Lärarna och IKT

Full text

(1)Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap. Examensarbete 10 poäng. Lärarna och IKT The teachers and ICT. Stefan Pernmo Kalle Björklund. Lärarutbildning 60 poäng Höstterminen 2005. Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Marie Leijon.

(2)

(3) Malmö Högskola Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap. Sammanfattning Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) Lärarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola.. Syftet med denna undersökning är att försöka förstå ifall lärarna ser några problem med IKT, samt om man känner obehag eller förtrogenhet med IKT. Vi vill även undersöka om lärarna anser att de får en kontinuerlig fortbildning inom den moderna teknologin. För att nå syftet har vi använt en kvalitativ metod med totalt elva intervjuer. Den litteratur som presenteras belyser tidigare undersökningar kring lärarens roll och de samband som finns mellan IKT och pedagogiska mål. Resultatet av vår undersökning visar att ett viktigt hjälpmedel för läraren är att aktivt deltaga i elevernas kunskapsinsamling. Undersökningen visar också att det är viktigt med baskunskaper inom IKT, samt att mycket av lärarnas vidareutbildning sker efter eget behov. Slutsatsen av vår undersökning visar att lärarna har en god baskunskap om IKT samt att de kontinuerligt ser nya behov att kompetensutveckla sig. Förslag på vidare forskning skulle vara hur man bäst går tillväga för att erhålla tillförlitligt material när man söker på Internet.. Nyckelord: Elevkännedom, fortbildning, IKT, kompetensutveckling.. Stefan Pernmo Farshult 570 72 Fagerhult. Kalle Björklund Skamhed 10 780 50 Vansbro. Handledare: Marie Leijon Examinator: Elisabeth Söderquist.

(4)

(5) Förord Vi vill här passa på att tacka våra kollegor på respektive skolor som ställt upp som respondenter. Vi vill även tacka våra vänner och bekanta samt handledare som har stöttat oss med råd och anvisningar om hur vi skulle fortskrida i vårt arbete. Ni skall alla ha ett stort och hjärtligt tack alla!.

(6)

(7) Innehåll 1. Inledning. 9. 1.1 Förförståelse. 10. 1.2 Bakgrund. 11. 1.3 Syfte och problemformulering. 12. 2. Litteratur. 13. 2.1 Stora ekonomiska insatser på IKT. 13. 2.2 Teknik och Pedagogiska mål. 14. 2.3 It-stress, informationsflöde och teknikflöde. 16. 2.4 Den fjärde basfärdigheten. 17. 3. Metod. 19. 3.1 Urval. 20. 3.2 Standardisering och struktur av intervjun. 20. 3.3 Missiv. 21. 3.4 Intervjun. 21. 3.5 Sammanställning av intervjuerna. 21. 4. Resultat. 23. 4.1 Förklaringar 4.1.1. 23. Resultatförståelse. 23. 4.2 Kategori elevkännedom. 24. 4.2.1 4.2.2. Vilket språk används av eleven Att lära känna människor, personkemi. 4.3 Kategori lärarnas arbetssätt 4.3.1 4.3.2 4.3.3 4.3.4. IKT för samspel mellan människor, kommunikation. IKT användning efter behov Grundkunskaper Söka nya informationsvägar. 4.4 Kategori fortbildning. 4.4.1 4.4.2. Grundutbildning/Behovsanpassad fortbildning Sammanfattning. 24 25. 25 26 27 27 28. 29 29 30. 5. Diskussion av kategorierna. 31. 5.1 Kategori elevkännedom. 31.

(8) 5.2 Kategori lärarnas arbetssätt 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4. IKT för samspel mellan människor/kommunikation IKT, användning efter behov Grundkunskaper Söka nya informationsvägar. 31 31 32 32 33. 5.3 Kategori fortbildning. 33. 5.4 Skillnader eller likheter. 34. 5.5 Intervjuproblem. 35. 5.6 Förslag till fortsatt forskning. 36. 6. Källförteckning. 37. 6.1 Litteratur. 37. 6.2 Artiklar. 38. Bilaga 1 Missiv. 39. Bilaga 2 Frågor till lärarna. 41.

(9) 1. Inledning Äntligen är veckan slut! Huvudet är tungt och ögonen bultar. Skönt, nu kan vi gå hem efter en arbetsvecka, där elever och kolleger i strid ström har önskat hjälp av oss med olika tekniska problem. Under veckan har vi hört följande frågor: ”Kan du hjälpa mig med skannern? Jag skall börja redigera videofilm, hur gör jag det? Jag har problem med e-mailen? Jag kommer inte ut på Internet. Kan du hjälpa mig, för vi skall lämna in en uppgift i nästa vecka?” Detta var bara en liten del av frågor som kan uppkomma under en vecka i skolans värld och en del av vad som ingår i dagens moderna IKT1-skola. Många känner teknikstress (ibland formulerad som IT2-stress) i skolan. För oss är det ett faktum som tillhör vardagen inom skolans värld. Dagens moderna skola innehåller en rad olika elektroniska tekniska hjälpmedel som kan orsaka teknikstress hos undervisande lärare. För att klargöra vad vi menar med tekniska hjälpmedel, kan vi nämna en rad vanliga exempel: datorer, kopiatorer, digitala videokameror och digitala kameror, skanners, video och tv-apparater, dvd-spelare, bildprojektorer samt naturligtvis vårt dagliga behov av Internet. Vi vill i denna undersökning inrikta oss på lärarnas dagliga kontakt med teknisk utrustning, information och kommunikationsteknik (IKT1) enligt definitionen ovan. Vilka problem ställs den undervisande läraren inför i dagens skola? I detta arbete vill vi försöka förstå hur lärarna upplever sitt arbete med ny elektronisk teknik och det stora informationsflödet som finns i deras undervisning. Vi som arbetat med detta examensarbete heter Kalle Björklund och Stefan Pernmo. Undersökningen inför detta arbete har skett vid två gymnasieskolor, en i Mellansverige med ca 300 elever samt vid en i södra Sverige med ca 500 elever. Båda skolorna har inspirerats utav KK-stiftelsens olika projekt med IT-satsning i skolan.. 1. IKT, Information och Kommunikationsteknik, är dels en kombination av IT, informationsteknik, som gäller det mera tekniska i överförandet av datoriserad information, samt metoder att framställa information så att den blir lättbegriplig och lättförstålig. Och dels kommunikation som innebär att åstadkomma välfungerade interaktiv kommunikation med olika medier mellan olika personer eller grupper. ( Egidius, 2002) Engelska översättningen av IKT är ICT 2 Uttrycket IT, står för Informationsteknik, och är elektronisk bearbetning och överföring av information med datorer, telefax, video osv. men de senaste åren har den nya kommunikationstekniken (IKT) tagit allt mer plats i vårt samhälle. ( Egidius, 2002). 9.

(10) Då vi båda arbetar som lärare inom dataområdet, samt är mer eller mindre ansvariga för datorkompetensutvecklingen inom våra respektive skolor har vi under flera år upplevt att kollegor behöver hjälp och stöd, när det gäller ny elektronisk utrustning, detta för att kunna bedriva sin undervisning på ett tillförlitligt sätt. Vid båda undersökningsskolorna har såväl lärare som elever tillgång till datorer och annan elektronisk utrustning. Dessa skolor har arbetat med denna teknik i minst 10 år, vilket ger oss ett bra underlag för undersökningen. Vår uppfattning är, att lärarna arbetar väldigt olika. En del enligt ”gamla” invanda metoder och andra arbetar fullt ut med hjälp av den nya tekniken. Vi tror också att det finns en grupp lärare som inte riktigt vet hur de ska arbeta. De vet inte om de ska använda nytänkande eller redan välbeprövade metoder. Inom skolans värld, liksom inom andra områden, är mentorer av stort värde. När man känner sig lite osäker tar man ofta hjälp av en kollega eller mentor och får förhoppningsvis ett bra svar som hjälper läraren i sitt arbete. Vi vill försöka förstå hur just de här olika lärartyperna försöker använda den nya tekniken. Har de fått den utbildning och fortbildning som krävs för att de ska kunna utföra sitt arbete till fullo?. 1.1 Förförståelse Vi arbetar som lärare inom datorområdet vid undersökningsskolorna och genom vår centrala roll på skolorna, medför detta viss påverkan på vår objektivitet. Johansson Lindfors anser i boken Att utveckla kunskap (1993) att det är viktigt att förhålla sig objektiv när man utför sin studie och i och med att vi satt ihop frågorna till våra intervjuer utifrån tidigare erfarenheter och funderingar, kan det vara av intresse att man som forskare redogör för eventuella fördomar, föreställningar och egna erfarenheter. Därför var det viktigt att beakta detta inför vår problemställning. I all forskning som sker, finns det en viss grad av tolkning, vilket påverkar slutsatserna i större eller mindre grad. Faktorer som social bakgrund, utbildning och praktiska erfarenheter kan påverka vilket angreppssätt man intar gentemot studierna (Johansson Lindfors, 1993). Vi har försökt att vara så objektiva som det går, men vi menar att vår förståelse i detta arbete varit en tillgång eftersom vi arbetar nära våra kollegor. Dels har vi lättare kunnat formulera våra syften och problemformuleringar efter de erfarenheter vi besitter, dels har vi lättare kunnat tyda resultaten efter våra egna erfarenheter och kunskaper. Vi. 10.

(11) har även sett en klar fördel i att vi har en god relation till våra kollegor, vilket gör att alla vet att vi måste se på detta på ett fackmässigt sätt för att erhålla ett bra resultat.. 1.2 Bakgrund I vår undersökning ska vi försöka förstå om lärarna idag klarar av att hantera all den information som man har tillgång till via IKT, samt om de får möjlighet till den kompetensutveckling som krävs för att de ska klara av ett pedagogiskt arbete i det moderna IKT-samhället på 2000-talet. I styrdokumentet Lpf 94 kan man läsa följande att eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt samt att de skall träna sig i att tänka och granska fakta kritiskt. Läraren är ju den som skall vägleda eleverna inom referensramen för styrdokumentet och stimulera till att eleverna känner engagemang i en uppgift. Dewey skrev redan år 1900 (enl. Egidius, 1999, 2000, 2002) att läraren inte bara ska ge konkretion och åskådlighet utan göra de unga vana vid att pröva idéer och uppslag i verkligheten. Vidare säger Dewey att eleverna ska samla information som kan hjälpa dem att lösa ett problem samt att man skall lära sig och vänja sig vid att kritiskt granska den information man erhållit och att eleverna skall kunna formulera hypoteser utifrån den kunskap de redan har. Detta gör att läraren inte använder läxläsning och läroboken som den enda vägen till kunskap utan läraren har fått en annan roll på 2000-talet där utmärkandet är att lärandet, i stället för undervisningen, sätts i centrum (enl. Egidius, 1999, 2000, 2002). Läraren av idag har ju fått IKT till sin hjälp men IKT är ingen ersättare för läraren men den kommer att vidga vyerna för mänskligt lärande (Carlgren & Marton, 2000). För att lärandet skall kunna utvecklas krävs att skolan av idag ständigt måste ifrågasätta sina undervisningsmetoder, resultat och mål. (Skolverket, Lpf 94) Det gäller att vara förberedd på den snabba utvecklingstakt som IKT i skolan har, vilket gör att skolan har ansvar för att eleverna får tillgång till läromedel, IKT-baserade hjälpmedel samt god handledning för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Eftersom förändringstakten är så stor så finns det behov av att lärare får möjlighet till den kompetensutveckling. som. krävs. för. att. talet.(Skolverket, Lpf 94).. 11. professionellt. undervisa. på. 2000-.

(12) 1.3 Syfte och problemformulering Syftet med denna undersökning är att försöka förstå ifall lärarna ser några problem med IKT, känner något obehag på grund av IKT eller om de förtrogna med IKT i sina arbetssituationer, och om detta skiljer sig mellan olika lärartyper. •. Upplever lärarna att de kan hantera det stora informationsflödet som medföljer IKT?. •. Upplever lärarna att de får den fortbildning som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter?. •. Finns det någon mätbar skillnad/likhet i IKT-kunskaper mellan olika typer av lärare?. 12.

(13) 2. Litteratur Litteraturavsnittet tar upp de ekonomiska insatserna från tidigt 1990-tal när det gäller satsningar på både utrustning och kompetensutveckling av personal inom IKT. Vidare visas vilken betydelse de pedagogiska målen har tillsammans med IKT användning i skolan för att sedan övergå till att titta på vilka nya kunskaper som krävs för att hantera det stora informationsflödet som IKT användning innebär i skolans värld. Eftersom mycket av informationen som finns angående IKT snabbt blir föråldrad och många av våra funderingar figurerat i litteraturen under de senaste tio åren, kommer de flesta av våra hänvisningar vara allt från numera historisk litteratur, till nyligen utgivna artiklar och publikationer från Internet eftersom vår problemformulering har varit aktuell under en längre tidsepok.. 2.1 Stora ekonomiska insatser på IKT Under flera decennier har man utrett och diskuterat användning av modern teknik i skolan och hur man skall använda detta på bästa sätt. För att inte fördjupa sig för mycket i historien, nöjer vi oss med att titta på året 1994, då stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling grundades, mer känt under namnet KK-stiftelsen. I detta skede såg man ett behov av att anslå ca 1 miljard kronor på satsningen ”IT i skolan3”. Ett litet urval av kommunbaserade skolor skulle ingå som ett första steg mot ny teknik i skolan (Riis, 2000). Detta år startade en explosionsartad teknologisk utveckling. Det fanns de som var kritiska och såg farhågor med teknikens framfart. Vid detta tillfälle började man prata om ”IT-ism” (Riis, 2000). Under de kommande åren 1996-1999 satsade KK-stiftelsen på en rad utvecklingsprojekt så som ”fyrtornsprojektet” och ”ITiS” för att på bred front utveckla tekniken och då framförallt datorn, som ett ”lärande verktyg” (Riis, 2000). Detta gjordes med blandat resultat som ni kan se nedan. Skolverket har sedan starten kontinuerligt genomfört gallupundersökningar, som visar vilken utvecklingstakt man uppnått. Vi väljer dock att endast hålla oss till undersökningarna mellan 2001-2004 för att se vad dessa säger. I KKS-rapport (Lovén, 2001) då 4 800 lärare tillfrågades och där man erhöll en 70-procentig svarsfrekvens, kan man utläsa att den stora ekonomiska satsningen som påbörjades, hade givit resultat. Lärarna som tillfrågades var spridda över ett hundratal olika skolor i landet. Man kan utläsa att mindre än hälften av lärarna har 3. Förkortas ITiS. 13.

(14) stor användning av datorn i sin undervisning och att ungefär en tredjedel anser sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Man ser även i denna undersökning att de flesta lärarna anser att bristen på egen kompetens utgör det största hindret för att använda IT på ett tillfredställande sätt i undervisningen. Vidare gjordes en ny uppföljning av KKS (Ferndahl, 2002). Där tillfrågades 1 195 lärare slumpvist utvalda från ett hundratal skolor i landet och man erhöll en svarsfrekvens på 72 procent. Här ser man att de enträgna insatserna sakta men säkert börjar ge resultat på området, där det gäller att använda datorn i undervisningen. Nu anser över hälften av de tillfrågade att de har en tillfredställande eller tillräcklig kompetensnivå för att hantera IT området. Under 2004 genomfördes den senaste4 publicerade undersökningen av KKS (Cæsar & Ehneström, 2004). Vid detta tillfälle tillfrågades 1 200 lärare spridda på ett 100-tal slumpvis utvalda skolor svarsfrekvensen blev 70 procent. Fortfarande märks en positiv trend i att läraren anser att de har stor nytta av datorn som verktyg, även om trenden har stagnerat något. Däremot framkommer återigen, precis som 2001, att lärarna anser sig ha för dålig kunskap och kompetensnivå, vilket enligt deras utsago beror på att de inte har tillräckliga ekonomiska resurser för att nyttja datorn som ett verktyg i undervisningen. De menar att användning av IT ökar kunskapen och till det behövs en varaktighet i den kompetensutveckling man behöver, vilket genomsyrar utvecklingen. Men för att detta skall upprätthållas ser man ett behov av ekonomiska resurser. I Säg IT det räcker (Nissen, 2002) påpekas att i de flesta projekt är kompetensutveckling en omfattande delmängd av kostnaden för all pedagogisk personal. Det menas här att det är viktigt att man inte sätter in en enskild kompetensutveckling som varar under en kortare tid, utan den måste bestå av en kontinuitet under hela den aktiva karriären som lärare. Man måste våga satsa resurser, pengar, tid, eller personal, för att kunna utveckla skolan mot framtiden.. 2.2 Teknik och Pedagogiska mål För att få ett bra samspel mellan teknik och pedagogik så behövs en referensram eller stomme. I Tillkopplad eller frånkopplad (Healy, 1998) kan man läsa att en lärare bittert har påpekat följande: ”När datorerna kom var de så enkla att vem som helst kunde lära sig att handskas med dem. Men nu har hårdvaran och mjukvaran blivit så komplicerade, 4. Publicerad hösten 2005. 14.

(15) eftersom man lagt till en massa nya tillbehör som för det mesta är helt onödiga, att man måste vara expert bara för att hålla igång det hela. Jag är verkligen besviken. Hela verksamheten håller på att tas över av teknikdårar som i grund och botten inte vet någonting om pedagogik, men som ändå har börjat ta makten över verksamheten ifrån lärarna.” (Healy, 1998, s. 27) Skolan påverkas ständigt och kontinuerligt beroende på att faktorer som man ej kan styra över förändras, t.ex. politiska beslut, teknikutveckling, attitydförändringar hos elever eller att konkurrensen förändras inom det egna upptagningsområdet. Skolans värld blir allt mer komplex och vi kan ej nöja oss med att enbart betrakta en begränsad och definierad marknad (Ahrenfelt, 1995, 2001). För att ett giltigt pedagogiskt mål skall uppnås, måste man utforma en referensram och detta skall göras av en projektgrupp eller liknande som är välinformerad när det gäller pedagogisk IKT. Många skolor rusar in i den nya tekniken utan att ta hänsyn till vilken komplexitet som man lever i och man ställer sig inte de viktiga frågorna som gäller vilka pedagogiska mål som skall uppnås och att man framtar en långsiktig planering på hur utrustning skall användas och underhållas samt hur man utbildar och fortbildar den lärarpersonal som arbetar med undervisning. Det är viktigt att besluten om hur dessa mål nås fattas av väl sammansatt grupp där både teknisk och pedagogisk kompetens finns (Healy, 1998). I KK-stiftelsens rapport (Cæsar & Ehneström, 2004) pekar man på att det finns en rad olika moment som man måste ta hänsyn till för att få ett tillfredställande resultat när man skall nyttja IKT i skolundervisning. Det är viktigt att man i hela den totala bilden för den enskilda skolan tar hänsyn till alla pusselbitar som behövs. Man menar här att man bör göra en konsekvensanalys där man måste ha tittat på vilka faktorer som kommer att påverka ens val både på kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. För att erhålla ett långsiktigt perspektiv gäller att man har en väl fungerade organisation som är väl insatt dels i pedagogiska frågor, dels i tekniska frågor inom IKT. Navet i organisationen. skall. vara. en. skolledare. med. god. ledningskompetens. och. samordningsförmåga som har förmågan att se vilka delar som krävs för att allt skall fungera. Vidare menar man att man måste lägga en långsiktig budgetering då utrustning som t.ex. datorer, lokaler, nätverk, personal och underhåll kostar pengar, men man bör även se kortsiktigt att mjukvaror och utrustning ständigt utvecklas vilket kan innebära att kompetensutveckling av personal på olika plan behövs, vilket medför att man ibland får 15.

(16) sätta in snabba åtgärder som kräver ekonomiska insatser. Man menar även att det är viktigt att man ser på det lokala behovet och inte förhastar sig och att det finns tid för reflektion för att kunna utvecklas till att vara en skola i dagens IKT-samhälle.. 2.3 It-stress, informationsflöde och teknikflöde I en artikel från tidningen Arbetsliv (2001) kan man läsa om en enkät, där 305 anställda inom IT-branschen intervjuats per telefon och där det har visat sig att var fjärde arbetande inom IT-branschen ofta känner sig stressad och var femte känner sig ofta otillräcklig på arbetet. I samma artikel går att läsa att drygt hälften av de 305 utfrågade känner sig ofta eller någon gång psykiskt utmattade och tomma på energi. Vidare beskrivs i artikeln att det finns stress och orosfaktorer i och med dagens teknik. Det kan t.ex. vara IT-stress, informationsöverhopning när det gäller att leta information på Internet och ständigt ny teknik att lära. En skribent skriver i The Atlantic Journal följande stycke: ”Hur mycket du än försöker, kommer du efter i utvecklingen. Det är ständigt ökande press för att orka med tempot man förlorar fotfästet. Vetenskapen gör nya upptäckter i en takt som gör att man hopplöst famlar efter häpnad. Allt går för högtryck. "Mänskligheten klarar inte mycket mer.” (KK-stiftelsen, refererad i Gennerud, 2000) Året då denna artikel skrevs var 1833. Det är inte bara IT-stressen och informationsflödet som ökar utan även teknikflödet. Al Rudnitsky (enl. Healy, 1998) anser att de flesta lärare inte har något som helst begrepp om vad de borde göra med sina datorer. ”De är redan pressade av sina vanliga plikter att de inte har tid att förbereda sina lektioner i ett helt nytt medium.” (Healy, 1998, s. 27) Många föräldrar och lärare säger att ”det är ju bara ett verktyg” (Healy, 1998). Healy håller inte med om det. Hon anser att oavsett vad man tycker om IT, så är inte datorn eller den mjukvara den använder, enbart ett verktyg. ”För det första finns det undersökningar som visar att folk i högre grad reagerar på och behandlar datorer (oavsett mjukvara) som ’mänskliga’ än som maskiner. För det andra, i samma stund som mjukvaran kommer in i bilden får vi underordna oss programmerarens syften, kunskapsbas, intressen och fördomar (oavsett de är medvetna eller ej).” (Healy, 1998, s. 29). 16.

(17) 2.4 Den fjärde basfärdigheten5 Till följd av all informationstillgång ställs det krav på lärarna att dels kunna granska källkritiskt, dels veta att elevens arbete inte är ett plagiat. Lärarna bör kunna handleda och hjälpa eleverna att hantera informationen med ett gott omdöme. Enligt Almqvist (2005) menar han att lärarens roll måste vara aktiv och där läraren manar på eleverna att tänka kritiskt och att eleverna hela tiden ställer sig följdfrågor. Han menar att det är viktigt att man lägger tid på att ge eleverna referensramar om hur man tänker kritiskt och hur man använder informationstillgången på bästa sätt. Även Carlgren & Marton (2000) menar att en vikigt bit i att nå kunskap är att den kommer i naturlig ordning. Skall eleverna nå en kvalitet i sitt informationssökande inom ett kunskapsområde måste man först erhålla baskunskaper och grundfakta inom ett område. Därefter tar man nästa steg för att lära sig se sammanhang och efter detta skapar man sig en djupare förståelse för att kunna nyttja sin kunskap. Läraren kan här hjälpa eleverna att tänka effektivt genom att lära dem baskunskaper och fakta t ex. om hur man hanterar stora informationsmängder och hur man kan dra meningsfulla slutsatser av den information man erhåller. (Healy, 1998) Enligt Rasks (2000) skrivelse från KK-stiftelsen menar han att Internet har revolutionerat vårt informationsutbyte. Han menar att eftersom så mycket information nu finns tillgänglig har behovet av traditionell informationsförmedling minskat. ”De elever som ska kunna klara av 2000-talet måste kunna hantera de åtta S:n, söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa information på ett sådant sätt att den utvecklas till denna kunskap. Här ingår också förmågan till värdering och kritisk analys som en mycket viktig förutsättning. Att hjälpa eleverna att utveckla denna ’fjärde basfärdighet’ är en stor och spännande utmaning för den svenska lärarkåren.” (Rask, KK-stiftelsen, 2000, sid. 12ff). 5. Övriga tre basfärdigheter är läsa, skriva och räkna.. 17.

(18) 18.

(19) 3. Metod Syftet med denna undersökning är att vi skulle försöka förstå hur läraren upplever sig kunna hantera det stora informationsflödet som medföljer IKT och om läraren upplever att han eller hon får en kontinuerlig fortbildning för den moderna teknologin som gör det möjligt att kunna bedriva ett pedagogiskt arbete samt om det fanns någon mätbar skillnad på IKT-hanteringen mellan olika lärartyper För att uppnå detta har vi valt att använda en kvalitativ undersökningsmetod. Hartman talar om en livsvärld i sin bok Vetenskapligt tänkande (1998, 2004). Där beskriver han hur människor har sin egen livsvärld (en uppfattning om hur man upplever sin situation). Med en kvalitativ undersökning kan man alltså försöka förstå hur lärare förhåller sig till IKT. Eftersom varje forskningsbart problem utgår ifrån en eller flera frågor, problem och funderingar, måste vi som forskare väga fördelar och nackdelar i val av metod. Olsson och Sörensen (2001) karaktäriserar för- och nackdelarna i sin bok Forskningsprocessen. De menar att om jag som forskare står ”innanför” och ofta har långvarig kontakt med försökspersonen lätt blir subjektiv. Om jag misstänker att mina frågor kommer att gå på djupet kan man kalla undersökningen kvalitativ. Om vi däremot hade stått ”utanför” och har distans eller ingen kontakt med intervjupersonerna och vill beskriva eller förklara ett utfall av genomförda mätningar, kan forskningen kallas kvantitativ. Eftersom vår undersökning handlar om hur lärarna upplever IKT i sitt arbete, ville vi undersöka lärare i vår närhet, dvs. våra kollegor och arbetskamrater. Om vi jämför Olsen och Sörensens (2001) karaktäriseringar av för- och nackdelar så var en kvalitativ undersökning bäst för oss. Vi är personligt bekanta med dem vi vill undersöka. I och med att vi börjat med vårt arbete, kände vi att vi inte kunde sätta fingret på problemet utan att problemformuleringen hade vuxit fram. Resultatet kom att grunda sig på ett förhållandevis fåtal individer. Intervjuerna som vi gjorde fick oförutsedda följdfrågor. Enligt Patel och Davidson (2003) är syftet med kvalitativa undersökningar att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserande kunskap som ofta erhålls, när vi använder kvantitativa metoder. Ambitionen är att försöka förstå och analysera helheter. Den kvalitativa bearbetningen präglas också ofta av just den som genomför arbetet. De menar också att inom ramen för den här studien och de medel som vi förfogade över, eller som Widerberg (2002) beskriver det: Kvalitativ forskning syftar till att. 19.

(20) klargöra ett fenomens karaktär eller egenskap, medan kvantitativ forskning handlar om att fastställa mängder, vilket tyder på att vår undersökningsmetod är kvalitativ.. 3.1 Urval För att samla in material till vår undersökning intervjuade vi fem lärare på skolan i Mellansverige och sex lärare på skolan i södra Sverige. Orsaken till att det blev fler intervjupersoner på skolan i södra Sverige var att en extra lärare kom och bad om att få vara med och vi såg det som en tillgång med fler intervjuer, vilket ger ett större underlag för undersökningen. Eftersom vi även ville se om det fanns någon mätbar skillnad på IKT-användningen mellan olika typer av lärare, t ex. en nyutexaminerad lärare kontra en lärare som arbetat inom skolans värld i minst 20 år har valet av intervjupersoner, respondenter, skett enligt följande urval: •. nyutexaminerad lärare. •. lärare som arbetat i skolan minst tjugo år. •. lärare som ur våra ögon sett var kunnig på data. •. lärare som ur våra ögon sett var mindre kunnig på data. •. lärare som gått ITiS utbildningen. För att snabbt nå det urval av de personer vi ville intervjua, har vi inte tagit någon hänsyn till genusperspektivet. Urvalet blev blandat kvinnor och män helt apropå tillgången av kollegor som kunde ställa upp på vår intervju. (Utfallet blev ändå nästan 50/50). För att läsaren inte ska kunna bilda sig en uppfattning om vilken respondent som svarat vad och påverkas av detta med hänsyn till genusperspektivet, kommer vi inte att göra någon närmare beskrivning av detta i resultatavsnittet.. 3.2 Standardisering och struktur av intervjun Vi har utgått ifrån att vår intervju i princip skulle vara en hög grad av standardisering, dvs. vi har formulerat frågorna och bestämt i vilken ordning de ska ställas. Den främsta orsaken till att vi har denna form, är att om man ändrar på den exakta ordalydelsen, eller ställer frågorna i en annan ordning, kan det påverka vilka svar som ges (Hartman, 1998, 2004). Eftersom frågorna handlar om hur intervjupersonen upplever vissa situationer i en skola, dvs. svaren är från början ganska begränsade, faller det sig naturligt att själva. 20.

(21) strukturen på intervjun och svarsutrymmet har en ganska låg grad av strukturering. (Hartman, 1998, 2004) När vi satte samman frågorna utgick vi från den problemformulering som vi hade. Vi ville sammanställa frågorna så att lärarna inte kunde svara ja eller nej. Vårt syfte utgick ifrån att vi ville erhålla lärarens egna tankar om hur man upplever sin situation i dagens skola. Formuleringen av frågorna har konstruerats så att de skall kunna öppna för diskussion under intervjutillfället. Därför har vi använt frågeställningar som: Vad anser du..? Hur upplever du..? Vilken betydelse har..? (Rienecker, Jörgensen, 2000). 3.3 Missiv Innan intervjun fick de utvalda lärarna ett brev med en förklaring på vad detta arbete gick ut på och att deras svar endast ska tolkas och läsas av oss. (se bilaga 1.). 3.4 Intervjun För att vi skulle få en så kvalitativ intervju som möjligt, valde vi att dela ut frågeställningen före intervjun, (se bilaga 2.) så att intervjupersonerna skulle kunna förbereda sig väl inför intervjun. Vi är medvetna om att intervjupersonerna kan känna obehag och olust av situationen, eftersom vi använder band/video för att dokumentera hela intervjun (enl Kvale, 1996, refererad i Bryman, 2002). Banden har vi sedan lyssnat på och skrivit ner, intervju för intervju. Enligt Kvale (1997) som menar att det inte finns någon standardiserad form eller kod för utskrift av en intervju, valde vi att sammanfatta de delar av intervjun som vi ansåg inte innehöll så mycket information av värde. Det är viktigt att för respondenternas skull, genomföra intervjuerna på en så bekväm och trygg plats som möjligt vilket oftast var lärarens klassrum eller ett avskilt rum på skolan.(Bryman, 2002) De lärare som deltog i vår undersökning har läst och godkänt våra tolkningar av deras svar, och de fick ett erbjudande om att få en kopia av ett färdigt arbete om de så önskar.. 3.5 Sammanställning av intervjuerna Efter det att vi hört på intervjuerna ett flertal gånger och läst våra nedskrivningar av alla intervjuer har vi funnit några återkommande teman/kategorier. Dessa har vi sedan försökt strukturera för att hitta underteman och för att sedan kunna få fram gemensamma nämnare, svar, ifrån våra intervjupersoner. 21.

(22) Bryman (2002) gav oss en del råd när vi skulle hitta gemensamma nämnare för de teman/kategorier vi valt: Vilken generell kategori är just denna information ett exempel på och vad representerar och handlar den om?. Vilket tema är denna information från respondenten ett exempel på? För att försöka hitta mer ny fakta eller få gammal fakta bekräftad, har vi även sett på vad Lofland & Lofland (enl. Bryman, 2002) säger om att koda data. Man skall plocka ur materialet i omgångar och granska det, läsa, göra noteringar, osv. Vi använde då följande frågor för att koda av våra intervjuer: Vad är det som händer här? Vad gör människor? Vad säger människor att de gör? Detta gav oss följande tre huvudkategorier med ”underteman”: •. Elevkännedom o Elevernas språk o Personkemi. •. Lärarnas arbetssätt o Kommunikation o Behov o Grundkunskaper o Informationsvägar. •. Fortbildning o Grundutbildning o Behovsanpassad fortbildning. 22.

(23) 4. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med underliggande teman till varje kategori:. Elevkännedom. Fortbildning. Lärarnas arbetssätt. Elevernas språk. Kommunikation. Grundutbildning. Personkemi. Behov. Behovsanpassad fortbildning. Grundkunskaper Informationsvägar. I den inledande kategorin elevkännedom ser man vilken betydelse lärarnas roll har och hur de ser på utbildning i dagens gymnasieskola, samt vilka verktyg läraren använder sig av för att förhindra elevens möjlighet eller omöjlighet att ta genvägar till kunskap (fuska) och vilka pedagogiska metoder som generellt används då informationstillgången är enorm i det moderna IKT-samhället. Vidare följer kategorin lärarnas arbetssätt där fokus ligger på det pedagogiska och didaktiska arbetet och här tydliggörs delvis redan kända uppfattningar som t.ex. använda elevernas olika sinnen för nå bästa inlärning. Vidare redovisas att om läraren skall kunna ge eleverna en bred kunskap och fånga deras uppmärksamhet, används olika former av kommunikation, som påverkar det pedagogiska arbetet, menar flera. I den avslutande kategorin fortbildning framkommer att lärarna generellt upplevde att de fick den fortbildning den nya IKT-skolan krävde och att de har stor nytta av sina arbetskollegor i sin förkovrande.. 4.1 Förklaringar 4.1.1 Resultatförståelse För att förenkla när vi beskriver och talar om våra respondenter kommer vi utifrån urvalet att döpa dem till gemensamma namn, till exempel S-ovan, eller M-ovan, S står för södra Sverige och M står för Mellansverige. S-ovan och M-ovan, är en person på skolan som vi har ansett vara mindre tekniskt erfaren av IKT, datorer och ny teknisk utrustning.. 23.

(24) S-van och M-van, är en person på skolan som vi har ansett vara mer tekniskt erfaren av IKT, datorer och ny teknisk utrustning S-ITiS och M-ITiS, är personer som har gått KK-stiftelsens fortbildningsprojekt, IT i Skolan, mellan åren 1999-2002. S-ny och M-ny, är personer som nyligen blivit anställda som lärare. S-gammal och M-gammal, är en lärare som länge varit med i skolans värld och arbetat som lärare i minst tjugo år.6 Vi har inte lagt någon värdering i kön eller i vilken ordning som beskrivningarna presenteras. 4.2 Kategori elevkännedom 4.2.1 Vilket språk används av eleven I detta underliggande tema redovisas resultatet som speglar att elevens språk och ordval är viktigt för att se om eleven har använt något annat material (fuskat) än sitt eget. Här ser nio av elva lärare på skolorna att de använder sin egen förmåga att avläsa och tolka elevernas språk, och de försöker aktivt lära känna eleverna. Samtliga lärarna använder sig av uppgifter som kräver att man letar material på Internet och sedan låter de sina elever tolka det material som de finner. Detta kräver kontroll av källhänvisningar, och om det finns någon tveksamhet, använder läraren Internet och någon sökmotor för att kontrollera om det är ett plagiat. Räcker inte detta talar man personligen med eleven för att se om eleven har uppnått en förståelsenivå för det som eleven har presterat. Endast två lärare har avvikit i sitt resonemang kring detta. De lärarna menar att de inte använder denna typ av uppgifter i sin undervisning, vilket kan bero på att båda lärarna arbetar med mer praktiska ämnen och då har de mindre hjälp av Internet. Respondenten som vi kallar S-gammal2 beskriver på ett tydligt sätt att det är viktigt att delta i elevernas arbete för att lära känna deras språk. ”Går man runt och deltar i deras arbete, gruppers arbete, böjer sig ner och tittar lite grand på vad de skriver och ställer frågor, till en och var då märker man ganska tydligt om de sedan använder ett helt annat språk.” Elevens vardagliga språk och ordförståelseförmåga är ett viktigt redskap för läraren, detta för att vägleda dem mot att nå kunskap och på eget sätt få en god förståelse och. 6. I resultatet kommer respondenten S-gammal att betecknas som S-gammal1 och S-gammal2.. 24.

(25) erfarenhet av att man erhållit rätt kunskap. En annan lärare, M-ny, säger att man lär sig ganska snabbt vilket vokabulär de har och vilka ord de använder sig av. Läraren S-van menar dock att det finns fällor som kan vara svåra att upptäcka och det är när elever ger varandra arbeten, för då används inte elevens eget språk men ändå ett ”elevspråk”.. 4.2.2 Att lära känna människor, personkemi Undersökningen visar att det är viktigt att man har en personkännedom och aktivt lär känna eleven som människa. Man måste vara aktiv och lyhörd i klassrummet och i olika undervisningssituationer, menar läraren S-ovan, och läraren M-gammal menar också att ju desto mer man jobbar med människor, desto bättre människokännare blir man. Man ser inte bara eleverna som en grupp, utan man lär känna eleverna mer som enskild individ, menar läraren M-van. Man försöker personligen prata med dem som har försökt finna annat material än sitt eget. Man behöver ställa kompletterande frågor till eleven och då märks det ganska snabbt om svaren är ihåliga och bara hämtade från t ex Internet. Man märker direkt om eleven har skapat en förståelse för svaren eller bara har skrivit av dem. Man upptäcker detta ganska fort, menar även läraren S-gammal2, eftersom det finns många texter på Internet som är skrivna på ett svårhanterligt språk för ungdomar, t ex. i stora uppslagsverk som NE, för detta är inte ett språk som en ungdom använder och så fort man misstänker något sådant, frågar man eleven om ordbetydelsen och kan de då inte svara får de göra om det. Generellt menar lärarna att eleven alltid skall kunna visa på vilka källor de använder och kunna styrka detta. Men man ser även att för att man skall slippa hamna i svåra tolkningssituationer så gör man inga sådana prov eller arbeten, menar läraren M-ITiS. Skulle man dock ändå hamna i situationer där personlig kännedom inte räcker till, använder man olika sökmotorer på Internet menar flertalet av respondenterna.. 4.3 Kategori lärarnas arbetssätt I följande del kommer vi närmare att gå in på saker som påverkar lärarnas pedagogiska och didaktiska arbete. Vi tittar närmare på hur lärarna arbetar med IKT som hjälpmedel. Samtliga lärarna använder datorn för att sköta den egna administrationen och ser stora fördelar med detta. Framförallt genom att man har saker och ting samlade på ett ställe. Det är lätt att strukturera i sin dator. Tio av elva lärare använder mailen som ett kommunikationsmedel mellan varandra och övrig administrativ personal. 25.

(26) Sju av elva lärare använder datorn som ett kommunikationsmedel mellan lärare och elev. Samtliga av dessa ser fördelar med detta då det är ett enkelt sätt att kommunicera med eleverna på. När det gäller de resterande fyra lärare som inte använder mailen så är det bara lärare från skolan i Mellansverige. Vi ser även att två lärare har en djupare tanke kring IKT där man menar att det skall användas efter de behov som uppstår.. 4.3.1 IKT för samspel mellan människor, kommunikation. Undersökningen visar även att det är viktigt att använda elevernas olika förmågor när det gäller att skriva och tala, se och göra olika uppgifter. Det är viktigt att använda olika typer av kommunikation, menar M-gammal som också säger att det är viktigt med det talande språket, kommunikationen mellan eleverna och läraren. Vidare säger S-ovan att det kan vara hämmande att skriva något för hand och sedan lämna in ett material. Nu kan man använda datorn och ordbehandling som ett hjälpmedel, det underlättar rättstavning och på detta sätt erhåller de ett material som de vågar använda (lämna in) och då växer eleven med uppgiften. Även S-ny säger att det blir en mer dynamisk situation, alltså när man låter eleverna söka information mer aktivt. Det blir ett lite annorlunda angreppssätt när man har tillgång till Internet. Kommunikation behöver inte bara vara gentemot eleven, utan man ser positiva saker i att kunna kommunicera mellan kollegor för ett pedagogiskt utbyte, samt att IKT och tillhörande utrustning och program förenklar arbetet. Läraren M-ny utrycker detta på ett bra sätt: ”Förut har man sagt att läraryrket på gymnasiet är ett ensamyrke att man har sitt ämne på egen hand. Nu med kommunikation blir man en i ett större nätverk, där vi utbyter funderingar och material via Internet. Det har blivit mycket lättare när man söker uppgifter, för att kunna ge eleverna uppgifter vilket påverkar mig pedagogiskt positivt.” Flertalet av lärarna betonar ur positiv aspekt att med IKT förenklas den egna administrationen när det gäller att hålla reda på t ex. studieplaner, prov och frånvarohantering, men även att kommunicera med varandra och administrativ personal via e-post. Lärarens roll har förändrats på så vis att det kontinuerliga samspelet mellan lärare och elev blivit än mer betydelsefullt. Dagens skola genomsyras av att eleven skall stå i centrum och att undervisningen är individanpassad. För att nå fram dit är IKT ett sätt att. 26.

(27) stimulera till detta genom att låta eleven själv söka sin kunskap med hjälp av olika kommunikationsmöjligheter, där informationstillgången är obegränsad.. 4.3.2 IKT användning efter behov Vi anar att de lärare som länge varit med i ”IT-hanteringen” verkar har fått en större distans till IKT och kan se både negativa och positiva sidor av användandet i olika situationer. Både M-van och S-gammal1 påpekar att det är väldigt lätt att bara se de positiva delarna i IKT och tillhörande utrustning. M-van menar att man inte bara ska se alla möjligheter utan ibland behöver man stanna upp och tänka ”har vi egentligen behov av det här?”. S-gammal1 menar att nyhetens behag verkar ha lagt sig nu, man använder redskapet där det finns pedagogiska fördelar och där det finns relevans att använda IKTutrustning som hjälpmedel. S-gammal1 ger ett tydligt exempel på detta: Inom naturlära skall man inte dölja grundfenomen med massa utrustning, utan först en enkel beskrivning av verkligheten, sen när behovet uppstår kan man använda teknisk utrustning. Att det är lärarna M-van och S-gammal1 som funderar kring detta beror sannolikt på att. bägge. respondenterna. har. ungefär. samma. utbildningsbakgrund. och. undervisningsområde. De har arbetat med datorer och IKT sedan 15-20 år tillbaka. De har följt utvecklingen och har varit med i samtliga faser i utvecklingen. De båda menar att man har kommit förbi nyfikenhetsfasen, känner sig mer trygg med att använda datorer och hjälpmedel där det finns ett behov och att man nyttjar olika sätt för att nå de utsatta målen.. 4.3.3 Grundkunskaper När det gäller vårt avsnitt angående grundkunskaper, kan vi urskilja att det är de ”vana” och de ”gamla” lärarna som vid bägge skolorna framförallt menar att det är viktigt att man ger eleverna en bra ram på hur man använder IKT i olika sammanhang och i hur man förhåller sig till att söka och sovra, i den information man erhåller från Internet. Detta upptar dock tid, men lärarna menar att de har igen den tid det tar i början om man ser det på sikt, och lägger man en god grund tidigt så ökar förståelsegraden längre fram. Dessa lärare har lång erfarenhet av IKT i skolans värld, samtliga har arbetat med detta i mellan 10-20 år, samt att alla använder Internet mer eller mindre som en extra informationskälla.. 27.

(28) När det gäller gruppen ”nya” och ”ovana” så kan vi bara urskilja just det att de är nya eller ovana vid att även tänka på detta inom sin undervisning. Vi kan även se att båda ITiS-lärarna arbetar mer med individuell handledning och arbetar mer med praktiska ämnen där informationssökning inte används så frekvent. För att kunna öka förståelsen, behöver man bygga kunskaper från grunden menar M-gammal, t ex hur eleverna söker på Internet och hur de hanterar informationen de får tag på. ”Du måste alltid ha grunden innan du kan bygga hus”. Vidare säger S-gammal2 att en första genomgång behövs för att bygga en stomme/ram, och inom den ramen får de sen själva leta vidare. S-gammal2 menar också att detta sätt stimulerar både lärare och elev, eftersom de många gånger finner annan kunskap än den läraren tänkt, vilket gör att läraren får ösa ur sina ämneskunskaper (förklara för eleven, kontrollera att informationen är sann) för de är definitivt minst lika viktiga nu som förr. Även M-ITiS menar att i början kunde man få fortsätta i evighet, man fick för mycket information, och hade inte grundkunskapen, men nu går det lättare och det gäller att leda eleverna på rätt spår från början.. 4.3.4 Söka nya informationsvägar När det gäller att använda andra informationsvägar än traditionella böcker eller tidningar så finner samtliga lärarna att Internet är en bra möjlighet. Både för att utvidga sin egen och elevernas kunskapsbank, då utbudet är betydligt större. Men återigen ser vi framförallt att det är de ”vana” och ”gamla” som även påpekar att man måste vara observant på vilken typ av information som eleven hittar och att man måste använda sin ämneskunskap samt vägledning för att eleverna skall lära sig att finna korrekt material på Internet. Man ser att just dessa lärare följer en tråd: de försöker lära eleverna baskunskaper om hur man skall finna kunskap och följer sedan upp det hela, fram till ett färdigt arbete för eleven. Nu är det inte så att de andra lärarna inte är medvetna om detta utan tvärtom, samtliga nämner problem med att eleverna hittar material på Internet som de kanske använder på ett mindre bra sätt, men hänvisar till att de kräver att eleverna kan uppvisa källhänvisningar. S-van säger att vissa kurser körs utan läroböcker eftersom de tycker att läroböckerna är bedrövliga, och att man kan hitta minst lika mycket information på egen hand. Enligt. 28.

(29) S-ny är ju det en hel värld man har tillgång till, så problemet blir ju att kunna sortera, vilket kräver träning. M-ny och S-gammal2 menar även att då vi bor i små kommuner så kanske man inte har tillgång till det breda sortimentet av kultur, museum, böcker osv. som storstaden har, vilket man har med IKT:s hjälp. Det är lätt att hitta stora uppslagsverk eller museum på Internet. Där finner man lätt information som man inte annars hade tillgång till. Med dessa nya informationsvägar och möjligheter så följer även en baksida. M-ny säger att nackdelen är att eleverna blir bundna till material som redan finns, istället för att vara kreativ och skapa något på egen hand. Vidare säger både lärarna M-van och S-van att problemet som följer, är om eleverna hittar någonting, så sväljer dom det helt, alltså källkritiken blir oerhört viktig. Där brister eleverna en hel del och där måste man vara uppmärksam. S-van menar även att man fått en form av kontrollfunktion att eleverna hittar korrekt information. S-gammal2 beskriver detta på följande sätt: ”Jag menar att tidigare var det så att det fanns en lärobok och den var läraren expert på och körde hårt ur den så att säga. Men nu kan eleverna hitta alla möjliga texter och då måste jag ju hjälpa dem att tolka och förklara och lite, snabbt bedöma om de är tillförlitliga, vilket ställer mina ämneskunskaper på prov, vilket jag anser är stimulerade.”. 4.4 Kategori fortbildning. När det gäller fortbildning eller kompetensutveckling menar samtliga lärare att det behövs en varaktighet i utbildningsprogram och de ser vikten i att detta är behovsanpassat. Samtliga lärare har olika kunskapsnivåer, olika lång erfarenhet av IKT och olika behov av fortbildning. Detta gör att nya och ovana ser behovet att lära sig mer av grundläggande IKT-användning, både när det gäller hårdvara och mjukvara, medan vana, gamla och ITiS-lärarna vill utveckla sig mer i sina egna ämnesområden, där de kan se fördelar med att använda andra IKT-hjälpmedel än bara datorn.. 4.4.1 Grundutbildning/Behovsanpassad fortbildning Det har visat sig att alla lärare fått någon form av grundutbildning i datoranvändning, och sedan har ungefär hälften genomfört någon form av fortbildning, t.ex. datorkörkort och då i första hand lärarna på S-skolan. Det har dock visat sig att fortbildningen varit behovsanpassad, eller som flera lärare utryckte sig: ”Vi har lärt oss det när vi sett att 29.

(30) behovet funnits”. Detta har då skett i form av att kollegor ställt upp och visat hur utrustning och program fungerat. S-ITiS säger följande som sammanfattar resultatet på ett bra sätt. För mig känns det som om IT bara finns där, den har växt en liten bit i taget och man har blivit inlemmad i den precis som med bilens utveckling, flygplanets, det går inte stoppa sådana här saker, det tillhör utvecklingen. Utan man bara kan det.. 4.4.2 Sammanfattning Lärarna menar att ett aktivt deltagande i elevernas kunskapsinsamling är viktiga bitar i undervisningen då detta ger en bra personkännedom om eleven och man har då lättare att bedöma att det är elevens egen förvärvad kunskap som redovisas. Vidare menar lärarna att kommunikation mellan elev och lärarna kan ske på olika sätt i det moderna IKT-samhället men inget får vara den enda kommunikationsvägen. Undersökningen visar också att det är viktigt med baskunskaper både för lärare och elev när det gäller informationssökande och datoranvändning, samt att lärarna har grundkunskaper i IKTutrustning men att de hela tiden efter egna behov vidareutbildar sig eller får hjälp av kolleger för att kunna anpassa sig till den snabba IKT-utvecklingen.. 30.

(31) 5. Diskussion av kategorierna I denna del av undersökningen skall vi nu återknyta till vad referenslitteraturen som vi har använt säger, bakgrunden och på vilket sätt vi ser tydliga kopplingar mellan teorin och praktiken.. 5.1 Kategori elevkännedom Resultatet visar att nästan alla lärare arbetar på ett aktivt sätt med att lära känna eleverna för att kunna tolka både deras skriftliga och talade språk och att det är av stor vikt att man har förmågan att kunna avläsa människor på ett korrekt sätt. Lärarna arbetar i stor utsträckning med att nyttja ny teknologi och kanske mest Internet som informationskälla. Detta kräver att man måste göra förändringar i arbetslivet som ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. För att en skola och dess personal skall utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder (Skolverket, Lpf 94). Lärarna är inte är rädda för att pröva nya metoder och man använder naturligt samma synsätt som Almqvist (2005) samt Carlgren och Marton (2000) menar är viktigt när det gäller att arbeta aktivt med eleverna för att lära dem baskunskaper och att förmå eleverna att tänka och granska fakta kritiskt, vilket genomsyrar undersökningsresultatet. Vi blev positivt överraskade av de entydiga svaren vi erhöll från de intervjuade lärarna. Vår utgångspunkt var att det är lätt att utnyttja Internet för eleverna när det gäller att snabbt skriva av information för att missleda läraren (fuska), men detta var inte respondenternas uppfattning. Detta var en helt ny bild för oss, så här gick vi in i arbetet med en felaktig och förutfattad mening.. 5.2 Kategori lärarnas arbetssätt 5.2.1 IKT för samspel mellan människor/kommunikation Resultatet är nästan entydigt när det gäller lärarnas positivism till datorn. När det gäller att sköta den egna administrationen stämmer inte det som Al Rudnitsky anser (enl. Healy, 1998) att de flesta lärare inte har något som helst begrepp om vad de borde göra med sina datorer. Undersökningen har klart och tydligt visat att lärarna har stor förtrogenhet till just sin dator och sättet de arbetar med den.. 31.

(32) Vidare påstår Healy (1998) att de redan är så pressade av sina vanliga plikter att de inte har tid att förbereda sina lektioner i ett helt nytt medium. Även detta visar på raka motsatsen. Samtliga lärare vet precis vad man skall ha datorn till och den underlättar planering och förberedelser av lektioner, framtagning av prov, etc. Lärarna påpekar även vikten av en snabb kommunikationsväg mellan olika personella instanser i sin skola genom att nyttja e-post, vilket visar att de insatser som är gjorda, som Riis (2000) påpekat, via KK-stiftelsen, i olika projekt har givit resultat.. 5.2.2 IKT, användning efter behov Lärarna M-van och S-gammal menar här att man ibland måste stanna upp och tänka lite på hur man skall nyttja IKT för att nå det ultimata resultatet för elevernas inlärning. Detta visar att lärarna har ett pedagogiskt mål innan man bara rusar iväg och använder både hårdvara och mjukvara (Healy, 1998), (Skolverket, Lpf 94). För att kunna göra detta krävs, menar vi, att man både kan hantera ny teknik och hantera den information man hittar på Internet. Alla lärarna vid undersökningsskolorna har denna förmåga mer eller mindre då de besitter en stor erfarenhet av IKT och medföljande teknik. För att en skola ska utvecklas poängterar Skolverket och Lpf 94, måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder, vilket vi menar att denna undersökning visat att lärarna gör.. 5.2.3 Grundkunskaper Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. De vana och gamla lärarna i denna undersökning menar att det är viktigt att eleven får en god baskunskap för att lära sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av sitt handlande i informationssökandet. (Almqvist, 2005) Många lärare har precis som Rask (2000) insett att det är viktigt att eleven lär sig samla, sovra och strukturera sin insamlade kunskap. Vi kan se att detta sannolikt beror på att denna grupp av lärare (gamla och vana) har arbetat en lång tid inom skolan och har skapat sig en stor påse av erfarenheter om hur man skall använda IKT på bästa sätt. När det sedan gäller den resterande delen av lärarna, kan vi bara se ett mönster av att man inte har den långa erfarenheten ännu och att man själv mer använder raka fakta när man ska kontrollera, sånt som kräver källhänvisningar eller att man ber eleven förtydliga var man har insamlat materialet.. 32.

(33) Man kan här uttyda, att hjälpa eleverna utveckla den fjärde basfärdigheten (Gennerud, 2000) är på utvecklingsstadiet, även för lärarna, men att de flesta ifrågasätter sina arbetsformer och utvärderar sina resultat och vill pröva nya metoder. (Skolverket, Lpf 94). 5.2.4 Söka nya informationsvägar Vi anser här att de två undersökningsskolorna inte helt har samma förutsättningar när det gäller att kunna söka nya informationsvägar. Datortätheten är det största hindret till detta. På skolan i södra Sverige har alla elever och all personal tillgång till datorer, och det finns också en väl utarbetad strategi om hur IKT skall genomsyra hela undervisningsverksamheten och, som Cæsar & Ehneström (2004) skriver, öka kunskapen om IT. På skolan i Mellansverige håller man fortfarande på med att omformulera strategin, mycket på grund av ledningsbyte samt försämrad ekonomi, vilket resulterar i att mycket utrustning blir föråldrad innan den byts ut. Det är alltså återigen som Cæsar & Ehneström (2004) skriver, viktigt att det måste finnas en fungerande lokal organisation, med god lokal tillgång till adekvat fungerande utrustning, samt en långsiktig planering och budgetering för att säkerställa tillgängligheten till IT i skolan, det är också av största vikt att man inom skolan har möjligheten att se att de faktorer som påverkar skolans undervisning, t.ex. politiska beslut, teknikutveckling samt attitydförändringar hos elever och marknader. Arhenfelt (1995, 2001). 5.3 Kategori fortbildning Svaret på frågan vi ställde oss i inledningen om lärarna rådfrågade någon form av mentor fick vi inte svar på, men man kan kanske säga att varje kollega blir en form av mentor beroende på var behovet uppstår för att fortbilda sig inom IKT. Det verkar som om lärarna verkligen talar med varandra på en gymnasieskola idag. De tar hjälp av alla sina kollegor. Behöver en lärare hjälp, eller kör fast i ett program, är den första han eller hon frågar en kollega som finns till hands. Nu framgår det inte av undersökningen om orsaken till detta kan vara det att man på senare år arbetat i så kallade arbetslag, om klimatet lärare emellan är mer öppet än vad det varit förut eller om det är så att användningen av IKT har blivit en naturlig del av skolan. Det verkar i alla fall som om lärarna ser ett ständigt behov i att vidareutveckla sig på olika behovsplan. 33.

(34) I många skrifter kan man utläsa en strävan framåt och en positivism för IKT i skolan och resultaten av satsningarna redovisas på ett positivt sätt. Den nya moderna tekniken förändrar de pedagogiska målen och påverkar skolans ekonomi och organisation (Healy, 1998). Klart är ju, att har man gjort miljardinvesteringar i ett projekt där IT/IKT skall integreras i skolan, så vill man ju se ett positivt resultat. Vi bör nog se just detta som ett projekt som inte är färdigt än. För ibland får man bakslag i sin strävan framåt och måste börja om från början, och detta gör att det Healy (1998) säger får en ny andemening. Som ett exempel på detta är att maktstrukturen förändras när inte en pedagogiskt ansvarig ledare har tillräcklig insikt i vilken teknik som skall användas inom skolan, utan detta styrs av en liten grupp människor inom skolorna som negligerar de pedagogiska målen och det ansvar som vilar på lärare och rektor. Detta p.g.a. att man låter tekniken styra över människan istället för att människan styr tekniken.. 5.4 Skillnader eller likheter Vid bägge undersökningsskolorna visar resultatet på liknelser från de olika urvalstyperna. Lärare har tänkt väldigt lika, oavsett vår indelning i urvalet. Vi har även sett skillnader mellan de olika skolorna, beroende på vilken fråga som ställts. Efter att analyserat svaren från intervjuerna, menar vi att det finns faktorer som påverkar sådant som vi inte har tagit hänsyn till. Vi har t ex sett att den lärare som vi ser vara ovan i södra Sverige, är betydligt mer kunnig än vad samma lärarekategori i Mellansverige är. Kanske skulle då personen från södra Sverige istället ha legat i urvalsgruppen van lärare för att vi skulle erhållit en bättre jämförelse. Att denna misstolkning uppkom kan bero på att skolan i södra Sverige har arbetat med IKT som ett hjälpmedel i fem år mer än skolan i Mellansverige och i och med detta har de erhållit en större erfarenhet. Vi har då omedvetet satt en högre gräns på vad som anses som ovan användare av IKT vid skolan i södra Sverige. Skillnader på svaren kan även bero på att vårt urval har skett efter vilken typ som passade in på vår beskrivning på respektive skola. Vi diskuterade aldrig att gå djupare in på t ex. vilket program respondenten tillhör, vilket ämne denne undervisar i, om denne är yrkeslärare eller ämneslärare och i vilken grad man har tillgång till IKT-utrustning, både bland elever och lärare. På de båda skolorna i undersökningen styrs tekniktillgången av pengar som man får ifrån respektive kommun. Skolan i södra Sverige får kontinuerligt pengar emedan skolan i Mellansverige får äska pengar varje år.. 34.

(35) Detta gör att man på ett mer långsiktligt sätt kan planera och strukturera både det tekniska som det pedagogiska innehållet på skolan i södra Sverige, vilket inte är fallet i Mellansverige. Det är viktigt att man har utarbetat en långsiktig planering och budgetering av IT menar Cæsar & Ehneström, (2004) vilket vi båda är villiga att understryka. För att få ett mer konkret jämförelseresultat skulle vi ha haft respondenter och skolor med exakt samma utgångspunkt, men vi finner att resultatet ändå är intressant då detta är verkligheten i skolan av idag. Nu var inte undersökningens syfte att jämföra just denna aspekt, men vi vill ändå lyfta fram den, då det har visat sig att just detta har påverkat framför allt skillnaderna mellan de två skolorna.. 5.5 Intervjuproblem Vi diskuterade mycket kring intervjuerna och hur vi skulle genomföra dessa. Vi har både upplevt negativa och positiva aspekter av att mer ingående intervjua våra respondenter. Vi kan skönja en viss nervositet hos oss vid några tillfällen men på slutet ser vi en tryggare intervjuteknik vilket gör att ordspråket ”träning ger färdighet” återigen blir besannat. Vi vill delge följande tips som vi tycker kan vara tänkvärda att ha med sig i framtiden: •. Använd alltid en lugn plats för intervjuer. Vi missade detta vid något tillfälle, vilket resulterade i att folk kom och gick. De visade visserligen hänsyn men man blev ändå störd.. •. Lyssna alltid på vad respondenten säger, så att man ställer korrekta följdfrågor.. •. Avbryt aldrig respondenten även om det blir långa tankepauser. Till en början läste vi inte av våra respondenter på ett bra sätt, men vi lärde oss av detta, och gav sedan alla möjligheten till att få fram sina åsikter på ett naturligt sätt.. •. Låt inte intervjun bli ett samtal. Vi hade kommit överens om att inleda våra följdfrågor med ”kan du ge ett exempel, menar du, hur, var, när”, etc. Vi såg väl vid ett par tillfällen att intervjuerna mer övergick mot ett samtal, men även detta hade sin poäng eftersom respondenterna, och vi upplevde en tryggare, och inte så konstlad situation. På detta sätt fick vi en öppnare och ärligare intervju, men det gäller att avväga beroende på situation, och ha lite fingertoppskänsla.. 35.

(36) 5.6 Förslag till fortsatt forskning I denna undersökning framkom det några intressanta spår som skulle kunna vara intressanta att forska vidare på. Det kom fram att man tyckte att dagens gymnasieungdomar var dåligt förberedda i det svenska språket. Detta grundade respondenten på uppfattningen att eleverna hade ett dåligt ord- och synonymförråd, och p.g.a. detta hade de svårt att söka information från Internet. Så hur står det till med våra elevers språkkunskaper? Även informationssökning på Internet verkade vara ett mer eller mindre problem. Hur går man bäst tillväga? Vilket språk bör man använda och behärska? Hur undviker man ”felkällor”? Finns det ett enkelt sätt att kontrollera äktheten på informationen? Lärarnas fortbildning är ett annat område som vore intressant att granska. Då denna undersökning visat att det finns en typ av ”egen” fortbildning kan man kanske forska i hur denna fortbildning bättre kan samordnas och kanske komma lärarna bättre tillgodo. Betydelsen av hur finansiering sker är också av stor vikt. Hur fördelas IKT-pengar mellan skolor och elever? Finns det några större skillnader på en liten skola kontra en stor skola? Är det någon skillnad mellan en storstad jämfört med en liten kommun?. 36.

(37) 6. Källförteckning 6.1 Litteratur Ahrenfelt B. (1995, 2001). Förändring som tillstånd, Lund: Studentlitteratur. Almkvist J. (2005). Learning and Artefacts, Uppsala: Utbildningsdepartementet. http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=5758 Hämtad November 2005 Bryman A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber AB. Cæsar M. och Ehneström C. (2004). IT i skolan, Stockholm: KK-stiftelsen. http://www.kollegiet.com/documents/pdf/KK-IT_Rapport_1-3.pdf Hämtad september 2005 Carlgren I. och Marton F. (2000). Lärare av i morgon, Stockholm: Lärarförbundets förlag. Egidius H. (1999, 2000, 2002). Pedagogik för 2000-talet, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Egidius H. (2002). Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi, 7:e upplagan, Lund: Stundentlitteratur. Ferndahl E. (2002). Tillgång, användning, kunskaper och attityder till IT, KK-stiftelsen projektnummer 117 037. Stockholm: KK-stiftelsen. http://www.kollegiet.com/documents/pdf/publikation_attitydertillit2002.pdf Hämtad september 2005 Gennerud H. (2000). Den fjärde basfärdigheten, Stockholm: KK-stiftelsen. http://www.kollegiet.com/documents/pdf/publikation_fjardebasfardigheten.pdf Hämtad september 2005 Hartman J. (1998 & 2004). Vetenskapligt tänkande, Lund: Studentlitteratur. Healy M J. (1998). Tillkopplad eller frånkopplad, Jönköping: Brain Books. Johansson Lindfors M. (1993). Att utveckla kunskap, Lund: Studentlitteratur. Kvale S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlitteratur Lovén, L. (2001). Användning och attityder till IT, Stockholm: KK-Stiftelsen. http://www.kollegiet.com/documents/pdf/skolgallup2001_anvandning_och_attityd er_till_IT.pdf Hämtad september 2005. 37.

No results found