EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:97
Patientens upplevelse av att leva med depression
En litteraturstudie
KLEHR ANGELA
RAJASEGERA IVANA
Examensarbetets titel:
Patientens upplevelse av att leva med depression - en litteraturstudie
Författare: Angela Klehr, Ivana Rajasegera
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK18v Handledare: Mariela Acuña Mora
Examinator: Aleksandra Jarling
Sammanfattning
Psykisk ohälsa är ett växande problem och i nuläget beräknas 300 miljoner människor lida av depression världen över. Antalet drabbade ökar och om det fortsätter i denna takt beräknas depression vara den vanligaste sjukdomen år 2030. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien är baserad på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån dessa kunde ett huvudtema identifieras: En utsatt livssituation. Ur huvudtemat framkom subteman: oro, att välja ensamhet, längtan efter gemenskap och bidragande faktorer till depression. Att tillgodose patienten med stöd och information är betydelsefullt för att patienten ska få möjlighet att uppleva hälsa. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i mötet med människor som lever med depression. Sammanfattningsvis kan denna litteraturstudie ge sjuksköterskan en fördjupad förståelse inför mötet vilket kan bidra till en öppenhet för patientens levda erfarenheter av sin hälsa.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
Hälsa ____________________________________________________________________ 1 Psykisk ohälsa och depression _______________________________________________ 2 Ett vårdande sammanhang __________________________________________________ 2 Sjuksköterskans vårdande roll vid vård _______________________________________ 3
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 5 Data _____________________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Urval ____________________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 5 RESULTAT __________________________________________________________ 6 En utsatt livssituation ______________________________________________________ 6 Oro __________________________________________________________________________ 6 Att välja ensamhet ______________________________________________________________ 7 Längtan efter gemenskap ________________________________________________________ 8 Bidragande faktorer till depression ________________________________________________ 8 DISKUSSION ________________________________________________________ 9 Resultatdiskussion _________________________________________________________ 9 Metoddiskussion __________________________________________________________ 11 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 12 SLUTSATSER _______________________________________________________ 13 Kliniska implikationer _____________________________________________________ 13 REFERENSER ______________________________________________________ 15 BILAGA 1 – Sökhistorik _______________________________________________ 19 BILAGA 2 – Artikelöversikt ____________________________________________ 20
INLEDNING
Depression ingår bland de vanligaste psykiatriska diagnoserna bland den vuxna befolkningen. Nationella folkhälsoenkäten år 2020 påvisade att var femte person någon gång under livet blivit diagnostiserad av läkare och fått diagnosen depression. Det var nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor jämfört med män (Folkhälsomyndigheten 2020). Förekomsten av psykisk ohälsa leder till att dagens sjuksköterskor kommer komma i kontakt med patienter med depression i stor utsträckning i sin yrkesroll. Genom att öka förståelsen för hur det är att leva med depression hoppas vi kunna sprida en ökad förståelse för den deprimerade individen.
BAKGRUND
Hälsa
Hälsa innebär inte total frånvaro av sjukdom, det går att uppleva hälsa även med sjukdom likaså kan ohälsa upplevas trots att individen är frisk. Världshälsoorganisationen (WHO 2020) skriver att hälsa är ett tillstånd av psykiskt, fysiskt och socialt välstånd. Folkhälsomyndigheten (2018) anser att hälsa är en värdslig rättighet för varje enskild individ. Hälsan kan delas upp i en psykisk, fysisk och social dimension. Om inte de grundläggande behoven inom de tre dimensionerna tillgodoses uppstår en obalans som kan leda till ohälsa. Hälsa innefattar bland annat att få basbehoven såsom sömn och mat uppfyllda samt är tillgång till hälso-och sjukvård avgörande för en god kroppslig hälsa. Psykisk hälsa innebär att personen känner mening i livet och möjlighet att förverkliga sina mål. Att bidra till ett bättre samhälle och klara av påfrestningar förbättrar möjligheten till en god psykisk hälsa. Socialt välstånd innefattar meningsfulla sociala relationer både i arbetet, skolan och privat. Goda relationer främjar god psykisk och fysisk hälsa. I vilken omfattning individen upplever hälsa beror även på existentiella uppfattningar, rikt kulturliv, ärftlig sårbarhet samt möjligheten att påverka sitt eget liv.
Ekebergh (2015a, ss.28–29) beskriver begreppet hälsa som mångdimensionellt, upplevelsen växlar mellan olika situationer, olika individer och kan i olika situationer även ha olika karaktär. Människans aktuella och totala livssituation speglas av hälsa. Hälsa är på så sätt relativ och inte konstant. Vid nedstämdhet, svår stress eller sjukdom så kan upplevelsen av hälsa försvagas eller förändras på ett negativt sätt. Individen kan samband med en sådan situation uppleva illabefinnande. Gadamer menar att när människan mår bra reflekterar individen inte över sin hälsosituation och riktar fokuset bort från sig själv och istället mot livet och det som det innebär. Det finns då en tillfredställelse i livet, en känsla av tillfredställelse med existensen och vardagen. Betydelsen av hälsa visar sig först när hen drabbas av sjukdom och ses som åtråvärt i tillvaron (Gadamer 2003 se Ekebergh 2015a, s. 29).
Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver begreppet god psykisk hälsa som de positiva dimensionerna av psykisk hälsa. Med det menas dock inte endast frånvaro av besvär eller sjukdom men även möjligheten att befinna sig i ett tillstånd där funktionsförmåga
och välbefinnande finns närvarande och som har ett värde i sig. Att ha förmåga att balansera negativa och positiva känslor, utveckla sin egen potential, omges av goda sociala relationer och känna sig tillfreds med livet. Att känna lycka, njutning och lust ingår också här. För att bemästra livets svårigheter behövs god psykisk hälsa, det är en resurs. Att uppleva god psykisk hälsa är ur en ekonomisk och social synvinkel en tillgång. Enligt Wiklund (2003, s. 79) påverkas hälsan av individens förhållande till sin omvärld. Yttre faktorer i form av stress, klimat och miljögifter påverkar samspelet mellan den kulturella och sociala miljön. Det biologiska arvet har också betydelse för hälsan. Hälsa kan beskrivas som upplevelsen av välbefinnande, sundhet och friskhet hos en individ.
Psykisk ohälsa och depression
Psykisk ohälsa förekommer i varierande svårighetsgrader och påverkar i olika grad det dagliga livet. För vissa innebär psykisk ohälsa en rad olika besvär som oro och ångest men de är inte tillräckligt omfattande för att ställa en psykiatrisk diagnos. För att kunna ställa en psykiatrisk diagnos måste patienten uppfylla de kriterier som diagnosen omfattar och det innebär oftast stora svårigheter där personen behöver hjälp från hälso-och sjukvården (Folkhälsomyndigheten 2020).
En av de vanligaste orsakerna till ohälsa världen över är depression. Tillsammans med hjärt-kärlsjukdomar utgör dessa de sjukdomar som är mest kostsamma i västvärlden. Över 300 miljoner världen över lider av depression, och samtidigt sker en ökning av depressiva symtom i alla åldrar i västvärlden. Depression är en sänkning av stämningsläget som kan påverka den psykiska hälsan, livskvalitén och det dagliga livet. Kvinnor löper 25–30 procent risk och män 15 – 20 procent risk att insjunkna i depression någon gång i livet (Internetmedicin 2020).
För att kunna diagnostisera en egentlig depression krävs det att patienten har mått dåligt i minst två veckor, och har minst fem symtom som innefattar viktförändring, sömnbesvär, trötthet, känslor av olust och hopplöshet. Depressionen ska påverka patienten negativt i det dagliga livet såsom arbete, relationer och ansvarstagande (Scrandis & Watt 2013). Behandlingsformerna vid depression består av motion, kost, livsstilsstöd, läkemedel, stresshantering och olika terapiformer. I dagens IT-samhälle har de blivit allt vanligare att via internet få stöd, samtal och psykologhjälp. Om möjligt bör även de anhöriga inkluderas, de kan oftast motivera patienten till en bättre psykisk hälsa och vara ett bra stöd. Om den deprimerade patienten har barn kan dessa behöva stöttning samt få mer information om varför deras förälder mår dåligt (Internetmedicin 2020).
Ett vårdande sammanhang
Vid varje möte med en ny patient ska sjuksköterskan gå in med tankarna att detta är en ny patient som har sin alldeles egna livsvärld. Livsvärlden är unik för varje individ och består i upplevda händelser, känslor, smärta, sorg och glädje. I livsvärlden döljer sig
patientens innersta jag, där åsikter, tankar, tro och hopp har fritt spelrum. Individen söker efter en sanning och mening med livet, sitt lidande och glädje. Att få leva och ha ett meningsfullt liv innebär att individen känner större tillfredställelse med sitt liv. Dock är de viktigt att förstå att meningen och känslan av sammanhang är olika för oss alla. Mötet bör baseras på respekt för patientens livsvärld och med inställningen att individen är sin egen främsta expert på hur denne mår och vad som behövs för hjälp för att uppnå en bättre hälsa (Ekebergh 2015b, ss. 63–75).
För att sjuksköterskan ska kunna främja hälsa och skapa en vård som upplevs vårdande behövs egenskaper som lyhördhet, öppenhet och empati. Det som kännetecknar en vårdande vård är ett reflekterande synsätt. Med hjälp av detta kan sjuksköterskan hjälpa patienten att lindra lidandet och främja hälsa (Ekebergh & Dahlberg 2015, ss. 143–144). I en vårdande vård är samtalet centralt och har förmågan att kunna stärka och stödja vård- och hälsoprocessen hos patienten. Patientens berättelse tar form i samtalet och sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld. I det vårdande samtalet behöver sjuksköterskan känna in, kunna se, lyssna och förstå patienten. Genom detta förhållningssätt visar sjuksköterskan värdighet och respekt i mötet med patienten, denne ska känna sig betydelsefull och bekräftad i mötet. Syftet med samtalet är att skapa välbefinnande, lindra lidande och trots sjukdom kunna hjälpa patienten att forma sin tillvaro så att den upplevs meningsfull för hen (Ekebergh & Dahlberg 2015, s.129,131). När patienten upplever en vård som inte vårdar karaktäriseras detta av känslor av passivitet, isolering, främlingskap och förlust av mening och personlighet. Att känna sig som ett objekt minskar känslan av att vara unik (Arman 2015a, s. 46).
Om individens helhet hotas kan denne uppleva lidande till följd (Wiklund 2003, s. 99). Lidande är en ofrånkomlig del av livet, för vissa kan lidandet leda till hjälplöshet och outhärdlighet medan det för andra kan vara en drivande kraft gentemot hälsa och utveckling. Enligt den vårdvetenskapliga teorin existerar enbart hälsa tillsammans med lidande, det är en del av livet och ingen kommer kunna leva utan att även lida. Det är viktigt att förstå att lidandet inte är något som kan tas bort från en människas liv, men det kan alltid lindras (Arman 2015a, ss. 38–39). Lidandet kan upplevas som en känsla av förlust av kontroll över sitt liv, detta kan leda till att patienten sluter sig inom sig själv och får skuldkänslor. Genom att samtala och sätta ord på det som är svårt kan lidandet benämnas och detta leder till ett lindrat lidande. Upplevelsen av ett alltför intensivt lidande kan stoppa processen till personlig utveckling, medan ett lidande som är hanterbart kan ge en känsla av hälsa och kontroll över livet. När lidandet är outhärdligt leder detta ibland till ett flyktbeteende som kan resultera i droger, förnekelse och aggressivitet eftersom patienten vill döva sin inre smärta och ångest. När lidandet accepteras och förs fram i ljuset kan individen trots svårt lidande ändå uppleva hälsa. Flyktbeteenden kommer på sikt göra att lidandet blir allt starkare och patienten upplever mindre kontroll och hälsa i sitt liv (Wiklund 2003, ss. 96–102).
Sjuksköterskans vårdande roll vid vård
När sjuksköterskan möter patienten är det viktigt att utgå från patientens livsvärld och vad hälsa innebär för individen. Vården kring patienten ska alltid bygga på respekt oberoende på patientens tro, värderingar eller vanor. Alla patienter har rätt till en lika
vård och ett bra bemötande. Det är sjuksköterskan som ihop med teamet kring patienten som ansvarar för omvårdnad, bedömningar och vidare planeringsåtgärder. Det är viktigt att hela människan synliggörs och att hänsyn tas till patientens existentiella och unika behov. Samverkan är en viktig del av sjuksköterskans arbete utifrån en helhetssyn. Det är sjuksköterskans skyldighet att konsultera övriga yrkesgrupper när vidare expertis krävs för patientens vård. Om patienten har bra kontakt med sina anhöriga kan sjuksköterskan tillsammans med anhöriga diskutera hur de kan medverka och stötta på ett bra sätt (Svensk sjuksköterskeförening 2017). En bristfällig vård karaktäriseras av att individen känner sig som ett objekt och inte känner sig hörd eller sedd. Detta kan uppstå om sjuksköterskan behandlar patienten som en i mängden och främst ser kroppen och inte individen. Det förekommer att patienter inte säger ifrån när de upplever en otillfredsställande vård, istället är de tysta och lider och försöker vara inställsamma vilket skapar ett vårdlidande. Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om att ett vårdlidande kan skapas på grund av fel bemötande av patienten, därför behöver varje möte innebära viss reflektion där patientens välmående kommer främst. En vårdande vård baseras på öppenhet, nyfikenhet och att patienten får vara delaktig. Det är viktigt att se patienten som en medmänniska, inte som ett objekt vars kropp ska vårdas (Arman 2015, ss. 39–47).
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30, 3 kap 1§) betonar att sjuksköterskan ansvarar över att bemöta patienten med respekt, ge en god vård och utgå från allas lika värde vid vårdandet och bemötandet av de hjälpsökande. Patienten har enligt patientlagen (SFS 2014:821) rätt att få vara med i beslutandet kring sin vård och patientens autonomi måste respekteras i alla avseenden. Diskriminering på grund av sjukdom, hudfärg eller exempelvis trosvärderingar är otillåtet.
PROBLEMFORMULERING
Sjuksköterskan kommer att komma i kontakt med individer med depression inom alla verksamheter då det är ett växande problem. Det behöver finnas kompetens hos vårdarna för att kunna möjliggöra ett gott bemötande och ge en god vård med utgångspunkt i patientens perspektiv. Patientens upplevelse av sin depression är individuell och mötet mellan patient och sjuksköterskan behöver vara genuint. Är mötet baserat på förståelse och ett gott bemötande ger detta patienten möjlighet att växa mot hälsa. Det finns sedan tidigare forskning inom det här området men ökad kunskap behövs för att kunna möta dessa patienter samt ge dem möjlighet att uppleva hälsa trots sjukdom.
SYFTE
METOD
Data
I valet av metod till studien gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Genom att göra en litteraturstudie kan en överblick ges över kunskapsläget inom ett omvårdnadsrelaterat ämne. Det kan också beröra sjuksköterskans kompetensområde eller verksamhetsområde. Detta görs genom att ta del av befintlig forskning (Friberg 2017a, s.141).
Datainsamling
För att finna artiklar som besvarar syftet i studien gjordes sökningarna i databasen Cinahl.I den primära sökningen användes sökordet: ”Depression”. Det resulterade i ett brett spektrum av artiklar som inte besvarade syftet. Till hjälp inför litteratursökningen användes MESH för att finna relevanta sökord inom forskningsområdet, dessa användes i den sekundära sökningen och möjliggjorde ett snävare sökresultat. Sökorden som användes var:” Depression”,” Experience”,” Lived experience of depression”, ”Experience of depression”,” Patient experience”, ”Handling depression”, ”Living with depression”, ”Qualitative”. Vid litteratursökningen kombinerades dessa sökord och boolesk sökteknik tillämpades. Genom denna teknik kombinerades olika sök-operatorer, AND, OR och NOT. Operatorn AND mellan sökord styr databasen så att samtliga termer finns med i resultatet. Genom att använda OR i litteratursökningen så kan träffarna innehålla någon av sökorden eller samtliga. NOT används mellan sökorden för att avgränsa sökningen så att sökningen omfattar ett av de valda sökorden och inte resterande (Östlundh 2017, ss. 72–73).
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle ha vårdvetenskaplig förankring, vara publicerade mellan åren 2010 – 2020, skrivna på engelska, ha ett tillgängligt abstract och vara peer-reviewed. Vårdvetenskap belyser frågor rörande vårdande, lidande och hälsa samt vad detta innebär för patienten. Det finns en helhetssyn på människan inom denna vetenskap (Ekebergh 2015c, s. 16). Vårdvetenskap syftar till att minska lidande och förbättra villkoren för den lidande individen (Arman 2015b, s. 281). Vi valde att inkludera alla åldersgrupper, både barn och vuxna.
Urval
Efter utförd sökning lästes 118 titlar. Vidare lästes abstract av de artiklar som var intressanta i relation till ämnet och såg ut att besvara syftet. Artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna gick vi inte vidare med. Totalt lästes 20 abstract under litteratursökningen. Granskningen resulterade slutligen i 9 vårdvetenskapliga artiklar. För översikt av sökhistorik, se Bilaga 1.
Dataanalys
De valda artiklarna har granskats med Fribergs granskningsfrågor för kvalitativa och kvantitativa studier (2017b, ss.187–188). Detta bidrog till att säkerställa att artiklarna är
av god kvalitet och besvarade syftet i studien. Enligt Friberg (2017a, ss. 148–150) kan en analysstege användas vid dataanalysen för att skapa en trovärdig litteraturstudie. Första steget var att läsa valda artiklar ett flertal gånger samt granska innehållet och sammanhanget. Andra steget var att göra en översiktstabell. Tredje steget blev att sammanställa olikheter och likheter i översiktstabellen för att på så vis kunna skapa teman samt subteman. Varje artikel lästes, diskuterades och granskades noggrant av författarna och samtidigt valdes även nyckelord ut. Under tiden som artiklarna lästes markerades även viktiga begrepp med överstrykspenna som senare diskuteras vid analysen av artiklarna. Utifrån detta material identifierades ett huvudtema med fyra tillhörande subteman. För översikt av de 9 valda artiklarna som återfinns i resultatet, se Bilaga 2.
RESULTAT
I resultatet identifierades ett tema: En utsatt livssituation. Huvudtema presenteras nedan med tillhörande subteman (Tabell 1).
Tabell 1. Huvudtema och subtema
Huvudtema
Subtema
En utsatt livssituation • Oro
• Att välja ensamhet
•
Längtan efter gemenskap•
Bidragande faktorer till depressionEn utsatt livssituation
Att leva med depression kan innebära en ansträngd livssituation där sociala relationer, arbete och livet i stort påverkas negativt. Oro kan försvåra vardagen och leda till kognitiva besvär. Till följd av detta kan det uppstå en längtan efter gemenskap men på grund av depressionen blir valet ibland ensamhet. Svåra livshändelser kan skapa oro och öka risken för att insjukna i depression. Detta skapar sämre förutsättningar för en god livskvalité.
Oro
Bygstad-Landro och Giske (2017) beskriver hur oro och ensamhet är en del av individernas vardag. De beskriver att de inte vill leva men samtidigt inte dö. Tankar av att ha valmöjlighet samt att ha förlorat allt, att vara och inte vara. Oron präglas av flyktiga tankar, tankar som tar genvägar mellan det spirituella, existentiella samt mellan problem i vardagen. Crowe et al. (2020) beskriver hur individer upplever nedsatt kognitiv förmåga på grund av att de var upptagna med sina egna tankar. Tankarna försvårade situationen i arbetlivet och hemma. Tankarna har en negativ antydan och
påverkar koncentrationsförmågan. Fokuset i oron bestod i problem och stressfaktorer, individerna upplevde till följd av oron och svårigheter med koncentrationen. En deltagare menade att oro ofta utlöstes av brist på egenvärde. Deltagare upplevde även att oron tog över deras liv då tankarna återkom utan att de kunde kontrollera det. Tankarna kunde till stor del vara destruktiva och vissa såg suicid som en utväg för att kunna bryta mönstret av oro.
Oron präglade flertalet individers vardag på ett plågsamt sätt, vissa upplevde att händelser som ägt rum för länge sedan fortfarande påverkade deras mående. En del beskrev att händelsen var lika klar som om den ägt rum i går. Oron som de upplevde i baserades ofta på livets oförutsägbara vägar och händelser som varit negativa och påverkat deras egenvärde. Att leva med dessa tankar om de förflutna kunde ge individen en känsla av att något mörkt lagt sig över deras liv som en stor börda. Oron ledde även till utmattning, sämre rutiner i vardagen och sömnsvårigheter (Holm, Lyberg, Lassenius, Severinsson & Berggren 2013).
Att välja ensamhet
En svår livssituation kan leda till att olika strategier används för att kontrollera samt frigöra smärta och förtvivlan genom exempelvis svält, självskadebeteende, perfektionism, humor, nedvärdering, självupphöjning och användning av substanser. Dessa strategier gjorde att individen kände sig isolerad och det ledde till ensamhet. Hen separerades från omvärlden, intimitet förhindrades och skapade risk att hamna utanför samhället som följd. Fasader skapades och det verkliga jaget doldes bakom dessa. Skuld och skam fick den drabbade att dra sig undan sina medmänniskor och de som stod hen nära (Bygstad-Landro & Giske 2017). Crowe et al. (2020) beskriver i sin studie hur en grupp deltagare upplevde att tankarna blev långsamma och svåra att organisera. Detta kunde påverka funktionsförmågan negativt vilket ledde till att känslan av ensamhet förvärrades. Midgley et al. (2015) beskriver i sin studie hur unga med depression dragit sig undan ifrån människor runt omkring sig. Det kan handla om att de tidigare blivit avvisade av sina medmänniskor men det förekom även i andra situationer att individen i fråga aktivt dragit sig undan. Deltagare uppgav att de kände sig isolerade ifrån sin omgivning. Vidare beskriver Midgley et al. (2015) att vissa drog sig undan från världen och sina vänner då de upplevde sig känslomässigt tömda. Det kändes då bättre att dra sig undan. Andra deltagare beskriver att stanna hemma och undvika omvärlden inte var en lösning utan förvärrade situationen ytterligare. En annan deltagare upplevde att ensamheten gjorde hen mer nedstämd och upprörd då det gav tillfälle att tänka på situationen. Några av deltagarna upplevde att de kunde prata med sina föräldrar om sina problem och att föräldrarna ter sig stöttande. Dock beskriver många av deltagarna att det förekom en viss distans ifrån föräldrarna och de drog sig undan. Det beskrivs att det fanns brister i förståelse på ett känslomässigt plan.
Att vara deprimerad kan förstås som att uppleva sig som annorlunda och märklig, de upplevde en känsla av att alla kunde se att de är deprimerade. Ensamheten ledde till att individen blev alltmer utanför och upplevde sämre tillhörighet till samhället samt sina medmänniskor. Det förekom en vilja att isolera sig för att slippa visa en glad fasad utåt. Att slippa uppleva att hen måste låtsas må bra och vara glad fastän verkligheten kändes becksvart. Det hände att lidandet hemlighölls eftersom skam är förknippat med
depression (Holm et al. 2013). Li, Shu, Wang och Li (2017) beskriver upplevelsen av att känna sig utfryst och inte längre känna sig accepterad av sina vänner när de berättade om sin sjukdom och sökte stöd. Att bli utfryst och inte accepterad ledde till ensamhet samt rädsla till att skapa nya kontakter. Tidigare intressen samt sociala aktiviteter kunde avslutas på grund av depressionen och att individen mestadels spenderade tid i hemmet. I en studie av Sheppard och Badger (2010) beskrivs dövas upplevelse av depression. Deltagare upplevde att de inte blev tagna på allvar, ansågs mindre begåvade samt svårigheter att kommunicera med omgivningen. Dessa känslor kunde göra att de döva kände sig isolerade från sin omgivning och inte fick hjälp med depressionen.
Längtan efter gemenskap
Att leva med depression innebär en känsla av att känna sig annorlunda, utfryst och begränsad vilket ledde till låg självkänsla och dåligt självförtroende. Det var svårt att söka hjälp för sin depression för de döva eftersom få inom hälso- och sjukvården kunde teckenspråk, detta ledde till att de kände sig ännu mer annorlunda. Livssituationen skapade mörka känslor av ångest, tankar på döden och ensamhet (Sheppard & Badger 2010). När depressionen slog till upplevde deltagarna att deras självkänsla, självförtroende minskade och de kände sig annorlunda och utanför. Det var svårt att bibehålla sina sociala kontakter samt skapa nya kontakter. Tidigare umgänge och intressen upptog allt mindre tid eftersom individerna inte ville utmärka sig som annorlunda (Li et al. 2017). Äldre upplevde att de kände sig annorlunda och måste anpassa sig för att inte riskera att bli utstötta från gemenskapen, detta skapade en känsla av att ständigt vara på sin vakt. Deltagarna upplevde det som att de bar en mask av normalitet för att bli fortsatt accepterade. Dessa känslor av inre stress, att inte duga, att inte kunna visa sina rätta känslor ledde till låg självkänsla och självförtroende. Depressionen ledde många gånger till en oerhörd ensamhet och längtan efter gemenskap (Holm et al. 2013).
Att känna sig stämplad som psykisk sjuk och onormal ledde till att deltagare i denna studie var rädda för att söka hjälp. De upplevde att depressionen gjorde att de inte längre uppfyllde idealen som rådde i samhället. Känslan av att vara annorlunda och inte passa in ledde till att de längtade efter gemenskap men samtidigt drog sig undan för att inte visa svaghet (Wirback, Forsell, Larsson, Engström & Edhborg 2018). Deltagarna upplevde sig som annorlunda eller psykiskt sjuka och på grund av detta dolde de depressionen bakom en fasad. De var oroliga för att riskera att bli utanför, stämplade för sin sjukdom och att detta i sin tur kunde påverka arbete och familj. Deltagarna upplevde förlust av kontroll över sitt liv. Dock fanns de vissa positiva aspekter då deltagarna upplevde att det i samhället pågick en positiv utveckling, det var lättare att söka hjälp för depression och det hade blivit mer socialt accepterat (Brijnath & Antoniades 2018).
Bidragande faktorer till depression
Livssituationen kan förstås i relation till tidigare händelser i livet. Det kan ha funnits en svår uppväxt med misshandel, övergrepp, utfrysning och en känsla av att vara annorlunda och inte passa in. Eftersom deltagarna i denna studie var döva var det svårt
att förmedla för sin familj och sina medmänniskor om vad som pågick. Deltagarna berättade att de var svårt att få stöd från sina föräldrar eftersom de inte kunde kommunicera väl med dessa. Att växa upp utan rätt stöd och hjälp ledde till att ett flertal i denna studie övervägde eller genomförde självmordsförsök. Majoriteten försökte få hjälp för sin depression och utsattheten de levde i, men de var väldigt svårt eftersom de ej kunde kommunicera effektivt (Sheppard & Badger 2010). Ward, Mengesha och Issa (2014) beskriver hur kvinnor ansåg att svåra händelser i livet bidragit till deras depression. Det kunde handla om att en närstående eller förälder avlidit eller att ha känt sig ignorerad. Kvinnorna i studien berättar även upp känslomässigt, fysiskt eller sexuellt utnyttjande. Sexuellt trauma samt övrigt trauma ledde till en känsla av maktlöshet och kvinnorna upplevde att de inte hade kontroll över sina liv. Traumat flertalet av kvinnorna upplevde i sin barndom utvecklades genom vuxenlivet. Äktenskapsproblem, oro för sina vuxna barn, att mista en närstående och brist på socialt stöd från familjen påverkade även kvinnorna som unga och äldre vuxna. Bygstad-Landro och Giske (2017) beskriver händelser identifierade under barndomen som lett fram till det nuvarande måendet. Det var en fas i hanterandet av depressionen. Att inte ha kärlek närvarande i barnets liv samt att behöva utså fysisk och känslomässig misshandel i ett förhållande satte spår för framtiden.
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att belysa patientens upplevelse av att leva med depression. Resultatet visar att patienter med depression upplever att oro är en del av deras vardag, tankarna kan ta olika former och leder till bland annat koncentrationssvårigheter och de upplever nedsatt kognitiv förmåga. Detta gav påverkan på ett personligt plan och i arbetslivet. I resultatet framkom även att individer upplevde ensamhet i samband med depression. Ensamheten fungerar som en slags sköld, ett val som både är frivilligt och ofrivilligt och är samtidigt en följd av anpassningsstrategier. Flertalet individer som led av depression kunde identifiera svåra händelser som utlöste depressionen. För de allra flesta kom depressionen smygandes, relativt obemärkt tog den långsamt över allt mer av individens psykiska hälsa. De som drabbats av en depression upplevde sig själva som annorlunda, att de inte längre passade in i samhället. Många upplevde att de längtade efter gemenskap men ofta valde ensamhet och detta kunde leda till att de blev utfrysta och riskerade att förlora sitt kontaktnät. Nedan presenteras resultatdiskussionen i förhållande till respektive subtema.
Det första subtemat som uppkom var att deltagarna upplevde mycket oro i deras vardag. Tankarna tog genvägar genom det spirituella, existentiella och problem i vardagen. De upplevde koncentrationssvårigheter som följd, nedsatt kognitiv förmåga och svårigheter att kontrollera sina tankar. En studie av Mccann, Lubman och Clark (2012) beskriver i likhet med litteraturstudien hur oron i vissa fall kunde vara så stark att det dominerade hela individens liv. Det minskade motivationen och gjorde det svårt att genomföra alla livets måsten. Oron ledde även till sämre koncentration eftersom hela tankeverksamheten var fylld av detta. Enligt Woodgate (2006) kan oro leda till att vardagen upplevs som en känslofylld berg- och dalbana, vilket skapar svårigheter till
exempel att delta i vanliga aktiviteter vilket ger svåra påfrestningar på den som drabbats. Wiklund (2003, s. 88) beskriver att hälsohinder förhindrar hälsoprocessen och därmed också upplevelsen av hälsa. Ekebergh (2015a, s. 36). Lidande kan ta form när individen känner att upplevelsen av sig själv som person hotas (Wiklund 2003, s. 101). Genom att uppmärksamma patientens berättelse, hur sjukdomen och situationen upplevs och vad välbefinnande och hälsa betyder för den personen sjuksköterskan har framför sig, så kan det ge patienten kraft och möjlighet att växa mot hälsa (Ekebergh 2015d, s. 122).
Det andra subtemat i litteraturstudien var att välja ensamhet. Detta ledde till att sociala aktiviteter undveks, tidigare intressen föll undan och personen blev allt mer ensam. Det kunde bero på anpassningsstrategier som individen använde sig av eller en känsla av att vara känslomässigt tömd. Att isolera sig kändes för vissa individer bättre men gjorde att andra mådde sämre. Campagne (2019) beskriver att ensamhet inte alltid behöver vara negativt utan kan vara positivt ifall den är självvald då det kan ge tid för reflektion, avslappning och minska stress samt främja mental balans.
Vissa deltagare önskar att de fått mer stöd ifrån sina föräldrar och förståelse för deras situation. Betydelsen av intresse och öppenhet stöds av Ekebergh (2015b, s. 70) som menar att det behöver finnas ett intresse och en öppenhet i mötet med livsvärlden. Viljan att förstå på ett nytt sätt och en vilja att förstå krävs. Ekebergh (2015d, s. 123) beskriver vikten av öppenhet, att träda ur den naturliga hållningen och vår förförståelse och istället inta en reflekterade hållning samt vara mottaglig för varje enskild situation. Dardas et al. (2019) beskriver hur unga tenderar att inte involvera föräldrarna och få stöd för sina känslomässiga problem eller depression, det ansågs motsägelsefullt. Deltagarna ansåg att föräldrarna bidrog med känslomässig oro, stress och skulle velat få mer stöd. De upplevde skam och skuld över sin depression och vågade därefter inte delge sina tankar. Rädslan för att bli stämplad som annorlunda och utfryst var stor. Vidare beskriver Ekebergh (2015d, s. 123) att det i en situation eller ett samtal behöver finnas en känslighet för vad som ses och hörs. En förmåga att kunna bli överraskad, förvånad eller berörd av det som erfarits.
Det tredje subtemat var längtan efter gemenskap som ledde till att deltagarna drog sin undan från sociala kontakter, fick lägre självkänsla samt självförtroende. Många berättade inte om sin sjukdom på grund av rädslan att bli utfrysta. Längtan efter gemenskap och depression har ett samband enligt Tiikkainen och Heikkinen (2004) som enligt deras studie kunde se en ökning av depression hos de som hade ett mindre socialt nätverk. Studien visade på att de som hade ett bra socialt nätverk, goda vänner och bra stöd från sin omgivning löpte mindre risk att bli deprimerade. Danielsson, Bengs, Samuelsson och Johansson (2011) skriver hur deltagarnas önskan av att passa in och följa normerna påverkade deras självförtroende och självkänsla. Att känna sig annorlunda skapade svårigheter att följa normen. Majoriteten berättade att det var svårt att uppnå samhällets kroppsideal, detta påverkade också känslan av annorlundaskap. Att vara unik och samtidigt vanlig ledde till en konflikt och detta skapade en identitetskris. Känslor av skam uppkom hos deltagarna när de inte kände sig tillräckliga. Wiklund (2003, ss. 111–112) menar att skam uppkommer när individen känner sig skadad eller upplever att värdigheten kränkts. Det finns då tendenser till att undvika det som orsakar skam, det kan handla om medmänniskorna runt omkring eller sig själv. Kaufman
beskriver hur relationerna till människorna i omgivningen behöver återupprättas, följande för att få bukt med skammen (Kaufman 1992 se Wiklund 2003, s. 114). Lidandet behöver bekräftas och patienten behöver reflektera över hur skammen påverkar honom eller henne i det dagliga livet. Genom att återupprätta relationerna till andra människor kan upplevelsen av värdighet stärkas (Wiklund 2003, s. 114).
Det fjärde subtemat som uppkom var bidragande faktorer till depression. Traumatiska händelser under barndomen samt dåliga uppväxtförhållanden följde individerna genom livet och påverkade deras psykiska hälsa. Bluhm, Covin, Chow, Wrath och Osuch (2014) beskriver att majoriteten av deltagarna i början av sin depression kunde identifiera svåra händelseförlopp samt en dålig period i livet som en utlösande faktor till deras psykiska ohälsa. De som insjuknade i depression hade svårt att avgöra om deras mående och tankar var normala eller om de var på väg in i en depression. Van Assche, Van de Ven, Vandenbulcke och Luyten (2019) har funnit ett samband mellan barndomstrauma och depression samt skörhet för att insjunkna senare i livet. Ett barn som utsätts för en svår uppväxt och som blir känslomässigt och psykiskt utstött kan senare i livet få depression som följd av detta. Att få förståelse och insikt inför den egna livssituationen kan hjälpa den enskilde att förstå mer om hur hälsa och sjukdom relaterar till varandra.
Deltagare upplever oro som en del av depressionen. Det orsakar lidande och i sin tur ensamhet då individen drar sig undan och spenderar mer tid i ensamhet. Enligt Arman (2015a, ss. 38–39) innebär att leva även att lida. Genom vårdande samtal kan lidandet lyftas fram i ljuset och det finns möjlighet att sätta ord på det som är svårt. Ekebergh och Dahlberg (2015, ss. 129,131) beskriver att vårdande samtal baseras på respekt inför patientens livsvärld, nyfikenhet och att skapa en god vårdrelation baserad på tillit mellan parterna. Det som nämnts ovan är betydelsefullt och bör beaktas i mötet med patienten som är deprimerad. Med hjälp av vårdande samtal får individen kraft att växa mot hälsa. Att tidigt fånga upp den som lever med depression och stötta den kan minska lidandet och ensamheten. Detta minskar på sikt belastningen på samhällsnivå samt stöttar individen att återgå till sin vardag. I dagens samhälle råder det fortfarande ett stigma att ha psykisk ohälsa. Att leva med depression är många gånger inte socialt accepterat och individen kan uppleva utanförskap och lidande. Det är viktigt att samhället arbetar för en ökad kunskapsutveckling inom psykisk ohälsa. Detta kan minska fördomarna i mötet med individen, vilket skulle kunna göra att patienter med depression söker vård i högre utsträckning samt tidigare och därmed kan individen få hjälp av hälso- och sjukvården fortare. Sjuksköterskan kan vidta tidigare nämnda åtgärder i mötet med den deprimerade patienten, dessa kan lindra lidande, förebygga sjukdom och främja hälsa, det ger förutsättningar för en god omvårdnad.
Metoddiskussion
Vi valde att genomföra en litteraturstudie då det på grund av den rådande pandemin Covid-19 inte gick att göra en kvalitativ intervjustudie. Tidsbristen gjorde även att valet blev en litteraturstudie. En litteraturstudie skapar ett perspektiv över ett mindre område, samt hjälper till att sammanfatta tidigare forskning (Friberg 2017a, s. 144). Vi inkluderade endast kvalitativa vetenskapliga artiklar för att få en bra överblick över subjektiv data samt en bred vetenskaplig grund. Med kvalitativ metod menas att
kunskap kring ett fenomen belyses. Genom modeller, beskrivningar och kategorier kan individens livsvärld, ett fenomen eller ett sammanhang i världen beskrivas (Olsson & Sörensen 2011, s.106). Författarna valde att inte basera någon del av resultatet på litteraturstudier eftersom de består i andrahandskällor, vilket innebär att källorna har tolkats och det skulle kunna minska trovärdigheten i denna studie. 8 artiklar som användes är hämtade från databasen Cinahl och 1 sekundärkälla användes då författarna inte fann tillräckligt många artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna i Cinahl. För att studien skulle ha hög kvalité valdes artiklar som är publicerade mellan 2010–2020. Detta för att säkerställa att studiens resultat är relevant och baseras på den senaste forskningen. Författarna valde att inkludera artiklar som berörde alla åldersgruppers upplevelser för att få en bra bredd på studien och för att inte exkludera någon.
Forskningsetik handlar om att ha god etik för deltagare och säkerhetsställa en rimlig balans mellan nytta och eventuellt orsakat lidande (Vetenskapsrådet 2017, s. 12). Enbart artiklar som var etiskt godkända och granskade användes till denna studie. Detta gör att våra artiklar i denna studie kan antas hålla en god kvalitet Det kan tilläggas att det uppstod svårigheter att finna artiklar inom tidsspannet 2010–2020. Forskning har bedrivits inom detta område men många studier är äldre eller uppfyllde inte inklusionskriterierna och ansågs därför inte relevanta. Flertalet artiklar belyste patientens upplevelse av att leva med depression i samband med annan diagnos. Målet var att endast inkludera artiklar där deltagarna hade depression men inte några övriga diagnoser eller funktionsnedsättningar. En av artiklarna belyste dövas upplevelse av att leva med depression. Artikelns tillförlitlighet i förhållande till vår studie skulle kunna anses mindre tillförlitlig då den speglade dövas upplevelse av depression. Slutligen resulterade detta i 9 artiklar som inkluderades, vilket kan anses medföra lägre validitet som innebär trovärdighet och reliabilitet vilket innebär hur tillförlitlig fakta är i en kvalitativ studie (Olsson & Sörensen 2011, ss. 123–124). Kvalitativa studier kräver god tillförlitlighet och trovärdighet för att anses vara tillförlitliga. (Lundman & Hällgren Graneheim 2017, s. 231).
Hållbar utveckling
Med hållbar utveckling menas att dagens behov tillfredsställs men inte på bekostnad av kommande generationers möjlighet till att tillfredsställa sina behov. Utvecklingen består av tre dimensioner: den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Dessa är beroende av varandra. Med den sociala dimensionen menas att alla människor ska ges möjligheten att tillfredsställa grundläggande behov och säkerställa ett liv med livskvalitet. Med den ekonomiska dimensionen menas det att det behöver finnas en ekonomisk utveckling för att människor ska kunna leva ett gott liv. Utvecklingen bör ha ett rättvist utfall för såväl individer som länder och ska endast eftersträvas om ett socialt välstånd ryms inom de ekologiska ramarna. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling handlar om att värna om naturen (Sandman & Kjellström 2018, s. 400). I litteraturstudien visar resultatet på att många individer känner sig utanför gemenskapen och därför väljer ensamhet, vilket på sikt leder till arbetslöshet och sjukskrivningar. Med rätt stöd och hjälp snabbt från sjukvården kan sjukskrivningarna och arbetslöshet till följd av depression minska. Detta värnar i längden om människa, samhälle och naturen. På individnivå minskar lidandet samt ökar välbefinnandet. På samhällsnivå
minskar kostnaderna för sjukskrivning, arbetslöshet samt sjukvård. För att värna om vår natur behövs det friska invånare som kan bidra till en bättre värld både ur ett globalt, socialt och på samhällsnivå.
Agenda 2030 har utarbetat 17 globala mål för att gynna hållbar utveckling. Mål 3 ska säkerställa välbefinnande för människor i olika åldrar och möjligheten att kunna leva ett hälsosamt liv. Under mål 3 finns flera delmål varav ett av dem 3.4 jobbar för att genom behandling och förebyggande insatser minska en tredjedel av fallen då människor dör på grund av icke smittsamma sjukdomar i förtid. Här ingår även att främja välbefinnande och psykisk hälsa världen över. Detta ska uppnås till 2030 (Regeringskansliet 2017). Att ha god hälsa ses som en förutsättning för att människan ska kunna bidra till utvecklingen i samhället och nå sin potential (Regeringskansliet 2017). För att kunna uppfylla globala delmålet 3.4 behöver fler insatser utformas som minskar den ökade psykiska ohälsan. Detta kan delvis uppfyllas genom att ge patienterna bättre information om behandlingsalternativ, stöd och egenvård vid depression. På samhällsnivå behöver invånarna få mer information om psykisk ohälsa för att kunna minska stigmatiseringen som råder idag. Detta kan på sikt minska lidandet hos den hjälpsökande individen. Att varje medborgare mår så bra som möjligt gynnar samhället, individen och genererar i en hållbar utveckling.
SLUTSATSER
• Psykisk ohälsa ökar i samhället och resten av världen, depression blir ett allt större problem för många individer.
• Depression kan medföra att patienten väljer ensamhet vilket kan orsaka hinder i deras vardag.
• Oro präglar ofta den deprimerades tankar och ledde till en sämre koncentrationsförmåga.
• Känslan av att vara annorlunda och inte passa in präglade den deprimerades tankevärld. Längtan efter gemenskap och bli accepterad var stark.
• Bidragande faktorer till depression kan vara en svår uppväxt, svåra livshändelser och att känna sig utanför gemenskapen.
• I mötet med individer med depression bör sjuksköterskan fokusera på ett bra bemötande där livsvärlden synliggörs.
Kliniska implikationer
• Under studiens gång upptäckte författarna att det saknades relevant forskning inom det här området och att ytterligare forskning behöver genomföras. Med mer information om ämnet kan en ökad förståelse om patientens livsvärld uppnås samt kan mer forskning och utbildning av allmänheten leda till minskat stigma och lidande för de som behöver söka hjälp.
• Ett gott bemötande kan leda till att patienten vågar dela med sig av sitt mående, sjuksköterskan kan i sin tur stödja patienten, öka upplevelsen av trygghet och främja hälsa.
REFERENSER
Arman, M. (2015a). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38–60. Arman, M. (2015b). Vårdvetenskaplig teori i utveckling. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 280–296. Bluhm, R., Covin, R., Chow, M., Wrath, A. & Osuch, E. (2014). ” I Just Have to Stick with It and It’ll Work”: Experiences of Adolescents and Young Adults with Mental Health Concerns. Community Ment Health J, 50, ss. 778-786.
Doi: 10.1007/s10597-014-9695-x
Brijnath, B. & Antoniades, J. (2018). What is at stake? Exploring the moral experience of stigma with Indian - Australians and Anglo-Australians living with depression. Transcultural Psychiatry, 55, (2), ss. 178-197.
Doi: 0.1177/1363461518756519
Bygstad-Landro, M. & Giske, T. (2017). Risking existence: The experience and handing of depression. Journal of Clinical Nursing, 27, (3-4), ss. 514-522.
Doi: 10.1111/jocn.14056
Campagne, D. (2019). Stress and perceived social isolation (loneliness). Archives of Gerontology and Geriatrics, 82, ss. 192-199.
Doi: 10.1016/j.archger.2019.02.007
Crowe, M., Porter, R., Douglas, K., Inder, M., Lacey, C., Jordan, J. & Wells, H. (2020). Patients’ experiences of cognitive functioning in recurrent depression: A qualititive study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 27, (4), ss. 321-329. Doi: 10.1111/jpm.12603
Danielsson, U., Bengs, C., Samuelsson, E. & Johansson, E. (2011). ” My Greatest Dream is to be Normal”: The Impact of Gender on the Depression Narratives of Young Swedish Men and Women. Qualitative Health Research, 21, (5), ss. 612-624.
Doi: 10.1177/1049732310391272
Dardas, L., Shoqirat, N., Abu-Hassan, H., Shanti, B., Al-Khayat, A., Allen, D. & Simmons, L. (2019). Depression in Arab Adolescents: A Qualitative Study. Journal of Psychosocial Nursing & Mental Health Services, 57, (10), ss. 34-43.
Doi: 10.3928/02793695-20190528-01
Ekebergh, M. (2015a). Hälsa – ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 28–37. Ekebergh, M. (2015b). Patientens värld – när människan blir patient. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekeberg h, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 63–75.
Ekebergh, M. (2015c). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 16–22.
Ekebergh, M. (2015d). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekeberg h, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 122–128.
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129–144.
Folkhälsomyndigheten (2018) Definitioner, mål, ramverk och uppföljningssystem för miljörelaterad hälsa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/d/definitioner-mal-ramverk-och-uppfoljningssystem-for- miljorelaterad-halsa-/?pub=53919&fbclid=IwAR1lO2URQGuXfF7W2wzk3HIJBBQTBYQclgWhskusm1r G0UlB6vXJkvMLA0I [2020-11-02]
Folkhälsomyndigheten (2020) Statistik psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ [2020-12-22]
Folkhälsomyndigheten (2020). Vad är psykisk hälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/ [2020-10-04]
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 141 - 152.
Friberg, F. (2017b). Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 187–188.
Holm, A., Lyberg, A., Lassenius, E., Severinsson, E. & Berggren, I. (2013). Older Persons’ Lived Experiences of Depression and Self-Management. Issues in Mental Health Nursing, 34, (10), ss. 757-764. Doi: 10.3109/01612840.2013.809829 Internetmedicin (2020). Depression hos vuxna.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/depression-hos-vuxna/ [2020-10-04]
Li, C.-C., Shu, B.-C., Wang, Y.-M. & Li, S.-M. (2017). The Lived Experience of Midlife Woman With Major Depression. The Journal of Nursing Research, 25, (4), ss. 262-267. Doi: 10.1097/JNR.0000000000000159
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund - Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 219 – 234.
Läkemedelsverket (2016). Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. Läkemedelsverket ss. 26–59.
https://www.lakemedelsverket.se/48d7ca/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandlingsre kommendation-lakemedel-depression-angestsyndrom-tvangssyndrom.pdf [2020-10-04] McCann, T-V., Lubman, D-I. & Clark, E. (2012). The experience of young people with depression: A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19 (4), ss. 334-340.
Doi: 10.1111/j. 1365-2850.2011. 01783.x
Midgley, N., Parkinson, S., Holmes, J., Stapley, E., Eatough, V. & Target, M. (2015). Beyond a diagnosis: The experience of depression among clinically-referred
adolescents. Journal of Adolescence, 44, ss. 269-279. Doi: 10.1016/j.adolescence.2015.08.007
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Regeringskansliet (2017) 17 globala mål för hållbar utveckling.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/halsa-och-valbefinnande/
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Scrandis, D. & Watt, M. (2013). Antidepressant Medication Management in Primary Care: Not Just Another Pill. The Journal for Nurse Practitioners, 9, (7), ss. 449-457. Doi: 10.1016/j.nurpra.2013.04.019
SFS 2014: 821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Sheppard, K. & Badger, T. (2010). The lived experience of depression among culturally Deaf adults. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17, (9), ss. 783-789. Doi: 10.1111/j.1365-2850.2010.01606.x
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kom petensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf [2020-12-22]
Tiikkainen, P. & Heikkinen, R.-L. (2004). Associations between loneliness, depressive symptoms, and perceived togetherness in older people. Aging & Mental Health, 9, (6), ss. 526–534.
Doi: 10.1080/13607860500193138
Van Assche, L., Van de Ven, L., Vandenbulcke, M. & Luyten, P. (2019). Ghosts from the past? The association between childhood interpersonal trauma, attachment and anxiety and depression in late life. Aging & Mental Health, 24, (6), ss. 898–905.
Doi: 10.1080/13607863.2019.1571017
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: 2017.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2020-01-18]
Världshälsoorganisationen (2020). Frequently asked questions.
https://www.who.int/about/who-we-are/frequently-asked-questions [2020-10-04] Ward, E., Mengesha, M. & Issa, F. (2014). Older African American women’s lived experiences with depression and coping behaviours. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21, (1), ss. 46-59. Doi: 10.1111/jpm.12046
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. Wirback, T., Forsell, Y., Larsson, J-O., Engström, K. & Edhborg, M. (2018). Experiences of depression and help-seeking described by young Swedish men. Psychology of Men & Masculinity, 19, (3), ss. 407 - 417.
Doi: 10.1037/men0000110
Woodgate, R. (2006). Living in the shadow of fear: adolescents’ lived experience of depression. Journal of Advanced Nursing, 56, (3), ss. 261–269.
Doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.04020.x
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 59–82.
BILAGA 1 – Sökhistorik
Databas Datum Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Inkluderade Cinahl 2020-12-23 Depression AND lived experience of depression NOT cancer NOT pain NOT postpartum depression 147 75 9 6 Cinahl 2020-12-24 Depression AND experience of depression AND patient experience AND living with depression AND qualitative 94 30 10 1 Cinahl 2020-12-31 Depression AND experience AND patient experience AND handling depression 13 13 1 1Författare Årtal Titel Tidskrift Land
Syfte Urval Metod Etiska
överväganden Resultat Författare: Brijnath, B. & Antoniades, J. Årtal: 2018 Titel: What is at stake? Exploring the moral experience of stigma with Indian-Australians and Anglo-Australians living with depression. Tidskrift: Transcultural
Syftet var att belysa hur olika kulturer ser på depression och upplever detta.
Inklusionskriterier: Alla med depression som härstammade från England samt Indien.
Exklusionskriterier: Alla som inte stämde in på ovan nämna kriterier. (N): 58 individer Kvalitativ studie Studien blev godkänd av Monash University Human Research forskningsetiska nämnd. Under studiens gång kom det fram att många australiensare med härkomst från Indien och England
förknippade depression med ett stort stigma. Det var svårt för de
deprimerade att söka hjälp samt berätta för sina anhöriga om depressionen.
Psychiatry Land: Australien
Författare: Bygstad-Landro, M. & Giske, T. Årtal: 2017 Titel: Risking existence: The experience and handling of depression Tidskrift: Journal of Clinical Nursing Land: Norge
Syftet var att belysa hur individer som drabbats av depression upplever och hanterar livet. Inklusionskriterier: deltagare >18 år som förstår och talar norska. Deltagarna genomgår behandling av depression och har med Beck Depression Inventory (BDI) eller Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) fått resultatet måttlig depression. Exklusionskriterier: Finns inte tydliga exklusionskriterier. (N): 18 deltagare Grounded theory, kvalitativ ansats. Godkänd av Western Norway Regional Medical and Health Research Ethics Committee. I resultatet identifierades en process “Riskera existensen” med fyra faser:
1. Omöjlig bearbetning 2. Ge ledtrådar 3. Vågad tillit 4. Mod att vara
Genomgående begrepp under denna process var: att utstå, att hoppas och skam.
Författare: Crowe, M., Porter, R., Douglas, K., Inder, M., Lacey, C., Jordan, J. & Wells, H. Årtal: 2020 Titel: Patients’ experiences of cognitive functioning in recurrent depression: A qualititive study. Tidskrift: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing Land: Studiens syfte var att undersöka patientens subjektiva upplevelse efter behandling för återkommande depression, samt dess kognitiva påverkan. Inklusionskriterier: Befinna sig inom tre månader från att ha fått diagnosen depression samt fått behandling för den. Patient/kliniker ska ha upplevt pågående kognitiva svårigheter, >18 år, engelsktalande. Exklusionskriterier: Är ej tydliga i studien. (N): 20 deltagare Kvalitativ metod Studien godkändes av New Zealand Health and Disability Ethics Committee. Alla deltagare har även givit samtycke.
Resultatet består av tre teman:
1. vara fast
2. att vara upptagen med sina tankar 3. att stoppas från
att leva ut sin fulla potential. Tema 3 upplevdes av alla deltagarna i studien.
Författare: Holm, A., Lyberg, A., Lassenius, E., Severinsson, E. & Berggren, I. Årtal: 2013 Titel: Older Persons’ Lived Experiences of Depression and Self-Management. Tidskrift: Issues in Mental Health Nursing Land: Norge
Syftet var att belysa äldres upplevelse av depression. Inklusionskriterier: > 60 år, lida av depression, prata Norska, vara Norsk medborgare och tagit hjälp av hälso- och sjukvården de
senaste 6 månaderna.
Exklusionskriterier: Alla som inte stämde in på ovan nämna kriterier. (N): 29 deltagare Kvalitativ intervjumetod. Studien godkändes av undersöknings konsiliet av Norge och Vestfolds universitet och college.
Resultatet visade på att det är svårt att vara äldre och ha depression. Många ville maskera depressionen, isolerade sig och valde att dölja den så gott de gick istället för att berätta om den.
Författare: Li, C.-C., Shu, B.-C., Wang, Y.-M. & Li, S.-M. Årtal: 2017 Titel: The Lived Experience of Midlife Woman With Major Depression. Tidskrift: The Journal of Nursing Research Land: Taiwan
Syftet var att upplysa hur kvinnor i medelåldern hanterar depression och förändringar som sker i den åldern.
Inklusionskriterier: Vara en medelålders kvinna, ha depression samt förmåga att kommunicera adekvat.
Exklusionskriterier: Allt som inte stämde in på inklusionskriterierna ovan. (N): 4 personer deltog Kvalitativ fenomenologisk studie. Studien godkändes av National Cheng Kung hospital universitetet.
Resultatet visade på att majoriteten av studiens deltagare upplevde stora svårigheter med att vara deprimerade och
medelålders och samtidigt klara av sin vardag.
Författare: Midgley, N., Parkinson, S., Holmes, J., Stapley, E., Eatough, V. & Target, M. Årtal: 2015 Titel: Beyond a diagnosis: The experience of depression among clinically-referred adolescents. Tidskrift: Journal of Adolescence Land: England
Syftet var att beskriva tonåringars upplevelser av att leva med depression. Inklusionskriterier: Fått diagnosen depression med måttlig till svår försämring, skattad med KSADS-PL, åldern 11–17. Exklusionskriterier: Tonåringar med: utvecklingsstörning, inlärningssvårigheter, ätstörningar, bipolär sjukdom typ 1, schizofreni och graviditet. (N): 77 deltagare Kvalitativ metod Studien är godkänd av Cambridgeshire 2 Research Ethics Committee och Addenbrookes Hospital Cambridge UK. Inför deltagandet i studien gavs samtycke av deltagarna och för de som var <16 gavs även föräldrarnas samtycke. I resultatet framkommer fem teman: 1. Förtvivlan, elände, tårar. 2. Våld och ilska
mot andra samt sig själv. 3. En dyster syn på allt. 4. Avskärmning och isolering från världen. Utbildningens betydelse.
Författare: Sheppard, K. & Badger, T. Årtal: 2010 Titel: The lived experience of depression among culturally Deaf adults. Tidskrift: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. Land: USA
Syftet var att ta reda på hur döva människor hanterar sin depression och upplever denna. Inklusionskriterier: Vara döv samt vara född av hörande föräldrar och lida av depression.
Exklusionskriterier: Alla som inte stämde in på ovan nämna kriterier. (N): 9 individer Kvalitativ fenomenologisk studie. Studien godkändes av forskningsetiska nämnder vid University of Arizona. Intervjuer genomfördes och alla svar transkriberades.
Deltagarna påvisade att de var svårt att vara döv i vårt samhälle, att inte kunna kommunicera med sina medmänniskor skapar en känsla av isolering. De flesta vittnade om svåra uppväxtförhållanden, att bli missförstådd och inte känna samhörighet med övriga. Författare: Ward, E., Mengesha, M. & Issa, F. Syftet är att undersöka äldre afroamerikanska kvinnors Inklusionskriterier: >60 år, deltagare som själva identifierar sig som afroamerikansk Kvalitativ metod Deltagarna i studien har fått skriftlig information där
Resultatet visar att kvinnorna inte såg depression som en sjukdom utan en
Årtal: 2014 Titel: Older African American women´s lived experiences with depression and coping behaviours. Tidskrift: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. Land: USA upplevelse av att leva med depression och vilka beteenden som används för att hantera den.
kvinna, fått 16 poäng eller mer på Centre for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D). Exklusionskriterier: Deltagare med
suicidala tankar samt obehandlat alkohol-eller drog missbruk. (N): 13 deltagare
de givit
samtycke till att delta i studien. Studiens syfte, risker, fördelar och konfidentialitet förklarades också för deltagarna. reaktion av svåra omständigheter i livet. De ansåg
fortsättningsvis inte att det var nödvändigt att söka professionell behandling för sin depression.
Författare: Wirback, T., Forsell, Y., Larsson, J-O., Engström, K. & Edhborg, M. Årtal: 2018 Titel: Experiences of depression and Help-Seeking Described by Young Swedish Men. Tidskrift: American Psychological Association Land: Sverige
Syftet var att belysa unga svenska mäns erfarenheter av depression och att söka hjälp. Inklusionskriterier: Ålder 18-32 år, har en pågående
depression och varit i kontakt med
sjukvården.
Exklusionskriterier: Alla som inte stämde in på ovan nämna kriterier. (N): 13 män deltog Kvalitativ studie Deltagarna fick godkänna studien via brev. Alla svar var anonyma. Tillstånd fanns från Karolinska universitetet.
Visade på att många svenska unga män som lider av depression upplever skam, rädsla och vet inte hur de ska kunna må bättre. De upplevde sig själv även som mindre manliga. Detledde till att de drog sig undan och inte deltog i sociala sammanhang.
