begreppet innebär de

levnadsmönster som finns hos olika grupper av individer, t.ex. vad som skiljer olika grupper åt alltså genom olika religioner, levnadsstandarder och sätt att leva på.

En kultur kan förändras med tiden, antingen genom att en grupp blir isolerad eller av att olika kulturer blandas. Kultur i ett samhällsperspektiv används för att beskriva hur en folkgrupp lever, till exempel religion, språk, seder, traditioner, lagar, och regler (Wellros 1993, s.61–64).

2.6.2 Kulturmöte

”Kulturmöten rör möten mellan människor vars kulturer skiljer sig åt i något bestämt avseende”( Stier 2009 s.15).

2.6.3 Kulturkrock

En kulturkrock uppstår när det sker konflikter mellan två olika kulturer. Det som händer är att man inte förstår den andra kulturen, man upplever att man inte kan förstå eller förutse

främlingens handlingar (Stier, 2009 s.149).

2.6.4 Interkulturalitet

Interkulturell betyder interaktion där olika kulturella barriärer bearbetas och vidgas, det vill säga möten mellan personer med olika kulturer (Lahdenperä 2008 s.31). Interkulturalitet är en term som antyder en handling. Undervisningen sker interkulturellt när en lärare tar vara på elevernas erfarenhet och kunskap (Lahdenperä 2008 s.60).

2.6.5 Mångkulturalitet

Begreppet mångkulturell ger en bild av att det finns kulturella skillnader. Begreppet används för att beskriva samhällen som består av olika kulturer och där många olika kulturer möts. En skola är ett exempel där flera kulturer är representerade (Lahdenperä 2008 s.68)

2.7 Tidigare forskning

Jag har sökt och använt mig av akademisk litteratur om kulturmöten. Litteratursökningar har gjorts i den svenska databasen LIBRIS och via Malmö högskolas bibliotek. Litteraturen som jag använt mig av är: Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor (Bouakaz, 2009), Mitt i förorten: Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism (Bunar, 2001), Möten i mångfaldens skola (Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans 2010), Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier 2007 (Stier 2007). Gemensamt för all den forskning jag har använt mig av är att den berör kultur, kulturmöten, kulturkrockar, språk och

kommunikation.

Det finns många forskningsartiklar om detta ämne och ett flertal examensarbeten. Jag har tänkt koncentrera mig på vad kulturkrockar är och hur man väljer att hantera dem som lärare och i undervisningen, samt hur olika konflikter hanteras. Sökorden som jag använde mig av är: kultur, kulturkrockar, kulturmöten, interkulturellkompetens och mångkultur.

Mina frågeställningar och syfte hänger ihop med den valda litteraturen eftersom allt jag valt har en röd tråd, där sökorden hänger ihop med varandra. Frågorna valdes och gjordes allt eftersom jag läste litteraturen.

3. Mångkulturalism i skolan

En mångkulturell skola innebär en skola som representerar skilda kulturer, etnicitet eller nationaliteter. Begreppet mångkulturell används för att ange ett tillstånd, en situation eller en position (Bergstedt & Lorentz, 2006, s.16).

Vi lever i ett samhälle där det behövs en ny syn på den traditionella läraren för att vi ska kunna lära oss något nytt. Det är genom barnens uppfostran och undervisning som

kulturskillnaderna blir tydliga. Sociala olikheter och kulturmönster blandas ihop och det kan vara svårt att avgöra vad svårigheterna beror på. Den mångkulturella skolmiljön kan ge positiva möjligheter (Sjöwall 1994, s.8).

En ökad kunskap om andra sätt att se på kunskap och lärande har lett till mångkulturalisering. Samarbetet mellan kulturer har lett till att vår inställning till kulturer och det kulturella

tänkandet har förändrats (Lorentz 2009, s.28–29). Lahdenperä (2008) hävdar att pedagoger inom en mångkulturell skola genomgår en kontinuerlig utveckling vilket betyder att lärarna enkelt kan anpassa sig efter eleverna. En mångkulturell arbetsplats innebär ett heterogent arbetslag, där mångkulturalism uppskattas. Mångfald ses om en styrka och en resurs i undervisningen. Man tar tillvara elevers tidigare erfarenheter och kulturella bakgrunder (Lahdenperä 2008, s. 60). Det sker en omfamning av det som ses som ”annorlunda” i en mångkulturell verksamhet. Alltså ses mångfald som en positiv resurs och inte som något negativt (Lahdenperä, 2008).

I ett mångkulturellt arbete är den egna inställningen avgörande. I möten med andra människor från andra kulturer har man möjlighet till att bredda sina perspektiv. När man blir medveten om skillnaderna kan man välja hur man ska ställa sig till dem (Sjöwall 1994, s.21). Om man inte har en inblick i andra kulturer än sin egen är det svårt att reflektera över sig själv

kulturellt. Om man endast har kännedom om en kultur intar man en etnocentrisk hållning. Den egna kulturen utgör värderingen och man är omedveten om andra värderingar. För lärare är det nödvändigt att komma förbi den etnocentriska hållningen för att kulturmöten i skolan ska kunna genomföras med förståelse (Stier 2008, s.14).

4. Interkulturell kompetens i skola

Lorentz och Bergstedt förklarar interkulturell som en handling, där en interaktion sker mellan människor från olika kulturer. Inter- förklaras som en interaktion mellan två olika kulturer och -kultur i interkultur står för när en interaktion sker mellan personer med olika kulturella bakgrunder (Lorentz och Bergstedt 2006 s 16).

Interkulturell kompetens är förmågan att effektivt kommunicera i interkulturella situationer och att kunna förhålla sig till en mångfald av kulturella kontexter”(Lorentz och Bergstedt 2006 s. 121).

Interkulturell kompetens är viktig i en mångkulturell skola. Interkulturell kompetens betyder flera olika förmågor och kunskaper. Det betyder även att man ska ha förståelse och kunna visa en interkulturell sensitivitet. När man möter människor från andra kulturer, lär man sig mer om det som är nytt och annorlunda. Man börjar se över sin egna kultur och åsikter, det uppstår då en interkulturell sensitivitet. Interkulturell kompetens handlar om att kunna göra sig

förstådd på ett sätt så att alla förstår.För att få en interkulturell kompetens måste man söka information samt kommunicera med människor från en annan kultur och religiös bakgrund. Lahdenperä menar att det är genom de positiva aspekterna av barnens etnicitet, religion och hemländer, som man märker att pedagogen är interkulturellt kompetent (Lahdenperä 2007). Skolverket 2000 skriver ”utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga”. Under rubriken karaktär och uppbyggnad står det:

När de egna språkkunskaperna inte räcker till behöver eleven kompensera detta genom att använda strategier som omformuleringar, synonymer, frågor och kroppsspråk. Förmågan att reflektera över skillnader och likheter mellan egna kulturella erfarenheter och kulturer i länder där språket talas måste utvecklas hela tiden och leder på sikt till förståelse för olika kulturer och interkulturell kompetens (Lorentz 2009, s.115).

Lorentz skriver att alla former av utbildning inom interkulturell kommunikation skapar en sorts interkulturell medvetenhet som i sin tur producerar interkulturell kompetens (Lorentz

5. En relation mellan skola och hem

 samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och

 hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.

Att få en nära arbetsrelation mellan föräldrar och lärare kan vara svårt då föräldrar saknar kunskaper om skolsystemet (Bouakaz 2009 s.15–16). Föräldrar med en annan bakgrund än den svenska kan ha fördomar om både Sverige och den svenska skolan. Det blir därför svårt att få föräldrar med utländska bakgrunder engagerade i barnens skola (Lahdenperä, Lorentz 2014 s.64). Bouakaz skriver att föräldrarna kan uppleva att deras kultur, normer och värden värderas lägre av många i samhället. Det kan vara orsaken till att föräldrarna är ovilliga att samarbeta med skolan på ett djupare plan. Föräldrarna får skulden om barnen missköter sig i skolan, vilket då innebär att föräldrarna inte har uppfostrat barnen på rätt sätt. Barnens uppförande blir en följd av olika faktorer och föräldrarna kan känna sig maktlösa på grund av att de inte vet hur de ska sköta ett nytt system i ett nytt land (Bouakaz 2009 s.50). Många invandrarföräldrar känner att de inte är välkomna i barnens skola, det blir misstro och anklagelser mellan lärare och föräldrar (Bouakaz 2009 s 43). Lärarna ska känna till de

svårigheter som finns för flyktingföräldrar att uppfostra sina barn i Sverige (Lahdenperä s.76). De två viktigaste hinder som ofta framträder är föräldrars begränsade kunskaper i det svenska språket samt deras brist på kunskap om det svenska skolsystemet (Bouakaz 2009 s 43). Enligt Bouakaz skapar föräldrarnas syn på religion och kultur stora hinder för skolans personal och elever vilket vidare leder till att det blir spänt i själva undervisningen (Bouakaz 2009 s.58). För att eleverna inte ska känna att skolan och hemmet krockar krävs särskild kompetens och utbildning samt ett samarbete mellan lärare och föräldrar (Lahdenperä, Lorentz 2014 s.64). Utvecklad kulturell kompetens betyder att läraren ska förbättra sina kunskaper om kultur, tradition och religion, men även kunskap om uppfostran samt att man använder sig av denna kunskap när man möter människor med en annan kulturell bakgrund (Lahdenperä, Lorentz 2014 s.65).

6. Vikten av kommunikationen

Lärande har med relationer att göra; lärande sker genom deltagande och genom deltagarnas samspel; språk och kommunikation är grundläggande element i läroprocesserna; balansen mellan det individuella och det sociala är en avgörande aspekt på varje läromiljö; lärande är mycket mer än det som sker i elevens huvud och har att göra med omgivningen i vid mening. (Dysthe 2003 s. 31)

Ordet kommunikation kommer från latinets communicare, att göra gemensamt. Kultur och kulturmöten handlar om kommunikation. Språket är en spegelbild av kulturen, kulturen förstås och ges mening med hjälp av språket och tanken påverkas av språket så väl som kulturen. Kommunikationen är en process som leder till skapandet av relationer.

Kommunikationen är det som skiljer människan från djuren. Genom kommunikationen uppnår vi våra syften. Genom kommunikation kan vi samarbeta för att skapa relationer men genom kommunikation kan vi även övertala andra, utöva makt och överleva och förstå världen (Stier 2009, s.46).

Invandrarelever har inte samma möjligheter och inte heller den tid som behövs för att ”delta och växa in i en kultur” som en svensk elev har haft. En viktig uppgift som vi lärare har är att medvetandegöra för oss själva exempelvis vilka regler som gäller för användandet av språk och sedan göra dessa synliga i undervisningen. Som lärare är det viktigt att lära rätt person säga rätt sak i rätt situation (Wellros 1993, s. 38). Jonas Stier skriver i Interkulturellt samspel med skolan, ”Om man inte blir förstådd, inte förstår och inte kan uttrycka sig blir man frustrerad”. Stier jämför detta med hur frustration kan visa sig hos små barn. Oftast visar sig frustrationen genom att barnen bits, sparkas och slås. Sedan när barnen väl kan prata

förändras allt (Stier 2009, s.48).

Lahdenperä och Lorentz (2014) skriver i Möten i mångfaldens skola i kapitlet ”Alla lärare är språklärare”, att ett grundläggande krav är att göra undervisningen begriplig för eleverna. Alla lärare måste därför vara språklärare och möta eleverna utifrån deras behov. Språk och kultur är något gemensamt för hela arbetslaget. Det krävs ett samarbete för att utvecklingen i språket

ska vara möjlig. Samarbetet innebär även att involvera modersmålslärarna på ett effektivt sätt (Lahdenperä och Lorentz 2014, s.82).

”Förståelse utan ord är mer värdefullt än den man kan få genom ord” (Stier 2009, s.52). Det ickeverbala språket pratas av alla människor, denna kommunikation har inga ord. Det har blivit allt vanligare att prata om det ickeverbala språket och dess vikt. Orsaken är att det ickeverbala språket har större betydelse än man tidigare trott (Stier 2009, s.54). Det ickeverbala språket är en stor del av kommunikationen. Man kan inte låta bli att

kommunicera, fast man inte säger ett ord så kommunicerar man. Det ickeverbala språket kan både underlätta förståelse och även leda till missförstånd. Det ickeverbala spelar en viktig roll i samspelet mellan människor och är en avgörande faktor vid kulturmöten (Stier 2009, s.55). Inställningen som läraren har mot eleven påverkas mycket av den kommunikationen man har mot varandra. Den ickeverbala kommunikationen kompletterar det som sägs (Stier 2009, s.55).

En invandrare som orienterar sig i det svenska samhället saknar ofta en giltig karta. Den karta han har med sig från hemlandet är på vissa ställen blank, på vissa andra ställen missvisande, på några ställen alldeles korrekt. Men han själv vet inte på vilka punkter hans karta stämmer med terrängen och var han

riskerar att gå vilse i den snåriga skogen (Wellros 1993, s 98).

För att kunna kommunicera behövs ett gemensamt språk. Om man inte kontrollerar det gemensamma språket lika bra kan detta bli obekvämt. De sker ofta missförstånd utan att de vet om att det skett missförstånd. Det är många gånger enklare att vara tyst och på så sätt förhindra man att bli missförstådd (Wellros 1993, s.111).

Stigendal skriver i Framgångsalternativ (2004), att elever som inte känner sig bekväma i skolan kan hamna utanför. Utanförskap kan komma från mobbning. Att vara delaktig i skolan är viktigt och delaktig i skolan kan man vara exempelvis genom pratstunder på rasten. För detta krävs det att man kan kommunicera. Man måste kunna förstå varandra och samtidigt bli förstådda av andra (Stigendal 2004, s.44).

7. Kulturmöten

Hur går vi tillväga för att möta kulturkrockar?

Kulturkrockar är något som vi ser allt mer idag, detta på grund av migration och andra orsaker. Detta ser vi när vi kollar på de olika klasserna runt om i skolor, du hittar alltid någon kulturkrock i varje klass. Men hur väljer vi att hantera dessa och vem är det som hjälper till att göra det bättre. Hur väljer man att hantera olika konflikter som förekommer och vilka

hjälpmedel finns det, detta är något som man ofta tänker på när man pratar om kulturkrock i skolan.

Det har skett stora förändringar genom åren vad gäller skolan och lärarrollen. Något som har försvunnit är det gemensamma språket som man förr hade i skolan och kulturbakgrunden som nu mera är mångfaldig. Lärarna kan numera inte undervisa och bygga sin undervisning på en ”gemensam förståelse” eftersom vi lever i ett mycket mer mångkulturellt och internationellt samhälle (Alfakir & Demetri m.fl, 2010, s. 15).

Ett stort dilemma som vi handskas med är att de flesta lärarna har gått lärarutbildningen för mer än 20 år sedan, vilket gör att dessa lärare har en gammal pedagogisk praktik som inte överensstämmer med dagens. Detta medför mer problem för de nyanlända eleverna än vad det gynnar dem (Alfakir & Demetri m.fl, 2010, s. 16).

Elever som har invandrat till Sverige har fått ett gemensamt namn, de kallas för nyanlända oavsett varför de har flytt från sitt land. Så oavsett invandrarskälet så är det ”nyanlända” som gäller. Vi har något som kallas för det svenska utbildningsväsendet och detta står inför stora utmaningar vad gäller att inkludera de nyanlända eleverna och att de behandlas lika.

Utbildningsväsendet vill lösa detta genom att hitta sätt rent pedagogiskt och socialt, att alltså få eleverna att känna sig inkluderade och att de blir rättvist behandlade.

Men hur är det med skollagstiftningen i Sverige? Asylsökande barn fick inte gå i skolan förrän 1 januari 2012. Man exkluderade under många år barn från utbildningar pga. deras migrationsstatus (Bunar, 2015, s. 9-11).

Problemet ligger dock i begreppen och de vanliga vardagsuttrycken, det är de som gör det svårt för eleverna. Enligt Skolverket så glömmer lärarna ofta bort att förklara begrepp och andra saker som egentligen är självklara för dem som bott i Sverige ett tag, men inte för de nyanlända. Detta sker ofta i vanliga klasser och med det menar jag en klass där eleverna består av olika kulturer men har ett gemensamt språk och har bott i Sverige under en längre tid. Att nyanlända ska börja i en sådan klass kan ge negativa följder så som utanförskap och otrygghet(Axelsson & Nilsson 2013, s. 137–164).

Detta medför att eleven känner sig annorlunda, hen känner sig helt enkelt inte som de andra. Detta kallar man för ”annorlundahet” och forskare har konstaterat i olika studier att detta har medfört att osäkerhet hos lärarna har ökat. Även samhällsutvecklingen gör att lärarna får en ökad osäkerhet och de vet inte vad som är målet med skolans arbete vad gäller barn med olika religion och kultur (Alfakir & Demetri m.fl, 2010, s. 26).

Det är skolans ansvar att skicka elever till förberedelseklasser, men det finns ingen lag om det, utan det är mer att lärarna ska se hur stor kunskap eleven har och erfarenheter, och om det behövs, och skolan har de möjligheterna, så ska eleven/eleverna som behöver det sättas i en sådan klass. Några fördelar med detta är:

 Bakgrundskunskaperna kartläggs successivt

 Barnen får lära sig grundläggande svenska i en trygg miljö

 De får studiehandledning till sitt modersmål

En nackdel med att sätta nyanlända elever i förberedelseklasser är:

 Fysisk isolering från resten av skolan

 Elever tenderar att hållas kvar allt för länge i förberedelseklasser

Bunar menar att orsaken till att man vill placera nyanlända elever i ordinarie klassen är för att komma bort från den fysiska segregation av nyanlända elever som förberedelseklasser i praktiken innebär. Genom förberedelseklass kan det leda till att eleven blir exkluderad från de sociala och pedagogiska processerna, samtidigt som forskning visar att nyanlända elever tystnar i den ordinarie klassen. (Bunar, 2015, s. 14-15).

Enligt en intervju som gjordes av Laid Bouakaz (som Bunar använder sig av i sin bok)på en skola, visade resultatet att användningen av modersmålsläraren gav bäst resultat för att få fram information om elevernas erfarenheter, funderingar och hur deras skolsituation har sett ut (Bunar, 2015, s.266).

Enligt en studie som har gjorts av Bransford, Browen och Cocking, kan uppfyllandet av tre olika villkor hjälpa eleverna så att lärandet effektiviseras:

 Lärarna måste ha bakgrundskunskap om elevernas tidigare skolerfarenheter, rutiner och strategier för inlärning

 Det krävs en kartläggning av elevernas faktakunskaper för att få förståelse för hur eleverna brukar inhämta dessa kunskaper

 Eleverna måste få ordentligt stöd i att ta aktiv kontroll över sin inlärningsprocess

Detta fungerar som en sorts kartläggning för att förstå hur eleverna tänker, vilka erfarenheter de har osv. (Bunar, 2015, s. 268). En annan sak som flera forskare har kommit fram till är att i ett klassrum med nyanlända elever bör man försöka aktivera deras tidigare gömda kunskaper. Detta gör man med hjälp av modersmålet, man översätter begrepp och andra saker från t ex arabiska till svenska (Bunar, 2015, s. 269).

Eleverna kommer till en kultur som de aldrig mött innan. Att försöka anpassa sig kräver tålamod och energi. Eftersom förberedelseklasser inte anses vara till så stor hjälp, har Skolinspektionen valt att stängda ner förberedelseklasserna. En anledning till detta är att eleverna oftast blir kvar i klasserna under en längre tid. Utvecklingen sker för långsamt och eleverna borde gå vidare till normala klasser. Man väljer att använda direktintegrering istället, man sätter eleverna i en vanlig klass (Bunar, 2015, s. 81-82).

8. Resultat

8.1 Intervju på skola 1

Jag kommer i detta avsnitt att presentera mitt resultat av intervjusvaren. Respondenterna kommer av sekretesskäl att kallas för X och Y. Den första intervjuade läraren jobbar på en skola i en mindre stad i Skåne. Den andra skolan är i en större stad i Skåne. Intervjun sker med båda respondenterna samtidigt.

X är född 1950 och har jobbat i över 25 år som lärare.

Y är utbildad lärare 7–9. Hen är född 1981 och har jobbat 8 år som lärare

8.1.1 Frågor och svar

Under intervjuns gång har jag valt att ibland bara referera till lärare X eller lärare Y om deras svar har varit likt, eller om lärare X höll med lärare Y.

Vad tycker du att man bör tänka på när man ska planera sin undervisning utifrån begreppen kulturmöte och kulturkrockar?

Läraren X säger att planeringen är väldigt individuell. Alla lärare planerar sin undervisning på ett personligt sätt. Undervisningens innehåll och metod är upp till varje lärare men lärare X anser att det är här man får möjlighet att få en nära kontakt med eleven och föräldrarna. Det är viktigt att ta reda på hur eleverna tänker. Genom att anpassa undervisningen utifrån individens behov kan man bygga en relation med eleven. Elevens kultur och erfarenhet ska ha betydelse för hur undervisningen läggs upp. Detta leder till att undervisningen känns mer meningsfull och relevant.

Jag planerar min undervisning på det sätt som passar mina elevers behov, det är viktigt att man känner sina elever. När jag exempelvis ska ha ämnet historia tar jag upp utomeuropeisk historia så att den ska kännas mer relevant för eleverna. (Lärare X)

Kan du ge exempel på de vanligaste kulturkrockarna som uppstår i skolan?

Lärare Y menar att de vanligaste kulturkrockarna som sker handlar ofta om den negativa attityden eller inställningen eleverna har gentemot de muslimska nyanlända eleverna. Många gånger handlar kulturkrocken om religion och kultur, många av eleverna saknar kunskap kring det okända. Y menar att de konflikter som sker, oftast sker mot muslimska flickor som bär slöja, och uppstår under idrottspasset.

Det jag har sett under min skoltid handlar ofta om en negativ attityd mot den kulturella eller den religiösa klädstilen. Många gånger är det en omedveten kränkning som uppstår från elevernas sida.

Till exempel uppstod det en situation där de ”svenska” killarna skrattade åt de muslimska tjejerna under idrotten då de skulle springa 500 meter. Det såg roligt ut när flickorna sprang. Många av eleverna kunde inte förstå varför de muslimska flickorna inte bara kunde ta av sig slöjan då de skulle springa. Sedan den dagen vägrar de muslimska flickorna vara med på idrotten igen. (Lärare Y)

Hur ska man som lärare arbeta för att möta kulturkrockar?

Båda lärarna menar på att som lärare är det viktigt att kunna hantera en konflikt. Lärare Y lägger till att man lär sig även i efterhand alltså av erfarenhet. Det är viktigt att lärarna förstår sina elever. Kommunikationen med skola, elever och föräldrar ska fungera bra.

Kommunikationen har en stor roll i kulturkrockar. Det handlar om att öka interaktionen mellan eleverna. I många av de konflikter som uppstår handlar det ofta bara om missförstånd, många gånger för att det brister i språket. Y menar att det är viktigt att alla elever förstår att man inte accepterar någon som helst kränkning.

Jag vet av erfarenhet att ju längre man jobbar med konflikter blir det tydligare hur man ska bemöta olika kulturkrockar och sedan kunna hantera dessa med bredare kunskap, detta öppnar även upp för flera nya arbetssätt. Vi förklarar även till våra elever att vi inte accepterar någon som helst kränkning. (Lärare

På vilket sätt kan man förbereda sig om man får en nyanländ elev som ska börja i klassen? Båda respondenterna tycker att det är viktigt att jobba med värdegrund i klassen. De menar att man kan förbereda klassen genom att prata om mångkultur. Detta för att minska chocken av det okända. Återigen tycker båda respondenterna att kommunikation spelar en stor roll. Respondenterna tycker att det är viktigt att ha ett öppet och ärligt samtal med eleverna, så att man kommer ifrån ämnet som något förbjudet, att låta eleverna ställa de frågorna och ge uttryck för tankar de har.

Vi jobbar mycket med värdegrund, just för att eleverna ska våga vara sig själva. Brist på okunskap om kultur ska inte kunna förändra ett barns trygghet. Det som är viktigt är att kunna ha en öppen dialog. En öppen dialog mellan oss lärare och elever men även elev mellan elev. (Lärare X )

Är kulturkrockar negativa eller positiva?

Kulturkrockar är negativa men kulturmöten positiva, säger lärare X och Y nickar och håller med.

Hur kan du som lärare förbättra din interkulturella kompetens?

Fråga 6 och 7 var svårast att få svar på. Lärare Y menar att det först och främst handlar om interkulturell medvetenhet, för att överhuvudtaget kunna förhålla sig till mångkulturalism. Lärare X tycker att man måste vara ordentligt påläst och prata/kommunicera med människor med en annan kultur. Lära känna eleverna och deras bakgrund, alltså måste man som lärare våga bjuda på sig själv också. Utbildning om interkulturalitet är självklart något de anser vara viktigt på en mångkulturell skola, detta för att kunna möta och förstå eleverna som läser svenska som andraspråk.

Personligen tycker jag att det handlar om att förstå att de svenska skolorna är mångkulturella och vi som lärare behöver acceptera de nya kulturerna som finns i skolan, våga ställa frågor… helt enkelt hela tiden lära oss mer. På det sättet utvecklas vår kompetens.

Det är viktigt att vidareutbilda sig och få en djupare kunskap och förståelse om hur man bemöter olika kulturer, särskilt på en skola som denna där det finns

blandade kulturer. Ju djupare och bredare kunskap jag fångar upp desto enklare blir mitt arbete. (Lärare X)

Jobbar ni med interkulturellt arbete på din arbetsplats?

Lärare X och lärare Ys svar var väldigt vaga i frågan om hur man jobbar med interkulturellt arbete på skolan. Det jag kunde få fram var att de jobbar med det individuellt och att alla lärare jobbar med det på olika sätt men att det inte är något som de arbetar med gemensamt. Lahdenperä skriver att undervisningens innehåll samt en nära kontakt med föräldrar är något som läraren själv får stå för (Lahdenperä 2007 s.99).

Vi jobbar med det på olika personliga sätt… till exempel via undervisningen eller genom möten med föräldrarna. Det handlar mer om ett förhållningssätt (Lärare X).

Vad innebär ”mångkulturell skola” för dig?

Lärare X menar att som lärare i en mångkulturell skola får vi följa elever med otroliga berättelser, berättelser som handlar om elevens liv. Många gånger sorgsna eller hemska berättelser, berättelser om hur eleverna levt sina liv i krig och misär, något som vi inte kan relatera till. En mångkulturell skola innebär ett möte med alla världens hörn.

Mångkulturell skola är… olika kulturer på en och samma skola. Det innebär att vi får ta del av olika kulturer samt religioner på ett och samma ställe, men det innebär även att vi får lära känna otroliga människor. Vi berikas av deras erfarenheter. Vi kan ge exempel där en av våra elever förlorade sin pappa i kriget i Syrien, det är samma elev som kommer till vår skola varje dag och uppskattar skolan så enormt mycket. (Lärare X)

På vilket sätt kan man stärka barnens identitet och självkänsla?

Det handlar om att se eleverna, bekräfta alla eleverna vare sig de är svenskar eller nyanlända. En ökad självkänsla sker om man visar intresse för elevernas bakgrund och erfarenheter, att man inte skiljer på vi och de, utan att man betraktar alla som att de har lika värde. Båda respondenterna tar upp exemplet med att det har hjälpt många nyanlända, att när man

eleven känner igen sig. Lärare X tycker att det var enklare att integrera de nyanlända förr, än vad det är idag och säger att:

Det räcker många gånger med bara ett hej för att göra någons dag. Det är en bekräftelse på att jag har sett dig, jag vet att du finns. Det handlar om att inte göra en skillnad på eleverna. Man ska kunna se alla elever även de som är tysta. Man kanske inte kan nå ut till alla elever på samma sätt, man får prova sig fram och se vad som fungerar. (Lärare Y)

Förr var det enklare att integrera in eleverna i skolan än vad det är idag. Förr började de i en förberedelseklass, i dag börjar eleverna i den stora klassen direkt. (Lärare X)

Vilka potentialer ser du med undervisningen i en mångkulturell klass?

Båda respondenterna menar att potentialerna är enorma. Det är här som alla möjligheterna och olika erfarenheterna kommer fram. Det är kulturmöten i vardagen. Det är i klassrummet, klassrummet som består av många olika kulturer, som de mest intressanta diskussionerna sker. Dialogen som sker i klassrummet ligger till grund för att man ska komma närmre varandra i klassen. Man får olika perspektiv på många viktiga diskussioner som uppstår. Därför är dialogen som sker i klassrummet viktig och att diskussionerna som uppstår kan ske i en vänlig ton i klassrummet.

Eleverna har möjlighet att lära sig av varandra. Man kan använda sig av elevernas olika erfarenheter, anpassa undervisningen så att den blir verklig för eleverna. Kulturmöten i vardagen. Tänk dig att det finns flera olika kulturer och religioner i ett klassrum. Det finns hur mycket som helst att diskutera och lära sig. (Lärare X)

Eleverna som inte förstår kan ställa frågor och vi kan ha en öppen dialog om det som man inte förstår eller det man tycker är intressant. Genom en öppen dialog i klassen kan vi synliggöra vår egen kultur och den religion som finns i Sverige. Kulturkrockar är något som alltid funnits, genom att prata om de olika

8.2 Intervju på skola 2

Respondenten kommer av sekretesskäl att kallas för Z.

Z är född 1969 och har jobbat som lärare i över 15 år. Jobbar som SVA lärare men har också jobbat som svensklärare för mellanstadiet. Intervjun har skett i ett grupp rum där intervjun kunde pågå utan avbrott.

8.2.1 Frågor och svar

Vad tycker du att man ska tänka på när man ska planera sin undervisning utifrån begreppen kulturmöte och kulturkrockar?

Först och främst vill respondenten skaffa sig kunskap om eleverna och deras kultur sedan ta reda på hur elevernas förmågor ser ut. Enligt lärare Z ska planeringen ske utifrån elevernas behov. Respondenten tar hjälp av modersmålsläraren och föräldrarna för att kommunikationen först och främst ska fungera i klassrummet, som lärare har man möjlighet att skapa

undervisning som gynnar eleven. Det är viktigt att skolan blir en trygg plats, där alla inkluderas och ingen känner sig utanför.

Här spelar modersmålsläraren och föräldrarna en viktig roll, eftersom de pratar samma språk och kan hjälpa oss att bygga en relation med eleven och på så sätt kan vi ta reda på vilka svagheter och styrkor eleven har i de olika ämnena. Som lärare har man möjligheter att skapa bra undervisning som gynnar eleven. Vi tittar mycket på elevernas behov när vi gör vår planering. (Lärare Z)

Kan du ge exempel på de vanligast kulturkrockar som uppstår i skolan?

En kulturkrock uppstår oftast när det brister i kommunikationen. Rasism samt religion är några faktorer som brukar ligga bakom när en kulturkrock uppstår, men oftast handlar det om missförstånd. Lärare Z menar att det är viktigt att man visar respekt mot alla elever samt alla kulturer.

vi har haft olika kulturer och religioner på skolan ett bra tag. Eleverna här är vana vid att det finns många olika kulturer samt religioner på skolan. (Lärare Z)

Hur ska man som lärare arbeta för att möta kulturkrockar?

Det viktigaste är att använda sig av elevens ursprung, så att eleven kan visa sina kunskaper. Undervisningen får då en annan betydelse och blir verklig på ett annat sätt. Lärare Z använder sig av modersmålsläraren i sin undervisning, genom detta sker även en kommunikation med föräldrarna. Lärare Z menar att det annars blir det svår för eleven att lära sig om den inte får hjälp av en modersmålslärare eller studievägledare.

Kulturkrockar behöver inte alltid vara något negativt. Vi jobbar tillsammans med eleverna för att se på kulturkrockar som något positivt. Det är alltså två olika kulturer som möts. Skolan har erfarenhet av kulturkrockar. Är man villig som lärare så går det att ta lärdom av allt. Det är viktigt att tillsammans med eleverna, föräldrarna och modersmålsläraren diskutera elevens skolgång. Som lärare tittar vi på olikheterna och hitta det positiva i att vara olika. Det finns ett stort värde i alla kulturer. (Lärare Z)

På vilket sätt kan man förberedda sig om man får en nyanländ elev som ska börja i klassen? Det är viktigt med kommunikation i klassen. Klassen uppgift blir att få den nyanlände att känna sig välkommen. Respondenten menar att det är viktigt att prata om vad det innebär att vara nyanländ med klassen. Det är viktigt att man utgår från att eleven kan och har erfarenhet med sig. Man ska försöka bygga vidare på det eleven kan sen innan, då är det viktigt att en kartläggning har skett av elevens kunskap. Man ska ha en positiv inställning till den nyanlände. Man får använda modersmålet som en resurs.

Som lärare är det viktigt att man är öppen för de nyanlända eleverna. Det är viktigt att man förbereder klassen och pratar om vad det innebär för en

nyanländ att komma till ett nytt land ny klass och att allt inte alltid är positivt. Eleverna ska också veta om att en nyanländ elev har lämnat sin familj, släkt och vänner i hemlandet. Det kan inte ha varit lätt. Vi pratar mycket om vad vi som klass kan vinna på att få en nyanländ i klassen. De nyanlända kastas direkt

in i klassen på gott och ont. Det är därför viktigt att eleven kommer in i klassen och får kompisar så att språket kommer igång. Som lärare är det viktigt att se till att en studiehandledare finns på plats (Lärare Z).

Är kulturkrockar negativa eller positiva?

Lärare Z menar att det handlar om hur man väljer att se på kulturkrockar alltså olika

perspektiv. Genom att ha ett positivt perspektiv mot ny kultur överlag görs kulturkrockar till något positiva. Lärare Z menar att öppenhet och nyfikenhet leder till kunskap.

Kulturkrockar kan vara negativa men även positiva. Genom kulturkrockar sker det missförstånd men det är även då som vi får kunskap om hur vi ska

förhindra det i fortsättningen. Det handlar om hur man väljer att se på kulturkrockar. With the bad comes the good. (Lärare Z)

Hur kan du som lärare förbättra din interkulturella kompetens?

Enligt respondenten Z måste lärare vara nyfikna och öppna mot allt som är annorlunda. Som lärare måste vi vara positivt inställda mot nya kulturer. Även om det som är annorlunda ibland kan vara skrämmande. Detta är en bild alla lärare måste förmedla till eleverna, att våga

kommunicera med människor från en annan kultur.

Det bästa sättet att förbättra min interkulturella kompetens är genom att

förberedda mig inför den nyanlända eleven, alltså nyfikenhet, söka information om den nya kulturen, helt enkelt få kunskap om elevens kultur på så sätt kan jag kommunicera med eleven genom att vara är förberedd för den nya kulturen. (Lärare Z)

Jobbar ni med interkulturellt arbete på din arbetsplats?

Som lärare ska man möta alla elever på samma sätt. Första mötet är viktigt för att det lämnar ett intryck på eleverna om vad läraren representerar. Lärare Z tycker att man ska lägga ner tid och energi på de nyanlända, för att de ska känna sig trygga i skolan. Bemötandet är av

betydelse vare sig det handlar om de nyanlända eller andra elever. Därför blir kommunikationen mellan elev och lärare viktig.

Vi jobbar inte med interkulturellt arbete som ett begrepp men alla lärare jobbar med det indirekt när man gör en planering. Jag använder mig av elevernas erfarenhet i undervisningen. Det handlar om hur vi möter eleverna, att visa respekt samt hur vi inkluderar alla elever i undervisningen efter bästa möjliga sätt. (Lärare Z)

Vad innebär ”mångkulturell skola” för dig?

Lärare Z menar att en mångkulturell skola är dagens verklighet. Skolan visar hur dagens samhälle ser ut. Lorentz skriver samhällets förändring och hur den påverkar individen spelar en betydande om inte en avgörande roll i varje individs lärande. (Lorentz 2009, s.22)

För mig innebär det kunskap. Det handlar om att många olika kulturer på en och samma plats. Dessa kulturer påverkar skolan på olika sätt, vi som lärare jobbar för att lyfta fram kulturerna på bästa möjliga sätt i skolan för att eleverna ska känna sig sedda. (Lärare Z)

På vilket sätt kan man stärka barnens identitet och självkänsla?

Som lärare kan man påverka eleverna på många sätt. Lärare kan motivera eleverna till att tro på sig själv och sitt kunnande. Vilket vidare kan leda till att det stärker barnens självkänsla. Att acceptera olikheter är viktigt. Många barn utvecklar identiteter genom drömmar, har man många begränsningar vågar man inte satsa på sin dröm, som lärare kan man förvandla hinder till möjligheter. (Lorentz 2009. s.48)

Genom att acceptera eleverna för dem de är, respektera eleverna. Ge eleverna uppmärksamhet genom att säga hej hur är det idag, gick det bra på träningen, lyssna på eleverna och visa intresse för deras kultur. Ge dem beröm och uppmuntran. Genom att vara en bra förebild. (Lärare Z)

Vilka potentialer ser du med undervisningen i en mångkulturell klass?

I en mångkulturell klass är det viktigt att tänka på vad eleverna har med sig sedan innan. Man får sedan utgå från elevernas förkunskaper. Detta för att ta vara på förmågor som finns hos eleverna. Det är viktigt att låta eleverna ta plats i undervisningen. På en mångkulturell skola påverkas skolkulturen. För att stärka elevernas självförtroende bör undervisningen vara

varierande och utgå från elevens kultur eller traditioner. Detta leder till att eleverna känner sig trygga och kan vågar ta för sig. Värdegrundsarbete kommer i första hand.

Det är viktigt med en öppen dialog för att skapa en trygghet. Vi försöker ta vara på mångfalden. Detta genom att uppmärksamma olika högtider och traditioner. Man lär sig hela tiden något nytt. (Lärare Z)

9. Diskussion/Slutsats

Mitt syfte med arbetet var att undersöka hur man arbetar med kulturkrockar i grundskolan. Jag hade tio frågor som jag ställde till några lärare på två olika skolor. För att få svar på mina frågor gjordes en kvalitativ undersökning. Jag har valt att jämföra de olika lärarperspektiven för att se om det finns en skillnad. Med de öppna frågorna kunde jag få fördjupade och utvecklade svar. Men intervjun kunde även spåra ur och handla om något helt annat. Det tog lång tid och var svårt att sammanställa, men samtidigt väldigt lärorikt. Jag sammanställde först den första intervjun sedan den andra. Därefter gjorde jag en jämförelse mellan intervjuerna och sedan skrev ihop en slutsats.

Enligt respondenterna gör kommunikationen att eleverna lyckas bättre i skolan. Men för att kommunikationen ska fungera behöver man ha ett någorlunda fungerande språk. Gemensamt för mina respondenter är att alla tycker att man ska diskutera våra olikheter och likheter för att förhindra kulturkrockar. Lärarperspektiven styrker det Lorentz (2009, s.115) skriver, att man måste söka information samt kommunicera med människor från en annan kultur och religiös bakgrund, för att få en interkulturell kompetens. Slutsatsen från intervjun blir att

kommunikation och språket är viktiga delar i att förhindra kulturkrockar. För de intervjuade innebär kulturmöten något positivt men kulturkrock anses vara negativt, detta var en fråga som inte diskuterades mycket men i efterhand tycker jag att respondenternas svar om kulturkrockar inte riktigt stämmer överens med min egen. Jag anser att kulturkrockar i längden leder till något positivt, eftersom en kulturkrock alltid är ett kulturmöte. ”Och hur kommunikationen mellan enskilda människor i den globala byn fungerar beror bland annat på hur medvetna dessa två är om hindren, och hur motiverade de är att övervinna dem och att mötas som de unika individer de trots sin kulturella prägling är” (Wellros 1993, s. 18). De intervjuade tar upp värdegrundsarbete och menar att det är av yttersta vikt. Enligt min undersökning med de intervjuade lärarna, visar det att den största skillnaden mellan de intervjuade handlar främst om den interkulturella kompetensen. Alla de intervjuade lärarna tycker att de har interkulturell kompetens. Men min undersökning visar att läraren från den större skolan har mer kompetens och större erfarenhet. Detta visades genom att hen kunde på flera olika sätt svara på min fråga om hur man kan motverka kulturkrockar i skolan, den intervjuade kunde ge flera exempel som visar hur hen jobbar med det. Detta var något som jag

redan innan undersökningen förväntade mig, på grund av att skolan har fler elever med invandrarbakgrund.

Resultatet visar även att hur man bemöter eleverna samt föräldrarna lägger grunden för att kunna skapa ett förtroende samt utveckla en relation med både elev och föräldrar. De

intervjuade menade att, för att lärare ska kunna förhindra eller motverka kulturkrockar måste det finnas en öppen dialog mellan lärare, elev och hem. Bouakaz (2009) styrker detta i sin bok där han diskuterar om hur skolorna jobbar med föräldrasamverkan och föräldrainflytande och hur viktigt det är. Wellros (1993) skriver att varje möte mellan människor är unikt och nytt.

När jag intervjuade lärarna så får jag oftast samma svar, det uppstår samma problem och man

hamnar i samma situationer. Lärarna har inte de kunskaper och erfarenheter som behövs för

att hjälpa de nyanlända eleverna att utveckla sina kunskaper eller för att lösa de konflikter som uppstår. Kontakten mellan eleverna och läraren är inte så stark som den egentligen borde

vara. De intervjuades perspektiv och den tidigare forskningen visar att språket är nyckeln till

kommunikation som sedan leder till andra möjligheter för att kunna utveckla sig själv och sina kunskaper. Undersökningen visar att utan språket hamnar man efter och man känner sig isolerad och otrygg. Att prata samma språk leder till gemenskap och en känsla av att man faktiskt är välkommen. Således menar alla respondenter att modersmålslärarna är av stor vikt. De kommer ju oftast från samma land och har samma kultur, religion och språk. Därför är denna resurs oerhört viktig. Många gånger har modersmålsläraren varit i samma situation som den nyanlända eleven och kan relatera till elevens situation, vilket kan hjälpa hen till en effektivare inlärning samt att eleven på så sätt inte känner sig ensam. I min undersökning med de intervjuade framkommer det även att modersmålslärare kan användes i alla ämnen och i olika situationer. Intervjun visar även att det är modersmålsläraren som brukar få bäst kontakt med föräldrarna. Både de intervjuade och forskningen visar att skolan måste ha en fungerande kontakt med föräldrarna, föräldrarna måste känna sig engagerade samt att det är skolan som måste få dem att bli engagerade.

Föräldrarna måste inse att utbildning behövs och för att deras barn ska ha förutsättningar att kunna bli något så behövs skolan. Med skolans, föräldrarnas och modersmålslärarens hjälp kommer eleven att lyckas samt få bästa möjliga hjälp. Det är dessa faktorer som hjälper eleven att lära sig prioritera och lyckas med skolan och senare i livet. Dessa tre faktorer blir

och lärare kan förhindras, om lärarna kunde få en fortbildning. På så sätt skulle de ges möjlighet att förstå eleverna på ett annat sätt men även få en inblick i elevernas kultur och

tradition. Problemet enligt de intervjuade ligger i att de nyanlända eleverna väldigt enkelt kan

missförstå informationen lärarna vill förmedla när man till exempel pratar om religion. De intervjuade menar att man måste vara försiktig när man pratar om känsliga ämnen som till exempel religion. Eleverna tar till sig information eller fakta på ett annat sätt när det kommer till ämnet religionskunskap.

Intervjun visar att förberedelseklasser har gett bra resultat. Samtliga lärare tycker att det var

bättre när de nyanlända kunde komma till en förberedelseklass innan de fick börja i den stora klassen. Genom att använda sig av förberedelseklasser får eleverna den tid och hjälp som de

faktiskt behöver. Jag blir därför förvånad över att forskningen skriver att man ska ta in de

nyanlända i helklasser direkt och att det leder till bättre resultat. Man väljer många gånger att

ta in en studievägledare för att hjälpa eleven i den vanliga klassen, men det finns inte alltid tillgång till en studievägledare, många skolor saknar utbildade lärare i språkutvecklande arbetsätt och då sitter eleven i ordinarie klass utan hjälp.

Enligt läraren från skola nr två är kompisar väldigt viktigt för barnen. Kompisar i grundskolan är svårt att få, speciellt om man är ny i skolan och inte känner ännu svårare blir det om man inte kan språket. Att få in den nyanlända eleven i den stora klassen kan vara svårt. Eleverna behöver höra det nya språket, pratar det svenska språket, detta kommer leda till att hen känner sig välkommen i gruppen. Man lär sig även språket fortare genom att umgås och

kommunicera med elever som bara pratar svenska.

Min slutsats är att hur man hanterar kulturkrockar i skolan är individuellt och hur man väljer att möta eleverna är olika, främst handlar det om förhållningssätt samt erfarenhet. För att kunna möta de nyanlända på bästa sätt, behöver man vara medveten om den egna kulturen och acceptera andra kulturer. För att få kontakt med elever och deras föräldrar behöver man använda sig av modersmålslärare för att kunna föra en dialog. För att lektionstimmarna i den stora klassen ska fungera skulle till exempel en arabisktalande studiehandledare kunna vara närvarande. När det brister i kommunikationen så leder det till att de nyanlända hamnar i utanförskap. Många missförstånd uppstår mellan elev och elev men även lärare och elev. Eleverna måste få känna att skolan är en trygg miljö. Läraren har ett stort ansvar,

hur elevens utveckling sker. Kulturmöten menar jag är något positivt. Det är viktigt att ta med elevernas erfarenhet i undervisningen. Jag tror att detta gör att undervisningen för eleverna känns mer verklig. Utöver det så tror jag att man lär sig så otroligt mycket som lärare. Min slutsats är att pedagogerna får sin interkulturella kompetens genom att våga vara öppna mot någon som skiljer sig från ens egen kultur, man måste som lärare göra forskning och vilja lära sig mer om andra kulturer om man ska kunna möta eleverna på rätt sätt. Genom att vara påläst så kan man undvika en massa onödiga missförstånd. Kulturmöten är något som kan berika undervisningen på alla möjliga sätt, så länge vi lärare vet hur vi ska använda oss av det.

10. Referenslista

Axelsson, M. & Bunar, N., (red.) (2006). Skola, språk och storstad: en antologi om

språkutveckling och skolans villkor i det mångkulturella urbana rummet. Stockholm: Pocky.

Bouakaz, L. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bunar, Nihad (2001). Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Brutus Östlings bokf Symposion. Växjö: Universitet.

Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Dysthe, O., (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur Kullberg, B., (2011). Etnografi i klassrummet. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Lahdenperä, P., (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Lahdenperä, P., Lorentz, H., Alfakir, N. & Demetri, M. (red.) (2010). Möten i mångfaldens skola: interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats: att tillämpa interkulturell pedagogik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.) (2016). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013). International Electronic Journal of Elementary Education: Welcome to Sweden, 6 (1), ss. 137-164. Stockholms Universitet. Hämtad från

http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.167055.1392388472!/menu/standard/file/

Welcome_to_Sweden_nilsson_axelsson.pdf

Sjöwall, Anna (1994). Kulturmöten i barnomsorg och skola: antirasistiskt arbete med barn. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2016-11-28. Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket. (2016-01-21). Steget från förberedelseklass en utmaning för nyanlända Stockholm: Skolverket. Hämtad 2016-12-02. Tilgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig- kompetens/relationer-larande/steget-fran-forberedelseklass-en-utmaning-for-nyanlanda-1.213405

Skolverket. 2011. Läroplanen, ämnesplaner och kursplaner Stockholm: Skolverket. Hämtad 2016-12-11. Tilgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/pdf

Stier, J., (2007). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier Lund: Studentlitteratur

Stier, J., & Kjellin Sandstöm, M.,. (2008). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur

Stigendal, Mikael (2004). Framgångsalternativ: mötet i skolan mellan utanförskap och innanför skap. Lund: Studentlitteratur.

Wellros, S. (1993). Kulturmöte till vardags: om kommunikation över kulturgränser. Malmö Gleerups. ss. 7-12. Tillgänglig på Internet

11. Bilaga

11.1 Intervjufrågor

1. Vad tycker du att man ska tänka på när man ska planera sin undervisning utifrån begreppen kulturmöte och kulturkrockar?

2. Kan du ge exempel på de vanligast kulturkrockar som uppstår i skolan? 3. Hur ska man som lärare arbeta för att möta kulturkrockar?

4. På vilket sätt kan man förberedda sig om man får en nyanländ elev som ska börja i klassen?

5. Är kulturkrockar negativa eller positiva?

6. Hur kan du som lärare förbättra din interkulturella kompetens? 7. Jobbar ni med interkulturellt arbete på din arbetsplats?

8. Vad innebär ”mångkulturell skola” för dig?

9. På vilket sätt kan man stärka barnens identitet och självkänsla?