Postadress: Besöksadress: Telefon:
Projektering av dörrmiljöer
-metoder och informationshantering
Design of door environments
- methods and information management
Adam Söderberg
Oscar Eliasson
EXAMENSARBETE
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Martin Lennartsson
Handledare: Gordana Asanovic Omfattning: 15 hp
Rapportens författare vill tacka respondenterna och deras respektive företag, NCC, Yellon och Time it för att ha tagit sig tid att intervjuas och svara på frågor.
Vi vill även tacka Georgios Drivas på Tribia för genomgång av BIMEYE samt tillhandahållande av licens.
Ett extra stort tack till Carolina Weidby på NCC för handledning och förmedling av kontakter under vårt arbete.
Abstract
Abstract
Purpose: Construction projects have become more and more complex, with increasing demands on quality, environment, and sustainability. With the development, BIM models have become a major part of the construction projects. The requirements and complexity create large amounts of information in the projects. This makes the models heavy and hard to work with. One subprocess that contributes to the complexity and amount of information is the design of door environments. Because the models are growing, solutions will be designed to facilitate information management linked to the models. One such solution is databases that are linked to the model. The study therefore intends to investigate whether a database service linked to a model can make the design of door environments more effective.
Method: To achieve the goal and answer the study's questions, a qualitative approach has been used. A literature study was done to gather facts for problem description and theoretical framework. The empiricism is based on six semi-structured interviews as well as an observation and a test of BIMEYE. Based on the empiricism, the questions and the selected theories, an analysis has been designed.
Findings: The result shows that the design of door environments is based on the fact that all requirements are identified at the beginning of a project and that knowledgeable project members are required during door design, in order to identify the functions of the complex door environments. To give a clearer presentation of the doors and their functions, the respondents preferred door environment drawings where each door is presented separately. Problems with coordination of information and information that disappear can be solved by gathering the information in a database so that the information is stored in one place. There it can be made available for processing by everyone involved in the project. The study shows that cloud-based databases linked to BIM models can streamline information management during the design work, as it is the source of information for several different tools.
Implications: Door environments will remain complex and contain a large number of functions. To facilitate and streamline the work process, the cloud service BIMEYE or a similar service can be used. Such a service contributes to a more secure information management and will reduce the number of misses during review. When transitioning to a database-based way of working, it is recommended, based on the study's results, that the employees get trained and that a standardized workflow is developed.
Limitations: The work was limited to studying the design process for door environments. It is therefore uncertain whether the results of the study can be applied to other sub-processes during the design phase. The study has also been delimited from cloud services other than BIMEYE which may make the result not applicable to other similar services. Furthermore, it cannot be ruled out that the result is not applicable to ArchiCad and Simplebim because the study has focused on Revit and its connection to BIMEYE.
Sammanfattning
Syfte: Byggprojekt har blivit allt mer komplexa i tur med att kraven på kvalitet, miljö och hållbarhet har ökat. Med utvecklingen har även BIM-modeller blivit en stor del av byggprojekten. Kraven och komplexiteten gör att mängden information är väldigt stor i projekten. Det gör att modellerna blir tunga och svårarbetade. En delprocess som bidrar till komplexiteten och mängden information är projekteringen av dörrmiljöer. På grund av att modellerna växer kommer lösningar som ska underlätta informationshantering kopplad till modellerna. En sådan lösning är databaser som kopplas till modellen. Studiens avser därför att undersöka om en databas-tjänst kopplad till en modell kan effektivisera projekteringen av dörrmiljöer.
Metod: För att uppnå målet och besvara studiens frågeställningar har ett kvalitativt arbetssätt nyttjats. En litteraturstudie gjordes för att samla fakta till problembeskrivning och teoretiskt ramverk. Empirin är baserad på sex semi-strukturerade intervjuer samt en observation och ett test av tjänsten BIMEYE. Utifrån empirin, frågeställningarna och valda teorier har sedan en analys utformats.
Resultat: Resultatet visar att projektering av dörrmiljöer bygger på att alla krav identifieras i början av ett projekt och att kunniga projektmedlemmar krävs under dörrprojekteringen, för att kunna identifiera funktionerna på de komplexa dörrmiljöerna. För att tydligare redovisa dörrarna och deras funktioner föredrog respondenterna dörrmiljökort där varje dörr redovisas var för sig. Problem med informationssamordning och att information försvinner, kan lösas genom att samla informationen i en databas så att informationen lagras på en plats. Där kan den göras tillgänglig för bearbetning av alla involverade i projektet. Studien visar att molnbaserade databaser kopplade till BIM-modeller kan effektivisera informationshanteringen under projekteringsarbetet, då den är källan till information för flera olika verktyg.
Konsekvenser: Dörrmiljöer kommer att förbli komplexa och innehålla en stor mängd funktioner. För att underlätta och effektivisera arbetsprocessen kan molntjänsten BIMEYE eller liknande tjänst användas. En sådan tjänst bidrar till en säkrare informationshantering och kommer minska antalet missar vid granskning. Vid en övergång till ett databasbaserat arbetssätt rekommenderas utifrån studiens resultat att de anställda utbildas och att en standardiserad arbetsgång tas fram.
Begränsningar: Arbetet begränsades till att studera projekteringsprocessen för dörrmiljöer. Det är därför osäkert huruvida studiens resultat går att applicera på andra delprocesser under projekteringen. Studien har också avgränsats från andra molntjänster än BIMEYE vilket kan göra att resultatet inte är tillämpbart för andra liknande tjänster. Dessutom kan det inte uteslutas att resultatet inte är applicerbart för programvarorna ArchiCad och Simplebim eftersom studien har fokuserat på Revit och dess koppling till BIMEYE.
Nyckelord: BIM, dörrmiljöer, databas, molntjänst, projektering, BIMEYE informationshantering, och kravställning.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3 1.3.1 Mål ... 3 1.3.2 Frågeställningar ... 3 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 3 1.5 DISPOSITION ... 42
Metod och genomförande ... 5
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 5
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.2.1 Koppling - Frågeställning 1–3 ... 6
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 6
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 7
2.4.1 Intervjuer ... 7
2.4.2 Observation ... 7
2.5 ARBETSGÅNG ... 7
2.5.1 Förstudie ... 7
2.5.2 Litteraturstudie ... 7
2.5.3 Empiri – Datainsamling och sammanställning ... 8
2.5.4 Dataanalys ... 8
2.6 TROVÄRDIGHET ... 9
2.6.1 Validitet ... 9
2.6.2 Reliabilitet ... 9
3
Teoretiskt ramverk ... 10
3.3 KRAV- OCH INFORMATIONSHANTERING ... 12
3.3.1 Informationshantering ... 12
3.3.2 Kravhantering ... 12
3.4 MOLNBASERADE DATABASER ... 13
3.4.1 Databaser ... 13
3.4.2 Cloud Computing (Molntjänster) ... 13
3.4.3 Molntjänst - BIMEYE ... 14
3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 14
4
Empiri ... 15
4.1 INTERVJUER ... 15
4.1.1 Dörrprojektering - Arbetsprocessen ... 15
4.1.2 Upplevda Problem ... 17
4.1.3 Förbättring och effektivisering ... 19
4.2 OBSERVATION ... 21
4.2.1 Observation BIMEYE ... 21
4.2.2 Test BIMEYE ... 25
4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 28
5
Analys och resultat ... 29
5.1 ANALYS ... 29
5.1.1 BIM och IFC ... 29
5.1.2 Krav- och informationshantering ... 29
5.1.3 Molnbaserade databaser ... 30
5.2 ANALYS MOT FRÅGESTÄLLNINGAR ... 31
5.2.1 Frågeställning 1 - Hur ser arbetsprocessen ut vid dörrprojektering? ... 31
5.2.2 Frågeställning 2 - Vilka problem upplevs vid projektering av dörrmiljöer? ... 32
5.2.3 Frågeställning 3 - Hur kan en databas kopplad till en BIM-modell effektivisera projektering och informationshantering av dörrmiljöer? ... 33
5.3 KOPPLING TILL MÅLET ... 34
6
Diskussion och slutsatser ... 35
Innehållsförteckning
6.2 METODDISKUSSION ... 35
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 36
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 36
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 37
Referenser ... 38
1 Inledning
Rapporten skrevs i kursen Examensarbete av studenter vid Jönköping Tekniska Högskola. Kursen utgjorde 15 av 180 högskolepoäng vid programmet Byggnadsteknik, med inriktning husbyggnad.
I kapitel 1 beskrivs rapportens bakgrund, problembeskrivning, syfte, frågeställningar och avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Av Sveriges industrier tillhör byggindustrin en av landets största till antalet anställda och till omsättningsvärde per år. Enligt Sveriges Byggindustrier (2020) har byggindustrierna de senaste åren haft en sammanlagd omsättning på över 500 Mdr kr/år. I byggprojekt samverkar byggindustrin i många fall med konsulter tillhörande Svenska Teknik&Designföretagen som i sin tur kopplar över 40 Mdr kr av sina omsättningar till bygg- och anläggningsorienterade projekt (Svenska Teknik & Designföretagen, 2017).
Ett byggprojekt hanterar stora mängder information och dokument som skall leda fram till den färdiga byggnaden. Felaktig eller inkomplett information och dokumentation är brister i projektet och potentiella orsaker till både förseningar och kostnadsöverskridningar (Park & Cai, 2017).
Konceptet BIM (Building Information Modelling) uppkom under 60–70-talet och började som ett verktyg för att presentera byggprocessen virtuellt, och därigenom lösa och simulera potentiella problem innan bygget tog fysisk form. Arbetsmetoden syftar till att öka eller förenkla samarbete mellan intressentgrupper i byggprojekt. Samt genom digitala modeller underlätta information- och datahantering under byggnadens livscykel (Liu, Xie, Tivendal, & Liu, 2015).
Under projekteringen fastställs mycket av projektinformationen. Här fastställs också grundläggande dokumentstrukturer för hur information som tillkommer senare skall hanteras. Genom att använda BIM och projektplanering kan ansträngningarna i projektet tidigareläggas till faser då utgifterna fortfarande är låga. Detta ger en bättre kostnadsöversyn och möjligheter för att hålla projektet inom budget ökar (Eastman, Teicholz, Sacks, & Liston, 2008).
Ett tidigt BIM-samarbete mellan de olika konsultgrupperna och entreprenören kan spara både pengar och tid. Azhar (2011) menar att BIM kan minska ej budgeterade ändringar med upp till 40%, samtidigt som tiden kan minskas med 7% för utförande och med 80% för kalkyler.
Inledning
1.2 Problembeskrivning
Ett byggprojekts komplexitet tar många former under byggprocessen. Brockman och Kähkönen (2012) beskriver att teknisk, organisatorisk och teknologisk komplexitet är former som påverkar projekten i olika grad. Omfattning, projektstorlek och projektgruppen påverkar också komplexiteten.
Under projekteringen bestäms byggnadens utseende och funktioner. Detta bestäms i sin tur av olika intressenter i projektgruppen. Tidigare studier (Bosch-Sijtsema, 2013) visar att komplexiteten i dagens projekt har ökat med ökade kvalitets-, miljö- och hållbarhetskrav. Sista-minuten-ändringar, ineffektivt informationsflöde och komplicerade designlösningar är några faktorer som är dåligt för designhanteringen under projekteringsfasen enligt Emmitt och El. Reifi (2013).
Enligt Eastman, Teicholz, Sacks, & Liston (2008) är BIM en av de mest lovande utvecklingarna inom arkitektur, teknik och konstruktion. Med BIM-teknik konstrueras en digital modell av byggnaden, vilken innehåller geometri och information för konstruktion, tillverkning och upphandling.
BIM-projekt kan beroende på projektdeltagarnas olika kunskap och förståelse skapa sammarbetsproblem. Andra problem är inkonsekvent data, dataförluster samt lagringsbrist på grund av stora datavolymer. BIM-standarder såsom Industry Foundation Classes (IFC) stöttas av branschen men gynnar inte sammarbetsprocessen och förhindrar inte att information förloras (Alreshidi, Mourshed, & Rezgui, 2017). Sannolikheten för fel ökar med detaljeringsgraden i BIM-modellen. Varje modell-objekt har sitt eget utseende och beteende vilket leder till mycket information och att designverktyg och dess modeller blir komplexa. Att lära sig ett BIM-designverktyg effektivt tar vanligtvis flera månader (Eastman, Teicholz, Sacks, & Liston, 2008).
Paavola och Miettinen (2019) menar att projekt innehåller många olika arbetssätt och programvaror, och att BIM-programvarorna utnyttjas olika av olika aktörer. Författarna till BIM-Based Collaborative Building Process Management (2020) menar att det krävs att informationen ordnas och struktureras så aktörerna kan ta del av och förstå informationen.
Weygant (2011) menar att modellens information är kopplad till specifika objekt. Informationen styr objektets kopplingar till andra objekt, position, dimensioner och egenskaper. Turk (2016) menar att ju mer information, ju högre informationsdensitet, en modell har desto bättre. På grund av stora och växande BIM-filer, och svårigheter att hantera informationsutbyten kommer efterfrågan på databaskopplade modeller öka enligt Eastman, Teicholz, Sacks, och Liston (2008).
Molnbaserade databaser skapar möjlighet att sprida datoriserade resurser och IT-tjänster inom världsindustrin. Om det genomförs och anpassas efter branschen, kommer det i slutändan öka produktiviteten och effektiviteten i byggbranschen (Abedi, Rawai, Rambat, Syazli Fathi, & Zulakhmar Zakiyudin, 2012).
dörrobjektet. Genom att placera dörrobjektens information och data separat i en databas, kan dessa ändras eller användas utanför ett specifikt program (Solihin, Eastman, Lee, & Yang, 2017).
1.3 Mål och frågeställningar
1.3.1 Mål
Målet med studien var att utreda hur en molnbaserad databas kopplad till en BIM-modell kan effektivisera projektering och informationshantering av dörrmiljöer. 1.3.2 Frågeställningar
För att uppnå målet planerades att besvara följande frågeställningar:
• Hur ser arbetsprocessen ut vid dörrprojektering?
• Vilka problem upplevs vid projektering av dörrmiljöer?
• Hur kan en molnbaserad databas kopplad till en BIM-modell effektivisera
projektering och informationshantering av dörrmiljöer?
1.4 Avgränsningar
I rapporten behandlas endast dörrmiljöer, och dess projekteringsprocess. Fönster eller liknande byggnadsdelar behandlas ej. Endast dörrmiljöernas egenskaper och tillhörande funktioner beaktades.
Rapporten omfattar enbart modeller och familjer gjorda i Autodesks Revit. Liknande programvaror med motsvarande funktionalitet så som ArchiCAD och Simplebim eller underlag direkt från PDF-filer beaktades inte under arbetet.
Endast BIMEYE:s molntjänst/programvara avsedd för databehandling av BIM-data testades under projektet, övriga programvaror med liknande funktioner kommer rapporten inte att behandla.
Inledning
1.5 Disposition
I detta kapitel beskrivs rapportens upplägg och de olika kapitlens innehåll.
Kapitel 1: Inledning – här beskrivs bakgrunden till ämnet följt av problemformulering, mål, frågeställningar och avgränsningar.
Kapitel 2: Metod – innehåller en beskrivning av undersökningsstrategin, valda insamlingsmetoder samt kopplingen mellan metod och frågeställning
Kapitel 3: Teoretiskt Ramverk – här redovisas kopplingen mellan våra valda frågeställningar och teorier. Efter det följer en beskrivning av de teorier som ligger till grund för problemet genom att befintligt forskningsmaterial redovisas och sammanfattas.
Kapitel 4: Empiri – innehåller en sammanställning av insamlade data från intervjuer samt observation.
Kapitel 5: Analys – i detta kapitel analyseras vår insamlade empiri i relation till det teoretiska ramverket för att besvara frågeställningar och uppnå vårt mål.
Kapitel 6: Diskussion – innehåller en diskussion runt studiens resultat och metoder. Samt en slutsats och förslag på vidare studier
2 Metod och genomförande
Detta kapitel ger en beskrivning av rapportens undersökningsstrategi, kopplingen mellan frågeställningar och metoder för datainsamling samt arbetets trovärdighet. De metoder som användes för att besvara frågeställningarna var:
• Litteraturstudie • Intervjuer
• Observation
2.1 Undersökningsstrategi
För att skapa ny och djupare kunskap valdes ett kvalitativt arbetssätt. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en observation. Genom att komplettera med litteraturstudier för att besvara frågeställningarna ges rapporten en vetenskaplig grund (Patel & Davidson, 2011).
För att skapa en god validitet och reliabilitet jämfördes insamlade data med befintlig litteratur. Målet var att svaren från intervjuerna tillsammans med den gjorda litteraturstudien skulle leda till att våra frågeställningar besvarades i rapportens resultat och slutsats (Patel & Davidson, 2011).
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
I figur 1 nedan redovisas för hur kopplingen mellan frågeställningarna och de valda metoderna ser ut.
Figur 1. Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling
Frågeställning 1
Hur ser arbetsprocessen ut vid dörrprojektering?
Frågeställning 2
Vilka problem upplevs vid projektering av dörrar? Frågeställning 3
Kan en databas kopplad till en BIM-modell effektivisera projektering och informationshantering av dörrar? Litteraturstudie Intervju Observation
Metod och genomförande
2.2.1 Koppling - Frågeställning 1–3
Frågeställningarna besvarades med alla de tre valda undersökningsmetoderna. Litteraturstudien användes för att undersöka aktuell forskning inom ämnet. För att få reda på hur utvalda företag arbetar med databaser som hjälpmedel och hur de kan användas så ställdes frågor om detta under de utförda intervjuerna.
För att komplettera den empiri som samlats in genom intervjuer gjordes en observation av BIMEYE:s funktionalitet, och därefter ett test av tjänsten.
2.3 Litteraturstudie
Vid litteraturstudien användes de databaser och sökord som redovisas i tabell 1. Sökorden korrigerades under arbetets gång i takt med att kunskapen om vilka ord och ämnen som var relevanta och användbara för studien. Antalet träffar blev ibland många till antalet, då filtrerades träffarna för att endast visa exempelvis vetenskapliga artiklar. En litteraturstudie innebär att kunskap hämtas från olika källor så som böcker, publicerade artiklar eller rapporter. I böcker hittas oftast en sammanställning av ett område, och är det den nyaste informationen som söks så hittas den i publicerade artiklar eller rapporter (Patel & Davidson, 2011).
Litteraturstudie är ett bra sätt att läsa in sig på ett område. Det kan också skapa nya idéer eller ändra de tankar och idéer som man redan har (Blomkvist & Hallin, 2014). En viktig del när en litteraturstudie genomförs är att ha ett kritiskt förhållningssätt. Enligt Blomkvist och Hallin (2014) innebär ett kritiskt förhållningssätt en ifrågasättande hållning till informationen som ges i publikationerna.
Tabell 1. Redovisning av databaser och sökord
Databas Sökord
Science Direct
BIM AEC parameters Cloud BIM
Cloud Computing
Google Scholar
Cloud BIM
Cloud Computing in Construction BIM Data management cloud Client requirements building projects Information Management in Construction Information Management BIM
PRIMO
Design development AEC
Information Management Construction BIM
BIM Problem cooperation BIM AEC parameters
2.4 Valda metoder för datainsamling
2.4.1 Intervjuer
Rapportens empiri baseras på de intervjuer som genomfördes med personer verksamma i byggbranschen. För att syftet med intervjuerna med så stor sannolikhet som möjligt skulle uppfyllas så utfördes semistrukturerade intervjuer. Detta för att respondenterna inte skulle känna sig tvingade att svara på ett visst sätt.
En intervju bygger i detta fall på att förberedda frågor ställs till utvalda personer med kunskap inom de ämnen som undersöks. För att få ut så mycket som möjligt av intervjun är det viktigt att klargöra syftet med intervjun i förväg och informera den tillfrågade (Patel & Davidson, 2011).
En semistrukturerad intervju är ofta baserad på ett antal frågeområden eller teman som är förberedda och nedskrivna. Frågorna däremot behöver inte nödvändigtvis vara bestämda på förhand. För om intervjun är av öppen karaktär kan det leda till en att intervjun leder till nya spännande upptäckter vilket gör att man kan få möjlighet att ställa frågor som inte hade ställts annars (Blomkvist & Hallin, 2014).
2.4.2 Observation
För att komplettera insamlade data från intervjuer, gjordes en deltagande observation av BIMEYE:s funktionalitet, med ett kompletterande test av tjänsten. Under observationen lyssnade, frågade, noterade och observerade rapportens skribenter när en av Tribias medarbetare demonstrerade BIMEYE:s syften och funktioner.
Enligt Patel och Davidsson (2011) kan observationer användas för att komplettera data som insamlats genom andra metoder. Patel och Davidsson (2011) menar också att en deltagande observation innebär att observatören aktivt deltar i situationen som skall observeras.
Ostrukturerade observationer används för att inhämta så mycket information som möjligt om ett problemområde, i ett utforskande syfte, och kräver att observatören har relativt god kunskap om problemet. Under observationstillfället kan observationen anpassas utefter att kunskapen hos observatören ökar. Detta för att erhålla så mycket information som möjligt (Patel & Davidson, 2011).
2.5 Arbetsgång
2.5.1 Förstudie
Förstudien bestod av litteratursökning i databaser och böcker för att skapa en bild av ämnet. Utifrån detta utformades mål, frågeställningar samt en problemformulering. För att kunna besvara frågeställningarna togs även en strategi för metod och genomförande fram.
2.5.2 Litteraturstudie
I nästa skede gjordes en litteraturstudie på forskningspublikationer och annan litteratur som finns att tillgå via databaser. Även böcker och övriga texter som finns tillgängliga via Jönköping Högskolebibliotek användes för att skapa den teoretiska grund till rapporten och dess ämne som krävs för att uppfylla studiens mål.
Metod och genomförande
2.5.3 Empiri – Datainsamling och sammanställning
För att samla in empiri till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex utvalda personer. Urvalet av respondenter gjordes utifrån rekommendationer av personer i branschen. Intervjufrågorna (se bilaga 1) anpassades för att besvara frågeställningarna och skickades ut till respondenterna före det att intervjun skulle genomföras. Alla intervjuer spelades in för att underlätta transkribering och analys av empirin. När transkribering (se bilaga 2-7) var gjord skickades detta underlag till respektive respondent för att säkerställa att det stämde överens med vad de angivit under intervjun.
För att skapa kunskap om hur man arbetar med molntjänster som kopplas till projekteringsverktyget Revit gjordes en deltagande observation av molntjänsten BIMEYE. Observationen genomfördes tillsammans med en medarbetare hos Tribia som utvecklar BIMEYE. Under ett möte via Microsoft Teams hade den anställde en genomgång av vad som är syftet med tjänsten samt hur den fungerar i praktiken. Under observationen gjordes noteringar för att sedan kunna genomföra testet som beskrivs nedan.
För att skapa en tydligare bild och bekräfta det som sades under observationen med medarbetaren från Tribia genomfördes ett praktiskt test av tjänsten. Testet kunde genomföras tack vare att Tribia bistod med licens samt hjälp att förbereda och starta upp ett nytt projekt. Eftersom huvudsyftet var att bekräfta observationen, utforska BIMEYEs funktionalitet samt kopplingen mellan databas och modell valdes en enkel modell från ett tidigare skolprojekt. Strategin var att följa stegen från observationen och på så vis nå resultatet som var ett färdigt dörrmiljökort. Utgångspunkt för dörrmiljökortet var en mall framarbetad av NCC.
2.5.4 Dataanalys
När empirin var sammanställd gjordes en analys utifrån empirin tillsammans med det teoretiska ramverket och frågeställningarna för att kunna dra slutsatser och avgöra om målet med studien uppfylldes eller ej. Till sist formades en diskussion runt studiens tillvägagångssätt, empiri och slutsats.
2.6 Trovärdighet
2.6.1 Validitet
För att uppnå en hög validitet gäller att litteraturstudierna fokuserar mot rätt område, alltså att litteratur som läses och refereras till har ett samband med syfte och frågeställningar. Validiteten beror också på källan till litteraturen och därför bör källkritiskt arbetssätt tillämpas (Blomkvist & Hallin, 2014).
Intervjuerna utfördes på personer med god kunskap inom det valda ämnet för att kunna ställa för ämnet relevanta intervjufrågor. De intervjuade fick på förhand ta del av syftet och användningsområdet för intervjun. Detta görs enligt Blomkvist och Hallin (2014) för att nå en högre validitet.
I en kvalitativ studie är det viktigt att inte ändra respondentens språk för mycket under transkriberingen, då det kan påverka underlaget för analysen. Mycket av innebörden under intervjun kan ligga i bland annat betoningar och pauser (Patel & Davidson, 2011). För att höja validiteten i arbetet kan de olika formerna av insamlade data vägas samman, trianguleras, och genom det styrka validiteten av observationen (Patel & Davidson, 2011).
2.6.2 Reliabilitet
Reliabiliteten beror på metodernas tillförlitlighet. Därför är det viktigt att intervjuarna är pålästa och att frågorna är tydligt formulerade, dvs att frågorna inte är öppna för tolkning (Blomkvist & Hallin, 2014).
Innan intervjutillfället fick respondenterna ta del av frågorna för att kunna förbereda sig och fick i efterhand ta del av det tolkade materialet, för att undvika feltolkningar och missförstånd. Enligt Blomkvist och Hallin (2014) stärker detta reliabiliteten.
Alla intervjuer dokumenteras antingen med mobiltelefon, då respondent och intervjuare möts i lokal, eller via inspelning genom videomötesmjukvara då intervjuerna sker via dator. Inspelningar höjer enligt Patel och Davidsson (2011) reliabiliteten då det gör det möjligt att gå tillbaka och lyssna igen.
Teoretiskt ramverk
3 Teoretiskt ramverk
I det här kapitlet beskrivs de vetenskapliga teorier och förklaringsansatser som ligger till grund för den här rapporten samt kopplingen mellan de olika teorierna och frågeställningarna.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
I figur 2 redovisas kopplingen mellan valda frågeställningar och teorier. Teorierna beskrivs sedan vidare i kapitel 3.2 till och med 3.4.
Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och teorier.
3.2 BIM
Building Information Modeling och Building Information Model, båda refererade till som BIM. Building Information Modeling är processen och användandet av en programvara för att skapa samt simulera den tänkta byggnaden. Resultatet av processen, en modell (Building Information Model), är en informationsrik, intelligent och parametrisk digital version av byggnaden (Associated General Contractors of America, 2005).
BIM-modellen gör det möjligt att tydliggöra designinformation så att dess avsikt och innehåll direkt kan förstås och utvärderas. Som en delad kunskapsresurs kan BIM minska behovet av att insamla eller bearbeta information. Detta kan resultera i snabbare och noggrannare informationsöverföring, kostnadsminskningar förknippade med interoperabilitetsbrister, stöd för drift- och underhållsaktiviteter samt automatisering av kontroll och analys (Chandler, et al., 2015).
BIM har tre delar, kallade strukturella, funktionella och beteendemässiga delar, som påverkar byggprocessen (Turk, 2016).
Den strukturella BIM-delen är representationen av byggnaden, ett objekt för design, Frågeställning 1
- Hur ser arbetsprocessen ut vid dörrprojektering?
Frågeställning 2
-Vilka problem upplevs vid projektering av dörrar? Frågeställning 3
- Kan en databas kopplad till en BIM-modell effektivisera projektering och informationshantering av dörrar? BIM Krav- och Informationshantering Molnbaserade Databaser
representerar mer än bara ett par streck på en ritning. Objekten innehar egenskaper som beskriver geometriska dimensioner, material, tekniska specifikationer eller kostnader (Ibrahim Mahmoud, Krawczyk, & Schipporeit, 2004).
Den funktionella delen styr hur individer kan använda, skapa information som krävs i processen, samt dela den med varandra. Denna del möjliggör att kostnader kan kapas och tidsvinster skapas (Turk, 2016).
Den beteendemässiga delen sluter samman flera interagerande, sammankopplade eller individuella komponenter som har som mål att fungera tillsammans. Tecken visar att BIM påverkar beteenden inom byggindustrin. I det specifika projektet finns möjligheten att tänja på teknologin och ändra på organisatoriska mönster. I det bredare perspektivet kan BIM förändra processerna för anskaffning av byggnader samt uppmuntra förändringar i lagar och regler (Turk, 2016).
Med BIM kan utvecklingen gå från ett fragmenterat och ointelligent dokumentationssystem till ett centralt system som kan analysera parametriska modelldata. Med BIM kan intelligensen sammankopplas mellan objekt i de modellerade enheterna, vilket medför att projektdeltagarna kan vara både specialiserade och integrerade (Krygiel & Nies, 2008).
Införande av arbetssätt med BIM-teknologi kräver flertalet processförändringar. Det medför dessutom en relativt brant inlärningskurva, där de första anställda som genomgår utbildning troligen kommer att vara oproduktiva, särskilt eftersom de kommer att behöva anpassa verktyg för företagets eget bruk (Krygiel & Nies, 2008). 3.2.1 IFC
Filformatet Industry Foundation Classes (IFC) är en internationell standard, utvecklad av BuildingSMART, för att hjälpa AEC-företagen att dela, beskriva och samordna BIM-data, utan att tappa information. ISO-standarden är ett öppet filformat som inte är bundet till specifika mjuk- eller hårdvaror (BuildingSMART international, 2020). IFC-formatet har blivit standarden för delning av data mellan olika programvaror på grund av dess interoperabilitet (Olawumi, Chan, & Wong, 2017).Formatet ses dock som opålitligt då det tenderar att tolka information fel, förlora data (Aram, Eastman, & Sacks, 2013). Alreshidi, Mourshed, och Rezgui (2017) menar också att formatet nödvändigtvis inte gynnar sammarbetsprocessen.
Teoretiskt ramverk
3.3 Krav- och Informationshantering
3.3.1 Informationshantering
Informationshantering innebär att samla för organisationen värdefull information, samt anpassa och koordinera denna för respektive användningsområde (Choo, 2002). Bra informationshantering innebär att information finns tillgänglig vid rätt tidpunkt och format för personen som behöver den (Chen, Lu, Yi, Rowlingson, & Huang, 2015). Informationshanteringens primära mål är att utarbeta metoder för anskaffning, lagring, hämtning, bearbetning, tolkning och användning av information (Maes, 2007). Införandet av ny informationshanteringsteknologi såsom BIM kan göra arbetet effektivare (Jacobsson & Linderoth, 2012). Dock begränsas införandet av nya teknologier av byggindustrins temporära organisationer (Jacobsson & Linderoth, The influence of contextual elements, actors’ frames of reference, and technology on the adoption and use of ICT in construction projects: a Swedish case study, 2010).
Byggindustrin är särskilt känslig för faktorer som oförutsägbarhet och okontrollerbarhet på grund av sin oenhetliga produktionsprocess (Dubois & Gadde, 2002). Det innebär att informationshanteringen kan vara avgörande för byggprojektets framgång. Informationshanteringen syftar till att lösa informationsproblem som härrör från osäkerhet och ömsesidiga beroenden, vilka projektdeltagarnas aktiviteter orsakar (Martínez-Rojas, Marín, & Vila, 2016).
Projektinformation i form av textdokument utgör en stor del av ett byggprojekts informationsmängd. Att koppla informationen till en BIM-modells objekt kan vara utmanande och svårt, beroende på mängden dokument och modellobjekt (Caldas, Soibelman, & Han, 2002). Risken med tvetydlig och förlorad information kan reduceras genom att effektivare tydliggöra informationen. Visualisering är en av de effektivaste metoderna för att förbättra informationshanteringen (Abbaszadegan & Grau, 2015). Svårigheter med att utbyta projektinformation kan leda till projektförseningar med juridiska eller ekonomiska följder. Effektiv informationshantering är avgörande på grund av byggprojektens varierande utseende och unika förutsättningar. När projektet är klart bör informationen som utvecklats under projektet organiseras och lagras på ett sådant sätt att andra kan utnyttja erfarenheten och kunskapen (Henry & Yoshitaka, 2008).
3.3.2 Kravhantering
Krävande klienter och brukare, med krav som varierar från ett projekt till ett annat, är enligt Rezgui, Zarli, & Hopfe (2009) en utmaning som aktörer i byggbranschen ställs inför.
Krav är klientens mål, behov, önskningar och förväntningar. Dessa klientkrav inkluderar ofta samlade önskningar från klientens olika delar (Kamara & Anumba, 2000). För att tillgodose klientens behov och förväntningar, måste de först identifieras och förstås (Baldauf, Formoso, Tzortzopoulos, Miron, & Soliman-Junior, 2020). Att samla klientens krav på en byggnad är en process som leder till att arkitektoniska problem och krav möts. Processen innebär att kraven identifieras, analyseras,
varandra. De ändrade kraven skapar behov att hantera och dokumentera nya krav och lösningar (Kiviniemi, 2005).
När information ändras, tolkas effekterna av det, och därefter uppdateras kraven. Arbetssättet orsakar fel och är tidskrävande, på grund av komplexiteten som uppkommer av alla krav (Kim, Kim, Cha, & Martin, 2015). Ändringar av krav bör dokumenteras som tillägg eller rättelser, men inte ändras direkt i den ursprungliga kravställningen, då det kan skapa svårigheter att gå tillbaka till de ursprungliga kraven igen (Kamara, Anumba, & Evboumwan, 2002).
Genom att spara information och dokumentation om kraven centralt kan de hanteras och utnyttjas på ett effektivare vis, genom byggnadens hela livscykel (Hegazy, Zaneldin, & Grierson, 2001). Innebörden av kravhantering är att säkerställa att kraven är användbara och uppdaterade genom hela projektet (Hood, Wiedermann, Fichtinger, & Pautz, 2008).
Oberoende hur kraven fastställs, så består de i större eller mindre utsträckning av detaljerad information om egenskapskrav (Kiviniemi, 2005).
3.4 Molnbaserade databaser
3.4.1 Databaser
En databas är en samling data eller information, specifikt organiserad för snabb sökning och hämtning av dess innehåll. Förutom ovanstående skall en databas göra det enkelt att modifiera och radera data samt möjliggöra korsreferenser. Genom att använda nyckelord och olika sorteringsalternativ kan databasen göra snabbsökningar och grupperingar på en stor mängd data möjliga (Encyclopædia Britannica, 2020).
3.4.2 Cloud Computing (Molntjänster)
Enligt Mell & Grance (2011) är definitionen av molntjänster en teknik som möjliggör nätverksbaserad tillgång till konfigurerbara resurser såsom nätverk, servrar, lagring, applikationer och tjänster. Resurserna kan snabbt tillhandahållas och levereras genom minimal arbetsinsats och kontakt med tjänsteleverantör (Chan, Li, Li, Wang, & Wong, 2014).
Cloud computing har fördelar över konventionella datacenters i att de tillhandahåller tillsynes oändliga dataresurser, möjliggör nyttjande när det behövs utan att kräva något engagemang från användaren samt att de har en högre nyttjandegrad då fler använder resurserna (Armbrust, et al., 2010).
Uppbyggnaden av en molntjänst består av fyra lager: applikation, plattformar, infrastruktur och hårdvara. Molntjänsterna kan sedan klassas i tre olika huvudkategorier: Privata moln (används av företag med egen IT-tillgång), publika moln (används för service-tjänster som ska nås av alla) och mixade moln (en blandning av publikt och privat) (Chan et.al. 2014).
Cloud Computing är en ny teknik inom AEC-sektorn. Teknologier som Google Drive och DropBox används ofta informellt och mellan individer, men oro över säkerhet och skydd av immateriell egendom avskräcker ofta stora företag från att anta sådana tjänster (Beach H, Rana F, Rezgui, & Manish, 2013).
Teoretiskt ramverk
Molntjänster ger en god möjlighet att kommunicera och utbyta data och information enkelt, effektivt och exakt oberoende av tid och plats, vilket ger stora fördelar för byggnadshanteringen. Tjänsterna kan också leda till en mer miljöanpassad konstruktionshantering som så småningom kommer att säkerställa leverans av relevant och pålitlig information för att förbättra samarbetet inom byggförsörjningskedjan och med projektintressenter (Abedi, Muhamad Rawai, Rambat, & Syazli Fathi, 2013). Enligt Leon och Laing (2013) visar tidigare forskning att kärnan i samarbete för multidisciplinära designteam är delad förståelse och information, och att det mest effektiva sättet att uppnå detta är genom molntjänster.
3.4.3 Molntjänst - BIMEYE
BIMEYE är en molntjänst, en webbaserad databas som skall underlätta och effektivisera arbetet med att beskriva objekten som finns i en BIM-modell. Tjänsten baseras på kategorier för dörrar, rum, inredning, funktionskrav med mera. Till tjänsten kan en eller flera modeller synkroniseras (Tribia, 2020).
Molntjänsten är webbaserad och det behövs alltså ingen speciell programvara för att beskriva objekten i databasen. För att koppla BIM-modellen till molntjänsten behövs däremot en plug-in version av BIMEYE som går att koppla till Revit, Archicad och SimpleBIM. Genom att använda de här tjänsterna har alla i projektet tillgång till senaste tekniska data om dörrarna i projektet (Tribia, 2020).
3.5 Sammanfattning av valda teorier
BIM är en delad kunskapsresurs, en digital modell av en byggnad. BIM kan medföra effektivisering inom informationsöverföring och kostnadsminskningar. Detta möjliggörs genom att modellens objekt innehar egenskaper, BIMs centrala dokumentationssystem och analysmöjligheter av modelldata.
Informationshantering syftar enligt teorin till att utarbeta metoder för samlande och hantering av projektinformation, samt att säkerställa att rätt information finns tillgänglig när den behövs. Genom införandet av informationshanteringsteknologier kan arbetet effektiviseras, bland annat genom att lösa informationsproblem och minska risken för förlorad information.
Kravhanteringen syftar till att ta reda på och hantera klientens krav på projektet. Under byggprojekt förändras kraven, vilket medför att effekterna av förändringarna bör analyseras då konflikter mellan krav kan uppstå.
Molntjänster är en teknik som möjliggör tillgång till nätverk, servrar, lagring, applikationer och tjänster. Tekniken ger användaren vad som behövs utan att kräva någon speciell kunskap. Molntjänster kan enligt teorin bidra med smidigare kommunikation och ett enklare arbetssätt för att utbyta data och information i byggprojekt. Det leder i sin tur till goda samarbeten och säkerställd leverans av projekt. Ett exempel på en molntjänst är BIMEYE som används för att underlätta informationshanteringen i byggprojekt. Kopplas tjänsten till en modell möjliggörs en funktion där data kan skickas mellan modell och molntjänst.
4 Empiri
I detta kapitel beskrivs den empiriska data som har samlats in utifrån våra frågeställningar och valda metoder. Insamlad empiri ligger till grund för att studiens analys och skall besvara valda frågeställning.
4.1 Intervjuer
Genom semistrukturerade intervjuer har sexpersoner från fem olika företag svarat på
frågor angående deras roller och arbetssätt i dörrprojektering. I tabell 2nedan redovisas generell information om respondenterna samt koppling till specifik bilaga. Respondenterna kommer i tabeller att benämnas med R1-R6, vilket också kan ses i tabell 2.
Tabell 2. Generell information om de intervjuade
Respondent Yrkestitel År i branschen Företag Bilaga
R1 Projekteringsledare 6 NCC Skövde 2
R2 Gruppchef/Projekteringsledare 25 NCC Jönköping 3
R3 VDC-Ledare 5 NCC Göteborg 4
R4 Platschef 35 NCC Jönköping 5
R5 Byggingenjör/Medverkande arkitekt 5 Yellon 6
R6 Informationssamordnare 23 Time it 7
4.1.1 Dörrprojektering - Arbetsprocessen
I ett tidigt skede fastställs enligt respondenterna vilka gränser olika dörrar står i, och påverkan av till exempel ljudkrav eller brandkrav noteras. Sedan kommer byggherrens krav där typ av verksamhet i byggnaden påverkar förklarade respondenterna. Information från byggherren kan innefatta logistiken i byggnaden, hur folk skall kunna röra sig in, ut och mellan delar av byggnaden. Denna information är enligt informationssamordnaren central, då projektmedlemmarna omöjligt kan veta hur verksamheten och specifika dörrar förväntas användas dagligen.
För att specificera dörrarnas krav bokas möten där arkitekt, elektriker, låskonsult och beställare deltar. Första mötet hålls i ett tidigt skede för kalkylering av ungefärlig kostnad förklarar Projekteringsledaren. Under mötet behandlas varje dörr, position i byggnaden kontrolleras, och utifrån det avgörs funktionskraven. Förutom brandkrav och tillgänglighetskrav går man här igenom bland annat dörrens beslag, eventuell dörrautomatik och utrymningsskyltning. Dörrar och funktioner förs in i Excel där man samlar och hanterar informationen. Används BIMEYE i projektet förs informationen istället in där. Respondenterna menar att detta är ett tidskrävande arbete men att det är nödvändigt för att få kontroll över en komplex och dyr process.
Respondenterna förklarade att dörrarna traditionellt summeras på en ritning, en dörruppställning. Där redovisas alla typer av dörrar, mått och funktionskrav. På ritningen hänvisas vidare till dokument där lås och beslag redovisas. ”Ett litet berättigande har den, men den skall i princip bort och ersättas med dörrmiljökort” menar
Empiri
informationssamordnaren. För att samla all information och göra den tydligare förespråkar alla respondenter förutom Byggingenjören istället dörrmiljökort. Då görs en ritning per dörr där all information redovisas.
Byggingenjören har arbetat med både dörruppställningar och dörrmiljökort upplever att dörrmiljökorten främst används för redovisning av specifika dörrar. Det kan innebära dörrar som kräver en elevation för tydligare redovisning av kanalisation till dörren, eller att de har en mer komplex beslagning.
Att processen skulle skilja sig i olika sorters byggprojekt ser Projekteringsledaren, Gruppchefen, VDC-ledaren och Informationssamordnaren som onödigt. Istället menar de att processen måste finnas och bör se likadan ut i alla typer av projekt, och att endast förutsättningarna och kraven ändras. Detta gäller även när verktyg som BIMEYE används förklarade VDC-ledaren, och tillade att processen dock fick styras lite mer vid användning av BIMEYE. Som beskrivits tidigare hålls möten där dörrarna och dess funktionskrav fastställs. Skillnaden är enligt VDC-ledaren de tekniska bitarna vilket innebär att berörda personer måste utbildas för att kunna arbeta effektivt i de digitala verktygen.
Projekteringsledaren, Gruppchefen och Informationssamordnaren var överens om att branschen upptäckt hur komplex och dyr processen med dörrar kan vara. Detta kommer enligt Informationssamordnaren och VDC-ledaren leda till BIMEYE och andra hjälpmedel blir allt vanligare.
4.1.2 Upplevda Problem
Enligt respondenterna upptäcks dörrmiljöernas problem under produktionen. Orsaken skiljer sig från fall till fall. Oftast kan problemen åtgärdas i efterhand, dock till betydligt högre kostnad jämfört med problem upptäckta under projekteringen. Vilka upplevda problem som respondenterna angav under intervjuerna finns sammanställt i tabell 3.
Tabell 3. Av respondenterna upplevda problem
Upplevda problem i samband med
dörrar/respondent R1 R2 R3 R4 R5 R6 Förstår inte vilka funktioner dörren skall ha X X X
Kanalisationer X
Underskattar komplexiteten X X
Kontroll på helheten X X X
Information försvinner eller tappas bort X X X
Informationssamordning X X
Hänvisningar till andra dokument X X
Ändringar X X
Olika benämningar/arbetssätt X X
Bristande datorvana hos
projektmedlemmarna X X
Bristande Granskningar/Egenkontroll X X
Tidspress X X
Verktyg/Programvaror X X
Dörrmiljöernas funktionskrav är ett vanligt problem enligt Gruppchefen, VDC-ledaren och Informationssamordnaren. ”De flesta säger att vi aldrig har gjort en dörr korrekt”, förklarar Projekteringsledaren och påpekar att fel hålstorlek i prefab-väggar är ett vanligt fel som uppkommer på grund av tidiga beställningar. Problemet ligger i svårigheten att identifiera dörrmiljöns funktioner, vilken kravställning den skall klara, hur den skall uppfyllas. Att funktionerna ofta skall fastställas i ett tidigt skede orsakar problem, då det kan vara svårt för beställaren att förutsäga hur dörrmiljön skall användas. Användandet av standardlösningar och att inte ta höjd för eventuella ändringar kan enligt VDC-ledaren orsaka problem senare under projektet. Gruppchefen menar att man har tidigare tagit för lätt på dörrar och underskattat både arbetets komplexitet och tidsåtgång, vilket har medfört att arbetet inte har påbörjats i tid.
Byggingenjören och Projekteringsledaren menar att förstå helheten, att förstå hur alla funktioner hänger samman och påverkar varandra är ett problem. De påtalar också att ändringar kan förändra helheten, att en ändring kräver ändringar på andra ställen. Detta innebär enligt Byggingenjören att ”man måste nörda ner sig i grejer och detaljer”. Saknas förståelse för detta kan det orsaka problem, ifall information om ändringarna inte kommuniceras vidare. Projekteringsledaren menar också att olika funktioners brist
Empiri
på kompabilitet med andra funktioner, eller beroenden av funktioner ökar komplexiteten vilket i sin tur kan skapa problem.
Respondenterna anser att hanteringen av information och data är ett stort problem som måste lösas. Att information försvinner eller missas under projekt påpekas av Gruppchefen och Informationssamordnaren samt Byggingenjören som menar att den mänskliga faktorn är en del av det. Under intervjun med Gruppchefen framkom att projektens mejlkorrespondensen resulterat i försvunnen eller bortglömd information, och ibland orsakat att alla inte har den information som krävs, då bara personen som erhållit mejlet fått informationen. Informationssamordnaren och VDC-ledaren anser att hänvisningar och utspridd information i olika handlingar orsakar att information missas eller försvinner. Att information finns i både modell och Excel-filer ses också som problem, då exempelvis ändringar kräver dubbelarbete, menar VDC-ledaren och Projekteringsledaren.
Ett problem som nämns är de verktyg som används inte är helt anpassade för samarbete. Detta visar sig enligt Byggingenjören vid utbyte av information mellan olika verktyg, då värden saknas eller ändras beroende på var de observeras. Det kan också visa sig i att verktygen inte är användarvänliga eller att funktioner saknas enligt VDC-ledaren. Fel person på fel plats menar VDC-ledaren är ett problem som uppstår under projekteringen. Att personer i projektet inte har vanan av att arbeta digitalt, av verktygen eller helt enkelt inte vill lära sig. Gruppchefen ”…tycker att man har ett jättestort bolag i ryggen men alla jobbar väldigt, väldigt olika”, och menar likt Byggingenjören att det finns svårigheter med att alla arbetar på olika sätt. Varje arbetsplats har sina egna lösningar och branschstandarder som används överallt saknas.
4.1.3 Förbättring och effektivisering
I tabell 4 redovisas de förslag på förbättringar som respondenterna har angivit i intervjuerna. Sedan följer en mer ingående redovisning av vad som har sagts under intervjuerna.
Tabell 4. Sammanställning av respondenternas förslag på förbättringar
Möjlighet till förbättringar eller
effektivisering / respondent R1 R2 R3 R4 R5 R6 Synka modell mot tabell X
Mer specialiserade konsulter gör arbetet X
Smidigare förädling av data X X
Gemensamma lösningar/arbetssätt X X X
Närmare samarbete i projektgrupperna X
Samla information på en plats X X X X
Databas mot modell X X
Granskningskompetens X X
Tydlighet vilken information som krävs i ett
projekt X
Respondenterna var alla överens om att mycket kan förbättras och effektiviseras i dörrmiljöprocessen. Projekteringsledaren och Informationssamordnaren menade att branschen nyligen fått upp ögonen för hur kostsamt felaktiga dörrmiljöer är. Utvecklingen har gått framåt, men det tar tid och det finns fortfarande mycket att förbättra enligt alla respondenterna.
Branschgemensamma lösningar efterfrågades av flera respondenter. De menade att gemensamma arbetssätt underlättar för alla i projekten. Då förekommer färre överraskningar, alla tänker lika och kan processen. Gruppchefen påpekade att det också underlättar för kunden, att vem som än gör jobbet så följs samma arbetssätt och tänket kring dörrar är likadant.
Byggingenjören var positiv till branschgemensamma lösningar och ville se tydligare krav och fler standarder för vilka parametervärden som modellerna skall innehålla. Byggingenjören förklarade att det skiljer mycket på vilka krav som ställs på modellerna vilket medför att information läggs in men kanske inte används. Respondenten menar att det blir enklare att arbeta i ett tidigt stadie om man vet att alla vill ha ut ungefär samma mängd ur modellen.
För att minska antalet dörr-relaterade fel på byggarbetsplatserna menade Platschefen, Byggingenjören och Informationssamordnaren att granskning av handlingar måste förbättras. Den mänskliga faktorn kommer alltid finnas där som ett problem men det finns stor potential för förbättring menade de. Handlingarna behöver granskas tidigare och dessutom krävs det att den som granskar har erforderlig kunskap om allt som står i handlingen förklarade Platschefen.
Empiri
Dörrmiljökorten förenklar granskningen menade Platschefen och
Informationssamordnaren. Framtagandet av dörrmiljökorten kräver dock en del arbete och all information måste lagras någonstans. För att hantera informationen föreslog Gruppchefen, VDC-Ledaren, Platschefen och Informationssamordnaren att all information borde lagras på samma plats, där alla projektmedlemmar kan addera och modifiera information, istället för att spara informationen i Excel-dokument som idag. För att slippa dubbelarbete vid ändringar efterfrågade Projekteringsledaren, VDC-Ledaren och Informationssamordnaren en funktion för att synka information mellan modellen och informationens lagringsplats. VDC-Ledaren förklarade att ju mer information du har, ju större vits blir det att jobba i en riktig databas som är kopplad till en modell. VDC-Ledaren förklarade vidare att alla stora aktörer kommer börja arbeta mer på det viset, om de inte redan gör det.
För VDC-Ledaren och Informationssamordnaren framstod det som självklart att databaser kommer underlätta informationshanteringen. För att möjliggöra detta menade de att informationen måste hanteras på ett ordnat sätt samtidigt som verktygen måste optimeras för byggbranschen. Informationssamordnaren menade att det vore att föredra att ett fåtal lösningar togs fram istället för ett flertal lösningar. Informationssamordnaren förklarade vidare att det största hindret är de befintliga verktyg som finns och att det idag inte finns några riktigt optimala verktyg än.
4.2 Observation
Genom observation och test av BIMEYE studerades informationshantering och framtagning av dörrmiljökort genom tjänsten.
4.2.1 Observation BIMEYE
Under observationen studerades hur databas-tjänsten fungerar, vilka ingående val och möjligheter som tjänsten erbjuder för dörrmiljöer. Detta demonstrerades av sakkunnig på Tribia. Modellen som användes under projektet skapades av författarna till rapporten under en tidigare BIM-kurs.
I figur 3 visas startsidan i BIMEYEs webbtjänst, den första sidan vid start av tjänsten. Startsidan består av information om modellen (1) som är kopplad till det aktuella projektet. Till höger finns en funktionsmeny (2) samt aktivitetslogg (3) där ändringar och synkningar visas.
Figur 3. Startsida i BIMEYEs webbtjänst (Tribia, u.å).
Efter installation av pluginprogram och inloggning till BIMEYE i Revit görs kopplingen mellan Revit och databasen, se figur 4.
Figur 4. Flik för BIMEYE 3.0 i Revit, (Autodesk u.å).
1
2
Empiri
Vid uppstart av ett nytt projekt i BIMEYE behöver relevanta projektkategorier aktiveras. Genom att gå vidare från startsidan till Project Categories (se figur 5) kan ”Doors” aktiveras. För att också få med vilken våning samt vilka rum som är
kopplade till dörren behöver även ”BuildingStoreys” och ”Spaces_Room” aktiveras. När kategorierna aktiveras blir det möjligt att koppla parametrar till dessa.
Figur 5. Projektkategorier (Tribia, u.å).
Dörrarnas funktioner kan i BIMEYE liknas med ”parameters”. Dessa skapas under funktionsdelen Parameters. Om parametrar har skapats i ett tidigare skede syns dessa likt hur det ser ut i figur 6. För att skapa en ny parameter klickar man på ”Create”. Skapandet är uppdelat i sex steg. Första steget är att välja parametertyp, dessa förklaras i figur 7. I de nästkommande stegen väljs parameterns utgångspunkt, vilken riktning parametern skall synkroniseras, enhet, datatyp och till vilken kategori den skall kopplas.
Figur 6. Aktiva parametrar (Tribia, u.å).
1
Figur 7. Skapa parameter, steg 1 (Tribia, u.å).
När relevanta parametrar är skapade skall rätt parameter appliceras på rätt dörr. I vyn benämnd Data Grid kan alla tillgängliga dörrar och parametrar hanteras. Att hantera dörrarna innebär att parametrar som skall vara aktiva på dörrarna väljs. Parametrar kan
skapas med flera valbara alternativ, precis som JU_LÅSKLASS i figur 8. Då kan
alternativ väljas i rutan. Parametrar som är inställda att synkroniseras från modellen är redan kopplade till rätt dörr och beroende på inställning så kan dessa inte justeras i BIMEYE, utan bara i modellen.
Empiri
Vyn Data & 3D innehar samma funktioner som Data Grid men visar genom 3D-modell tydligare dörrens placering i byggnaden. Genom markering eller filtrering på viss funktion eller dörrnamn visas valda dörrar i vanlig kvalitet medan resten av byggnaden blir transparant och svartvit, som visas i figur 9. Både i ”Data & 3D” och ”Data Grid” kan dörrar markeras och sedan kan dörrmiljökort skapas utifrån vald dörr och template.
4.2.2 Test BIMEYE
När ett dörrkort skall skapas i BIMEYE kopplas modellen i Revit till den webbaserade molntjänsten genom ett plug-in program. När kopplingen är gjord ges valmöjligheten att synkronisera data från BIMEYE till modellen, från modellen till BIMEYE eller båda delarna. Motsvarande inställningar finns för parametrar samt alternativet att inte synka alls.
Efter genomförd observation upprättades egna parametrar enligt beskrivning i 4.2.1 Parametrarna som skapades ses i figur 5 och är benämnda JU_*. Resterande parametrar kommer direkt ifrån modellen. På modellens dörrar applicerades sedan olika parametrar i menyn Data Grid eller Data & 3D, se figur 7 och 8.
Skapandet av dörrkort kräver en mall upprättad i Word och uppladdad i BIMEYE. Mallen kodades för att rätt parametervärde eller information hamnar på rätt plats. Detta gjordes genom att skriva ”${Parameter namn}” på plats där parametern skall presenteras. Ett dörrmiljökort där parametrarnas koder är ifyllda redovisas i figur 10 och 11.
Figur 10. Ifylld mall för dörrmiljökort (NCC, u.å).
Empiri
Från Data Grid eller Data & 3D, se figur 8 och 9, markerades en dörr varefter en rapport skapades på vald dörrmiljökortsmall.
Skapade dörrmiljökort sparas automatiskt under funktionen ”Reports”. Där kan filen laddas ned i Word- eller PDF-format. I figur 12 och 13 redovisas hur dörrmiljökortet ser ut när det är skapat utifrån mallen som redovisades i figur 10 och 11. Där har koderna omvandlats till valda parametrar.
Figur 12. Hur ett skapat dörrmiljökort kan se ut (NCC, u.å).
I Revit kompletteras properties-panelen med en motsvarande panel benämnd BIMEYE parameters, se figur 14. Värden för parametrar i denna panel är direkt kopplade till BIMEYEs webbapplikation, och de ändringar som görs här synkas med databasen ifall detta är tillåtet för parametern.
Empiri
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri
Samtliga respondenter var överens om att dörrar utgör ett av de mer komplexa områdena i stora byggprojekt. Området omfattar många funktioner som inte får glömmas bort, det var alla respondenter noggranna med att påpeka. De var också eniga om att dörrprojekteringen är som mest komplex i större offentliga projekt eller kontorsprojekt, men att processen bör se likadan ut i både stora och små projekt. Majoriteten av respondenterna förespråkade en ökad användning av dörrmiljökort. Respondenterna menade att då dörrmiljökortet samlar all information om dörren på en handling, och hänvisningar undviks, underlättar det för alla projektets aktörer.
Ett generellt problem som påtalades av respondenterna var att bred kunskap inom dörrmiljöer krävs för att styra och kontrollera processen. För att samla denna kunskap krävs aktörer från flera discipliner, vilket kan leda till kommunikationsproblem. Detta kan medföra att kravställningar och information faller bort under projektets gång. Flera respondenter menade att utvecklingen går framåt och att användningen av databaser kommer öka. Att alla projektmedlemmar har tillgång till samma information och data menade respondenterna är en fördel med gemensamma projektdatabaser. Gemensamma arbetssätt inom branschen önskade flera av respondenterna se mer av. De menade att det underlättar för alla i projektet om de sedan tidigare vet hur arbetsprocessen ser ut, istället för att processen skiljer sig beroende på projekt. En bra branschlösning som flera av de intervjuade lyfter är programmet Bluebeam och det branschgemensamma förfarandet att granska handlingar. En liknande lösning för hur man skall arbeta med dörrar ansågs vara bra.
Empirin från observationen ger en enkel bild av tillvägagångssättet för att skapa och hantera parametrar. För att bekräfta observationens empiri genomfördes ett test där dörrparametrar skapades, hanterades och applicerades. Detta gjordes för att kontrollera informationsöverföringen mot modell och dörrmiljökort.
5 Analys och resultat
I detta kapitel analyseras insamlad empiri i relation till det teoretiska ramverket och frågeställningarna för att uppnå studiens mål.
5.1 Analys
Här redovisas analysen som är gjord utifrån studiens empiri och teorier. 5.1.1 BIM och IFC
Turk (2016) beskriver att en BIM-modell blir bättre ju högre informationsdensitet den har. Det kan konstateras i empirin att en mängd data kopplad till dörrar idag aldrig förs in i modellen då det ses som för tidkrävande och icke nödvändigt. Istället placeras projektinformation i Excel-dokument utanför BIM-modellen, vilket medför att den utveckling och de fördelar med BIM som Chandler, et al. (2015) samt Krygiel och Nies (2008) beskriver inte kan nyttjas fullt ut.
Ibrahim Mahmoud, Krawczyk, & Schipporeit (2004) menar att objekten i en BIM-modell, måste beskriva och representera byggnadens vekliga objekt, samt inneha egenskaper såsom dimensioner och specifikationer. Flera av respondenterna efterfrågade med tanke på det, tydlighet över hur detta skall utföras, och ser gemensamma benämningar på parametrar och var dessa skall matas in, som en potentiell lösning.
Byggingenjören menade precis som Aram et al. (2013) att data skiljer sig mellan olika program vid IFC-export av modelldata, och borde förbättras. Detta borde åtgärdas då BuildingSMART (2020) hävdar att IFC-standarden är framtagen just för delning, beskrivning och samordning av BIM-data utan att information förloras.
5.1.2 Krav- och informationshantering
En viktig aspekt med informationshantering, är att rätt information finns för aktören som behöver den, när aktören behöver den, vilket beskrivs både i teorin enligt Chen, et al. (2015) och i empirin. Empirin visar även att den berörda aktören enkelt bör finna informationen, vilket enligt Abbaszadegan och Grau (2015) kan effektiviseras genom att tydliggöra eller visualisera informationen. Empirin från observation och test visar att databastjänster kan underlätta både tillgängligheten till senaste informationen samt tydliggörande och visualiserande av information.
Maes (2007) menar att informationshanteringens primära mål är att skapa metoder för bearbetning, hämtning och användning av information. Här ser vi att BIMEYE och databastjänster som metod kan effektivisera projekten genom att ersätta nuvarande Excel-dokument.
Enligt Henry och Yoshitaka (2008) kan svårigheter och problem med informationsutbyte leda till förseningar i byggprojekt. Att problem uppstår styrks i empirin som redogör för att information försvinner eller missas i projekt.
Dörrmiljöers kravställningar skapar problem då konsulterna besitter olika specialistkunskaper om kraven. Ofta finns ingen enskild aktör i projektet med kunskap om helheten. Med helheten menas hur dörrmiljöns alla funktionskrav skall lösas och sättas samman till en fungerande helhet. Ändringar som görs sent i processen kan medföra att dörrmiljön inte får plats eller får anpassas på plats, med kostnader eller
Analys och resultat
avsteg från ursprungliga kravställningen som resultat. Detta sker trots att ändrade krav hanteras och dokumenteras som Kiviniemi (2005) menar att de skall.
Gruppchefen, VDC-Ledaren, Platschefen och Informationssamordnaren menar, liksom Hegazy, Zaneldin, och Grierson (2001), att all information borde samlas på en plats. Detta då hänvisningar till information om olika kravställande dokument och standarder, tillsammans med den mänskliga faktorn leder till misstag och fel. Genom användandet av molnbaserade databastjänster såsom BIMEYE kan detta uppnås och samtidigt dra nytta av de tydliggörande och visualiserande effekter av informationen, som tjänsten erbjuder. Det i jämförelse enkla användargränssnittet i BIMEYE kan också medföra att kopplingen av information till BIM-modellen förenklas, vilket Caldas, Soibelman och Han (2002) menar kan vara problematiskt.
Baldauf et al. (2020) menar att klientkraven först måste identifieras och förstås, men det är enligt respondenterna ibland svårt då beställaren inte vet vilka behov som kommer att finnas. För många krav kan också skapa problem, då genom att de till exempel inte går att kombinera funktionerna rent praktiskt, utan hamnar som Kiviniemi (2005) menar i konflikt med varandra.
5.1.3 Molnbaserade databaser
Det är svårt att avgöra hur mycket information som skall matas in i BIM-modellen. VDC-ledaren och Informationssamordnaren menar att all information omöjligt kan finnas i modellen. Idag används listor i Excel som komplement till informationen i modellen. Detta gör att det vid ändringar blir dubbelt arbete. Görs en ändring i modellen så behöver samma ändring göras i Excel och tvärtom. Med hjälp av databastjänster som BIMEYE kan vi efter vår observation av tjänsten konstatera att informationen enkelt kan flytta sig mellan modellen och databasen. I databasen kan då information adderas och modifieras, och för modellen överflödig information förvaras. Projekteringsledaren förklarade att synka information fram och tillbaka till modellen var den funktion som hen efterfrågade mest. Projekteringsledaren, VDC-Ledaren och Informationssamordnaren menar även att synkningsfunktionen skulle kunna leda till att färre problem vid ändringar.
BIMEYE (Tribia, 2020) beskriver att deras tjänst ger alla i projektet tillgång till de senaste ändringarna genom att ändringar uppdateras och blir synliga för alla direkt. En respondent lyfte fram detta som stora anledningar till att databastjänster, som BIMEYE, är viktiga för framtida byggprojekt
Flera projektmedlemmar som arbetar med dörrar kan arbeta på samma plats med att lägga till och hantera information direkt i molntjänsten, utan att de har tillgång till modellen (Tribia, 2020). Att arbeta med dörrar och information kopplad till dem via molntjänstens webbsida underlättar för projektmedlemmar då det ofta bara är arkitekten som har kunskap om hur modellen skall hanteras. Trots det menade VDC-ledaren och Platschefen att en viktig del är att man arbetar med rätt personer för att få det att fungera. De som arbetar i projekten måste vara intresserade och tycka att det är kul med nya arbetssätt, annars blir det mycket svårare att genomföra projekten på ett bra sätt.
5.2 Analys mot frågeställningar
Här redovisas analysen som är gjord utifrån studiens empiri och frågeställningar. 5.2.1 Frågeställning 1 - Hur ser arbetsprocessen ut vid dörrprojektering? Respondenterna angav att arbetet med dörrmiljöer påbörjas tidigt i projekteringen och avslutas långt in i produktionen. Det börjar med dörrmiljöernas kravställningar, såsom brandkrav och utrymningsvägar. Dessa kan börja identifieras och analyseras av berörda konsulters gemensamma möten direkt efter att ytterväggarna är uppritade. Funktionsbestämningen av dörrmiljöer är komplex och tidskrävande, en lång process där potential finns att spara både tid och pengar.
Därefter fokuserar inblandade aktörer tillsammans med beställaren på att identifiera dörrmiljöns framtida funktionalitet. Ändringar av funktionaliteten kan uppkomma sent, på grund av att brukaren av lokal eller byggnad inte är bestämd, och därmed inte heller dörrarnas funktionskrav.
Traditionellt har uppställningsritningar använts för att redovisa resultatet av projekteringen, där lika dörrar klumpas ihop. Detta arbete har ofta gjort av arkitekten, som har sammanställt information om dörrmiljöerna från respektive sakkunnig konsult. Utvecklingen går mer mot att projektera varje dörrmiljö för sig och tilldela varje dörrmiljö ett specifikt dörrmiljökort, men hur detta görs skiljer sig beroende på projekt.
