Den paradoxala kvinnan - En kritisk diskursanalys om könsmakt och normer i svensk rättshistoria

Den paradoxala kvinnan

En kritisk diskursanalys om könsmakt och normer i svensk

rättshistoria

The paradoxical woman

A critical discourse analysis of gender power and norms in

Swedish legal history

Gabriella Bergstrand

Mänskliga Rättigheter Kandidatnivå 180 hp Vårterminen 2017

Abstract

This study covers the complexity of norms with inherent patriarchal ideas in relation to sexual offenses- especially in the case of rape-, from the feminist perspective that these have a negative impact on women and their basic rights. Through a critical discourse analysis, I investigate different legal cases before and after the reformation of the Swedish sexual violation act from 2005, in order to track how it got transformed. The aim of the survey is to develop such knowledge that provides a broader insight into the shortcomings that interact in these unique contexts, where women become potential victims in a double sense as they are already subordinated at several levels of society to begin with. Thus, it can be assumed that norms flourishing within the framework of criminal law, not only violates the rights of women, but as an institution of power, confirms its eligibility which ultimately ensures a normalization with devastating consequences for women’s psychical and mental health. I find that the implementation is successful in terms of increased norm criticism while at the same time deficiencies and tensions at different sides and edges, calls for a modernized approach in which injustices are exposed as far as possible, so that women's rights are respected and fulfilled not only through language but in reality.

Innehållsförteckning:

1. Inledning……….5

1.1 Syfte och frågeställningar……….6

1.2 Material och avgränsningar………..7

1.3 Rättsliga begreppsdefinitioner………..8

2. Presentation av tidigare forskning..…………..…………9

3. Teoretiskt ramverk.………11 3.1 Habermas normteori……….….11 3.2 Könsmaktsordning………13 3.2.1 Könsdualism………14 3.3 Kroppspolitik………14 4. Metod……….…….15 4.1 Social konstruktivism………..…..15 4.2 Kritisk diskursanalys……….15 4.2.1 Metodologiskt genomförande………..16 5. Analys………..19 5.1 Syntaxanalys………..19 5.2 Diskursiv praktik………31 5.3 Social diskurs……….………37 5.3.1 Rättsfall efter 2005……….. 43

6. Resultat och diskussion………..48 7. Referenser………5 2

”Don’t confuse what is legal with what is moral because they are entirely different”

1. Inledning

Hur kan en kvinna vara både passiv och aktiv på en och samma gång? Hur kan hon i ena stunden ses som avhängig mannen, och i samma stund ta ansvar över hans beteende? I vilket sammanhang ställs könsdualismens fördelning, såtillvida att han är människan och hon är djuret, helt på sin spets? När omkullkastas allt? Jo, när det kommer till sexuella övergrepp.

I FN:s kvinnokonvention understryks hur stereotypa könsroller på alla sätt ska motverkas. Det gäller även fördomar, seder och bruk som grundar sig på föreställningar om att det ena könet är underlägset det andra.

Under 1800-talet ansågs sexualbrott äventyra det kollektiva, däribland mannens heder snarare än att kränka kvinnans frihet och sexuella integritet. År 1984 reformerades sexualbrottslagen som ett resultat av en förlegad kvinnosyn. Brottsrubriceringen kom därmed att ändras till sexualbrott, från 1

att tidigare ha benämnts vid sedlighetsbrott. I förarbetena underströks hur offrets handling före det sexuella övergreppet såväl som hennes relation till förövaren skulle sakna betydelse för den brottsliga påföljden. 2

Med tiden har dock rättslig praxis såväl som allmänhetens respons på omtvistade domar, bekräftat ett bristande genomslag för reformen i praktiken. Domskäl har många gånger varit grundade på kvinnans beteende före eller efter övergreppet. På samma sätt har hennes klädsel, sexualitet, sociala status eller alkoholpåverkan tagits i beaktande för att utvärdera mannens uppsåt. Därtill, har hennes roll i att agera passivt eller aktivt gentemot förövaren utgjort en central del av den rättsliga

bedömningen. Detta har slutligen lett fram till en situation där det kvinnliga offret fått bära bevisbördan i högst grad. 3

Mot ett sådant underlag, blir det tydligt hur den praktiska implementeringen brister, vilket

påskyndar ett skeptiskt förhållningssätt även till framtida rättstillämpning. Med hänsyn till tidigare reformmisslyckanden, finner jag det lämpligt att undersöka reformen av 2005 års sexualbrottslag,

Prop., 2004/05:45. s. 19. 1 Ibid. 2 NCK., Uppsala Universitet, 2018. 3

på sättet den gör anspråk på en teoretisk trovärdighet. I sin proposition från 2004 tydliggörs självaste syftet, att ytterligare strama åt och förtydliga kring bestämmelser om sexuella övergrepp, med ett moderniserat språk vars gammalmodiga begrepp kasseras. I allra högsta grad, ska inga som helst tvivel angående individens absoluta rätt till personlig integritet och sexuellt självbestämmande föreligga. Domstolsväsendet uppmanas att ansvara över rättegångsprocesser, såtillvida att inga onödiga frågor eller formuleringar tas upp, med risk för att kränka eller diskriminera offret. En balansgång mellan rättssäkerhet å ena sidan och hänsynstagande till offrets utsatthet å andra, förespråkas. Därtill, kan en saklig och objektiv rättsprocess, i synnerhet med ett ödmjukt

förhållningssätt till offrets trauma och kränkande utgångsläge komma att avgöra offrets känsla av upprättelse. På det stora hela är syftet med lagändringen att motarbeta förlegade föreställningar om 4

människors frivilliga sexualitet. 5

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur sexualbrottslagen kommit att förändras i samband med 2005 års reform, för att kunna garantera kvinnor ett fördomsfritt rättsbemötande i linje med att deras rättigheter- i synnerhet rätten till den egna kroppen och sexuellt självbestämmande-

respekteras i full utsträckning. Den metodiska utgångspunkten bottnar i att lokalisera könsnormer i rättsfall vars språk antyder om kvinnans underordnade samhällsställning. För att kunna spåra en förändringsprocess behövs en jämförelse mellan olika rättsfall rörande mål om sexualbrott före och efter 2005. En kritisk diskursanalys kommer därmed att tillämpas på tre rättsfall före 2005 för att på så sätt utveckla en rad normativa dimensioner som i sin tur kan härledas till studiens teoretiska ramverk. Utifrån dessa, kommer tre rättsfall efter 2005 att analyseras för att slutligen nå fram till ett resultat.

Målet med undersökningen är att bidra till den kunskapsbild som berör normer i sexualbrottsliga sammanhang varpå kvinnors rättssäkerhet ställs på sin spätts i takt med att svensk domstolsutövning präglas av fördomsfulla synsätt. En ökad spridning av en sådan kunskap kan möjliggöra för fler att identifiera liknande hinder i framtida rättskontexter, även när de är mindre påtagliga. Följande frågeställningar ämnas att besvaras.

Prop., 2004/05:45. s. 21.

4

Ibid., s. 22.

1. Vilka normativa dimensioner som berör föreställningar om kvinnan kan lokaliseras och sammanställas i rättsfall om sexuella övergrepp före 2005 (1996, 1997, 1998)?

2. Med dimensionerna som utgångspunkt, hur kan rättsfall efter 2005 (2013, 2014, 2015) visa på hur 2005 års sexualbrottsreform lett till en förändring vad avser könsnormer i sexualbrottsliga sammanhang, samt vilka huvudsakliga problem som återstår?

1.2 Material och avgränsningar

Nedtill följer en redogörelse för urval och materialinsamling. Avsikten har varit att samla in svenska rättsfall om sexuella övergrepp med domstolsavgöranden före och efter 2005.

Mitt material i egenskap av förstahandskälla har förvärvats genom Lunds universitets databaser, varpå den juridiska informationstjänsten ’Zeteo’ blivit åtkomlig. Därifrån, har jag sökt efter 6

rättsfall via relevanta termer, såsom våldtäkt, sexuellt utnyttjande eller sexualbrott. Jag har därtill fått tillgång till relevanta rättsfall under önskad tidsperiod efter att ha kommit i kontakt med olika tingsrätter runt om i Sverige. Ett relativt slumpmässigt val utgör således det empiriska underlaget, i den bemärkelsen att rättspraxis inhämtats från olika håll.

Totalt sett, har sex rättsfall utsorterats vars mängd kan antas rimlig på två grunder. Först och främst, omfattar en sådan materialform i regel massiv textdokumentation, vilket i samband med studiens metod kan komma att innebära högintensiv läsning och bearbetning. Ett högre antal kan på så sätt komma att bli alltför tidskrävande. Sedan, blir det även en skälig siffra sett till metodens kvalitativa karaktär vars kvalitet värderas högre än kvantitet.

Efter noggrann textgenomgång har jag tagit fasta på relevanta segment som kommer att åberopas i mån om textutdrag. För att underlätta kring ett sådant urval, har syftet bakom 2005 års reform fått utgöra grund, på sättet språket antyder om subjektivitet som kan antas uppgå i förlegade

föreställningar.

Lund University, Zeteo, 2018.

Studien är först och främst avgränsad till att uppmärksamma normer som inverkar negativt på kvinnor, vilket inte per se avfärdar ett omvänt sakläge där män kan komma att diskrimineras. Snarare intas ett feministiskt perspektiv mot bakgrund av en rådande ojämställdhet i syfte att främja kvinnors rättigheter. Vidare, är studien underkastad könsdualism ur en heteronormativ aspekt, varav kvinnan är offer och mannen förövare. Utan att försumma allvaret kring sexualbrott under andra konstellationer, kommer den konservativa relation som i huvudsak omfattar feministisk teori att ligga till grund. Därutöver, är utdragen inte avgränsade till att avskilt omsluta målsägande, åtalade/n eller domstol av den anledning att deras synsätt och attityder emellertid speglar varandra. 7

1.3 Rättsliga begreppsdefinitioner

• Målsägande

Termen inbegriper den person som påstås ha blivit utsatt för brott. 8

• Tilltalad (åtalade)

Termen inbegriper den person som blivit åtalad, eller med andra ord, anklagad för brott. 9

• Åklagare

Termen inbegriper en jurist som utövar sitt arbete på uppdrag av staten. Personen håller i en förundersökning och bevisföring i anslutning till beslutet om åtal ska väckas eller ej. Han för även talan i domstol under förutsättning att ärendet tagits vidare till rättegång. 10

• Hjälplöst tillstånd

Granström, G., Den onda cirkeln, s. 131.

7 Sveriges Domstolar., 2017. 8 Ibid. 9 Ibid. 10

I brottsbalkens kommentarer till 6 kap. 1 § förtydligas principen om ’hjälplöst tillstånd’. Den

bygger på offrets oförmåga att värja sig på grund av hur han eller hon befinner sig i en särskilt utsatt position, såsom efter medvetslöshet, sömn, kraftig berusning eller narkotikapåverkan. Förmågan att uppfatta omvärlden är mer eller mindre nedsatt, vilket innebär att personen inte, om alls, kan reagera på händelser i full utsträckning. Vidare, avser principen att skydda offer eller gärningsman längs med bristande uppsåt och på så sätt tillbakavisa en potentiell skuld.

• Oskuldspresumtionen

I Europakonventionen, artikel 6.2 klargörs följande. Den åtalade, det vill säga, personen som blivit dömd för brott ska anses oskyldig till dess att hans eller hennes skuld kan fastställas av åklagare, som i sin tur förfogar över den totala bevisbördan. Syftet bakom principen är att skydda individen från att dömas på godtyckliga grunder.

• Objektivitetsprincipen

I regeringsformen 1 kap. 9 § kommer denna princip till uttryck. Domstolar och andra rättsliga myndigheter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen och därmed iaktta saklighet och opartiskhet.

2. Presentation av tidigare forskning

Tidigare forskning vars vetenskapsfält spänner över straffrättens förhållande till kön förefinns i stor skara. Jag har delvis baserat min undersökning på tidigare resultat, men samtidigt strävat efter att inta en säregen utgångspunkt. Givetvis är jag medveten om svårigheten i att framställa unik empiri sett till hur disciplinen redan bearbetats utifrån olika infallsvinklar. Ändå, finner jag ämnet så pass aktuellt och betydelsefullt att en liknande undersökning i minsta mån kan bidra till en

kunskapspåminnelse.

I Ulrika Anderssons doktorsavhandling från 2004, undersöks det straffrättsliga skyddet mot sexuella övergrepp längs med en Foucault-inspirerad diskursanalys och könsteori. Undersökningen

straffrättslig reglering och tillämpning. Resultatet demonstrerar hur diskurser inom hovrätten 11

bottnar i offrets viljeuttryck. Med det menas att i takt med att kvinnan uttrycker sin vilja kontra ovilja, konstrueras hennes kropp som öppen och tillgänglig. Hon tvingas såldes att avgränsa denna genom att på olika sätt göra motstånd för att den inte ska uppfattas tillgänglig för andra. 12

I Monica Burmans doktorsavhandling från 2007, behandlas straffrättens förmåga att producera jämställdhet. Mot en genusrättsvetenskaplig ansats och diskursanalys, analyseras straffrättens traditionella mönster i att tillvarata mannens rättsintresse. En sådan obalans kommer särskilt till uttryck genom olika straffbegrepp, vars konstruktion spänner över principen om att den

brottsmisstänkte ska skyddas fram till en definitiv dom, medan brottsoffrets skyddsposition är mindre självklar. Hon tar specifikt fasta på straffrättsliga diskurser och konstruktioner i hur dessa 13

möjliggör eller försvårar kring straffrättens hantering av mäns fysiska och psykiska våld mot kvinnor i nära relationer. 14

Så långt, ligger ett överhängande fokus på en straffrättslig konstruktionsproblematik, vilket även Kerstin Berglund belyser i sin doktorsavhandling från 2007. Hon menar på att olika könsbegrepp kan påverka i vilken utsträckning kvinnor tillgodoses ett effektivt rättskydd. Mot en kvinnorättslig ansats ämnar hennes studie att kritiskt granska rättssystemets funktioner i både reglering och tillämpning. Hennes drivkraft tar form efter den kritik som framträtt i samband med en debatt om straffrättens förmåga att skydda kvinnor. Försök till lagreformer, varav en del fått slagkraft, har uppstått som en respons på kritiken som framlagts. Hon understryker dock hur kritiken brister på sättet straffrättens egna förutsättningar inte vägts in. Därmed, fodras ett starkare band mellan kvinnoforskning och straffrätt, till följd av en konstruktiv diskussion avsedd att besvara de frågeställningar som kritiken gett upphov till. Därutöver, kritiserar hon Ulrika Anderssons

avhandling och menar på att hennes analytiska ansats tenderar att uppgå i ett politiskt arbete. Hon ifrågasätter helt enkelt vilka slutsatser som kan dras ifrån att kritisera en könskultur. 15

Andersson, U., Hans (ord) eller hennes?: en könsteoretisk analys av straffrättsligt skydd mot sexuella övergrepp, s. 19.

11

Ibid., s. 264.

12

Burman, M., Straffrätt och mäns våld mot kvinnor, s. 21.

13

Ibid., s. 410.

14

Berglund, K., Straffrätt och kön, s. 209.

Utifrån ett sådant forskningsunderlag, har jag valt att ta mig an en specifik lagreform och fokusera på normer och könsmakt i förhållande till straffrättslig tillämpning i synnerhet. Jag kommer att ta lärdom av Berglund genom att även väga in straffrättens egna förutsättningar vid behov. Jag kommer däremot inte att analysera konstruktionen av särskilda termer och begrepp, utan snarare fokusera på hur dessa i sitt språkliga sammanhang gör anspråk på skuld och skam.

3. Teoretiskt ramverk

För att underlätta en förståelse för hur det teoretiska ramverket konsumeras under analysens gång, är följande teoripresentation uppdelad i två komponenter. Den första (Habermas normteori) kommer inte att tillämpas explicit i densamma utsträckning som den andra (könsmaktsordning). Detta, eftersom den snarare utgör en primär bakgrundsförklaring till sambandet mellan normer, lagar och makt.

3.1 Habermas normteori

För att kunna bena ut sambandet mellan normer, lagar, makt och kvinnors ställning i samhället behövs först och främst en teori som redogör för normers inneboende kapaciteter och

begränsningar. Ett resonemang utvecklat av Jurgen Habermas i sitt verk från 1996 kommer därför att tydliggöras.

Habermas menar på att lagen inbegriper en motsättning mellan en deskriptiv och normativ funktion. Å ena sidan följer vi lagen för att vi uppmanas till det och vill undvika straff, å andra sidan för att vi finner den legitim och trovärdig. Komponenterna i en sådan spänning kallar han för ’fakticitet’ och ’validitet’, varav den första står för fakta i hur någonting är, och den andra för normer i hur

någonting borde vara. Genom att binda ihop Habermas teori med en feministisk utgångspunkt, 16

kan det antas hur ’fakticitet’ åberopar det olagliga i att våldta kvinnor, medan ’validitet’ åberopar det normativa i hur en sådan handling anses felaktig och omoralisk. En legitim rättvisa gör således anspråk på hur kvinnor bör ha rätt till sin egna kroppar såväl som bestämma över sin sexuella samvaro.

Habermas, J., Between facts and norms, s. XI

Det hela kan mer eller mindre förstås genom ovanstående tabell, varav en diskursförflyttning sker. Förnuftet vinner legitimitet genom offentliga diskurser, varpå civila medborgare utöver lagstiftare, interagerar med varandra. På så sätt framkallas en social makt. Samhällets olika viljeyttringar, värderingar, attityder, identiteter etc. kommer sedermera till uttryck genom normer, vilka sedan inverkar på den administrativa, eller juridiska makten. 17

Så långt, kan förbindelsen mellan den sociala och administrativa makten upplevas fullständigt vattentät. Det skulle då innebära att den administrativa makten rättar sig efter samhällets

kommunikativa förnuft i de facto bemärkelse, vilket förutsätter att den offentliga diskursen fördelas jämnt mellan olika samhällsgrupper. Om inte, råder det tveksamhet över huruvida förnuftet speglar verkligheten.

Det är snarare troligt att somliga diskurser dominerar över andra i sin omfattning och utbredning, vilket leder till att lagens fakticitet inte bör misstas för verklighetens fakticitet. För att ta som exempel, före det att kvinnor blev tilldelade allmän rösträtt i Sverige år 1921, förvärvades den offentliga diskursen enbart av män. Lagen var på så sätt underkastad männens förnuft och kunde i 18

avsaknad av kvinnors, inte anses motsvara ett komplett samhälle. Detta kan även förklara hur könsnormer kommit att förändrats med tiden, på sättet synen på kvinnan blivit alltmer neutral och jämlik i takt med att kvinnan intagit en större maktposition i samhället.

Vidare kan diskursförflyttningen ifrågasättas i termer av makt. Problemet med att legitimera lagen enligt ovanstående tabell, är hur den faktiska verkligheten kan komma att mörkläggas. Enligt feministisk kritik föreligger ett glapp mellan den ojämställdhet som tar sig utryck i formell jämställdhetslag och den som råder i ett verkligt, socialt sammanhang. Det kan därifrån anses 19

rimligt att yrka på ett starkare band mellan validitet, fakticitet och verklighet inom ramen för 1. Offentlig diskurs 2. Förnuft 3. Social makt 4. Normer 5. Lagen 6. Administrativ makt Ibid., s. XXVIII 17 Riksarkivet., Kvinnans rösträtt, 2018. 18

Habermas, J., Between facts and norms, s. XXXIII.

sexualbrottslagen. Kvinnor, snarare än män, bör därmed ge sig i kast med att definiera kvinnoförtryck utifrån sin subjektiva, sociala verklighet.

Slutligen, kan det hela belysas på en praktisk nivå. Normer med inneboende patriarkala

föreställningar, varav mannen motsvarar normen och kvinnan avvikelsen, kommer till uttryck i lagar. Detta på sättet sociala diskurser underkastas manligt tolkningsföreträde vad avser kultur, tradition och attityder. Genom dess legitima värde uppstår en offentlig makt som sällan underkastas kritisk rannsakan. Lagarna blir således officiellt accepterade med inneboende konstruktioner och värderingar. Vem som utvecklat och äger dessa uppgår därmed i en relevant prövning. Att det 20

administrativa förnuftet skulle reflektera kvinnors verklighet mindre bra, blir desto mer påvisat utmed det faktum att kvinnor världen över har svårt att bli trodda när de berättar om sina sexuella övergrepp. Enligt FN:s specialrapportör om våld mot kvinnor, inverkar makten på ett flertal länders rättsystem, vilket slutligen främjar straffrihet för flera förövare. 21

3.2 Könsmaktsordning

Följande redogörelse inbegriper en teoretiskt aspekt av radikalfeminismen, som i sin tur är en gren av feministisk teori. Utgångspunkten bottnar i en osynlig könsmaktsordning som ligger till grund i samhället, varpå det kvinnliga könet värderas lågt och det manliga högt. Patriarkatet i egenskap av mansdominans upptar ett centralt utrymme i teorins kontenta, det vill säga, uppfattningen av att män dominerar över kvinnor på flera samhällsnivåer. I synnerhet, utgör patriarkatet ett hot för kvinnans egenmakt. Att betrakta henne i egenskap av sexualiserad kropp, är ett sätt för män att dominera och därigenom kontrollera könsmaktsordningen till sitt yttersta. Olika typer av sexuellt tvång kan i sista hand komma att användas som ett vapen.

Det är desto svårare att definiera maktstrukturers olika uttryckssätt, vilket hänger ihop med hur ordningen är normaliserad i samhället. Således, kan både män och kvinnor uppfatta den vid ett naturligt tillstånd. Flickor får genom sin uppväxt ta del av patriarkatets strukturella mönster och blir på så sätt omedvetet inskolade i dess ideologi, vilket bidrar till att de omedvetet accepterar en

underordnad ställning. Den kan likväl komma att bli en del av deras personlighet. Därtill, är kvinnor

Larsson, S., Den onda cirkeln: om brottsoffer, genus och rätten, s. 131.

20

Johnsson-Latham. G., Våldsutsatta kvinnor, s. 27.

underordnade på grund av sitt kön, vilket innebär att de är begränsade till en könsroll snarare än inkluderade i en könsneutral omfattning. Detta skiljer sig från hur mannen betraktas, det vill säga, i egenskap av människa. 22

3.2.1 Könsdualism

Könsdualism, även kallad, genusdualism, kan förstås som en aspekt av könsmaktsordningen. Utgångspunkten bottnar i ett könsmässigt motsatsförhållande, det vill säga, män är det som kvinnor inte är och vice versa. Patriarkatet kommer dock till uttryck på sättet polariserade attribut tillskrivs olika värde. Kvinnans egenskaper speglar mer eller mindre hennes samhällsposition som i sin tur bottnar i en underordning. Nedanstående tabell illustrerar detta. 23

Uppdelningen visar på hur mannen har ensamrätt på det förnuftiga attributet. Habermas teori ur ett feministiskt perspektiv kan i ett sådant avseende förankras. Hur förhåller sig diskursflyttningen till könsdualismens anspråk på kvinnans avsaknad av förnuft? Att patriarkala normer styr den

administrativa makten blir i ett sådant avseende tydligt.

3.3 Kroppspolitik

Följande teoretiska inriktning kan förstås inom ramen för en könsmaktsordning. Samtidigt, kan den utskiljas på sättet den tenderar att redogöra för patriarkatets uppkomst snarare än symptom.

Man Kvinna Förnuft Känsla Logik Intuition Människa Djur Kulturell Naturlig Subjekt Objekt Oberoende Beroende Aktiv Passiv

Gemzöe, L., Feminism, någon sida om könsmakt.

22

Gemzöe, L., Feminism, s. 81.

Sambandet mellan kvinnan och kroppen förtydligas i större utsträckning. I huvudsak, är den

grundad på hur kvinnans underordning bottnar i reproduktionens naturliga förlopp. Till skillnad från mannen som inte är delaktig i en graviditet på samma fysiska villkor, kan kvinnan inte frigöra sig från naturen. Det blir särskilt tydligt i förhållande till hur självbestämmanderätten inför abort än idag är högst kontroversiell. Hon reduceras istället till moderskap, kropp och sexualitet. En sådan 24

reproduktiv bakgrund tenderar att främja en uppdelning mellan människan å ena sidan och kvinnan å andra. Allteftersom män frigjort sig från naturen, betraktas de som universella, medan kvinnor är begränsade till sitt kön. Medan mannen sammanfaller med människa, behöver kvinnor ta till

manliga metoder för att bli accepterade som fristående människor. Därifrån tvingas kvinnor förneka sin kropp, som kommit att symbolisera tillgänglighet och passivitet till följd av den reproduktiva naturen. Det hela kan framstå som paradoxalt, sett till hur kvinnan inte bara är fången i en 25

mansdominans utan även i sin egen kropp.

4. Metod

4.1 Social konstruktivism

Detta angreppsätt i egenskap av samhällsinriktning sammanfaller med studiens teori såväl som metod. Utgångspunkten är verkligheten som socialt konstruerad med anspråk på ett kritiskt

förhållningssätt till fenomen som anses utgöra objektiv sanning. Samhällets uppfattning av världen beror på vilka sanningar som framkallats genom sociala interaktioner och diskurser. Mot en sådan bakgrund, kan det förefalla rimligt att förhålla sig skeptisk till sexualbrottslagen i egenskap av kunskapskälla och därmed ifrågasätta dess reglering och tillämpning på socialt konstruerade grunder. 26

4.2 Kritisk diskursanalys

Undersökningen kommer att genomföras med hjälp av en kritisk diskursanalys i egenskap av kvalitativ metod. Ett sådant val kan motiveras på två grunder. För det första lämpar sig en kvalitativ

Eduards, M., Kroppspolitik; Om moder Svea och andra kvinnor, s. 87.

24

Ibid., s. 16.

25

Andersson, U., Hans (ord) eller hennes?: en könsteoretisk analys av straffrättsligt skydd mot sexuella övergrepp, s. 40.

metod på sättet den har som funktion att generera en djupare förståelse, till skillnad från en kvantitativ metod som snarare har som funktion att mäta, förklara och bevisa. För det andra, sammanfaller delar av dess karakteristiska- att tolka texters innebörd- med studiens syfte och frågeställningar. 27

En kritisk diskursanalys är först och främst begränsad till språket i tal och skrift. Genom att studera hur fakta, begrepp och subjekt är språkligt konstruerade, kan vi nå fram till en social diskurs. Det är dock viktigt att poängtera hur den sociala verkligheten förmedlar språket lika mycket som språket förmedlar den sociala verkligheten. För att göra desto tydligare, det språkliga innehållet i en text kan förstås som en produkt av diskurser som råder i ett verkligt, socialt sammanhang. Samtidigt, kan sådana sammanhang skapas i takt med att texter konsumeras. Följaktligen, att ställa sig kritisk 28

till olika former av makt är en väsentlig utgångspunkt i kritisk diskursanalys, vilket i samband med olika analysverktyg kommer att genomsyra undersökningen. 29

4.2.1 Metodologiskt genomförande

Härmed följer en redovisning av det analytiska tillvägagångssättet, steg för steg. Först, behövs ett förtydligande avseende hur de olika rättsfallen uppdelats i förhållande till de metodologiska verktygen. Som ett första steg, har de rättsfall som infaller under en period före 2005 underkastats diskursiva redskap i full utsträckning. De rättsfall som infaller under en period efter 2005 har i ett andra steg bearbetas utifrån de resultat som påvisats i och med det första steget. Det handlar helt enkelt om att se hur tidigare normmönster uppgår i senare rättsfall.

För att ytterligare förstå hur det hela hänger ihop, följer en redogörelse för diskursanalysens inre uppbyggnad. Det har förefallit passande att låtas inspireras av Norman Fairclough som är en av grundarna bakom kritisk diskursanalys. Hans tredimensionella modell, även kallad ’dialectical-relational-approach’ kommer därmed att ligga till grund för analys. Med utgångspunkten att

Allwood, C., Perspektiv på kvalitativ metod, s. 58.

27

Ibid.

28

Bergström, G., Boréus, K., Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursalys, s. 374.

diskurser konstruerar sociala identiteter och vidmakthåller befintliga sociala relationer är den utformad i följande steg: 30

1. Syntaxanalys 2. Diskursiv praktik 3. Social praktik

1. Det första steget upptar i en rättsfalls-kontext stort analysområde. Det beror dels på hur språkliga detaljer värderas och dels på hur text bör åberopas till den grad att strukturella mönster kan spåras. Vad som ligger i fokus är språket på en lingvistisk nivå, vilket innebär att analysen är begränsad till de termer och begrepp som språket framhåller. Däremot, är det emellanåt nödvändigt att analysera dessa i sitt språkliga sammanhang. När det kommer till kritan, ämnar en syntaxanalys att lokalisera dolda tankemodeller i språkets konstruktion av handlingar och relationer. Följande textverktyg har 31

tillämpats.

• Transivitet

Här undersöks uppbyggnaden av olika handlingar. Dessa kan vi dela in i grupper av processer, deltagare och omständigheter (se nedanstående mall).

En process åsyftar en:

- Materiell handling, t.ex. hon trycker på knappen. - Verbal handling, t.ex. hon ropar på honom.

- Mental handling, t.ex. han avser att närma sig henne.

Deltagare kan uppgå i aktörer eller mottagare enligt exemplen:

- Mohammed (aktör) springer fram till Helena (mottagare). - Miranda (aktör) ger Emil (mottagare) en kram.

Ibid., 373.

30

Ibid., 280.

Omständigheter kan uppgå i tid eller plats enligt exemplen:

-

-

Verktyget avser att lokalisera processer som transformerats i samband med att verb uppgår i

substantiv, vilket på så sätt inte skildrar konkreta handlingsmönster. Följande exempel visar på hur 32

substantiv kan användas för att generalisera händelseförlopp, genom att låta de inneslutas i ett abstrakt sakläge.

-

• Deontisk modalitet

Verktyget syftar till att lokalisera det personliga ställningstagandet bakom en text. Frågor att ställa till språket är: Hur väl stämmer innehållet överens med subjektet? eller; Hur anspelar termer eller begrepp på subjektivitet? En del anspelningar bottnar i moral såsom borde, måste eller tillåta. 33

Andra bottnar i konstateranden med inneboende jämförelser såsom ganska, väldigt eller ovanligt. Därifrån, är det lättare att få grepp om underliggande normer.

Nedanstående mall innefattar samtliga verktyg inklusive de förkortningar som kommer att brukas konsekvent genom utdragen.

Ibid., 283.

32

Ibid., 376.

2. Diskursiv praktik

Det andra steget handlar om att utforska texters inbördes förhållanden, hur de förbrukas,

distribueras och konsumeras. Efter genomförd syntaxanalys, kan mönster urskiljas i samband med 34

att strukturella likheter grupperas från samtliga textutdrag.

3. Social praktik

Det tredje steget bygger på att tidigare analys vidgas, såtillvida att språket försätts i ett större, socialt sammanhang. Här handlar det om att identifiera normativa dimensioner genom att 35

förkroppsliga språket och applicera det feministiska ramverket explicit. Därtill, kommer

dimensionerna att utgöra en grund för hur kan vi förhålla oss till rättsfallen efter 2005. Således, de normer som utvecklas i samband med trestegsmetoden, utgör ett väsentligt underlag för hur vi kan besvara studiens andra frågeställning.

5. Analys

5.1 Syntaxanalys

• Rättsfall 1996

Processer Deltagare Omständigheter Materiell handling

(materiell h)

Aktör (aktör) Tid (omständighet t) Nominalisering (n) Verbal handling

(verbal h)

Mottagare (mottagare) Plats (omständighet p) Deontisk modalitet (dm) Mental handling

(mental h)

Tid och plats (omständighet t/p)

Ibid.

34

Ibid. 398.

Målsäganden har genom åklagare väckt åtal för våldtäkt, i andra hand, sexuellt utnyttjande, varav fyra män är tilltalade. Ingen av dem döms utan frias på alla åtalspunkter. Det centrala i rättens bedömning utgörs av kvinnans förhållande till alkohol. De menar på att att offret inte befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd, då hon kunnat återge olika delar av händelseförloppet på en detaljerad nivå. Samtidigt, hävdas hur hon varit så pass berusad att hon inte till fullo lyckats försvara sig. 36

Utdrag:

1. ”Hon hade en svart kort klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig.”

Språkets struktur är beskrivande, varav substantiv och adjektiv dominerar. I dess avsaknad av aktör och konkret handling, tenderar innehållet att måla upp kvinnan som objekt snarare än subjekt. Ett indirekt ansvar kan dock urskiljas, genom att förutsätta hur kvinnan själv tagit på sig sina kläder. Termen ’samt’ hjälper till att förstärka efterföljande ordled vilket resulterar i en desto mer dramatisk ton. Det blir sammantaget en underförståelse i hur kvinnan till och med tagit på sig bh och trosor.

2.”Hon (aktör) hade druckit (materiell h) sex burkar starköl á 45 cl under eftermiddagen och kvällen (omständighet: t) och två till tre stora (dm) glas starköl á 50 cl på restaurangen (omständighet: p) samt smakat (materiell h) på en spritdrink.”

En tydlig förbindelse mellan aktör, substantiv och sakförhållanden präglar ovanstående struktur. Alkoholens roll beskrivs relativt ingående i form av antal, mängd och storlek. Snarare än att

redogöra för alkoholmängden genom benämningar som några eller ett antal, pekar textens exakthet på hur det är av särskild vikt huruvida kvinnan drack två eller ’två till tre’ glas. Vidare, kan vi fråga oss hur ’stora’ uppgår i relevant information, då en specificerad alkoholmängd redan framgår. En deontisk modalitet föranleder därmed frågan: ’Avser rätten lyfta fram hur kvinnan drack just

mycket?’ Termen ’samt’ tenderar att förstärka efterföljande ordled som tillsammans med resterande

struktur, leder fram till ett subjektivt helhetsintryck. Att kvinnan skulle dricka mycket, eller rättare sagt, mer än vad som förväntas, öppnar upp för ett normativt rum av förutfattade meningar

angående hur en kvinna bör förhålla sig till alkohol.

Södertäljes tingsrätt, dom 1997-02-14, mål B 1695-96

3. ”Hon (aktör) skämdes över att hon hade varit berusad och trodde (mental h) att hela händelsen (n) var hennes fel eftersom hon både hade varit berusad och haft en kort klänning på sig.”

Språket spänner över kvinnans tankar om sig själv, varför ’tro’ kan ses som en mental handling. Eftersom ’händelsen’ uppgår i ett substantiv snarare än verb, undanhålls konkreta handlingar, liksom en nominalisering. Termen ’eftersom’ fyller en särskild funktion i hur den verkar motiverande för subjektets mentala handling. Likaså bidrar ’både’ till att dramatisera kvinnans handlingar. Genom ’skämdes’ och ’fel’ avslöjas hur kvinnan skuldbelägger sig själv på grund av sin klädsel och sinnestillstånd, vilket genererar en intressant koppling till textutdrag 1. Kan hennes känsla av skam bottna i en rättfärdigad skuld som blivit normaliserad på sättet den kommer till uttryck på flera ställen i rättsfallet?

4. ”Hon (aktör) kände sig berusad och ”borta i huvudet” men hade varken svårt att gå (materiell h) eller tala (verbal h).”

Först och främst, kan ’gå’ och ’tala’ antas uppgå i konkreta handlingar, dock med ett bakvänt fokus på vad subjektet inte har svårt för. Att ’borta i huvudet’ omfattas av citationstecken, tyder på att kvinnan uttalat en sådan fras bokstavligen. Då termen ’berusad’ i sin kontenta kan antas tämligen uttömmande, tenderar citatet att utgöra överflöd. För sammanhanget verkar ’men’ i egenskap av invändning positivt, på sättet efterföljande textled blir frigörande i sin framtoning. Det senare kan således uppfattas kompensera för det tidigare. På det stora hela underförstås kvinnans mentala tillstånd utgöra en angelägenhet i högre grad än hennes handlingskapacitet.

5. ”Frågan om hennes berusningsgrad (n) under kvällen och natten (omständighet: t) enligt tingsrättens uppfattning (n) har mycket (dm) stor (dm) betydelse för ställningstagandena i målet.”

Innehållet bottnar i en fråga, dock inte med anspråk på ett svar. Snarare framhålls vikten av att frågan tas i beaktande. På så sätt kan ett förutbestämt utgångsläge antas ligga till grund. Rätten har således uppfattat något, vilket vittnar om en mental handling bakom substantivet ’uppfattning’, liksom en nominalisering. Vidare, fästs inget direkt avseende på huruvida kvinnan varit berusad eller inte, utan hur berusad hon varit. En ytterligare nominalisering kan synliggöra hur

ansvar. Därtill, pekar ’mycket’ och ’stor’ på hur en sådan handling utgör ett kritiskt läge för målet. Både kvinnans alkoholintag och mängd uppgår i ett högt relevans-värde, vilket tyder på en hög deontisk modalitet.

6. ”Hon (aktör) tyckte (mental h) det var obehagligt och blev lite (dm) spänd och rädd men protesterade inte.”

Utifrån kvinnans mentala handling, att tycka, frambringas termerna ’spänd’ och ’rädd’ vilka i sin tur spänner över subjektets känslotillstånd. Det karakteristiska för innehållet, kan antas bottna i

språkets motsägelsefullhet, vilket blir som mest påtagligt på sättet ’lite’, ’inte’ och ’men’ samverkar. Ordföljden ’men protesterade inte’ utgör en kontrast till föregående textled, på sättet strukturen är konsekvent och därmed övertygande. En deontisk modalitet synliggör den ambivalens som ’lite’ antyder om. Med detta uppstår en spänning mellan övertygelse och tvivel. Dels framstår subjektet som osäker i förhållande till sina känslor och dels som motsägelsefull i att inte handla i enlighet

med sina känslor. På det stora hela upplevs språket skildra en dubbelbottnad karaktär som både ter

sig vilsen och stark.

7. ”Efter ett tag lade (materiell h) han (aktör) handen på insidan av hennes (mottagare) lår men hon (aktör) tog (materiell h) bort den utan att säga någonting.”

Termen ’men’ verkar något tudelad i sitt sammanhang, på sättet den både reflekterar kvinnans aktiva såväl som passiva handling. Den första signalerar att hon tagit ansvar över sig själv i positiv bemärkelse, medan den andra- i samband med ’utan’- signalerar det outsagda i vad som borde ha gjorts. Vidare, konstrueras språket på sättet mannens handlingar spänner över inledningen och kvinnans över slutledningen och inte vice versa. Mot bakgrund av hur senare textled får en desto mer dramatisk framtoning, uppfattas det huvudsakliga fokuset ligga på kvinnan snarare än mannens handling.

8. ”Han var mycket (dm) aggressiv och våldsam och eftersom hon var ledsen och rädd vågade hon inte göra så mycket motstånd mot honom.”

Meningen inleds på ett övertygande sätt i samband med att ’mycket’ tenderar att försätta mannen i en definitiv position. En deontisk modalitet kan därmed antas föreligga. Adjektiven ’aggressiv’ och ’våldsam’ i sin deskriptiva utformning innesluter handlingar av explicit sort. Då strukturen varken framhåller en aktör eller materiell handling, blir det mindre påtagligt hur ett direkt ansvar påkallas mannen. Inte heller, kan en mottagare urskiljas bakom adjektiven, även om de förvisso ger vid handen att mannen agerat aggressivt och våldsamt gentemot någon. De adjektiv som spänner över kvinnans känslotillstånd skulle eventuellt kunna innesluta handlingar av mental sort.

Vidare, får ’eftersom’ som funktion att redogöra för orsaken bakom kvinnans avsaknad av handling som i sin tur kan antas utgöra sammanhangets kärna. Termen upplevs knyta an till ’ledsen och rädd’ snarare än ’aggressiv och våldsam’. Att fråga är huruvida det finns ett underliggande behov av att motivera kvinnans passivitet framför mannens aktivitet.

9. ”Hon varken sade eller gjorde någonting för att hindra honom från detta. Hon sade inte att hon inte ville att han skulle smeka henne. Vid något tillfälle tog (materiell h) hon (aktör) dock bort benet.”

Det anmärkningsvärda är hur strukturen innefattar kvinnans avsaknad av handling i hög

utsträckning. Därtill, kan ’varken’, ’eller’ och ’någonting’ antyda om ett förhållningssätt som avser att belasta snarare än befria. Det blir på så sätt en obalans mellan vad kvinnan inte gjorde och

gjorde i det specifika sammanhanget, varav det första kan uppfattas beaktansvärt i högre grad.

Samtidigt, antyder ’vid något tillfälle’ och ’dock’ om ett lägre observationsvärde i samband med att hennes materiella handling i egenskap av försvar får en nonchalant framtoning. Genom att medvetet modifiera språkets struktur utan att förringa kontexten, kan en eventuell skuldbeläggning antas förflyttad, enligt följande, ’hon tog bort benet, men han fortsatte att smeka henne.. han frågade inte eller gjorde någonting för att försäkra sig om att hon ville, han frågade inte om hon ville bli smekt’. Vad hon inte sa eller gjorde byter i ett sådant sakläge plats med vad han inte sa eller gjorde.

10. ”Hon gjorde i sin tur ingenting som kunde få honom eller någon av de andra att tro att hon ville ha samlag med någon av dem.”

Termen ’ingenting’ upptar ett centrum på sättet den tenderar att omsluta övrig text. Att kvinnan avstått från att handla upplevs därmed angeläget. Förvisso, antyder ’gjorde’ om en aktiv handling, men förblir osynlig utefter att det passiva betonas. Språket avslöjar även hur hennes passivitet är avhängig männens subjektiva antaganden. Därmed uppstår en obalans mellan ’ingenting’ och ’tro’ såtillvida att kvinnans skyldighet underkastas mannens mentala kapacitet i att tyda signaler. Det indikerar vidare om hur mannen är berättigad att bedöma en situation efter egen iakttagelseförmåga. • Rättsfall 1997

Målsäganden har genom åklagare väckt åtal för våldtäkt, i andra hand sexuellt utnyttjande, varav två personer är tilltalade. Båda förnekar brott och frias slutligen på alla åtalspunkter. Tingsrätten ämnar bringa klarhet i huruvida samlagen varit frivilliga eller inte. Därutöver, spelar kvinnans alkol- och narkotikapåverkan roll beträffande prövningen av sexuellt utnyttjande, vars kriterier är grundade på hur männen ska ha utnyttjat att hon befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd och således inte kunnat värja sig. 37

Utdrag:

1. ”I hans rum (omständighet: p) blev hon (mottagare) av denne (aktör) erbjuden amfetamin. Först ville (mental h) hon (aktör) inte ha det utan hällde (materiell h) istället upp cirka 5 cl av den medhavda spriten i ett glas och blandade (materiell h) med läsk som hon drack (materiell h). Hon smakade (materiell h) även lite öl som han hade med sig.”

Inledningsvis, försätts kvinnan i en mottagarposition på sättet hon tar emot ett erbjudande. Mannen handlar i enlighet med verbet erbjuda, dock utan att ett specificerat handlingsmönster kommer till uttryck. Vilken inverkan detta haft på kvinnan blir även outtalat. Vidare, antyder ’först’ om ett tidigare förhållande vilket indirekt placerar kvinnans framtid under uppsikt. I samma mening antyder ’istället’ om hennes val att byta riktning. Så långt, upplevs hon som ambivalent i dubbel bemärkelse. Fortsättningsvis kan ’medhavda’ antas spänna över en handling med ett inneboende ansvar, under förutsättnings att kvinnan själv tagit med sig spriten. Vad som blir strukturellt utmärkande är kvinnans handlingar som skildras omfattande och i detalj. Att därifrån fråga är

Södertäljes tingsrätt, dom 1997-05-28, mål B 679-97.

huruvida det finns en koppling mellan rättens avsikt och det dramatiserade språket. Kan det under sådana förhållanden fördjupa eller bekräfta en skuld som kan antas bottna i kvinnans sammanlagda drogintag?

2. ”När hon befann sig i sängen (omständighet: t/p) sade (verbal h) hon (aktör) nej några gånger till killarna (mottagare) samt försökte att ”då och då” ta bort (materiell h) deras händer när det gjorde ont.”

Språket utmärker sig på sättet en omständighet spänner över innehållet, vilket innebär att utgångspunkten för händelseförloppet är platsen. Därifrån, kan sängens betydelse för

sammanhanget ifrågasättas. I samband med att ’några’ antyder om ett fåtal snarare än ett flertal, gestaltas kvinnan som kringskuren. Å ena sidan framstår hon som otillräcklig i att endast säga nej

en gång, och å andra sidan som otillräcklig i att inte säga nej tillräckligt många gånger. Därutöver,

kan uttrycket bakom citatet ’då och då’ lyftas fram och ifrågasättas, eftersom det tenderar att karakterisera kvinnan som nonchalant, likgiltig och passiv.

3. ”Trots att samlagen (n) var smärtsamma sade hon inte något om det.”

Genom en nominalisering kan ’samlagen’ exponera minst två subjekt. Vad som däremot inte kan spåras, är typen av förhållande och dess konstellation i mån om aktör/mottagare. Således, är det endast kvinnan som kommer explicit till uttryck vilket ger vid handen att konstellationen spelar mindre roll. Snarare kan intresset antas vila i kvinnans dubbla roll som statisk men säregen, vilket på samma sätt skildrar hennes som normförbrytare. Det föranleder därmed frågan om huruvida hon har ett orimligt förhållningssätt till smärta.

4. ”Hon lät honom dock ”hålla på” i förhoppning om att det skulle gå över.”

Kvinnan kan betraktas i egenskap av mottagare på sättet hon underkastats ’hålla på’, vars uttryck kan antas innesluta konkreta handlingar från mannens sida. Samtidigt, framträder inget specifikt handlingsmönster som kan försätta mannen i en aktörposition. Då ’lät’ vittnar om hur kvinnan godtagit mannens eventuella manöver, tenderas likväl en urholkning av hennes mottagarposition. Vidare, bidrar ’dock’ till ett nonchalant helhetsintryck vilket får kvinnan att framstå som

karaktärslös och motsägelsefull. Därutöver, kan valet av citatåtergivning ifrågasättas, dels då denna bör reflektera kvinnans explicita inställning och dels då uttrycket i sig utstrålar likgiltighet.

Sammantaget, kan vi ställa oss kritiska till språkets motsättande antydningar, det vill säga, hur kvinnans passivitet signalerar olust men samtidigt uppgår i ett aktivt val med anspråk på samtycke.

5. ”Man kan inte heller (dm) bortse från det förhållandet att målsäganden inte utnyttjat möjligheten att påkalla uppmärksamhet från hans föräldrar, vilka befunnit sig alldeles intill de platser där händelserna inträffat.”

Att språket spänner över ett ställningstagande, blir tydligt i och med inledningen vars struktur inte är deskriptiv utan snarare utformad kring ett självskrivet utgångsläge. En deontisk modalitet kan därmed synliggöra en normativ laddning bakom ordföljden ’kan inte heller’, på sättet den anspelar på moraliska riktlinjer om vad som är rätt och fel. Det kan i sin tur innebära hur inga undantag bör göras från normen. Vidare, upplevs ’inte’ och ’alldeles’ samverka i att fördjupa kvinnans passiva roll. Underförstått, förväntas hon agera aktivt genom att tillvarata sina möjligheter vilket leder fram till en indirekt skuldbeläggning.

6. ”Hon ville inte heller (dm) ringa till sina föräldrar eftersom hon skämdes (mental h) för det som inträffat.”

Uttrycket ’inte heller’ sätter prägel på det övriga innehållet, vilket en deontisk modalitet synliggör. I synnerhet, antyder ’heller’ om hur kvinnan agerat passivt i ett tidigare skede vilket framkallar en förlängd skuldbeläggning. Därtill, utgör ’eftersom’ en länk mellan kvinnans passivitet och dess bakgrund. Att hennes avsaknad av handling i sin tur kräver en motivering, vittnar om en underliggande förväntning. Slutligen, antyder helhetsintrycket om hur skam blir ett rättfärdigat medel för att åtminstone på en normativ nivå, kompensera för tidigare handlingar.

7. ”Hon gjorde inte heller (dm) något motstånd mot killarna eftersom hon var rädd att de skulle göra henne ’något’. Inte heller (dm) kom hon att tänka på att hon kunde (dm) ropa på hjälp från hans föräldrar.”

I linje med utdrag 6, är strukturen subjektivt betingad på sättet språket antyder om ett tidigare förhållande. Därtill, motiveras kvinnans avsaknad av handling genom ’eftersom’. Underförstått, upplevs hon som karaktärslös och dumdristig, vilket språkets inneboende förväntningar om vad som

borde ha gjorts bekräftar. På det stora hela, kan det normativa utrymmet antas stort, vilket blir desto

tydligare längs med en deontisk modalitet.

8. ”Målsäganden (aktör) var den som var mest (dm) sexuellt aktiv; hon ville (mental h) att flera skulle vara med henne samtidigt och hon stönade och var mycket (dm) sexuellt upphetsad.”

Det utmärkande blir här hur samspelet mellan ’mest’, ’flera’, ’samtidigt’ och ’mycket’ dramatiserar kvinnans roll. Hennes vilja och handlingar kommer till uttryck på ett sätt som tenderar att skydda de övriga subjekten, vars intentioner och handlingar åsidosätts därefter. Vidare, bottnar det intressanta i hur tongången tenderar att sträcka sig bortom ett sakligt förhållningssätt, vilket bekräftas ytterligare då ’samtidigt’ blir överflödig i anslutning till ’flera’. Att fråga är huruvida det finns en

underliggande avsikt att överdriva kvinnans aktivitet för att indirekt poängtera något, vilket även en deontisk modalitet pekar på.

9. ”Såvitt han kunde märka var målsäganden inte påverkad av något. Hon var alldeles normal (dm) förutom att hon (aktör) ville (mental h) ha sex med flera vilket chockerade honom något.”

Här kan en spänning mellan könen åskådliggöras. Termen ’märka’ begränsar mannen till en urskillningsförmåga vars sanning kan ifrågasättas, medan kvinnans passivitet kommer till uttryck genom ’inte’, vars definitiva framtoning i sin tur signalerar ett högre sanningsvärde. Nästkommande mening spär på det subjektiva i samband med att den deontiska modaliteten exponerar ett normativt förhållningssätt. En ytterligare spänning kan antas föreligga mellan ’alldeles’ och ’förutom’, varav det första målar upp kvinnan som fullkomlig och vedertagen, medan det andra tvärt försätter henne i ett undantagsfack. På det stora hela uppfattas hon som dubbelbottnad i att vara både normal och onormal på samma gång.

Målsäganden har genom åklagare väckt åtal för våldtäkt, varav en person är tilltalad. Åtalet ogillas och mannens frias. Rätten försöker att reda ut kring huruvida samlagen varit frivilliga eller inte, varför kvinnans trovärdighet och tidigare bakgrund ifrågasätts. Därtill, ifrågasätts även mannens utsaga i mån om trovärdighet, genom att anta hur han överdrivit händelserna för att på så sätt imponera på sina vänner. 38

Utdrag:

”Hon (aktör) drack (materiell h) ganska (dm) mycket (dm) alkohol under sommaren 1998

(omständighet: t), även i veckorna (omständighet: t). När hon (mottagare) hade besök (n) av killar (aktörer) drack hon dock inte alkohol.”

Först och främst kan en deontisk modalitet bakom uttrycket ’ganska mycket’ avslöja en bestämd uppfattning om var gränsen mellan mycket och lite dras. Språkets sakliga värde tenderar att minska i samband med frågan, ’Vad är ganska mycket?’ Vidare, fungerar ’även’ som ett led mellan två tidsomständigheter, varav den andra bygger vidare på den första. Så långt, ligger ett överhängande fokus på när kvinnan drack alkohol. Meningen som följer tenderar dock att synliggöra ett samband mellan alkohol och killar. En nominalisering visar på hur ’besök’ innesluter konkreta

handlingsmönster. Att underförstå, är hur kvinnans förhållande till alkohol är relevant för den rättsliga bedömningen. Därmed, kan det antas hur språket döljer förväntningar angående kvinnans sociala anseende, vars värde kan komma att minska i takt med att hon både är berusad och umgås med killar.

2. ”Hon har inte alltid tyckt (mental h) att det varit OK att ha sex med de killar hon har haft sex med. De (aktörer) brukade (dm) dock kunna tjata (verbal h) sig till det och hon brukade (dm) då ge (materiell h) dem (mottagare) oralsex ’för att få det överstökat’.”

Här, framträder kvinnas ståndpunkt i egenskap av mental handling, vilket innebär att övriga handlingar underkastas hennes subjektiva utgångsläge. Ordföljden ’inte alltid’ kan antas motsvara en avvikelse, vilket indirekt innebär hur kvinnan oftast medger sitt samtycke. Det hela uppgår i ett omvänt sätt att betona den fria viljan. Nästkommande mening kan antas bekräfta en underliggande

Södertäljes tingsrätt, dom 1999-03-29, mål B 1832-98

syn på kvinnan som villig snarare än motvillig. Vidare, tenderar männens handlingar- rimligen av verbal sort- att hamna i skymundan för kvinnans materiella handling, genom vilken hon beviljat männen tillstånd. I synnerhet antyder ’kunna’ om ett passivt förhållningssätt. Att ’brukade’ framträder vid två tillfällen, kan bero på en underliggande norm avseende kvinnans statiska tillstånd. Det verkar således relevant att framhålla ett handlingsmönster av frekvent sort. Den deontiska modaliteten ifrågasätter därav vad ofta uppgår till. Slutligen, kan ordföljden ’för att få det överstökat’ antas symbolisera kvinnans generella inställning och attityd, vilket leder fram till ett helhetsintryck av henne som allmänt nonchalant, både i förhållande till sin lust och olust.

3. ”Vid samtalen med företrädare för socialförvaltningen under sommaren 1998 (omständighet: t) framkom att målsäganden haft svårt att att värja sig mot pojkar (aktörer) som besökt (materiell h) henne (mottagare) i hennes bostad (omständighet: p) och velat (mental h) få sexuella tjänster (n) utförda. Detta har ofta (dm) varit frivilligt från hennes sida men hon har ibland (dm) blivit utnyttjad.”

Vad som explicit framgår är hur kvinnan inte kunnat motstå männens önskemål. Termen ’få’ tenderar att placera männen i en ambivalent relation till kvinnan på sättet gränslinjen mellan aktör och mottagare är diffus. Allteftersom ’tjänster’ antyder om en mottagarposition, kan kvinnan uppfattas som aktör på sättet hon utför handlingar åt andra. Samtidigt, under förutsättning att dessa utförts på männens villkor, uppgår hon i mottagaren i samband med att hennes materiella

underordnas deras mentala. En nominalisering kan visa på hur konkreta handlingsmönster döljs bakom ’sexuella tjänster’. Det blir därifrån rimligt att fundera över huruvida ett åsidosättande av männens konkreta handlingar innebär att kvinnans beteende är av större vikt.

Nästkommande mening bottnar i en konflikt på sättet ’men’ fungerar som en vattendelare mellan två kontrasterande innebörder. Termen ’ofta’ bestyrker kvinnans frihet medan termen ’ibland’ mildrar hennes förtryck. På det stora hela, signalerar språket en motsägelsefullhet, vilket föranleder ett kritiskt förhållningssätt till språkets konvergens, att kvinnan kan bli utnyttjad å ena sidan och samtycka å andra.

4. ”Varken (dm) för hennes mor, någon lärare eller någon tjejkompis ville (verbal h) hon berätta om sina relationer med killar.”

Språket är konstruerat i bestämd form, varpå termen ’varken’ tenderar att avgöra innehållets helhetsintryck. Det bekräftas även genom en deontisk modalitet som vittnar om ett förutbestämt utgångsläge. Förväntningar gällande vad som borde ha gjorts kan således ligga till grund. Genom att utgå från hur rätten finner informationen som sådan relevant, kan vi ifrågasätta dess roll i en rättsbedömnings-kontext. Är det omoraliskt för en kvinna att inte berätta om sina relationer med just killar?

5. ”Redan (dm) i början av mellanstadiet (omständighet: t) började hon att ’vara ihop’ med killar. Sommaren 1996 (omständighet: t) gjorde hon sin sexuella debut.”

Först och främst kan en deontisk modalitet visa på hur ’redan’ intar ett förutbestämt utgångsläge. Den tidsmässiga omständigheten spelar därtill en avsevärd roll. Vad som kan funderas över är huruvida tiden används för att påvisa en poäng eller om den är relevant i sig. Innehållet ger således inte uteslutande svar på när i förhållande till ett tidsspektrum, utan när i förhållande till andra människor. Underförstått, innebär det hur kvinnan började att umgås med män tidigare än vad som förväntas. Därtill, tar tiden fasta på en startpunkt som exponeras i samband med ’började’ och ’debut’. Genom att ta en närmre titt på mönstret i strukturen, kan det antas hur ’i början av

mellanstadiet’ och ’sommaren 1996’ fungerar som en täckmantel- i syfte att upprätthålla saklighet- för vad som egentligen vill lyftas fram, det vill säga, hur kvinnan förlorade oskulden ovanligt tidigt.

6. ”Det var ganska (dm) många (dm), mest (dm) killar (aktörer), som kom och hälsade på (materiell h) henne (mottagare) när hon var ensam hemma (omständighet: p). Hon hade även sexuella

relationer (n) med många (dm) av dem.”

Uttrycket ’ganska många’ kan inledningsvis dra till sig uppmärksamhet på sättet dess kontenta gör anspråk på en jämförelse. Snarare än att ett bestämt antal män åberopas, avfärdar uttrycket en neutral grund och avslöjar en normativ måttstock. Termen ’mest’ kan befästa hur mannen dominerar i mån om antal. Termen ’ensam’ blir särskilt påtaglig i hur den tenderar att mystifiera

sammanhanget och ge med sig en underförståelse i hur ’killar’ inte skulle platsa under andra förhållanden än om kvinnan var isolerad från sin omgivning. Därifrån rättfärdigas hennes

underförstådda avsikt, att vilja hemlighålla en sådan relationskonstellation. Nästkommande mening vidtar ett liknande mönster i att förstora och förstärka genom ’även’ och ’många’. En

nominalisering i anslutning till ’sexuella relationer’ kan antyda om hur typen av relation spelar mindre roll. Sammantaget, signalerar innehållet subjektivitet i hög utsträckning, lokaliserat med hjälp av den deontiska modaliteten.

7. ”Hon hade under våren 1998 (omständighet: t) sexuellt umgänge (n) med båda killarna; det var dock ingen av dem som ’var hennes kille’.”

Språket skildrar kvinnans sexuella bakgrund i anslutning till två specifika män. Termen ’båda’ urskiljer sig på sättet ’killarna’ i en hopfogning utgör ett centrum för sammanhanget, snarare än killarna var för sig. Det kan därmed antas föreligga en spänning mellan kvinnan som sexuell å ena sidan och solitär å andra sidan. Genom att analysera på ytan, blir det tämligen påtagligt hur

sambandet mellan kärlek och sex är avgörande för att kunna bedöma huruvida en våldtäkt ägt rum eller inte. Om så inte är fallet, blir senare information i egenskap av rättsmaterial, irrelevant. Likt föregående utdrag, visar en nominalisering på hur relationstypen är av mindre intresse.

8.”Hon har uppenbarligen (dm) haft ovanligt (dm) mycket (dm) sexuellt umgänge (n) med olika pojkar både före och efter den åtalade händelsen (omständighet: t).”

Strukturen överensstämmer till stor del med föregående, vad avser deontisk modalitet och

nominalisering. I synnerhet, kan ’uppenbarligen’ peka på ett subjektivt omdöme som uppfångats av en flagrant verklighet. Uttrycket ’ovanligt mycket’ gör inte bara anspråk på en normativ måttstock, utan bekräftar de facto hur anmärkningen är baserad på normer om vad som är vanligt; ovanligt; rätt; och fel. Vidare, tenderar ’olika’ och ’både’ att dramatisera språkets tonläge, varpå vi kan ifrågasätta huruvida mängd och variation utgör relevant information. Att på det stora hela

underförstå, är hur kvinnan valt att ha samlag till den grad, att sannolikheten för att hon skulle trotsa sina egna principer och istället bli offer för sexuellt tvång, är minimal.

5.2 Diskursiv praktik

Nedtill följer en presentation av de termer som utgör ett mönster på sättet de återkommer i hög utsträckning och tenderar att avgöra kvinnans apparition. Därefter kommer de diskursiva verktygen att redovisas utifrån samma premisser.

Dock

I ett flertal sammanhang har termen som funktion att avdramatisera händelser, till den grad att kvinnan framstår som o-brydd och passiv. Den förekommer i synnerhet då kvinnan handlat på frivilliga grunder såtillvida att hon gjort ett val. Samtidigt, framställs hon som otillräcklig på sättet hon inte kan ta kommando över situationen. Det intressanta vilar i hur en omvänd struktur inte kan spåras, varpå dock förhåller sig till mannen på ett liknande sätt. Ett exempel på hur en sådan hade kunnat te sig är: ’Hon kände avsmak och sa nej, han fortsatte dock att ta på hennes ben’.

Gruppering från samtliga rättsfall:

’Vid något tillfälle tog hon dock bort benet’ ’De brukade dock kunna tjata sig till det’ ’Hon lät honom dock ’hålla på’’

’det var dock ingen av dem som ’var hennes kille’

’När hon hade besök av killar drack hon dock inte alkohol’

Inte

Termen inte tenderar att ta fokus från kvinnans aktiva handling för att istället betona hennes passiva. Därtill, målas hon upp som mer eller mindre splittrad. Att fråga är på vilket sätt det är relevant att informera kring ett passivt förhållningssätt eller huruvida en våldtäktsdom hänger på vad kvinnan aldrig sade, gjorde, tyckte eller tänkte. En rimlig antagelse bottnar i hur rätten ämnar att utreda kring omfattningen av hennes frivillighet. Vidare, kan ansvarsfördelningen mellan könen upplevas skev, sett till hur samma typ av övervakning inte påkallar mannen. Följande exempel kan visa på hur termen hade kunnat fungera i ett omvänt läge: ’Han frågade inte om hon ville ha samlag; Han slutade inte att smeka henne fast att hon såg rädd ut’.

Gruppering från samtliga rättsfall:

’Hon sade inte att hon inte ville att han skulle smeka henne’ ’Hon gjorde inte heller något motstånd’

’Hon har inte alltid tyckt att det varit OK’

’men protesterade inte’ ’drack hon dock inte alkohol’ ’Inte heller kom hon att tänka på’

• Deontisk modalitet

Mot en syntaxanalys har vi kunnat lokalisera det implicita i språket, vars termer och begrepp indikerar om förutfattade meningar. Det rör sig således om anspelningar på köns-baserade

förväntningar som inte är relevanta ur ett straffrättsligt perspektiv. Verktyget påvisar hur rätten tagit fasta på aspekter av kvinnans beteende som inte bör utgöra grund för den rättsliga utgången.

Indirekt, kan förutfattade meningar ligga till grund i följande avseenden:

1. Hur mycket och ofta en kvinna bör ha sexuellt umgänge.

’ovanligt mycket sexuellt umgänge’

’hon stönade och var mycket sexuellt upphetsad’

’De brukade dock kunna tjata sig till det och hon brukade då ge dem oralsex’ ’Detta har ofta varit frivilligt från hennes sida’

2. Hur mycket alkohol en kvinna bör förtära.

’Hon drack ganska mycket alkohol’

’två till tre stora glas starköl á 50 cl på restaurangen’ ’Hon skämdes över att hon hade varit berusad’

’Frågan om hennes berusningsgrad under kvällen och natten enligt tingsrättens uppfattning har

mycket stor betydelse’

3. Hur många en kvinna bör ha sexuellt umgänge med.

’sexuellt umgänge med olika pojkar’ ’sexuellt umgänge med båda killarna’

’Det var ganska många, mest killar, som kom och hälsade på henne’ ’Hon hade även sexuella relationer med många av dem’

’förutom att hon ville ha sex med flera’

4. Hur tidigt en kvinna bör ha sexuellt umgänge.

’Redan i början av mellanstadiet började hon att ’vara ihop’ med killar’

5. I vilken konstellation en kvinna bör ha sexuellt umgänge.

’hon ville att flera skulle vara med henne samtidigt’

• Nominalisering

Efter en sammanslagning av samtliga nominaliseringar, kan ett särskilt samband benas ut. Varken mannen eller kvinnans specifika handlingssätt eller under vilka förhållanden dessa förelegat, kommer till uttryck på grund av språkets deskriptiva form. Istället, visar följande sammanhang på hur andra faktorer är av betydelse. Det gemensamma bottnar i hur inga distinkta positioner eller roller kan befästas i mån om aktör/mottagare utan på sin höjd anas.

Nominalisering 1

’ovanligt mycket sexuellt umgänge med olika pojkar’

’Hon hade under våren 1998 sexuellt umgänge med båda killarna’ ’Hon hade även sexuella relationer med många av dem’

Vad som inte framgår är huruvida relationen ifråga inleddes frivilligt eller på lika villkor. Vad som utgör ett huvudsakligt fokus är kvinnans sexuella umgänge med män i mån om antal, mängd och variation. Därmed, bottnar en rimlig antagelse i hur antingen ett ömsesidigt förhållande tas för givet, eller hur kvinnans mer eller mindre undergivna position försummas.

’När hon hade besök av killar drack hon dock inte alkohol’

Vad som inte framgår är hur besöken är organiserade. Vem drev på dessa? Under vilka former förelåg de? Snarare, skildras ett sakförhållande vars relevans kan ifrågasättas. Ett tämligen

komplext förhållande ringas in, det vill säga, hur kvinnan avstår från alkohol i samband med att hon umgås med ’killar’. Först och främst leder detta oss tillbaka till att fråga vad alkohol har för

betydelse för den rättsliga bedömningen. Om alkohol ändå utgör en angelägenhet, varför fokusera på en handling som aldrig avverkas? Genom att vända och vrida på språket i ett försök att komma åt en underliggande struktur kan ordföljden antas uppgå i en varning. Det innebär att kvinnan bör avstå från alkohol i sin samvaro med män, då konsekvenser annars kan tillkomma.

Nominalisering 3

’Hon skämdes över att hon hade varit berusad och trodde att hela händelsen var hennes fel’

Då ett konkret händelseförlopp inte framgår, kan ’händelsen’ inte ställas i proportion till kvinnans skam-baserade syn på sig själv. Det förblir mer eller mindre oklart i vilken utsträckning hennes känsla kan antas berättigad. Det blir därmed rimligt att fundera över huruvida språket bevittnar en normalisering på samhällsnivå. Är det normalt att kvinnan tar på sig skulden i samband med en berusning, eller borde det vara så?

Nominalisering 4

’Trots att samlagen var smärtsamma sade hon inte något om det’

Då ’samlagen’ rent språkligt antyder om en ömsesidig relation, exponeras varken en potentiell obalans eller ett potentiellt förtryck. Kvinnans smärta kommer inte till sin rätt i förhållande till kontexten. Det blir även här ett proportions-löst dilemma. Hennes tillstånd förmildras samtidigt som hennes dubbla karaktär förstärks.

’svårt att att värja sig mot pojkar som besökt henne i hennes bostad och velat få sexuella tjänster utförda’

I och med språkets disposition påkallas männen inget ansvar. Genom att ändra utgångsläge i linje med, kvinnan var svår att övertyga, omfördelas också ansvarsbördan. Mannen framställs som statisk på sättet han begränsas till en önskan medan kvinnan framställs som inkapabel i att stå på sig. Produkten av nominaliseringen blir därmed en ovisshet gällande utsträckningen av tvång och frivillighet.

• Transivitet

Omständigheter

Vad som blir intressant att beakta är huruvida den tidsmässiga omständigheterna anknyter direkt till de händelser som åtalet disponerar över. Följande illustrationer visar på hur rätten tagit fasta på uppgifter vars anslutning till huvudförloppen är tämligen vag. I synnerhet, utgör kvinnans alkoholkonsumtion före den åtalade händelsen en central bedömningsgrund.

’sexuellt umgänge både före och efter den åtalade händelsen’ ’Hon hade under våren 1998 sexuellt umgänge’

’Redan i början av mellanstadiet började hon att ’vara ihop’ med killar’

’Vid samtalen med företrädare för socialförvaltningen under sommaren 1998 framkom att målsäganden haft svårt att att värja sig mot pojkar’

’Hon drack ganska mycket alkohol under sommaren 1998, även i veckorna’

’Frågan om hennes berusningsgrad under kvällen och natten enligt tingsrättens uppfattning har mycket stor betydelse’

’Hon hade druckit sex burkar starköl á 45 cl under eftermiddagen och kvällen’