Namn: Mikaela Dikvall & Sofie Esping
Program: Sjuksköterskeprogrammet,180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, HT-20
Nivå: Grundnivå
Handledare: Bodil Holmberg Examinator: Elisabeth Bos Sparén
Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med
substansberoende
En litteraturöversikt
The nurse's experience of caring for patients with substance
abuse
Sammanfattning
Bakgrund: Substansberoende i form av narkotika och alkohol är ett växande
samhällsproblem. Det förekommer en stigmatisering av personer med substansberoende i samhället och det kan finnas en risk att dessa individer upplever ett sämre bemötande inom hälso- och sjukvården. I sjuksköterskans roll finns ett ansvar att ge vård på lika villkor på ett respektfullt sätt.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende.
Metod: Utifrån Fribergs metod utfördes en litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed.
Resultat: I resultatet identifierades fyra teman; Att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanande att vårda patienter med substansberoende. Mer kunskap och utbildning om substansberoende efterfrågades av
sjuksköterskor och ett öppet förhållningssätt bidrog till att meningsfulla vårdrelationer kunde skapas.
Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sina attityder och hur det kan påverka vårdandet, för att vården ska kunna ges på lika villkor. Mer kunskap, vägledning och tydliga rutiner behövs för att öka möjligheterna att skapa en lyckad vårdrelation.
Abstract
Background: Substance addiction, in particular alcohol and narcotics, is a societal problem that keeps on growing. At the same time, stigma surrounds people with substance abuse and there is a risk that it has a negative impact on the care given by the healthcare. In their professional role, however, nurses have a responsibility to treat patients equally and with due respect.
Aim: The aim was to describe nurses experience of treating patients with a substance abuse
Method: Nine qualitative articles and one quantitative article were reviewed. CINAHL Complete and PubMed were used to identify the articles.
Results: Four themes were identified: To feel afraid, insecure and not trusting the
patient; to feel inadequate and frustrated; to lack knowledge and the importance of creating a caring relationship. The findings showed nurses
felt it was emotionally demanding to treat patients with substance
disorder. More information and education on the topic of substance abuse was asked for by the nurses. In addition, an open mindset contributed to establishing a meaningful relationship between the nurse and the patient.
Conclusion: It is important in the role as a professional nurse to be aware and reflect on one’s prejudices and the potential impact it has on the care given. In particular in order to provide care on equal terms. More information and guidance are needed to improve the chances of a successful meeting with the patients.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
DEFINITION AV SUBSTANSBEROENDE ... 1
STIGMATISERING OCH ATTITYDER ... 3
PATIENTENS UPPLEVELSE AV VÅRDEN ... 4
SJUKSKÖTERSKANS ROLL ... 4 PERSONCENTRERAD VÅRD ... 5 VÅRDRELATION ... 6 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 7 TEORETISK REFERENSRAM 7 METOD 8 URVAL ... 8 DATAINSAMLING ... 9 DATAANALYS ... 9 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 10 ATT VARA RÄDD, OSÄKER OCH MISSTRO PATIENTEN ... 10
ATT VARA OTILLRÄCKLIG OCH FRUSTRERAD ... 12
ATT HA BRISTANDE KUNSKAP ... 12
ATT SKAPA EN VÅRDRELATION... 13
DISKUSSION 14 METODDISKUSSION ... 14
RESULTATDISKUSSION ... 15
Att möta svårigheter och utmaningar ... 16
Behov av kunskap ... 17
Vårdrelationen ... 18
KLINISKA IMPLIKATIONER 19
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 19
SLUTSATS 20
INLEDNING
Substansberoende i form av narkotika eller alkohol är ett samhällsproblem. Under vår
verksamhetsförlagda utbildning på en medicinsk avdelning väcktes ett intresse hos oss för hur sjuksköterskor bemöter och pratar om olika patientgrupper. Vi upplevde att attityderna hos sjuksköterskorna kunde variera beroende på vad patienten hade för sjukdom, vi
uppmärksammade speciellt att flera sjuksköterskor hade en negativ attityd till att vårda patienter med substansberoende. I sjuksköterskans roll ingår det att bemöta och behandla patienter utifrån ett professionellt förhållningssätt där vård skall ges på lika villkor. Vår förhoppning är att vi med denna litteraturöversikt kan bidra till en ökad medvetenhet och kunskap som kan ge sjuksköterskor bättre förutsättningar att ge bättre vård till patienter med substansberoende. Därför vill vi undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med substansberoende.
BAKGRUND
Användandet av substanser som alkohol och narkotika är ett växande folkhälsoproblem. Oavsett var man som sjuksköterska arbetar inom sjukvården möter man patienter som har problematik relaterad till substansbruk. En stor del av dessa personer har ett blandmissbruk där narkotika, alkohol eller beroendeframkallande läkemedel ingår (Wiklund Gustin, 2019). Definition av substansberoende, stigmatisering och attityder, patientens upplevelser av vården, sjuksköterskans roll, personcentrerad vård och vårdrelation kommer presenteras under respektive rubrik.
Definition av substansberoende
Begreppet substansberoende beskrivs enligt World Health Organization [WHO] (2017) som ett kroniskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av upprepat och tvångsmässigt användande av substanser. Missbruk av alkohol och narkotika leder till stora samhällskostnader på flera miljarder kronor om året, kostnader för bland annat sjukvård och rättsväsende
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Även indirekta kostnader som förlorad arbetskraft bidrar till negativa följder av ett substansberoende, individen tappar förmågan att klara av kraven med ett arbete vilket också bidrar till att denna grupp blir stigmatiserade och hamnar utanför samhället när de inte kan bidra. Primärvårdens bär ansvaret vid hälsoundersökningar att fånga upp patienter med ett riskabelt substansanvändande (Allgulander, 2019). Kommunernas
socialtjänst tillsammans med beroendevården har det övergripande ansvaret gällande vård och behandling. Utöver beroendevården kan dessa patienter behöva söka medicinsk eller kirurgisk akutsjukvård vid fysiska skador som ofta är relaterade till substansberoendet.
Narkotika är ett samlingsnamn på olika droger som kan ge ett beroende. Exempel på droger är cannabis, ecstacy, heroin, amfetamin och kokain (1177, 2017). Dessa är narkotikaklassade och olagliga att använda. Det finns även lagliga narkotikaklassade läkemedel som till exempel bensodiazepiner som är ett lugnande läkemedel, tramadol som lindrar smärta. Även dessa substanser kan missbrukas genom att felaktigt inta dessa
läkemedel för att få en ruseffekt. Narkotika kan intas intravenöst med en spruta som förs in i en ven, rökas eller sniffas. Enligt statistik är narkotika, följt av cannabis de substanser som polis och tullverk oftast beslagtar (Englund, 2019). I Sverige är cannabis den vanligaste narkotikasorten som används och kan även benämnas som hasch och marijuana.
Cannabis kan göra att förmågan att utföra uppgifter försämras (Da Silva, Zerwes Ferreira, De Oliveira Borba, Puchalski Kalinke, Aparecida Nimtz & Alves Maftum, 2016). Cannabis innehåller THC som är ett ämne som gör att den kognitiva förmågan minskar hos individen som röker cannabis (Crean, Crane och Mason, 2012). Det kan visa sig genom svårigheter som att klara av planering, organisering, problemlösning, sviktande minne och den motoriska förmågan försämras. Narkotika som injiceras, som till exempel heroin kan ge olika
infektionssjukdomar som Hepatit-C eller HIV, det är också vanligt att det kan ge infektioner vid själva insticksstället (Rinsberg, 2019). Sjukdomar kan spridas genom att nålar delas mellan friska och sjuka personer, händer som är smutsiga eller området där injiceringen görs inte är rent kan göra att infektion i huden uppstår.
Vid ett långvarigt beroende av narkotika påverkas individens nervsystem, vilket ger de fysiologiska symtomen abstinens och tolerans (Wiklund Gustin, 2019). Hjärnan påverkas av narkotikan i de delar av hjärnan där människan känner välbehag, lust och känslor. Det är de positiva känslorna och ruset som individen vill uppnå av intaget, den känslan upphör i takt med att toleransnivån ökar. Det förklarar den stora mängden av substanser som individen till slut tål då mängden som intas hela tiden ökar för att kunna uppnå samma rus som kunde upplevas i början av beroendet. Utsättningssymtom skapas när narkotikan inte intas och ett begär efter mer uppstår. År 2016 avled 105 män och 33 kvinnor på grund av
substansrelaterade orsaker (Allgulander, 2019). Vid intoxikation förändras individens beteende, aggressivitet kan uppstå, sämre omdöme och nedsatt vakenhet. Dessa tillstånd gör att individens kognitiva förmåga blir nedsatt vilket kan leda till att arbete, familj, sociala kontakter och skyldigheter som människor har kan bli lidande.
De personer som har ett substansberoende har ofta ett så kallat blandmissbruk med både alkohol och narkotika (Wiklund Gustin, 2019). Gemensamt för ett substansberoende av narkotika och alkohol är att individen tillslut kan tappa kontrollen över intaget och det kan påverka hela individens liv (WHO, 2017). Intaget av alkohol blir dominerande i vardagen och om inte alkohol intas så kan individen få utsättningssymtom som kan visa sig genom oro, sömnstörningar, darrningar, hjärtklappning och svettningar (Allgulander, 2019). Även
toleransen för alkohol ökar.
I Sverige är det uppskattningsvis 300 000 individer som har ett beroende av alkohol, vilket är omkring 4% av den vuxna befolkningen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Män är
överrepresenterade och det är mer vanligt förekommande bland män som har en lägre utbildningsnivå. Överkonsumtion av alkohol är en av de största anledningarna till sjukhusbördan i Sverige. De vanligaste återkommande orsakerna är bland annat
våldshandlingar som kräver sjukhusvård, suicid, oavsiktliga skador och transportolyckor. Missbruk av alkohol kan leda till skador i levern, bukspottkörteln och magsäcken (Da Silva et al. 2016). En långvarig alkoholkonsumtion är den vanligaste orsaken till levercirros
(Ericson & Ericson, 2012). Levern börjar då nekrotiseras, vilket betyder att leverns celler dör och det leder till att bindväv skapas i levern, det gör att funktionen i levern blir nedsatt. Under 2018 var det 1478 män och 463 kvinnor som dog i en alkoholrelaterad diagnos som var 15 år och äldre (Socialstyrelsen, 2019). Däremot antas denna siffra vara högre då de individer som dött på grund av sjukdom som cancer där alkoholen varit orsaken till sjukdom inte räknats in.
Stigmatisering och attityder
Begreppet stigmatisering kan beskrivas som när en del av befolkningen har negativa
uppfattningar om en annan grupp av befolkningen som avviker från samhällsnormerna (Lilja & Hellzén, 2019). Det är en negativ upplevelse för de som upplever det och gruppen av individer som inte följer de normer som finns i samhället blir ofta stigmatiserade och utstötta på grund av att dom inte anses vara “normala”. Attityder är det sätt vi bemöter våra
medmänniskor på.
Den generella åsikten i samhället kring individer med ett substansberoende i denna studie var att de fick skylla sig själva att de var utanför samhället (Yang, Wong, Grivel & Hasin, 2017). De uppfattades som farliga och oförutsägbara, att människor har den uppfattningen kan leda till känslomässiga reaktioner, känslor som rädsla och social distansering. Samhället har ett avståndstagande från denna grupp på grund av känslorna för dem och det leder till att de
blir stigmatiserade. Detta kan vara en bidragande faktor till att denna grupp drar sig för att söka vård då hälso-och sjukvården också kan färgas av den stigmatiseringen som råder i samhället, det kan också påverka sjuksköterskans vilja att vårda patienter med ett substansberoende.
Patientens upplevelse av vården
Patienter med substansberoende som söker vård har både positiva och negativa upplevelser och erfarenheter av sjukvården (Weiss, McCoy, Kluger & Finkelstein, 2004). Patienterna beskrev upplevelsen av vården som positiv när de mött sjuksköterskor som lyssnade på deras behov, visade medkänsla och såg substansberoendet som en sjukdom. Det visades genom att personalen tog sig tid att förklara för patienterna om deras tillstånd och behandling. Vissa deltagare i studien upplevde även bättre bemötande och vård när sjuksköterskor inte var medvetna om deras beroende.
Patienter upplevde att de nedprioriterades och diskriminerades när substansberoendet blivit känt för sjuksköterskor, speciellt vid smärtlindring (Brener, Von Hippel, Von Hippel, Resnick & Treloar, 2010; Weiss et al., 2004). Flera av patienterna kände sig inte betrodda när de uttryckte sin smärta och upplevde att sjuksköterskor istället kopplade det till abstinensen. Andra berättade att sjuksköterskor var avståndstagande och hade en dömande attityd. Beroendet sågs av sjuksköterskor som ett personligt misslyckande och att de fick skylla sig själva. Avståndstagandet och attityderna bidrog till att adekvata undersökningar inte alltid utfördes (Weiss et al., 2004). Patienter upplevde också att det fanns en okunskap hos sjuksköterskor om substansberoende, vilket bidrog till att de kände en misstro till sjuksköterskor (McNeil, Kerr, Pauly, Wood och Small 2015; Weiss et al., 2004).
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (ICN, 2012). Omvårdnaden skall ges med respekt för
mänskliga rättigheter, självbestämmande, integritet och värdighet. Sjuksköterskans kompetens skall omfatta ett holistiskt perspektiv och utgå från ett etiskt förhållningssätt (Svensk
ICN:s etiska kod är utformad för att ge vägledning för sjuksköterskor gällande deras etiska ställningstagande i sin profession (ICN, 2012). Tillsammans med sjuksköterskans moraliska kompass och sunda förnuft bidrar det till att omvårdnaden kan ges på ett respektfullt sätt. Lyhördhet, medkänsla, integritet och trovärdighet är grundläggande värden för professionen. Det primära ansvaret för sjuksköterskan är att hjälpa människor som är i behov av vård. Det finns även ett personligt ansvar för att hela tiden utveckla sin egen yrkeskompetens.
Socialstyrelsen definierar att en god vård präglas av att den är jämlik, säker och
personcentrerad (Socialstyrelsen, 2019). För att kunna bedriva en personcentrerad vård krävs en humanistisk och en inkluderade värdegrund, sjuksköterskan är en viktig del i hur denna värdegrund kan förvekligas i den dagliga vården. Socialstyrelsen poängterar även att en av de viktigaste faktorerna för främjandet av delaktighet och patientsäkerhet är ett gott bemötande. Och att kunskap om diskriminering, kommunikation och tillgänglighet ger en bra grund för en verksamhet som möter varje persons enskilda behov och förutsättningar.
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård beskrivs av svensk sjuksköterskeförening (2016) som en vård som uppmärksammar hela personen och ska tillgodose personens fysiska, psykiska, sociala andliga och existentiella behov. Det är faktorer som i olika grad bidrar till patientens hälsa och ohälsa. Personen ses utifrån sitt sammanhang och inte enbart utifrån sin sjukdom (Edvardsson, 2010).
Begreppet personcentrerad vård beskrivs som en beskrivning av god omvårdnad, både nationellt och internationellt (Vårdhandboken, 2020). I en personcentrerad vård skall personens tolkning och upplevelse av ohälsa och sjukdom respekteras och bekräftas. Denna tolkningen utgör sedan ett underlag i planerandet av vården för att främja hälsa hos den enskilda personen. Sjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen och låter patientens
berättelse, värderingar, synsätt, behov, intressen, prioriteringar och rutiner ta plats. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten ses som ett partnerskap där patienten är en viktig del i utformandet av vårdplanen. Av sjuksköterskan krävs en öppenhet, att vara intresserad och lyssna på patientens berättelse. I en personcentrerad vård ingår även personens sociala sammanhang, närstående, partner eller andra betydelsefulla personer (Svensk
Vårdrelation
Vårdrelationen handlar om mötet mellan sjuksköterskan och patienten (Snellman, 2014). Syftet med vårdrelationen är att bidra till ökad hälsa hos patienten och den som bär ansvaret för vårdrelationen är sjuksköterskan (Björck & Sandman, 2007). Vårdrelationen kännetecknas av ett professionellt engagemang där sjuksköterskan har ett öppet förhållningssätt och
använder sig av sin erfarenhet och kunskap. Sjuksköterskan räknar inte med att få ut något för egen del. Relationen är asymmetrisk därför krävs det att sjuksköterskan ständigt reflekterar över det som händer i vårdandet och relationen, för att undvika ett vårdlidande för patienten. Det krävs en närvaro av sjuksköterskan med uppmärksamhet på patienten och dennes behov. Det professionella engagemanget leder till ett vårdande möte som stärker patientens
hälsoprocesser. Vårdrelationens längd kan variera, exempelvis på en akutmottagning sker det oftast kortare möten, men inom andra vårdverksamheter finns det längre vårdrelationer som kan sträcka sig över flera år (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdrelationen utgör grunden i vårdandet och kärnan i god vård (Björck & Sandman, 2007). En vårdrelation kan vara både vårdande och icke-vårdande, där den vårdande relationen bidrar till en känsla av
välbefinnande hos patienten och den icke-vårdande kan öka lidandet (Snellman, 2014). När vårdrelationen är icke-vårdande kan patienten uppleva ett vårdlidande. I en studie av (Berglund, Westin, Svanström & Sundler, 2012) visade resultatet att patienten upplever ett lidande när de känner sig misstrodda eller när deras berättelse om sin sjukdom och symtom inte togs på allvar av sjuksköterskor. Patienterna kände sig ignorerade och maktlösa när de inte blev lyssnade på. När vårdlidandet uppstod ökade patienternas känsla av sårbarhet. Patienterna behövde stöd och kunskap om sjukdomen för att kunna ta ansvar för sin hälsa.
PROBLEMFORMULERING
Substansberoende kostar samhället flera miljarder kronor per år. Forskning tyder på att mer kunskap och förståelse behövs för att kunna bemöta denna patientgrupp, se människan bakom beroendet på ett sätt som är icke dömande, stigmatiserande och där negativa attityder inte styr för att kunna skapa en god vårdrelation. Ett substansberoende påverkar hälsan negativt psykiskt, fysiskt och socialt vilket kan ge ett ökat behov av kontakt med hälso- och
sjukvården. Substansberoende med alkohol och narkotika är ett växande folkhälsoproblem och det är vanligt att möta och vårda denna patientgrupp oavsett vart man arbetar inom
vården, därför har författarna valt att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med ett substansberoende.
SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med substansberoende.
TEORETISK REFERENSRAM
Författarna valde att använda sig av Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans – som går ut på att kunna visa sig själv och sina nära omsorg, att skapa en balans och upplevelse av helhet i tillvaron genom att tillgodose hälsorelaterade behov (Orem, 2001). Teorin används i
resultatdiskussionen för att problematisera och reflektera över de resultat som framkommer. Orem menar att människan har en egenvårdskapacitet och är kompetent i att skaffa sig det förmågor och kunskaper som behövs för att vårda sig själv och sina nära. Teorin innefattar sjuksköterskans förmåga till att identifiera och ge stödjande omvårdnadsåtgärder då egenvårdskapaciteten är beroende av förmågan att uppfatta sina egenvårdsbehov.
Egenvårdsbrist uppstår när tillräcklig kunskap saknas om sin sjukdom eller dess behandling och personen behöver stöd i att kunna bedriva egenvård (Orem, 2001; Wiklund Gustin & Lindvall, 2012). Orems teori om egenvårdsbalans byggs på tre delteorier: teorin om egenvård, teorin om egenvårdbrist och teorin om omvårdnadssystem. Egenvård och egenvårdsbrist handlar om patienten och omvårdnadssystem handlar om de olika system som sjuksköterskan kan använda sig av för att nå målet med omvårdnaden. Då målet med omvårdnaden är att bevara eller återställa egenvårdbalansen. Systemen består av patienten själv, sjuksköterskan och anhöriga (Wiklund Gustin & Lindvall, 2012). Författarna har valt att använda den tredje delteorin som handlar om omvårdnadssystemet. Den fokuserar på sjuksköterskans omvårdnad vilket är passade för litteraturöversiktens syfte. Sjuksköterskan använder sin kompetens för att skapa förutsättningar för personen att kunna möta sitt egenvårdskrav, och ta tillvara på de resurser och kunskaper som patienten besitter antingen tillsammans med andra eller själv. Sjuksköterskan är kunnig och ansvarig och har förmågan att vara kreativ i sitt vårdande utifrån en professionell roll som utgår från kunskap och inte utifrån ett handlade som grundar sig efter eget godtycke (Wiklund Gustin & Lindvall, 2012). Orem (2001) betonar vikten av vårdrelationen, att vården ska vara personcentrerad. Vårdrelationen utgör en grundläggande del i vården för att sjuksköterskan skall kunna göra en korrekt bedömning och för att
patienten skall bli engagerad och känna sig delaktig. Den skapas under tiden sjuksköterskan kartlägger patientens situation. Sjuksköterskans roll kan vara vägledande, lärande, hjälpande, motiverande, psykiskt eller fysiskt stöttande eller bidra till en situation som stödjer utveckling för individen. En tydlighet i vem som gör vad och när är viktig i relationen mellan patient och sjuksköterska och ska enligt Orem utvärderas kontinuerligt (Wiklund Gustin & Lindvall, 2012). Omvårdnadssystemen kan vara helt kompenserande om egenvårdkapaciteten inte fungerar. Delvis kompenserande då patienten och sjuksköterskan samarbetar för att tillgodose behoven och där närstående även ibland är involverade. Eller det tredje där sjuksköterskan har en stödjande eller undervisande roll då patienten själv klarar egenvården, men kan vara i behov av stöd för att utveckla sin förmåga. Det kan vara ogynnsamt för patientens motivation om målen för omvårdnaden sätts att andra, eller om sjuksköterskan har bristande kunskap eller utför irrelevanta åtgärder (Orem, 2001; Wiklund Gustin & Lindvall, 2012).
METOD
Metoden som författarna har använt sig av i denna studie är en litteraturöversikt där strukturen är uppbyggd enligt Friberg (2017). Metoden är lämplig när ett visst ämne ska studeras och kartläggas. Befintlig forskning och material inom ämnesområdet har granskats, systematiskt bearbetats och sammanställts för att kunna bidra till en ökad kunskap.
Urval
Författarna har använt sig av begränsningar som artiklar publicerade mellan år 2010–2020 på grund av att författarna ville ha det senaste inom området, artiklarna skulle vara
peer-reviewed vilket innebär att artikeln blir granskad av ämnesexperter och får där med en hög standard och kvalité. Inklusionskriterierna för litteraturöversikten var att artiklarna skulle finnas på engelska då författarna behärskar det språket. Exklusionskriterier var barn då syftet var att fokusera på vården av vuxna med substansberoende, även vård som ges i psykiatrin då fokus ligger på allmänsjuksköterskan. Definitionen av substansberoende begränsades till narkotika och alkohol och sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med det
substansberoendet. Författarna sorterade och läste titlarna på alla titlar på sökträffarna som kunde stämma in med syftet i databaserna CINAHL Complete och PubMed, sedan läste författarna artikelns abstract på dem vars titel passade in på syftet för att ytterligare kunna se
lämpligheten för valt ämnesområde. Tio vetenskapliga artiklar både kvantitativa och kvalitativa har använts i litteraturöversiktens resultat och presenteras i bilaga 2.
Datainsamling
Författarna har använt sig av databaserna CINAHL Complete och PubMed där inriktningen på databaserna är vårdvetenskap vilket var aktuellt för denna litteraturstudie (Östlundh, 2017). Sökorden översattes i MeSH från svenska till engelska för att få de korrekta ämnesorden. Ämnesord och fritextord användes i båda databaserna. Både ämnesord enskilt eller i
kombination med fritextord. En boolesk teknik användes där OR användes mellan sökorden för att utöka sökningen så att något av orden i fritexten sedan skulle finnas med i artiklarna, AND användes sedan mellan sökblocken för att begränsa artiklarna med att endast sökorden i sökblocken skulle finnas med i sökträffarna (Östlundh, 2017). I sökningarna användes dessa sökord:” substance related disorders”,” nursing experience”,” substance dependence”,” nurse- patientrelations”,” nursing care”,” illicit drugs”,” drug user”,” attitude of health personnel”,” alcoholism”,” nurse attitude”,” substance abuse”,” street drugs”. I CINAHL Complete gav sökningarna 374 träffar, av dessa lästes 35 abstract som sedan ledde till 14 artiklar som lästes i sin helhet. Av dessa 14 så valdes sex artiklar ut som var lämpliga för valt syfte. I PubMed fick författarna 427 träffar där 30 abstrakt lästes och som tillslut ledde till nio stycken artiklar lästa i sin helhet där tre stycken passade för denna litteraturstudie. De nio artiklarna som författarna valde till resultatet från CINAHL Complete och PubMed (se bilaga 1). De artiklar som sållades bort var antingen inte utifrån sjuksköterskans perspektiv av att vårda patienter med substansberoende och dom artiklarna som inte var peer-reviewed.
Ytterligare en vetenskaplig artikel hittades genom att läsa en kandidatuppsats inom samma ämne, och från referenslistan valdes artikeln som författarna ansåg var relevant för syftet “Nursing Attitudes Toward Patients with Substance Use Disorders in Pain”. Detta kallas sekundärsökning (Östlundh, 2017).
Dataanalys
I analysen av artiklarna har författarna använt sig av den metod som beskrivs av Friberg (2017). Analysmetoden sker i fyra steg och det första handlar om att noggrant läsa igenom artiklarna för att förstå innehållet. Först läste författarna artiklarna var för sig och sedan tillsammans för att sedan diskutera om dom hade uppfattat innehållet på samma sätt. Varje artikel sammanfattades i ett gemensamt dokument. I steg två dokumenterades och
sammanfattades resultatet från varje studie för att skapa en tydlig översikt och om för att se de svarade an på syftet. För att det skulle bli tydligt färgmarkerade författarna ord och meningar som var relevanta för syftet. Det tredje steget innebar att författarna tillsammans jämförde likheter och skillnader i den färgmarkerade texten från studiernas resultat. I det sista steget kunde författarna sammanställa likheterna och skillnaderna i det analyserade materialet och utifrån det skapa fyra teman.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskningsetik betyder att forskning ska ske på en etisk grund där individerna som medverkar i studien ska skyddas och respekteras(Kjellström, 2017). Etiska överväganden ska tillämpas för att individerna som medverkar inte ska bli kränkta eller utnyttjade i studien. Författarna har valt artiklar som är etiskt granskade till denna litteraturöversikt. Det fanns en viss
förkunskap till valt ämne och även förutfattade meningar kring det, det är då av vikt att hålla en objektiv syn på ämnet under uppsatsens gång (Sandman och Kjellström, 2018).För att kunna granska studiers resultat och presentera dem på ett optimalt och tillförlitligt sätt måste författarna vara medvetna om sina förutfattade meningar och attityder för att inte bli styrda utifrån dessa (Priebe & Landström, 2017). Förförståelse bygger på de erfarenheter vi
människor har sedan tidigare upplevelser i livet och detta diskuterades, även den attityd och förförståelse som fanns om ämnet. För att inte litteraturstudien skulle färgas av de tidigare erfarenheterna som författarna hade behövde förhållningssättet till ämnet vara öppet.
RESULTAT
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med
substansberoende. Resultatet presenteras efter fyra teman som framkom under dataanalysen: att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation.
Att vara rädd, osäker och misstro patienten
Att vårda patienter med ett substansberoende ansågs av vissa sjuksköterskor vara en utmaning på grund av patienternas komplexa fysiska och psykiska problem (Bové, Lisby & Norlyk. 2019; Ford, 2011). Patienterna uppfattades ha oförutsägbara beteenden relaterat till deras beroende (Monks, Topping & Newell, 2012). Det oförutsägbara beteendet hos patienter
uttryckte sig genom att sjuksköterskan utsattes för verbal och fysisk aggression. Risken för att utsattas för våld gjorde att sjuksköterskor upplevde en känsla av rädsla och det kunde bidra till stressfulla vårdsituationer (Lundahl, Olovsson, Rönngren & Norbergh, 2013). På en del sjukhus var det nolltolerans mot våld och det kunde leda till att patienter med aggressiva beteenden skrevs ut innan de vårdats färdigt (Monks et al., 2012).
Sjuksköterskor beskrev att rädslan ledde till ett visst avståndstagande till patienten. De beskrev att de medvetet fokuserade på de fysiska problemen hos patienten och höll
bedömningarna korta. Vilket gjorde att patienter inte fick något utrymme för att uttrycka sina psykosociala behov. Det oförutsägbara beteendet skapade en osäkerhet hos sjuksköterskor som kunde leda till sämre vård för patienten (Ferreira da Silva, Santos Silvino, Félix de Oliveira, 2016; Ford, 2011; Lundahl et al., 2013; Molina-Mula, González-Trujillo, & Simonet-Bennassar, 2018; Monks et al., 2012). Andra faktorer som bidrog till en upplevd osäkerhet hos sjuksköterskor var hur organisationen på arbetsplatsen såg ut: riktlinjer kring läkemedelshanteringen saknades vid till exempel smärtlindring eller åtgärder vid
abstinenssymtom (Lundahl et al., 2013; Morgan, 2014).
Vidare beskrevs patienter med substansberoende som manipulativa vilket bidrog till en ännu mer komplex situation för sjuksköterskor i att göra en bra och rättvis bedömning av patientens tillstånd. De hade svårigheter i att bedöma om smärtan hos patienten var kopplad till något fysiskt eller om det var det drogsökande beteendet som tog över (Ferreira da Silva et al., 2016; Lundahl et al., 2013; Molina-Mula et al., 2018; Monks et al., 2012). Det
manipulativa beteendet gjorde att de var tvungna att vara uppmärksamma och hela tiden bevaka patienten, vilket innebar att andra patienter fick mindre uppmärksamhet (Monks et al., 2012; Ford, 2011). Att patienter med substansberoende ansågs vara manipulativa kunde leda till misstro i vårdrelationen. De beskrev att misstron kunde påverka deras attityd till att ge smärtlindring, att patienterna bara är där för att dom ville ha “piller” för att lindra
substansberoendet och inte smärtan. Känslor av rädsla och osäkerhet som uppstod hos
sjuksköterskorna på grund av det manipulativa beteendet resulterade i att motivationen till att vårda dessa patienter var låg (Morgan, 2014; Molina-Mula et al., 2018). Sjuksköterskor beskrev att patienternas manipulativa beteenden i samband med behandling och medicinering utgjorde ett hinder för deras förmåga att ge omvårdnad. Det drogsökande beteendet gjorde att patienten ibland blev desperat i sina försök att få ta på substanser. Det manipulativa beteendet gjorde att patienten kunde växla från ett verbalt aggressivt beteende till att vara
Att vara otillräcklig och frustrerad
Patienter med ett substansberoende kan upprepat vara i behov av sjukhusvård, då deras beroende kan leda till olika kroppsskador eller överdoser (Ferreira da Silva et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att ge meningsfull vård till patienter med
substansberoende då deras värderingar vid upprepade tillfällen hamnade i konflikt med hur verkligheten faktiskt såg ut. Konflikten handlade många gånger om hur organisationen var strukturerad och att rutiner kunde begränsa vården till bestämda ramar. Detta resulterade i att sjuksköterskor kände sig otillräckliga i att göra vården meningsfull och anpassad efter patientens behov (Bove et al., 2019; Monks et al., 2012). Att vara kreativ och gå utanför de bestämda ramarna var tidskrävande och krävde fler resurser och diskussioner i arbetsgruppen hur vården kunde anpassas efter en enskilda individen. Detta krävde att sjuksköterskor tillbringade mer tid med patienterna vilket de ansåg vara svårt på grund av att det fanns för få resurser på arbetsplatsen (Ferreira da Silva et al., 2016; Morgan, 2014). När sjuksköterskor upplevde att det inte gick att möta patienters behov på grund av bristande resurser inom vården eller på grund av att patienter inte hade velat delta i vården framkallades en känsla av frustration (Ford, 2011). En känsla av frustrationen skapades också när patienter fick
upprepade chanser av vård då att de vid flera tillfällen hade lovat att ta tag i sitt beroende. Frustrationen över att de tog upp platser för andra patienter som ansågs vara mer följsamma i vården som erbjöds (Bernie, McCall, Browne, Parker, Mollison, 2015; Ferreira da Silva et al., 2016; Molina-Mula & Simonet-Bennassar, 2018).
Sjuksköterskor beskrev att de kände sig otillräckliga på grund av kunskapsbrist om substansberoende och vad det innebar, detta bidrog till att de kände att de inte kunde möta patienterna och deras behov (Monks et al., 2012; Morgan, 2014). Känslan av att vara otillräcklig visade sig också i vårdsituationer där läkemedel och smärtlindring skulle ges. Sjuksköterskor upplevde att det svårt att bedöma mängden som kunde ges då patienters toleransnivå ofta var högre (Monks et al., 2012; Lundahl et al., 2013; Ford, 2011).
Att ha bristande kunskap
Sjuksköterskor som upplevde att de hade bristande kunskap i vad ett substansberoende är och vad det innebär för en individ var ett återkommande tema i flera av studierna. Att det fanns bristande kunskap medförde att sjuksköterskorna kände en osäkerhet i hur vården för patienter med substansberoende skulle utformas. (Morgan, 2014; Lundahl et al., 2013; Bove et al.,
2019). Att hjälpa någon med fysiska besvär upplevdes inte vara ett problem utan osäkerheten visade sig när patienten hade besvär var specifikt relaterade substansberoendet (Monks et al., 2012).
Sjuksköterskor rapporterade att de inte fått någon utbildning varken på arbetsplatsen eller i grundutbildningen gällande hur patienter med komplikationer till följd av substansberoende bör vårdas (Lundahl et al., 2013; Monks et al., 2012). De sjuksköterskor som hade några års erfarenhet av att arbeta med patientgruppen kände sig mer säkra. Erfarenhet i kombination med utbildning resulterade i att sjuksköterskorna hade en positivare inställningi vårdandet av patienter med substansberoende. Utbildning påverkade även sjuksköterskors medvetenhet om deras attityder och ledde till självreflektion över hur attityderna kunde påverka vårdandet (Chang & Yang, 2013; Lundahl et al.,2014; Morgan, 2014; Nilsen, Stone & Burleson, 2013). Att få utbildning och vägledning i det kliniska arbetet ansågs vara viktigare än erfarenheten, för att höja kvalitén på vården (Nilsen et al., 2013).
Att skapa en vårdrelation
Patienter med substansberoende beskrevs ha kaotiska liv. Sjuksköterskor som var närvarande, lyssnade, brydde sig om och visade förståelse för patienters situation kunde skapa en
meningsfull vårdrelation (Bové et al., 2019; Lundahl et al., 2013; Monks et al., 2012). En lyckad vårdrelation skapades genom att möta patienterna med ett lugn och med en rak och ärlig kommunikation. En framgångsrik strategi var att berätta för patienterna hur
sjuksköterskorna hade agerat i vårdandet och vilken typ av behandling de hade fått. Det lugna bemötandet bidrog även till att både patienter och sjuksköterskor kände sig bekväma i
situationen (Bové et al., 2019; Lundahl et al., 2013; Monks et al., 2012). Sjuksköterskor beskrev att när de såg substansberoendet som en sjukdom var det lättare att ändra sin attityd till att vårda patientgruppen (Molina-Mula et al., 2018). Vidare beskrev sjuksköterskor att när de var medvetna om sin attityd, sina förutfattade meningar och hade ett icke-dömande
förhållningssätt (Bové et al., 2019; Lundahl et al., 2013). Genom att fokusera på patienters resurser kunde sjuksköterskor ge stöd i att hitta verktyg för att hantera deras livssituationer (Bové et al., 2019).
DISKUSSION
Enligt Henricson (2017) är en litteraturöversikts diskussion i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen presenteras svagheter och styrkor hos
litteraturöversikten. I resultatdiskussionen handlar det om att framföra resultatets centrala begrepp med hjälp av ny forskning. Författarna valde Dorothea Orems teori om
egenvårdsbalans som teoretisk utgångspunkt. Kliniska implikationer och förslag till fortsatt forskning kommer också att presenteras.
METODDISKUSSION
För att få en övergripande bild av kunskapsområdet använde sig författarna av en
litteraturöversikt som vald metod (Friberg, 2017). Både kvantitativa och kvalitativa studier kan användas för att få en bredare och djupare förståelse för ett ämne och i denna
litteraturöversikt har både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. Kvalitativa för att syftet med denna uppsats var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse. Författarna valde även en kvantitativ artikel för att få en bredare syn på valt ämne då det var många individer som deltog i undersökningen av den artikeln.
Utifrån syftet begränsades sökningarna av artiklarna mellan år 2010–2020 för att få den senaste forskningen inom valt ämnesområde, tio år upplevde författarna var en bra gräns då upplevelser inte hinner ändras så mycket över den tiden om man till exempel jämför med riktlinjer och rutiner (Segesten, 2017).
Då författarna inte har engelska som modersmål men behärskar språket användes ett engelskt-svenskt lexikon för att få korrekt förståelse av artiklarna då alla var skrivna på engelska, en dialog fördes mellan författarna om innehållet i artiklarna om oklarheter uppstod så att inte missförstånd i tolkningen av texten skulle uppstå.
Författarna har tidigare erfarenhet i att vårda patienter med substansberoende och även en förförståelse på grund av den stigmatisering och attityder som finns i samhället. Författarna har medvetet försökt lägga egna attityder och fördomar åt sidan, en objektiv syn på ämnet har varit ett förhållningsätt som författarna har försökt eftersträva för att inte resultatet skulle påverkas utifrån den egna förförståelsen (Henricson, 2017).
Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes då de är inriktade på
vårdvetenskap och stämmer överens med valt syfte (Östlundh, 2017). För att få en bredare sökning och kanske ett större urval kunde en tredje databas använts men författarna ansåg att de fick tillräckligt med träffar som svarade på syftet att det inte var motiverat nog att använde
sig av en tredje. En sekundärsökning gjordes dock på en artikel efter att författarna fick inspiration från en annan uppsats med samma ämne.Om författarna hade fattat beslutet att leta vidare bland sökresultaten i databaserna efter fler artiklar som svarade på syftet hade det möjligen kunnat leda till ett ännu mer djupgående och fylligare resultat. Flera av artiklarna var återkommande i båda databaserna vid sökningarna när sökorden användes i olika
kombinationer, vilket tyder på att litteraturöversiktens tillförlitlighet ökar (Henricson, 2017). Fokus var på allmänsjuksköterskans upplevelse och därmed valdes artiklar med fokus på specialistutbildad sjuksköterska bort. En av artiklarna är dock utifrån både akut och
psykiatrisjuksköterskan attityder och uppfattningar av att vårda patienter med
alkoholberoende och en diskussion fördes om denna var lämplig för valt syfte, författarna kom fram till efter att ha läst och sammanfattat artikeln att den hade intressanta delar som kunde bidra till resultatet då majoriteten av sjuksköterskorna var allmänsjuksköterskor.
Båda författarna läste alla tio artiklarna men valde att sammanfatta fem artiklar var, båda kunde med fördel sammanfattat alla tio artiklarna till resultatet för att få en lika stor förståelse och kunskap från alla artiklarna. Efter en dialog angående för och nackdelar ansåg författarna att de fick en bra förståelse för samtliga artiklarna ändå. Författarna skapade ett gemensamt dokument där de skrev in en sammanfattning av artiklarna de läst, i punktform för att få en tydlig översikt och beskrivning av artiklarna som var relevant för resultatet. Artiklarna samanställdes på så vis att återkommande ord av upplevelser färgmarkerades i
sammanfattningen så författarna kunde få en tydlighet i vad de hade gemensamt för att stärka resultatet ytterligare. Skillnader och likheter jämfördes i artiklarna. Utifrån sammanfattningen av artiklarna kunde resultatet delas upp i fyra teman, vilket författarna ansåg skulle göra resultatet mer tydligt och strukturerat.
Författarna hade en dialog tillsammans under hela arbetets gång för att säkerställa att de uppfattat artiklar och litteraturöversikten på samma vis, så att en noggrannhet och struktur har kunnat uppfyllas över litteraturöversikten. Tankar och frågor har lyfts mellan författarna och kommunicerats med respekt för varandras åsikter under uppsatsens gång. En fördel var att i par kunna diskutera, analysera och tillsammans komma fram till lösningar utifrån olika perspektiv.
RESULTATDISKUSSION
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med substansberoende. I resultatdiskussionen redovisas huvudfynden från resultatet i tre teman:
Att möta svårigheter och utmaningar, behov av kunskap och vårdrelationen. Temana i resultatet har diskuterats och kopplats till Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans och relevant vetenskaplig litteratur.
Att möta svårigheter och utmaningar
I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanade att vårda patienter med substansberoende. Känslor av osäkerhet, rädsla och misstro uppstod hos sjuksköterskor på grund av patienternas oförutsägbara beteende. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar hur sjuksköterskan upplever vården av patienter med
substansberoende. Känslorna och upplevelserna påverkade sjuksköterskors förmåga att leva upp till idealbilden för hur de ville vårda patienter. Enligt Orem ingår det i sjuksköterskans roll att vara vägledande, lärande, hjälpande, motiverande, psykiskt och fysiskt stöttande med en tydlighet i vem som gör vad i relationen. När sjuksköterskor möter svårigheter och utmaningar som utgör hinder i vårdandet kan det vara svårt att leva upp till den rollen eller idealbilden som man skulle vilja ha eller vårda efter.
I resultatet beskrev sjuksköterskor att de medvetet skapade en distans dels på grund av känslorna men också för att patienter med substansberoende beskrevs som tidskrävande och att de krävde mycket resurser av den som vårdar. Detta medförde att sjuksköterskor
prioriterade patienter med andra sjukdomar. Det framkom även att sjuksköterskor inte litade på patienterna alla gånger, det vill säga att det fanns en misstro från båda sidor. Vilket är i likhet med två studier av McNeil et al., 2015 & Weiss et al., 2004 där det i
resultaten framkom att patienter med substansberoende känner misstro till sjuksköterskor. Patienter upplevde att sjuksköterskor hade fördomar om dem och deras beroende och att de såg förbi de behoven som patienter uttryckte att de behövde. Patienterna beskrev att misstron ledde till att sjuksköterskor medvetet gav sämre vård och skapade en
distans. Litteraturöversiktens resultat och ovan nämnda studier visar att olika faktorer från båda parter påverkar vårdrelationen och att det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om substansberoende och agerar utifrån sin yrkesroll. Att låta sin attityd och egna fördomar påverka sitt agerande i vården motstrider ICN:s etiska kod och sjuksköterskan uppfyller då inte sin professionella yrkesroll (ICN, 2012). Dessa riktlinjer kan vara till hjälp för
sjuksköterskan i sitt arbete, men i grunden är det den moraliska kompassen, det sunda förnuftet samt att använda sig av ett kritiskt förhållningssätt centrala delar i yrkesrollen. Sammantaget visar detta att det finns en risk att sjuksköterskor vårdar patienter med
substansberoende på ett sätt som strider mot det som ligger i sjuksköterskans roll och ansvar. Sjuksköterskor bör se till varje enskild individs unika situation och ge omvårdnad med hjälp av den moraliska kompassen, sitt sunda förnuft och den etiska koden. Sjuksköterskan har enligt svensk sjuksköterskeförening (2018) ett ansvar för att ge jämlik vård och för rättvis fördelning av hälso- och sjukvårdens tillgångar och resurser. Vården i Sverige är reglerad av hälso- och sjukvårdslagen och avser att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och på lika villkor (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], 2017:30).
Behov av kunskap
Resultatet visade att osäkerheten som sjuksköterskor upplevde inte bara kom ur känslomässiga upplevelser. Okunskapen om substansberoende som
sjukdom, läkemedelshantering och riktlinjer kring vårdandet bidrog till att sjuksköterskor kände sig osäkra. Detta tyder på att ökad kunskap kan resultera i en bättre vård för
patientgruppen. Utbildning i ämnet och riktlinjer att arbeta efter skulle kunna öka möjligheten att tillgodose behoven hos den som söker vård samt att vårdrelationen skulle kunna stärkas. I litteraturen lyfter Wiklund Gustin & Lindwall (2012) fram att Orem menar att sjuksköterskan i sin profession bär ett ansvar att vårda efter kunskap och inte efter eget godtycke. Kunskapen bidrar till att sjuksköterskan är kunnig och kan vara kreativ i sitt vårdande det vill säga att ibland gå utanför de standardiserade mallarna för vården för att kunna möta patientens behov. Detta styrks i en studie av Melnikov, Elyan-Antar, Schor,Kigli Shemesh & Kagan (2017) där de påvisar kunskapens betydelse för ett bättre bemötande. En av effekterna var
att personalen visade en övergripande minskad stigmatisering efter 48 timmars utbildning. Liknande resultat beskrivs i en studie av Howard & Holshaw (2010) där sjuksköterskor som fått utbildning inom ämnet upplevde ökad kunskap och förståelse för hur de skulle hantera och bemöta patienterna. Tillsammans med föreliggande resultat kan man anta att
ökad kunskap och utbildning kan bidra till att sjuksköterskan reflekterar över sina egna attityder, reaktioner, känslor och beteenden. Självreflektion och reflektion tillsammans med andra är något som ingår i sjuksköterskans personliga ansvar (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) Även Orem poängterar vikten av att sjuksköterskan har förmågan till att reflektera och värdera över den information som hon samlar in vid kartläggningen av patienten. Vilket kan bidra till att omvårdnaden i slutändan utformas på ett sätt som gynnar patientens hälsa.
I resultatet framkom det att sjuksköterskor önskade mer utbildning av arbetsplatsen om substansberoende. Vidare går det att diskutera om det enbart är arbetsplatsens ansvar att utbilda personalen när det i sjuksköterskans yrkesroll ingår ett ansvar att hålla sig uppdaterad inom sitt kunskapsområde (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Vårdrelationen
I resultatet framkom vikten av att skapa en förtroendefull vårdrelation genom att ha ett öppet förhållningssätt, en vilja att vårda patienten och att ha kunskap. Det som sjuksköterskor beskrev som en lyckad vårdrelation var när de visade medkänsla, engagemang, respekt och tog sig tid att lyssna på patientens berättelse. Det visar att de sjuksköterskor som vårdade efter dessa egenskaper upplevde att en positiv vårdrelation kunde skapas. Utifrån detta kan man anta att det är viktigt att sjuksköterskor söker en djupare förståelse för individen för att kunna se personen bakom sjukdomen. Detta styrks i en studie av Ortega & Ventura
(2013) som menar att det är viktigt att se personen bakom sjukdomen för att kunna identifiera behoven och inte låta sina negativa attityder påverka vårdrelationen.
Orem (2001) poängterar vikten av vårdrelationen, att det är en grundläggande del i vården för att sjuksköterskan skall kunna göra en korrekt bedömning. När vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten utvecklas kan kartläggningen över den aktuella situationen göras mer noggrann och möjliggör för patienten att engagera och känna sig delaktig i sin
vård (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Vidare visade resultatet att när förutfattade meningar och negativa attityder styr
sjuksköterskors förhållningssätt kan relationen bli lidande. Detta påpekas även av Bartlett, Brown, Shattell, Wright & Lewallen (2013) som visar att negativa attityder hos
sjuksköterskor har en negativ inverkan på den vård de ger till patienter med substansberoende. Detta talar för att sjuksköterskor behöver ha ett professionellt förhållningssätt där egna
attityder och känslor inte styr i vårdmötet. Yang et al., (2017) menar att hälso-och sjukvården kan färgas av samhällets stigmatisering och att det i sin tur kan påverka sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med substansberoende.
I resultatet framkom det att sjuksköterskor medvetet fokuserade på att behandla patienternas fysiska problem på grund av att de psykosociala problemen hos patienterna ansågs vara komplexa. Sjuksköterskor satte själva målen för omvårdnaden utan att göra patienten delaktig. Utifrån Orems teori kan detta förstås som att patienten kan känna sig
övergiven och att det kan finnas en risk att egenvårdsbehoven inte tillgodoses. När patienten inte får vara delaktig och uttrycka sina behov kan det leda till en icke-vårdande relation där patienten tappar motivation till att bedriva egenvård. Orem menar att det ligger i
sjuksköterskans kompentens att förutse vilka egenvårdskrav som kan uppstå när patienten exempelvis lämnat sjukhuset och för att kunna göra detta krävs ett helhetsperspektiv över patientens situation där både det fysiska, psykiska och sociala ingår. Detta är tidigare beskrivet i en studie av Berglund et al., (2012) där patienter upplevde ett lidande när sjuksköterskor inte uppmärksammade deras behov och en känsla av sårbarhet uppstod hos patienterna. Stöd och kunskap behövdes för de skulle kunna ta ansvar för sin hälsa.
Tillsammans med föreliggande resultat kan man argumentera för att en väl fungerande vård kan stärka patientens upplevelse av hälsa.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Patienter med ett substansberoende är en grupp som söker vård vid upprepade tillfällen och generar stora kostnader för samhället. Universitetet och högskolor bör därför ha mer
utbildning om substansberoende då det anses vara en av våra folksjukdomar. Sjuksköterskan behöver en mer fördjupad förståelse för detta sjukdomstillstånd då det kan finnas en
komplexitet i att vårda patienter med substansberoende. I resultatet av denna litteraturstudie framkom det tydligt att kunskap i form av utbildning var det som saknades mest hos
sjuksköterskor då en osäkerhet finns i vårdandet av denna patientgrupp. Om sjuksköterskor erhåller en god kunskap i hur individer med substansberoende ska bemötas och vårdas med tydliga riktlinjer så kan det leda till en ökad trygghet hos sjuksköterskorna, det kan leda till en bättre vård för patienterna där deras behov kan mötas. Vidare behövs även vägledning och stöd från organisationen där reflektioner och diskussioner kan lyftas inom ämnet.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Resultatet visar på att det behövs mer utbildning och vägledning för sjuksköterskor, i och med att det är en vanligt förekommande patientgrupp i vårdsammanhang. För att utveckla
kunskapen ytterligare kring patienter med ett substansberoende behövs fortsatt forskning hur patienterna upplever olika vårdsituationer och bemötandet, för att få en ökad förståelse och kunna ge det stöd och vård de är i behov av.
SLUTSATS
I denna litteraturöversikt har resultatet visat att sjuksköterskor upplever att det fanns behov av mer kunskap inom ämnet. Stigma, attityder, misstro och rädsla gör att ett visst
avståndstagande till denna grupp av patienter tas vilket gör att de inte kan vårdas utifrån den värdighet som alla människor förtjänar. Ambitionen till att vårda patienterna fanns hos sjuksköterskorna enligt de studier vi tagit del av men komplexiteten som finns i att vårda patienterna med ett substansberoende, bristen på kunskap, vägledning och tydliga rutiner gör att förutsättningarna för att kunna ge den bästa möjliga vården kan bli lidande.
REFERENSFÖRTECKNING
*artikel inkluderad i resultatet
Bartlett, R., Brown, L., Shattell, M., Wright, T., & Lewallen, L. (2013).
Harm reduction: compassionate care of persons with addictions. Medsurg Nursing, 22( 6), 349–53.
*Bove, H. M., Lisby, M., & Norlyk, A. (2019). Do the carers care? a phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders. Nursing Inquiry, (2019). https://doi.org/10.1111/nin.12322
Berglund, M., Westin, L., Svanström R, & Sundler, A. J. (2012). Suffering caused by care--patients' experiences from hospital settings. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 7, 1–9. https://doi.org/10.3402/qhw.v7i0.18688
Brener, L., Von Hippel, W., Von Hippel, C., Resnick, I., & Treloar, C. (2010). Perceptions of discriminatory treatment by staff as predictors of drug treatment completion: Utility of a mixed methods approach. Drug and Alcohol review, 29(5), 491 – 497. doi:
10.1111/j.1465-3362.2010.00173.x
Björck Maria, & Sandman, L. (2007). Vårdrelation: ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vard I Norden, 27(4), 14–19.
*Chang, Y.-P., & Yang, M.-S. (2013). Nurses' attitudes toward clients with substance use problems. Perspectives in Psychiatric Care, 49(2), 94–94.
Crean, R. D., Crane, N. A., & Mason, B. J. (2011).
An evidence based review of acute and longterm effects of cannabis use on executive cognitive functions. J Addict Med, 5, 1–8. doi: 10.1097/ADM.0b013e31820c23fa 36 Da Silva, E. R., Zerwes Ferreira, A. C., De Oliveira Borba, L., Puchalski Kalinke,
L., Aparecida Nimtz, M., & Alves Maftum, M (2016). Drug use impact in drug addicts physical and mental health. Cienc Cuid Saude, 15(1), 101-108. doi:
10.4025/cienccuidsaude.v15i1.27137
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Edvardsson, D. (red.) (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Englund, A (2019) Narkotikaklassade läkemedel. Hämtad 28 september, 2020, från https://www.can.se/fakta/narkotikaklassade-lakemedel/
Ericson, E & Ericson T. (2012). Medicinska Sjukdomar: Patofysiologi, omvårdnad och behandling (4:e uppl.).
*Ferreira da Silva, L. F., Santos Silvino, M. C. & Félix de Oliveira, M. L. (2016). Providing Assistance to Users of Drugs of Abuse Victims of Violence: Nurses Experience of a
First-Aid Post. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 10(7), 2376–2385. doi: 10.5205/reuol.9106-80230-1-SM1007201611.
Folkhälsomyndigheten. (2020) Alkoholens skadeverkningar. Hämtad 25 september, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/skadeverkningar/alkoholens-skadeverkningar/. *Ford, R. (2011). Interpersonal challenges as a constraint on care: the experience of nurses'
care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, 37(2), 241–252.
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaseradeexamensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411–420). Lund: Studentlitteratur
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Geneva: International Council of Nurses.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–77). Lund: Studentlitteratur
Lilja, L. Hellzén, O. (2019) Vårdarens attityder och stigmatisering. I A Skärsäter, I. (Red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. (s. 603-618) Lund:
Studentlitteratur.
*Lundahl, M.-K., Olovsson, K. J., Rönngren Ylva, & Norbergh, K.-G. (2014). Nurse's perspectives on care provided for patients with gamma-hydroxybutyric acid and gamma-butyrolactone abuse. Journal of Clinical Nursing, 23(17-18), 2589–2598. https://doi.org/10.1111/jocn.12475
McNeil, R., Kerr, T., Pauly, B., Wood, E., & Small, W. (2016). Advancing patient-centered care for structurally vulnerable drug-using populations: a qualitative study of the perspectives of people who use drugs regarding the potential integration of harm reduction interventions into hospitals. Addiction, 111(4), 685–694.
https://doi.org/10.1111/add.13214
Melnikov, S., Elyan-Antar, T., Schor, R., Kigli-Shemesh, R., & Kagan, I. (2017). Nurses teaching prison officers: a workshop to reduce the stigmatization of prison inmates with mental illness. Perspectives in Psychiatric Care, 53(4), 251–258.
https://doi.org/10.1111/ppc.12165
*Molina-Mula, J., González-Trujillo A, & Simonet-Bennassar, M. (2018). Emergency and mental health nurses' perceptions and attitudes towards alcoholics. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(8).
https://doi.org/10.3390/ijerph15081733
*Monks, R., Topping, A., & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: A grounded theory study. Journal of Advanced Nursing, 69(4), 935-935.
*Morgan, B. D. (2014). Nursing Attitudes Toward Patients with Substance Use Disorders in Pain. American Society for Pain Management Nursing, 15(1), 165-175. doi:
10.1016/j.pmn.2012.08.004
*Nilsen, S. L., Stone, W. L., & Burleson, S. L. (2013). Identifying medical-surgical nursing staff perceptions of the drug-abusing patient. Journal of Addictions Nursing, 24(3), 168–72. https://doi.org/10.1097/JAN.0b013e3182a4cb9c
Nishimura, M., Bhatia, H., Ma, J., Dickson, D.S., Alshawabkeh, L. & Adler, E… (2019). The Impact of Substance Abuse on Heart Failure Hospitalizations. The American Journal of Medicine, 133(2), 207–213. doi.org/10.1016/j.amjmed.2019.07.017
Orem, D.E. (2001). Nursing: Concepts of Practice. (6. uppl.). St. Louis, MO: Mosby.
Ortega, L. B., & Ventura, C. A. (2013). I am alone: The experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 47(6):1381-8. doi: 10.1590/S0080-623420130000600019
*Pauly, B. (B., McCall, J., Browne, A. J., Parker, J., & Mollison, A. (2015). Toward cultural safety: nurse and patient perceptions of illicit substance use in a hospitalized setting. Advances in Nursing Science, 38(2), 121–135.
https://doi.org/10.1097/ANS.0000000000000070
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar — grundläggande vetenskapsteori. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.25-42). Lund:
Studentlitteratur
Rinsberg, K.C. (2019). Livsstil och hälsa. Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 487–412). Lund: Studentlitteratur. Russell, R., Ojeda, M. M., & Ames, B. (2017). Increasing RN perceived competency with
substance use disorder patients. The Journal of Continuing Education in Nursing, 48(4), 175–183. https://doi.org/10.3928/00220124-20170321-08
Salamat, S., Hegarty, P., & Patton, R. (2019). Same clinic, different conceptions: drug users’ and healthcare professionals’ perceptions of how stigma may affect clinical care. Journal of Applied Social Psychology, 49(8), 534–545.
https://doi.org/10.1111/jasp.12602 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Snellman, I. (2014). Vårdrelationer – en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.439-462). Lund:
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 49–58). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2019). Statistik om dödsorsaker 2018. (artikelnummer 2019-9-6298), Bilaga – Tabeller – Statistik om dödsorsaker 2018. Tabell 8.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 7 oktober, 2020, från svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationersvensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Yang, L.,Wong, L.Y., Grivel, M.M. & Hasin, D.S. (2017). Stigma and substance use disorders: an international phenomenon. Curr Opin Psychiatry, 30(5), 378–388. doi: 10.1097/YCO.0000000000000351
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 141–151). Lund: Studentlitteratur.
Vårdhandboken. (2020) Personcentrerad vård 2020. Hämtad 29 september, 2020, från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard
Weiss, L., McCoy, K., Kluger, M., & Finkelstein, R. (2004). Access to and use of health care: Perceptions and experiences among people who use heroin and cocaine. Addiction Research & Theory, 12(2), 155-165. doi: 10.1080/1606635031000155099
Wiklund-Gustin, L (2019). Omvårdnad vid riskbruk, missbruk och beroende. I. Skärsäter & L. Wiklund-Gustin (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundnivå (s. 281-308). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2017). Dependence syndrome. Hämtad 29 september, 2020, från World Health Organization,
https://www.who.int/substance_abuse/terminology/definition1/en/
1177 Vårdguiden. (2017) Alkohol och narkotika, riskbruk, skadligt bruk och beroende. Hämtad 25 september, 2020, från: https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar-- besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/beroende-och-skadligt-bruk/alkohol-och-narkotika-riskbruk-skadligt-bruk-och-beroende/
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa artiklar
Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2. Cinahl Complete 200821 (MH "Attitude of Health Personnel+”) AND (MH "Street Drugs+") 63 År 2010-2020, Peer reviewed 12 2 1 Cinahl Complete 200825 (MH "Nurse Attitudes") OR (MH "Nurse-Patient Relations") OR "Nurse experience" OR "Nurses experience" AND (MH "Substance Abuse") OR (MH "Street Drugs") OR "Substance dependence" OR "attitude to substance abuse" 125 År 2010-2020, Peer reviewed 12 8 2 Cinahl Complete 200826 (MH "Nurse Attitudes") OR (MH "Nurse-Patient Relations") OR "Nurse experience" OR "Nurses experience" AND 158 År 2010-2020, Peer reviewed 8 3 2
Abuse") OR (MH "Street Drugs") OR (MH "Alcoholism") OR "Substance dependence" OR "attitude to substance abuse" Cinahl Complete 200827 (MH "Substance Use Disorders") AND (MH "Nurse-Patient Relations") 28 År 2010-2020, Peer reviewed 3 1 1 PubMed 200820 ("Nurse-Patient Relations"[Mesh]) AND ("Substance-Related Disorders"[Mesh]) 137 År 2010 – 2020 15 4 2 PubMed 200824 (("Nursing Care"[Mesh]) OR ("nurse attitudes" OR "nurse experience")) AND (("Substance-Related Disorders"[Mesh]) OR ("alcoholism" OR "drug user")) 290 År 2010-2020 15 5 1 20200901 Sekundärsökning från: Bennström, A & Nilsson. M. Mötet med patienter med missbruk och
substansberoende En intervjustudie, (2018).
“Nursing Attitudes Toward Patients with Substance Use Disorders in Pain”
BILAGA 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, tidskrift, land Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys) Resultat Bové, H., Lisby, M., & Norlyk, A. Do the carers care? A phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders 2019 Nursing inquriy Danmnark
Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med
alkoholberoende
Metod: Kvalitativ Urval: Sjuksköterskor som arbetar på en akut medicinsk enhet
Datainsamling: Tio djupgående intervjuer med öppna frågor.
Analys: Fenomenologisk
Resultatet visade att det finns en komplexitet att vårda patienter med ett alkoholberoende. Och att det krävs mycket av sjuksköterskan för att vården skall bli bra. Kreativitet, öppenhet, följsamhet och att ha en icke-dömande attityd gentemot patienten lyfts fram som viktiga egenskaper av deltagarna i studien.
Chang, Y.-P., & Yang, M.-S. Nurses’ Attitudes Toward Clients With Substance Use Problems 2013 Perspectives in Psychiatric Care Taiwan
Att studera vilka faktorer som är förknippade med
sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med ett substansberoende. Metod: En tvärsnittsdesign användes Urval: 489 sjuksköterskor från två olika medicinska avdelningar Datainsamling:
Sjuksköterskorna ombads svara på ett frågeformulär, som samlades in en vecka senare. 600 frågeformulär delades ut på de två medicinska centrumen.
Analys: Sammanfattades med hjälp av beskrivande statistik
Resultatet visade att de sjuksköterskor som hade utbildning eller erfarenhet av att vårda patienter med substansberoende hade en bättre inställning till vårdandet.
Utbildning i form av fortbildning ansågs ha bäst effekt på sjuksköterskors attityder till individer med substansberoende.
Ferreira da Silva, L F., Santos Silvino, M C., & Providing assistence to users of drugs of abuse victims of violence: Nurses 2016 Journal of nursing. Brasilien
Syftet var att studera den dagliga vården som tillhandahålls av
sjuksköterskor som hjälper våldsoffer associerade med
Metod: Beskrivande studie som har en kvalitativ metod. Urval:19 sjuksköterskor Datainsamling:
semistrukturerade intervjuer.
Det som framkom från deltagarna var att patienter som brukar droger i ett
substansberoende kunde vara aggressiva, hade fysisk och verbal aggression gentemot sjuksköterskorna vilket ledde till att
