Från redaktionen

Sara Raphael, Medarbetare på kvinnosidan i The Guardian, 1994 (National Portrait Gallery, Lon-d o n .

Från redaktionen

m e d flera aktiva discipliner, främst sociologi, företagsekonomi och psykologi. Den har till största delen varit könsblind, kön har alltså in-te beskrivits eller problematiserats i forskning om organisationer.

I n o m ledarskapsforskningen, som kan ses som en del av organisationsteorin, har intres-set för kön varit betydligt större. Den relativt intensiva forskningen om kvinnliga chefer och kvinnligt ledarskap som bedrevs redan u n d e r 1970-talet i USA h a d e dock inte någon egentlig koppling till teori om kön, varken på organisations- eller samhällsnivå. U n d e r sena-re år har kritiken mot d e n könsblinda organi-sations- och ledarskapsteorin vuxit sig allt star-kare både i E u r o p a och USA. Samtidigt har allt fler forskare, även i de nordiska länderna,

börjat konstruera ny teori utifrån ett genus-perspektiv. En av h u v u d u p p g i f t e r n a blir att problematisera de outtalade självklarheter som d e n könsblinda teorin om organisationer producerat. Att kvinnor och m ä n oftast befinner sig på olika positiobefinner i organisatiobefinner -och i olika typer av organisationer över hu-vudtaget - är j u ett empiriskt f e n o m e n som är u p p e n b a r t . Den könsblinda teorin har m e d a n d r a o r d förstärkt föreställningen o m att kvinnor och m ä n inte b ö r vara på samma plat-ser.

Forskningen om kvinnliga chefer som gjor-des u n d e r 1970- och 80-talen var i huvudsak individorienterad. Man frågade sig t ex vilka egenskaper kvinnliga chefer hade, vilken bak-g r u n d som var bak-g e m e n s a m och h u r u v i d a kvinnliga chefer anpassade sig till r å d a n d e

2

stereotyper o m kvinnor.1 Många intressanta

u n d e r s ö k n i n g a r publicerades u n d e r d e n pe-rioden, m e n de påverkade inte synen på or-ganisationer som könsneutrala i någon större utsträckning. Mansdominansen på chefsposi-tioner beskrevs utan att problematiseras.

En forskare som tidigt f r a m f ö r d e d e n n a kritik var llosabeth Moss Kanter. H e n n e s bok Men and, Women of the Corporation kom att bety-da mycket för synsättet att strukturerna, i hög-re grad än d e individuella egenskaperna, är avgörande för kvinnors situation i organisa-tioner.2 Framför allt visade Kanter h u r

kvin-nor utsattes för olika lojalitetstester om de var i minoritet på en arbetsplats. M ä n n e n krävde bland a n n a t att de inte skulle alliera sig m e d a n d r a kvinnor. De fick alltså uppgiften att u p p t r ä d a som "gatekeepers" för att hålla and-ra kvinnor borta och hjälpte d ä r m e d till att återskapa könssegregeringen.

Könssegregeringen och dess reproduktion är ett å t e r k o m m a n d e tema i n o m den feminis-tiska organisationsteorin. J e a n Lipman-Blu-m e n s förklaring är helt enkelt att organisatio-ner d o m i n e r a s av m ä n och m ä n är homoso-ciala.' Män kontrollerar resurserna. De identi-fierar sig m e d och orienterar sig mot andra m ä n . D e n n a teori har också använts och ut-vecklats av a n d r a forskare.

Både minoritetssituationen och könssegregeringen ger alltså u p p h o v till att kvinnor -just för att d e är kvinnor - utsätts för m e r

stress än män. Forskningen kring kvinnors villkor i organisationer kretsar d ä r f ö r mycket kring olika f o r m e r av diskriminering. Till ex-e m p ex-e l finns forskning som visar att kvinnor b e d ö m s a n n o r l u n d a än m ä n vid rekrytering och befordring, att arbetslivet inte är utfor-mat efter kvinnors livsvillkor m e d ansvar för familj, att även ogifta kvinnor utan barn anses som avvikande då (den manliga) n o r m e n i or-ganisationer förutsätter äktenskap och barn, att kvinnor saknar viktiga förebilder, mento-rer och nätverk i organisationer, att kvinnor måste bemöta och h a n t e r a stereotypa före-ställningar om kvinnor och att kvinnor utsätts för sexuella trakasserier.

Undersökningar av kopplingen mellan or-ganisationskultur och kön h a r avslöjat bety-delsen av symboliska aspekter av kvinnlighet

och manlighet. Yrken, branscher och positio-ner kan laddas m e d maskulinitet eller femini-nitet, och när mönstret bryts får det konse-kvenser. Mäns kulturella motstånd mot kvin-n o r kakvin-n vara olika starkt i olika orgakvin-nisatio- organisatio-ner.

U n d e r senare år har m e r u p p m ä r k s a m h e t riktats m o t m ä n n e n som män, dvs könsvarel-ser, och h u r d e ser på f ö r ä n d r i n g a r när det gäller kvinnors u t r y m m e och inflytande. Forskning visar att majoriteten m ä n är emot f ö r ä n d r i n g a r eftersom d e anser att kvinnor och m ä n faktiskt arbetar på lika villkor. Upp-fattningen att organisationer är könsneutrala existerar m e d a n d r a o r d b å d e i teorin och i praktiken.

Kopplingen mellan makt och kön är cent-ral i all feministisk forskning, så även på orga-nisationsområdet. Ett antal forskare, b å d e in-ternationellt och i N o r d e n , använder sig av strategiteori för att beskriva och förklara kvin-nors a g e r a n d e utifrån ett maktperspektiv. D e n n a teoriansats gör det möjligt att betrakta kvinnor som aktiva och rationella subjekt i stället för passiva offer för diskriminering.

Detta t e m a n u m m e r av Kvinnovetenskaplig tidskrift presenterar fyra artiklar som på olika sätt b e h a n d l a r betydelsen av kön i organisa-tioner. Företagsekonomen? Anna Wahl pro-blematiserar kombinationen av d e n manliga d o m i n a n s e n på företagsledande positioner och den könsneutrala ideologin i näringslivet. H o n hävdar att konstruktionen av ledarskap är kopplad till konstruktionen av manlighet. Kvinnor som chefer blir d ä r f ö r något motsä-gelsefullt. Kvinnor betraktas som antingen en bristfällig och outnyttjad resurs eller som en a n n o r l u n d a m e n m i n d r e viktig resurs. Anna Wahl presenterar tanken p å kvinnliga chefer som en maktresurs. H o n anser att kvinnor b ö r få använda sin k o m p e t e n s som kvinnor m e d makt, i stället för att bli utnyttjade av makten. Sociologen Gerd Lindgren beskriver i sin ar-tikel betydelsen av d e n manliga homosociali-teten i organisationer. H o n såg i sin tidigare forskning om kvinnors villkor i mansdomine-rade organisationer h u r det fanns ett "för-b u n d " mellan m ä n n e n som uteslöt kvinnor-na. Detta f e n o m e n , manlig homosocialitet, har h o n studerat n ä r m a r e i sin forskning om

3 kön och makt på en sjukhusklinik. H o n fann

då att homosocialiteten hjälpte m ä n n e n att upprätthålla överordningen relativt kvinnor-na på arbetsplatsen. H e n n e s slutsats är att kvinnor m ö t e r motstånd bland g r u p p e r av män i alla s a m m a n h a n g där d e försöker få in-flytande u t a n f ö r hushållet.

Varför är det så svårt för kvinnor att avan-cera? Vilka valmöjligheter har d e på jobbet? O c h h u r h a n t e r a r de sina e r f a r e n h e t e r av att verka i en f ö r m e n t könsneutral organisation? "Jag har faktiskt aldrig lidit av att vara kvin-na,"sade en av de kvinnliga handläggare som psykologen Eva Magnusson har intervjuat m e d j ä m n a intervaller. Meningen väckte fler

frå-gor än d e n besvarade. Varför sade h o n att h o n aldrig h a d e lidit av att vara kvinna? Beror det på att d e t finns a n d r a som har lidit? Eller beror det på att h o n har lidit av att vara kvin-na på a n d r a ställen?

Uttalandet fick Eva Magnusson att reflekte-ra över kvinnors sätt att omvandla levda upp-levelser till tolkade erfarenheter. Vad kan de-ras sätt att tala lära oss o m h u r kvinnor skapar sig själva på arbetsplatsen?

I d e n fjärde och sista artikeln diskuterar Margaretha Järvinen diskursteori utifrån nyare könsteoretisk Foucaultlitteratur. Hon utgår ifrån tre typer av f e n o m e n där diskursteori kan vara tillämpbart i forskning om kön, makt och sexualitet. Dessa är h u r människors socia-la identiteter formas och förändras, h u r kol-lektiva aktörer skapas och upplöses u n d e r ojämlika villkor samt h u r d o m i n e r a n d e sam-hällsgruppers kulturella h e g e m o n i

upprätt-hålls och ifrågasätts. H o n visar på ett flertal p u n k t e r h u r det kan vara problematiskt att bygga på Foucault i empirisk forskning m e d könsperspektiv. Det gäller t ex Foucaults m a k t b e g r e p p och hans definition av "den andre", vilka enligt Järvinen inte utan vidare kan tas över av könsforskningen.

Med det här n u m r e t vill Umeå-redaktio-nen tacka för sig. Tidskriften h a r redan flyttat till vackra och ljusa lokaler i det så kallade Skandalhuset i Uppsala, där en ny redaktion är i full färd m e d planeringen av k o m m a n d e t e m a n u m m e r .

Vi vill passa på att tacka alla som på olika sätt medverkat u n d e r d e fyra år som lidskrif-ten givits ut i Umeå. Vi vill f r a m f ö r allt tacka våra extra fackredaktörer som kommit m e d idéer eller hjälpt oss läsa och ta ställning till olika manuskript. Vi vill också tacka alla våra läsare som h ö r t av sig med inspirerande brev och telefonsamtal. N u önskar vi Uppsala-redaktionen lycka till och h o p p a s att d e n får uppleva en lika lärorik och utvecklande tid som vi har haft m e d Kvinnovetenskaplig tid-skrift.

NOTER

1 För en genomgång av olika typer av undersökningar se

t ex Marshall, Judi Women Managers: Travellers in a Ma-te World, Wiley, ChichesMa-ter 1984.

Kanter, Rosabeth Möss Men and Women of the Corpora-tion. Basic Books New York: 1977.

1 I.ipman-Blumen, Jean "Toward a Homosocial Theory

of Sex Roles: an Explanation of the Sex Segregation of Social Institutions". Signs 1976:1/3