Matavfall i Sverige
Denna rapport har tagits fram av Svenska MiljöEmissionsData (SMED) på beställning och under överinseende av Ida Adolfsson, Återvinningsenheten, Naturvårdsverket.
Författare till rapporten är Anna-Karin Westöö, SCB, och Carl Jensen, IVL Svenska Miljöinstitutet. Lars Viklund och Louise Sörme, SCB, och Åsa Stenmarck, IVL Svenska Miljöinstitutet, har levererat dataunderlag och granskat texter i rapporten.
Jordbruksverket och Livsmedelsverket har delfinansierat arbetet med plockanalyser för framtagning av avfallsfaktorer.
Rapporten har layoutats av Ragnhild Berglund, IVL Svenska Miljöinstitutet. ISBN: 978-91-620-8811-8
© Naturvårdsverket 2018
Foto sidorna 3, 5 och sista sidan: Fredrik Kellén, Örebro kommun Foto sidorna 8-9, 16 och 18-19: Pixabay
Övriga foton: Naturvårdsverket
SMED är en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom avfalls- och emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv med flera.
Hur stor mängd matavfall uppstod i Sverige 2016? I vilket led i livsmedelskedjan uppkommer mest matavfall? Detta och mycket annat kan du läsa om i den här rapporten som beskriver hur matavfalls-flödet såg ut i Sverige 2016. I slutet av rapporten får du tips om hur du som individ kan minska matsvinnet i hushållet och det redovisas även hur statistiken har tagits fram.
Sammanlagt uppstod nästan 1,3 miljoner ton mat-avfall i Sverige 2016. Det motsvarar i genomsnitt 129 kilo matavfall per person. Siffrorna omfattar både källsorterat (eller utsorterat) matavfall och matavfall i restavfallet, det vill säga matavfall som slängs tillsammans med annat avfall. Dessutom ingår mat och dryck som hälls ut via avloppet i hushållen liksom matavfall från jordbruk och fiske. Den totala mängden matavfall var något lägre än år 2014. Det beror främst på att mängden uppkommet avfall i livsmedelsindustrin minskat. Mest matavfall, 75 procent av den totala mängden, uppstod i hushållen, följt av jordbruket och stor-köken. Se tabell 1.
Produktion och konsumtion av livsmedel har stor påverkan på miljön. Livsmedelshanteringen bidrar till runt hälften av den totala övergödningen samt 20-25 procent av Sveriges totala klimatpåverkan. Matsvinn är mat som slängs trots att den hade kunnat ätas om den behandlats, förvarats eller tillagats på annat sätt. Matsvinn är slöseri med både resurser och pengar. Att minska matsvinnet är därför ett prioriterat område både i Sverige och internationellt.
Figur 1 (på nästa sida) visar hur det upp komna matavfallet fördelas mellan de olika stegen i livs-medelskedjan. Primärproduktionen omfattar jord-bruk och fiske. Tillverkningen sker i livs medels-industrin. Distribution omfattar både detaljhandel
(livsmedelsbutiker) och partihandel (grossister), men uppgifter om hur mycket matavfall som upp-står i grossistledet saknas i dag. Arbete pågår för att ta fram en uppföljningsmetod för detta. Under konsumtion ingår matavfall från restauranger, storkök och hushåll.
I matavfallet inkluderas både oundvikligt mat-avfall och onödigt matmat-avfall (matsvinn). Mat-svinnet är den del av matavfallet som är mest relevant att studera när man undersöker möjlig-heter att minska matavfallet. Exempel på matsvinn är matrester som inte äts upp, frukt och grönsaker som slängs för att de blivit skrumpna och mögliga samt oöppnade matförpackningar. Naturvårds-verket arbetar för en förbättrad avfallsstatistik och håller bland annat på att se över metoderna för att följa upp fördelningen mellan det oundvikliga och onödiga matavfallet. Skal, kaffesump och ben från
Svenskt matavfall: En översikt
Tabell 1. Uppkommet matavfall i Sverige 2016, 2014 och 2012 (avrundade siffror).
Matavfall i Sverige 2016 2014 2012 Totalt (ton) Per person (kilo) Totalt (ton) Per person (kilo) Totalt (ton) Per person (kilo)
Jordbruk och fiske 98 000* 10 98 000 10 – ** – ** Livsmedelsindustri 45 000 5 75 000 8 171 000 18 Livsmedelsbutiker 30 000 3 30 000 3 45 000 5 Storkök 73 000 7 70 000 7 64 000 7 Restauranger 71 000 7 66 000 7 79 000 8 Hushåll 938 000 97 941 000 100 771 000** 81** Summa 1 255 000 129 1 278 000 134 1 130 000** 118**
*Ingen uppdatering har gjorts av mängderna för 2016.
Jordbruk
och fiske Livsmedels-industrin Livsmedels-butiker Storkök Restauranger Hushåll* 98 000 ton
10 kilogram per person
45 000 ton
5 kilogram
per person 30 000 ton3 kilogram per person 73 000 ton 7 kilogram per person 71 000 ton 7 kilogram per person 938 000 ton 97 kilogram per person
PRIMÄR-PRODUKTION TILLVERKNING DISTRIBUTION KONSUMTION
Matavfall i Sverige 2016
Total mängd:
1 255 000 ton
Totalt per person: 129 kilogram
*Inklusive matavfall som hälls ut i avloppet.
kött och fisk är exempel på avfall som räknas som oundvikligt matavfall.
För att öka resurshushållningen i livs medels kedjan har regeringen fastställt ett etappmål för ökad insamling och biologisk behandling av matavfall. Målet innebär att senast 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och rötas och/eller kom-posteras så att växtnäringen tas tillvara. Dess utom ska minst 40 procent av matavfallet rötas så att både växtnäring och energi tas tillvara. I dag har Sverige en bit kvar till det uppsatta målet. År 2016 komposterades och rötades ungefär 40 procent av matavfallet så att växtnäringsämnen togs tillvara i form av kompost och biogödsel. Andelen som rötades var 32 procent. I måluppföljningen ingår inte mat och dryck som hälls ut via avloppet i hus-hållet.
How much food waste was generated in Sweden in 2016? Where in the food value chain was most food waste generated? You can read about this and much more in this report which shows the food waste flow in Sweden 2016. Information on what households can do to reduce the avoidable food waste and how the statistics is produced is pre-sented in the end of the report.
In 2016 almost 1.3 million tonnes of food waste were generated in Sweden. This corresponds to an average of 129 kilograms food waste per person. The numbers include both food waste from sepa-rate food waste collection and food waste in the residual waste, i.e. food waste that is discarded together with other mixed waste streams. Food waste discarded in the drain in households is also included as well as food waste from primary produc tion (agriculture and fishery). The total amount of food waste was slightly less than in 2014, which is due to a decrease of generated food waste in the food industry. Most of the food waste, 75 percent of the total amount, arose in households followed by agriculture and large scale catering establishments. See table 1.
The production and consumption of food have great environmental impact and cause about half of the total eutrophication and 20-25 percent of the total climate impact in Sweden. Discarding food that could have been eaten if treated, stored or cooked in another way, so-called avoidable food waste, is a waste of both resources and money. Therefore, reduction of avoidable food waste is a priority area both in Sweden and internationally. Figure 1 (next page) shows the distribution of generated food waste throughout the food value chain. Primary production includes agriculture
and fisheries. Production takes place in the food industry. Distribution includes both retail (food stores) and wholesale trade, but food waste data for wholesale trade is currently lacking. There is an on-going initiative to find a suitable monitoring method. Consumption includes food waste from restaurants, large scale catering establishments and households.
Food waste includes both unavoidable and avoid able food waste. The avoidable food was-te is most relevant when studying possibilities to reduce food waste. Food scraps, fruits and vegetables discarded for being shriveled or moldy and discarded food in unopened packaging are examples of avoidable food waste. The Swedish Environ mental Protec tion Agency works for improving the statistics on waste such as looking
Swedish food waste: An overview
Table 1. Generated food waste in Sweden 2016, 2014 and 2012 (rounded numbers).
Food waste in Sweden 2016 2014 2012
Total (tonnes) Per person (kilograms) Total (tonnes) Per person (kilograms) Total (tonnes) Per person (kilograms)
Agriculture and fishery 98 000* 10 98 000 10 – ** – ** Food industry 45 000 5 75 000 8 171 000 18 Food stores 30 000 3 30 000 3 45 000 5 Large-scale catering establishments 73 000 7 70 000 7 64 000 7 Restaurants 71 000 7 66 000 7 79 000 8 Households 938 000 97 941 000 100 771 000** 81** Total 1 255 000 129 1 278 000 134 1 130 000** 118**
*No update has been made of the quantities for 2016.
Agriculture
and fishery Food industry Food stores Large-scale catering establishments Restaurants Households* 98 000 tonnes
10 kilogram per person
45 000 tonnes
5 kilogram
per person 30 000 tonnes3 kilogram per person 73 000 tonnes 7 kilogram per person 71 000 tonnes 7 kilogram per person 938 000 tonnes 97 kilogram per person PRIMARY
PRODUCTION PRODUCTION DISTRIBUTION CONSUMPTION
Food waste in Sweden 2016
Total:
1 255 000 tonnes
Total per person: 129 kilogram
*Including food and beverages discarded in the drain
over potential methods to measure the distribution of unavoid able and avoidable food waste. Peels, coffee grounds and bones from meat and fish are examples of unavoidable food waste.
In order to increase the resource management in the food chain, the Swedish government has set a milestone target concerning biological treatment of food waste. Measures are to be taken so that, by 2018, resource management in the food chain is improved through separation and biological treatment of at least 50 percent of food waste from house holds, large scale catering establishments, food stores and restaurants, with the aim of re-covering plant nutrients. In addition, at least 40 percent of the food waste should be treated in such a way that energy is also recovered. Today the target is not yet reached. In 2016, about 40 percent of food waste was composted or treated through anaerobic digestion so that nutrients were re covered. The share that was anaerobically digested, so that both nutrients and energy were recovered, was 32 percent. Food and beverages discarded down the drain in households are not included in the milestone target.
Därför behöver vi minska matavfallet
Produktion och konsumtion av livsmedelpå-verkar vår miljö – från primärproduktion inom jordbruk och fiske till slutkonsumtion i hushåll, restau ranger och storkök. Den påverkar bland annat vårt klimat och den biologiska mång falden samt bidrar till försurning och övergödning. Livsmedels produktionen är också en av de mest vattenkrävande sektorerna. I Sverige bidrar livs-medelshanteringen till runt hälften av den totala övergödningen och står för 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan.
Mat och matavfall har stor miljöpåverkan
Olika livsmedel har olika stor miljöpåverkan. Klimat avtrycket för proteinkällor och mejeri-produkter är oftast högre än kolhydratkällor, frukt och grönsaker. Produktion av nöt- och fläskkött, som är de köttslag vi konsumerar mest av i Sverige, har betydligt större klimatavtryck per kilo produkt än exempelvis potatis, bröd och salladsgrönsaker (se tabell 2). Om den mat som slängs i onödan i stället skulle ätas upp skulle vi inte behöva pro-ducera lika mycket mat. Detta skulle i sin tur leda till minskad miljöpåverkan från livsmedelskedjan.
Minskat matavfall sparar pengar och miljö
För att öka resurseffektiviteten i livsmedels kedjan och minska miljöpåverkan från livsmedels-konsumtionen behöver vi minska matavfallet. För att minska matavfallet med exempelvis 20 procent måste det onödiga matavfallet minska med ungefär en tredjedel. Att minska matavfallet med 20 procent skulle ge en årlig bruttonytta på 10–14 miljarder kronor (Naturvårdsverket, 2015). I denna beräkning inkluderas matavfallet från alla
verksamheter som redovisas i tabell 1 förutom matavfall från jordbruk och fiske.
Av dessa besparingar utgör minskade kostnader för hushåll och företag cirka 8 miljarder kronor och miljönytta i form av minskad miljöbelastning 2–6 miljarder kronor. Vad gäller miljöpåverkan skulle en minskad mängd matavfall ge störst nytta i form av minskad övergödning och minskade utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2015).
Resurseffektiv behandling av matavfall
Källsorterat matavfall behandlas antingen genom rötning eller genom kompostering. Matavfall som samlas in som blandat hushållsavfall eller liknan-de avfall går till energiåtervinning. Olika behand-lingsformer har olika miljöpåverkan. Rötning av matavfall har minst klimatpåverkan jämfört med kompostering och energiåtervinning.
Genom att röta ett kilo matavfall får man en totalt sett minskad miljöpåverkan motsvarande 0,15 kilo koldioxidekvivalenter om gasen från rötning ersätter fossila fordonsbränslen (Thomtén, 2011). Klimatavtrycket för de flesta livsmedel är betydligt större än så. För att minska miljöpåverkan är det alltså mer effektivt att minska matavfallet än att röta det matavfall som uppstår.
Tabell 2. Klimatavtryck för olika livsmedel (urval från Röös m.fl., 2018).
Livsmedel Klimatavtryck
(medelvärde i kilo koldioxid ekvivalenter per kilo produkt)*
Livsmedel Klimatavtryck
(medelvärde i kilo koldioxid ekvivalenter per kilo produkt)*
Nötkött 36 Mjölk, fil, yoghurt 1 Fläskkött 6 Ris 2 Fisk och skaldjur 6 Pasta 1 Fågelkött 3 Mjöl, socker, gryn 0,8 Quorn 2 Bröd 0,8 Ägg 2 Potatis 0,3 Smör 15 Salladsgrönsaker 0,9 Ost 13 Frukt och bär 0,8 Grädde 8 Rotfrukter, lök, kål 0,4
*Siffrorna är representativa för den svenska marknaden år 2011-2015. För varje produktgrupp motsvarar klimatsiffran ett medelvärde utifrån utbudet på marknaden som utgörs av svenska respektive importerade produkter.
Matavfall är en prioriterad fråga
Intresset för matavfall och betydelsen av attminska matsvinnet har ökat starkt under senare år. Här presenteras ett axplock av hur några svenska myndigheter och organisationer arbetar med att minska matavfallet.
Naturvårdsverket har ansvar
för Sveriges avfallsstatistik
Naturvårdsverket är den myndighet som reger-ingen utsett att ansvara för den nationella avfalls-statistiken i Sverige, där statistik över matavfall utgör en del.
Naturvårdsverket arbetar tillsammans med Svenska MiljöEmissionsData (SMED) för att för-bättra och effektivisera metoderna för att ta fram matavfallsdata. Bland annat undersöks möjlig-heten att använda registerdata från kommuner med viktbaserad avfallstaxa. Detta skulle innebära att insamlingen av data blir mer automatiserad och kostnadseffektiv. Naturvårdsverket har även påbörjat diskussioner med livsmedelsbutiker och grossister för att se om de kan lämna uppgifter om matavfall.
Naturvårdsverket an svarar för Sveriges nationella avfallsplan. Planen för 2012–2017 innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden. Ett av dem är resurshushållning i livsmedelskedjan. För att nå målen i planen krävs samarbete mellan en
rad aktörer: kommuner, myndigheter, näringslivet och forskare. Arbetet med nästa avfallsplan pågår. Den ska gälla 2018–2023.
Regeringsuppdrag om minskat matsvinn
Livsmedelsverket arbetar, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, med ett regeringsuppdrag om matsvinn inom ramen för livsmedelsstrategin. Uppdraget handlar om åtgär-der för att minska matsvinnet i hela livs medels-kedjan från producent till konsument.
I det första steget tas en handlingsplan fram för hur Sverige långsiktigt ska arbeta med att minska svinnet. Arbetet ska bland annat bidra till FN:s globala hållbarhetsmål om matsvinn (se av snittet Befintliga mål för ökad resurshushållning i livs-medelskedjan, sid 11). Handlingsplanen beräknas vara klar sommaren 2018. Den ska därefter vara vägledande för resterande arbete inom uppdraget som pågår till och med år 2019.
För att kunna följa upp arbetet med att förebygga matsvinn behöver matsvinnet mätas. Det pågår flertalet projekt med syfte att ta fram förbättrad metod och mer detaljerad nationell statistik.
Avfall Sverige undersöker
kommuners matavfallshantering
branschorganisatio-nen inom avfallshantering och återvinning av hus-hållsavfall. Inom matavfallsområdet undersöker Avfall Sverige hur kommuner hanterar matavfall och sammanställer även uppgifter om hur mycket matavfall som samlas in för biologisk behandling.
Samverkansgruppen för minskat
matavfall (SaMMa)
Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jord-bruksverket samverkar med ett stort antal aktö-rer i SaMMa för att tillsammans minska mat-svinnet. SaMMa är ett nätverk som är öppet för myndig heter, forskare, intresseorganisationer och branschen med aktörer i olika delar av livs-medels kedjan. Syftet är att verka för att minska matavfallet genom att utgöra en kontaktyta för att diskutera och samla information om hur matsvinn kan minska.
WWF samordnar livsmedelsföretagens
arbete med matsvinn
Världsnaturfonden (WWF) samordnar initia tivet Hållbar livsmedelskedja för svenska livs medels-företag. Målet är att till år 2030 bidra till en avse värt mer hållbar produktion och konsumtion av livs-medel, med fokus på den svenska livs medels kedjan. Initiativet bygger på dialog och samverkan där deltagarna ska inspirera konsumenter och andra ak-törer till en mer hållbar produktion och konsumtion.
Internationellt arbete
En plattform för matsvinn och matavfall tillsattes 2016 av EU. Den består av nationella represen-tanter, deltagare från olika organisationer och experter. Syftet är att ge stöd till involverade parter genom att identifiera och informera om olika åt-gärder för att minska matavfallet. Plattformen har tre arbetsgrupper knutna till sig, varav en arbetar med beräkningar av matavfall.
REFRESH är ett forskningsprogram inom EU som arbetar för att minska matavfallet i Europa. Sam-arbetet involverar universitet, forsknings institut, konsumentorganisationer samt företag från tolv europeiska länder och Kina. Pilotprojekt kommer att genomföras i Spanien, Tyskland, Nederländer-na och Ungern där man ska utveckla och testa stra-tegiska överenskommelser med regeringarna, fö-retag och lokala aktörer för att minska mat svinnet. REFRESH ska även ta fram rekommendationer på EU-nivå och stödja nationell implementering av ramverk för matavfall. Man ska även utveckla verktyg som ska förenkla informationsutbyte och ge förutsättningar för att identifiera och utvärdera olika lösningar för minskat matsvinn.
Vad är matavfall?
Att definiera vad som avses med matavfall är inte lätt. Vilket matavfall som är onödigt (ibland kallat matsvinn) och vilket matavfall som är oundvikligt varierar mycket beroende på vanor och traditioner. Många väljer exempelvis att äta potatis med skalet på. Andra väljer att äta skalad potatis och ser potatis skal som ett oundvikligt avfall. En produ-cent av pommes frites går troligen ännu längre och ser både potatisskal och stärkelse som går förlorad när potatisen skärs i bitar som oundvik-ligt mat avfall. Även inom jordbruk och fiske är det svårt att definiera vad som är matavfall och särskilja detta från övrigt produktionssvinn som uppstår till följd av exempelvis extrema väderför-hållanden och växt- och djursjukdomar med mera. (Se också sidan 13.)Matsvinn
Matavfall som hade kunnat ätas om maten be-handlats, förvarats eller tillagats på annat sätt bru-kar ibland kallas för matsvinn. Exempel på sådant svinn är matrester som blir över och slängs och livsmedel som slängs för att de hunnit bli dåliga innan tillagning eller förtäring. För jordbruk och fiske räknas matsvinn först kunna uppstå efter skörd, slakt eller fångst och endast inkludera det som framställs i syfte att ätas av människor
men som av olika anledningar inte äts. Tidigare förluster inom jordbruk och fiske definieras som produktionssvinn.
Oundvikligt matavfall
I samband med livsmedelstillverkning och mat-lagning uppkommer matavfall som är svårt att minska utan att ställa om kosten. Det kan exempel-vis röra sig om kaffesump, slaktrester samt kärnor och skal av olika slag.
Matavfall i statistiken
I den svenska matavfallsstatistiken ingår matavfall som uppkommer från primärproduktion (jordbruk och fiske), livsmedelstillverkning, distribution samt konsumtion och tillagning i hushåll, storkök och restauranger. Den omfattar både matavfall som sorteras ut separat och matavfall som slängs i det blandade restavfallet. Även matavfall som hushållen häller ut via avloppet eller lägger på egna komposter (hem kompostering) ingår i statis-tiken.
Något som är försvårande är att göra skillnad på matavfall och biprodukter som inte ingår i mat-avfalls statistiken. Biprodukter är restprodukter som uppkommer i samband med livsmedels-tillverkning och används som till exempelvis djurfoder. I samband med livsmedelsproduktion uppkommer även avfall som inte utgör matavfall eftersom det inte är avsett som människoföda. Exempel på sådant som inte ingår i matavfalls-statistiken är fiskrens, tarminnehåll, fjädrar, drank, varmdruv och drav (de tre sista uppstår vid alkoholdryckstillverkning).
Inte heller inkluderas matavfall som finns kvar i förpackningar som lämnas till återvinning i mat-avfalls statistiken. Dessutom ingår inte uppkom-met matavfall från partihandel (grossister) för vilka det i dag inte finns en pålitlig mätmetod. Arbete pågår dock för att ta fram en ny metod för att kunna redovisa uppkomna matavfallsmängder både i detalj handeln och grossistledet. Matavfall som hälls ut i avloppet från verksamheter såsom storkök, restauranger och livsmedelsbutiker in-kluderas inte heller i statistiken.
Internationellt används delvis olika definitioner för matavfall och det pågår diskussioner om vad som ska klassas som matavfall och inte. Det kan göra att klassningar kan komma att ändras fram-över och att det kan vara svårt att göra rättvisande internationella jämförelser.
För ytterligare information, se avsnittet om hur matavfallsstatistiken tas fram (sidan 21).
Befintliga mål för ökad
resurshushållning i livsmedelskedjan
För att öka resurshushållningen i livsmedelskedjanhar regeringen inom systemet för miljökvalitets-målen fastställt ett etappmål för ökad insamling och biologisk behandling av matavfall. Målet innebär att senast 2018 ska minst 50 procent av mat avfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och rötas och/eller kom-posteras så att växtnäringen tas tillvara. Dessutom ska minst 40 procent av matavfallet rötas så att både växtnäring och energi tas tillvara. Detta mål avser data för 2018, vilket gör att det kan följas upp tidigast 2019.
Biologisk behandling av matavfall
Den biologiska behandlingen av matavfall sker genom kompostering eller rötning. Vid
komposte-ring tas växtnäkomposte-ringen tillvara medan energin av-går i form av värme. Vid rötning bryts det organis-ka matavfallet ner och under processen framställs biogas som sedan huvudsakligen används som fordonsgas. Rötresten som bildas kan utnyttjas som gödningsmedel. Detta innebär att både energi och växtnäring kan tas tillvara vid rötning. Rötning sker i så kallade samrötnings anlägg-ningar (biogasanlägganlägg-ningar) eller vid avlopps-renings verk. I kommuner som inte rötar sitt avfall sker komposteringen i regel centralt och stor-skaligt. En mindre mängd av matavfallet kompos-teras genom hemkompostering.
Uppföljning av etappmålet
behandling-Figur 2. Uppföljningen av etappmålet för matavfall visar att Sverige har en bit kvar för att uppfylla återvinningsmålen.
Procent
Andel av matavfallet som rötas och/eller komposteras
Andel av matavfallet som rötas
0 10 20 30 40 50 2013 2014 2015* 2016 2017** 2018**
*Ingen uppföljning gjordes. **Inga siffror finns ännu.
Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan
Mål 2018: 40 procent av matavfallet ska rötas Mål 2018: 50 procent av matavfallet ska rötas och/eller komposteras
en av matavfall ökar i Sverige men det är fort-farande en bit kvar till det uppsatta målet. År 2016 behandlades 40 procent av det uppkomna mat avfallet från konsumtionsledet biologiskt med till vara tagande av näringsämnen. Det är en ökning med 7 procentenheter sedan 2013 men fortfarande 10 procentenheter från målet på 50 procent. År 2016 rötades 32 procent av det uppkomna mat-avfallet med tillvaratagande av näringsämnen och energi. Ökningen är 10 procentenheter jämfört med 2013 och 8 procentenhet från målet (Jensen m.fl., 2017). Se figur 2.
En förutsättning för att klara målet till 2018 är att öka mängden insamlat matavfall som går till biologisk behandling, som i dag uppgår till drygt 50 procent av uppkomna matavfallsmängder i konsumtions ledet (Jensen m.fl., 2017). I dag är det 212 kommuner (73 procent av samtliga) som sam-lar in matavfall (Avfall Sverige, 2017). Förutom att fler kommuner kan införa utsortering av matavfall finns det också en stor potential att öka utsorte-ringen bland hushåll som i dag redan har möjlig-het att sortera ut sitt matavfall. Detta eftersom i genomsnitt nästan en fjärdedel av restavfallet utgörs av matavfall (Jensen m.fl., 2017). Därutöver uppkommer förluster i form av rejektmängder vid förbehandling av matavfall i samrötningsanlägg-ningar, i snitt 22 procent av mottagna mängder.
Av dessa mängder är det en betydande andel som utgörs av matavfall förutom felsorterat avfall och annat organiskt material som exempelvis blommor och själva matavfallspåsarna. En bra försortering är dock en förutsättning för att få biogödsel med en så bra kvalitet och med så lite oönskade material som möjligt för att kunna återföra näringsämnen.
Internationellt matsvinnsmål
Ett matsvinnsmål ingår i FN:s 17 globala hållbar-hetsmål, Sustainable Development Goals (SDG), som efterträder millenniemålen. Hållbarhetsmålen antogs av alla FN:s medlemsländer i september 2015. Under det globala hållbarhetsmålet om ansvarsfull konsumtion finns ett delmål, SDG 12.3, som innebär att man mellan år 2015 och år 2030 ska halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvin-net längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. FN:s livsmedels- och jordbruksorgani-sation (FAO) arbetar med att ta fram två indikato-rer för att kunna följa upp det globala matsvinns-målet.
Läs mer på sidan www.un.org/sustainabledevelop-ment/sustainable-development-goals/.
Jordbruk och fiske
Sammanlagt uppkommer uppskattningsvis varje år 98 000 ton matavfall inom den så kallade primär produktionen av livsmedel i Sverige (Jord-bruksverket, 2016). Siffran omfattar både oundvik-ligt och onödigt avfall och har inte upp daterats sedan 2014. Primärproduktionen sker inom jordbruk och fiske och omfattar odling och skörd av vegetabilier, mjölkproduktion, ägg produktion samt uppfödning av djur för kött produktion. Även transport, lagring och hantering av primär-produkter på produktionsplatsen räknas som primärproduktion.I Sverige uppkommer matavfall från primär-produktion främst inom jordbruket. Mängden från jordbruket uppgår till 96 000 ton per år. Det innebär att det uppstår nästan 10 kilo matavfall per person redan innan livsmedlen lämnat gården för vidare förädling och paketering. Mest matavfall uppstår i samband med produktion av grönsaker, rotfrukter, vete och mjölk (Jordbruksverket, 2016). Fiske uppskattas ge upphov till ungefär 2 000 ton matavfall årligen.
Även om de totala matavfallsmängderna från jordbruk och fiske inte kunnat uppdateras för 2016 har en del studier på uppkomna matavfallsmäng-der och sidoflöden för enskilda produktströmmar genomförts. Exempelvis visar en studie inom ägg- och matfågelproduktion att matsvinnet uppgick till omkring 33 procent (Danielsson, 2016). I en annan studie om svinn av isbergssallad konstate-ras att omkring 65 procent av salladen blir kvar på fältet vid skörd (Strid m.fl., 2014a). Höga kvalitets-krav från både handeln och konsumenter ses som den främsta orsaken till svinnet för frukt och
grönsaker (Mattsson, 2014). I en studie konstate-rades att 9 procent av nötköttet förloras främst på grund av att äldre djur dör eller avlivas på gården (Strid m.fl., 2014b).
Sidoflöden från jordbruket
En del av de livsmedel som produceras i jord-bruket når inte nästa steg i livsmedelskedjan även om de inte definieras och hanteras som matavfall. Det kan exempelvis röra sig om mat som pro-ducerats för mänsklig konsumtion men som av olika anledningar ändå exempelvis används som djurfoder eller rötas till biogas. Jordbruksverket uppskattar att sådana sidoflöden från det svenska jordbruket årligen uppgår till 295 000 ton, varav 18 000 ton kommer från djuruppfödning (Jord-bruksverket, 2016). Sidoflöden från djurproduk-tion är förluster som uppstår när djur dör under uppfödning eller transport till slakteri. Det kan också röra sig om vissa delar av djur som inte äts i någon större omfattning trots att det vore möjligt, till exempel grisfötter. Andra exempel är ägg som sorteras ut och kasseras på grund av skaldefekter och komjölk som kasseras om kon behandlas med antibiotika (Franke m.fl., 2013).
Sidoflöden från växtodling är svinn som upp-kommer främst i samband med skörd, kvalitets-förändringar vid lagring och vid utsortering på grund av utseende eller andra defekter. En del av skörden kan lämnas kvar på fältet för att de odlade produkterna har fel storlek, är skadade eller insektsangripna och därför inte kan säljas. Lagringsskador beror ofta på mekaniska skador eller lagringssjukdomar (Franke m.fl., 2013).
Livsmedelsindustrin
I samband med livsmedelsproduktion uppstodi Sverige 45 000 ton matavfall 2016, vilket mot-svarar 5 kilo per person. Se tabell 3. Mängden år 2014 uppskattades till 75 000 ton men det är svårt att avgöra om det har skett en minskning mellan 2014 och 2016 eller om det i alla fall delvis beror på svårigheter att klassa restprodukter som mat-avfall eller inte. Stora mängder restprodukter från livsmedelsindustrin används som djurfoder. Den delen klassas inte som avfall och räknas därför inte med i matavfallsstatistiken. Exempel på restprodukter som används till djurfoder är fetter, vassle, fiskrens och restprodukter från alkohol-tillverkning.
Matavfall som uppstår
i livsmedelsindustrin
I olika typer av livsmedelsindustrier uppkommer olika typer av matavfall. Bland de större industri-erna finns bland annat bagerier, slakterier, mejerier och spannmålsindustrier. Det återspeglas i de olika typer av matavfall som uppstår i stora
mäng-der som exempelvis blod, förpackade produkter från mejeri, fetter, sopmjöl, degspill, bröd och kex. I livsmedelsindustrin uppkommer både oundvik-ligt matavfall och onödigt matavfall (matsvinn). Exempel på oundvikligt matavfall är skalrester, blod och juicerester från spolning av rör (exklusive spolvatten). Exempel på matsvinn är förpackade produkter från mejeri, degrester och bröd.
Visst animaliskt och vegetabiliskt avfall
räknas inte som matavfall
Utöver restprodukter som används till djurfoder uppkommer även annat avfall i samband med livsmedelproduktion som inte utgör matavfall eftersom det inte är avsett som människoföda. Det kan till exempel röra sig om tarmar, tarminnehåll, ben och fjädrar och andra djurdelar från slakterier, stärkelse från potatis som används i stärkelse-produktion, skal från sockerbetor, morötter, potatis och lök samt olika fetter. Dessa avfall klassas som animaliskt eller vegetabiliskt avfall och ingår inte i matavfallsstatistiken.
Tabell 3. Uppkommet matavfall från livsmedelsindustrin 2016, 2014 och 2012 (avrundade siffror).
Matavfall från livsmedelsindustrin 2016 2014 2012
Total mängd (ton) 45 000 75 000 171 000* Mängd per person (kilo) 5 8 18
*Tolkningar och definitioner av vad som klassas som matavfall har varierat mellan åren, vilket kan vara en förklaring till den stora skillnaden mellan 2012 och 2014.
Livsmedelsbutiker
År 2016 uppkom omkring 30 000 ton matavfall från svenska livsmedelsbutiker. Se tabell 4. Det motsvarar 340 kilo matavfall per butiksanställd eller 3 kilo matavfall per person om man slår ut det på hela befolkningen. Uppgifter om flytande mat avfall ingår inte i dessa siffror. Se avsnittet om hur matavfallsstatistiken tas fram för mer informa-tion (sidan 21).Så uppkommer matavfallet
I livsmedelsbutiker uppstår matavfall framför allt i samband med att produkter hinner bli dåliga i butiken, att de närmar sig eller uppnår sitt bäst fö-re-datum eller passerar sin sista förbrukningsdag. Det kan exempelvis handla om frukt och grönt som blir mjuka eller får fläckar och rensas ut från hyllorna eller ägg, kött- och mejeriprodukter som gått ut. Matavfall kan även uppstå vid leveranser av undermålig kvalitet och när förpackningar ska-das i butiken. Ofta finns en bakomliggande orsak till att man inte får varorna sålda. Det kan handla om att man lagt för stor order, att det till exempel inte var grillväder när man hade kampanj för mat-varor lämpliga att grilla eller något annat.
I vissa fall lämnas produkter som närmar sig eller uppnår sin bäst före-dag i retur till grossister och producenter. Det är till exempel relativt vanligt att brödtillverkare tar med sig gammalt bröd från hyllorna när de levererar nytt. I dessa fall uppstår inte matavfallet i butikerna, utan hos tillverkarna.
Initiativ för minskat matavfall
Ur miljösynpunkt är det betydligt mer fördelak-tigt att människor konsumerar maten än att den används till djurfoder, behandlas biologiskt eller förbränns. Det finns i dag i Sverige en rad initia-tiv för donering eller ”utförsäljning” av mat som närmar sig bäst före-datum och som butiker inte fått sålt. Initiativen är av olika karaktär och har traditio nellt ofta välgörenhet som grund. Väl-görenhets organisationer hämtar mat hos till exem-pel butiker och lagar mat eller delar ut matkassar inom sin verksamhet. På senare tid har en rad andra initiativ dykt upp, till exempel en app där man kan köpa dagens lunch eller andra varor till lägre pris och en nätbutik som säljer ut restlager och liknande. Man bör ha i åtanke att detta inte ska ses som en lösning för att förebygga matavfall utan mer som ett sätt att minska onödig miljöpåverkan.
Matavfall från livsmedelsbutiker 2016 2014 2012
Total mängd (ton) 30 000 30 000 45 000* Mängd per person (kilo) 3 3 5
*Att statistiken visar på 15 000 ton mer matavfall från livsmedelsbutiker för 2012 jämfört med senare år beror främst på skillnader i genomförda plockanalyser som sedan räknats upp på nationell nivå. Se avsnittet om hur matavfallsstatistiken tas fram. Det går därför inte att med säkerhet säga att matavfallet från livsmedelsbutiker har minskat mellan åren.
Storkök
År 2016 uppkom 73 000 ton matavfall från stor-kök, vilket motsvarar 7 kilo matavfall per person. Se tabell 5. Storköken omfattar skolor, förskolor, äldreboenden, sjukhus, häkten och fängelser. Den största mängden av matavfallet från storkök, nära 50 000 ton, uppkom i skolor och förskolor.
Se avsnittet om hur matavfallsstatistiken tas fram för information om hur uppkomna matavfalls-mängder tas fram.
Så uppkommer matavfallet
Matavfall från storkök uppstår både vid tillagning i köket och i samband med servering. Vissa skolor, förskolor, äldreboenden, sjukhus, häkten och fäng-elser har tillgång till tillagningskök, medan andra bara har serveringskök. Detta kan påverka var matavfallet uppstår och hur mycket matavfall som uppstår. Matavfall från servering består exempel-vis av matrester som skrapas av från tallrikarna. Tabell 5. Uppkommet matavfall från storkök 2016, 2014 och 2012 (avrundade siffror).
Matavfall från storkök 2016 2014 2012
Total mängd (ton) 73 000 70 000 64 000 Mängd per person (kilo) 7 7 7
Restauranger
Under 2016 uppkom 71 000 ton matavfall från restau ranger i Sverige. Det motsvarar 7 kilo per person. Se tabell 6. Ökningen på omkring 5 000 tonsedan 2014 förklaras av att restaurangbranschen har ökat i storlek. Se avsnittet om hur matavfalls-statistiken tas fram för mer information.
Tabell 6. Uppkommet matavfall från restauranger 2016, 2014 och 2012 (avrundade siffror).
Matavfall från restauranger 2016 2014 2012
Total mängd (ton) 71 000 66 000 79 000* Mängd per person (kilo) 7 7 8
*Minskningen mellan 2012 och 2014 beror främst på skillnader i genomförda plockanalyser som sedan räknats upp på nationell nivå. Se avsnittet om hur matavfallsstatistiken tas fram. Det går därför inte att med säkerhet säga att matavfallet från restauranger har minskat mellan 2012 och 2014.
Hushåll
Den största andelen, 75 procent, av matavfallet uppstår i hushållen. Omkring 938 000 ton mat-avfall uppkom från de svenska hushållen under 2016 vilket motsvarar 97 kilo per person. Av de uppkomna matavfallsmängderna var det 400 000 ton som inte sorterades ut utan hamnade i rest-avfallet (soppåsen) medan 314 000 ton sorterades ut till biologisk behandling (rötning och kompos-tering inklusive hemkomposkompos-tering samt mindre mängder via avfallskvarnar). Ungefär 224 000 ton mat och dryck hälls ut i avloppet enligt en undersökning från år 2014. De uppkomna mat-avfalls mängderna för hushåll 2016 ligger i samma storleksordning som år 2014. Se tabell 7.
Så ser hushållens matsvinn ut
Vad är det då för matavfall som hushållen slänger i onödan? Nationell statistik saknas, men plock-analyser som gjorts på både utsorterat matavfall och blandat restavfall från hushåll visar att en stor del av matsvinnet, alltså det onödiga matavfallet, består av frukt och grönsaker, matrester samt bröd. Fördelningen av olika matvaror är ganska lika i det utsorterade matavfallet och i restavfallet. Den
största andelen, 40 procent, av matsvinnet i det utsorterade matavfallet består av frukt och grönt. Motsvarande andel i restavfallet är 35 procent. Den näst vanligaste livsmedelskategorin i både det ut-sorterade matavfallet och restavfallet är rester. Den tredje vanligaste kategorin i rest avfallet är kött, fisk, skaldjur och ägg, medan den i det utsorterade matavfallet är bröd och bakverk (Andersson, 2012). En annan del av hushållens matavfall är sådant som hälls ner i avloppet. År 2014 uppskattades denna mängd till 224 000 ton mat och dryck. Per person motsvarade det i genomsnitt 26 kilo under ett år eller 0,5 kilo i veckan. Hela mängden antas vara onödigt matavfall. Mat och dryck via av loppet utgör runt en fjärdedel av det totala mat-avfallet från hushållen.
Närmare 40 procent av de uthällda mängderna i avloppet bestod av kaffe och te, 25 procent av mejeriprodukter och 10 procent av övriga drycker som saft, kolsyrade drycker och alkoholhaltiga drycker. Därefter kom fast matavfall som ris, pasta och flingor. Minst mängder hälldes ut i livsmedels-kategorierna övrigt flytande matavfall och sött. I genomsnitt hällde varje person ut 10 kilo kaffe
Matavfall från hushåll 2016 2014 2012 Totalt (ton) Per person (kilo) Totalt (ton) Per person (kilo) Totalt (ton) Per person (kilo) I restavfall/blandat avfall 400 000 40 429 000 44 520 000 54 Utsorterat för central biologisk hantering* 271 000 27 240 000 25 199 000 21 Mat och dryck
via avloppet
224 000** 26** 224 000 26 – *** – *** Hemkompostering 43 000 4 48 000 5 52 000 5
Totalt 938 000 97 941 000 100 771 000*** 81***
*Detta omfattar matavfall till samrötningsanläggning, central komposteringsanläggning och rötning på avloppsreningsverk.
**Ingen uppdatering har gjorts av mängderna för 2016. ***Matavfallsstatistiken för 2012 omfattar inte matavfall som hälls ut via avloppet. Tabell 7. Uppkommet matavfall från hushåll 2016, 2014 och 2012 (avrundade siffror).
och te och 6 kilo mejeriprodukter 2014. Mest vanligt är det att mat och dryck hälls ut eftersom det blivit över från matlagning eller en måltid. En annan vanlig anledning är att varan blivit gammal eller datumet gått ut (Sörme m.fl., 2014).
Bättre utsortering av matavfall
I genomsnitt är det knappt en fjärdedel av
hus-hållens restavfall som består av matavfall trots att möjlighet till utsortering av matavfall ges för dessa hushåll (Jensen m.fl., 2017). Dessutom är det fort-farande nästan 80 kommuner som ännu inte har infört matavfallsinsamling (Avfall Sverige, 2017). Således finns det en stor potential att öka utsorte-ringen av matavfall i hushållen jämfört med i dag.
Så kan hushållen minska matsvinnet
Livsmedelstillverkning förbrukar resurser ochorsakar utsläpp till miljön. Genom att minska mat-svinnet kan du bidra till att minska denna miljö-påverkan. Det finns dessutom pengar att spara. Livsmedelsverket har tagit fram en rad enkla åtgärder som man kan göra för att minska mat-svinnet i hushållet. Här följer några tips: • Tänk till när du handlar
Se efter vilken mat som redan finns hemma och ta fram en matsedel för de kommande dagarna och utgå från den när du handlar. Köp inte mer mat än du hinner äta upp. Köp gärna ”ät snart” och ”fula” grönsaker och frukter om maten ska ätas snart. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda. • Förvara maten rätt
Ställ in kylvaror som kött, fisk och mejerivaror samt frysvaror i kylskåpet respektive frysen så fort som möjligt. Tänk på att de flesta grönsaker och frukter håller längre när de förvaras i kylskåp. Bra temperatur i kylskåpet är + 4˚C och i frysen -18˚C. Mer information om hur man förvarar olika livsmedel på rätt sätt finns på Livsmedelsverkets hemsida http://livsmedelsverket.se/matvanor-hal-sa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/ forvara-maten-ratt/.
• Ät upp maten i tid
Håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in. Ställ gärna mat som är på väg att gå ut längst fram för att lättare komma ihåg den. Frys in mat som börjar bli gammal, om den inte kan ätas upp direkt.
Ta vara på matrester, till exempel genom att göra en ”restbuffé” eller använda dem som råvaror i andra maträtter. I dag finns en rad olika initiativ som ger tips på recept baserat på matrester. • Skilj på Bäst före-datum
och Sista förbruknings dag
Bäst före-datum är en kvalitets märkning som talar om fram till vilket datum livsmedlet för-väntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Efter detta datum blir kvaliteten så småningom sämre men maten kan fortfarande vara fullt ätbar. Bäst före-datum gäller om varan har förvarats på lämpligt sätt och ofta står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Bäst före-datum gäller obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter detta datum.
Sista förbrukningsdag är en hållbarhetsmärkning. Den används på livsmedel som tillverkaren be-dömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Det är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan. Se figur 3.
Så tas statistiken fram
Matavfall uppstår på olika steg ilivsmedels-kedjan – från primärproduktion i jordbruk och fiske över förädling i livsmedelsindustrin och hantering i livsmedelsbutiker till konsumtion i hushåll, storkök och restauranger. Vid framtag-ning av den svenska matavfallsstatistiken används befintliga datakällor som data från behandlings-anläggningar av insamlat matavfall, kommuners renhållningsregister och miljörapporter från livsmedelstillverkare etcetera i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs för att statistiken ska bli så kostnadseffektiv som möjligt att ta fram. Nedan beskrivs hur matavfallsstatistiken tas fram för respektive steg i livsmedelskedjan.
Jordbruk och fiske
Statistiken över hur mycket matavfall som uppstår i primärproduktionen baseras på undersökningar som gjorts av Jordbruksverket (Jordbruksverket, 2016). Undersökningarna gjordes bland annat i form av sju utvalda produkter och omfattade en-käter, intervjuer och direkta mätningar på fälten. Uppskalning till nationell nivå baserades till stor del på nationell jordbruksstatistik. För mer infor-mation se Jordbruksverkets rapport Nordic Project on Reduced Food Waste – Final report.
Livsmedelsindustrin
I livsmedelsindustrin ingår till exempel mejerier, bryggerier, juicetillverkare, musterier, slakterier, bagerier, djurfoderfabriker, stärkelsefabriker och sockerbruk. Statistiken över hur mycket matavfall som uppkommer i livsmedelsindustrin baseras på uppgifter i livsmedelsföretagens miljörapporter och, för företag som inte har krav på sig att lämna en miljörapport, på enkätsvar. Enkäter skickas till
ett urval av företag i livsmedelsindustrin. Det är frivilligt att svara. Det finns inga krav på att före-tagen i miljörapporter eller enkäter ska specificera att avfallet är matavfall men företagen kodar ofta med de officiella avfallskoder som finns; så kallade List of Waste codes (LoW). Dessa koder klassas se-dan enligt European Waste Code (EWC) 09.1 (ani-maliskt och blandat avfall) och 09.2 (vegetabiliskt avfall) (Eurostat, 2010). När statistiken framställs kodas avfallet som matavfall eller inte baserat på informationen i miljörapporter och enkäter. Eftersom det saknas krav på hur dessa uppgifter ska se ut i miljörapporter kan bedömningen av om det är en biprodukt, matavfall eller annat avfall variera både mellan olika verksamhetsutövare och över tid. Uppgifterna räknas upp till en natio-nellt total för livsmedelsindustrin med hjälp av statistiska metoder. Restprodukter som används till djurfoder klassas inte som avfall och räknas därför inte med i matavfallsstatistiken. Exempel på rest produkter som används till djurfoder är fetter, vassle, fiskrens, äppelrester, skalrester, gräns-produkt (vätska från rensning av rör inom mejeri-industrin) och restprodukter från alkoholtillverk-ning (till exempel drank, drav och varmdruv).
Storkök, restauranger
och livsmedelsbutiker
För restauranger och livsmedelsbutiker beräknas uppkomna matavfallsmängder baserat på upp-gifter från tre källor: renhållningsregister i kom-muner som har infört matavfallsinsamling samt viktbaserad avfallstaxa, SCB:s företagsregister och plockanalyser.
upp-gifter om insamlade mängder utsorterat matavfall och insamlade mängder restavfall från verksam-heter. Med hjälp av andra uppgifter från renhåll-ningsregistret såsom organisationsnummer, adress och organisationsnamn kan antalet anställda samt bransch (restaurang eller livsmedelsbutik) som respektive verksamhet tillhör erhållas från SCB:s företagsregister. Med hjälp av dem beräknas för restauranger respektive livsmedelsbutiker en genomsnittlig mängd utsorterat matavfall samt restavfall per anställd och år.
Andelen matavfall i restavfallet uppskattas genom plockanalyser av restavfall från ett antal livs medels butiker respektive restauranger. Vid plockanalyser beräknas andelen och mängden av olika avfallsslag som inte sorterats ut såsom matavfall, plastförpackningar, tidningar etcetera. Genom att multiplicera andelen matavfall från plock analyserna med den genomsnittliga mäng-den restavfall och addera mängmäng-den ut sorterat mat avfall fås en matavfallsfaktor i form av upp kommet matavfall i kilo per anställd och år för respektive typ av verksamhet. Denna faktor multipliceras med antalet anställda i Sverige inom restaurangbranschen respektive utvalda närings-grenar inom detaljhandeln.
Motsvarande metod används för att uppskatta mängden uppkommet matavfall från storkök i skolor. Med hjälp av uppgifter om antal elever som samlas in via respektive skolas hemsida beräknas en genomsnittlig matavfallsfaktor uttryckt som kilo matavfall per elev och år. Faktorn multiplice-ras med totala antalet elever i Sverige enligt Skol-verket. För förskolor tas hänsyn till att man äter fler mål mat jämfört med exempelvis grundskolan. Matavfallsfaktorn för skolor används också för att uppskatta uppkomna mängder matavfall från storkök i häkten, fängelser och äldreboenden. Offent liga uppgifter från Kriminalvården om an-talet interner och häktade används. Uppgifter om antal boende (personer) inom äldrevården fås från Socialstyrelsen. Metoden tar hänsyn till att man äter fler måltider på dessa verksamheter.
Hushåll
Den totala mängd matavfall som uppkommer från hushåll utgörs av tre delar:
• Utsorterat matavfall som samlas in till biologisk behandling av kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör
• Matavfall som inte sorteras ut utan återfinns i restavfallet som i dag går till energiåtervinning • Matavfall som hemkomposteras
Data för den första delen av hushållens matavfall, det som sorteras ut till biologisk behandling, fås från rötnings- och komposterings anläggningar. Mängden sammanställs i Avfall Web, Avfall Sveriges statistikverktyg. Matavfallet som anlägg-ning arna tar emot kommer inte enbart från hus håll utan även från restauranger, skolor och livsmedelsbutiker. Andelen utsorterat matavfall som kommer från hushåll uppskattas baserat på uppgifter från kommuner som har viktbaserad avfallstaxa och utsortering av matavfall, och som därmed har underlag för att kunna skatta andelen (75 procent). En annan aspekt som tas hänsyn till är att det utsorterade matavfallet (egentligen utsorterat biologiskt avfall) inte enbart innehåller matavfall utan även felsorterat avfall samt annat biologiskt material som blommor och blomjord, så kallade rejektmängder. Andelen matavfall i det utsorterade biologiska avfallet uppskattas baserat på plockanalyser.
Data över matavfallet som inte sorteras ut utan hamnar i restavfallet, den andra delen av hus-hållens totala matavfall, utgår även den från natio-nell statistik över mängden hushållsavfall som skickas till energiåtervinning och som rapporteras av mottagande avfallskraftvärmeverk i Avfall Web. Liksom för det utsorterade matavfallet kommer inte restavfallet som går till energiåtervinning från enbart hushåll. Fördelningen mellan hushåll (78 procent) och andra verksamheter (22 procent) baseras på uppgifter från kommuner som infört viktbaserad avfallstaxa. Baserat på plockanalyser från kommuner, som också sammanställs i Avfall Web, beräknas en genomsnittlig andel matavfall i hushållsavfallet som skickas till energi åter-vinning. Hänsyn tas till boendetyp, förekomst av matavfallsinsamling, folkmängd med mera. Data för den tredje delen av hushållens matavfall, matavfall som hemkomposteras, kommer från kommunernas rapportering i Avfall Web. För hushåll är det en skillnad i uppkomna mat-avfalls mängder i denna rapport (938 000 ton) jämfört med uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan (775 000 ton). En anledning till detta är att i måluppföljningen inkluderas inte matavfall som hälls i avloppet (224 000 ton). En annan skillnad är att man i mål-uppföljningen tar hänsyn till de rejektmängder som uppstår vid försorteringen av det mott agna matavfallet. Det gör att mängden utsorterat mat-avfall från hushållen är omkring 60 000 ton större i måluppföljningen jämfört med i denna rapport.
Andersson, T. (2012). Från Hage till Mage – En studie av oundvikligt och onödigt matavfall. Examensarbete 2012. Lund: Lunds universitet.
Avfall Sverige. (2017). Svensk Avfallshantering 2017. Malmö: Avfall Sverige.
Danielsson, J. (2016). Matsvinn inom ägg- och matfågelproduktion. Jordbruksverket, https://www2. jordbruksverket.se/download/18.68b250de1531241bb31acf45/1456400137292/ovr379v2.pdf Eurostat. (2010). European Waste Classification for Statistics. http://ec.europa.eu/eurostat/ramon/other_ documents/ewc_stat_4/index.cfm?TargetUrl=DSP_EWC_STAT_4
Franke, U., Einarson, E., Andrésen, N., Svanes, E., Hartikainen, H., & Mogensen, L. (2013). Kartläggning av matsvinnet i primärproduktionen. TemaNord 2013:581. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Jensen, C., Hultén, J., Viklund, L. (2017). Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan – data för år 2016. SMED Rapport Nr 11 2017. (Internt material).
Jordbruksverket. (2016). Nordic Project on Reduced Food Waste – Final report. Jönköping: Jordbruksverket. Livsmedelsverket. (2018). På väg mot en nationell handlingsplan. Delrapportering inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn 2017-2019.
Mattsson K. (2014). Vi slänger frukt och grönsaker i onödan – varför?, Jordbruksverket, Rapport 2014:5. Naturvårdsverket. (2014). Mängd mat och dryck via avloppet – en enkätundersökning i svenska hushåll, Rapport 6624. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2015). Minskat matavfall – miljönytta och kostnadsbesparingar. Rapport 6697. Stockholm: Naturvårdsverket.
Röös, E. (2018). Mat-klimat-listan version 2.0. Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet.
Strid, I., Eriksson E., Andersson, S., Olsson, M. (2014a). Svinn av isbergssallat i primärproduktionen och grossistledet i Sverige, Jordbruksverket, Rapport 2014:06.
Strid, I., Röös E., Tidåker, P. (2014b). Förluster av svenskt nötkött inom primärproduktion och slakt, Jordbruksverket. Rapport 2015:07.
Sörme, L., Johansson, M., & Stare, M. (2014). Mängd mat och dryck via avloppet – en enkätundersökning i svenska hushåll. Naturvårdsverkets Rapport 6624. Stockholm: Naturvårdsverket.
Thomtén, M. (2011). Miljöbedömning av olika behandlingsmetoder för organiskt hushållsavfall, slakteriavfall och flytgödsel. Examensarbete 2011:02. Uppsala: SLU Sveriges Lantbruksuniversitet.
