• No results found

Visar Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden. | Socialmedicinsk tidskrift

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden. | Socialmedicinsk tidskrift"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

476 Socialmedicinsk tidskrift 4/2018

avhandling

Bullying, violence and mental distress among young people.

Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden

En undersökning av samband mel-lan mobbning, våld och psykisk ohälsa bland unga i Skåne. Studie 1 undersökte

skillnader i utsatthet för mobbning och nättrakasserier bland skolelever i åk 9 med eller utan funktionsnedsättning.

Studie 2 undersökte hur stöd från

föräld-rar/vänner påverkade sambandet mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa bland elever. Studie 3 undersökte samband

mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende bland elever med psykisk ohälsa. Studie 4 undersökte

sam-band mellan utsatthet för fysiskt våld och psykisk ohälsa bland unga vuxna.

Metod Tvärsnittsdata från Region

Skå-nes stora folkhälsoenkät 2008 samt skolenkäterna 2012 och 2016 analysera-des främst med logistisk regression.

Resultat Studie 1: Nästan var fjärde

pojke (24%) och drygt var femte flicka (22%) bland elever i åk 9 i Skåne år 2012 uppgav någon form av funktionsned-sättning. De hade sämre hälsa och var dubbelt så ofta utsatta för mobbning och nättrakasserier jämfört med elever utan funktionsnedsättning. Bland mob-bade elever med funktionsnedsättning sågs en tydlig könsskillnad; flickor upp-gav högst nivå av psykiska besvär och pojkar högst nivå av somatiska besvär. Vid jämförelse av elever med olika funktionsnedsättning (syn-, hörsel-, rö-relsehinder, dyslexi ADHD/ADD, an-nan funktionsnedsättning) rapportera-de elever med ADHD/ADD högst nivå av psykisk ohälsa och mest mobbning.

Studie 2: Fler flickor (20%) än pojkar

(14%) i åk 9 hade blivit nättrakasserade det senaste året. Att ha lätt för att prata med föräldrar/vänner var generellt bra

för den psykiska hälsan hos både pojkar och flickor oavsett nättrakasserier, men verkade vara extra viktigt för pojkar som nättrakasserats flera gånger.

Studie 3: Bland elever som mått dåligt

minst 2 veckor i rad det gångna året (33% av pojkarna och 63% av flickorna i åk 9 och gymnasiets åk 2 år 2016), hade 12% av pojkarna och 26% av flickorna skurit, rispat eller på annat vis skadat sig själv se-naste året. Inblandning i nätmobbning vi-sade en tydlig gradient med självskadebe-teende; från rena mobbare, rena offer, till (som högst) bland elever som varit inblan-dade i nätmobbning både som mobbare och offer. Efter justering för rökning-alkohol-narkotika försvann sambandet med självskadebeteende bland pojkar som enbart mobbat andra på nätet.

Studie 4: Bland unga vuxna, 18-34 år,

hade dubbelt så många män (10%) som kvinnor (5%) år 2008 blivit utsatta för fysiskt våld under det gångna året. Sam-bandet mellan fysiskt våld (senaste året) och psykisk ohälsa (senaste veckorna, GHQ-12) sågs endast bland kvinnor. Kvinnor hade oftast blivit utsatta för våld i sitt eget hem medan männen of-tast blivit utsatta på någon offentlig plats.

Konklusion: Minskad utsatthet för

våld och mobbning skulle gynna den psykiska hälsan bland unga i Sverige. In-terventioner med fokus på att förbättra relationer mellan jämnåriga och inom familjer skulle kunna förbättra den psy-kiska hälsan både direkt (genom bättre re-lationer) och indirekt (genom minskad mobb-ning). Sambandet mellan inblandning i

nätmobbning och självskadebeteende kan vara bra att känna till både inom vården och skolan.

Avhandling vid Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, 2018 Maria Fridh, ST-läkare i socialmedicin. Socialmedicin och hälsopolitik, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. E-post: maria.fridh@med.lu.se

Länk t ill st udie n: htt ps://w w w.lu.se /lup/public at ion/5096a50b- d2cf- 4413-9c 55-9c 7f0a88be 81

References

Related documents

Intimate partner violence, sociodemogr aphic factors and mental health among population based samples in Sweden | Solveig Lövestad. SAHLGRENSKA ACADEMY INSTITUTE

After adjusting for sociodemographic factors, weighted analysis showed that women exposed to physical IPV during past 5 years had more than three times higher OR (3.54; 95%

Detta i förhållande till det relationella perspektivet innebär det att läraren har förmågan att kunna anpassa sin undervisning för att eleven med ADHD på så sätt kan

(Gisterå 1995) Idag används datorn allt mer i undervisningen rent generellt. Vilka elever som kan vara hjälpta av dator i undervisningen beror kanske på vilken deras mest

Hellström menar att det är viktigt att tala med den övriga klassen om vad eleven kan ha svårt för och hur alla tillsammans kan arbeta med det, det är även viktigt att de förstår

Att dessa barn får den hjälp och stöd de behöver för att klara skolan är relevant för det sociala arbetet - både för att minska lidande på individnivå men också för att

Detta kan vi sätta i relation till Ekvall (2012) som i vår tidigare forskning belyst vikten med utomhuspedagogik för elever med särskilda behov, där författaren antyder att

Eleven ska ha det vid sin bänk för att lätt kunna se vad som ska göras men Isabelle tycker även att ett gemensamt schema skrivet på whiteboardtavlan eller någon annanstans är