Bygga bort brott - Är det möjligt?

Hälsa och samhälle

Bygga bort brott

– Är det möjligt?

EN KRIMINOLOGISK LITTERATURSTUDIE

NIKLAS NYGREN

Building away crime

A LITERATURE REVIEW IN CRIMINOLOGY

NIKLAS NYGREN

Nygren, N. Bygga bort brott – Är det möjligt? En kriminologisk litteraturstudie.

Examensarbete i Kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle,

2011.

Abstract: Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens

huvudsakliga frågeställning är (1) ”Går det bygga bort brott?”, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar. Den åtgärd som dels rekommenderas och även visat sig mest effektiv är att öka visibiliteten i bostadsområden. Inom områden ökad visibilitet ryms ett flertal olika åtgärder som gynnar visibiliteten, men det är begreppet ökad visibilitet som ses som den enskilt mest effektiva åtgärden. Ökad visibilitet genom att exempelvis ta bort skymmande buskage och murar leder till dels en större medvetenhet om vilka som rör sig i området och vilka som bör röra sig i området. Man lär sig vilka som är ens grannar och på så sätt ökas också den sociala kontrollen. Avslutningsvis förs en kortare diskussion om möjligheten att tillämpa byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention.

Nyckelord: bostadsområden, brottsprevention, byggnadsmässigt, defensible space,

Innehåll

1. Inledning ... 5

1.1 Bakgrund till studien ... 5

1.2 Studiens begrepp och definitioner ... 5

1.2.1 Brottsprevention ... 6

1.2.2 Byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder ... 6

1.2.3 Brottspreventiv utformning av bostadsområde ... 6

1.2.4 ”Defensible Space” ... 7

1.2.5 Social kontroll ... 7

1.2.6 ”Broken Windows” ... 7

1.2.7 Territorialitetsprincipen/Territorialitet ... 7

2. Syfte och frågeställningar ... 8

2.1 Syfte ... 8

2.2 Problemformulering ... 8

2.3 Avgränsningar ... 8

3. Teori och tidigare forskning ... 8

3.1 Rutinaktivitetsteorin ... 8

3.2 Situationell och Social Brottprevention ... 9

3.3 Tidigare Forskning ... 10

4. Metod ... 10

4.1 Litteratursökning ... 11

4.2 Metodbegränsningar och begreppsproblem ... 11

4.3 Validitet och reliabilitet ... 12

4.4 Analys av data ... 12

4.5 Etik ... 13

5. Analys och Resultat ... 13

5.1 Åtgärder som rekommenderas i Sverige som byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder ... 13

5.1.1 Botryggt 05 ... 13

5.1.2 Boverket ... 16

5.2 Går det att bygga bort brott? ... 16

5.2.1 Inbrott ... 17

5.2.2 Bilbrott ... 17

5.2.3 Skadegörelse ... 18

5.2.4 Ökad visibilitet är nyckeln ... 18

6. Avslutande diskussion ... 19

6.1 Sammanfattning av resultat ... 19

6.3 För- och nackdelar med visibilitet ... 21 6.4 Olika åtgärder – samma resultat ... 21 6.5 Hur kan studien användas? ... 21 6.6 Byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention? . 22 Referenser ... 24

1. Inledning

1.1 Bakgrund till studien

Brottsförebyggande verksamhet är något som berör oss alla på ett eller annat sätt. Det finns också en mängd olika idéer om vilka åtgärder som är mest verksamma, men även vilka åtgärder som står helt utan effekt.

Politikers favoritåtgärd är den som syns mest och är enklast att utlova: fler poliser. När en politiker utlovar fler poliser för att minska brottsligheten i samhället är det ett löfte om att ge stöd åt dem som redan utsatts för brott, eller för att förebygga att nya brott sker i utsatta områden, områden där poliser patrullerar. Att utlova fler poliser är också ett enkelt sätt att vinna röster på i ett politiskt val eftersom detta är en åtgärd som är tydlig för alla och som också ökar tryggheten hos populationen. Resurser till brottsförebyggande arbete är den frågan som blir mest central inom ämnet eftersom det kostar mycket pengar, samtidigt som politiker ofta är villiga att ägna resurser åt andra områden.

I denna undersökning redogörs för möjligheterna att genom en mer långsiktig och kostnadsbesparande åtgärd, kunna uppnå en effekt för minskad brottsbenägenhet och minska risken att bli utsatt för kriminalitet, nämligen hur och vilka

byggnadsmässiga åtgärder som visat sig verksamma.

Med hjälp av en framtida planering för hur nya bostadsområden bör utformas för att enklare motverka olika former av brott, kan det, förhoppningsvis genom endast kunskap om hur utformningen ska se ut, resultera i att brottsligheten minskar samt att rädslan för att bli utsatt för brott också reduceras.

Saker i ett bostadsområde där vardagliga brott som stölder, vandalisering eller inbrott begås, föder rädsla och otrygghet. Detta är något som dock även föder en brottskultur bland de som i tidig ålder vistas i en social kontext där brott och kriminalitet accepteras. För att kunna förhindra utvecklingen av acceptansen för kriminalitet måste i första hand tillfället till brott raderas. Möjligheten att skapa ett bostadsområde som skapar en omgivning som föder gemenskap är inte särskilt svårt då de allra flest oftast hittar någon att knyta an till, det svåra är att skapa ett bostadsområde som missgynnar avvikande beteenden som kriminalitet.

Studien tar fokus på i första hand situationell brottsprevention, vilket innebär att brottspreventionen bedrivs situationsanpassat efter en specifik kontext.

Slutligen kommer en diskussion föras om huruvida byggnadsmässiga åtgärder kan fungera inte bara i ett situationellt perspektiv, utan även som social

brottsprevention.

1.2 Studiens begrepp och definitioner

I studien kommer ett flertal vetenskapliga och kriminologiska begrepp användas. Därför kan detta avsnitt vara till hjälp för läsare som inte har samma

1.2.1 Brottsprevention

Wikström och Torstensson menar att brottsprevention är de åtgärder som på lång och kort sikt genom situationella eller sociala åtgärder influerar de faktorer som ökar individers benägenhet att begå brott, eller minskad förekomst av

kriminogena situationer. (Wikström P-O, Torstensson M. (1997). Lokalt

brottsförebyggande arbete: organisation och inriktning. Rapport 1997:2 från

problem gruppen. Polishögskolan forskningsenhet.)

Brantingham och Faust (1976) menar att det finns en typ av hierarkisk indelning i brottsprevention där de talar om primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Med detta menar de att det finns tre olika preventionsmetoder beroende på vem eller vilka individer och områden preventionen har för avsikt att rikta sig mot.

- Primär prevention är något som påverkar populationen i ett längre

perspektiv genom att påverka områden, individer och specifika platser för att på så sätt minska möjligheterna till kriminogena situationer. Detta kan kallas för den grundläggande preventionsmodellen då det vill påverka de grundligaste faktorerna.

- Sekundär prevention är mer individanpassat på så sätt att det ser till

riskgrupper och riskindivider och försöker påverka dessa genom vetskapen om att dessa grupper eller individer är en högrisk för kriminell aktivitet. Med sekundär prevention försöker man alltså påverka individer och sociala grupper som är en högrisk för kriminell aktivitet.

- Tertiär prevention är den som i efterhand vill korrigera utsatta byggnader genom exempelvis renovering eller andra åtgärder, det som nedan beskrivs som byggnadsmässiga brottspreventiva åtgärder, men även saker som att försöka ta individer ur ett destruktivt kriminellt leverne eller något som kallas ”hot-spots-programs” som syftar till att åtgärda områden med hög kriminell aktivitet.

1.2.2 Byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder

Detta är ett begrepp som är och bör ses med breda ögon. Benämningen syftar huvudsakligen till åtgärder som haft avsikten, eller dokumenterad effekt ur ett brottspreventivt perspektiv genom förändringar i specifika byggnader,

upprustning av bostäder eller enkla åtgärder som ökad visibilitet, exempelvis belysning eller att öppna upp ytor som tidigare haft skymd sikt; buskage, träd eller liknande. Begreppet har inte för avsikt att inkludera åtgärder som endast syftat till att öka tryggheten hos populationen då detta inte har någon direkt påverkan på brottsprevention, men i vissa fall kan det vara svårt att bortse från. Kortfattat kan sägas att det är åtgärder som är kopplade till bostäder genom förändringar i bostaden eller bostadens utformning, men även hur området kring bostaden förändrats för att fungera brottspreventivt.

1.2.3 Brottspreventiv utformning av bostadsområde

Med begreppet brottspreventiv utformning av bostadsområde syftar detta till åtgärder som genom medveten insats ur ett brottspreventivt perspektiv väljer att

placera bostadshus, grönområden och andra faciliteter på ett sätt som ska fungera brottspreventivt.

1.2.4 ”Defensible Space”

Defensible space är egentligen en bok av Oscar Newman (1972). Newman menar

där att det går att designa bort brott genom att skapa områden som gynnar rörelse mellan individer och på så sätt fungerar brottspreventivt. Newman menar bland annat att höghus med lägenheter gynnar kriminalitet.Genom att skapa

kringområden som missgynnar kriminalitet genom att det hela tiden befinner sig folk runt om kring så skapas ”defensible space”. (Gilling, D. (1997). Crime

prevention – Theory, policy and politics. London: UCL press).

1.2.5 Social kontroll

Social kontroll är det som utövas mellan individer och som påverkar vår moral på så sätt att en individ handlar utefter egen moralisk grund men även dess

gemenskap och de individer som befinner sig runt om. Handlingar som en individ själv anser vara okej, exempelvis kriminella handlingar, kan styras av den sociala kontrollen som kan radera dessa handlingar eftersom man som individ handlar på det sätt som förväntas av ens omgivning. (Innes, Martin. (2003). Understanding

social control – deviance, crime and social order. Berkshire: Open university

press).

1.2.6 ”Broken Windows”

Broken Windows är egentligen en teori som handlar om att områden som sänder signaler om skadegörelse och som ser nedskräpade och skadade ut, uppmuntrar till ökad skadegörelse och nedsmutsning (Wilson, J.Q. och Killing, G.L. (1982).

Broken Windows: The police and neighborhood safety. The Atlantic online).

1.2.7 Territorialitetsprincipen/Territorialitet

“inom internationell straffrätt en princip enligt vilken en stat bestraffar alla brott som förövas inom dess eget område oberoende av gärningsmannens

medborgarskap. Även om en teori som bl.a. innebär att egendom, t.ex. ett konkursbos, ska förvaltas enligt reglerna i det land där egendomen finns.” (http://www.ne.se/territorialitetsprincipen)

Syftar till att individer skapar sig ett område som betraktas som privat, där ingen annan bör vistas.

2. Syfte och frågeställningar

Det här avsnittet handlar om vad som är syftet med studien och vilka som är de huvudsakliga frågeställningarna. Här tas även upp de avgränsningar som gjorts och varför.

2.1 Syfte

Studiens syfte är att undersöka möjligheterna till brottspreventivt arbete genom olika former av byggnadsmässiga åtgärder. Genom att studera tidigare litteratur om eventuella effektfulla åtgärder, men även undersöka vilken åtgärd som uppfattas som mest effektiv, är syftet att samla dessa i studien. Studien kommer också diskutera möjligheterna till hur ett bostadsområde kan utformas för att förhindra att kriminella värderingar föds på nytt, något som på sätt och vis går hand i hand med den situationella brottspreventionen men som eventuellt i ett större perspektiv kan komma att tillämpas som social brottsprevention, något som endast kommer diskuteras i slutdiskussionen.

2.2 Problemformulering

Den huvudsakligen frågeställningen för studien är: ”Går det att bygga bort brott?”. Beroende på svaret på frågan finns det ytterligare funderingar som:

- Vilken åtgärd ses som mest effektiv och varför?

- Avslutande diskussion: Går det att tillämpa byggnadsmässiga brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention?

2.3 Avgränsningar

Geografiskt sett finns inga direkta avgränsningar, alla olika former av

byggnadsmässiga åtgärder som motsvaras av definitionen av begreppet tas med efter tillgång på material. Den avgränsning som tillämpas i studien är just den om tillgång till material. Med hänsyn till tidsaspekt kommer främst litteratur som är tillgänglig via internet att användas, men även en del böcker.

3. Teori och tidigare forskning

Här kommer den litteratur och forskning som används i studien presenteras. Här ryms också de teoretiska utgångspunkter som studien vilar på.

När Cohen & Felson presenterade rutinaktivitetsteorin var syftet att förklara den ökade brottsligheten i efterkrigstiden USA. Rutinaktivitetsteorin bygger på att tillfället gör tjuven. När en individ får tillfället att begå brott, där individen i grunden är öppen för att begå brott så tas den möjligheten.

De tre huvudsakliga punkterna för att brottet ska ske är: - Motiverad gärningsman

- Frånvaro av kapabla väktare - Lämpligt brottsobjekt.

När ett brott begås görs det en riskbedömning av vinsten kontra risken att bli påkommen.

Cohen och Felson betonar också att det är viktigt att hus och bostäder konstrueras på ett sätt som gör att det är enkelt att känna igen sina grannar så att man vet vilka som rör sig i området, något som i huvudsak skulle öka tryggheten, men också medvetenheten om utomstående vilket skulle öka risken för att upptäcka

eventuella kriminella. (Cohen L.E. & Felson M. (1979). Social change and crime

rate trends: a routine activity approach. American sociological review. Vol 44,

no 4. American Sociological Association.)

Eftersom teorin bygger på tillfället till brott, bör tillfällen till brott raderas för att sänka brottsligheten i samhället. Med hjälp av rutinaktivitetsteorin undersöks i studien vilka byggnadsmässiga åtgärder som fungerat på det sätt att tillfället till brott tagits bort och eventuellt ökat visibiliteten för att också öka risken att bli avslöjad under brottstillfället.

3.2 Situationell och Social Brottprevention

Som tidigare presenterats under begreppet brottsprevention, så syftar

brottsprevention till att minska möjligheterna till brott samt minska individers benägenhet till att vilja begå brott.

Vad gäller tillfällen till brott, alltså minska möjligheterna till att lyckas med den kriminella handlingen, eller ökad risk för att åka fast är det som kallas situationell brottsprevention. Den situationella brottspreventionen syftar att i specifika

områden, eller situationer försvåra möjligheterna eller helt enkelt ta bort de förutsättningar som kan uppstå i en situation för att brottet ska kunna begås. Social Brottsprevention är syftar till att påverka individens inställning till kriminella aktivitet. Vad gäller detta är störst påverkan i tidig ålder då familjen och skolan är de två element som påverkan en individs moralbildning som mest. Beroende på en individs sociala miljö ser ut så påverkas individer olika. En individ som utsätts för många möjligheter till brott eller exponeras för situationer då andra individer visar att det är okej att begå kriminella handlingar, kommer detta också med största sannolikhet influera den exponerade individen mot en kriminogen moralbildning. (Wikström P-O & Torstensson M. (1997))

Studien kommer i första hand fokusera på direkta byggnadsmässiga situationella åtgärder som visat sig effektiva. Detta utesluter ändå inte dels en diskussion, men också en eventuell analys vad gäller sociala brottspreventiva åtgärder. Åtgärder som i studien kan definieras som social brottsprevention är exempelvis utökade resurser i kommunal omsorg, skola och vilket stöd som finns runt omkring

bostadsområdena. Med större resurser ökar möjligheten till tillsyn av barn i bostadsområden och skolor, vilket också minskar risken för att exponeras för kriminella situationer, vilket i sin tur leder till en moralbildning med minskat kriminellt inflytande. (Sahlin I (2008). Brottsprevention: Som begrepp och

samhällsfenomen. Lund. Arkiv förlag).

De brott som i huvudsak är möjliga att förbygga med byggnadsmässiga åtgärder är de brott som Wikström och Torstensson (1997) kallar tillfällesbrott.

Tillfällesbrott är inget ovanligt och är något som de allra flesta begår eller upplever under sitt liv. Tillfällesbrott är i regel något lindrigare brott men det förekommer också att brott av större allvarlighetsgrad inträffar. Exempel på tillfällesbrott kan vara stölder, snatteri och liknande, även trafikbrott inkluderas här. En av huvudanledningarna till att dessa brott begås oftare än andra är att de inte anses som så allvarliga. Men något som är viktigt är också att de eventuella konsekvenserna av brottet inte är tillräckligt allvarliga för att man ska undvika att begå handlingarna. Detta är något som styrker teorin om risken att åka fast, kontra tillfället och vinsten. Ytterligare något som bör kunna förhindras genom

brottsförebyggande åtgärder är att försvåra möjligheterna till att begå brottet, eftersom Wikström och Torstensson menar att tillfällesbrott begås eftersom de är enkla att utföra. Wikström och Torstensson tillägger en problematik som utgår ifrån bostadsområden som redan är problematiserade, som då föder ytterligare problemkultur bland unga. De unga som växer upp i ett bostadsområde drabbat av kriminalitet är de unga som den sociala preventionen bör fokusera på, men vad kan göras ur ett situationellt byggnadsmässigt perspektiv för att förebygga problemområden?

3.3 Tidigare Forskning

Vad gäller tidigare forskning så används olika former av hemsidor som i Sverige utformat olika former av direktiv och råd för att bygga in sig säkrare med

exempelvis belysning och var entrén bör ligga till huset. Mycket av den litteratur och de artiklar som kommer att användas är från de direktiv som delas ut, detta är i huvudsak svensk litteratur men som inte på något sätt är begränsad till endast Sverige.

En utgångspunkt i studien angående byggnadsmässiga åtgärder är Oscar Newmans Creating Defensible Space (1996) som undersöker möjligheter att designa bort brott, som en uppföljning till Newmans Defensible space (1972). Rapporter från Brottsförebyggande rådet kommer att användas, likaså från Boverket. Botryggt 05 är en handbok från polisen som syftar till att minska brottslighet genom planering och byggnationer i anslutning till bostäder, men som också vill öka tryggheten, även denna kommer att användas i studien. Utöver dessa kommer även litteratur som prövat olika åtgärder i olika städer att användas för att påvisa vilka som visat sig effektiva.

4. Metod

Här beskrivs tillvägagångssättet för studien och på vilket sätt, var och hur information sökt fram, men även sättet att analysera det insamlade materialet.

4.1 Litteratursökning

Min studie bygger på tidigare forskning och därmed sammanställs dessa i studien, vilka byggnadsmässiga åtgärder som visat sig verksamma, men även vilka

åtgärder som kan vara verksamma. Jag har genomfört en litteraturstudie som bygger på tidigare kunskap om ämnet där den större delen litteratur är böcker men även artiklar och olika hemsidor som nämnts i avsnitt 3.3.

I sökningen på lämplig litteratur har jag i första hand hört mig för hos olika institutioner som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Boverket, men har även hittat en hemsida som är en handbok kallad Botryggt 05.

I övrigt har jag använt mig av olika sökord som är enligt följande: Bebyggelse,

Broken Windows, Brottsförebyggande, Brottsprevention, byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder, Crime prevention, Criminology, Defensible space, Design, Environmental, Situationell brottsprevention, Social brottsprevention, Social control, Routine activity theory. De databaser jag använt mig av till artiklar

förutom de tips jag fått från BRÅ och Boverket är: Sage Journals, Springer

publishing och Google Scholar. Datum för litteratursökning: 2011-04-28.

Det bör tilläggas att all litteratur i referenslistan inte nödvändigtvis finns refererad till i den löpande texten, men det är litteratur som på ett eller annat sätt influerat eller påverkat studien.

4.2 Metodbegränsningar och begreppsproblem

Det finns många problem i studien. Först och främst bör sägas att definitionen av byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder är skriven av författaren till denna studie och är en definition som inte nödvändigtvis är allmän inom

brottsprevention. Detta innebär att den litteratur och tidigare forskning inte

nödvändigtvis har samma definition men under studiens gång har ambitionen varit att hitta överrensstämmande litteratur med min uppfattning av definitionen, varav definitionen beskrivs i studien. Samtidigt ligger problematik i alla definitioner, som exempelvis brottsprevention, det är inget entydigt begrepp inom forskning, detsamma gäller situationell och social brottsprevention som av många har samma definition men som kan ha vissa begreppsmässiga variationer, varför de

presenterats i studien så som de används av mig.

Ytterligare problematik som alltid förekommer i nyttjandet av sekundärdata är vilken kunskap de författare som skrivit den besitter och hur väl detta stämmer med verkligheten, något som jag utgår ifrån och inte har tid att gå in närmre på. Generaliserbarheten från studien är sannolikt inte särskilt stor, men det är heller inte syftet med studien. Studien vill snarare kartlägga vilka olika åtgärder som fungerat på olika platser i världen för att dessa ska kunna testas för effekt på andra platser.

Saker som alltid är svårt att bortse från är ens egen förförståelse om ämnet, vilket dock är viktigt att ha insikt om och vara medveten om ens utgångsposition som

forskare (Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur). Malterud (1998) beskriver förförståelse som ett bagage vi bär med oss sedan tidigare. Bagaget baseras på tidigare erfarenheter om ämnet men även ens uppfattning om ämnet och allt annat som färgar oss när vi läser texten. Hur förförståelsen påverkar mig i denna studie är svårt att säga, men vad jag vet om mig själv är att jag exempelvis har en uppfattning om att exempelvis

övervakningskameror får mig att känna mig tryggare, under förutsättning att de känns rättmätigt placerade. Detsamma gäller områden som är tysta och stilla samtidigt som dessa områden inte direkt lyser av glans, snarare tvärtom. Om detta påverkar studien vet jag inte, men för mig är det viktigt att själv vara medveten om dessa eventuella brister, men även att läsaren får detta med sig när denne läser texten. Självklart finns det också faktorer som omedvetet påverkar mig i undersökningen, något som också Malterud (1998) också nämner.

4.3 Validitet och reliabilitet

- Malterud (1998) skriver att validera är detsamma som att ifrågasätta giltigheten i studien. Detta har jag redan tagit upp kort i förra avsnittet. Men i och med att detta är en litteraturstudie så förekommer alltså

problematiken om huruvida giltig litteraturen jag använt mig av är. I första hand är dessa sekundärdata, vilket gör att jag måste förlita mig på att det forskarna och författarna skrivit är giltigt. Men eftersom syftet alltså är att kartlägga olika åtgärder finns det ingen möjlighet för mig att inte lita på att åtgärder som påstås ha fungerat, inte fungerar, däremot gör ett försök att hitta en annan forskare, eller eventuellt institution som påstår detsamma, för att på så sätt öka validiteten.

- Reliabilitet, eller pålitlighet är något som Malterud (1998) beskriver som empiri som är tillförlitlig och möjligheten att upprepa studien av en annan forskare ska finnas.

Det som i min studie ställer till flest problem är sättet som jag fått tag i litteratur. Jag har haft kontakt med olika institutioner som BRÅ och Boverket men även privatpersoner som tipsat om litteratur, en resurs som för mig är positiv men som inte fungerar på samma sätt för någon annan. Detta utesluter ändå inte möjligheten för andra att hitta samma litteratur och komma fram till samma resultat med hjälp av mina sökord, med hjälp av begreppsförklaringar samt referenser.

4.4 Analys av data

Malterud (1998) hänvisar till Giorgis fenomenologiska analys som genomförs i fyra faser:

1. Helhetsintryck

2. Identifiera meningsbildande enheter

3. Att abstrahera innehållet i de meningsbärande enheterna 4. Att sammanfatta innebörden i innehållet.

Med detta som utgångspunkt analyseras informationen i analysen härefter för att på så sätt skapa ett helhetsintryck, för att sedan hitta meningsbildande enheter

med pricksäker information om vilka byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som visat sig effektiva och tar detta ur sin kontext och sätter in i min. När detta är klart sammanfattas innehållet, kondenseras och skapar nya begrepp och

beskrivningar (Malterud (1998)).

4.5 Etik

Eftersom detta är en litteraturstudie baserad på andras forskning och litteratur uppstår problemet att jag själv inte kan ta hänsyn till eventuella etiska problem som kan ha uppstått eftersom detta är sekundär empiri.

5. Analys och Resultat

I detta avsnitt kommer insamlat material att analyseras utifrån angiven frågeställning och studiens syfte.

5.1 Åtgärder som rekommenderas i Sverige som byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder

Här analyseras, sammanfattas och presenteras åtgärder som finns tillgängligt för allmänheten via internet. Alla åtgärder som rekommenderas är omöjligt att

presentera men de som jag anser mest relevanta för studien kommer att redovisas.

5.1.1 Botryggt 05

Botryggt 05 är en handbok utfärdad av bland annat polisen för att öka

trygghetskänslan i bostadsområden, men beskrivs också som en handbok för vilka åtgärder som bör vidtas i ett bostadsområde och i privata bostäder för att minska de så kallade mängdbrotten. Exempel på mängdbrott som tas upp är: inbrott i bostäder, inbrott i bil, skadegörelse och liknande. Utöver polisen så har även olika bostadsföreningar och arkitekturer deltagit med finansiering och idéer

(http://www.botryggt.se).

Åtgärderna som föreslås i handboken är sådana som i huvudsak vill verka på ett ekonomiskt effektivt sätt. De menar att det inte ska behöva hänge på vilken

ekonomisk status en individ eller familj har, utan snarare vilken ambition och vilja att förebygga kriminaliteten man besitter.

I handboken presenteras också ett flertal teorier som utformningen grundats på. De teorier som spelar störst roll är: Defensible space-teorin, Rutinaktivitetsteorin,

Rational choice-teorin och teorin om Social desorganisation. Två av dessa

används i min studie.

De fyra principer som beskrivs som mest styrande och mest viktiga att ta hänsyn till i sitt arbete med att bygga bort brottslighet är följande:

- Ögon, Gemensamma markytor ska kunna överblickas av grannar, varav man besparar åtgärder som övervakningskameror som beskrivs som nödlösningar.

- Tydlighet, det ska vara tydligt vad som är privat och vad som är allmänna platser för att enklade kunna överblicka vem som bör vistas var.

- Inbrottsskydd, vid fönster och dörrar ska dessa vara dolda, då det menas att för tydliga inbrottsskydd kan provocera fram inbrott, exempelvis larm kan symbolisera att det finns något att stjäla.

- Skötsel, det finns teorier om att ovårdade områden resulterar i ökad vandalisering, därav bör fasaden ständigt ses över.

Det finns en mängd olika brottstyper som beskrivs i Botryggt 05. Exempel på dessa är som nämnt inbrott, stölder, skadegörelse, men även personrån,

sexualbrott, gatuvåld och mordbränder. Dessa brott kan presenteras som statistik via BRÅ, där mörkertal antas vara stora, då polisanmälningar inte alltid görs. År 2003 såg anmälningsstatistiken ut enligt följande:

Tabell 1: Vardagsbrott i Sverige 2003, BRÅ

Ur tabellen kan tydligt utläsas att inbrott, stöld ur fordon och skadegörelse

dominerar statistiken. Huruvida mörkertalen ser ut är svårt att veta, men brott som ofta rapporteras i media som sådana är olika typer av våldsbrott och framför allt sexualbrott antas ha stort mörkertal. Oavsett vad så visar tabellen på siffror som tyder på att vardagsbrott som inbrott, stölder och skadegörelse utgör en stor problematik och styrker därmed behovet av att förebygga dessa.

Den ekonomiska aspekten hos Botryggt 05 görs genom en överslagsräkning där de ganska grovt uppskattar kostnader kontra brottsförebyggande investeringar. Resultatet från beräkningarna uppskattas landa på 100 % vinst per år i

investeringar. De menar att om man ökar investeringen med en halv miljard kronor på brottsförebyggande åtgärder blir vinsten en miljard kronor per år. Samtidigt poängteras att det inte är den ekonomiska aspekten som prioriteras utan snarare livskvalité och företroende hos bostadsområden.

När ett nytt bostadsområde byggs upp betonas åtgärder från bland annat

Defensible space-teorin. Man betonar betydelsen av att utforma bostadsområden

och städer på ett sådant sätt att folka hela tiden är i rörelse och på så sätt verkar brottspreventivt. Att grönområden och liknande ligger i anslutning till bostäder

ökar rörligheten i området och minskar risken för kriminell aktivitet. Åtgärder som här betonas extra hårt är belysning och överblickbarhet som tidigare nämnts. Vad gäller otrygghetsperspektivet så är buskage och tätt växande träd saker som betänkligt ökar otrygghetskänslan, därtill hör även gångtunnlar, som i största möjliga mån bör undvikas. Vad gäller bilstölder och cykelstölder är detta saker som inte bör finnas lättillgängligt och med enkla flyktvägar, även här bör belysning prioriteras.

Prioritering vad gäller enskilda bostäder gäller enligt Botryggt 05 i huvudsak bostäder på marknivå, entrén, fönster och alla vägar att ta sig in respektive möjligheter till flyktvägar för den kriminella individen. Entrén bör ligga ut mot gatan med öppen synlighet utan buskage eller annat som skymmer. Det betonas också att det endast bör finns en entré som alltså ligger ut mot vägen. I Botryggt 05 kan sägas att det gemensamma ledordet för de flesta åtgärder är

överblickbarhet. Man bör se över var fönster placeras, hela gården ska vara möjlig att se från fönster. Väggar utan fönster är ingen bra idé då detta skapar både otrygghet för passerande och möjligheter till kriminella aktiviteter som skadegörelse.

Vad gäller lägenheter så bör loftgångar, vindsförråd och tvättstugor endast vara tillgängliga genom ett trapphus och möjlighet för att vandra genom flera ska vara begränsade, något som kan försvåras genom brandsäkerhet.

Ljusets betydelse är något som betonas i ett eget kapitel i Botryggt 05. Man menar att belysning är viktigt, men det räcker inte att bara belysa, utan man måste belysa rätt. Problematiken med att belysa enskilda områden starkt kan bidra till en ökad otrygghet snarare än tvärtom. Genom att ha jämn belysning över större ytor ökar man överblickbarheten, inte genom att belysa endast gångbanor. Vid belysning av endast gångbanor blir allt utanför gångbanorna betydligt mörkare än om det varit jämnare och möjligen mjukare belysning. Rädslan för vad som befinner sig vid sidan om gångbanan ökar då i stället för att reduceras. Områden eller platser där belysning bör prioriteras är entrén och fönster, samt de flesta utrymmen på marknivå. Samtidigt är balansgången viktig med belysning, det får inte vara för hårt belyst då detta likt gångbanor kan öka otryggheten. Botryggt 05

rekommenderar att man belyser fasaden snarare än runt om. Det skapar ett bekvämare ljus som också sprider till jämnt på omgivningen. Det bör också poängteras att belysningens huvudsyfte är att öka tryggheten, men antas också ha en viss effekt på kriminaliteten.

I brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå 3/2005, finns en artikel som handlar om att brott kan byggas bort och hänvisar till Botryggt 05. Projektledare Anders Rydberg uttalar sig med övertydelse om att det går att bygga bort brott. Anders Rydberg tar upp bostadsområdet Ärvinge norr om Stockholm som exempel på att det fungerar. Där menar han att möbler och andra saker kan ligga ute dygnet runt utan att saker stjäls eller förstörs. Här är inbrottsstatistiken mellan åren 1996-1999 tre gånger lägre än på andra sidan vägen där Ärvinge gård ligger.

Vilka egenskaper är då de bärande delarna i Ärvinge? Rydberg betonar några egenskaper som exempelvis korta loftgångar, förråd som är inbyggda i

lägenheterna, garage som är integrerat i bostäder och även full översikt över gård och grannar är de saker som bidrar mest till den låga inbrottsstatistiken. Han

menar också att detta skapar en social kontroll där alla vet vilka som bör röra sig i området och vilka som inte bör göra det. (BRÅs tidskrift Apropå 3/2005)

Många av de åtgärder som förekommer i Botryggt 05 har alltså en bas att stå på. Att de åtgärder som Rydberg tar upp är ingen slump att också dessa återfinns i handboken Botryggt 01 som ligger till grund för Botryggt 05. Att dessa åtgärder fungerar visar de siffror på ett tydligt sätt då det räcker att gå över gatan för att inbrottsfrekvensen ska öka med drygt det tredubbla.

Den gemensamma nämnare i handboken Botryggt 05 är visibilitet och social kontroll, där man snarare anser att larm och liknande åtgärder ses som

nödlösningar i områden som är speciellt utsatta, men att åtgärder som gynnar den sociala kontrollen och synligheten i ett bostadsområde missgynnar kriminalitet.

5.1.2 Boverket

Boverket har skrivit en rapport som syftar till liknande åtgärder som handboken Botryggt 05. I Rapporten betonas också här samhörigheten mellan människor, den sociala kontrollen och kulturell gemenskap som viktiga aspekter i bostadsområden eller lokalsamhällen. De menar att det är viktigt för de boende att ha en

överblickbarhet över sitt område för att skapa trygghet.

Några av de punkter som Boverket betonar som viktigt gällande brottsprevention i rapporten är allsidig social struktur, närmiljö som främjar kontakt och gemenskap, offentliga byggnader som är tillgängliga för alla, skapa överskådlighet, undvika tunnlar och liknande. Detta är åtgärder som främjar social kontroll och

överblickbarhet. Även stängsel och skyddsanordningar mot utomstående tas upp som en åtgärd (Boverket. (1998). Brott bebyggelse och planering. Karlskrona: Kalmarsundtryck.)

Boverket tar i skriften Plats för trygghet – Inspiration för stadsutveckling (2010) återigen upp hur viktig visibiliteten är för både brottpreventivt arbete och

trygghetskänslan. Att bygga in entréer till lägenheter i en inhägnad kan göra att många känner sig tryggare, men kan i stället bidra till omedveten otrygghet och ökad kriminalitet. Med entréer ut om gatan bjuds en annan direkt överblickbarhet som ökar chansen för andra att se när någon kriminell handling som exempelvis inbrott är på väg att ske.

5.2 Går det att bygga bort brott?

Avsnittet har för avsikt att analysera insamlat material utifrån studiens huvudsakliga frågeställning.

Övertygelsen om att det går att bygga bort brott hos Anders Rydberg,

projektledare för ”Botryggt 05”, går det inte att ta miste på. Han är helt övertygad om att det fungerar och att det alltså genom byggnadsmässiga åtgärder går att bygga bort brott. Rydberg tillägger dock också att risken att brottet bara förflyttas måste tas med i beräkningen, men säger att genom att försvåra kriminella

handlingar så måste brotten förflyttas, vilket kräver, om än en mindre insats hos den kriminella (BRÅs tidskrift Apropå 3/2005).

Boverket tycks också vara övertygat om att det fungerar. Oavsett om det fungerar eller inte har de lagt mycket energi och ekonomiska resurser på att ta fram

handböcker och rapporter i ett försök att bygga bort brott.

Att det går att bygga bort brott som handlar om inbrott, stölder och liknande brottstyper kan fastställas. I BRÅ:s rapport 2004:3 som kartlägger brottsstatistik från åren 2001-2003 finns det ett flertal åtgärder som tas upp i texten som visat sig verksamma, åtminstone under en kortare period, även om det inte alltid

dokumenterats vetenskapligt (Brottsförebyggande rådet. Brottsutvecklingen i

Sverige 2001-2003. BRÅ-rapport 2004:3. Stockholm: Edita Norstedts).

Ett bra exempel på byggnadsmässigt brottspreventiv åtgärd är cykelstöld som en drastisk minskning åstadkommits genom små medel. De åtgärder som kan betraktas som byggnadsmässiga är fasta cykelställ där man kan låsa fast cykeln i ramen samt en ökad övervakning och visibilitet. Rikspolisstyrelsen genomförde ett projekt 1995 på tre platser i Linköping, med bland annat dessa åtgärder men med ökad bevakning som huvudsaklig åtgärd, med mycket lyckat resultat då inga cyklar blev stulna under projektets provperiod (BRÅ-rapport 2004:3).

Med hänsyn till de största brottstyperna i statistiken under ”Botryggt 05” så är det tre av dessa som kommer fokuseras på vid byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder, då dessa anses mest relevanta; Inbrott, stöld ur fordon och skadegörelse. Misshandel och sexuella våldsbrott ses också som relevanta då dessa ökar

otrygghetskänslan.

5.2.1 Inbrott

I BRÅ-rapporten 2004:3 vad gäller inbrott, tas återigen problematiken om brist på veteskalpligt stöd upp. Betoningen av visibiliteten och risken för att bli

påkommen som inbrottstjuv är ändå tydlig. Det menas att dessa är de viktigaste faktorerna, hur stor risken för att åka fast kontra resultatet av inbrottet är, samt hur lätt det är att bryta sig in och ut osedd. Vikten av lås och larm är saker som är tvetydigt då det inte finns någon enhälligt vetenskaplig dokumentation. Dock vill BRÅ-rapporten mena att detta är saker som spelar mindre roll gällande valet av inbrottsmål.

5.2.2 Bilbrott

Vad gäller bilinbrott och bilstölder så är detta ett vanligt förekommande fenomen i Sverige.

Olika försök har gjorts att minska bilinbrott, en av de vanligaste är den kampanj som syftade till att ”tömma bilen själv”. Denna genomfördes bland annat genom att sätta upp skyltar med budskapet kring stora parkeringsplatser (BRÅ-rapport 2004:3). Fortsättningsvis kan metoder som gäller situationell brottsprevention som belysning, beskärning av buskage och kameraövervakning ses som effektiva åtgärder på parkeringsplatser. Åtgärder som också syftar till ökad visibilitet. Andra åtgärder som nämns i BRÅs rapport är likt vanliga inbrott att öka den naturliga övervakningen av dels parkeringsplatser men också över garage. En

sådan byggnadsmässig åtgärd som att vända garage mot bostadshusen för att på så sätt enkelt kunna övervaka sitt garage men även grannarnas garage.

5.2.3 Skadegörelse

Skadegörelse kan ta sig många olika uttryck, men exempelvis kan vara sönderslagning av bilar eller annans egendom, men även klotter.

BRÅs rapport 2004:3 menar därför att det förebyggande arbetet mot skadegörelse kan ta sig många olika uttryck. En av de åtgärder som nämns är att helt enkelt, som nämnts tidigare, bygga bort skadegörelse genom av fysisk planering som helt enkelt försvårar möjligheten till skadegörelsen. Men även den sociala kontrollen och visibiliteten poängteras som brottspreventivt fungerande. Att utforma bostäder eller andra byggnader, eller områden över huvudtaget på ett sådant sätt att den naturliga övervakningen ökar gör att skadegörelsen minskar.

Andra åtgärder som tas upp i skadegörelseproblematiken är en teori om ”broken windows”, som syftar till att skadade områden och områden som ser sämre ut ökar risken för att utsättas för ytterligare skadegörelse, en åtgärd som byggnadsmässigt betraktas som upprustning av områden, som kan leda till minskad skadegörelse (BRÅ-rapport 2004:3).

5.2.4 Ökad visibilitet är nyckeln

Den gemensamma nämnaren i all dessa olika åtgärder är visibilitet. I alla olika byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder nämns visibiliteten som viktig. På olika sätt menas att det är viktigt att synas, att en potentiell brottsling känner sig iakttagen och att flyktvägar gör det enkelt för omgivning att identifiera den kriminella individen.

Reynald och Elffers (2009) tar upp definitionsproblem angående ”defensible space”. De menar att det täcker in ett brett område av åtgärder och faktorer som kan påverka kriminalitet. Bortseende från definitionsproblematiken så tar de upp ett flertal åtgärder som visat sig effektiva, både brottsstatistiskt och

trygghetskänslomässigt. Åtgärder som tas upp här är fysiska (ex. staket) och symboliska (ex. skyltar, förändringar i marken) barriärer, men även vilka möjligheter till övervakning som finns. Andra åtgärder som testats och gjorts mätningar på, är den naturliga övervakningen, det vill säga visibiliteten. Även saker som nämnts tidigare exempelvis vad gäller hur området ser ut, i vilket skick området uppfattas som, som avsaknad av klotter, eller vice versa. Reynald och Elffers (2009) tar i diskussionen upp naturlig övervakning av dels främlingar men främst grannar som den faktor som påverkar mest i val av brottsobjekt för den kriminella.

Paul Ekblom (2010) skriver om att det är viktigt att skydda sina egendomar. Han höjer dock ett finger för att det inte får bli för mycket. Han menar att det är viktigt att förstå vilka signaler sänds ut till utomstående. Här poängteras också vikten av hur en inbrottstjuv kan röra sig när denne väl tagit sig in. Oavsett hur höga murar

man har finns det oftast en möjlighet att ta sig in, när en individ väl gjort detta kan denne då röra sig fritt utan upptäcktsrisk.

Ekblom (2010) menar att det är viktigt med symboliska och fysiska barriärer och att dessa inte går att förbise, men att det måste finnas en balansgång mellan dessa och mellan visibiliteten. Med en bra balans mellan dessa kan exempelvis små åtgärder som en enkel skylt, eller markeringar i mark och liknande sända signaler till en potentiellt kriminell att det finns en medvetenhet om säkerhet hos bostaden och kan därför fungera avskräckande. Vidare tar han upp att för mycket skydd kan leda till kontraeffekter då en kriminell tar till verktyg och annat för att bryta sig in då ett för skyddat hus sänder signaler om att det finns något att stjäla. Med det i åtanke tar Ekblom (2010) upp möjligheten till hur stort antal personer som kan finnas i närheten och upptäcka inbrott eller annan kriminell handling, dessa individer kallar han för ”passiva övervakare”. Att använda kameraövervakning menar Ekblom (2010) endast är behövligt i de fall då designen eller omgivningen är bristfällig i form av brist på belysning, hörn och dolda områden, detta är dock även en svaghet hos kameraövervakning, att den inte är särskilt mobil och kan täcka tillräckligt stora områden.

Brunson, Kuo och Sullivan (2001) har gjort en studie på huruvida en population känner sig tryggare i förhållande till offentliga lokaler som ligger i anslutning till bostäderna. Med hjälp av liknande lokaler i anslutning till bostäderna skapas en territorialitet. Detta resulterar i att området där bostäder ligger utvidgas till den gemensamma lokalen och då skapas ökad trygghet. De tar visserligen upp problematiken med att dessa lokaler skapas av individer i bostadsområden som har en större trygghetskänsla eller skapar detta just av den anledningen och därför upplever det så. Om denna studie har någon direkt påverkan på kriminaliteten framgår inte, men trygghetskänslan är högre i de områden som har större områden att förfoga över och i de områden där man får en medvetenhet om vilka som bör röra sig i områdena.

6. Avslutande diskussion

Härsammanfattas resultaten sedan förs en diskussion om hur resultaten kan användas och i vilken mån det finns möjlighet att tillämpa dessa åtgärder. Det kommer även föras en diskussion om huruvida byggnadsmässiga åtgärder går att tillämpa som social prevention.

6.1 Sammanfattning av resultat

När jag började studien hade jag som ambition att hitta ett flertal olika åtgärder i den litteratur jag sökt efter. När analysen av litteraturen påbörjades märktes tydligt att de allra flesta ledde in på samma spår; Visibilitet.

”Defensible space” syftar i mångt och mycket till att skyddet består i att

människor vistas utomhus och i närheten av varandra, att det inte blir några ytor eller områden som uppstår som ”döda”. Åtgärder som anges som exempel är delvis staket och andra fysiska åtgärder, mestadels är de åtgärder utanför

markeringar i marken som skapar en uppfattning hos en eventuell förbrytare om att i bostaden finns en medvetenhet som fungerar avskräckande.

Det finns massvis med studier i ämnet, men väldigt få av de jag haft att tillgå i analysen har haft empirin med sig, vilket oftast resulterar i analyser av

brottstatistik. Anders Rydberg, projektledaren för ”Botryggt 05” har statistik från BRÅ som visat en tydlig skillnad i bostäder där förvaringsutrymmen ligger inuti bostäderna och där källarutrymmen inte finns. Detta är saker som i

bostadsområdet medvetet prioriterats bort just för att få ner inbrott. Där sådana saker som just källarutrymmen, som ofta skapar dolda ytor i anslutning till bostäder visar upp ett resultat där inbrotten är en tredjedel så höga som i grannområdet med liknande utrymmen tyder på att det verkligen fungerar. I frågeställningen om det går att bygga bort brottet måste svaret bli ett ja, men troligtvis är det omöjligt att bygga bort de flesta sorters brott, men en av de brottskategorier som skapar mest otrygghet i samhället är just inbrott då detta kan uppfattas som en grov kränkning när någon tar sig in i din bostad och går igenom dina privata ägodelar, anser jag att detta är något som bör uppmärksammas än mer än vad det redan görs.

Att det är svårt att pröva detta empiriskt beror i huvudsak på att det finns en mängd faktorer som påverkar inbrott. Trygghetskänslor går att mäta, det går såklart se över inbrottsstatistik men för att se något resultat måste det prövas i ett område där statistiken sänks betänkligt i jämförelse med tidigare.

6.2 Rutinaktivitetsteorin – Situationell brottsprevention

Då rutinaktivitetsteorin har tre faktorer som alla måste finnas för att ett brott ska begås bör något göras åt minst ett av dessa för att minska risken att en kriminell handling begås. Då dessa faktorer är motiverad gärningsman, lämpligt

brottsobjekt samt avsaknad av kapabla väktare, bör fokus ur ett situationellt brottspreventivt perspektiv läggas åt den senaste; kapabla väktare. Motiverade gärningsmän och lämpliga brottsobjekt är svårt att göra något åt. Visst går det låsa in eller på andra sätt förhindra brottsobjekten, men är objektet tillräckligt attraktivt spelar detta mindre roll.

Kapabla väktare kan vara många saker, men det första jag kommer att tänka på är delvis väktare som har betalt för det, men om möjligheten finns, att bygga upp ett bostadsområde på ett sådant sätt att det alltid finns passiva väktare, det vill säga individer i rörelse som ser till att en eventuellt motiverad gärningsman avskräcks från att begå brottet då denne anser att risken att bli sedd eller påkommen är för stor.

Att prioritera öppna ytor och hög visibilitet kring sin bostad är något som många vill prioritera bort, och det bör här finnas en balansgång. De flesta vill såklart ha en viss avskildhet kring sin bostad med begränsad insyn. Därför bör kanske möjligheten att sätta in tydliga övervakningskameror vid dessa ytor som är privata och på så sätt även få dessa övervakade. Det borde finnas en möjlighet att ändå ha en viss avskildhet från grannar och liknande genom att redan på ett tidigt stadie eliminera risken att potentiellt kriminella rör sig i bostadsområdena. Genom en avskildhet i hela grannskapet där det finns markeringar att ingen annan än de

boende och de besökande har rätt att vistas här, exempelvis genomfarter bör gå runt bostadsområdet.

6.3 För- och nackdelar med visibilitet

Som nämndes i föregående avsnitt finns det alltså både för och nackdelar med hög visibilitet eftersom många vill ha en viss avskildhet från omgivningen. Ett

grannskap med full insyn i trägårdar och stora fönster kanske hade varit det allra mest effektiva, under förutsättning att det alltid finns ett antal individer i rörelse i området. Här läggs då en problematik kring genomfartsleder. Om folk rör sig i området hela tiden bör detta fungera avskräckande för en motiverad gärningsman, men samtidigt vet man tillräckligt lite om varandra i ett område med många utomstående individer och då finns risken att en blasé attityd tillämpas och därför lägger man inte märke till varandra. Som jag ser det bör det med hög visibilitet kring förvaringsutrymmen där man inte har något större behov av avskildhet vara gynnsamt ur både statistiskt och trygghetsmässiga perspektiv. Med tydliga

markeringar som visar var gränsen för offentliga områden och privata områden lär också vara viktigt, att ha en låg mur eller staket är enkla och inte för dyra åtgärder som samtidigt bör fungera för att bevara visibiliteten. Med övervakningskameror vid områden som man vill ha privata skapar också en problematik då det gäller integriteten hos de boende. En lösning på den problematiken kan vara att sätta upp övervakningskameror som bara man själv har tillgång till materialet, men det är knappast troligt att det skulle ha samma effekt.

6.4 Olika åtgärder – samma resultat

I analysen framgår alltså tydligt som sagts, att det är visibilitet som bör prioriteras och att dolda utrymmen bör i största mån prioriteras bort, på de allra flesta platser, privata som offentliga.

Inom ramen för ökad visibilitet ryms såklart ett flertal olika byggnadsmässiga åtgärder som kan fungera brottspreventivt, i huvudsak fysiska åtgärder.

Exempel på liknande kan vara att ersätta buskage med ett fåtal träd eller helt ta bort buskar som skymmer sikten. Att konstruera lägenheter eller andra former av bostäder på ett sådant sätt att de är vända mot varandra så att man får en översikt över gården och de omgivande faciliteterna. Genom att sprida ut bostäderna över större ytor skapas också en större möjlighet till översikt (Newman, O, 1972). Detta skapar problem i tätortsbebyggelse, men är något som i framtiden kan prioriteras högre för att öka visibiliteten i ny bebyggelse. Newman (1972) påpekar också problematiken med höghus som resulterar i ett ansiktslöst samhälle där man inte känner igen sina grannar, vilket såklart är en viktig faktor när vi talar om den sociala kontrollen och möjligheten att skydda varandra, detta bidrar till

svårigheter i identifikation om vem som egentligen bör röra sig i trapphus eller förrådsutrymmen.

Byggnadsmässiga brottspreventiva åtgärder är något som börjat uppmärksammas allt mer. Åtgärder som kan komma att kosta mycket pengar, men mycket bygger på trygghetskänslan hos populationen och detta är något som bör prioriteras. Om man kunde göra alla mer uppmärksamma på att detta är saker som faktiskt kan fungera genom enkla åtgärder genom att publicera det i medier eller när nya bostäder byggs är detta saker som alltid ska tas hänsyn till och läggas fram som förslag. Att enkelt öka medvetenheten om vilka enkla åtgärder som kan bidra till ett tryggare och mindre kriminellt samhälle tror jag skulle göra att många gjorde enklare försök till att använda dessa åtgärder för att, om inte annat, känna sig tryggare i sitt hem.

6.6 Byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention?

När studien påbörjades hade jag en fundering kring möjligheten att tillämpa byggnadsmässiga åtgärder som social brottsprevention. Då handlar det självklart inte om enstaka situationella åtgärder som att öka visibiliteten eller att bygga murar. Min tanke grundar sig i att det finns två olika samhällen i Skåne där det ena samhället är uppbyggt på ett sätt som gynnar social kontroll och familjär gemenskap. Detta samhälle är utformat på ett sådant sätt att alla lägenhetskomplex är placerade mitt i samhället och centrum är inbyggt med villaområden runt omkring där familjer bor, vilket jag tror bidrar till att de som bor i lägenheterna i centrum byggs in i det familjära samhället där man ser efter varandra. En annan orsak till att detta samhälle har en något lägre kriminalitet kan också bero på att samhället är något mindre.

Det andra samhället är större och klassas som stad. Detta är uppbyggt precis tvärtom, det är inbyggt med lägenhetskomplex som bildar sina små förorter och detta resulterar i att de som bor i centrum indirekt uppfattas som lite högre i karriärstegen och därför bidrar till utanförskapet för de som bor lite utanför centrum.

Min fundering kring att applicera byggnadsmässiga åtgärder som social brottsprevention bygger på just detta, att konstruera samhällen på ett sätt som gynnar dels den sociala kontrollen men också gynnar gemenskapen och

missgynnar utanförskap och ekonomiska eller statusskiljaktigheter. Ett samhälle där alla är lika är ett samhälle som dels aldrig kommer finnas, men också ett samhälle som ingen vill ska finnas. Ett samhälle där alla människor föds med samma grunder och förutsättningar är ett samhälle som gynnar varandra och där avundsjuka och liknande elimineras för att föda gemenskap. Ett samhälle där alla har lika förutsättningen tror jag kommer öka möjligheterna för att försöka undvika att begå kriminella handlingar för att nå framgång. Ett samhälle där alla

konkurrerar på lika villkor bör gynna sammanhållning och den sociala kontrollen för varandra. Lyckas man bygga ett samhälle som skapar gemenskap där man tar hand om varandra, lär heller inte individer som begår kriminella handlingar som att stjäla från varandra eller skada varandra att växa fram i samma utsträckning. Detta är som sagt bara en fundering jag har haft och är något som kräver en mängd empiri som bygger på olika samhällen för att kunna jämföra brottstatistik men även hur de boende själva upplever det.

Ett samhälle där lika förutsättningar finns är det så mycket annat som spelar in. Men finns det byggnadsmässiga förutsättningar som kan gynna detta bör detta också undersökas. Vart jag vill komma med detta är kort sagt att med ökad social kontroll tror jag att man kan komma långt, inte hela vägen då det alltid kommer finnas skillnader då populationer alltid kommer att förändras, men vad det handlar om är att hitta en lösning som gör det attraktivt att bo i detta bostadsområde eller samhället för att det inte ska föda avundsjuka och orättvisor, ett samhälle där alla känner sig välkomna och där man tar hand om varandra.

Referenser

Botryggt 05

http://www.botryggt.se (2011-05) Boverket

http://www.boverket.se (2011-05)

Boverket. (1998). Brott bebyggelse och planering. Karlskrona: Kalmarsundtryck. Boverket och Infab. (2010). Plats för trygghet – Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: Elanders.

Brantingham, P. & Faust, F. (1976). A conceptual model of crime prevention. Crime and delinquency, 22, 284-96.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

http://www.bra.se (2011-05)

Brottsförebyggande rådet. Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003. BRÅ-rapport 2004:3. Stockholm: Edita Norstedts

Brunson, L. Kuo, F.E. Sullivan, W.C. (2001). Resident Appropriation of

Defensible Space in Public Housing : Implications for Safety and Community.

Environment and Behavior 2001 33: 626. Sage publications.

Bursik, R. (1988). Social disorganization and theories of crime and delinquency:

Problems and prospects. Criminology, 26: 519-552.

Cohen L.E. & Felson M. (1979). Social change and crime rate trends: a routine

activity approach. American sociological review. Vol 44, no 4. American

Sociological Association.

Crow, T.D. (2000). Crime prevention through environmental design (second

edition). National crime prevention institute. Woburn: Butterworth-Heinemann.

Ekblom, P. (2010). Deconstructing CPTED… and Reconstructing

it for Practice, Knowledge Management and Research. Springer science +

Business media B.V.

Felson M. (1994), Crime and everyday Life: insights and implications. Thousand oaks. Pine forge press.

Gilling, D. (1997). Crime prevention – Theory, policy and politics. London: UCL press.

Innes, Martin. (2003). Understanding social control – deviance, crime and social

Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Newman, O. (1996) Creating Defensible Space. U.S. Department of Housing and Urban Development Office of Policy Development and Research

Newman, O. (1972). Defensible space: Crime prevention through house design. New York: Collier.

Reynald, D. M. och Elffers, H. (2009). The Future of Newman's Defensible Space

Theory : Linking Defensible space and the routine activities of place. European

Journal of Criminology 2009 6: 25. Sage publications.

Sahlin I (2008). Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund. Arkiv förlag.

Shaw, C. R. & McKay, H. D. Juvenile delinquency and urban areas. Chicago, IL, US: University of Chicago Press. (1942). xxxii, 451 pp.

Stollard, P. (2005). Crime prevention through housing design. Taylor & Francis e-Library.

Welsh, B.C. Farrington, D.P. (2007). Preventing crime: What works for children,

offenders, victims and places. New York. Springer science + Business media,

LLC.

Wilson, J.Q. och Killing, G.L. (1982). Broken Windows: The police and

neighborhood safety. The Atlantic online.

Wikström P-O, Torstensson, M. (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete:

organisation och inriktning. Rapport 1997:2 från problem gruppen.