SVENSKFRÖTIDNING NR5 SEPTEMBER2002 9
Text och foto: Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl-Larsson, Svensk Raps AB
Vi har under ett par tre års
tid varit bortskämda med
närmast rekordskörd för
höstraps. I år är resultatet
inte lika lysande, åtminstone
inte när det gäller Skåne.
Rapporter från odlarna i Skåne pekar på skördar mellan 2 500 kg/ha upp till strax över 4 ton.
Då är skördarna i Mellansverige mer imponerande. Här talas på många håll om för området riktigt höga skördar. Många verkar ligga mellan 35 och 40 dt/ha.
Vi har en hel del sortförsök från olika delar av landet.
Av de 6 godkända sortförsök som låg i Skåne var medelskörden för Capitol 3 800 kg/ha. Om vi väljer hybriden Status så var dess medelskörd i försöken 4 560 kg/ha. Det kan ju låta fullt acceptabelt. Men försöksskördarna skall ligga ca 20 % över fältets skörd av bl.a. skörde-tekniska skäl. De senaste åren har försöksskördarna legat ungefär ett ton/ha högre än vad de ligger på i år.
Motsvarande siffror för sortförsö-ken norr om Skåne;
Öster-Västergötland, Gotland och Södermanland är däremot höga. Som medeltal för de tio försöken avkastade Capitol 3 600 kg och Status 4 300. Det är mycket bra med tanke på att flera av försöken ligger på nordgränsen av höstrap-sens odlingsområde.
Varför blev då höstrapsskörden en besvikelse för många i södra Sverige?
Vi har inget entydigt svar men en regnig höst och vinter samt sekun-dära svampangrepp är nog den huvudsakliga förklaringen.
Många rapsfält stod alltför länge i fuktig jord i vintras. Det är definitivt inte bra för oljeväxter. Skadade röt-ter har sedan blivit en inkörsport för svampangrepp. Phoma tycks ha varit ett speciellt problem i år.
Bra vårrapsskörd och lin
Linarealen är inte så stor i år men skörden ser ut att gått bra. Många har passat på att skörda i den för-längda sommaren och därmed fått ypperliga skördeförhållanden. Här talas om höga skördar. På en del håll uppåt 3 ton/ha.
Vårrapsen är ett annat glädjeäm-ne. På de flesta håll har
svamp-trycket varit lågt och den varma sommaren tycks ha gynnat grödan. Skördar kring 25 dt/ha och däröver är ingen ovanlighet i år.
Då är det sämre ställt med vår-rybsen. Här har både bekymmer i uppkomsten och alltför torrt i sam-band med blomningen skapat tunna bestånd och skördar kring 15 dt/ha och ibland därunder. Men undantag finns. I Örebro pekar för-söken på en riktigt bra rybsskörd.
Över 40 000 ha höstraps
Utsädesförsäljningen inför höst-rapssådd pekar på nästan 41 000 ha höstraps och drygt 2 000 ha höstrybs. Det skulle innebära en ytterligare ökning av höstrapsarea-len med 20 % och en påspädning av rybsarealen med några procent. Nu kan dessa siffror inte nämnas utan ett rejält förbehåll om upp-komst och etablering i den
ihållan-Ingen rekordskörd av
oljeväxter i södra Sverige
SVENSKFRÖTIDNING NR5 SEPTEMBER2002
10
de torkan. Uppkomsten är ojämn och en förutsättning för bra be-stånd inför vintern är regn i första halvan av september. Läsarna vet hur det blev med den saken.
Om vi håller oss till de drygt 40 000 ha som man sålt utsäde till finns en del som är värt att notera. Höstrapsodlingen förskjuts norrut. Skåne har jämfört med sådden 2001 ungefär samma areal eller något ökande. Av den totala area-len är ca 50 % i Skåne. I fjol såddes 60 % av arealen i Skåne. Detta skulle innebära att arealen norr om Skåne i år skulle ökat med drygt 40 %. Men just denna areal måste få hjälp av nederbörd för att gro och hinna etablera ett kraftigt bestånd inför vintern.
Acceptabelt gräsfrö, men klöver en besvikelse
Årets tidiga vår har även för fröval-larna inneburit en snabb utveckling och därmed också något tidigare skörd än normalt. Nu i början av september är i stort sett alla fröval-lar skördade, undantaget är en del rödklöverfrövallar som ännu står oskördade. Ett i det närmaste per-fekt tröskväder talar för att kvalite-ten på det skördade fröet är bra.
Förväntningarna på årets fröskör-dar har varit ganska högt ställda. Vallarna har sett bra ut under hela säsongen och väderleken har varit till fröodlingens fördel. Sol och värme är en av grundförutsättning-arna för bra skördar. När vi nu ser vad som hamnade i trösktanken, är det nog med viss missräkning vi kan konstatera, att det trots allt i de flesta fall inte blivit mer än en normalskörd, med lite plus i kan-ten för vissa av gräsen.
Höga ängsgröeskördar
Först ut för skörd var som vanligt ängsgröe. De första vallarna blev stränglagda redan den 3-4 juli, vil-ket är något tidigare än normalt. Väderleken under första halvan av juli var ganska instabil och den sol som sedan strålat under hela
augusti var mera sparsam med sin närvaro. Skördeperioden blev där-för något utdragen. De sista ängs-gröeodlingarna tröskades inte för-rän i slutet av juli. Vi fick alltså en skördeperiod som blev utspridd över en hel månad. Avkastning har blivit bra och många odlare har fått skördar mellan 800 och 1000 kg/ha. Enstaka odlingar når till och med upp emot 1250 kg/ha. I de partier som rensats har renheten legat från 77% och uppåt.
Normalskörd för övriga gräs
Rödsvingel och engelskt rajgräs har gett en avkastning som ungefär motsvarar normalskörd, medan hundäxing har troligen inte riktigt nått dit. Skörden av timotej på-börjades ca 10 dagar tidigare än vanligt och hela skördeperioden gick snabbt över i hela landet, eftersom det varit ett utomordent-ligt bra väder. Avkastning har i de flesta fall varit kring normalskörd.
Dålig frösättning i klövern
Vitklövern har blommat rikligt och skördeförväntningarna var ganska
högt ställda. Med en viss besvikel-se kan vi nu konstatera att förhopp-ningarna i många fall inte infriats. Variationerna i avkastning är stora och det finns fält som avkastat 800-900kg/ha, men också många fält som ligger kring 100 kg/ha eller därunder. Vad detta beror på är svårt att säga. Det tycks som det enskilda fältets läge och väderle-ken på platsen har haft stor bety-delse. Förhållandena kring blom-ningen vet vi är en av de mest avgörande faktorerna för avkast-ningen. Först och främst måste det naturligtvis finnas pollinatörer, gärna både bin och humlor i fältet, men dessutom ska temperatur och fuktighetsförhållandena vara opti-mala för att dessa ska göra ett bra arbete. Vi fick en del nederbörd i samband med blomningen som kan ha inverkat negativt.
Klöverspetsvivel kräver ökad uppmärksamhet
Det har i år också varit en ganska riklig förekomst av klöverspetsviv-lar. I vitklöver kan denna insekt redan vid ganska ringa förekomst ge stora skördenedsättningar. Det är vivelns larver som gör skadan då den lever inne i blomman och gna-ger på fröanlaget. Varje larv äter mellan 5-10 fröanlag. Med tanke på att en vivelhona kan lägga upp till 100 ägg är det viktigt att bekämpa om vivlar finns i fältet.
Ojämna rödklöverskördar
Även rödklövern har blivit något av en besvikelse. Trots riklig blom-ning, följt av jämn avblomning utan omväxning, tycks inte fröskör-den bli vad vi har förväntat oss. Tröskningen har i sig inte inneburit några problem eftersom vi inte har fått någon nederbörd. I år har också ett större antal odlingar än vanligt skördats utan att först blad-dödats med Reglone.
Spridningen i avkastning är även här stor och varierar mellan 100 och 650 kg/ha. Många odlingar tycks dock ligga kring 200 kg/ha. ■
Vitklöverskördarna har i år varit mycket varie-rande och för många odlare en besvikelse.
