Examensarbete 20p
Att mäta utvecklingen för teknik- och
forskningsbaserade företag (NTBF) -
En studie i forskningsparken Ideon.
Författare: Peter Lund
Handledare LTH: Ola Alexanderson
Handledare IdeonCenter: Hans Möller
Abstract
This master thesis work comprises 20 academic credits (20 weeks) and was carried out in a
time period beginning autumn 2004 ending early 2005 at the department of Industrial
Management and Logistics under the division of Production Management at Lund Institute of
Technology (LTH) in cooperation with IdeonCenter AB.
The problem being investigated was how to measure the development of the new
technology-based firms (NTBF) in Ideon Science Park (Lund, Sweden). The aim was to identify areas
important to the development of NTBFs and to suggest relevant measures to aid IdeonCenter
in their strategic work.
Through a case study with four companies and a survey comprising 135 NTBFs (30% replied)
in Ideon Science Park eight areas important to the development of the NTBFs were identified
and also thought possible to measure:
• Formal research cooperation with the university.
• Flexible leases which enable change of premises.
• The image of being located in the science park.
• Informal exchange of experiences with other firms in the science park.
• Market and customer relations.
• Venture capital.
• Patents.
• Partnerships and strategic alliances.
From the perspective of IdeonCenter, interesting, relevant and accessible measures are being
discussed and suggested which result in the following:
• The share of the NTBFs in the science park which have formal research cooperation
with the university.
• The number of NTBFs in the science park wishing to change premises.
• The number of visitors to Ideons homepage.
• The number of downloads of the newsletter Ideon@ktuellt.
• The number of pressreleases.
• The number of references to “Ideon” in written media.
• The number of firms located in the science park with which the NTBFs informally
share experiences.
• The traffic in the 286-series.
• The number of overseas calls placed by the NTBFs.
• The share of NTBFs in the science park which have had or have access to venture
capital.
• The number of granted patents for the NTBFs.
• The number of patents pending for the NTBFs.
• The share of NTBFs in the science park which have evolved partnerships and strategic
alliances.
• The share of NTBFs in the science park which have reached a business platform.
For the above mentioned pros and cons, methods for information collection as well as an
Key words: Science Park, NTBF, Measurement, University-Industry link, Cluster effects,
Business platform model, Science park management
Sammanfattning
Det här examensarbetet omfattar 20 akademiska poäng och utfördes under hösten 2004-början
2005 vid institutionen för Teknisk Ekonomi och Logistik avdelningen för
Produktionsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med IdeonCenter AB.
Problemet som studerades var hur utvecklingen för de teknik- och forskningsbaserade
företagen (NTBF) i forskningsparken Ideon kunde mätas. Syftet var att identifiera faktorer
viktiga för företagens utveckling och sedan skapa relevanta mått till dessa som kunde
användas i IdeonCenters verksamhetsstyrning.
Genom en fallstudie med fyra företag och en surveyundersökning omfattande 135 teknik- och
forskningsbaserade företag (NTBF) i forskningsparken Ideon (svarsfrekvens 30 %)
identifierades följande åtta områden som viktiga för de teknik- och forskningsbaserade
företagens utveckling och dessutom möjliga att mäta:
•
Formella forskningssamarbeten med universitetet.
•
Flexibla hyreskontrakt som möjliggör förändring av lokalytan.
•
Imagen av att finnas i forskningsparken.
•
Informella erfarenhetsutbyten med andra företag i forskningsparken.
•
Marknad och kundrelationer.
•
Riskkapital
•
Patent.
•
Partnerskap och strategiska allianser.
Till dessa områden diskuteras och ges förslag på relevanta, intressanta och lättillgängliga mått
utifrån IdeonCenters perspektiv och resulterar i:
•
Hur stor del av de teknik- och forskningsbaserade företagen i forskningsparken som
har formella forskningssamarbeten med universitetet.
•
Hur många teknik- och forskningsbaserade företag som önskar ändra lokalyta.
•
Antal besökare på Ideons webbplats.
•
Antal nedladdningar av det elektroniska nyhetsbrevet Ideon@ktuellt.
•
Antal pressreleaser.
•
Antal omnämningar av ”Ideon” i press.
•
Med hur många företag i forskningsparken de teknik- och forskningsbaserade
företagen har informella erfarenhetsutbyten.
•
Trafiken i 286-serien.
•
Antal ringda utlandssamtal av de teknik- och forskningsbaserade företagen i
forskningsparken
•
Hur stor del av de teknik- och forskningsbaserade företagen som har eller har haft
tillgång till riskkapital.
•
Hur stor del av de teknik- och forskningsbaserade företagen som har utvecklat
partnerskap och strategiska allianser.
•
Hur stor del av de teknik- och forskningsbaserade företagen som har uppnått en
affärsplattform.
Till dessa mått diskuteras fördelar och nackdelar, insamlingsmetoder samt ges förslag på en
kostnadsuppskattning för implementering. Till en del av måtten görs även provmätningar.
Förord
Jag står visserligen som ensam upphovsman till det här examensarbetet, men vill gärna se det
som om jag har uppnått något i samarbete med en rad människor. Därför vill jag tacka de
personer som ställt upp på mina intervjuer och valt att besvara min enkät. Jag vill även tacka
IdeonCenter som ställt upp med arbetsplats och stöd under arbetets gång. Speciellt vill jag
nämna Hans Möller utan vars godkännande och hjälp med att utforma uppgiften
examensarbetet inte hade blivit av. Likaså vill jag tacka Ola Alexanderson, min handledare
vid avdelningen för Produktionsekonomi LTH, för hans värdefulla insikter, kommentarer och
hjälp. Anders Bergstrand, Philip Saxholm, Robert Lundh och Ewa Lundh har bidragit med bra
och användbara kommentarer till tidiga utkast och förtjänar ett omnämnande. Avslutningsvis
vill jag tacka Elin Berglund för hennes osvikliga stöd och för att hon står ut med mig när
ingen annan gör det.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 5
1.1BAKGRUND... 5
1.1.1 Hur uppstod forskningsparken Ideon?... 5
1.1.2 IdeonCenter AB och problematiseringen... 7
1.2PROBLEMFORMULERING... 7 1.3SYFTE... 8 1.3.1 Delsyfte 1 ... 8 1.3.2 Delsyfte 2 ... 8 1.4MÅL... 8 1.5AVGRÄNSNINGAR... 8 1.6MÅLGRUPP... 9 1.7DEFINITIONER... 9 1.7.1 NTBF... 9 1.7.2 Forskningspark ... 9 1.7.3 Inkubator... 10 1.7.4 Utveckling ... 10
1.8TIDIGARE FORSKNING OM FORSKNINGSPARKER... 10
1.9RAPPORTENS DISPOSITION... 11
2. METOD ... 13
2.1FORSKNINGSSTRATEGIER... 13
2.1.1 Surveyundersökningar ... 13
2.1.2 Fallstudier... 15
2.2VALIDITET OCH RELIABILITET... 18
2.3FORSKNINGSMETODER... 18
2.3.1 Intervjuer... 18
2.3.2 Frågeformulär ... 19
2.4ANALYS... 19
2.4.1 Kvalitativ och kvantitativ forskning ... 19
2.4.2 Typer av kvantitativa data ... 20
2.5IMPLEMENTERAD METOD... 20 2.5.1 Val av forskningsstrategi ... 20 2.5.2 Fallstudien ... 20 2.5.3 Surveyundersökning... 22 3. TEORETISK REFERENSRAM ... 28 3.1LIVSCYKELPERSPEKTIVET... 28
3.1.1 Kritik mot livscykelmodeller... 30
3.2FORSKNINGSPARKSFAKTORER... 30
3.2.1 Länkar mellan Universitet och Industri ... 30
3.2.2 Klustereffekter... 31 3.2.3 Faciliteter i Forskningsparken ... 33 3.3AFFÄRSPLATTFORMSPERSPEKTIVET... 34 3.3.1 Bakgrund... 34 3.3.2 Affärsplattformens karaktär ... 34 3.3.3 De åtta grundstenarna... 34 3.3.4 Mätning av nivåer... 35
3.3.5 Affärsplattformen som instrument ... 37
3.4EXTERNT KAPITAL,R&D OCH PARTNERSKAP... 39
3.5NYCKELTAL... 40
4. EMPIRI... 41
4.1IDEONCENTER AB... 41
4.1.1 Uppgift och verksamhet ... 41
4.1.2 Ägarförhållande... 42
4.1.3 Organisation ... 43
4.2.1 CellaVision AB... 43 4.2.2 Decuma AB ... 45 4.2.3 Mitrionics AB... 48 4.2.4 Ludesi AB ... 49 4.3RESULTAT FRÅN SURVEY... 50 4.3.1 Bakgrundsfrågor... 50 4.3.2 Utvecklingsfas... 52 4.3.3 Forskningsparksfaktorer ... 52 4.3.4 Affärsplattformen ... 55
4.3.5 Externt kapital, R & D och Partnerskap ... 55
4.3.6 Reflektion över resultaten... 57
5. ANALYS ... 58
5.1JÄMFÖRANDE RESULTAT OCH ANALYS AV FALLEN... 58
5.1.2 Allmänt ... 58
5.1.3 Riskkapital... 58
5.1.4 Patent ... 58
5.1.5 Länkar med universitetet ... 58
5.1.6 Klustereffekter... 59 5.1.7 Faciliteter i forskningsparken ... 59 5.2ANALYS AV SURVEYUNDERSÖKNINGEN... 59 5.2.1 Allmänt ... 59 5.2.2 Forskningsparksfaktorer ... 60 5.2.3 Affärsplattformen ... 61
5.2.4 Externt kapital, R & D och partnerskap ... 62
5.3SAMMANFATTNING... 63
5.4VILKA KOPPLINGAR FINNS TILL IDEONCENTER?... 63
5.4.1 Formella forskningssamarbeten med universitetet... 63
5.4.2 Tillgång till kontorsservice (Internet, telefon) ... 64
5.4.3 Flexibla hyreskontrakt som möjliggör förändring av lokalyta... 64
5.4.4 Imagen av att finnas i forskningsparken ... 64
5.4.5 Informella erfarenhetsutbyten med andra företag inom forskningsparken ... 65
5.4.6 Marknad och kundrelationer... 65
5.4.7 Riskkapital... 65
5.4.8 Ledningskunskap, erfarenheter och kontaktnät via styrelsen... 65
5.4.9 Patent som mått på utveckling... 65
5.4.10 Produkter som mått på utveckling... 66
5.4.11 Partnerskap och strategiska allianser ... 66
6. RESULTAT AV STUDIEN OCH REKOMMENDATIONER ... 67
6.1FORMELLA FORSKNINGSSAMARBETEN MED UNIVERSITETET... 67
6.1.1 Insamlingsmetod och tidsperspektiv... 67
6.1.2 För- och nackdelar ... 67
6.2FLEXIBLA HYRESKONTRAKT SOM MÖJLIGGÖR FÖRÄNDRING AV LOKALYTA... 68
6.2.1 Insamlingsmetod och tidsperspektiv... 68
6.2.2 För- och nackdelar ... 68
6.3IMAGEN AV ATT FINNAS I FORSKNINGSPARKEN... 69
6.3.1 Insamlingsmetoder och tidsperspektiv ... 69
6.3.2 För- och nackdelar ... 69
6.4INFORMELLA ERFARENHETSUTBYTEN MED ANDRA FÖRETAG INOM FORSKNINGSPARKEN... 71
6.4.1 Insamlingsmetoder och tidsperspektiv ... 71
6.4.2 För- och nackdelar ... 71
6.5MARKNAD OCH KUNDRELATIONER... 72
6.5.1 Insamlingsmetod och tidsperspektiv... 72
6.5.2 För- och nackdelar ... 73
6.6RISKKAPITAL... 73
6.6.1 Insamlingsmetod och tidsperspektiv... 73
6.8PARTNERSKAP OCH STRATEGISKA ALLIANSER... 75
6.8.1 Insamlingsmetod och tidsperspektiv... 75
6.8.2 För- och nackdelar ... 75
6.9AFFÄRSPLATTFORMEN SOM MÅTT... 75
6.9.1 Insamlingsmetod och tidsperspektiv... 76
6.9.2 För- och nackdelar ... 76
6.10ÖVRIGA FAKTORER... 76
6.11KOSTNADSUPPSKATTNING... 76
6.12DISKUSSION OM SYFTE OCH MÅLUPPFYLLELSE... 77
6.13FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING... 78
7. KÄLLFÖRTECKNING ... 79
7.1LITTERATURREFERENSER... 79
7.2ELEKTRONISKA KÄLLOR... 81
7.3INTERVJUER... 81
APPENDIX 1- CHECKLISTA INTERVJUOMRÅDEN ... 82
APPENDIX 2- ENKÄTUNDERSÖKNINGEN... 83
APPENDIX 3- ENKÄT_LIGHT ... 90
APPENDIX 4- RESULTAT FRÅN AFFÄRSPLATTFORMEN ... 91
APPENDIX 5- RESULTAT FRÅN STATISTISKA HYPOTESPRÖVNINGAR ... 92
Tabell- och figurförteckning
2.1 Sammanfattning av olika typer av surveyundersökningar 12 2.2 Population, bortfall och urval 13 2.3 Design av fallstudie 15 2.4 Design av multipel fallstudie 16 2.5 Val av fall 202.6 Implementerad design av multipel fallstudie 20
2.7 Inkomna svar över tiden i surveyundersökningen 22 2.8 Svarsfördelning för samtliga tillfrågade 22 2.9 Jämförelse av ålder för de som svarat och de som inte svarat 23
2.10 Jämförelse av antal anställda för de som svarat och de som inte svarat 24 2.11 Bakgrundsfakta för respondenterna till Enkät_light 24 2.12 P-värden för hypotesprövningarna av skillnaderna mellan bortfall och svarat 25 3.1 Sammanställning av Cameron & Quinns genomgång 27 3.2 Cameron & Quinns sammanfattande modell 27
3.3 ”The determinants of competitive advantage” 31 3.4 Nivåmätning av grundstenar 34 3.5 Affärsplattformen som instrument 36 4.1 Karta over Ideonområdet 42
4.2 Funktionsuppdelning av IdeonCenters organisation 42 4.3 Den procentuella åldersfördelningen för de som svarat 50 4.4 Företagstyp uppdelat procentuellt för de som svarat samt marknadsuppdelning 50 4.5 Antal anställda procentuellt fördelat för de företag som svarat 51 4.6 Procentuell uppdelning på upplevd utvecklingsfas 51 4.7 Resultat för fråga 7-13 52 4.8 Resultat för fråga 14-20 53 4.9 Resultat för fråga 21-26 53 4.10 Resultat för fråga 59-63 54 4.11 Signifikanta skillnader för kategorin antal anställda 55 4.12 Sammanställning över respondenternas svar på fråga 64 55 5.1 Sammanställning över grundstenarna och icke-godkända företag 60 5.2 Sammanställning av viktiga faktorer för Ideonföretagens utveckling 62 6.1 Provmätning av antalet omnämningar i press 68 6.2 Träffsökning på ”Ideon” uppdelad på källa 69 6.3 Antalet ringda utlandssamtal under oktober 2004 72
6.4 Sammanställning av provmätning för partnerskap och strategiska allianser 74 6.5 Kostnadsuppskattning för implementering av mått 76
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.1.1 Hur uppstod forskningsparken Ideon?
Informationen om bakgrunden till forskningsparken Ideon är till stor del hämtad från Westling (2001).
1.1.1.1 Skånska sjukan
Under slutet av 60-talet och hela 70-talet drabbades Skåne av en kraftig tillbakagång i industrin följt av hög arbetslöshet. Symptomen i Skåne var en del av den stora omvälvningen av hela det svenska näringslivet. Antalet sysselsatta inom jordbruket hade under 1900-talet minskat stadigt. Även sysselsättningen inom industri och hantverk var på väg ner. Ökningen i sysselsättning låg inom handel och samfärdsel samt i offentliga och privata tjänster. Här hade Skåne inte hunnit hänga med. Den globala recession som rådde under hela 70-talet orsakat av stigande oljepriser drabbade inte minst den skånska varvsindustrin hårt. Mot slutet av 70-talet var varvskrisen ett faktum. Malmös stolthet Kockums och hela Öresundsvarvet lades ner.
1.1.1.2 Idén om en forskningsby i Lund föds
Det var mot denna bakgrund som landshövdingen Nils Hörjel 1978 presenterade Länsstyrelsens 15 punktsprogram som skulle skapa nya jobb i Skåne och försöka vända denna negativa trend. En av punkterna var att ett forsknings- och utvecklingsinstitut borde förläggas till universitetet och tekniska högskolan i Lund. Förebilden var den ”science park” utanför Stanforduniversitet på den amerikanska västkusten som hade kommit att bli kärnan i det område som kallas ”Silicon Valley”. Denna lanserades 1949 som ett resultat av att universitet erbjöd företag att hyra lokaler eller disponera universitets mark, med avsikt att komplettera dess utbildning genom att nya och expanderande industriföretag etablerades i regionen. Företagen å sin sida fick direkt kontakt med aktuell forskning.
1.1.1.3 Näringslivet och universitet samverkar
I inledningsskedet drevs frågan av Nils Hörjel tillsammans med ett antal professorer från Lunds Universitet, den s.k. ”professorsgruppen”. Detta var den första kontaktorganisationen mellan Länsstyrelsen och Lunds Universitet. Det stod snart klart att det behövdes en ny organisation för att driva utvecklingen inom det viktiga området universitet-näringsliv. Därför bildades stiftelsen för Samverkan mellan Lunds Universitet och Näringslivet (Samverkan Universitet Näringsliv, SUN) på initiativ av Länsstyrelsen tillsammans med Lunds universitet, Utvecklingsfonden i Malmöhus län och Sydsvenska Industri och handelskammaren.
Efter några år med vitt spridda projekt blev snart bygget av en forskningspark i Lund, SUN stiftelsens viktigaste uppgift. Kriterierna för att en forskningspark i Lund skulle lyckas ställdes upp som följande;
• En mycket bred kunskapsbas inom universitetet. • Närhet till universitetet och dess resurser.
• Att företagen erbjuds tillgång till alla de resurser universitetet förfogar över
• Att det växer fram avknoppningsföretag ur institutionernas verksamhet som vill hyra lokaler.
• Flexibla byggnader för de företag som vill hyra lokaler.
• Det finns sakkunnig rådgivning i samband med etableringen. • God tillgång till mark
Då samtliga kriterier uppfylldes ansågs projektet ha goda möjligheter att lyckas. Att det dessutom kunde utlovas 1000 nya jobb inom tio år förutom de i sig viktiga arbetstillfällen som byggnationen förde med sig, underlättade framskridandet i det annars så segdragna byråkratiska maskineriet. Nästa fråga stötte dock på patrull. Hur skulle forskningsbyn finansieras?
1.1.1.4 Finansiering
Skånska Cementgjuteriet ställde upp och hanterade de praktiska byggfrågorna och det finansiella ansvaret i inledningsskedet. För den fortsatta byggnationen och förvaltningen av Ideons lokaler skulle det nybildade ”Fastighetsbolaget Ideon” ta över och inbjuda näringslivet till aktieteckning. Projektet som saknade både pengar, byggherre och hyresgäster visade sig ha svårt att locka finansiärer. Av en slump fick de däremot reda på att Svenska Ikea hade betydande resurser infrysta i Riksbanken. Vinster som endast fick användas för företagets egna investeringar och Ikea kunde vid den tidpunkten inte utnyttja dessa resurser. Reglerna för att få ut pengar som var inlåsta i ”investeringsfonder” tillät bara investeringar i egen fabrik eller kontor om det inte fanns särskilda, synnerliga skäl.
Förslaget att använda dessa medel till att finansiera forskningsbyn godkändes av Kjell Olof Feldt, dåvarande finansminister. Ikea och SUN-stiftelsen kom därefter överens om att dela på den räntevinst som uppstod då pengarna kunde förvandlas från ett räntelöst tillstånd på Riksbanken till aktivt avkastande kapital. Ungefär samtidigt tecknades ett omfattande hyresavtal med Ericsson Radio Systems som ville etablera sig i regionen. När fastighetsbolaget övertogs av Ikea fick det namnet Första Fastighets AB Ideon och 109 miljoner kr fördes över från Ikea in i balansräkningen. Som namnet indikerar var tanken att verksamheten skulle drivas av flera olika bolag. För att exploatera resten av Ideonområdet grundades därför nästa bolag, Ideon AB. Tanken med att redan från början ha verksamheten i två fastighetsbolag var att det skulle ge en hälsosam konkurrens. Detta var något som inte minst Ingvar Kamprad betonade.
Förutsättningarna för det bolag som skulle ta hand om resten av byggnaderna i forskningsbyn var helt annorlunda än för Första Fastighetsbolaget. Både kapital och hyresgäster saknades. Ett aktieprospekt som garanterades av Erik Pensers Carnegie på 20 miljoner färdigställdes och distribuerades till företag och privatpersoner. Men intresset var svalt och Penser fick själv gå in med mer än 16 miljoner i bolaget. Det grundläggande avtal som reglerade hur forskningsparken Ideon skulle fungera kallades ”Samarbetsavtalet”. Det träffades mellan SUN, Lunds kommun och ”Fastighetsbolaget Ideon”.
1.1.1.5 Kris för Ideon AB
I samband med den ekonomiska kris som rådde i Sverige under början på 90-talet, med bankkris, fastighetskris och devalvering drabbades det skuldtyngda Ideon AB hårt. Dels då de fortfarande inte nått upp till acceptabel uthyrningsgrad och dels av de utländska lån som ökade kraftigt i takt med att den svenska kronan tappade i värde efter att ha släppts rörlig. Företaget riskerade allvarligt konkurs i takt med att räntorna steg och det egna kapitalet sjönk. De tre byggföretagen, JM, NCC och Skanska som tillsammans ägde 25 % ville inte sätta in mera pengar. Ikano ställde sig kallsinnigt och Lunds kommun vågade de inte ens be om hjälp.
för att finansiera en fastighetsaffär i miljonklassen var naturligtvis otänkbart. Däremot fanns en gammal akademikassa, härstammande från donationsegendomar från Gustaf II Adolf, med medel som kunde disponeras för diverse ändamål utan byråkratiskt krångel. Universitetet satsade sex miljoner och Erik Penser via sitt bolag Yggdrasil sköt in ytterligare fyra miljoner. Dessutom skrev Sparbanken Finn ner sin fordran med ett betydande belopp. I praktiken innebar detta att universitetet och Penser köpte alla aktierna i Ideon AB för en krona styck.
1.1.2 IdeonCenter AB och problematiseringen
För att lösa det gemensamma problemet med service till hyresgästerna skapades Ideon Service, senare IdeonCenter AB. Ursprungligen var IdeonCenters uppgifter att bedriva allt från normal kontors- och fastighetsservice till marknadsföring. Verksamheten utvecklades till att även omfatta andra verksamheter som utveckling av företagen via Ideon Vision. I takt med att denna verksamhet växte och snart inte längre bara omfattade Malmö-Lund, särskiljdes den från Ideon och affärsutvecklingsenheten Teknopol bildades istället; ägt till 45 % av Teknikbrostiftelsen, 45 % av Lunds universitet och 10 % av Almi.
Idag är IdeonCenter ett service- och marknadsföringsbolag och fungerar som navet i maskineriet Ideon och är dess ansikte utåt. Företagets primära mål är att erbjuda bästa tänkbara miljö för utveckling av forsknings- och kompetensbaserade projekt i direkt närhet till Lunds Universitet (Årsredovisning 2003). Mer specifikt ska IdeonCenter bland annat stimulera till aktiviteter som dels befrämjar Ideon som en aktiv och kreativ forskningspark och dels Ideonföretagens utveckling.
IdeonCenter har således ett intresse av att veta någorlunda kontinuerligt hur företagen i forskningsparken utvecklas. Med denna kunskap kan man bättre koordinera och fokusera sina resurser för att underlätta för företagandet i forskningsparken och befrämja Ideonföretagens utveckling. För att lyckas med en sådan verksamhetsstyrning måste det finnas något sätt att mäta denna utveckling. Utan att sådana mått existerar är det svårt att säga om olika aktiviteter har gett önskade resultat för Ideonföretagen. Sådana mått skulle inte bara ge möjlighet att utvärdera IdeonCenters arbete historiskt utan skulle också kunna fungera som ett underlag för planering av framtida resursallokeringar
För den typ av företag som primärt finns i forskningsparken Ideon, teknik- och forskningsbaserade företag, lämpar sig de individuella företagens årsredovisningar rätt dåligt som värdemätare för den här utvecklingen. Bland annat eftersom dessa tenderar att fokusera på det strikt finansiella perspektivet
En strategi för att sätta samman detta instrument av relevanta mått för verksamhetsstyrning är att identifiera de faktorer som är viktiga för Ideonföretagens utveckling och sedan hitta lämpliga indikatorer till dessa.
1.2 Problemformulering
Utifrån ovanstående diskussion förefaller följande övergripande problemformulering rimlig:
Att mäta utvecklingen för teknik- och forskningsbaserade företag (NTBF)- en studie i forskningsparken Ideon.
1.3 Syfte
1.3.1 Delsyfte 1
Ett av delsyftena med det här examensarbetet är att identifiera, inte förklara, de faktorer som är viktiga för utvecklingen hos företagen i forskningsparken Ideon. Förhoppningen är att kunna generalisera faktorer eller typer av faktorer för företagen i forskningsparken och/eller för typ av företag. På så vis byggs en bild upp om vad som är viktigt för att företagen som helhet i byn och/eller för olika uppdelningar av företagstyper ska utvecklas.
1.3.2 Delsyfte 2
Det andra delsyftet med examensarbetet är att om möjligt hitta sätt att mäta dessa faktorer utifrån IdeonCenters perspektiv. Genom att inventera den referensram som IdeonCenter har tillgång till syftar arbetet till att hitta kopplingar till de identifierade utvecklingsfaktorerna och skapa relevanta värdemätare. Tanken är att dessa sedan kan användas som en del av företagets styrverksamhet.
1.4 Mål
• Identifiera faktorer som påverkar utvecklingen hos företagen och/eller för typer av företag lokaliserade i forskningsparken Ideon;
• Utveckla förslag till intressanta och för IdeonCenter lättillgängliga värdemätare/nyckeltal till samtliga alternativt delar av dessa faktorer.
1.5 Avgränsningar
Fenomenet forskningspark är i sig en mycket komplex verklighet med en mängd intressenter och dimensioner. Med delsyfte 1 begränsar sig arbetet till att titta ur företagens perspektiv. Vad är det som är viktigt för dem för att utvecklas? Det är därmed inte tal om att försöka mäta den här utvecklingen i forskningsparken ur ett makroekonomiskt eller regionalpolitiskt perspektiv.
I forskningsparken Ideon finns en mängd företag och organisationer som inte faller under kategorin teknik- och forskningsbaserade företag. Exempel på sådana är banker, frisörsalonger och restauranger. Arbetet omfattar inte dessa företag trots deras lokalisering inom ramarna för det som kallas forskningsparken Ideon.
I och med delsyfte 2 skiftar fokus till IdeonCenter och den verklighet som de lever i. Ett rimligt antagande är att de faktorer som framkommer ur den första delen av arbetet kan med obegränsade resurser i form av pengar och tid kan mätas mer effektivt och korrekt än de förslag som arbetet eventuellt mynnar ut i. De mått som söks i arbetet är sådana som uppfyller kriterierna att vara lättillgängliga och relevanta med acceptabel nivå av validitet och reliabilitet i förhållande därtill.
Detta examensarbete är tänkt att sträcka sig så långt som att föreslå samt göra en första mätning av lämpliga värdemätare. Det kommer inte att finnas möjlighet att utvärdera om dessa värdemätare visat sig vara lämpliga i företagets styrverksamhet. En sådan diskussion får föras internt inom IdeonCenter vid lämpligt vald förfluten tid efter en eventuell
1.6 Målgrupp
Den huvudsakliga målgruppen för examensarbetet är IdeonCenter. Andra målgrupper är institutionen för Teknisk ekonomi och Logistik avdelningen för Produktionsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) samt studenter på civilingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi.
1.7 Definitioner
1.7.1 NTBF
NTBF (New Technology-Based Firms) likställs i det här arbetet med teknik- och forskningsbaserade företag. Det finns ett antal definitioner på NTBF i litteraturen.
Löfsten & Lindelöf (2002) refererar till en definition av Little (1979): • Företaget får inte vara grundat för mer än 25 år sedan.
• Det måste vara baserat på en potentiell uppfinning eller ha en teknologisk risk som överstiger den hos normala företag.
• Företaget måste vara grundat av en grupp individer och inte vara ett dotterbolag till ett redan etablerat företag.
• Företaget måste vara grundat i syfte att exploatera en uppfinning eller teknisk innovation.
Löwegren (2003, sid. 11) hänvisar till en mer generell definition av Cooper (1971):
”A technology-based firm is defined as a company that emphasises research and development or that places major emphasis on exploiting new technological knowledge”
Med NTBF, menas i det här arbetet de företag i forskningsparken Ideon som har verksamhet inriktad på högteknologi, har en tillväxtorientering och har verksamhet inriktad mot forskning och utveckling. Med denna definition utesluts serviceföretag, rådgivningsföretag och vissa konsultföretag som inte har direkt anknytning till teknik, t ex. managementkonsulter och marknadsföringsföretag.
1.7.2 Forskningspark
UKSPA- UK Science Park Association definierar en forskningspark på följande vis (hemsidan 19/10):
“ A Science Park is a business support and technology transfer initiative that:
• Encourages and supports the start up and incubation of innovation led, high growth, knowledge based businesses.
• Provides an environment where larger and international businesses can develop specific and close interactions with a particular centre of knowledge creation for their mutual benefit.
• Has formal and operational links with centres of knowledge creation such as universities, higher educational institutes and research organisations”
Den svenska motsvarigheten till UKSPA, Swedepark, är en ideell intresseorganisation för svenska teknik- och forskningsparker. Swedepark har 31 medlemmar (hemsidan 19/10) och deras bild av forskningsparker ser ut såhär:
”Teknik- och forskningsparker är miljöer som aktivt stimulerar tillväxt med fokus på högteknologiskt, kunskapsintensivt och forskningsbaserat företagande.
Parkerna skapar möjligheter till samverkan med universitet och/eller andra institut med högre utbildning och forskning.
Parkerna erbjuder en mångfald av service och tjänster som underlättar för nya företag i uppbyggnadsskedet och stimulerar företagsutveckling. Här stimuleras också teknologi och kunskapsöverföring mellan universitet och näringsliv.”
1.7.3 Inkubator
I litteraturen finns bland annat följande definition från USNBIA (The US National Business Incubation Association) av en inkubator (SCES (2002), sid.5):
”Business incubation is a dynamic process of business enterprise development. Incubators nurture young firms, helping them to survive and grow during the start-up period when they are most vulnerable. Incubators provide hands-on management assistance, access to financing and orchestrated exposure to critical business or technical support services. They also offer entrepreneurial firms shared office services, access to equipment, flexible leases and expandable space- all under one roof”
På Ideons hemsida beskrivs en inkubator som följande (21/12):
”En inkubator bistår entreprenörer och innovatörer med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice. I inkubatorn finns samvaron med andra entreprenörer och nätverk byggs för framtiden. Inkubatorn ger entreprenörer och innovatörer den struktur som krävs för ett företags långsiktiga utveckling och fortlevnad.”
1.7.4 Utveckling
Ett centralt begrepp i det här arbetet är utveckling. Med detta menas förändringar över tid för ett antal aspekter som rör företagen och dess verksamhet och inte enbart den finansiella aspekten som traditionellt förknippas med termen utveckling. Vilka tänkbara områden och aspekter detta kan innebära klargörs mer av den teoretiska referensramens inriktning.
1.8 Tidigare forskning om forskningsparker
Bengtsson (2003) var projektledare i och huvudförfattare av en studie om Ideons utveckling och betydelse för företagens och regionens tillväxt 1983-2003. Rapporten visar många
av företagets relationer med kunder, utvecklingspartners och leverantörer. Miljön bidrar även till en legitimitet gentemot investerare i tidiga faser av riskkapitalanskaffning. Studien visar även att rådgivnings- och stödsystemet inom forskningsparken har fått en begränsad genomslagskraft för företagen.
Löwegren (2003) gjorde en inspirerande kartläggning av NTBF i svenska forskningsparker ur ett resursbaserat perspektiv. Hon kom bland annat fram till att imagen av att vara i en forskningspark är det enskilt största bidraget till företagens konkurrensfördelar (med konkurrensfördelar menas här ”competitive advantage” som beskrivits av Porter m.fl.). Hon kom också fram till att företag som följer en rekryteringsorienterad strategi (”recruitment oriented strategy”) vad det gäller ledningsresurser växer snabbare än de företag som använder sig av grundarorienterad strategi (”founder oriented strategy”).
Ferguson & Olofsson (1998) fann även de stöd för att de teknikbaserade företag som söker sig till forskningsparker gör det på grund av imagefördelar. Motivet bakom detta förklarar de med att företag som är yngre och ännu inte etablerade på sina marknader känner större osäkerhet i sin positionering och därför behöver stöd för att utveckla sin identitet.
Löfsten & Lindelöf (2004) fann i en studie inga skillnader mellan företag i forskningspark och utanför när det gäller ”R & D output”, mätt som patent/produkter lanserade på en treårsperiod och drog slutsatsen att NTBF i forskningsparker inte kanaliserar ”R & D output” bättre än samma typ av företag utanför forskningsparker. Andra intressanta resultat i den här studien är att de fann att företag i forskningsparker samarbetar mindre än företag utanför forskningsparker, att företag i forskningsparker skapar fler arbeten och har högre försäljning. I en annan rapport beskriver Lindelöf & Löfsten (2003) även andra intressanta resultat. Deras studie visar att företag lokaliserade i forskningsparker tenderar att vara involverade i mer samarbete med universitet än företag utanför forskningsparker. De fann också ett signifikant samband mellan företagens geografiska marknad och företagen i forskningsparkerna. Dessa företag hade utvecklat marknader nationellt och internationellt i högre utsträckning än företag utanför forskningsparkerna.
Westhead & Storey (1995) undersökte formella och informella länkar mellan HEI (Higher Educational Institutes) och små högteknologiska företag lokaliserade i och utanför forskningsparker. De fann att företagen kunde öka sin överlevnadsgrad om företagens beslutsfattare, forskningsparksledningen och näringslivsrepresentanter och akademiker inom HEI förstod att uppskatta och etablerade länkar mellan industri och HEI.
Forskningen är inte odelat positiv gällande huruvida forskningsparker verkligen uppfyller sitt syfte. Veduvello (1997) finner i en undersökning stöd för att forskningsparker som mekanism (geografisk närhet mellan företag och universitet) underlättar etablering av det hon benämner som ”informal and human resource links”. Vad det gäller etableringen av formella länkar, såsom forskningsaktiviteter av akademin, finner hon inga starka samband och drar slutsatsen att geografisk närhet inte är en viktig faktor för etableringen av dessa.
1.9 Rapportens disposition
Kapitel 1 behandlar bakgrunden till forskningsparken Ideon och problemet som studeras. Här presenteras också en del användbara definitioner och en översikt över tidigare forskning om forskningsparker.
I Kapitel 2 beskrivs lämplig metodteori och motiverar det tillvägagångssätt och de strategier som implementerats i arbetet samt görs en grundlig genomgång av olika aspekter av forskningsprocessen.
Kapitel 3 förser läsaren med den teoretiska referensram som har varit central under arbetets gång. Här ges en översikt av teorier från olika källor som har utgjort en viktig grund i både surveyundersökningen och fallstudien.
I Kapitel 4 görs en noggrannare beskrivning av IdeonCenter samt presenteras resultat från både fallstudien och surveyundersökningen.
I Kapitel 5 analyseras resultaten och faktorer viktiga för utvecklingen hos de teknik- och forskningsbaserade företagen identifieras. Här undersöks också kopplingar mellan IdeonCenter och dessa faktorer närmare.
I Kapitel 6 presenteras resultat av studien och förslag på relevanta mått till de utvecklingsfaktorer som funnits intressanta att arbeta vidare med. En kostnadsuppskattning för implementering och en diskussion gällande måluppfyllelse genomförs. Här ges även förslag på framtida forskning inom ämnet.
2. Metod
I det här kapitlet presenteras först generell teorin bakom ett antal av de metodologiska val som forskare ställs inför. Därefter beskrivs och motiveras i ett underkapitel vilka strategier, metoder och val som gjorts och implementerats i just den här studien.
2.1 Forskningsstrategier
2.1.1 Surveyundersökningar
Det engelska ordet survey hänvisar till att ”göra en uttömmande och detaljerad granskning” och i ett annat avseende till att ”skaffa fram data för kartläggning” (Denscombe (2000), sid. 12). Följande drag karaktäriserar en survey:
• Bred och omfattande täckning • Fokus på ögonblicksbilden • Beroende av empirisk data.
De här dragen hämmar inte forskaren i val av forskningsmetod. Det finns fortfarande en rad olika metoder som kan väljas.
2.1.1.1 Typer av surveyundersökningar
Följande tabell kan tjäna som en sammanfattning av de olika typerna av surveyundersökningarna:
Typ Kännetecken För- och nackdelar
Postenkäter Självadministrerande frågeformulär som skickas via
posten.
Ger bred täckning ganska enkelt. Kan dock uppfattas som opersonligt och har låg svarsfrekvens.
Intervjuer ansikte mot ansikte Direktkontakt mellan forskare och
respondent. Högre svarsfrekvens än vid andra tillvägagångssätt. Kostsammare än telefon och post.
Telefonintervjuer Direkta interaktionsmöjligheter
utan visuell kontakt. Billigare och snabbare än intervjuer ansikte mot ansikte. Mer påträngande än postenkät. Låg svarsfrekvens kanske som en följd av telemarktetings missbruk av mediet.
Skriftliga källor Strategin tillämpad på skriftliga dokument. Litteraturundersökning är ett typiskt exempel.
Forskaren måste värdera
trovärdigheten i källorna. Hämtas dokument på Internet kan det vara svårt att fastställa upphovsman, trovärdighet och autencitet. Observationer Iakttagelser av människor eller
företeelser. En mer ovanlig form av surveyundersökning som numer inte används speciellt frekvent. En nackdel skulle kunna vara att informationen infekteras av forskarens tolkning redan vid insamlandet.
2.1.1.2 Urval
Ett urval är en del av den population som undersöks. Det fenomen som forskaren vill uttala sig om kallas populationsparameter. De slutsatser som dras baseras på ett statistiskt estimat från det urval som gjorts ur populationen (Gustavsson (red.) (2003)).
Forskaren måste vara noggrann vad det gäller representativiteten i det urval som görs och ställs oftast inför två vägar i när det gäller valet av urval; Sannolikhetsurval och
icke-sannolikhetsurval (Denscombe, sid. 18-22)/icke-representativa urval (Gustavsson (red.)
(2003)). Sannolikhetsurval kan delas upp i:
• Slumpmässiga urval, där alla i populationen oberoende av varandra ska ha lika stor chans att hamna i urvalet
• Systematiska urval, som används när det inte är möjligt att göra ett slumpmässigt urval. Forskaren väljer systematiskt ut var n:te person i populationen.
• Stratifierade urval, där forskaren är intresserad av skillnader mellan vissa grupper, strata, i populationen. Inom varje stratum görs sedan ett slumpmässigt urval.
Icke-representativa urval kännetecknas ofta av att populationen är okänd, att det kan vara svårt att komma i kontakt med urvalet med konventionellt sannolikhetsurval eller att det inte är möjligt att inkludera ett tillräckligt stort urval. Icke-representativa urval kan inte användas för att göra generaliseringar om hela populationen utan endast om urvalet (ibid., sid. 29). Exempel på icke-representativa urval är:
• Kvoturval, där individer eller undersökningsobjekt väljs ut med eller utan hjälp av slumpen. Från det ursprungliga urvalet undersöks sen objekt tills en viss kvot är uppnådd.
• Subjektivt urval. Undersökningsobjekten handplockas av forskaren på grundval av en viss förkunskap om att just dessa objekt kan ge värdefull information.
• Snöbollsurval, där den undersökta personen hänvisar till fler personer som skulle kunna ingå i urvalet.
Förutom själva urvalet är det även bortfallet som avgör om forskaren kan göra generaliseringar om populationen eller inte.
2
1
3
Figur2.2. Population, bortfall och urval (Gustavsson (red.) (2003), sid. 30).
Figuren ovan illustrerar denna problematik. De heldragna pilarna representerar en jämförelse och de streckade pilarna betecknar en ansats till representativitet. I en undersökning av den
Andra populationer Studerad population Effektivt urval Ursprung-ligt urval Bortfall
andra populationer beroende på hur representativ den studerade populationen är i jämförelse med de andra populationerna. Det ursprungliga urvalet kommer sedan att delas upp i bortfall och effektivt urval. Nästa steg för forskaren blir att avgöra huruvida det effektiva urvalet är representativt för det ursprungliga urvalet och därmed för populationen. Det kan även vara aktuellt att göra en bortfallsanalys för att komma åt felkällor i datamaterialet.(ibid., sid. 31) 2.1.1.3 Snedvridning
Snedvridning kan uppstå genom att urvalsramen är ofullständig eller föråldrad. De objekt som finns med i urvalsramen kan mycket väl skilja sig markant från dem som inte finns med men som borde finnas med.
Snedvridning kan också uppstå som diskuterats ovan om svaren uteblir. Svar kan utebli dels på grund av att undersökningsobjektet vägrar svara eller också på grund av utebliven kontakt. Forskaren måste undersöka om det finns någon form av systematiskt uteblivna svar i datamaterialet. Följande frågor kan vara relevanta att ställa för att bedöma om svarsfrekvensen är acceptabel eller ej (Denscombe (2000), sid. 30):
• Är svarsfrekvensen rimlig i förhållande till andra jämförbara surveyundersökningar? • Har det vidtagits lämpliga åtgärder för att minimera antalet uteblivna svar?
• Skiljer de som inte svarar på ett systematiskt och relevant sätt från dem som har svarat?
2.1.1.4 För- och nackdelar med surveyundersökningar
En av fördelarna med surveyundersökningar som strategi är dess betoning på att producera empirisk data. På grund av detta ligger tyngdpunkten mer på data än på teori, även om en bra surveyundersökning inte saknar teori helt. En survey ger bred och omfattande täckning och lämpar sig bra för kvantitativa data. Kostnaderna för datainsamling är också mer förutsägbara än vid andra strategier. En av nackdelarna med surveyundersökningar och dess tendens att producera data är att forskaren blir fixerad vid data och inte vilka de möjliga konsekvenserna är för frågor och problem. Andra nackdelar är att ett tillräckligt djup etableras samt att forskarens möjligheter att kontrollera svarens uppriktighet och precision. (Denscombe (2000), sid. 37-39)
2.1.2 Fallstudier
En fallstudie är en empirisk undersökning som tittar på ett fenomen i dess verkliga kontext. Fallstudien förlitar sig på multipla beviskällor, metodtriangulering och använder sig av teori som en guide vid datainsamling och analys (Yin (1994), sid. 13).
Gummeson definierar fallstudiebaserad forskning såhär:
”Fallstudiebaserad forskning innebär att ett eller flera fall från verkliga livet används som empiriskt underlag för forskning, särskilt när kunskap om ett område helt eller delvis saknas och när det rör sig om komplexa fenomen” (Gustavsson (red.) (2003), sid. 116)
Fallstudier betonar ett visst djup i undersökningen och tenderar att vara mer holistiska snarare än att koncentrera sig på enskilda faktorer. Fallstudier brukar inte sällan som tidigare nämnts vara uppbyggda av mer än en forskningsmetod och kommer från ett kvalitativt forskningsparadigm framför ett kvantitativt (Merriam (1998), sid. 35).
2.1.2.1 Fallstudiens natur
En fallstudie kan beskrivas som deskriptiv om forskaren inte ämnar göra generaliseringar eller strävar efter att formulera allmängiltiga hypoteser. Den här typen av fallstudier förser forskaren med information om tidigare outforskade områden.
Om fallstudien används för att belysa, stödja eller ifrågasätta teoretiska förutsättningar som ansetts vara riktiga före informationsinsamlingen sägs studien vara tolkande. Forskaren samlar in så mycket information som möjligt om problemet eller frågeställningen med avsikt att göra en tolkning. (Merriam (1998), sid. 41)
En fallstudie sägs vara värderande om den innefattar beskrivning, förklaring och bedömning. Den beskriver den verkliga situationen som forskaren har gjort ingrepp i, förklarar orsak och verkan och tillhandahåller information som forskaren kan göra en bedömning utifrån. (ibid., sid. 42)
2.1.2.2 Val av fall
Icke-sannolikhetsbaserat urval är det vanligaste när forskaren arbetar med kvalitativa fallstudier. Ett antal strategier existerar för att göra detta urval (Denscombe (2000)):
• Typiskt urval. Motivet för att välja fallet baseras på att fallet liknar de andra fallen som potentiellt skulle kunna väljas. Poängen är att resultatet härigenom har större möjligheter att vara representativt och därmed också generaliserbart.
• Teoriprövande urval används för att de innehåller element som är speciellt signifikanta och gör att forskaren kan förutsäga vissa resultat om teorin stämmer. • Extremt/avvikande urval kan användas om forskaren vill se hur stort inflytande den
avvikande faktorn har jämfört med den genomsnittliga undersökningsenheten.
• Forskaren som väljer det minst sannolika urvalet vill stödja sina teorier genom att studera det fall där teorierna skulle vara minst sannolika att vara giltiga. Om resultaten stödjer teorierna i detta fall kan teorin få trovärdighet att gälla för även mer sannolika fall.
2.1.2.3 Design
Forskaren som väljer att göra en fallstudie har ett antal val att göra rörande designen. I princip existerar fyra typer av upplägg; (typ 1) enkelfall (holistisk) design, (typ 2) multipelfall (holistisk) design, (typ 3) enkelfall (inbäddad) design och (typ 4) multipelfall (inbäddad) design. Enkelfall Multipelfall design design Holistisk (analys av en enhet) Inbäddad (analys av flera enheter)
Figur 2.3. Design av fallstudie (Yin (1994), sid. 39).
Typ 1 Typ 2
I dimensionen enkel-multipel måste forskaren välja mellan en klassisk ensam fallstudie eller att involvera flera fall. Den enkla fallstudien används ofta när urvalet som forskaren vill använda är extremt, avvikande eller om fallet representerar ett kritiskt moment i teorin. Resultaten från multipla fall anses i någon mån vara mer robusta än från ett enkelt fall (Yin (1994), sid. 45). Fall som är unika och sällsynta är per definition inte möjliga med en multipel design.
När forskaren orienterar sig i dimensionen holistisk-inbäddad handlar det om att välja mellan att betrakta fallet som helhet eller att dela upp det i subgrupper och undersöka de olika delarna var för sig. Holistisk design kan vara logisk när inga uppenbara subgrupper existerar eller när teorin i sig själv har en holistisk natur. Typiska problem uppstår när den holistiska designen tillåter forskaren att undvika ett visst område. Den inbäddade varianten kan ge en fokuserad struktur men riskerar också att studera en subgrupp i detalj utan att knyta an till helheten. (ibid., sid. 42)
En möjlig struktur för en multipelbaserad fallstudie beskriver Yin så här (sid. 49):
Figur 2.4. Design av multipel fallstudie, fri tolkning Yin (1994).
2.1.2.4 För- och nackdelar med fallstudier
Fallstudien som forskningsstrategi har fördelen att beskriva komplicerade sociala situationer med ett helt annat djup än surveyundersökningen tillåter. Forskaren ges inte bara möjlighet, utan uppmuntras att använda flera metoder för att fånga in verkligheten och analysen tenderar att bli holistisk istället för baserad på enskilda faktorer. En av de största nackdelarna är trovärdigheten i generaliseringarna som görs. Det är kritiskt för forskaren att visa hur väl fallet liknar eller skiljer sig från andra undersökningsobjekt. Andra nackdelar är att det kan vara problematiskt att skaffa sig tillträde till fallstudiens miljö samt en förutfattad mening att fallstudier enbart producerar ”mjuka data” som inte har samma tyngd som kvantitativa data och statistiska tillvägagångssätt. (Denscombe (2000), sid. 52-54)
Utför 2:a fall-studien Skriv fall-rapport Utför n:te studien Välj fall Skriv fall-rapport Utför 1:a fall-studien Designa data- protokoll Utveckla teori Skriv fall-rapport Dra slutsatser om fallen Modifiera teorin Implikationer för hållning Skriv rapport om fallen
Definiera och designa Förbered, inhämta och analysera
Analysera och dra slutsatser
2.2 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet behandlar frågan huruvida forskaren kan lita på de mätinstrument som används. Ett mätinstrument som har hög reliabilitet visar samma resultat vid olika mätningar av ett oförändrat undersökningsobjekt. De variationer som förekommer i resultaten ska bero helt och hållet på förändringar i undersökningsobjektet och inte instabilitet i mätinstrumentet om reliabiliteten ska anses vara hög. (ibid., sid. 282)
Validitet handlar om träffsäkerhet. För att forskningsdata och metoder ska kunna sägas ha hög validitet krävs att de reflekterar verkligheten, sanningen och täcker de avgörande frågorna (ibid., sid. 283). Forskaren kan undersöka ett antal dimensioner av validiteten (Yin (1994), sid. 33):
• Konstruktionsvaliditet: att utveckla korrekta operationella mått för de koncept som studeras.
• Intern validitet: att etablera ett kausalt samband mellan ett förhållande till ett annat. • Extern validitet: att etablera den domän till vilken resultaten kan generaliseras
2.3 Forskningsmetoder
2.3.1 Intervjuer
När forskaren använder intervjuer som metod kan sägas att följande premisser föreligger (Denscombe (2000), sid. 130):
• Det finns ett medgivande från respondenten att delta. Ett faktum som är forskningsetiskt viktigt.
• Respondentens ord kan betraktas som protokollförda och dokumenterade. Det finns en generell överenskommelse om att forskaren kan använda det sagda vid ett senare tillfälle.
• Forskaren bestämmer dagordningen för diskussionen. Graden av styrning beror på vilken stil forskaren använder.
Intervjuer används ofta vid metodtriangulering, för att förbereda ett frågeformulär och för att följa upp ett frågeformulär (ibid., sid. 134).
2.3.1.1 Strukturerade intervjuer
Innebär en stark kontroll över svar och fråga från forskarens sida. Den här typen av intervjuer liknar mer ett frågeformulär. Frågorna är uppgjorda i förväg enligt en lista och det existerar väldigt lite utrymme för respondenten att uttrycka sig mer detaljerat över ett visst ämne. Strukturerade intervjuer används ofta i surveyundersökningar där forskaren försöker få in mycket data från ett stort urval respondenter. (ibid., sid. 134)
2.3.1.2 Semistrukturerade intervjuer
Vid semistrukturerade intervjuer existerar en lista med ämnen och frågor som skall besvaras av respondenten. Forskaren är i dessa sammanhang mer benägen att låta respondenten utveckla sina tankar och idéer. Strukturen vad det gäller ordningsföljd av frågor och vilken
2.3.1.3 Ostrukturerade intervjuer
Vid den ostrukturerade intervjun introducerar forskaren ett ämne som respondenten mer eller mindre helt fritt får utveckla sina tankar om. Betoningen här är mycket stark på respondentens tankar och forskarens roll är att ingripa så lite som möjligt. (ibid., sid. 135)
2.3.2 Frågeformulär
För att ett forskningsformulär ska klassas som forskningsmässigt bör följande vara uppfyllt: • Det bör vara utformat för att samla in information som sedan kan användas som data
vid analys.
• De ska bestå av en serie nedtecknade frågor. Alla som läser formuläret ska få identiska frågor.
• Samlar information genom att fråga direkt. Ett frågeformulär går direkt till källan. Ett frågeformulär kan vara aktuellt att använda när det finns ett stort antal respondenter, klimatet är tillräckligt öppet för att möjliggöra ärliga svar samt när det finns resurser för tryckning och utskick.
2.3.2.1 Typ av frågor
I ett frågeformulär kan finnas både öppna och fasta frågor. Öppna frågor är sådana där respondenten tillåts uttrycka sina tankar fritt på några rader medan fasta frågor karaktäriseras av ett antal svarsalternativ som respondenten väljer mellan.
2.3.2.2 Design av frågeformulär
Frågeformulärets längd är förmodligen den enskilt största anledningen till att respondenten avskräcks från att svara. För forskaren gäller det att identifiera nyckelfrågorna och bara inkludera dem. En annan sak som forskaren bör tänka på är att inte placera de känsligaste och svåraste frågorna först.
2.4 Analys
2.4.1 Kvalitativ och kvantitativ forskning
Distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning grundar sig i att kvalitativ forskning håller ord som den centrala analysenheten medan kvantitativ forskning inriktar sig på siffror. Det är dock inget som hindrar informationskällorna från att vara identiska mellan de båda typerna, utan det är snarare hur informationen omvandlas till data som spelar roll. (ibid., sid. 205)
Vidare brukar kvalitativ forskning mer förknippas med beskrivning och kvantitativ forskning med statistiska metoder som naturligt nog lämpar sig mer för siffror. Det är förmodligen också detta som gör att kvantitativ forskning tenderar att betraktas som mer ”vetenskaplig” än kvantitativ forskning.
Den kvantitativa forskningen tenderar att betraktas som mer objektiv och neutral än den kvalitativa på grund av att forskaren sällan inblandas i forskningen, medan forskaren i den kvalitativa forskningen ofta är aktivt inblandad och kan via sina preferenser påverka resultatet.
2.4.2 Typer av kvantitativa data
2.4.2.1 Data på nominalskalenivå
Det här är den lägsta typen av data och fås genom att forskaren räknar saker och placerar in dessa i kategorier. Det existerar inget inbördes förhållande mellan kategorierna och ingen vidare statistisk vidarebearbetning är möjlig. Centraltendensen i data beskrivs lämpligast av typvärdet.
2.4.2.2 Data på ordinalskalenivå
Data på ordinalskalenivå erhålls också genom att räkna saker och placera in dessa i kategorier. Det som skiljer dessa typer åt är att det existerar en rangordning mellan kategorierna. Det existerar ett förhållande ”högre eller lägre än”, ”mer eller mindre än” mellan kategorierna. Centraltendensen i data beskrivs bäst av medianen och vidare statistisk bearbetning är möjlig genom icke-parametriska test.
2.4.2.3 Data på intervallskalenivå
Detta är den högsta formen av data och skiljer sig åt från ordinalskalenivå genom att kategorierna är inplacerade på en skala. Det är med andra ord inte bara möjligt att rangordna data i kategorier utan skillnaden mellan kategorierna är också känd och kan lyftas in i analysen. Centraltendensen i data beskrivs lämpligast av medelvärdet och det finns ett antal möjliga statistiska test att tillgå. (ibid., sid. 209-211)
2.5 Implementerad metod
2.5.1 Val av forskningsstrategi
Som forskningsstrategi i det här examensarbetet användes en kombination av fallstudie och surveyundersökning. Kronologiskt utfördes fallstudien före surveyundersökningen och fungerade dels som ”input” till surveyundersökningen men även som en egen enhet som analyserades. Givet den komplexa verklighet som undersöktes ville forskaren få ut mesta möjliga genom att kombinera det bästa ur två världar. Fallstudiens djupare penetration och surveyundersökningens omfattande och breda täckning kombinerades för att kasta ljus över de faktorer som är viktiga för Ideonföretagens utveckling.
Det bör sägas att tyngdpunkten i arbetet låg mer på surveyundersökningen än på fallstudien.
2.5.2 Fallstudien
Fallstudiens upplägg var enligt typ 2. Fyra stycken fall valdes ut som representerar olika inriktningar, storlek och ålder. Fallstudiens natur var mer tolkande och strategin för urval var mer typisk än något annat. Det multipla helhetsupplägget var designat för att vara så representativt som möjligt så att generaliseringar skulle vara möjliga.
2.5.2.1 Val av fall
Utifrån en företagskatalog på Ideons hemsida bildade forskaren först en uppfattning om vilken inriktning företagen i forskningsparken hade. Grupperna Bioteknik/Medicinteknik, IT, Tekniska konsulter och Övrig högteknologi identifierades. Av dessa grupper var
Företag Inriktning Storlek (Anställda) Ålder (År)
CellaVision AB Bio/Medicinteknik 32 10
Decuma AB IT 16 5
Ludesi AB Bio/Medicinteknik 7 3
Mitrionics AB IT 3 4
Tabell 2.5. Val av fall.
2.5.2.2 Design av fallstudien
Fallstudien som genomfördes var inte så omfattande och djupgående som den traditionella metodteorin beskriver. Syftet var att skapa en tillräckligt djup förståelse och bild av företagen som kunde användas dels som input till surveyundersökningen och dels för att stå för sig själv i jämförelse med teorin. Designen såg ut så här:
Figur 2.6. Implementerad design av multipel fallstudie.
2.5.2.3 Metoden för fallstudien
Metoden som användes i fallstudien var semistrukturerade intervjuer. Ett frågeprotokoll konstruerades utifrån teorin med ett antal intressanta frågor och ämnen (Appendix 1). Respondenten tilläts ganska fritt utveckla sina åsikter om de respektive ämnena och strukturen var ganska lös. Motivet för detta val var att respondenterna var alla i VD-positionen och hade därför väldigt stor kunskap om företagets utveckling, varför det gagnade arbetet att låta dessa personer få utveckla sina tankar och idéer lite friare.
Intervjuerna genomfördes under perioden 23/9 till 4/10 2004. Tre av intervjuerna var ansikte mot ansikte och en intervju genomfördes över telefon. Intervjuerna spelades in och utskrifter av intervjuerna genomfördes. Intervjuerna varade mellan 35-50 minuter och tillträde löstes genom att kontakta respondenterna via e-mail och telefon. En lista med sådan kontaktinformation bidrog IdeonCenter med.
2.5.2.4 Reliabilitet
En acceptabel nivå av reliabilitet uppnåddes genom att intervjuerna följde ett semistrukturerat frågeprotokoll samt att intervjuerna spelades in och skrevs ut för vidare bearbetning.
2.5.2.5 Extern validitet
Hur representativa resultaten från fallstudien är för den undersökta gruppen är väldigt svårt att avgöra. Det som kan sägas är att åtgärder har vidtagits för att öka denna dimension av
Teori Val av fall Fråge- protokoll Cella-Vision Decuma Mitrionics Rapport Rapport Rapport Rapport Jämförande av resultat och analys Input till survey Slutsatser Ludesi
validiteten. Redan designen av fallstudien med det multipla upplägget gjorde att studien speglade en större träffyta. Fallen som valdes ut representerade olika intressanta parametrar hos företagen såsom ålder, storlek och verksamhetsinriktning. En svaghet som möjligtvis kan nämnas är att bara inriktningarna Bio/Medicinteknik och IT finns representerade. Å andra sidan är dessa företagstyper de två klart mest dominerande i forskningsparken och utgör uppskattningsvis 70-80 % av företagsbeståndet i urvalet.
2.5.2.6 Konstruktionsvaliditet
Denna dimension tillgodosågs bland annat genom att flera beviskällor användes. Företaget granskades inte bara utifrån intervjun. Innan varje intervju gjordes en grundlig genomgång av företaget via årsredovisningar och nyhetsartiklar, dels från företagens hemsidor och dels från databaser såsom Affärsdata.
2.5.2.7 Intern validitet
Det kan sägas att det finns ett visst mått av intern validitet i fallstudien eftersom resultaten av de fyra olika delfallen uppvisar i många avseende samstämmiga resultat. Bland annat gällande forskningsparkens image och betydelsen av riskkapital och patent.
2.5.3 Surveyundersökning
En surveyundersökning i form av en självadministrerande postenkät skickades den 7/10 2004 ut till företagen i urvalsramen. Enkäten distribuerades via forskningsparkens internpost och bestod av 64 frågor (Appendix 2), baserade på intryck från fallstudien samt den teoretiska referensram som skapats. Företagen i urvalsramen hade till den 29/10 2004 som sista svarsdatum. Motivet med surveyundersökningen var att skapa representativa data som skulle hålla för generaliseringar av resultaten. Strategins breda och omfattande täckning skulle tillgodose det motivet.
2.5.3.1 Urvalsram
Från IdeonCenter fick forskaren tillgång till en företagslista över Ideonföretagen. Listan rensades först från företag som inte föll under definitionen av teknik- och forskningsbaserade företag, NTBF, som tidigare gjorts. Listan rensades även från uppenbara koncern- och holdingstrukturer. Av ursprungliga 196 företag identifierades 135 företag som lämpliga att ingå i urvalsramen. Studerad population och urvalsram sammanfaller i det här arbetet. Urvalstekniken handlade här mer om att rensa företagslistan på ett korrekt sätt i förhållande till definitionen.
För att undvika snedvridning redan från början kontrollerades hur väl den lista som forskaren blivit försedd med från IdeonCenter stämde överens med den företagskatalog som fanns på forskningsparkens hemsida. Korrelationen var god.
2.5.3.2 Svarsfrekvens
Varje enkät var försedd med ett serienummer som motsvarade ett företagsnamn på den modifierade företagslistan. Företagen som ställde upp på postenkäten garanterades anonymitet. Detta tillgodosågs genom att forskaren ensam försåg företagen med det identifierande serienumret. Inte under någon gång, annat än för att göra en påminnelse till de företag som inte svarat, användes detta serienummer för att identifiera ett företag utifrån enkäten. Följande diagram visar hur enkätsvaren ankom forskaren.
Inkomna svar över tiden 0 2 4 6 8 10 dag1 dag2 dag3 dag 4 dag 5 dag 6
dag7 dag8 dag9 dag1 0 dag1 1 dag1 2 dag1 3 dag1 4 dag1 5 A n tal sva r
Figur 2.7. Inkomna svar över tiden i surveyundersökningen.
Efter en neråtgående trend skickades den 21/10 2004 en påminnelse via e-mail till VD vid respektive företag som ännu inte svarat. VD blev tillfrågad huruvida enkäten anlänt företaget. Om detta inte skett erbjöds en ny enkät samt gjordes en vädjan om att fylla i enkäten och returnera den.
Slutlig svarsfrekvens för surveyundersökningen blev 30 %. Det finns ingen fastslagen procentsats för en acceptabel svarsfrekvens. Vid storskaliga surveyundersökningar med postenkäter nämns 15 % som en relativt vanlig svarsfrekvens (Denscombe (2000), sid. 29). I jämförelse med tidigare studier på Ideon eller med liknande typ av population, Bengtsson (2003), 87 %, Löwegren (2003), 38,26 % och Jalvemyr et al (2003), 46,5 % känns resultatet något nedslående.
2.5.3.3 Bortfallsanalys
Två företag returnerade enkäten med motiveringen att de inte fann den relevant för deras företag. En ny genomgång av dessa visade att de kommit med av misstag i urvalsramen och togs sedermera bort.
Av dem som inte svarat finns inga synliga spår av utebliven kontakt. Inga kuvert har returnerats icke ifyllda eller liknande. Sannolikheten är ganska stor att företagen som inte svarat verkligen fått enkäten. Det är Posten som även hanterar internposten vilket borde borga för god kvalitet. Svarsfördelning- företagstyp 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Tot alt IT Bio/Medi cintek nik Övr ig h ögtek nologi Tekn iska k ons ulte r Företagstyp A n ta l sv ar Svarat Ej svarat Svarsfördelning- procentuellt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% IT B io/ Me di c in tek ni k Öv ri g hö gt ek no lo gi Te k n is k a k ons ul ter Företagstyp An d e l Ej svarat Svarat
Figur 2.8. Svarsfördelning för samliga tillfrågade.
Figuren ovan visar både hur de som svarat och de som inte svarat fördelar sig över företagstyp. Som synes är det en ganska jämn fördelning och samtliga grupper finns representerade. Vad som kan sägas är att de som svarat och tillhör gruppen tekniska konsulter utgör både en låg andel av sin företagstyp och ett lågt absolut värde (n=3). Med detta i minne blev analys och uttalande om denna grupp starkt begränsad.
Via företagens hemsidor, årsredovisningar och databasen Affärsdata samlades även information in om ålder och antal anställda för de företag som inte svarade. En jämförelse gjordes sedan med de företag som svarat.
Ålder- ej svar 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Tota lt IT Bio/Me dicin tekn ik Övrig högtek nologi Tekn iska kons ulter Företagstyp An ta l <3år 3-10år >10år i.u Ålder- svarat 0 2 4 6 8 10 12 14 Tota lt IT Bio/Medi cintek nik Övr ig h ögtek nologi Tekn iska kons ulte r Företagstyp An ta l <3år 3-10år >10år i.u
Figur 2.9. Jämförelse av ålder för de som svarat och de som inte svarat.
Det som kan sägas om fördelningen mellan de som svarat och de som inte svarat för de olika åldersintervallen och företagstyperna är att den är ganska lik. Av de IT-företag som inte svarat sticker gruppen >10 år ut lite i jämförelse med de IT-företag som svarat. När en jämförelse med totalt antal svar görs visar det sig att för dem som svarat återfinns 44 % i kategorin <3 år, 21 % i kategorin 3-10 år och 27 % i kategorin >10 år.
Antal anställda- ej svar 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Tota lt IT Bio/ Medi cintek nik Övrig h ögtek nologi Tekn iska kons ulter Företagstyp An ta l 1-3anställda 4-20anställda >20 anställda i.u
Antal anställda- svarat
0 5 10 15 20 25 Tota lt IT Bio/ Med icin tekni k Övrig h ögtek nologi Tekn iska kons ulter Företagstyp An ta l 1-3anställda 4-20anställda >20 anställda i.u
Figur 2.10. Jämförelse av antal anställda för de som svarat och de som inte svarat.
Det som sticker ut lite i den här jämförelsen är att antalet anställda i kategorin 4-20 är överrepresenterade bland dem som svarat. Vidare ses att en klart mindre del av företagen i kategorin 1-3 anställda har valt att svara på enkäten samt att en stor del av de större företagen har valt att svara. Jämförs siffrorna totalt återfinns 23 % i kategorin 1-3 anställda, 36 % i kategorin 4-20 anställda och 53 % i kategorin >20 anställda. En närmare titt avslöjar att det främst är lägre svarsfrekvenser i företagstyperna IT och Övrig högteknologi som drar ner den totala svarsfrekvensen i kategorin 1-3 anställda.
För att få reda på mer om åsikterna hos de företag som valde att inte svara på enkäten, skickades den 11/11 2004 ut en mindre enkät till dem som inte hade svarat. Enkäten bestod av en del av bakgrundsfrågorna samt de frågor som bedömts intressanta utifrån respondenternas svar på den riktiga enkäten (Appendix 3). Enkäten, benämnd Enkät_light på grund av dess reducerade storlek, skickades ut via e-mail och företagen ombads fylla i enkäten, spara och skicka tillbaka till forskaren. Av de 94 företag som inte hade svarat på enkäten första gången hörsammade 9 företag uppmuntran om att svara på Enkät_light.
Bakgrundsfakta för dessa företag presenteras nedan:
Företagstyp Ålder (år) Antal anställda (st.) Huvudsaklig marknad
IT 3 7 Global IT 20 Nationell IT 7 1 Global IT 22 20 Global Bio/Medicinteknik 5 5 Global Bio/Medicinteknik 23 Global Bio/Medicinteknik 6 14 Global Bio/Medicinteknik 9 21 Global
Övrig högteknologi 7 40 Global
Tabell 2.11. Bakgrundsfakta för respondenterna till Enkät_light.
Precis som för huvudenkäten ligger det en stark tyngdpunkt på den globala marknaden. Vid en närmare undersökning av ålderskategorin ses att det egentligen bara är kategorin <3 år som
