Sida 1 av 44
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Albert Lillieberg OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11 991
Martin Neuding-Skoog Beteckning Kurskod
1OP415
SPECIALOPERATIONER – MCRAVEN ELLER SPULAK En teoriprövande fallstudie av två specialförbandsteorier ABSTRACT:
The use of special operations forces has increased over the last decades. But the theories on how special operation forces best will be used to conduct special operations does not keep up with the development in the field.
There are theories in the field of special operations, among them are Robert G. Spulak and William H McRaven. According to McRavens theory there are six principles that are to be met to be success-ful in a special operation. Robert G. Spulaks theory says that the personal attributes of the soldiers are essential for success.
These two theoretical frameworks are used to examine one operation where special operations forces were used, Operation Neptune Spear. The purpose of this paper is to analyse the operation to see which of the theories that can explain the outcome.
The operation is examined through a qualitative case study. The results of the study indicate that McRavens six principles can explain the outcome of the operation. The result also indicate that Spu-laks theory can explain the outcome. Despite the differences in the theories both manage to explain the outcome of a special operation.
Nyckelord:
Sida 3 av 44
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 5
1.1TIDIGARE FORSKNING ... 6
1.2SAMMANFATTNING TIDIGARE FORSKNING ... 8
1.3PROBLEMFORMULERING ... 8
1.4SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 9
1.5VALET AV TEORI... 10 1.6CENTRALA BEGREPP ... 11 1.7DISPOSITION ... 11 2. TEORI ... 12 2.1MCRAVENS TEORI ... 12 2.1.1 Enkelhet ... 12 2.1.2 Operationssäkerhet ... 13 2.1.3 Repetition ... 13 2.1.4 Överraskning ... 13 2.1.5 Hastighet ... 14 2.1.6 Syfte ... 14
2.2ROBERT G.SPULAKS TEORI... 15
2.2.1 Elit Krigare ... 16
2.2.2 Kreativitet ... 16
2.2.3 Flexibilitet ... 16
2.3DISKUSSION OM OCH AVGRÄNSNING AV TEORIER ... 16
3. METOD ... 18
3.1FORSKNINGSDESIGN ... 18
3.1.1 Fallstudie ... 18
3.1.2 Kvalitativ Textanalys ... 18
3.2VAL AV FALL ... 19
3.4EMPIRI OCH KÄLLKRITIK ... 19
3.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 22
3.6OPERATIONALISERING ... 22
3.6.1 Operationalisering McRavens teori... 23
3.6.2 Operationalisering Spulaks teori ... 27
4. ANALYS ... 28
4.1BAKGRUND TILL OPERATIONEN ... 28
4.2ANALYS MCRAVENS TEORI ... 28
4.2.1 Principen Enkelhet... 28 4.2.2 Principen Operationssäkerhet ... 30 4.2.3 Principen Repetition ... 31 4.2.4 Principen Överraskning... 31 4.2.5 Principen Hastighet ... 34 4.2.6 Principen Syfte ... 35
4.3ANALYS SPULAKS PRINCIPER ... 38
4.3.1 Principen Kreativitet ... 38 4.3.2 Principen Flexibilitet ... 39 4.4SAMMANFATTNING ANALYS ... 40 5. AVSLUTNING ... 41 5.1SVAR PÅ FORSKNINGSFRÅGAN ... 41 5.2DISKUSSION ... 41 5.3RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 42
5.4FÖRSLAG VIDARE FORSKNING ... 43
Sida 4 av 44
6.1LITTERATUR ... 44
Sida 5 av 44
1. Inledning
Bruket av specialförband har en historia som sträcker sig långt bak i historien om krigföring. Det som kännetecknar en specialoperation idag finns beskrivet i tidiga verk om krigföring.1 De moderna specialförbandens tillkomst brukar anges till det andra världskriget där en av de första styrkorna som såg dagens ljus var det brittiska SAS.2 Denna styrka användes fram-gångsrikt under kriget där det genomförde ett antal operationer och kom sedan att utvecklas genom åren till dagens förband. Bruket av specialförband vid genomförande av operationer har på senare år blivit mer frekvent än tidigare och har använts i fall som blivit allmänt kända. Ett känt exempel som inträffade på senare år var när det på Krim dök upp ”gröna män” utan tydliga nationalitetsbeteckningar på sina uniformer. Dessa visade sig senare tillhöra ryska spe-cialförband och var en del i Rysslands annektering av Krim.3 Ett ytterligare känt exempel där en specialoperation genomförts är operationen mot Usama bin Laden, Operation Neptune Spear. Denna operation genomfördes 2011 av amerikanska specialförband och rönte stor framgång och stor publicitet när den kända terrorledaren eliminerades.4
Specialoperationer har de senaste åren ökat i betydelse då flertalet stater strävar efter att bygga upp denna förmåga och därigenom höja sin status och kapacitet att genomföra detta.5 Hur en specialoperation ska genomföras på ett framgångsrikt sätt finns olika teorier om. Två teoretiker inom området är William H. McRaven samt Robert G. Spulak. Denna uppsats äm-nar undersöka utfallet av Operation Neptune Spear. Operationen kommer att undersökas uti-från McRavens och Spulaks teorier för att se hur dessa teorier kan förklara utfallet av operat-ionen.
1 Marsch, Christopher; Kiras, James & Blocksome, Patricia, Special Operations Research: Out of the Shadows, Special Operations Journal, 1:1, 2015, p.1-6, sid.1
2 King, Anthony. The Special Air Service and The Concentration of Military Power, Armed Forces & Society, Juli 2009, p.646-666, sid. 646
3 Galeotti, Mark, Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ´new way of war´?, Small Wars & Insurgencies, 27:1, 2016, p.282-301, sid. 284
4 Marouf, Hasian Jr., American Exceptionalism and the bin Laden Raid, Third World Quarterly, 33:10, 2012, p.1803-1820, sid.1803
Sida 6 av 44
1.1 Tidigare Forskning
Nedan listas ett urval av den forskning som finns inom området specialförband och erationer. Dessa har studerats i syfte att få en bild av hur läget ser ut inom området specialop-erationer.
Christopher Marsh, James Kiras och Patricia Blocksome lyfter i artikeln Special Operations Research: Out of the Shadows fram brister i den vetenskapliga forskningen om specialförband och specialoperationer. De pekar ut att det inom området saknas en teori om hur specialoper-ationer ska genomföras. De nämner att inom fältet råder det oenighet om huruvida det krävs en teori eller inte för denna typ av operationer. En teori inom området specialoperationer framhålls av vissa forskare som begränsande för forskningen. Dock argumenterar flertalet forskare för att behovet av en teori för denna typ av operationer behövs. Enskilda författare, däribland McRaven och Spulak, är exempel på personer som har skapat teorier om hur speci-alförband ska nyttjas och hur specialoperationer ska genomföras. Författarna lyfter fram beho-vet av att det bör genomföras ytterligare studier på fall inom området specialoperationer för att öka förståelsen för dessa.6
Kritik mot behovet av en teori inom området specialoperationer framförs av James D. Kiras. Han menar att det redan finns existerande teorier inom krigföring som kan användas för att förklara framgång i en specialoperation. Ett problem som framförs av Kiras är att en författare av en teori om specialoperationer kan uppleva problem att accepteras bland de som verkar inom området. Han menar att den publik som teorin är ämnad för accepterar hellre en teori författad av en person som besitter egen kompetens och färdighet inom området specialoper-ationer än en författare som kommer utifrån. Han menar även att en teori riskerar att bli en trossats som ska följas och att en motståndare också kan agera utefter teorin i sitt svar mot en angripare.7
Bristen på vetenskaplig forskning inom området specialoperationer framförs även av Adam Leong Kok Wey. Han menar att en brist inom studier av specialoperationer är att denna typ av operationer inte nämns av de klassiska teoretikerna inom krigsstudier. Han menar likt Kiras
6 Marsch, Kiras, & Blocksome, 2015 sid.1-5
7 Kiras, James D., A Theory of Special Operations: ”These Ideas Are Dangerous”, Special Operations Journal, 1:2, 2015, sid. 75-88
Sida 7 av 44 att det finns existerande teorier om krigföring som kan beskriva specialoperationer. De han hänvisar till är Sun Tzu och Sextus Iuluis Frontinus. Från dessa teoretiker får han fram ett an-tal olika principer som, enligt honom, specialförband bör agera utifrån.8
En av de teoretiker som finns inom området specialoperationer är en amerikansk amiral, Wil-liam H. McRaven, före detta chef för US Special Operations Command. Hans teori utveckla-des genom en studie av flertalet historiska fall med specialoperationer. Studien mynnade ut begreppet relativ överlägsenhet samt sex principer som ska uppfyllas för att nå framgång med en specialoperation.9
Rober G. Spulak är ytterligare en av de som har utvecklat en teori inom området. Han har ut-vecklat en teori, med inspiration från McRavens teori, till att inte enbart innefatta räd före-tag.10 Vidare menar han att det som utmärker specialförband och dess operatörer är de speci-ella egenskaper som dessa besitter. Specialförbanden består av elitkrigare som ska sättas in i direkt stridskontakt med motståndaren. De har även ett stort mått av kreativitet vilket innebär att en motståndare kan förvänta sig att de agerar oväntat. Specialförbanden kännetecknas även av flexibilitet. Denna flexibilitet uppnås genom att de har tillgång till fler förmågor än vad konventionella styrkor har och de har även ett större mått av självständighet än vad de kon-ventionella styrkorna har.11
Colin S. Gray lyfter fram att för att uppnå framgång med en specialoperation bör fokuset läg-gas på motståndarens svagheter och utnyttja dessa till ens fördel vid genomförandet av operat-ionen. Genom att studera ett flertal fall har han har tagit fram vad han anser vara framgångs-faktorer för att lyckas med en specialoperation. Dessa framgångs-faktorer ska tillskrivas olika betydelse beroende på operationen som genomförs. Han menar att dessa faktorer inte kan användas som en formel för hur en specialoperation ska genomföras utan kan förklara historiskt framgångs-rika operationer.12
8 Wey, Adam Leong Kok, Principles of Special Operations: Learning from Sun Tzu and Frontinus, Comparative Strategy, 33:2, 2014, sid. 131-144
9 McRaven, William H., Spec Ops Case Studies in Special Operations Warfare Theory and Practice, New York, The Random House Publishing Group, 1996, sid. 4-9
10 Spulak, Robert G., A Theory of Special Operations: The Origin, Qualities, and Use of SOF, Hurblburt Field, Joint Special Operations University, 2007, sid.4
11 Spulak, 2007 sid. 14-15
12 Gray, Colin S., Handful of Heroes on Desperate Ventures: When do Specail Operations Succeed?, Parameters, vol.29, 1999, sid. 2-23
Sida 8 av 44 En som är kritisk till utvecklingen av hur specialförband har nyttjats är Russel A. Burgos. Han menar att den utveckling som förekommit de senaste åren har inneburit att specialförband nyttjats alltmer frekvent. Han argumenterar för att det föreligger en risk med att användandet av denna förbandstyp ökat och att de har blivit alltmer lättillgängliga för beslutsfattare att ta till. Risken med denna utveckling anser han bidragit till att tröskeln för bruket av våld har minskat och detta kan innebära att det blir destabiliserande för säkerhet internationellt. Han menar att många av de specialoperationer som genomförts inte ska tillmätas den betydelse de fått då de inte har uppnått någon strategisk effekt.13
1.2 Sammanfattning Tidigare Forskning
Vetenskaplig forskning inom specialoperationer och specialförband är i dagsläget begränsad. Som framkom av föregående avsnitt så pågår det en debatt om huruvida det behövs en teori eller inte. Det finns dock ett antal som utvecklat teorier inom området. Det lyfts fram av flera att specialförband nyttjas allt oftare men den teoretiska förankringen ligger efter. Dock finns det teorier som gör försök att förklara hur dessa förband ska användas på ett framgångsrikt sätt. McRaven och Spulak lyfts fram som två centrala teoretiker inom området. Det anses dock att dessa teorier behöver prövas mer för att öka deras förklaringskraft.
1.3 Problemformulering
De uppgifter som ett specialförband kan komma att lösa är av sådan art att uppgifterna ligger utanför de konventionella styrkornas förmåga att lösa uppgiften. Tittar man på de svenska specialförbanden genomför de kvalificerad strid med uppgifter som fritagningar och kvalifice-rade underrättelse- och säkerhetsoperationer. Enligt svensk doktrin agerar dessa förband med enkelhet och med okonventionella metoder samt så strävar de efter att uppnå överraskning och hålla en hög hastighet när de genomför operationer.14
Dessa uppgifter är liknande de som beskrivs i McRavens bok där han menar att specialför-band ska lösa uppgifter som fritagningar och att slå ut värdefulla mål.15 En specialoperation är
13 Burgos, Russell A., Pushing the easy button: Special operations forces, international security, and the use of force, Special Operations Journal, 4:2, 2018, sid. 109-128
14 Försvarsmakten, Operativ Doktrin, Försvarsmakten, Stockholm, 2014 sid.55 15 McRaven, 1996, sid.2
Sida 9 av 44 enligt McRaven framgångsrik ”through the use of a simple plan, carefully concealed,
repeat-edly and realistically rehearsed, and executed with surprise, speed, and purpose”16
Här kan ses likheter mellan den svenska doktrinen samt McRavens teori för framgångsrika specialoperationer. Spulaks teori är inspirerad från den förras teori så här emellan finns också likheter.
Ett problem som identifierats i den tidigare forskningen är ifall det ska finnas en teori eller ens en teoriutveckling inom området specialoperationer eller inte. Men flertalet förespråkar att det finns behov av en teori. En stor anledning till detta är den ökade användningen av specialför-band och den ökade betydelse som dessa tillskrivs. De teorier som existerar får kritik för att de inte är tillräckligt prövade i vetenskaplig forskning. Därav är det motiverat att genomföra en prövning av två utvalda teorier för att se vilken av dessa som bäst kan förklara utfallet i en specialoperation.
1.4 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att pröva två teorier mot ett specifikt fall och se vilken av de två teorierna som bäst kan förklara utfallet av operationen som valts ut för studien. Genom att pröva dessa teorier kan undersökningen bidra till att stärka eller att falsifiera teorierna. Då detta område inte är väl utforskat och användandet av specialoperationer har ökat på senare tid är ytterligare studier inom området motiverat. Detta då mer studier inom området kan hjälpa till att klarlägga hur denna typ av operationer bör genomföras på ett framgångsrikt sätt och bidra till att få en starkare teoretisk förankring för detta område. Ifall studien skulle visa på att en av teorierna har större förklaringskraft av utgången av operationerna stärks denna te-ori. Om ingen av teorierna kan förklara utfallen minskar förklaringskraften hos båda.
Forskningsfråga:
Vilken av McRavens eller Spulaks teori om specialoperationer kan bäst förklara utfallet av Operation Neptune Spear?
Sida 10 av 44
1.5 Valet av teori
Som nämndes i inledningen kommer operationen undersökas utifrån McRavens och Spulaks teorier för att se hur dessa kan förklara utfallet av Operation Neptune Spear. Som framgick av avsnittet tidigare forskning finns det fler teoretiker inom området än McRaven och Spulak. Motivet till val av teori för studien är att McRavens teori är framtagen av honom som ameri-kansk officer med bakgrund som Navy SEAL. Som nämndes under tidigare forskning finns det en risk att en teori som tas fram för specialoperationer inte accepteras av de som ägnar sig åt denna typ av aktivitet. Skälet till detta är som framfördes i artikeln ovan att ifall den som arbetar fram teorin inte har egen erfarenhet och färdighet inom området löper den risken att bli förkastad och inte godtagen av de som verkar inom området. Då Spulaks teori är inspirerad av McRavens ser jag det som intressant att pröva även denna. Ifall den ensam kan förklara framgången i ett fall på ett annorlunda vis än vad McRavens teori kan. Eller om den har mindre förklaringskraft i det utvalda fallet. Denna teori är inte lika omfattande som McRavens teori då den endast innefattar tre principer som handlar att egenskaperna hos soldaterna i ett specialförband bidrar till framgång. Detta förklaras mer under kapitlet teori.
Grays teori om specialoperationer väljs bort av den anledningen som framförs ovan. Gray var inte någon med egen praktisk erfarenhet inom området. Hans kunskaper inom området var djupa och jag menar inte att dessa ska förringas. Han var en brittisk professor och chef för Center for Security Studies vid universitetet i Hull, England vid tidpunkten för artikelns för-fattande.17 Som det framfördes i tidigare avsnitt riskerar en teori framtagen av en person utan egen erfarenhet av specialoperationer att inte få fäste hos dem som planerar och genomför op-erationerna och därmed väljer jag bort denna teori.
McRavens teori har tidigare prövats av kadetter på olika fall även på det som är utvalt för denna studie, Operation Neptune Spear. I det fallet genomfördes en prövning mot två olika fall med nämnda teori. I detta fall ämnar jag att pröva ytterligare en teori för att se om även den kan förklara utfallet av operationen. Och därmed få en jämförelse mellan McRavens teori och Spulaks teori. Detta för att ha möjlighet att komma till någon slutsats om vilken av de två teorierna som bäst kan förklara utfallet av operationen.
Sida 11 av 44
1.6 Centrala Begrepp
I denna uppsats används begreppen specialförband och specialoperationer. Nedan är dessa två begrepp definierade enligt hur författaren ser på begreppen. Definitionerna är i enlighet med hur de beskrivs i McRavens teori.
Specialförband: Ett förband som definieras av att det består av särskilt uttagna soldater. Dessa har erhållit särskild träning, nyttjar sig av särskild utrustning och teknik som skiljer sig från de konventionella styrkornas.18
Specialoperation: En specialoperation definieras av att den genomförs av specialförband med mål som är nödvändiga att uppnå politiskt eller militärt. Uppdraget som genomförs kan vara att slå ut ett mål, eliminera ett mål eller att genomföra en fritagningsoperation.19
Friktioner: Friktioner är de störningar som uppstår under genomförandet av en operation. Friktioner som kan uppstå är ting som inte går att förutse exempelvis vädrets inverkan på en operation. 20
1.7 Disposition
Uppsatsen består av fem kapitel. Det första kapitlet består av inledning, tidigare forskning, val av teori, problemformulering, syfte och frågeställning, samt beskrivning av centrala begrepp. I det andra kapitlet presenteras de två teorier som nyttjas under uppsatsen. I det tredje kapitlet följer en beskrivning av den metod som nyttjas under uppsatsen, presentation av fall med mo-tivering samt operationaliseringen av de två teorierna. I det fjärde kapitlet genomförs analysen av det utvalda fallet utifrån de två olika teorierna. I det femte och avslutande kapitlet besvaras forskningsfrågan med återkoppling till problemformuleringen samt till syftet. Kapitlet avslu-tas med förslag på vidare forskning samt en redogörelse för uppsatsens relevans för yrkesut-övningen.
18 McRaven, 1996, sid. 2 19 McRaven, 1996, sid. 2
Sida 12 av 44
2. Teori
I avsnittet nedan kommer McRavens och Spulaks teorier om specialoperationer att beskrivas. I det första stycket kommer McRavens teori översiktligt att beskrivas. I det efterföljande snittet beskrivs de sex principerna som ingår i teorin mer djuplodande. Därefter följer ett av-snitt med Spulaks teori. Kapitlet avslutas med en redogörelse för de avgränsningar av teori-erna som görs inför analysen.
2.1 McRavens teori
McRavens teori innefattar begreppet relativ överlägsenhet som handlar om att ett tillfälle upp-står då en angripande styrka, som är mindre i storlek än försvararen, får ett övertag och tar ini-tiativet över den försvarande styrkan som i regel är större och väl försvarad. Att uppnå relativ överlägsenhet så snabbt som möjligt är en framgång. När relativ överlägsenhet har uppnåtts är det av stor vikt att det bibehålls för att lyckas med operationen. För att bibehålla detta krävs mod, intellekt, djärvhet och uthållighet, moraliska faktorer, hos soldaterna som genomför op-erationen. För att uppnå relativ överlägsenhet har McRaven tagit fram sex principer. Dessa sex principer bör uppfyllas för att relativ överlägsenhet ska uppnås och därigenom öka chan-sen för en lyckad operation.21 Dessa sex principer beskrivs utförligare nedan.
2.1.1 Enkelhet
Den första av de sex principerna i teorin är enkelhet, att det som ska genomföras ska hållas så enkelt som möjligt. Enkelhet framhålls av McRaven som den mest kritiska komponenten av de sex principerna och samtidigt en av de svårare att uppnå. För att uppnå enkelhet i sin plan bör tre saker fokuseras på. Dessa tre är att hålla antalet mål som ska uppnås så få som möjligt, att erhålla så goda underrättelser som möjligt samt att vara kreativ i sin planläggning. Genom att begränsa antalet mål till så få som möjligt kan styrkan som ska genomföra operationen be-gränsas till så få som möjligt. Att ha få mål bidrar även till att tiden i operationsområdet också hålls nere. Ett gott underrättelseläge bidrar till att göra en enkel plan. Detta då möjliga frikt-ioner och okända variabler som kan uppstå under operationen kan identifieras och tas med i planeringen. Kreativitet och innovation i planeringen är den sista delen i principen enkelhet.
Sida 13 av 44 Dessa innebär att man försöker att undgå problem som kan uppstå eller att minska dessa pro-blems betydelse för ett snabbt genomförande av operationen. Innovation kan även uppnås ge-nom att nyttja ny teknik eller gege-nom okonventionellt uppträdande.22
2.1.2 Operationssäkerhet
Operationssäkerhet är den andra principen i teorin som handlar om att ha en hög säkerhet kring operationen och planeringen inför denna. Syftet med denna princip är att förhindra att motståndaren får kännedom om den förestående operationen. Ifall motståndaren skulle få nå-gon kännedom skulle denne ha möjlighet att vidta åtgärder som skulle försvåra för ett lyckat genomförande. Det framhålls att tidpunkten för när operationen ska genomföras är viktig då en motståndare troligen förväntar sig ett angrepp men om denne inte vet tidpunkten kan de bli överraskade när den sker.23
2.1.3 Repetition
Den tredje principen i teorin är repetition. Med detta menas att den operation som ska utföras ska repeteras i hela sin omfattning, så långt det är möjligt, innan den genomförs. När repetit-ionen genomförs kan friktioner och hinder identifieras och därmed undvikas eller minskas i betydelse under själva genomförandet. Man har här möjlighet att ändra sitt genomförande för att minimera risken för att misslyckas under operationen. Hela planen bör repeteras minst en gång, fördelaktigt med flera, för att identifiera brister och eventuellt ta in ny materiel som kan underlätta uppgiftens lösande.24
2.1.4 Överraskning
Den fjärde principen handlar om överraskning. Överraskning handlar om att slå mot en mot-ståndare när denne inte är förberedd. När det handlar om specialoperationer kommer motstån-daren med största sannolikhet att vara förberedd och här handlar det om att överrumpla mot-ståndaren. McRaven framhåller att detta uppnås genom att genomföra skenåtgärder, ha rätt timing för anfallet samt att utnyttja de svagheter som finns hos motståndaren. Skenåtgärderna
22 McRaven, 1996 sid.11-14
23McRaven, 1996 sid. 14-15 24McRaven, 1996 sid. 15-16
Sida 14 av 44 syftar till att rikta motståndarens fokus åt ett håll så att inte operationen upptäcks eller upp-täcks sent. Det kan även vara att fördröja motståndarens svar på operationen så att man vinner tid. Skenåtgärder bör enligt McRaven nyttjas för att fördröja motståndarens reaktion. Ti-mingen för angreppet är en nyckelfaktor i att uppnå överraskning mot motståndaren. Rätt ti-ming för angreppet kan vara på natten då mörkret erbjuder skydd och motståndaren kan vara mindre alert. Svagheterna i försvaret bör identifieras och utnyttjas till ens fördel när operat-ionen genomförs.25
2.1.5 Hastighet
Principen för hastighet handlar om att med högsta möjliga hastighet ta sig mot målet. När må-let är uppnått handlar det om att med så hög hastighet som möjligt genomföra sin exfiltration ur området. Ju längre tid som spenderas i operationsområdet ju större risk löper förbandet som genomför operationen. Därför gäller det att oavsett motståndarens motåtgärder försöka bibe-hålla hög hastighet genom hela operationen. Specialförband som genomför denna typ av oper-ationer är ofta lätt utrustade och har specifik utrustning för just det uppdrag som ska genomfö-ras och har därmed svårt att ta strid med en tungt beväpnad försvarare. Därför är exponerings-tiden viktig att hålla nere.26
2.1.6 Syfte
Den sista principen handlar om syfte och vikten av att ha ett tydligt uttalat syfte och mål med en operation. Detta för att inspirera och personligt motivera soldaterna som genomför operat-ionen. Den ena delen med syftet är att det är viktigt att syftet framgår tydligt för varje enskild soldat som genomför uppdraget innan det inleds. Detta då när operationen genomförs och friktioner uppstår vet varje soldat vad som är det slutliga målet med operationen och kan jobba mot det hela tiden.27
25McRaven, 1996 sid. 16-19 26McRaven, 1996 sid. 19-21 27McRaven, 1996 sid. 21-23
Sida 15 av 44
Figur 1. Här illustreras McRavens teori. Uppochned vänd pyramid där botten utgörs av planeringsstadiet med enkelhet. Därefter följer förberedelsefasen med operationssäkerhet och repetition. Längst upp i pyramiden är genomförandefasen med överraskning, hastighet och syfte. 28
2.2 Robert G. Spulaks teori
Spulak publicerade sin teori om specialförband 2007. Enligt hans mening är McRavens teori främst inriktad mot och anpassad för direct action, vilket innebär direkt påverkan på ett mål. Han försöker därmed att skapa en generell teori om specialoperationer som beskriver de egen-skaper som soldater i specialförband bör besitta. Han framhåller att behovet av en teori om denna typ av förband och operationer behövs då dessa förband har fått en mer framträdande roll och den förväntas öka. Behovet av en teori grundar sig även på att konventionella styrkor har vissa begränsningar i vad de kan åstadkomma. De konventionella styrkorna begränsas av de friktioner som kan uppstå under krig och de utsätts för risker som kan anses för stora att hantera för de konventionella styrkorna.29
Dessa friktioner påverkar även ett specialförband. Dock är dessa bättre lämpade att hantera friktionerna då individerna i dessa förband besitter egenskaper som är lämpade för att mot-verka friktionerna som uppstår vid krig. Dessa egenskaper som soldaterna besitter beskriver Spulak enligt tre principer som utmärker soldaterna i ett specialförband. De tre principerna är elitkrigare, kreativitet och flexibilitet.30
28 McRaven, 1996, sid. 11 29 Spulak, 2007, sid. 3-5 30 Spulak, 2007, sid. 19-20
Sida 16 av 44
2.2.1 Elit Krigare
Den första principen benämns elitkrigare. Denna princip innebär att de soldater som ingår i specialförbandet är speciellt uttagna och tränade för sin uppgift. Samt att de erhåller speciell utrustning för sin uppgift. De egenskaper som dessa soldater besitter är en hög integritet, mod, stor kompetens samt att de är kreativa i sitt uppträdande.31
2.2.2 Kreativitet
Den andra principen är kreativitet. Med detta menas att ett specialförband, jämfört med kon-ventionella styrkor, har en större förmåga att vara kreativa eller okonkon-ventionella. Kreativiteten medger att de har förmågan att ändra processen under striden om det skulle ske något oförut-sett. Genom denna förmåga att ändra stridsprocessen med hjälp av kreativitet kan specialför-band minska risken som de utsätts för under operationen. Denna förmåga att vara kreativa möjliggörs av specialförbandens träning, utrustning och de egenskaper som de enskilda solda-terna besitter.32
2.2.3 Flexibilitet
Den tredje och sista principen är flexibilitet. Detta innebär att specialförbandet har förmågor och kapaciteter som medger att de kan ha ett flexibelt uppträdande vid genomförandet av en operation. Detta medger att ett specialförband kan under genomförandet variera sitt uppträ-dande för att motverka uppkomna situationer. Förmågor som lyfts fram av Spulak som exem-pel för att gynna ett flexibelt uppträdande är spaningsförmåga, språklig och kulturell kun-skap.33
2.3 Diskussion om och avgränsning av teorier
Begreppet relativ överlägsenhet är ett begrepp som är svävande och inte exakt definierat i jämförelse med de sex olika principerna. Relativ överlägsenhet är beroende av de olika princi-perna och dessa är i sin tur beroende av varandra.34 De olika principerna är tydligare definie-rade och därmed lättare att mäta i en studie och därmed bidrar detta till att validiteten säkras
31 Spulak, 2007, sid. 16 32 Spulak, 2007, sid. 16-18 33 Spulak, 2007, sid.18-20 34 McRaven, 1996, sid. 9
Sida 17 av 44 genom att mäta det som avses att mäta i studien. Därför avser jag inte att nyttja begreppet re-lativ överlägsenhet i min analys. Det som kommer att operationaliseras och nyttjas är de sex olika principerna.
När det handlar om Spulaks teori är principen elitkrigare också svår att mäta. Det anges under denna princip är att soldaterna besitter egenskaper såsom hög integritet, mod, stor kompetens samt att de är kreativa. Dessa är svåra att mäta genom att studera texter om fallet i fråga. För att avgöra om soldaterna besitter dessa egenskaper hade det varit mer tillämpligt att intervjua soldaterna som genomförde operationen. Detta är inte möjligt i denna uppsats varför det här görs ett antagande att soldaterna som ingick i operationen besitter dessa egenskaper. Vidare under denna princip anges att de ska vara särskilt uttagna och tränade för uppgiften. Även här görs ett antagande att soldaterna var särskilt uttagna och tränade för denna uppgift. Dessutom ingår kreativitet som en egen princip. På grund av detta avgränsas principen elitkrigare bort ur analysen.
Dessa två teorier som valts för studien skiljer sig åt i komplexitet med avseende på antalet principer som ingår i respektive teori. Detta kan medföra att McRavens teori medger en mer detaljrik analys med sina sex principer jämfört med Spulaks tre principer. Denna skillnad mel-lan teorierna ser jag inte vara något avgörande problem för undersökningen. Detta då skillna-den mellan teorierna ligger i att McRavens teori behandlar planering, förberedelse och ge-nomförande av operationen. Spulaks teori handlar om att egenskaperna som soldaterna besit-ter borgar för framgång i en operation. Och genom att analysera båda teorierna och se vilken av de två som bäst förklarar utfallet av operationen kan både en teori om genomförande och en om personliga egenskaper visa sig ha möjlighet att förklara utfallet av en specialoperation.
Sida 18 av 44
3. Metod
I detta avsnitt presenteras först den metod som nyttjas i uppsatsen. Därefter följer en presen-tation av det fall som teorierna ämnas prövas mot. Efter det följer den empiri som ligger till grund för analysen. Under denna del återfinns även den källkritiska diskussionen om empirin. Därefter följer ett avsnitt med forskningsetiska överväganden om studien. Kapitlet avslutas med en operationalisering av teorierna som presenterades under kapitlet teori. Denna operat-ionalisering mynnar ut i analysverktygen för respektive teori.
3.1 Forskningsdesign
I detta avsnitt beskrivs den forskningsdesign som utgör upplägget för uppsatsen.
3.1.1 Fallstudie
Denna studie som ska genomföras är en teoriprövande fallstudie där McRavens och Spulaks teorier står i centrum för analysen och dessa ska prövas mot ett utvalt fall. Detta för att se hur de kan förklara utfallet av den utvalda operationen. Studien som ska genomföras har en de-duktiv ansats där det är teorierna som är den centrala utgångspunkten och dessa ska prövas mot empirin.35 Genom att genomföra en teoriprövande studie på det utvalda fallet kan de två teorier som prövas stärkas eller försvagas genom analysen.36 Fallstudie har som styrka att det gör det möjligt att genomföra en noggrann studie av teorin mot ett specifikt fall.37 För denna studie innebär det att fallet som har valts ut är möjligt att studera utifrån de två teoretiska ram-verk som ingår i uppsatsen. Därigenom har de indikatorer som teorierna består av kunnat identifieras i det fall som är aktuellt att studera.
3.1.2 Kvalitativ Textanalys
För att prövningen av de båda teorierna som presenterades under kapitlet teori ska genomfö-ras kommer kvalitativa textanalyser av de texter som har valts ut för studien att genomfögenomfö-ras.
35 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till Samhällsvetenskaplig Metod, uppl.1, Malmö, Liber, 2002, sid.35
36 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann; Wängnerud, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Stockholm, Wolters Kluwer, 2017, sid.40
37 George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case Studies and Theory Development in the Social Sciences, Cambridge, Belfer Center for Science and International Affairs, 2005, sid. 19
Sida 19 av 44 Den kvalitativa textanalysens styrka är att den medger en analys av texterna där det som är väsentligt lyfts fram ur texterna och det blir möjligt att få fram det som eftersöks.38 Genom att noggrant studera det material som används till analysen kan det väsentliga sökas efter och det som ligger dolt i texten kan lyftas fram. Nackdelen med den kvalitativa textanalysen är att det material som studeras riskerar att tolkas fel av läsaren.39 För att minimera denna risk tas ett analysverktyg fram som ska nyttjas under analysen. För att ta fram detta analysverktyg och genomföra analysen krävs att de båda teorierna operationaliseras. Detta för att få fram de indi-katorer för de olika principerna som utgör respektive teori. Dessa indiindi-katorer ska sedan identi-fieras i texterna som har analyserats. En sammanställning kunde sedan göras för att klarlägga huruvida respektive princip i teorin uppfylldes i respektive operation. Utifrån denna samman-ställning var det sedan möjligt att avgöra ifall principerna följdes och teorin nyttjades i ge-nomförandet av operationerna.
3.2 Val av fall
Fallet som har valts ut för denna studie är Operation Neptune Spear. Detta fall är känt då det mynnade ut i att amerikanska specialförband slog till mot och eliminerade al-Qaidas ledare Usama bin-Laden. Det är ett fall som ligger endast nio år bak i tiden. McRavens teori har kri-tiserats för att den endast bygger på fall som ligger långt bak i tiden. Flertalet av fallen är från andra världskriget.40 Denna operation som genomfördes den 2 maj 2011 var just McRavens stab med och planerade och de strävade efter att uppfylla principerna för planeringsstadiet.41 Det intressanta här är att se om operationen uppfyller det som hans teori förespråkar för att bli en framgångsrik operation. Att även pröva Spulaks teori för att se om den kan förklara utfallet är av intresse då det kan stärka alternativt falsifiera den.
3.4 Empiri och källkritik
Det material som utgör underlag för undersökningen utgörs av tryckta böcker samt artiklar som är peer-review granskade. Dessa har valts ut då de anses beskriva förloppet av operation Neptune Spear både vad gäller planeringen inför operationen och även själva genomförandet
38 Johannessen & Tufte, 2002, sid.105 39 Esaiasson, et al., 2017, sid. 211
40 Rodman, David, Spec Ops, Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice, Book Review, Armed Forces and Society, Spring 1996, sid.491-493
41 Panzeri, Peter Jr., Killing bin Laden Operation Neptune Spear 2011, New York, Osprey Publishing, 2014, sid.35
Sida 20 av 44 av operationen. Materialet som har valts ut till analysen har granskats enligt de källkritiska principerna äkthet, oberoende, samtidighet och tendens som samtliga bör uppfyllas för att materialet ska anses hålla en hög nivå.42
De källor som använd i undersökningen är No Easy Day, författad av Mark Owen. Detta är en förstahandskälla där författaren var en av de soldater som deltog i räden mot bin Ladens hus.43
Killing bin Laden är en bok som författats av Peter F. Panzeri Jr. Den redogör för planering och genomförande av operationen. Författaren är en före detta amerikansk officer som har un-dervisat på militära utbildningar.44
Hunting in the shadows är en bok författad av Seth G. Jones. Den redogör kriget mot terror-ismen under en längre tidsperiod där räden mot bin-Ladens hus är en del. Författaren är en amerikansk statsvetare som arbetar på Center for Strategic and International Studies.45
Manhunt: The Ten Year Search For Bin Laden är en bok skriven av Peter L. Bergen. Boken handlar om jakten på bin Laden som varade i ett decennium. Författaren är en amerikansk journalist som arbetar för CNN.46
American Exeptionalism and the bin-Laden Raid är en artikel författad av Marouf Hasian Jr. Artikeln handlar om hur räden mot bin Laden förstärkte den amerikanska uppfattningen om deras särställning i världen och vikten av att genomföra liknande operationer över världen. Författaren undervisar på universitetet i Utah.47
42 Esaiasson, et al., 2017, sid.288
43 Owen, Mark, No Easy Day: The Autobiography of a Navy SEAL, New York, Penguin Group, 2012 44 Panzeri Jr., 2014
45 Jones, Seth G., Hunting in the Shadows: The Pursuit of al Qaída since 9/11, New York, Norton & Company, 2012
46 Bergen, Peter L., Manhunt: The Ten Year Search for bin Laden from 9/11 to Abbottabad, New York, Crown Publishers, 2012
Sida 21 av 44 Operation Neptune Spear: The Lawful Killing of Osama Bin Laden är en artikel skriven av David A Wallace. Artikeln argumenterar för att USA hade stöd i internationell lag att genom-föra aktionen och eliminera bin Laden. Författaren är professor och undervisar i lag kopplat till väpnade konflikter.48
Äktheten på det material som används i analysen bedöms som hög. Detta då det utgörs av publicerade artiklar som har blivit granskade samt böcker som är utgivna på väl kända förlag. Det finns inget som tyder på att dessa verk och artiklar inte skulle vara det de utges för att vara.49
När det handlar om principen oberoende är samtliga källor, bortsett från en bok, sekundärkäl-lor. Den bok, No Easy Day, som är en primärkälla är skriven av en av soldaterna som deltog i själva räden mot bin Ladens hus. Hans återgivning av operationen är svår att bekräfta varför detta måste tas hänsyn till under genomförandet av analysen. Dock får det ses som viktigt att ta med hans bok i analysen då den är en primärkälla. Artiklarna som nyttjas i analysen har bli-vit granskade enligt peer-review vilket ger att dess innehåll får anses hålla en hög nivå.50 Principen om samtidighet ses inte som något problem för analysen då de källor som används är publicerade i närtid till operationens genomförande. Den källa som publicerades senast ef-ter operationen ligger endast tre år efef-ter dess genomförande varför samtidigheten anses hög.51 När det handlar om källornas tendensfrihet är det främst boken författad av soldaten som del-tog i operationen som kan ses som problematisk. Detta då han faktiskt deldel-tog själv i operat-ionen och därmed kan vilja ge en bild av vad som skedde som gagnar hans eget intresse. För att det inte ska inverka negativt på studien nyttjas flera källor som beskriver operationen. Dock är dessa källor andrahandskällor men kan ses som oberoende då de inte bedöms ha på-verkats i sin återgivning av operationen samt tillfogar dessa källor information och därmed ökas analysens trovärdighet.52
4848 Wallace, David A., Operation Neptune´s Spear: The Lawful Killing of Osama bin Laden, Israel Law Review, vol. 45, 2012
49 Esaiasson, et al., 2017, sid. 291-292 50 Esaiasson, et al., 2017, sid. 292-294 51 Esaiasson, et al., 2017, sid. 294 52 Esaiasson, et al., 2017, sid. 295
Sida 22 av 44
3.5 Forskningsetiska Överväganden
Vid forskning krävs det ett övervägande av de etiska aspekterna på forskningen.53 Den påver-kan som denna studie skulle ha på någon enskild person anses av författaren som obefintlig. Detta då denna studie rör ett historiskt fall som ligger nästan ett decennium bakåt i tiden samt att det som ska analyseras i studien inte är enskilda personer utan skeenden.54 Den empiri som används i studien är allmänt tillgänglig så ingen ny information kommer fram som berör nå-gon enskild person.
3.6 Operationalisering
I syfte att genomföra undersökningen ska de teorier som presenterades ovan operationaliseras. Operationaliseringen görs för att ge de teoretiska begreppen ett meningsinnehåll som sedan ska gå att mäta.55 De principer som ingår i respektive teori kommer att operationaliseras för att sedan sammanställas i ett analysverktyg som kommer att nyttjas under genomförandet av analysen.
För att erhålla en hög begreppsvaliditet är det av stor vikt att de indikatorer som tas fram i op-erationaliseringen stämmer väl överens med de teoretiska definitionerna.56 Detta uppnås här genom att de indikatorer som tas fram är de som nyttjas av McRaven och Spulak i deras re-spektive teori.
De indikatorer som tas fram kommer att nyttjas för att fastställa om respektive princip i de båda teorierna är närvarande i fallet. Det kommer även att sökas efter om dessa principers när-varo hade någon inverkan på det faktiska utfallet av operationen. Detta för att söka efter huruvida det finns något samband mellan principens närvaro och utfallet av operationen.57 För att slutligen kunna svara på forskningsfrågan som har ställts i uppsatsen.
För att avgöra om de respektive principerna hade någon inverkan på utfallet av operationen kommer begreppet framgångsfaktor att vara effektvariabeln i undersökningen och variablerna
53 Esaiasson, et al., 2017, sid. 354 54 Johannessen & Tufte, 2002, sid.60 55 Johannessen & Tufte, 2002, sid.44 56 Esaiasson, et al., 2017, sid.59 57 Johannessen & Tufte, 2002 sid.191
Sida 23 av 44 för respektive princip att vara orsaksvariabel.58 Då inte de båda teoretikerna har en tydlig defi-nition av framgång kommer här begreppet framgångsfaktor ses som något som bidragit till att uppnå målet med operationen i enlighet med ett end-state perspektiv. End-state perspektivet innebär att när det uttalade målet för en operation uppnåtts har man segrat.59 Det huvudsakliga målet med operationen var att gripa eller eliminera bin Laden för att sedan återföra kroppen för identifiering.60 För att avgöra huruvida den identifierade indikatorn spelade in som fram-gångsfaktor eller ej då detta inte uttrycks explicit i empirin kommer en tolkning och ett reso-nemang att göras utifrån analysen av empirin.
3.6.1 Operationalisering McRavens teori
Planeringsfas
En specialoperation inleds med en planeringsfas. Den princip som gäller här enligt teorin är enkelhet. Detta ska vara genomgående för planeringsfasen. Det som framhålls som kritiskt för att åstadkomma enkelhet i planen är att begränsa antalet mål, erhålla ett bra underrättelse-läge samt innovation. Vad som är begränsat antal mål specificeras inte av McRaven. Dock anges i hans genomgång av de historiska fallen att tre mål eller färre kunde vara en framgång. Därför anges i denna analys tre mål eller färre som ett begränsat antal mål. Goda underrättel-ser för planeringen är att få tillgång till underrättelunderrättel-ser om operationsområdet och motstånda-ren där. Innovation kan uppnås genom att nyttja teknik som bidrar till hastigheten och över-raskningen i genomförandet. Därmed landar det i följande indikatorer för enkelhet:
• Var antalet mål i operationen tre eller färre? • Var underrättelseläget om operationsområdet gott?
• Nyttjades ny teknik eller ny taktik för att öka hastigheten i genomförandet?
58 Johannessen & Tufte, 2002, sid. 182
59 Ångström, Jan & Widén, J.J, Contemporary Military Theory: The Dynamics of War, New York, Routledge, 2015, sid.43
Sida 24 av 44 Förövningsfas
Nästa steg i operationen är förövningsfasen. I denna fas är det principerna operationssäkerhet och repetition som är aktuella. Det som kännetecknar operationssäkerhet är vikten av att tid-punkten för operationen och tillvägagångssättet inte kommer till motståndarens kännedom. Utifrån detta kan följande indikatorer tas fram:
• Visste motståndaren när och hur operationen skulle genomföras?
Repetition innebär att planen ska förövas innan den genomförs. Utifrån detta kan följande in-dikator tas fram:
• Förövades planen innan genomförandet ägde rum?
Genomförandefas
Det sista steget i operationen är själva genomförandet. I denna fas gäller principerna överrask-ning, hastighet och syfte. Principen för överraskning består av skenåtgärder, rätt timing för angreppet samt att utnyttja svagheter hos motståndaren. Detta ger följande indikatorer för principen överraskning:
• Genomfördes det skenåtgärder som syftade till att vilseleda motståndaren? • Genomfördes operationen när motståndaren antogs vara minst förberedd? • Utnyttjades svagheter hos motståndaren?
Principen hastighet innebär att med så låg tidsåtgång som möjligt genomföra operationen. Detta med anpassad utrustning. McRaven lyfter fram att endast en operation i hans studie tog längre tid än 30 minuter att genomföra.61 Utifrån detta kan följande indikatorer tas fram för principen hastighet.
• Tog genomförandet av operationen 30 minuter eller mindre? • Nyttjades utrustning som var speciellt anpassad för uppgiften?
Sida 25 av 44 Den sista principen är syfte som innebär att ha ett tydligt uttalat mål som soldaterna kan ar-beta mot under hela operationen då det kan uppstå friktioner. I principen ingår även att upp-båda personligt engagemang hos soldaterna för att öka deras motivation. Ur detta kan följande indikatorer tas fram för principen syfte:
• Fanns det ett klart uttalat mål med operationen? • Upplevde soldaterna att operationen var betydelsefull?
Sida 26 av 44
Tabell 1: Analysverktyg för McRavens principer. Övre rad med principer, variabler, indikatorer samt uppfyllnad eller ej. Vänster kolumn listas respektive princip, därefter varje variabel för respektive princip, därefter indikatorer följt av uppfyll-nad eller ej.
McRavens Principer
Princip Variabel Indikator Förekomst
(JA/NEJ)
Framgångsfaktor (JA/NEJ)
Enkelhet Begränsat antal mål
Var antalet mål 3 eller färre?
Tillgång till goda underrät-telser
Var underrättelseläget om op-erationsområdet gott?
Innovation Nyttjades ny teknik eller taktik för att öka hastighet och över-raskning? Operations-säkerhet Tidpunkt och tillvägagångssätt döljs.
Visste motståndaren när och hur operationen skulle genom-föras?
Repetition Förövning av genomförandet.
Förövades planen innan ge-nomförandet ägde rum?
Överrask-ning
Skenåtgärder Genomfördes skenåtgärder som syftade till att vilseleda motståndaren?
Rätt timing Genomfördes operationen när motståndaren antogs vara minst förberedd?
Svaghet hos motståndaren
Utnyttjades svagheter hos mot-ståndaren?
Hastighet Tidsåtgång för genomförande
Tog genomförandet av operat-ionen 30 minuter eller mindre? Anpassad
utrust-ning
Nyttjades utrustning som var speciellt anpassad för uppgif-ten?
Syfte Tydligt mål Fanns det ett klart uttalat mål med operationen?
Personligt enga-gemang
Upplevde soldaterna operat-ionen som betydelsefull?
Sida 27 av 44
3.6.2 Operationalisering Spulaks teori
Spulaks principer för specialoperationer är elitkrigare, kreativitet och flexibilitet. Ur principen kreativitet kan utläsas att soldaterna kan ändra stridens skede om något oförutsett inträffar. Ur detta kan följande indikator lyftas fram:
• Inträffade något oförutsett under operationen som soldaterna tvingades an-passa sig till?
Den andra principen i Spulaks teori är flexibilitet. I principen ingår att ha kapacitet och för-måga som möjliggör ett flexibelt uppträdande. Spulak nämner kapaciteter såsom spaning och språklig och kulturell kunskap. Ifrån detta kan följande indikator tas fram:
• Nyttjades förmågor under operationen som medgav ett flexibelt uppträ-dande vid en oväntad situation?
Tabell 2: Analysverktyg för Spulaks principer. Övre rad med principer, variabler, indikatorer samt uppfyllnad eller ej. Väns-ter kolumn listas respektive princip, därefVäns-ter varje variabel för respektive princip, därefVäns-ter indikatorer följt av uppfyllnad eller ej.
Spulaks Principer
Princip Variabel Indikator Förekomst
(JA/NEJ)
Framgångs-faktor (JA/NEJ) Kreativitet Ändra stridens
skede
Inträffade något oförutsett under operationen som solda-terna tvingades anpassa sig till?
Flexibilitet Kapacitet och förmåga till flexibilitet
Nyttjades förmågor under operationen som medgav ett flexibelt uppträdande vid en oväntad situation?
Sida 28 av 44
4. Analys
I följande kapitel analyseras Operation Neptune Spear utifrån de variabler som har operation-aliserats. I den första delen kommer operationen att analyseras med McRavens teori. Därefter följer ett avsnitt där operationen analyseras med Spulaks teori. Efter analys av respektive teori presenteras en sammanfattning huruvida teorins beståndsdelar fanns med och kunde förklara utfallet.
4.1 Bakgrund till operationen
Den 9/11 2001 angreps World Trade Center i New York med flygplan kapade av al-Qaida. Detta var startskottet för en jakt efter dess ledare, Usama bin Laden. Denna jakt efter honom mynnade ut i en operation som genomfördes den 2/5 2011 med beteckningen Operation Nep-tune Spear. Det var Navy SEAL Team Six som genomförde operationen och platsen för oper-ationen var anläggningen där bin Laden antogs uppehålla sig i Abbottabad, Pakistan.
4.2 Analys McRavens teori
Nedan följer analys av McRavens teori utifrån respektive princip.
4.2.1 Principen Enkelhet
- Begränsat antal mål
De uppgifter som ställdes till Navy SEALs var endast två, ett primärt mål och ett sekundärt mål. Det primära målet var att eliminera eller gripa bin Laden för att medföra hans kropp till-baka för identifiering och förstöring.62 Det sekundära målet var att inhämta underrättelser i form av dokument och elektronisk utrustning från platsen.63
Dessa två mål var de enda som var ställda för operationen. Detta stämmer överens med antalet mål som ska ställas för en operation, enligt teorin. I denna princip så förekommer indikatorn att det skulle vara tre mål eller färre. Det antal mål som angavs för operationen bidrog till att
62 Hasian, 2012, sid. 1803 63 Panzeri, Jr., 2014, Sid. 35
Sida 29 av 44 tidsåtgången för operationen inte blev alltför stor varför detta ses som en framgångsfaktor då det bidrog till att uppnå målet med operationen.
- Tillgång till goda underrättelser
Inför operationen gjordes stora ansträngningar att fastställa huruvida bin Laden befann sig i anläggningen eller inte. Det gick inte att definitivt fastställa att bin Laden befann sig på an-läggningen.64 Dock hade CIA med hjälp av elektronisk övervakning och relation mellan en av de boende på anläggningen och bin Laden fastslagit att det var troligt att han befann sig på där. 65 Anläggningen som operationen skulle genomföra mot hade kartlagts noggrant genom övervakning via drönare. Den hade sedan byggts som träningsanläggning där teamet som skulle genomföra operationen hade möjlighet att träna inför genomförandet.66
Tillgången till underrättelser får anses ha varit god inför genomförandet av operationen. De kunde inte med säkerhet säga att bin Laden befann sig på anläggningen. De visste dock hur anläggningen såg ut och detta gav dem möjlighet att utarbeta en plan utefter detta. Därmed anses det att denna indikator är uppfylld. Att ha tillgång till goda underrättelser anser McRa-ven vara av stor vikt då man minimerar osäkerhetsfaktorerna och risken för ett misslyck-ande.67 I och med detta resonemang ses denna indikator som en framgångsfaktor då de visste hur anläggningen såg ut och de därmed kunde agera med ett större mått av säkerhet.
- Innovation
Anläggningen som angreppet skulle genomföras mot var belägen på pakistanskt territorium. Amerikanerna ville inte involvera de pakistanska myndigheterna i operationen då de ansåg att risken för att operationen då skulle röjas blev alltför stor.68 Tillvägagångssättet som valdes för operationen var att flyga in soldaterna med helikopter från Afghanistan. För att genomföra denna flygning utan att bli upptäckt av det pakistanska luftförsvaret nyttjade amerikanerna sig
64 Panzeri Jr., 2014, sid.25-2 65 Jones, 2012, sid. 410 66 Owen, 2012, sid. 147 67 McRaven, 1996, sid.12 68 Jones, 2012, sid.413
Sida 30 av 44 av helikoptrar som var speciellt anpassade med ljud- och signaturdämpning.69 Allt detta för att dessa helikoptrar skulle vara så svåra som möjligt att upptäcka.
Enligt teorin ska ny teknik eller ny taktik nyttjas för att främja hastighet och överraskning i operationen. Helikoptrarna som nyttjades innebar en ny teknik som bidrog till att teamet kunde ta sig till anläggningen utan upptäckt och bidrog därmed till överraskningen. Indikatorn för denna princip anses därmed förekomma här. Det ses även en framgångsfaktor för operat-ionen då den dolda inflygningen inte innebar upptäckt och inget ingripande från motståndaren som hindrade att målet åstadkoms.
- Sammanfattning Enkelhet
Då samtliga av de indikatorer som utgör principen enkelhet är uppfyllda får denna princip vara uppfylld till sin helhet. Därmed kan det fastslås att de följde principen enligt teorin och att denna princip var en framgångsfaktor för en lyckad operation.
4.2.2 Principen Operationssäkerhet
- Tidpunkt och tillvägagångssätt döljs
Hela operationen omgärdades av hög sekretess. Som nämndes ovan informerades inte de pa-kistanska myndigheterna om operationen innan den hade genomförts då risken för att den röj-des ansågs för hög. De informeraröj-des först efter att operationen var genomförd.70 De som hade kännedom om hur det faktiskt skulle genomföras var ett fåtal utöver de som skulle genomföra själva räden.71 Det var förberett med ytterligare styrkor som skulle agera som understöd ifall behovet skulle uppstå men dessa hade ingen kännedom om vad det var för operation som ge-nomfördes.72 De som var involverade på något vis i operationen var drygt 70 personer.73
Bin Laden och hans medhjälpare var på platsen så de hade, likt de pakistanska myndighet-erna, ingen kännedom om den kommande operationen. Trots den mängd personal som hade
69 Jones, 2012, sid.418 70 Panzeri Jr., 2014, sid.71 71 Marouf, 2012, sid.1807 72 Panzeri Jr., 2014, sid. 37 73 Marouf, 2012, sid.1807
Sida 31 av 44 kännedom om att en operation skulle ske läckte ingenting ut till någon utomstående eller till motståndaren. Denna princip anses också vara uppfylld i enlighet med den indikator som är framtagen. Den ses även som en framgångsfaktor då ifall planen hade röjts och teamet hade varit väntat hade motståndaren haft möjlighet att förbereda sig eller fly platsen och därmed inte uppnått målet med operationen.
4.2.3 Principen Repetition
- Förövning av genomförandet
Anläggningen som angreppet skulle genomföras mot hade, som nämndes tidigare, byggts upp på en träningsanläggning så att teamet kunde genomföra så realistiska övningar som möjligt i denna. Inför det att operationen närmade sig sitt verkställande så genomförde teamet ett antal övningar i anläggningen där huvudplanen övades samt ett antal olika scenarion som kunde tänkas uppstå under operationen.74 Förövningen inleddes i slutet på Mars och operationen ge-nomfördes i början på Maj vilket gav teamet en dryg månad att föröva hela genomförandet.75 Hela planen övades flertalet gånger och förbättrades samt att olika scenarion övades och prö-vades vid träningsanläggningen. Samtliga soldater som ingick i styrkan som skulle genomföra operation var väl införstådd med de olika skedena i operationen och därmed ses denna indika-tor vara närvarande. Den bidrog till framgång i operationen då de hade övat huvudplanen och olika scenarion vilket innebar att de var de väl förberedda på hur målet med operationen skulle kommas fram till.
4.2.4 Principen Överraskning
- Skenåtgärder
När teamet hade tagit sig in på anläggningen och var inne i huset där bin Laden antogs uppe-hålla sig mötte de motstånd i trapphuset som ledde vidare upp till de övre våningsplanen.76 De underrättelser som fanns inför operationen indikerade att det fanns minst 3 vuxna män inom
74 Owen, 2012, sid.149 75 Panzeri Jr., 2014, sid.31 76 Owen, 2012, sid.194
Sida 32 av 44 anläggningen.77 För att ta sig förbi den motståndare som blockerade trapporna kallade solda-ten, som var i täsolda-ten, på den man han antog skulle vara den som blockerade trapporna som då kom fram och kunde därmed oskadliggöras.78
Här identifieras en av de indikatorer som utgör principen överraskning. Det är att det vidtogs åtgärder för att vilseleda motståndaren. Genom att tilltala personen med namn utgav sig solda-ten för att veta vem det var och kunde därmed lura densamma att titta fram. Detta medgav att de snabbt kunde avancera genom anläggningen och de som befann sig där hann inte agera för att försvara sig. Denna indikator utgör också en framgångsfaktor då skenåtgärden möjlig-gjorde vidare avancemang genom byggnaden och därmed att ändamålet med operationen kunde nås.
- Rätt timing
Operationen inleddes 2330 lokal tid då helikoptrarna lyfte från Jalalabad i Afghanistan.79 Op-erationen genomfördes under dygnets mörka timmar då de som befann sig på anläggningen som var målet för operationen låg och sov.80 För att ytterligare öka sin överraskning och ut-nyttja den tekniska överlägsenheten i operationen hade elektriciteten stängts av i området.81 Detta medgav att teamet som genomförde operationen hade ett klart övertag då de var utrus-tade med mörkerhjälpmedel.82 Så var inte fallet hos motståndaren vilka inte var utrustade med denna typ av tekniska hjälpmedel. I och med att strömmen var bruten så hade de dåliga möj-ligheter att se något i mörkret.
Även här ses att indikatorn förekommer. De genomförde operationen under natten då mot-ståndaren låg och sov. De nyttjade även mörkret till sin fördel och förnekade motmot-ståndaren möjlighet att se genom att bryta strömmen till området. Denna ses också som en
framgångs-77 Panzeri Jr., 2014, sid.27 78 Panzeri Jr., 2014, sid.52 79 Panzeri Jr., 2014, sid.46 80 Bergen, 2012, sid.230 81 Bergen, 2012, sid.227 82 Owen, 2012, sid.172
Sida 33 av 44 faktor då operationen genomfördes nattetid och därigenom underlättade att nå målet med op-erationen. Den hade inte varit möjlig att genomföra oupptäckt dagtid då anläggningen var be-lägen i ett bostadsområde.83
- Svagheter hos motståndaren
Anläggningen som angreppet skulle ske mot var belägen inte långt från den pakistanska mili-tärakademin samt även en militärbas.84 I och med att dessa var belägna i närheten antogs det ge möjlighet att flyga in med helikoptrar utan att dessa stack ut alltför mycket från normalbil-den då helikoptrar flög till och från militärakademin ibland.85
Det som har nämnts ovan ses som en identifiering av indikatorn för denna del av principen. Detta då de utnyttjade det faktum att de boende på anläggningen och även den övriga delen av staden inte var helt ovana att det kunde förekomma trafik med helikopter i området. Denna indikator ses inte som en framgångsfaktor då det faktiskt var folk som upptäckte inflygningen och lade ut på Twitter att helikoptrar flög över staden och att det var ovanligt.86 Så antagandet att det inte skulle sticka ut verkar vara felaktigt. Det kan inte ses som att detta bidrog till att åstadkomma målet med operationen.
- Sammanfattning Överraskning
Samtliga av de indikatorer som utgör principen överraskning har blivit identifierade. Dock gick överraskningsmomentet till viss del om intet när en av de två helikoptrar som nyttjades vid inflygningen kraschade vid anläggningen.87 I och med att helikoptern kraschade så blev de motståndare som befann sig på anläggningen medvetna om att de amerikanska soldaterna var där och att något skulle hända. Men i och med de åtgärder som vidtogs med att vilseleda mot-ståndaren och det faktum att teamet var överlägset med tekniska mörkerhjälpmedel så bibe-hölls viss överraskning. Därmed anses hela principen överraskning vara uppfylld. Den ses även som en framgångsfaktor då skenåtgärder och framförallt timing bidrog till att uppnå må-let. 83 Owen, 2012, sid.143 84 Wallace, 2012, sid.368 85 Bergen, 2012, sid.234 86 Panzeri Jr., 2014, sid.48 87 Bergen, 2012, sid. 234
Sida 34 av 44
4.2.5 Principen Hastighet
- Tidsåtgång för genomförande
Transporten till området genomfördes med helikopter i syfte att hålla en hög hastighet.88 Som nämndes ovan inleddes operationen 2330, lokal tid, då helikoptrarna lyfte från Jalalabad och satte kurs mot Abbottabad. Teamet landade på anläggningen vid klockan 0059 och inledde operationen på marken. När klockan var 0137 hade operationen genomförts och helikoptrarna lyfte från anläggningen.89 När helikoptrarna landade i Jalalabad efter genomförd operation var klockan 0255.90 Det innebär att operationen som helhet tog 3 timmar och 25 minuter att ge-nomföra. Själva markoperationen där de två målen med operationen genomfördes tog 38 mi-nuter.
Enligt indikatorn för denna princip ska en operation genomföras på 30 minuter eller mindre. Hela operationen var flera timmar och markoperationen 38 minuter. Därmed förekommer inte indikatorn för principen hastighet här. Då kan inte detta ses som en framgångsfaktor då indi-katorn inte existerar här.
- Anpassad utrustning
Helikoptrarna som nyttjades under infil-skedet av operationen var speciellt anpassade för upp-giften. Deras skrov hade anpassats för att minska radarsignaturen och de hade även anpassats med minskad värmesignatur och ljuddämpning från rotorerna.91 De medförde även hund och tolk under uppgiften.92 Syftet med hunden var att ha möjlighet att spåra upp eventuella mot-ståndare som försökte fly från anläggningen. Tolkens uppgift var att vid behov tolka mellan soldaterna och eventuella pakistanier som närmade sig anläggningen.93
Under operationen använde teamet sig av speciellt anpassad utrustning. Både i form av heli-koptrarna men även av hunden och tolken. De två sistnämnda bidrog med speciellt anpassade
88 Owen, 2012, sid. 143 89 Panzeri Jr., 2014, sid.56 90 Panzeri Jr., 2014, sid.71 91 Jones, 2012, sid.418 92 Owen, 2012, sid.134 93 Owen, 2012, sid.201
Sida 35 av 44 förmågor som underlättade genomförandet av operationen. Därmed förekommer indikatorn för denna del av principen hastighet. Den ses även som en framgångsfaktor för operarationen då helikoptrarnas anpassning möjliggjorde en infil som inte upptäcktes av det pakistanska luftförsvaret och därmed kunde de ta sig in mot målet utan risk från jaktflyg.
- Sammanfattning Hastighet
Indikatorn för tidsåtgång för genomförande är inte identifierad i empirin. Indikatorn för an-passad utrustning är identifierad. Därmed kan inte hela denna princip anses vara närvarande under operationen. Del av den tolkas som en framgångsfaktor för operationen då den bidrog till att de kunde göra en infil som inte upptäcktes och detta bidrog därigenom till uppfyllande av målet med operationen.
4.2.6 Principen Syfte
- Tydligt mål
Målet med operationen var som nämndes under principen enkelhet att eliminera bin Laden och inhämta underrättelser. Soldaterna som genomförde operationen var på det klara vad det var som skulle uppnås och hur det skulle genomföras.94
Det rådde ingen osäkerhet om operationens genomförande och varför den skulle genomföras. Indikatorn för denna princip förekommer. Det ses också som en framgångsfaktor då det tyd-liga målet innebar att soldaterna visste precis vad som var målet med operationen och hur detta skulle uppnås.
- Personligt engagemang
Terrorattentatet som inträffade den 9/11 innebar ett hårt slag mot USA. Jakten efter hjärnan bakom attacken, bin Laden, hade pågått i ett decennium och han var utsedd till USA:s fiende
Sida 36 av 44 nummer ett.95 Att få delta i operationen med målet att eliminera denna person kan antas inne-bära ett personligt engagemang som sträcker sig utöver det vanliga.
Indikatorn för denna princip är förekommande. I och med det antagna extra engagemanget i denna uppgift ses även denna som en framgångsfaktor då soldaterna antas vara motiverade att genomföra operationen.
Nedan sammanfattas analysen av McRavens principer i det tidigare framtagna analysverkty-get.
Tabell 3: Analysverktyg för McRavens principer med ifyllda värden.
McRavens Principer
Princip Variabel Indikator Förekomst
(JA/NEJ)
Framgångsfak-tor (JA/NEJ) Enkelhet Begränsat antal mål Var antalet mål 3 eller färre? JA JA
Tillgång till goda underrättelser
Var underrättelseläget om operationsområdet gott?
JA JA
Innovation Nyttjades ny teknik eller
taktik för att öka hastighet och överraskning?
JA JA
Operations-säkerhet
Tidpunkt och tillväga-gångssätt döljs.
Visste motståndaren när och hur operationen skulle ge-nomföras?
JA JA
Repetition Förövning av genom-förandet.
Förövades planen innan ge-nomförandet ägde rum?
JA JA
Överrask-ning
Skenåtgärder Genomfördes skenåtgärder
som syftade till att vilseleda motståndaren?
JA JA
Rätt timing Genomfördes operationen
när motståndaren antogs vara minst förberedd?
JA JA
Svaghet hos motstån-daren
Utnyttjades svagheter hos motståndaren?
JA NEJ
Sida 37 av 44 Hastighet Tidsåtgång för
ge-nomförande
Tog genomförandet av oper-ationen 30 minuter eller mindre?
NEJ NEJ
Anpassad utrustning Nyttjades utrustning som var speciellt anpassad för uppgiften?
JA JA
Syfte Tydligt mål Fanns det ett klart uttalat mål med operationen?
JA JA
Personligt engage-mang
Upplevde soldaterna operat-ionen som betydelsefull?
JA JA
Som framgår av sammanställningen i analysverktyget ovan så var samtliga principer närva-rande under operationen förutom principen hastighet. Denna uppfylldes endast till del då tiden för genomförandet översteg 30 minuter. Samt att samtliga, förutom principen för hastighet och del av principen för överraskning, identifierades som en framgångsfaktor för operationen.
