Gamla principer och nya krig : krigföringsprinciperna applicerade på okonventionell krigföring av hybrid karaktär

Full text

(1)kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Självständigt arbete (30 hp) Författare kn James O’Connor. Program/Kurs HOP12 19/21. Handledare Lisa Ekman. Antal ord:19 953 Kurskod 2HO013. Beteckning Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG – krigföringsprinciperna applicerade på okonventionell krigföring av hybrid karaktär. Sammanfattning: Denna studie undersöker hur applicerbara traditionella krigföringsprinciper är på moderna okonventionella krig av hybrid karaktär. Krigföringsprinciperna härstammar från konventionella krig, men gör anspråk på att vara allmängiltiga i alla krig. Är de då applicerbara på moderna okonventionella krig av hybrid karaktär? Studien applicerar traditionella krigföringsprinciper på krig av hybrid karaktär i syfte att utforska principernas applicerbarhet i denna tillsynes ”nya” form av krigföring. Studien förhåller sig till Brett A. Friedmans On Tactics: A theory of victory in battle som teoretiskt analysverktyg, detta då hans teori är baserad på traditionella krigföringsprinciper. De två fallstudiernas resultat tyder på att krigföringsprinciperna genom Friedmans teori är applicerbara på okonventionella krig av hybrid karaktär men inte fullt ut. De innehar därmed ett värde som analysverktyg och pedagogiskt verktyg av genomförda eller pågående krig. Teorin skulle kunna utvecklas gällande kategoriseringen av fysiska och mentala principer, där vilseledning borde kategoriseras som en fysisk princip. Eventuellt har teorin större applicerbarhet på den mer offensiva parten i krig på grund av principernas ursprung ur en offensiv tradition.. Nyckelord: Krigföringens principer, krigföringsprinciper, hybridkrigföring, Ryssland, Krim, Libanon, Hizbollah. Sida 1 av 66.

(2) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.. 2.. 3.. 4.. 5.. 6.. INLEDNING ................................................................................................................................. 3. 1.1.. PROBLEMFORMULERING ............................................................................................... 3. 1.2.. MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR ................................................................................... 5. 1.3.. DISPOSITION .............................................................................................................. 10. FORSKNINGSÖVERSIKT ....................................................................................................... 11. 2.1.. TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................. 11. 2.2.. UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG ............................................................................... 20. FORSKNINGSDESIGN ............................................................................................................ 21. 3.1.. TEORI ........................................................................................................................ 21. 3.2.. METOD ...................................................................................................................... 32. 3.3.. VAL AV MATERIAL ....................................................................................................... 33. 3.4.. METODKRITIK ............................................................................................................ 36. 3.5.. VAL AV FALL ............................................................................................................... 37. 3.6.. OPERATIONALISERING ................................................................................................ 39. EMPIRI OCH ANALYS ............................................................................................................ 41. 4.1.. FALL LIBANON 2006 ................................................................................................... 41. 4.2.. FALL KRIM 2014 ........................................................................................................ 49. DISKUSSION.............................................................................................................................. 57. 5.1.. JÄMFÖRELSE AV RESULTAT .......................................................................................... 57. 5.2.. PRINCIPERNAS APPLICERBARHET................................................................................. 58. 5.3.. HYBRIDKRIGFÖRING ................................................................................................... 59. 5.4.. SLUTSATSER ............................................................................................................... 59. 5.5.. REFLEKTION............................................................................................................... 60. 5.6.. FORTSATT FORSKNING ................................................................................................ 62. REFERENSER ........................................................................................................................... 63. Sida 2 av 66.

(3) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. 1. INLEDNING 1.1. PROBLEMFORMULERING Denna studie undersöker hur applicerbara traditionella krigföringsprinciper, uttryckta genom Brett A. Friedmans teori1, är på moderna okonventionella krig av hybrid karaktär. Krigföringsprinciperna härstammar från konventionella krig, men gör anspråk på att vara allmängiltiga i alla krig, var som helst och när som helst.2 Är de då applicerbara på moderna okonventionella krig av hybrid karaktär? Krigföringsprinciperna är historiskt omdebatterade.3 De två ytterligheterna i debatten utgörs, å ena sidan av de som hävdar att varje krig är unikt och att principerna därmed alltid är hopplöst oanvändbara;4 å andra sidan, de som hävdar ett kausalt samband mellan att följa principerna och framgång i krig.5 Mellan dessa ytterligheter finns nyanser som belyser skillnaderna i att använda principerna som riktlinjer snarare än som regler, eller att principerna bör användas som ett analysverktyg för att studera krig i efterhand snarare än som verktyg för fältherren vid planering.6 Debatten kring principerna är starkt knuten till frågan om krig skall ses som en vetenskap eller konstform.7. 1. Brett A. Friedman, On tactics: a theory of victory in battle (Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2017). Ibid., x. 3 Jan Ångstrom och J. J. Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, Comparative Strategy 31, nr 3 (2012): 263–85; Azar Gat, A History of Military Thought: From the Enlightenment to the Cold War (Oxford: Oxford University Press, 2001), 543. 4 Zi Sun, Sun Zis Krigskonst, red. Ooi Kee Beng, Bengt Pettersson, och Henrik Friman (Stockholm: Santérus, 2015); Carl von Clausewitz, Om kriget, red. Hjalmar Mårtensson (Stockholm: Bonnier Fakta, 1991). 5 Antoine Henri Jomini, The Art of War (Project Gutenberg, 2004). 6 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”; John Arquilla och Ryan Nomura, ”Three Wars of Ideas about the Idea of War”, Comparative Strategy 34, nr 2 (2015): 185–201. 7 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”. 2. Sida 3 av 66.

(4) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Den vetenskapliga debatten avseende om hybridkrigföring är ett nytt fenomen eller endast en ny etikett på konventionellt krig med nya medel är idag ytterst aktuell, inte minst efter Rysslands annektering av Krim och efterföljande väpnade konflikt i Ukraina.8 Även om exempelvis NATO och EU valt att definiera hybridkrigföring i sina officiella dokument – vilket kan ses som ett erkännande för hybridkrigföring som en ny eller annorlunda typ av krigföring – hävdar ett flertal forskare att hybridkrigföring är mer av samma och inget nytt.9 Antulio J. Echevarria utrycker att historiskt är det vi kallar hybridkrigföring normerande och det vi kallar konventionell krigföring är en utopi som aldrig inträffat.10 Enligt samma linje menar Ilmari Käihkö att ”all krigföring är av hybrid natur” 11. Utifrån denna ståndpunkt torde krigföringsprinciperna – vilka främst applicerats på konventionella krig – vara giltiga även i konflikter av hybrid karaktär.12 Det är dock ifrågasatt om principerna är giltiga för alla typer av krig, inklusive militära operationer som faller utanför ramen för traditionellt konventionella krig,13 vilket exemplifieras av att den amerikanska armén tillämpar andra principer för militära operationer som inte är konventionellt krig.14 Studiens utgångspunkt är att krigföringsprinciperna inte endast är applicerbara på genomförda eller pågående krig av konventionell karaktär, utan även på krig av hybrid karaktär. Även om det råder en akademisk debatt om krigföringsprinciperna är de allmänt accepterade i många länders militära doktriner och reglementen. USA förhåller sig exempelvis till nio principer,15 medan Sverige listar exempel på elva principer i sin Doktrin för gemensamma operationer.16 Därvid skiljer sig principerna mellan olika länder, men det finns fler likheter än skillnader.. Mikael Weissmann, ”Hybrid warfare and hybrid threats today and tomorrow: towards an analytical framework”, Journal on Baltic Security 5, nr 1 (2019): 17–26; Bettina Renz, ”Russia and ‘Hybrid Warfare’”, Contemporary Politics 22, nr 3 (2016): 283–300. 9 Murat Caliskan, ”Hybrid warfare through the lens of strategic theory”, Defense and Security Analysis 35, nr 1 (2019): 40; Williamsson Murray och Peter R. Mansoor, red., Hybrid Warfare: Fighting Complex Opponents from the Ancient World to the Present (Cambridge; New York: Cambridge University Press, 2012). 10 Antulio J. Echevarria, ”Operating In The Gray Zone: Alternative Paradigm For U.S. Military Strategy”, Advancing Strategic Thought Series, 2016, 7. 11 Ilmari Käihkö, ”All krigföring är av hybrid natur”, Statsvetenskaplig tidsskrift 4, nr 118 (2016): 638. 12 Caliskan, ”Hybrid warfare through the lens of strategic theory”, 47–48. 13 Russell W. Glenn, ”No More Principles of War?”, Parameters 28, nr 1 (1998): 54. 14 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 266. 15 Joint Publication JP 3-0, Joint Operations (Department of Defense, 2017), A1–4. 16 Försvarsmakten, Doktrin för Gemensamma Operationer 2020, 2020, 128. 8. Sida 4 av 66.

(5) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Studien utgår även från att krigföring av hybrid karaktär är nytt och avvikande från konventionell krigföring. Det är idén om hybridkrigföring som ett nytt fenomen som provocerar till reflektion och därmed ett eventuellt behov av utveckling av krigföringsprinciperna.17 Enligt Jan Ångström och J. J. Widén saknas det empiriska studier för att testa principernas giltighet, vilket påvisar en empirisk lucka i forskningen18 och väcker frågan om krigföringsprinciperna är applicerbara på hybridkrigföring? 1.1.1.. Forskningsfråga. Hur applicerbara är traditionella krigföringsprinciper på fall av framgångsrik (okonventionell) krigföring av hybrid karaktär? 1.1.2.. Syfte. Studien applicerar traditionella krigföringsprinciper på krig av hybrid karaktär i syfte att utforska principernas applicerbarhet i denna till synes ”nya” form av krigföring. Teorin appliceras på två fall som tillsammans speglar den konceptuella bredd som inryms i den samtida definitionen av hybridkrigföring. Fallen utgör nutida typexempel av krigföring av hybrid karaktär och är därmed ytterligheter av okonventionell krigföring. Även om fallen är lika i utfall skiljer de sig i kontext och förutsättningar som är av relevans för problemet, vilket motiverar studiens komparativa inslag. 1.2. MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR 1.2.1.. Avgränsningar Avgränsningar av teori. Avseende krigföringsprinciperna existerar många olika varianter beroende på vilken teoretiker, vilket land eller vilken ledningsnivå de eftersöks. Krigföringsprinciperna i denna studie avgränsas till Brett A. Friedmans On Tactics: A theory of victory in battle utgörandes en teori innefattande nio principer.19 Detta då de ses representera en modern tolkning av krigföringsprinciperna, men med en förankring i tidigare inflytelserika militära teoretikers tankar. Fokus har varit på krigföringsprincipernas innebörd snarare än titel, då benämningar riskerar. 17. Donatella Della Porta och Michael Keating, red., Approaches and Methodologies in the Social Sciences: a pluralist perspective (Cambridge: Cambridge University Press, 2008), 226. 18 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 266. 19 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle.. Sida 5 av 66.

(6) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. att förvanskas i översättning. Vidare används krigföringsprinciperna som analysverktyg på genomförda eller pågående krig. Därmed behandlar inte studien frågan om principernas betydelse vid planering och aktivt genomförande av krigföring, eller huruvida de ska betraktas som regler eller endast riktlinjer. Härvid söks alltså inte svar i empirin om krigföringsprinciperna aktivt har tillämpats, utan om de i efterhand kan appliceras på den framgångsrika partens genomförande. Friedmans nionde princip, moral, avgränsas, då denna handlar om vilja som skall påverkas av de föregående åtta principerna. Denna vilja ses dels som svår att mäta, men även som irrelevant för att besvara studien forskningsfråga, då den snarare utgör ett mål för principerna än en princip i sig.20 Avgränsningar av empiri I analysen avgränsas appliceringen av de fysiska principerna på den part som tillämpat hybridkrigföring i respektive fall, men effekterna av dem, i form av de mentala principerna, avgränsas till att endast sökas hos motparten. Det vill säga att analysen är avgränsad till åtgärder och uppträdande hos Hizbollah respektive Ryssland, men konsekvenserna av dessa söks hos Israel respektive Ukraina. För att förstå begreppet hybridkrigföring och dess koppling till studiens valda fall bör den tidsmässiga aspekten på begreppets uppkomst belysas. Frank G. Hoffman introducerar begreppet 2007, det vill säga efter kriget i Libanon som utspelar sig 2006, men innan annekteringen av Krim vilken sker 2014.21 Efter annekteringen av Krim tilltar nyttjandet av begreppet såväl i akademiska kretsar som bland experter.22 Det är på taktisk nivå som krigföringsprinciperna kommer till sin rätt i eventuell applicerbarhet men om de får någon effekt på utfall i kriget ses först på strategisk nivå. Friedmans teori är tänkt att appliceras på taktisk nivå. Här ses taktik och strategi i enlighet med Friedman vara. 20. Ibid., 87–98. Frank G. Hoffman, Conflict in the 21st Century: The Rise of Hybrid Wars (Arlington, Virginia: Potomac Institute for Policy Studies, 2007); James N. Mattis och Frank Hoffman, ”Future Warfare: The Rise of Hybrid Wars”, U.S. Naval Institute Proceedings 131, nr 11 (2005): 18–19; Frank G. Hoffman, ”Preparing for Hybrid Wars”, Marine Corps Gazette 91, nr 3 (2007): 57–61; Frank G. Hoffman, ”Hybrid Warfare and Challenges”, Joint Forces Quarterly, nr 52 (2009): 34–39. 22 Mikael Weissman m.fl., red., Hybrid Warfare: Security and Asymmetric Conflict in International Relations (London: Bloomsbury Publishing, 2021), iix; Weissmann, ”Hybrid warfare and hybrid threats today and tomorrow: towards an analytical framework”, 18; Renz, ”Russia and ‘Hybrid Warfare’”, 283. 21. Sida 6 av 66.

(7) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. nära förknippade och påverka varandra i båda riktningar.23 Därmed söker analysen svar på om krigföringsprinciperna är applicerbara i avseendet att de ger effekter på strategisk nivå, genom händelser på taktisk eller operativ nivå. Fallen avgränsas även i tid. För Libanonkriget avgränsas analysen till händelserna mellan den 12 juli och 14 augusti, 2006; det som benämns som ”33-dagarskriget” eller ”34-dagarskriget”, beroende på källa.24 Gällande Krim-fallet analyseras endast perioden från de första fientligheterna till dess att annekteringen är fullbordad. Detta innebär den 24 februari till den 26 mars, 2014. 1.2.2.. Material. Då studiens fall utgörs av väpnade konflikter som redan inträffat utgörs empirin för respektive fallstudie huvudsakligen av andrahandskällor, så som rapporter och böcker. Dessa är i sin tur, i olika utsträckning, baserade på förstahandskällor genom intervjuer, nyhetsrapportering och i vissa fall vittnesskildringar. Ytterligare nyhetsrapportering används som material för att verifiera datum och händelser. I huvudsak består därmed studiens empiri av sekundärkällor. Den akademiska litteraturen för att hämta underlag för studiens teori utgörs framförallt av en bok av Friedman, skriven i syfte att sammanfatta de många spretiga teorierna kring krigföringsprinciperna i en modern tolkning.25. 23. Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 128–37. Pierre C. Pahlavi och Eric Ouellet, ”Institutional analysis and irregular warfare: Israel Defense Forces during the 33-Day War of 2006”, Small Wars and Insurgencies 23, nr 1 (2012): 32; Amos Harel och Avi Isacharoff, 34 days: Israel, Hezbollah, and the war in Lebanon, 34 days : Israel, Hezbollah, and the war in Lebanon (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2008). 25 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle. 24. Sida 7 av 66.

(8) kn James O’Connor HOP12 19-21 1.2.3.. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Begreppsanvändning Krigföringsprinciperna. Krigföringsprinciperna utgörs i studien av Friedmans teori från boken: On tactics: a theory of victory in battle. Även om Friedman inte uttryckligen kallar dem principer utan ”tenets”26, baseras de på traditionella krigföringsprinciper.27 Krigföringsprinciperna skall ses som probabilistiska inte deterministiska eller kausala avseende deras påverkan på framgång i krig. Krigföringsprinciperna benämns i vissa fall som ”principer”. Hybridkrigföring Studiens definition av hybridkrigföring bygger dels på Hoffmans ursprungliga definition – en aktörs samordning av både konventionella och irreguljära metoder28 – dels Peter R. Mansoors definition, vilken fokuserar på aktörerna snarare än metoderna: ”…hybrid warfare as conflict involving a combination of conventional military forces and irregulars (guerillas, insurgents, and terrorists), which could include both state and nonstate actors, aimed at achieving a common political purpose.”29 Dessa två definitioner stärker varandra i det avseende att hybridkrigföring kan utgöras av irreguljära aktörer som använder konventionella metoder eller konventionella aktörer som använder irreguljära metoder. Poängen är alltså inte vem som gör vad utan att irreguljärt och konventionellt samordnas i samma tid och rum av en aktör – oavsett om det avser aktör eller metod. Därmed är båda definitionerna giltiga i studien. Denna studie tar sin utgångspunkt i att hybridkrigföring har existerat tidigare, men att konflikterna i Libanon och på Krim ändå är så pass nydanande och avvikande att de gett upphov till ett nytt begrepp, i form av begreppet hybridkrigföring. På så vis utgör hybridkrigföring en ytterlighet av okonventionellt krig, som ifrågasätter räckvidden i krigföringsprincipernas förklaringskraft.. 26. Ibid., 22–24. Ibid., 13. 28 Hoffman, Conflict in the 21st Century: The Rise of Hybrid Wars, 8. 29 Murray och Mansoor, Hybrid Warfare: Fighting Complex Opponents from the Ancient World to the Present, 2. 27. Sida 8 av 66.

(9) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Uppkomsten av begreppet pekar på att hybridkrigföring är annorlunda i sin karaktär jämfört med konventionella krig, det vill säga okonventionell, samt utgör en ytterlighet av okonventionell krigföring. Krig I studien ses krig som likställt med väpnat angrepp.30 Krig är dock inte avgränsat till enbart statliga aktörer, då även icke-statliga aktörer kan föra krig i egenskap av organisationer och nätverk med våldskapital. Krigets natur utgörs i studien av den Clausewistiska synen innefattande en kamp mellan viljor, evig och bestående av fysiska, konceptuella, moraliska faktorer. Krigets karaktär avser i studien krigets kontextberoende faktorer så som geografi, metoder och teknologi. Den är föränderlig och olika i olika genomförande.31 Gällande vad som är konventionellt respektive okonventionellt krig och var hybridkrigföring hör hemma i dessa ytterligheter tar studien sin utgångspunkt i en tänkt skala. Ytterligheterna på skalan kan ses exemplifierat som Maginot-linjen på den konventionella änden på skalan och Viet Cong på den andra änden.32 I den konventionella delen av skalan hör begrepp så som linjär krigföring och reguljär krigföring hemma. Den andra änden av skalan är besläktad med begrepp som asymmetrisk krigföring, irreguljär krigföring, gerillakrigföring och icke-linjär krigföring.33 Hybridkrigföring är ett modernt exempel på okonventionell krigföring men som rör sig på hela skalan, vilket i sig är okonventionellt. Krigföringsnivåer Inom ramen för den här studien avser strategisk nivå den högsta militära ledningsnivån kombinerat med politisk ledning. Operativ nivå avser nivån som binder samma taktik och strategi, där taktik ses som nivån där själva genomförandet av strategin sker. I studien avser taktisk nivå enskild soldat till motsvarande brigadnivå. Den ungefärliga definitionen är medvetet otydlig då detta inte är fullt möjligt att definiera på exempelvis icke-statliga aktörer med en okonventionell organisation. Taktisk nivå skall snarare läsas som långt ned i organisationen. UN General Assembly (UNGA), ”Resolution 3314 (XXIX): Definition of Aggression”, Resolution, 1974, 143. Clausewitz, Om kriget. 32 Stephan Biddle och Jeffrey A. Friedman, ”The 2006 Lebanon Campaign and the Future of Warfare: Implications for Army and Defense Policy” (Carlisle, PA, 2008), xiv. 33 M. L. R. Smith, ”Guerrillas in the Mist: Reassessing Strategy and Low Intensity Warfare”, Review of International Studies 29, nr 1 (2003): 21. 30 31. Sida 9 av 66.

(10) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. där själva genomförandet sker. Strategisk nivå som långt upp i organisationen där de militära medlen anknyts till den politiska nivån. 1.3. DISPOSITION Studien inleds med en forskningsöversikt som behandlar rådande forskning gällande hybridkrigföring och krigsföringsprinciperna i syfte att förtydliga forskningsluckan och motivera studiens forskningsbidrag och dess val av fall. Därefter presenteras studiens forskningsdesign, inledningsvis med ett teoriavsnitt baserat på Friedmans teori förankrad i krigföringsprinciperna. Därefter presenteras och motiveras studiens metod, val av fall och operationalisering, följt av den empiriska analysen i form av två fallstudier med ett komparativt inslag. Slutligen diskuteras resultaten från fallstudierna och studiens slutsatser presenteras. Här genomförs även en självkritisk reflektion gentemot den egna studien samt ges förslag på fortsatt forskning.. Sida 10 av 66.

(11) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. 2. FORSKNINGSÖVERSIKT 2.1. TIDIGARE FORSKNING I tidigare forskning redogörs för forskningsdebatterna kring hybridkrigföring såväl som krigföringsprinciperna. Studiens forskningslucka identifieras i skärningen mellan debatterna. 2.1.1.. Hybridkrigföring – nytt, normerande, eller överflödigt?. Aktuell forskningsdebatt avseende hybridkrigföring präglas av ytterligheterna; de som hävdar att det är något nytt och således behöver en egen etikett, respektive de som hävdar att hybridkrigföring alltid har funnits och snarare är, och historiskt har varit, normen för krigföring. Ett nytt fenomen kräver ny etikett Uppkomsten av begreppet tillskrivs Hoffman, fött ur ett försök att förklara varför relativt svaga aktörer så som talibanerna, Al Qaeda och Hizbollah kunde ha sådan framgång mot det relativt överlägset starka USA respektive Israel.34 Hoffman hänvisar i sin tur till James Mattis avseende vem som myntat begreppet.35 Käihkö påstår vidare att ordvalet förekommer ännu tidigare som en beskrivning av kombinationen av konventionella förband och specialförband.36 Klart är dock att det är Hoffman som i den akademiska debatten drivit tesen om hybridkrigföring som en ny företeelse och därmed ses som ansvarig för dess ursprung. I Hoffmans ursprungliga definition från 2007, görs en distinktion mellan hybrida hot och hybridkrigföring vilket bör tolkas som en distinktion mellan aktör och genomförande.37 I sin definition från 2009 inkluderar Hoffman både typ av aktör samt deras uppträdande i sin definition: Any adversary that simultaneously and adaptively employs a fused mix of conventional weapons, irregular tactics, terrorism and criminal behaviour in the battle space to obtain their political objectives.38. Renz, ”Russia and ‘Hybrid Warfare’”, 285. Hoffman, ”Preparing for Hybrid Wars”, 58. 36 Käihkö, ”All krigföring är av hybrid natur”, 625. 37 Hoffman, Conflict in the 21st Century: The Rise of Hybrid Wars, 8. 38 Frank G. Hoffman, ”Hybrid vs. Compound War”, Armed Forces Journal, nr October 1 (2009). 34 35. Sida 11 av 66.

(12) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Här belyser Hoffman det som han ser som annorlunda i förhållande till konventionell krigföring, utgörandes av kombinationen av konventionella och irreguljära enheter samordnade under samma befäl i samma geografiska rum syftande till att uppnå synergieffekter i både den fysiska och psykologiska domänen. Vidare är inte hybridkrigföringen synonymt med en specifik ledningsnivå utan kan utföras eller påverka på såväl taktisk som strategisk nivå. Anledningen till att hybridkrigföring pekas ut som en avvikande form av krigföring, av Hoffman skall ses i kontexten av Kalla krigets slut och USAs ”krig mot terror” som en ny säkerhetspolitisk verklighet. Sett på en skala med den ena ytterligheten utgörandes av statliga massarméer som skulle mötas på den europeiska kontinenten och den andra ytterligheten på skalan som lågintensiv upprorsbekämpning hamnar hybridkrigföring som ett nytt fenomen någonstans mitt på skalan.39 Hoffmans påstående om hybridkrigföring som någonting nytt, har fått mycket kritik för att bara vara ett nytt epitet på något som alltid förekommit. Begreppets utveckling Bettina Renz tillhör de som är kritiska till hur Hoffmans ursprungliga definition missbrukats genom att bland annat sätta epitetet på allt Ryssland genomför i sin säkerhetspolitiska maktutövning. Hon är kritisk till hur begreppet används när det tillskrivs innefatta militära medel kombinerat med icke-militära medel, vilket inte överensstämmer med Hoffmans ursprungliga definition.40 Begreppet utvecklats efter hand och det finns därmed många olika definitioner. Härvid är det av vikt att inte förhastat benämna exempelvis allt ryskt säkerhetspolitiskt handlande som hybridkrigföring eller att begå misstaget att likställa hybridkrigföring med informations- eller cyberoperationer.. Biddle och Friedman, ”The 2006 Lebanon Campaign and the Future of Warfare: Implications for Army and Defense Policy”, 24. 40 Renz, ”Russia and ‘Hybrid Warfare’”, 285; Bettina Renz och Hanna Smith, ”Russia and Hybrid Warfare Going Beyond the Label” (Helsinki, 2016), 11–13. 39. Sida 12 av 66.

(13) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG Hybridkrigföring inget nytt. En annan ståndpunkt i forskningsdebatten är den att hybridkrigföring är tillräckligt unikt eller annorlunda jämfört med konventionell krigföring för att förtjäna ett eget epitet, men att fenomenet knappast är någonting nytt. Williamson Murray och Mansoor som genom fallstudier på flera historiska krig undersökt förekomsten av kombinationen av reguljära och irreguljära styrkor samordnade i samma krig, företräder denna uppfattning.41 Deras ståndpunkt är att ”[h]ybrid warfare has been an integral part of the historical landscape since the ancient world, but only recently have analysts – incorrectly – categorized these conflicts as unique.”42 De belyser även förekomsten av hybridkrigföring i både österländsk och västerländsk tradition bland annat exemplifierat med att Mao Tse Tung med sina generaler var experter på att kombinera irreguljära och reguljära styrkor nyttjande både konventionella och asymmetriska metoder.43 Att hybridkrigföring inte är nytt som fenomen får medhåll av Mikael Weissman och Niklas Nilsson, men de anser att begreppet ändå förtjänar förnyad uppmärksamhet efter Rysslands aggression mot Ukraina 2014.44 Weissman beskriver hybridkrigföring som en ny etikett på ett gammalt fenomen med liknelsen ”Old wine in new bottles”45. Hybridkrigföring – överflödig etikett Slutligen finns det den sidan i debatten som anser att själva definitionen och termen hybridkrigföring är överflödig då alla krig i egentlig mening är av hybrid natur. Käihkö hävdar att uppståndelsen kring den nya etiketten på krigföring grundar sig i okunskap och historielöshet då ”[d]ebattörerna … inte dragit nytta av den omfattande krigsvetenskapliga litteratur som finns att tillgå.”46 Han menar att genom förståelse för historia bör man inse att ”all krigföring är av hybrid natur”.47. 41. Murray och Mansoor, Hybrid Warfare: Fighting Complex Opponents from the Ancient World to the Present,. 1. 42. Ibid., i. Ibid., 5. 44 Weissman m.fl., Hybrid Warfare: Security and Asymmetric Conflict in International Relations, 8. 45 Weissmann, ”Hybrid warfare and hybrid threats today and tomorrow: towards an analytical framework”, 17, 26. 46 Käihkö, ”All krigföring är av hybrid natur”, 624. 47 Ibid., 638. 43. Sida 13 av 66.

(14) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Även Käihkö drar paralleller mellan hybridkrigföring och Tse Tungs syn på krigföring genom att belysa att krigföringen ytterst handlar om att påverka motståndarens vilja, i Tse Tungs fall uttryckligen fiendens politiska beslutsfattare.48 Han menar även att uppdelningen i asymmetrisk krigföring och konventionell krigföring är överflödig. Alla rationella aktörer strävar efter fördelaktig asymmetri, det vill säga att alla krig i grunden är asymmetriska.49 Käihkö får medhåll av Echevarria avseende att hybridkrig är normen. Det är den västerländska idén om konventionell krigföring utvecklad efter andra världskriget som är en inbillad utopi, som aldrig inträffat.50 Påståendet baseras på en historisk analys av väpnade konflikter sedan trettioåriga kriget, där huvuddelen av konflikterna haft inslag av både irreguljärt och konventionellt vilket gör hybridkrigföring som begrepp överflödigt.51 Sammanfattning Sammanfattningsvis finns fyra centrala ställningstaganden i rådande forskningsdebatt: de som sympatiserar med Hoffmans definition och anser att hybridkrigföring är något nytt; de som håller med om Hoffmans definition, men anser att det inte är något nytt; de som anser att hybridkrigföring är något nytt men att Hoffmans definition inte är tillräcklig utan att hybridkrigföring innefattar alla statens tillgängliga maktmedel; och de som hävdar att alla krig genom historien, i någon mån, varit hybrida i sin karaktär.. 48. Ibid., 624. Ibid., 627. 50 Echevarria, ”Operating In The Gray Zone: Alternative Paradigm For U.S. Military Strategy”, xi. 51 Ibid., 7. 49. Sida 14 av 66.

(15) kn James O’Connor HOP12 19-21 2.1.2.. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Krigföringsprinciperna – Eviga sanningar eller pedagogiskt analysverktyg?. Debatten utgörs i stort av skillnader i vilka principer som är valida och deras innebörd och en debatt i hur principerna skall användas. Är de eviga och fundamentala, eller är de mer av hjälp för tanken eller endast användbara som analysinstrument? I mångt och mycket handlar det om en debatt huruvida krig skall ses som en vetenskap, det vill säga om det är mätbart och på förhand går att räkna på eventuellt utfall, eller som en konstform där variablerna är för många för att räkna på utfallet; i grunden ett irrationellt mänskligt fenomen där slumpen spelar roll. Därutöver finns det en debatt rörande om principerna är giltiga i alla typer av krig, detta exemplifierat med amerikanska armén som har en annan uppsättning principer för militära operationer som inte är krig.52 Sun Zi – österländsk tradition Sun Zi listar redan för mer än 2500 år sedan principer som en befälhavare bör sträva efter för att uppnå framgång på slagfältet. Dessa anses vara det äldsta exemplet på krigföringsprinciper.53 (Se Tabell 1 Krigföringsprinciper) ”Att vinna utan att slåss”54 ses av många som en stöttepelare i Sun Zis militära filosofi.55 Det finns dock enligt John F. Sullivan en problematik i tolkningen av Sun Zis verk kopplat till både översättning och bristande förståelse för i vilken historisk och kulturell kontext den är skriven. Sullivan hävdar baserat på översättning och tolkning av andra historiska kinesiska verk att det snarare handlar om att ta striden innan fienden hinner förbereda sig, det vill säga att inte anfalla en försvarsgrupperad fiende; ”Achieving victory in every [pitched] battle is not the height of excellence. Routing the enemy’s soldiers [before they have an opportunity to form orderly ranks] is the height of excellence.”56. Detta är egentligen inte motsägelsefullt till vad Sun Zi skriver i övrigt, exempelvis; ”Anfall där han är minst beredd.”57, utan handlar. Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 266; Glenn, ”No More Principles of War?”; Joint Publication JP 3-0, Joint Operations, A-1. 53 Zvi Lanir, ”The ‘principles of war’ and military thinking”, The Journal of Strategic Studies 16, nr 1 (1993): 1– 2; Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 274. 54 Sun, Sun Zis Krigskonst, 20. 55 John F. Sullivan, ”Sun Tzu’s Fighting Words”, The Strategy Bridge, 2020, https://thestrategybridge.org/thebridge/2020/6/15/sun-tzus-fighting-words. 56 Ibid. 57 Sun, Sun Zis Krigskonst, 30. 52. Sida 15 av 66.

(16) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. snarare om hur enstaka citat från Sun Zi fått fotfäste i krigsvetenskapliga kretsar och feltolkats. Även om Sun Zis krigskonst inte uttryckligen är uttryckt som ”principer” är de väldigt snarlika modernare varianter oavsett om de är uttryckta som principer, maximer eller regler. ”Undvika styrkor, attackera svagheter”58 det vill säga principen om koncentration, är slående likt Antoine Henri Jominis princip om att koncentrera sina styrkor mot den avgörande punkten, tyngdpunkten.59 Jomini – upplysningstiden, franska ideal Jomini tillhör det läger som ansåg att principerna var oföränderliga, vetenskapliga och giltiga oavsett tidpunkt och plats.60 Han ståndpunkt behöver ses i historiskt kontext och som ett uttryck för den tid som präglade tankarna. Idéerna formades under upplysningstiden som präglades av föreställningen om att vetenskap, struktur och rationalism kunde lösa alla problem.61 Men även om Jomini såg principerna som regler, drog han slutsatsen att det krävdes talang och artistisk intuition för att kunna tillämpa dem på bästa vis.62 De principer som återfinns i västerländska doktriner, inte minst amerikanska, härstammar i huvudsak från Jominis principer.63 Jomini förordade egentligen endast en princip, samt upp till tolv andra underordnade principer för att uppnå denna.64 Den överordnade principen var: ”Concentration of force against a decisive point”65.. 58. Ibid., 20. Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 271; Gat, A History of Military Thought: From the Enlightenment to the Cold War, 119. 60 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 263; Arne Baudin m.fl., Krigets traditioner, red. Ove Pappila (Stockholm: Försvarshögskolan, 2011), 239. 61 Arquilla och Nomura, ”Three Wars of Ideas about the Idea of War”, 187. 62 Michael I. Handel, Masters of War: Classical Strategic Thought, 3:e uppl. (London: Routledge, 2001), 32. 63 Arquilla och Nomura, ”Three Wars of Ideas about the Idea of War”, 186. 64 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 267. 65 Ibid., 268. 59. Sida 16 av 66.

(17) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG Clausewitz – Romantiken, preussiska ideal. I samma tids era formulerade Carl von Clausewitz sina teorier om krig, som till skillnad mot Jomini var starkt präglade av romantiken som kulturtradition. Även om de två ses som ytterligheter i sin syn på krig och principer för krig fanns det enligt Azar Gat mer likheter än skillnader i synsätt. Båda var starkt präglade av Napoleonkrigen, som de upplevt från olika sidor i konflikterna, där aggressiva och rationella kampanjer med snabba manövrar för att slå mot fiendens bakre delar eller splittra dess arméer och krossa dem en och en, var tongivande i Napoleons strategi.66 Härmed härstammar både Jomini och Clausewitz principer ur en offensiv tradition gällande krigföring.67 Clausewitz bör dock ses som en kritiker till Jomini, inte minst uttryckt i Clausewitz beskrivning av krigets natur baserad på egen erfarenhet från fälttjänstgöring, som präglad av ”krigets dimma”, friktioner och betydelsen av det ”militära geniet”.68 ”Friktion är det enda begrepp, som mer eller mindre motsvarar de faktorer, som skiljer det verkliga kriget från kriget på papperet.”69 Det vill säga att principer må vara teoretiskt giltiga, men i verkligheten så kommer friktioner att göra dem ogiltiga. Fuller och Liddell Hart - Brittisk och amerikansk tradition Av de tre ovanstående militärteoretikerna; Sun Zi, Jomini och Clausewitz är det framförallt Jominis principer som fått fotfäste i moderna militärdoktriner. Detta inte minst i USA, som sedermera influerat övriga västvärlden genom att utgöra den dominerande militärmakten i modern tid. Som efterföljare till Jomini avseende principernas utveckling kan J.F.C. Fuller och Basil H. Liddell Hart räknas.70 Fuller formulerade ursprungligen sex principer, tidsmässigt tangerande första världskrigets utbrott, baserat på en positivistisk åskådning där hans tro på att naturvetenskap kunde förklara världen och principerna var oomkullrunkeliga.71 Dessa kom dock att utvecklas och senare omformuleras för att totalt innefatta nio principer (Se Tabell 1 Krigföringsprinciper).. 66. Gat, A History of Military Thought: From the Enlightenment to the Cold War, 270–71. Ibid., 270. 68 Arquilla och Nomura, ”Three Wars of Ideas about the Idea of War”, 187. 69 Clausewitz, Om kriget, 79. 70 Baudin m.fl., Krigets traditioner, 60. 71 Gat, A History of Military Thought: From the Enlightenment to the Cold War, 41–42. 67. Sida 17 av 66.

(18) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Liddell Hart omsatte många av Fullers idéer i egna alster som var mer lättlästa och tillgängliga för den breda massan och därmed fick större genomslag.72 Liddell Hart förordade enbart en krigföringsprincip; ”concentration of strenght against weakness”73, dock kompletterat med åtta maximer, vilket är väldigt likt Jominis ursprungliga huvudprincip med ”underprinciper”.74 Vidare tillskrivs Lidell Hart som ansvarig för teorin kring ”indirekt metod” som i sitt utförande är i samklang med hans förordade princip.75 Både Fuller och Lidell Harts teorier kring krigföringsprinciper bör ses i kontexten för den debatt som rådde i Storbritannien efter första världskriget. Där de både utgjorde kritiker till den krigföring som tillämpats och lett till massiva förluster av människoliv.76 Samtida debatt kring krigföringsprinciperna I den något mer moderna debatten är kritiken mot principerna som evigt gällande regler dominerande, främst bland militära teoretiker. Men faktum kvarstår att principerna ändock lever kvar som centrala element i många länders doktriner och präglar det militära tänkandet.77 Historiskt sett har debatten kring principerna framförallt varit en epistemologisk debatt och i modern tid är det egentligen ingen större skillnad.78 Det som möjligtvis är nytt i debatten är diskussionen om principernas tidlöshet. Inte minst utvecklingen av tekniken och tillhörande metoder har väckt ett ifrågasättande av till exempel principen om kraftsamlings giltighet. 79 Debatten om hybridkrigföring har en koppling till debatten om krigföringsprinciperna i det avseendet att principernas giltighet i moderna irreguljära krig ifrågasatts. 80 Robert R. Leonhard ifrågasätter om principerna är giltiga i dagens informationsålder, dock bör hans kritik ses i en specifik amerikansk armé-kontext, där principerna har en större tendens att utgöra. 72. Ibid., 558. Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 267. 74 Ibid. 75 Alex Danschev, ”Liddell Hart and the Indirect Approach”, The Journal of Military History 63, nr 2 (1999): 313; Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 31–32. 76 Gat, A History of Military Thought: From the Enlightenment to the Cold War, 685; Danschev, ”Liddell Hart and the Indirect Approach”, 324. 77 Lanir, ”The ‘principles of war’ and military thinking”, 4. 78 Lanir, ”The ‘principles of war’ and military thinking”. 79 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 271. 80 Arquilla och Nomura, ”Three Wars of Ideas about the Idea of War”, 189. 73. Sida 18 av 66.

(19) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. regler än hjälp för tanken.81 Ångström och Widén ifrågasätter gällande förklaringar om hur principerna kommit att institutionaliseras i militära organisationer och drar bland annat slutsatsen att för praktikern och tillämparen så utgör principerna en paradox där man genom att inte följa principerna därmed följer principerna för överraskning och flexibilitet. Det finns alltså en problematik i att väga principerna mot varandra. För teoretikern är problemet att både principernas värde och förklaringskraft är ifrågasatt.82 Russel W. Glenn är också skeptiskt till möjligheten att applicera principerna på modern krigföring med irreguljära inslag eller på kärnvapenkrig.83 En som förordar krigföringsprinciperna, dock utvecklade i ett eget teoretiskt resonemang, är Friedman som omsätter principerna till ”nine tactical tenets” (nio taktiska grundsatser).84 Att han inte kallar dem för principer är egentligen bara en lek med synonymer, men måhända ett sätt att föröka påvisa det nya i formuleringarna kring principerna. Friedman skiljer på fysiska principer, mentala och moraliska principer, där appliceringen de fyra fysiska principerna ses skapa mentala effekter hos motståndaren. Moralen utpekar han som den nionde principen som skall påverkas av de föregående åtta.85 Friedmans indelning i fysiska, mentala och moraliska principer påminner om Clausewitz indelning av kriget i bland annat fysiska, moraliska faktorer.86 Friedmans principer kan ses härstamma från den offensiva traditionen sprungen ur Napoleonkrigen och är präglade av amerikansk doktrin baserad på Jominis principer.. 81. Robert R. Leonhard, The principles of war for the information age (Novato, Calif: Presidio Press, 1998). Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 263, 282. 83 Glenn, ”No More Principles of War?” 84 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 23. 85 Ibid. 86 Clausewitz, Om kriget, bl.a. 150. 82. Sida 19 av 66.

(20) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Tabell 1 Krigföringsprinciper87 (Utebliven översättning syftar till att belysa översättningsproblematiken.). 2.2. UPPSATSENS FORSKNINGSBIDRAG Trots ifrågasättandet av principernas applicerbarhet på moderna konflikter, saknas det enligt Ångström och Widen empiriska studier för att testa principernas giltighet i moderna konflikter.88 Uppsatsen bidrar främst med att belysa krigföringsprincipernas applicerbarhet på moderna konflikter utan att söka efter kausala samband mellan efterlevnad av principerna och framgång i krig. Om teorier i form av krigföringsprinciperna för konventionell krigföring är applicerbara på vad som betecknas som typexempel av hybridkrigföring breddar detta principernas spännvidd avseende förklaringskraft vid analys av krig samt fortsatt samtida relevans. Skulle resultatet istället påvisa svårigheter att applicera krigföringsprinciperna, pekar det mot ett behov av uppdatering och utveckling för att användas på moderna krig av hybrid karaktär, alternativt att principerna inte bör appliceras på krig av hybrid karaktär utan reserveras för konventionella krig.. Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 268; Sun, Sun Zis Krigskonst, 20; Försvarsmakten, Doktrin för Gemensamma Operationer 2020, 128; Joint Publication JP 3-0, Joint Operations, A1–4. (Tabell från Ångström och Widen modifierad av författaren) 88 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 281. 87. Sida 20 av 66.

(21) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. 3. FORSKNINGSDESIGN Inledningsvis presenteras teorin i form av krigföringsprinciperna enligt Friedman som operationaliseras till indikatorer. Därefter redogörs för vald metod och dess överväganden. Därnäst motiveras val av fall. Slutligen operationaliseras teori och metod för att kunna appliceras på fallen. TEORI Krigföringens principer (Friedman). EMPIRISKT TEST Hybridkrigföring. Utvärdering av teorins applicerbarhet. SLUTSATSER. Figur 1 Forskningsdesign. 3.1. TEORI Teori är att betrakta som en förenkling av verkligheten.89 I studien utgör krigföringsprinciperna teori som på ett förenklat vis förklarar hur sannolikheten för att framgång i krig uppnås. Principerna påstås inte vara kausala utan probabilistiska, det vill säga att de ökar sannolikheten för ett framgångsrikt utfall i krig ifall de tillämpas. Teorier kring krigföringsprinciperna utgörs av principerna i sig, men även teori kring hur de skall användas. I studien ses teorin som analysinstrument för att förstå utfall i genomförda eller pågående krig, snarare än planeringsverktyg för yrkesmannen inför ett krig, vilket förordas av vissa teoretiker. Friedmans teori är inte avsedd för att påvisa hur en specifik stridssituation skall vinnas, utan är tänkt som ett instrument för att utvärdera eller analysera genomförda eller pågående krig. 90 Bland de många principerna finns risk för missuppfattningar, då principer som förordas av vissa som en fristående princip i vissa fall utgör en underrubrik, delkomponent eller förutsättning för en annan princip av olika teoretiker. Exempelvis delas det som benämns som kraftsamling i svenska doktriner upp i massa och manöver i Friedmans teori.91 Då krigföringsprinciperna inte kan sägas utgöra en samlad teori, utan snarare en uppsättning av flera teorier utgör Friedmans teori en form av triangulering mellan de största militära tän-. 89. Alexander L. Georg och Andrew Bennet, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences (Cambridge: MIT Press, 2005), 129, https://ebookcentral.proquest.com/lib/fhsebooks/detail.action?docID=6401866. 90 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, ix. 91 Försvarsmakten, Doktrin för Gemensamma Operationer 2020, 128; Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 23–45.. Sida 21 av 66.

(22) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. karna och teoretikerna, Sun Zi, Jomini, Clausewitz, Fuller, Lidell Hart med flera som sammanfattar essensen i de många teorierna för framgång i krig. Friedmans On Tactics: a theory of victory in battle är en nutida teori om krigföringsprinciperna som liksom andra sammanställningar av principer gör sina avgränsningar avseende vilka principer som innefattas, samt sina egna tolkningar av vad respektive princip innebär. (Se Figur 2 Krigföringsprinciper enligt Friedman) Friedmans indelning i fysiska, mentala och moraliska principer knyter an till den Clausewistiska synen på krigets natur.92 Fysiska principer är åtgärder som genomförs för att påverka de mentala principerna som i sin tur påverkar moralen eller viljan. Nedan kommer respektive princip att redogöras för med fokus på dess innebörd samt i förekommande fall anknytas till traditionella principer eller doktrinära tolkningar. Vidare kommer respektive princip att operationaliseras till indikatorer syftande till att kunna appliceras på studiens empiri.. Figur 2 Krigföringsprinciper enligt Friedman. 3.1.1.. Fysiska principer: Manöver, Lokal överlägsenhet, Eldkraft, Tempo. De fyra fysiska principerna syftar till att avgöra hur resurser bör disponeras och arrangeras för att ge mentala effekter hos motståndaren.93 Friedman lyfter fram metoden eldöverfall som ett idealexempel på hur de fysiska principerna kan kombineras. Ett eldöverfall innefattar kraftsamling av styrkor och eldkraft för att uppnå lokal överlägsenhet mot motståndarens flank genom att tillämpa manöver, tempot styrs genom val av tillfälle.94. 92. Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, viii. Ibid., 22, 23. 94 Ibid., 24. 93. Sida 22 av 66.

(23) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG Manöver. Med manöver avser Friedman anfall mot en motståndare från en position som ger relativ överlägsenhet, ”Maneuver can be defined as attacking an enemy force from a position of comparative advantage.”95 Manöver i detta fall avser alltså att genom egen rörelse skapa en situation som möjliggör koncentration av egna styrkor mot motståndarens kritiska sårbarheter, vilket ger relativa fördelar. Principen medger för en totalt sett numerärt underlägsen styrka att kompensera för brister i numerär genom att vända en negativ asymmetri till en fördelaktig asymmetri på en avgränsad plats.96 Friedman exemplifierar hur manöver kan anta olika form beroende på aktuella förutsättningar och vad som skall uppnås. Manövern kan till exempel utgöras av ett frontalt angrepp, något som ofta bör undvikas då det är här motståndaren är som starkast, men en manöver i denna form kan ha sitt syfte och sina fördelar exempelvis för att binda en motståndare i syfte att möjliggöra ett eget flankanfall.97 Infiltration och svärmande manöver är andra exempel på hur manöver kan ta sin form. Svärmande är motsägelsefullt nog en form av kraftsplittring av de fysiska förbanden, det vill säga många små enheter som simultant genomför flankerande och frontala angrepp mot ett specifikt mål. Även om de fysiska enheterna inte är kraftsamlade, utgör denna form av manöver en kraftsamling av effekter mot samma mål.98 Manövern är enligt Friedman vilken typ av asymmetri som helst som används för att utmanövrera motståndaren.99 Detta kan exemplifieras genom hur luftherravälde i en konflikt utgör en fördelaktig asymmetri, ett sätt att utmanövrera motståndaren som mycket väl kan vara numerärt överlägsen i markdomänen. Manöverprincipen bär spår av Jominis princip om kraftsamling mot kritiska sårbarheter.100 Friedman framhåller manöverns beroende av de övriga fysiska principerna; tempo för att uppnå lokal överlägsenhet (massa) i rätt tid med tillräcklig eldkraft.101. 95. Ibid., 26. Ibid. 97 Ibid., 33. 98 Ibid., 34–35. 99 Ibid., 27. 100 Jomini, The Art of War, 51; Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 36. 101 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 36. 96. Sida 23 av 66.

(24) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG Lokal överlägsenhet (Massa). Lokal överlägsenhet uttryckt som massa handlar enligt Friedman om att åstadkomma en fördelaktig koncentration av stridsförmåga i tid och rum: ”Mass is an advantageous concentration of combat power in space and/or time.”102 Det handlar alltså inte uteslutande om numerär, även om numerär kan vara betydelsefullt, det är hur numerären används som är av betydelse.103 Det handlar om koncentration av effekter i tid och rum, snarare än enheter eller förband. Precis som med övriga principer är det av vikt att den tillämpas i rätt kontext vid rätt tillfälle. I fråga om fysiska resurser så som förband, bör de inte vara koncentrerade över tiden. Det är av vikt att koncentrera resurserna vid rätt tillfälle på rätt plats. I annat fall kan det vara av fördel att istället tillämpa utspridning. Enkelt förklarat utgör koncentrerade styrkor ett större potentiellt mål och är svårare att dölja, utspridning kan istället dölja intentioner, möjliggöra manöver och vara svårare att lokalisera.104 Även om principen för lokal överlägsenhet handlar om hur man på bäst vis nyttjar sin numerär, spelar total numerär roll. Att med numerär överlägsenhet åstadkomma att motståndaren inte kan manövrera, exempelvis genom omringning, gör att en sådan motståndare inte kommer att kunna uppnå lokal överlägsenhet. Numerär är viktigt, men hur numerären används är än viktigare!105 Skicklig manöver kan kompensera för numerär underlägsenhet genom att åstadkomma lokal numerär överlägsenhet. Den lokala överlägsenheten måste inte enbart uppnås genom koncentration av trupp, den kan utgöras utav samordnad koncentration av effekter. Exempelvis genom en samordnad koncentration av trupp, cyberoperationer, informationsoperationer och så vidare.106. 102. Ibid., 38. Ibid., 39. 104 Ibid. 105 Ibid., 43. 106 Ibid., 45. 103. Sida 24 av 66.

(25) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG Eldkraft. Eldkraft förutsätter manöver för att uppnå lokal överlägsenhet för att koncentrera eldkraften mot det mest lämpliga målet hos motståndaren.107 Den eldkraft som Friedman avser är i huvudsak kombinerade vapen, exempelvis indirekt eld kombinerat med direktriktad eld. Det är framförallt eld från understödjande system snarare än direktriktad eld från eldhandvapen som uppnår effekt.108 Friedman är här inte explicit med att eld faktiskt måste avges utan förmågan att kunna avge eld kan ge samma eftersträvansvärda effekt, det vill säga genom hot om våld. Effekten som skall uppnås av kombinerade vapen är att försätta motståndaren i ett dilemma. Detta exemplifierat genom en motståndare som tar skydd för att undvika att bli träffad av direktriktad eld, kan istället bli utsatt för indirekt eld.109 För att åstadkomma effektiv eldkraft med kombinerade vapen krävs förmågan att kombinera manöver och eldkraft. För att uppnå detta så krävs förmågan att kommunicera och en decentraliserad ledningsmetod för att medge effektiva förlopp mellan mållupptäckt och verkanseld i målet. Tempo Med tempo avser Friedman medvetenhet om tid som aspekt, oavsett om det gäller att vara snabbare än motståndaren eller motsatsen, att vid rätt tillfälle vänta ut motståndaren. Det handlar om förmågan att styra tempot till sin egen fördel och till motståndarens nackdel.110 Fysisk hastighet är ofta bra, men det handlar i större utsträckning om hastighet i tanke- och beslutsprocesser, rätt beslut i rätt tid och att använda sig av tiden till sin fördel. Det som verkar kontraproduktivt mot ett effektivt tempo är bland annat friktioner. Här använder sig Friedman av begreppet friktion i den Clausewistiska betydelsen.111 Friktionerna överkoms genom övning och inövade effektiva metoder.112. 107. Ibid., 56. Ibid., 48. 109 Ibid., 54. 110 Ibid., 57. 111 Clausewitz, Om kriget, 79; Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 58. 112 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 58. 108. Sida 25 av 66.

(26) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Att långsammare tempo i vissa fall kan vara fördelaktigt kan tyckas motsägelsefullt, men då krig i grunden är en kamp mellan viljor, kan ett långsamt tempo medföra att motståndarens vilja ebbar ut.113 Friedman exemplifierar detta genom ett citat från Henry Kissinger: ”The guerilla wins if he does not lose. The conventional army loses if he does not win”114, men påpekar att Kissinger hade fel avseende konventionellt krig och gerillakrig. Ett långsamt tempo för att trötta ut motståndarens vilja är tillämpligt oavsett om det är konventionell krigföring eller ej.115 Att kontrollera tidsaspekten eller tempot handlar egentligen om vem som äger initiativet i en konflikt. Den som har initiativet kan agera och motparten behöver reagera, så kontrolleras tempot. Svensk doktrin listar initiativ som en krigföringsprincip, innebärandes: ”Ta och uppmuntra initiativ som leder mot målsättningen.”116 Sammanfattning och diskussion De fyra fysiska principerna interagerar med varandra och skapar synergieffekter. Det går inte att isolera en enskild princip utan att ta hänsyn till de andra. ”…combinations of tactical tenets in ways appropriate to the situation produce tactical success greater than the sum of their parts.”117 Principerna är kontextberoende vilket illustreras av principen för lokal överlägsenhet (massa), där utspridning ibland är att föredra för att själv undvika upptäckt och bekämpning. Vid rätt tillfället är kraftsamling av effekter för att uppnå lokal överlägsenhet att föredra och en förutsättning för att kunna göra detta är att tillämpa manöver och eldkraft genom kombinerade vapen samt att själv ha initiativet för att kunna påverka tempot. De fysiska principerna kan sammanfattas till: att genom manöver kraftsamla effekter och eld från kombinerade vapen i tid och rum på ett för fienden oväntat sätt, mot dennes kritiska sårbarheter. Detta är inte helt olikt Jominis överordnade princip118 eller Liddell Harts indirekta metod.119. Det Friedman tydligast tillför till dessa tidigare teorier är tidsaspekten benämnt som tempo.. 113. Ibid., 60. Ibid. 115 Ibid. 116 Försvarsmakten, Doktrin för Gemensamma Operationer 2020, 128. 117 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 36. 118 Jomini, The Art of War, 52. 119 Glenn, ”No More Principles of War?”, 51. 114. Sida 26 av 66.

(27) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG Indikatorer. För att operationalisera de fysiska principerna till att vara mätbara i empirin kommer följande indikatorer att appliceras: -. Manöver: Genom rörelse skapa en fördelaktig asymmetri gentemot motståndaren.. -. Lokal överlägsenhet (Massa): Koncentration av effekter i tid och rum vilka ger en fördelaktig asymmetri mot motståndaren.. -. Eldkraft: Förmågan att nyttja kombinerade vapen, i huvudsak understödjande system, som försätter motståndaren i ett dilemma.. -. Tempo: Förekomsten av att ha initiativet jämfört med motståndaren genom en snabbbare beslutsprocess.. För att indikatorerna skall ses som uppfyllda skall de fysiska principerna ge effekt på strategisk nivå hos motståndaren i form av påverkan på de mentala principerna samt att detta kräver någon form av motåtgärd. 3.1.2.. Mentala principer: Vilseledning, Överraskning, Förvirring, Chock. Det är de fysiska principerna som skall påverka motståndaren för att de mentala skall inträffa. En vilseledd motståndare försatt i ett tillstånd av överraskning blir chockad, distraherad och har tappar initiativet. De mentala principer som Friedman listar, utgör enligt honom inte på något vis en fullständig lista på alla de mentala effekter de kombinerade fysiska principerna kan åstadkomma, utan utgör de effekter som är mest förekommande i de stora militära tänkarnas teorier.120 Vilseledning Vilseledning kan utgöras av fysiska åtgärder, exempelvis genom skenmål eller dolt uppträdande för att undanhålla sin avsikt. Friedman listar dock principen som en mental sådan eftersom den i huvudsak är sker mentalt. Precis som alla de mentala principerna krävs det fysiska åtgärder för att den skall uppnås, manöver i form av ett skenanfall är ytterligare ett exempel på en fysisk åtgärd som leder till en vilseledd motståndare.121. 120 121. Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 85. Ibid., 65–67.. Sida 27 av 66.

(28) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. Vilseledning handlar framförallt om att motståndaren inte skall känna till ens plan och därmed tvingas till att reagera i en efterhandssituation.122 Denna typ av vilseledning behöver inte enbart ske med militära förband utan kan ske på det diplomatiska eller politiska planet. Exempelvis genom att sända budskap om att man är starkare eller svagare än man egentligen är för att påverka motståndaren i den riktning man vill.123 Överraskning Svensk doktrin ger principen om överraskning innebörden: ”Agera på ett sätt som är oväntat och oförutsägbart för motståndaren, använd vilseledning aktivt.”124 Att agera på ett sätt som är oväntat är en form av vilseledning, vilket i sin tur leder till ett tillstånd av överraskning, vilket påvisar hur intimt förbundna vilseledning och överraskning är.125 Överraskning som en mental princip som skall uppnås hos motståndaren ses som en av de mest avgörande och kritiska principerna.126 Dock måste inte aktiv vilseledning ske för att överraskning skall uppnås, exemplifierat med ett väl genomfört eldöverfall som inkluderar lokal överlägsenhet, elkraft, och manöver. För den som är utsatt för eldöverfallet utgör den snabba växlingen mellan att inte vara i strid och att helt plötsligt vara numerärt underlägsen, utsatt för eldgivning och flankerad en överraskning i sig.127 Överraskning är inte isolerat till den taktiska nivån som i eldöverfallsexemplet, utan överraskning kan ske på såväl strategisk nivå som på taktisk nivå. På strategisk nivå kan detta exemplifieras genom den japanska attacken mot Pearl Harbor 1941.128 Överraskning hos motståndaren skapas genom en oväntad asymmetri i tid, rum eller sätt. Oväntat uppträdande i tid kan exempelvis utgöras av en åtgärd som genomförs snabbare och. 122. Ibid., 69. Ibid., 68. 124 Försvarsmakten, Doktrin för Gemensamma Operationer 2020, 128. 125 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 70. (Friedman hänvisar till en undersökning av The Defence Operational Analysis Centre som hävdar att en lyckad överraskning motsvarar ett hypotetiskt numerärt överläge med 2000:1, detta baserat på en analys av historiska exempel.) 126 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 272; Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 72. 127 Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 72. 128 Ångstrom och Widen, ”Adopting a recipe for success: Modern armed forces and the institutionalization of the principles of War”, 272; Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 72. 123. Sida 28 av 66.

(29) kn James O’Connor HOP12 19-21. 2021-06-20 GAMLA PRINCIPER OCH NYA KRIG. därmed tidigare än motståndaren förväntar sig, resulterande i överraskning och att eventuella motåtgärder inte hinner vidtas. Ett oväntat uppträdande i den rumsliga dimensionen kan utgöras av förekomsten av förband på en plats som inte var väntad av motståndaren. Att platsen är oväntad kan bero på dess otillgänglighet, vilken ansträngning som krävs för att ta sig dit eller en kombination av tid och rum som gör att det tidsmässigt borde vara svårt att befinna sig på platsen. Uppträdande i sätt oväntat för motståndaren kan utgöras av hur förband, förmågor eller effekter kombineras eller förekomsten av ny eller gammal teknologi som används på ett innovativt vis. Förvirring Förvirring skall ses som ett tillstånd av mental överbelastning. Denna överbelastning kan uppnås genom att de fysiska principerna åstadkommer vilseledning och överraskning. Det kan även uppstå utan motståndarens påverkan genom inneboende friktioner, brister eller misstag orsakat av den mänskliga faktorn. Den mentala överbelastningen resulterar i oförmåga att hantera uppkomna situationer genom bristande situationsförståelse eller lägesuppfattning.129 Ett klassiskt sätt att orsaka förvirring hos motståndaren är att angripa eller påverka deras ledningssystem och beslutsfattare. I en modern operationsmiljö utgör cyberkrigföring, informationskrigföring och elektronisk krigföring alternativa medel för att påverka ledningssystem och beslutsfattare på alla nivåer.130 Bristande lägesuppfattning och havererade ledningssystem leder till ökad risk för felaktiga beslut vilket bidrar till än mer förvirring, utgörandes en ond spiral. På taktisk nivå kan det leda till vådabekämpning av egna styrkor och på högre nivå att förband inte sätts in i rätt tid eller på rätt plats.131 Chock Friedman definierar den mentala principen chock som ett tillstånd av psykologisk överbelastning. Till skillnad mot förvirring, som definieras snarlikt av Friedman, är chock orsakat av en plötslig, våldsam eller oväntad händelse eller flera gradvisa sådana händelser orsakade av. 129. Friedman, On tactics: a theory of victory in battle, 74. Ibid., 75–77. 131 Ibid., 76. 130. Sida 29 av 66.

No results found