Malmö högskola
Lärarutbildningen
”Idrottsvetenskap”
Examensarbete
10 poängPåverkar födelsedatumet din framtid?
– Selektion inom svensk ungdomsinnebandy.
Does your date of birth affect your future?
- Selection in Swedish Floorball
Pierre Svensson
Idrottsvetenskap 120 poäng Handledare: Tomas Peterson
”Idrott & Samhälle”
Sammanfattning
Utgångspunkten är tidigare selektionsforskning som visat att, ju tidigare man är född på året desto större är chansen att klara sig genom selektionsprocesserna.
Studiens syfte är att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på tre olika ungdomsnivåer. Studiens empiri behandlar både flickors och pojkars åldersfördelning. Genom att kvartalsindela individerna ges möjligheten att se om den fysiska mognaden spelar någon roll i innebandyns selektionsprocess. För att kunna genomföra en kvartalsindelning så krävdes det tillgång till individernas sex första siffror i personnumret. Genom att studera officiella dokument så erhölls dessa uppgifter.
En kvantitativ metod användes och 1482 individer ingick i studien. Studien visar ett tvärsnitt genomfört under säsongen 2003/2004. Tvärsnittet är genomfört på tre olika nivåer U15, U17 och U19. De två första nivåerna spelar Distriktslags SM och den tredje nivån innebär landslagsspel.
Slutsatsen är att de svenska innebandyungdomarna genomgår en selektionsprocess, där innebandyns specifika karaktär blir en bidragande orsak till processens utfall.
Innehållsförteckning
1. Introduktion
4
1.2 Syfte 52. Bakgrundsinformation
5
3. Kunskapsbakgrund
6
3.1 Fysiologiska aspekter 6 3.2 Selektionsbegreppet 7 3.3 Selektion på fler sätt 83.4 Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. 8
3.5 Söker talang men finner fysisk mognad 9
3.6 Har ålder någon betydelse? 10
3.7 Relative Age Effect 11
3.8 Vägen till landslaget 14
3.9 Född fel år? 14
4. Preciserat problem
15
5. Metod
17
5.1 Forskningsetik 17 5.2 Populationen 18 5.3 Urval 19 5.4 Genomförande 196. Resultat
21
6.1 Flickor U15 21 6.2 Pojkar U15 22 6.3 Flickor U17 22 6.4 Pojkar U17 23 6.5 Flickor U19 24 6.6 Pojkar U19 24 6.7 Summering av resultat 257. Slutsatser och diskussion
27
7.1 SDF-SM deltagare 28
7.2 Landslagsdeltagare 29
7.3 Diskussion 30
7.4 Avslutning 32
1. Introduktion
1981 bildades Svenska Innebandyförbundet. 1985 valdes man in i Riksidrottsförbundet. Antalet licensierade spelare har ökat för varje år sen dess. I dag är innebandy den inomhusidrott som har flest utövare i Sverige. Den största andelen nya utövare är barn och ungdomar. Innebandyn är en del i den stolta svenska idrottstraditionen, där idrotten i många fall fungerar som en utmärkt uppfostringsarena för yngre individer. Barnen kommer in i den idrottsliga verksamheten när de inte ens har uppnått skolåldern. Där mejslas och formas de till individer som ska bli kapabla att utöva sin idrott till perfektion, nå högt uppsatta mål och sträva efter idrottens inneboende logik, nämligen att vinna. På en del instanser inom innebandyrörelsen ser jag en skönjande stegring av elitistiskt tänkande, även förekommande i yngre åldrar. Jag är rädd att man inom innebandyn ser fotbollens struktur och organisation som en förebild för hur man ska bedriva ett idrottsförbund.
Malmö högskolas idrottsprofessor Tomas Petersons riktar sin forskning mot fotbollens selektionsprocesser. I studien Selektions- och rangordningslogiker inom svensk
ungdomsfotboll (2004) har han funnit ett tydligt samband mellan ungdomarnas ålder och
framgång. Tomas Peterson delade in ungdomarna efter deras födelsekvartal, det visade sig att spelarna som var födda första och andra kvartalet det aktuella året hade en stor överrepresentation bland de uttagna. Inom fotbollen börjar selektionen i en ålder där den fysiska skillnaden mellan individer är som störst. Detta bidrar till att individer som är tidigt födda på året och därigenom troligtvis mer fysiskt utvecklade har en fördel gentemot de andra spelarna. Jag har sedan första gången jag hörde om hans forskningsresultat varit en anhängare av hans slutsatser och argument. Innebandyn har liksom många andra idrotter ett stolt landslag, där det innebär prestige och beundran för de som befinner sig på denna statusnivå. För att få fram landslagsspelare så behöver man selektera bort alla andra individer, som på barnsben anslöt till idrottsrörelsen, utom just en liten skara som anses vara värda att representera Sveriges gul och blå färger.
Som sagt tidigare så ökar innebandyn mycket bland barn och ungdomar. Frågan man kan ställa sig är om dessa individer har lika möjligheter att nå framgångar? Svaret är givetvis nej av naturliga skäl, alla har inte en naturlig fallenhet/talang för idrott, alla spelare kan inte tränas av samma tränare osv. Det jag egentligen är ute efter är de skäl som inte är naturliga utan
skapade av innebandyrörelsen. Finns det strukturer som omöjliggör en rättvis selektering bland barn och ungdomar?
1.2 Syfte
Jag skulle genom min studie vilja bidra till att hejda den elitistiska utvecklingen i allt för tidig ålder. Därför blir syftet med studien att ta reda på hur åldersfördelningen ser ut inom svensk innebandy och utifrån det fakta kunna säga något om hur selektionsförhållanden ser ut. Jag vill härigenom synliggöra och medvetandegöra hur man selekterar bland unga individer och vilka konsekvenser det leder till för individerna och för innebandylandslagens slagkraftighet.
2. Bakgrundsinformation
Innebandyn organisation är uppbyggd precis som alla andra stora lagidrotter i Sverige. Överst i hierarkin, på riksnivå, finns Svenska Innebandyförbundet (SIBF). Innebandyrörelsen innehöll vid den senaste licensstatistiken över 130 000 spelare (www.innebandy.se). En av förbundets uppgifter är att tillsätta förbundskaptener och sköta organiseringen kring de fyra svenska landslagen, vilka är U19-Damer, U19- Herrar, Damer och Herrar. U19- Damer spelar VM turneringar i slutet av ett år medan Damerna spelar VM någon gång i maj nästkommande år, dessa turneringar sker således under samma säsong men spänner över två kalenderår. Säsongen 2004/2005 var en VM säsong för damerna. För herrarna var 2003/2004 en VM säsong. VM turneringar spelas således vartannat år för landslagen.
Svenska Innebandyförbundet anordnar varje år ett Distriktslags-SM för U15 och ett Distriktslags-SM för U17. Jag kommer i studien att använda mig av förkortningen SDF-SM, vilket är benämningen på Specialdistriktsförbundens svenska mästerskap inom innebandy. Åldern på spelarna kan variera, men får max var 15 år respektive 17 år. I SDF- turneringarna har varje Specialdistriktsförbund möjligheten att delta med ett lag på flicksidan och ett lag på pojksidan. Till turneringen tar respektive distrikt ut en trupp som ska representera distriktet. Antalet spelare i en trupp kan variera mellan 15-26 spelare. Turneringen spelas i traditionell form, med inledande gruppspel som övergår i ett slutspel där det slutliga vinnardistriktet utses.
Det finns 22 stycken Specialdistriktsförbund inom innebandyn i Sverige. Majoriteten skickar trupper till Distriktslags-SM. SDF-SM för 15-åringarna är således den första turneringen som
spelas ovanför klubbnivå. Arbetet med att ta ut den första SDF-SM truppen börjar när spelarna är ca 14-15 år, då distrikten inleder sin selektion. Vilka metoder distrikten använder för att ta ut den slutliga truppen varierar, men faktum är att alla distrikten måste göra någon form av selektion bland de innebandyspelande ungdomarna för att ta ut sin SDF-SM trupp. När distrikten tagit ut sina trupper till SDF-SM skickar de en spelarförteckning till arrangörerna. Arrangörerna i sin tur sammanställer och tillverkar ett turneringsprogram där information om spelarnas tröjnummer, namn, ålder, position och förening finns. Turneringsprogrammet finns sedan till försäljning under SDF-SM.
Ett SDF-SM ger goda möjligheter för landslagens representanter att studera spelare. Det är den enda gången under säsongen som så många talangfulla innebandyspelare samlas på samma ställe. Distrikten har genom sina uttagningar selekterat fram, vad de anser vara det bästa laget och de bästa spelarna. Landslagets representanter bevittnar således distriktens i dagsläget bästa spelare. Nuvarande upplägg ger landslagets representanter möjligheten att studera spelarna från det att de spelar sitt första SDF-SM vid 15 års ålder tills dess att de avslutar SDF-SM för U17. Efter U17- SM startar uttagningarna till U19 landslagen. Upplägget för U19 landslagen kan variera men oftast brukar en trupp tas ut till ett breddläger efter SDF-SM U17. Kommande säsong görs uttagningar för att representera Sverige i turneringar. Vilka dessa turneringar blir beror på om det är VM- år eller inte.
3. Kunskapsbakgrund
Nedan kommer jag att presentera litteratur som på något sätt berör mina egna frågeställningar. Litteratur på ämnet innebandy är lätträknade, dessutom behandlar dessa skrifter endast träningslära eller historik. Att finna relevant litteratur skrivet om innebandy är fördömt, men med vidgade ögon har därför information sökts på andra områden i samhället och inom idrotten både nationellt och internationellt.
3.1 Fysiologiska aspekter
Bengt O Eriksson har skrivit ett avsnitt i boken Barn Ungdom och idrott (1990) där han redogör för människans tillväxt och utvecklingsfaser. Han riktar fokus mot idrotten och vilka konsekvenser de fysiologiska aspekterna kan få för barn och ungdomars idrottande. ”Tidpunkten för tillväxtspurten liksom för puberteten i övrigt, inträffar med flera års differens för olika individer. En 12-åring kan således ur utvecklingssynpunkt vara lika väl jämförbar
med en 10-åring som med en 15-åring. Eftersom tidpunkten för puberteten respektive tillväxtspurten påverkar många av de prestationsbegränsande organen. Innebär detta att en tidigt utvecklad individ har uppenbara fördelar i jämförelse med en sent utvecklad”
Eriksson förklarar också att flickornas pubertetsutveckling inträffar ca två år tidigare än pojkarnas. Vidare poängterar han att pojkar får en ökad muskelmassa och syreupptagningsförmåga under puberteten medan flickor får en liten ökning i muskelmassan men också en påtaglig ökning av fettmängden.
3.2 Selektionsbegreppet
Jag kommer i studien att använda mig av begreppet selektion. Att frambringa stora och välkända teorier på området selektion är i dagsläget en omöjlighet. I stället presenteras här en definition hämtad från Leigh Robinsons (2004) skrift Managing public sport and leisure
services.
”Selection is the process by which the post-holder is chosen from the applicants and selection methods must be fair and designed as much as possible to predict a candidate´s future performance in the job. The purpose of selection is to generate information about the candidate in order to enable comparisons with other candidates and thus assist decision making. It is therefore important that organisations do not rely solely on one method of selection, as a single selection method is unlikely to provide all of the information required to make an accurate decision.” (Robinson, 2004, s.87)
Även om citatet inte handlar om att selektera barn och ungdomar så är det ändå användbart ur den aspekten att Robinson beskriver hur ett selektionsförlopp bör gå till för att ge bästa möjliga utslag. Bland annat menar han att en selektionsmetod bör vara designade på ett sätt som gör det rättvist och möjligt att förutse kandidatens kommande arbetsprestationer. Information om de sökande kandidaterna används till att jämföra dessa med varandra och därigenom fatta ett korrekt beslut. Vidare menar Robinson att det är av yttersta vikt att man inte bara förlitar sig på en sorts selektionsmetod. Endast en metod kommer att ge otillräcklig information och ett korrekt beslut blir svårt att fatta.
Robinson använder sin definition av selektion till att förklara en organisations metoder för att rekrytera ny arbetskraft. Även om min inriktning är den selektion som sker bland barn och
ungdomar inom idrotten så tycker jag att Robinsons definition är relevant eftersom det ger en mer övergripande syn på ordet selektion.
3.3 Selektion på fler sätt
Huruvida barn och ungdom blir involverade och stannar kvar i idrottslivet beror på många olika faktorer. Huvudinriktningen för denna uppsats är selektionen och utslagningen som sker på grund av vilket kvartal man är född på året, men selektionen runtomkring idrotten kan ske på flera sätt. Rolf Carlson diskuterar i boken Vägen till landslaget (1991) bland annat hur uppväxtförhållanden och ekonomi påverkar. Carlson menar, när han analyserar uppväxtförhållandena, att för att börja i en idrottsförening krävdes relativ närhet till idrotten, engagerade och stöttande föräldrar samt även kompisar med samma intresse. Barn som startar sin idrottskarriär vid sex år är antingen beroende av en närhet till idrottsanläggningen eller av engagerade och bilburna föräldrar som kan skjutsa till och från träningar. Har man varken eller så är chansen mindre att man söker sig till idrotten.
Beträffande ekonomin inom idrotten så tar Carlson upp ishockeyexemplet med ökade kostnader vilket gör att rekryteringen av ungdomar förskjutits mot högre socioekonomiska grupper. Carlson menar också att många föreningar är beroende av att ungdomarna själva på olika sätt bidrar till att förbättra ekonomin i föreningen. Detta visar att även ekonomiska resurser är en faktor som kan exkludera barn och ungdomar från idrotten.
3.4 Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll.
Tomas Peterson är författaren till texten Selektions- och rangordningslogiker inom svensk
ungdomsfotboll. (2004) Den är en del av forskningsprojektet De avgörande åren som studerat
idrotten som uppfostringsmiljö. ”Svenska Fotbollförbundets ungdomsutbildning utgör den äldsta, mest omfattade och mest systematiskt genomförda selektionsstrukturer som finns inom svensk idrott. Den har också stått som förebild för de flesta andra specialidrottsförbund utbildningsverksamheter.” (Peterson, 2004, s.1) Studien är av longitudinell art vilket innebär att forskaren följer undersökningsgruppen under ett antal år. Undersökningsgruppen bestod av drygt 900 barn fördelat på både flickor och pojkar. Dessa valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval som tämligen väl representerar när på året man är född. Peterson belyser att det naturligt föreligger en liten snedfördelning mellan halvåren eftersom det föds fler barn det första halvåret. Fördelningen mellan halvåren är ungefär likadant år från år. Studien startade när barnen var 13 år, märkbart var att individer som var födda på det första halvåret var nu klart
överrepresenterade gentemot det andra halvåret. Därför görs antagandet att det, på klubbnivå mellan 5-13 år, har skett någon form av selektering bland ungdomarna. Peterson beskriver visserligen att det i Sverige föds fler barn det första halvåret men att skillnaderna visar sig ännu större i det insamlade materialet. Intresset att spela fotboll kan inte antas beror på när man är född på året. Talangen för att utöva fotboll borde rimligtvis vara lika utspritt över året, menar Peterson.
Vid 13 års ålder startar Svenska Fotbollförbundets utbildningsverksamhet genom att föreningarna skickar sina ”mest talangfulla” spelare till lokala zonläger. Genom zonläger, distriktläger väljs sedan truppen som skickas till Svenska Fotbollförbundets elitläger vid 15 års ålder. Materialet visar ett mönster där sannolikheten för att man ska skickas till ett
zonläger är större ju tidigare född man är på året. Kvartalsfördelningen mellan individerna
ser ut som en nedåtgående trappa, startandes från kvartal ett ner till kvartal fyra. Samma systematiska skillnad finns från föreningsnivå upp till förbundets elitläger. En sammanställning utav tvärsnittsdata gjord av Johan Kristoffersson presenteras i Petersons text. En kvartalsfördelning på samtliga svenska herrlandslag från pojkar 86 till och med A landslaget visar att ungdomslandslagen följer samma mönster Petersons undersökningsgrupp. Materialet synliggör att U21 och A landslaget uppvisar en större jämnhet mellan halvåren. Enligt Peterson beror detta förmodligen på att spelarna växt färdigt och därmed konkurrerar på lika villkor.
Peterson refererar till en studie som tar upp problematiken inom ishockeyn. Studien visar ett liknande samband mellan ålder och framgång även i ishockey. 2001 spelades TV-pucken för 15 åringar, en turnering som i högsta grad liknar innebandyns SDF-SM där distrikten skickar trupper för att spela turnering. Spelarna som deltar i TV-pucken tillhör i högsta grad eliten i sin åldersklass. Den nedåtgående trappan började från första kvartalet där ca 44 % var födda och i det fjärde kvartalet befann sig ca 11 % av spelarna.
3.5 Söker talang men finner fysisk mognad
Petersons studie visar även av betydelsen att vara med från början genom att vara uttagen till zonlägren. Deltog man inte på zonlägret så var man praktiskt taget utestängd från att komma in senare på selektionsstegen, vilket omöjliggör landslagspelande för alla de barn i årskullen som inte befann sig på zonlägern. Tomas Peterson menar att man inom Svenska Fotbollförbundet söker efter fotbollstalang men man finner fysik mognad. Med fysisk mognad
menar man längd, vikt, bredd och motorik. Skillnaden i dessa egenskaper torde skilja sig mellan individer inom en årskull, det vill säga 1 januari – 31 december. Även om individer föds inom samma år så kan deras fysiska skillnader vara stora. Problemet förstärks när man inleder selekteringen vid puberteten, en ålder där de fysiska förutsättningarna mellan en tidigt utvecklad och en sent utvecklad individ kan variera oerhört mycket. De som föds tidigt på året har då, genom sin större fysiska mognad, en fördel gentemot de övriga spelarna. De fysiska egenskaper premieras inom fotbollen när det gäller uttagningar.
Anledningen till att föreningarna väljer spelare efter fysisk mognad känner Peterson inte till, men han tror att det finns en sorts ”tyst kunskap” som säger att dessa spelare kommer att klara sig bättre under den fortsatta selektionen. Att selektera efter fysisk mognad motverkar också förbundets syfte att ta tillvara fotbollstalangen i varje årskull. Inte heller rimmar det med idrottens och samhällets målsättning där alla ska vara med så länge som möjligt och tillåtas att utvecklas i sin egen takt och efter sina egna förutsättningar.
De som blir bortselekterade, men ändå väljer att inte ge upp, har goda chanser att bli elitspelare i framtiden menar Peterson. På vägen förvärvar de egenskaper som vilja, motivation, träningsflit och tävlingspsyke. Deras framgångar kommer dock inte tack vare förbundets utbildningsverksamhet.
Sambandet mellan födelsekvartal och uttagningar gäller för både pojkar och flickor, men sambandet visar sig inte lika starkt bland tjejerna. Skillnaden mellan könen är också något jag kommer att beröra i min studie vilket gör Petersons uppgifter värdefulla. Studien ha sin fördel i det longitudinella upplägget, att kunna följa individerna under en flerårsperiod ger goda kunskaper om individernas förehavanden under dessa år. Utan en longitudinell studie hade man inte upptäckt den viktiga faktorn att vara med från början vid zonlägren.
3.6 Har ålder någon betydelse?
I Allan Svenssons rapport Har åldern någon betydelse (1993) behandlar han just ålderns betydelse för betygen i skolan. Han uppmärksammar de skillnader som finns mellan faktorerna födelsetid, kön och socialgruppstillhörighet. Svensson har påvisat att inom ämnet idrott så har dessa faktorer betydelse för skolbetyget. Generellt sett har flickor lägre genomsnittsbetyg än pojkar. De som är tidigt födda på året har högre genomsnittsbetyg än de som är födda sent. Anledningar som nämns är att fysisk styrka och framträdande prestationer i
lagidrotterna premieras, vilket i sin tur härleds till födelsetiden. Sambandet mellan födelsetid och betyg var större för pojkarna än för flickorna.
Tomas Peterson har i kölvattnet av Allan Svenssons studie genomfört en egen undersökning av idrottsbetygen 1997. Kortfattat beskriver han, i texten Selektions- och rangordningslogiker
inom svensk ungdomsfotboll. (2004), att han funnit likadana mönster som Svensson fann
1993. Det systematiska mönstret som gynnar de tidigt födda finns alltså både inom fotbollen och inom skolidrotten.
3.7 Relative Age Effect
Jochen Musch och Simon Grondin har sammanställt en lång rad studier i sin artikel Unequal
competition as an impediment of personal development: A Review of the Relative Age Effect in sport.(www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) Studierna kommer från olika
samhällsarenor och beskriver fenomenet Relative Age Effect (RAE). Relative Age är den internationella benämningen på åldersskillnaden mellan individer som ingår i samma åldersgrupp, Relative Age Effect är effekten och konsekvenserna av denna skillnad. Jag kommer i fortsättningen att använda förkortningen RAE. Författarna tydliggör att RAE är ett världsomfattande fenomen och att det förekommer i många tävlingsidrotter men dock inte alla. De flesta studier som genomförts på området är riktade mot den manliga idrotten.
Två studier som refereras till är Grondin mfl (1984; hämtat från bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) och Barnsley mfl (1985; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) där författarna studerat ungdomsishockeyn och National Hockey League (NHL) i Nordamerika. Studierna visar att de första månaderna på året var överrepresenterade medan spelare från de sista månaderna var en bristvara. Enligt författarna berodde fenomenet på att 1 januari användes som brytpunkt mellan åldersgrupperna redan vid barn, - och ungdomsishockeyn. Internationellt kallas brytpunkten för ”cut off date”. Daniel & Janssen (1987; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) hävdar utifrån sin studie att RAE är en tämligen ny företeelse. Deras studie fastlägger att det inte förekom någon RAE bland NHL spelare på 1960 eller 1970-talet.
Fotbollens RAE bevisas vara världsomfattande enlig en mängd studier som presenteras i sammanställningen. Bäumler (1996; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) fann i sin studie att RAE gradvis blev mindre över åren. När han undersökte spelare vid 18-22 år var 68 % av spelarna födda första halvåret, motsvarande
undersökning av 33-35 åringarna visade en total utjämning av RAE. Motsägelsen till detta kommer ifrån Musch (1998; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm), där han i sin studie av fotbollspelare i Tennessees Youth Soccer Program, påvisar en ökning av RAE. Spelarna var mellan 7-18 år och ju äldre spelarna blev desto större blev skillnaden mellan halvåren. Helsen mfl (1998; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) rapporterar att bland vanliga fotbollsutövare förekom inte RAE före 12 årsålder. Detta är något som motsäger Petersons (2004) resultat och tankegångar.
Sammanställningen som Musch och Grondin gjort innehåller även en mängd studier som försöker visa på orsakerna till det RAE. Wendt (1974, 1978; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) menar att ett barns utvecklingsfaser, krypandet, gåendet etc., sker utefter konstanta tidpunkter efter födseln. Barn som är födda tidigt på året kommer att utvecklas på andra tidpunkter än ett barn som är född sent. Därför uppstår skillnader som senare felaktigt ger utslag som RAE. Två andra förklaringar till RAE som framställts är klimatets inverkan eller sociokulturella faktorer. En jämförelsestudie mellan Tysklands och Brasiliens fotbollsligor bevisade att av dessa faktorer var underordnade effekten av ett ”cut off” datum.
Musch och Grondins sammanfattning innehåller en generell princip som de tycker är rimlig att använda, nämligen att ”… the larger the pool of potential players for a given sport in a given category, the stronger the resulting RAE should be”. (Musch & Grondins, s.7) Citatet menar att: Ju fler individer som konkurrerar om platserna desto större blir resultatet av RAE. De fysiska skillnaderna blir alltså mer utslagsgivande.
Musch och Grondins menar att man inte kan förklara RAE endast men fysiologiska faktorer. Huruvida RAE ökar eller minska med ålder debatteras. Forskningen på området visar att båda varianterna förekommer. Musch och Grondins ser detta som ett tecken på att inte bara de fysiologiska aspekterna har betydelse. En faktor som nämns är den psykologiska faktorn ”Pygmalion effect” som grundar sig på studier från skolan. Med effekten menas att de föreställningar och förväntningar som finns på en individ oftast tenderar till att bli en självuppfyllande profetia, det vill säga om en lärare förväntar sig goda resultat av en elev så kommer troligen dessa att uppfyllas. Författarna menar således att barn som inledningsvis
gynnas av RAE kommer, av lärare eller tränare, att anses som mest talangfulla i sin åldersgrupp.
Författarna är enade om att man bör göra något åt den rådande situationen. Både för individernas, proffsligornas och samhällets framtid. Nedan följer några förslag till bättring. I stället för att använda samma ”cut off date” hela tiden så minskar man datumet så att åldersintervallerna blir exempelvis nio månader i stället för 12 månader. Poängen med denna argumentation är att skillnaden mellan äldst och yngst minskas. (Boucher & Halliwell, 1991; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) Musch och Grondin poängterar att det praktiskt blir svårgenomförbart eftersom det ger upphov till organisatoriska problem.
Ofta har både skolan och de olika idrotterna samma ”cut off date”. Detta medför att de senast födda barnen har RAE emot sig hela tiden. En variation mellan olika ”cut off” datum i olika idrotter skulle ge barnen en möjlighet att själv välja den idrott där deras ålder passar bäst. (Musch och Grondin)
Barnsley & Thompson (1988; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) presenterar sitt förslag som går ut på att kvotera platserna till ”high caliber competitive teams”. Genom att använda sig av födelsestatistik ska man kvotera platserna till laget utifrån denna statistik. Visar födelsestatiken att 15 % av barnen är födda i januari så ska också lagets spelare bestå av 15 % som är födda i januari. Hur man löser problematiken med de individerna som invandrar till landet presenterar Barnsley & Thompson dock ingen lösning på.
Sammanfattning av Musch och Grondins sammanställning. • RAE är, sedan 1970-talet, en ny företeelse i ishockey.
• Konkurrensen om platserna är det som inledningsvis skapar RAE. Hade alla som velat få en plats i en idrottstrupp fått det så hade ingen konkurrens eller selektion behövt ske och RAE hade inte uppstått.
• ju fler individer som konkurrerar om platserna desto starkare blir RAE.
• Inte bara fysiologiska faktorer frambringar RAE utan även psykologiska, kognitiva och emotionella faktorer.
3.8 Vägen till landslaget
Rolf Carlson är författaren till boken Vägen till landslaget (1991). Han studerar framgångsrika ungdomar i sju olika idrotter, det förekommer både individuella idrotter och lagidrotter. Följande idrotter representerades: fotboll, ishockey, handboll, simning, brottning, längdåkning och orientering. Carlson använder sig av en landslagsgrupp och en jämförelsegrupp för att ta reda på varför vissa individer når landslaget och andra inte. Jämförelsegruppens prestationer ligger strax under landslagsnivå.
Rolf Carlson delar in undersökningsgrupperna efter vilket kvartal de var födda. Resultatet visade att det var en betydligt större andel som tillhörde första kvartalet än som tillhörde det fjärde kvartalet, särskilt tydligt var detta i de idrotter där man gynnas av att vara tidigt fysiskt utvecklad. Återigen bekräftas sambandet mellan ålder och idrottsframgång, dessutom visar det sig återigen vara starkare bland pojkarna än bland flickorna. Författaren menar också att tidig fysisk mognad inte är någon förhandsprognos för individens fysiska kapacitet i framtiden. ”Att ha ett urvalssystem som premierar de tidigt fysiskt utvecklade är därför inte särskilt rationellt, inte ens om man enbart beaktar den fysiska kapaciteten. Många barn som är sena i utvecklingen kommer härigenom att förbises.” (Carlson, 1991, s.147)
3.9 Född fel år?
Daniel Löf och Kenneth Mattsson undersöker i sin examensuppsats selektionsförhållanden inom svensk handboll. Uppsatsen har de valt att kalla för Född fel år? (2004). Man bör uppehålla sig en stund vid frågetecknet i titeln för det ger en bra vägledning till deras syfte med studien. Ett av deras syfte är att ta reda på om det förhåller sig orättvist mellan olika årskullar inom svensk herrhandboll i bemärkelsen av att nå landslagsspel. Studien är kvalitativt genomförd med ett sekundärempiriskt material över födelseår, antal landskamper och vilka mästerskap spelarna deltagit i. De redovisar handbollens internationella tävlingsupplägg vilket ligger till grund för Svenska Handbollsförbundets eget utbildningssystem. Svenska Handbollsförbundet följer således det internationella tävlingsupplägget när det gäller turneringar och mästerskap vilket medföljer tidsbestämda ramar för de egna uttagningarna av spelare. Författarna konstaterar utifrån sin statistik att spelare som är födda jämt årtal gynnas av det befintliga upplägget. De har möjlighet att delta på fler samlingar i förbundets regi och därigenom skapa sig nödvändig rutin och kunskap.
Därutöver har de en fördel av att vara födda tidigare än sina konkurrenter. Från 1 januari år ett, till och med 31 december år två, är åldersspannet en skillnad på två år. De som är födda första året är äldre och har kommit längre i den fysiska mognaden och därigenom skapas ytterligare konkurrensfördelar. Slutsatsen är ”Grunden till problemet ligger i det internationella upplägget som gör att en snedvridning som gynnar pojkar födda jämnt år uppstår.”(Löf & Mattson, 2004, s.29) Svenska Handbollsförbundet får också kritik för sin ovilja att frångå det internationella systemet eller förändra sin egen spelarutbildning som bevisligen ger upphov till ojämlika villkor. Noterbart är att materialet visar att snedfördelningen minskar något ju högre åldern blir på spelarna, dock är det fortfarande en fördel för spelarna födda jämt år. Snedfördelningen påbörjas vid lägsta landslagsåldern och den fortsätter ända upp i Herrlandslaget.
Studien är av intresse för mig eftersom delar av min undersökningsgrupp befinner sig i samma åldersspann som handbollgruppen, detta möjliggör jämförelser mellan de båda studierna. Dock omfattas inte damhandbollen av studien vilket omintetgör en jämförelse på detta plan. Skillnaden är att handbollstudien behandlar orättvisorna mellan olika årskullar medan jag undersöker förhållanden under ett och samma år. Inte desto mindre blir handbollsstatistiken intressant eftersom den mycket väl skulle vara applicerbar även på innebandyns förhållanden. I Innebandyns internationella tävlingsupplägg finns det endast mästerskap vartannat år precis som handbollen.
4. Preciserat problem
Studien syftar till att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på ungdomsnivå. Jag har valt att studera SDF-SM U15 som är den första turneringen över klubblagsnivå och därigenom blir den första nivån där innebandyförbundens utbildningssystem träder in. Vidare upp i utbildningssystemet finns SDF-SM för U17, U19 landslagen och A- landslagen. A-landslagen berörs inte av min studie. Studien avser att synliggöra förhållanden under säsongen 2003/2004.
Huvudfrågeställning
• Hur ser åldersfördelningen ut bland innebandyspelande flickor och pojkar som deltog i Distriktslags-SM för U15 och U17 samt de individer som deltog i U19 landslagets slutliga trupp under säsongen 2003/2004?
Delfrågeställning 1
• Skiljer sig åldersfördelningen mellan flickor och pojkar på samma nivå? Delfrågeställning 2
• Förändras åldersfördelningen mellan U15, U17 och U19?
För att en ökad förståelse ska infinna sig bland oinvigda på området så presenteras nedan en rad termer och begrepp som möjliggör en bättre förståelse för studiens frågeställningar och innehåll.
Åldersfördelning, med det menar jag hur studiens population fördelar sig på årets fyra kvartal
eller om de är underåriga spelare. Ett kvartal innebär tre månader, januari till mars, april till juni, juli till september och oktober till december.
Underåriga spelare är de spelare som föddes senare än merparten av sina motståndare. Till
exempel var äldsta tillåtna åldern i U15, 1988 men det förekom under turneringen spelare som var födda senare än så.
Distriktslags-SM (SDF-SM) spelas en gång om året. Till turneringen skickar
specialdistriktsförbunden en framselekterad trupp som ska representera distriktet.
U15 är betäckningen för Ungdom 15. Betäckningen står också för den högsta åldern en
spelare får inneha under turneringen. Spelare födda 1988 var äldst men yngre spelare förekom. Denna ålderskategori spelar SDF-SM.
U17 är betäckningen för Ungdom 17. Betäckningen står också för den högsta åldern en
spelare får inneha under turneringen. Spelare födda 1986 var äldst men yngre spelare förekom. Denna ålderskategori spelar SDF-SM.
U19 är betäckningen för Ungdom 19. Betäckningen står också för den högsta åldern en
spelare får inneha. Spelare födda 1985 var äldst. I denna ålderskategori finns inget SDF-SM utan här finns bara ett ungdomslandslag, kallat U19. U19 Herr spelar Ungdoms- världsmästerskap jämt år och U19 Dam spelar Ungdoms- världsmästerskap udda år.
Säsongen 2003/2004 är perioden som ligger till grund för min studie. Innebandys
Med Slutliga trupp menas den sista truppen som tas ut under år 2003. För U15 och U17 gäller detta truppen till SDF-SM. För U19-herr gäller VM truppen och för U19-dam gäller truppen till Founders Cup där spelare födda 1985 var äldst.
”Rätt år” - Spelare som är födda 1988 på U15 nivå, födda 1986 på U17 nivå eller födda 1985
på U19 nivå anses vara födda ”rätt år”, eftersom det är den högsta tillåtna åldern.
5. Metod
För att utröna vilket kvartal innebandyspelarna var födda krävdes att jag fick tillgång till deras sex första siffror i personnumret. Studien bygger på ett sekundärempiriskt material innehållande personnumren till de spelare som deltagit i SDF-SM eller U19 landslagets slutliga trupper. Beslutet att använda en kvantitativ metod stod klar ganska snabbt. Anledningen till att använda en kvantitativ metod är att det ger en ökad tillförlitlighet och generaliseringsgrad. Enligt Mats Trondman (2005) är även kvantitativa studier mönstersökande. En annan anledning som bidrog till mitt beslut var att tidigare studier på området är kvantitativa, vilket medför en bättre jämförelsegrund för min studie.
Studien innehåller ett tvärsnitt på tre olika nivåer, U15, U17 och U19. Tvärsnitten sker under en och samma säsong vilket medför att det inte är samma individer på varje nivå. Upplägget gör det svårare och mindre tillförlitligt att dra slutsatser om selektionen ökar med stigande ålder, eftersom inte samma individer följs år från år som i en longitudinell studie. En sådan studie ryms givetvis inte inom mina tidsramar. Övertygelsen finns dock att det går att dra betydande slutsatser i denna fråga.
5.1 Forskningsetik
När det gäller individers personnummer kan det vara känsligt material att använda, därför valde jag att rådfråga Bo Carlsson, verksam som lärare på Malmö högskola. Eftersom jag skulle hantera personuppgifter så var jag osäker om jag behövde speciellt tillåtelse från deltagarna i studien. Bo Carlsson resonerade som så att eftersom jag endast skulle använda de sex första siffrorna i personnumret så behöver jag ingen tillåtelse. Beslutet underlättades också av att uppgifterna redan fanns i ett officiellt dokument.
Bo Carlsson berättade på sin etikföreläsning (050217) om vikten att vara etiskt korrekt när man använder barn i studier. I detta fall definierades barn som var under 15 år och då krävs
det oftast föräldrarnas godkännande. Således var detta relevant fråga för min studie eftersom den kommer att beröra individer under 15 år. Men med ovanstående motivering så behövdes inget godkännande.
Chansen eller risken att individerna blir medvetna om att de indirekt medverkat i en studie är uppenbar eftersom jag inriktar mig på ett specifikt år. Studien kommer inte att innehålla några enskilda personnummer, allt som redovisas görs efter kvartal och i gemensamma framställningar, därför ansåg Bo Carlsson inte det vara nödvändigt att informera deltagarna. Bakom beslutet ligger ju också en ”omöjlighetsfaktor”. Hade jag varit tvungen att skaffa tillåtelse från alla deltagarna hade det varit ekonomiskt och tidsmässigt omöjligt. En avgränsning av studien hade i så fall varit en naturlig lösning.
5.2 Populationen
Populationen består av både pojkar och flickor på tre olika nivåer, U15, U17 och U19, inom svensk innebandy. Spelarna som ingår i studien har genomgått någon form av selektering, de är utvalda att representera ett innebandylag på nivåerna över klubblaget.
Samtliga spelare som finns uppskrivna i spelarförteckningen ingår i studien. På U15 nivån spelas distriktslags-SM. På nivån finns 370 pojkar och 313 flickor. På U17 nivån spelas också distriktslags-SM. Samtliga spelare som finns uppskrivna i spelarförteckningen ingår i studien. På nivån finns 379 pojkar och 374 flickor. På U19 nivån handlar det om landslagspel. U19 landslagen är Sveriges enda ungdomslandslag. U19 Herr representerades av 23 pojkar i VM turneringen. U19 Dam representerades av 23 flickor i Founders Cup. Totalt innehåller studien 1482 personer.
Empirin bekräftade att jag hade rätt i mina funderingar när det visade sig att det fanns spelare som deltog i SDF-SM trots att de är yngre än de flesta av sina motståndare. Dessa benämns som Underåriga. Till exempel så förekom det både spelare födda 1989 och 1990 när det egentligen var 1988 som var äldst. Dessa spelare var såldes två år yngre än de flesta av sina motståndare. På alla nivåer fanns det underåriga spelare. Denna problematik gör sig påmind när man ska kvartalsindela spelarna. Jag anser inte att man kan utesluta de underåriga spelarna ur studien eftersom de utgör en betydande del av populationen. Därför delade jag in spelarna i fem kategorier. Spelarna som, under turneringarna, var födda ”rätt år” delades in efter
kvartal. De spelare deltog som underåriga hamnar i kategori fem oavsett hur många år som skiljde och/eller när de var födda på året.
5.3 Urval
I inledningsskedet fanns funderingar på att endast inrikta mig på ett par noga utvalda distrikt för att undersöka deras SDF-SM trupper. Hade jag valt den första tankegången hade jag inte kunnat göra några generella jämförelser. Empirin hade då endast varit baserad på ett par distrikt vilket inte varit tillfredställande eftersom skillnaderna mellan distriktens förutsättningar är stora. Oavsett vilket urval jag genomfört hade varken tillförlitligheten eller generaliseringsgraden varit speciellt hög. Anledningen till de inledande tankegångarna var min okunskap och ovetskap om att spelarnas personnummer fanns samlade. När det stod klart för mig att personnumren fanns samlade i ett fåtal dokument valde jag att utöka mitt undersökningsområde. Tack vare turneringsprogrammens sammanställning har jag inte behövt göra urval ur populationen. Däremot har jag valt att avgränsa min studie till en säsong. Jag riktar bara in mig på säsongen 2003/2004. Två skäl föreligger beslutet. För det första behövde jag avgränsa mitt studieobjekt till en säsong på grund av en strikt tidsram. Andra skälet var att jag ville ha så aktuell information som möjligt och eftersom den senaste säsongen (2004/2005), vid den empiriska insamlingen, inte var färdigspelad så föll valet på säsongen 2003/2004.
5.4 Genomförande
När distrikten tagit ut sina trupper till SDF-SM skickar de en spelarförteckning till arrangörerna. Arrangörerna i sin tur sammanställer och tillverkar ett turneringsprogram där information om spelarnas tröjnummer, namn, ålder, position och förening finns. Turneringsprogrammet finns sedan till försäljning under SDF-SM. En felmarginal kan uppstå i materialet då det faktiskt kan uppstå skador och sjukdomar som hindrar spelare från att delta. Dessa spelare finns då troligtvis fortfarande med i turneringsprogrammet medan deras eventuella ersättare inte gör det. Jag ser inte detta som något stort och avgörande problem eftersom spelarförteckning som skickades till arrangörerna är det faktiska resultatet av distriktens selektering. För att helt motverka denna risk hade man varit tvungen att gå igenom alla matchprotokoll för samtliga matcher under turneringen. Men inte ens med detta genomgångssätt kan man vara helt säker på att få all fakta rätt. Det beror på att vissa spelare är placerade på läktaren och är därför inte med i matchprotokollen. Jag anser att mitt tillvägagångssätt är det mest rationella sättet och därför valde jag det.
Jag kontaktade per telefon de specialdistriktsförbund som var arrangörer under den gällande säsongen. För SDF-SM U15 var det Smålands Innebandyförbund och för SDF-SM U17 var det Västmanlands Innebandyförbund. Jag förklarade huvuddragen i min studie och vilka uppgifter jag var ute efter. Frågan om jag skulle ha alla 10 personsiffror kom omgående, men när jag återigen förklarade att jag endast var intresserad av de sex första siffrorna i personnumret så fick jag godkännande för min förfrågan. Att få tillgång till informationen innebar inga stora hinder, men som konstaterats tidigare är det bara de sex första siffrorna och de fanns redan publicerade i ett officiellt dokument. Turneringsprogrammen fanns inte längre i datoriserad form, på grund av omflyttningar och omstruktureringar inom förbunden, därför översändes dokumenten i pappersform per post. När jag snabbstuderade dokumenten upptäckte jag att det fattades fullständiga uppgifter om några spelare. Jag kontaktade de ansvariga distrikten för att få tillgång till informationen, i flera fall visade sig detta vara svåråtkomliga uppgifter men till slut lyckades jag komplettera mina dokument.
Personuppgifterna om landslagsspelarna har jag fått från Svenska Innebandyförbundets kansli. Efter att jag förklarat min studie och vilka uppgifter jag sökte så kunde den landslagsansvarige tjänstemannen på förbundet ge mig uppgifterna om landslagspelarna. Inte heller här framkom några svårigheter då jag endast ville ha de sex första siffrorna. De aktuella trupperna har jag sedan funnit på Svenska Innebandyförbundets hemsida.
När jag hade tillgång till alla personnummer så behövde jag dela in dem och systematisera dem efter deras födelsemånader. Jag delade in spelarna i fem kategorier. Kategori ett till fyra innehåller spelare födda ”rätt år”. Kategori innehåller spelare födda i januari till och med mars. Kategori två innehåller spelare födda i april till och med juni. Kategori tre innehåller spelare födda i juli till och med september. Kategori fyra innehåller spelare födda i oktober till och med december. De spelare deltog som underåriga hamnade i kategori fem.
Jag uppförde ett antal Excel-dokument där jag systematiskt, spelare för spelare och trupp för trupp, förde in spelarna i respektive kategori. Med pappersdokumentet innehållande personnumren framför mig så förde jag över uppgifterna till datoriserad form. Jag genomförde olika kontroller av mina överförda uppgifter för att materialet inte skulle överföras på ett felaktigt sätt. Totalt blev det sex stycken Excel-dokument. Två stycken dokument per nivå (U15, U17 och U19), eftersom jag studerar båda könen. Utifrån statistiken uppbringade datorn sedan diagram för att ge en överskådlig bild.
6. Resultat
I resultatredovisningen kommer jag att presentera diagram från den framarbetade statistiken. För att ge svar på huvudfrågeställningen kommer diagrammen presenteras i följande ordning: Flickor U15, Pojkar U15, Flickor U17, Pojkar U17, Flickor U19, Pojkar U19. Diagrammen illustrerar vilken av de fem kategorierna spelaren tillhör och hur många som tillhör varje kategori. Under diagrammen finns även en sammanfattning med siffror och procenttal. Procenttalen är avrundade till närmsta heltal.
När man studera diagrammen ska man vara väl medveten om att kategori fem innehåller alla underåriga spelare, dessa är alltså inte uppdelade efter födelsekvartal, därför blir den stapeln i några diagram avsevärt högre än de andra.
Jag vill återigen påpeka att materialet är ett tvärsnitt genomfört under en och samma säsong. Det är således inte samma individer på alla nivåer, vilket medför att en jämförelse mellan dessa kan vara förknippad med naturliga skillnader. Jag hävdar dock att det inte borde finnas några större skillnader mellan individernas talang eller den selektering de genomgått. Vad beträffar talangen för innebandy borde den vara likvärdig från årskull till årskull.
6.1 Flickor U15
Diagram 1 innehåller de spelare som deltog i SDF-SM under säsongen 2003/2004. De som innehar ”Rätt ålder” är födda 1988. Totalt var det (n = 313) spelare som deltog.
Flickor U15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1 2 3 4 5 Kategori A n ta l sp el ar e Serie1
Fördelningen mellan halvåren ser ut så här. Spelare födda första halvåret utgjorde 55 % medan spelare födda andra halvåret utgjorde 45 % (Underåriga spelare är inte medräknade).
Diagrammet visar på en relativ jämn fördelning mellan kategorierna. Även om det föreligger en övervikt för spelare födda första halvåret, så är den inte tillräcklig för att dra några större slutsatser. Man bör lägga märke till att de underåriga spelarna utgör nästan 20 % av populationen.
6.2 Pojkar U15
Diagram 2 innehåller de spelare som deltog i SDF-SM under säsongen 2003/2004. De som innehar ”Rätt ålder” är födda 1988. Totalt var det (n = 370) spelare som deltog.
Pojkar U15 0 20 40 60 80 100 120 140 1 2 3 4 5 Kategori A n ta l sp el ar e Serie1
Fördelningen mellan halvåren ser ut så här. Spelare födda första halvåret utgjorde 63 % medan spelare födda andra halvåret utgjorde 37 % (Underåriga spelare är inte medräknade). Skillnaden mellan halvåren visar på en tydlig fördel för de spelare som är födda tidigt på året. Diagrammet visar en snedfördelning mellan kategorierna och en nedåtgående trappa formeras. Spelare födda kvartal ett är mer än dubbelt så många som spelarna födda kvartal fyra. Noterbart är också att de underåriga spelarna utgör den minsta delen, knappt 10 %.
6.3 Flickor U17
Diagram 2 innehåller de spelare som deltog i SDF-SM under säsongen 2003/2004. De som innehar ”Rätt ålder” är födda 1986. Totalt var det (n = 374) spelare som deltog.
Damer U17 0 50 100 150 200 250 1 2 3 4 5 Kategori A n ta l sp el ar e Serie1
Spelare födda första halvåret utgjorde 59 % medan spelare födda andra halvåret utgjorde 41 % (Underåriga spelare är inte medräknade). Skillnaden mellan halvåren är något större än den visar på U15 nivån men skillnaden är fortfarande ganska likvärdig och kan inte ge upphov till vidsträcktare slutsatser. I diagrammet ser man att de underåriga spelarna i kategori fem utgör en stor del av deltagarna. Underåriga spelare utgör 52 % av det totala antalet.
6.4 Pojkar U17
Diagram 4 innehåller de spelare som deltog i SDF-SM under säsongen 2003/2004. De som innehar ”Rätt ålder” är födda 1986. Totalt var det (n = 379) spelare som deltog.
Pojkar U17 0 20 40 60 80 100 120 140 160 1 2 3 4 5 Kategori A n ta l sp el ar e Serie1
Fördelningen mellan halvåren ser ut så här. Spelare födda första halvåret utgjorde 53 % medan spelare födda andra halvåret utgjorde 47 % (Underåriga spelare är inte medräknade). Diagrammet visar att kvartalsfördelningen är någorlunda jämn mellan de tre första kvartalen medan spelare födda i det sista kvartalet är underrepresenterade. Precis som på flicksidan så
utgör de underåriga spelarna en betydande del av deltagarna. De utgör 36 % av det totala antalet spelare vilken är en kraftig ökning från U15 nivån.
6.5 Flickor U19
Diagram 5 innehåller de spelare som deltog i Founders Cup under säsongen 2003/2004. De som innehar ”Rätt ålder” är födda 1985. Totalt var det (n =23) spelare som deltog. Detta var sista samlingen för de spelare som var födda 1985. Flickor U19 spelade inte VM denna säsong. Flickor U19 0 5 10 15 20 1 2 3 4 5 Kategori A n ta l sp el ar e Serie1
23 spelare utgör ett ganska litet material men samtidigt är U19 landslaget den högsta nivån inom ungdomsinnebandyn och är därför intressant. Diagrammet visar att endast 7 av 23 spelare var födda rätt år, resterande var underåriga. Dessa sju spelare utgjorde 30 % av landslagstruppen och resterande 70 % var underåriga spelare. Skillnaden mellan halvåren är 57 % mot 43 %. Kvartalsfördelning visar att de tre första kvartalen innehåller spelare medan det fjärde kvartalet inte har någon spelare.
6.6 Pojkar U19
Diagram 6 innehåller de spelare som deltog i VM truppen under säsongen 2003/2004. De som innehar ”Rätt ålder” är födda 1985. Totalt var det (n =23) spelare som deltog. VM innebar den sista samlingen för de spelare som var födda 1985.
Pojkar U19 0 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 5 Kategori A n ta l sp el ar e Serie1
23 spelare utgör ett relativt litet material men samtidigt är U19 landslaget den högsta nivån inom ungdomsinnebandyn och är därför av intresse. Spelare födda första halvåret utgjorde 58 % medan andra halvåret representerades av 42 % (Underåriga spelare är inte medräknade). Även om skillnaden inte kan anses vara speciellt markant så uppdagas än en gång en skevhet mellan halvåren. Kvartalsfördelningen visar att flest spelare var födda första kvartalet. Underåriga spelare utgjorde 17 % av truppen. Lika många spelare var från det andra kvartalet. Fjärde kvartalet hade minst antal spelare representerade i truppen.
6.7 Summering av resultat
Kvantitativa metoder syftar till att man ska försöker upptäcka mönster i empirin. Jag kommer nedan att presentera de fyra mönster som tydligast utkristalliserades från den empiri som insamlats. Varför mönstren uppkommer återkommer jag till i analysen.
Det första halvåret är systematiskt överrepresenterat gentemot det andra halvåret. Kvartal fyra är det kvartal som i, 5 av 6 fall, innehåller minst antal spelare. Det förekommer underåriga spelare på alla nivåer.
Huvudfrågeställning.
• Hur ser åldersfördelningen ut bland innebandyspelande flickor och pojkar som deltog i Distriktslags-SM för U15 och U17 samt de individer som deltog i U19 landslagets slutliga trupp under säsongen 2003/2004?
Med diagrammens hjälp har jag visuellt gett svar på hur åldersfördelningen ser ut. Vad som är de bakomliggande orsakerna till ålderfördelningen återkommer jag till i analysen.
Delfrågeställning 1
• Skiljer sig åldersfördelningen mellan flickor och pojkar på samma nivå? Det enkla svaret är ja, det skiljer sig på alla nivåer.
Om vi inleder på U15 nivån så finns det skillnader mellan könen. På flicksidan är ålderfördelningen ganska jämn även om det är en liten övervikt mot första halvåret. Underåriga spelare representerar 20 % av det totala antalet spelare. På pojksidan uppkommer det en liknade snedfördelning som Peterson visade med sin fotbollsstudie. Här ser man ett samband som betyder att: ju tidigare född man är desto större är chansen att bli uttagen till SDF-SM U15. De underåriga spelarna utgör knappt 10 %.
Nästa nivå är U17. På flicksidan visar statistiken att första halvåret är överrepresenterat. De underåriga spelarna utgör hela 52 % av det totala antalet deltagare. På pojksidan är också första halvåret överrepresenterat men snedfördelningen mellan halvåren är inte lika stora som på flicksidan. Underåriga spelare utgör på pojksidan 36 % av det totala antalet spelare.
Den högsta nivån är U19 landslaget. När det gäller skillnaden mellan kvartalen på flicksidan så är det en liten övervikt mot första halvåret, men med tanke på att det endast rör sig om sju spelare så är det ett ytterst osäkert resultat. Något som inte går att ta miste på är dominansen från de underåriga spelarna som utgör 70 %. Även på pojksidan är det fördel för första halvåret. De underåriga utgör 17 % av pojkarnas trupp.
Delfrågeställning 2
• Förändras åldersfördelningen mellan U15, U17 och U19? Ja, åldersfördelningen förändras mellan nivåerna.
På flicksidan är kvartalsfördelningen relativt jämn oavsett nivå. Det som förändras är antalet underåriga. Från U15 nivåns 20 % så ökar de kraftigt, för att på U17 nivån utgöra mer än hälften av deltagarna. Av U19 spelarna så är 70 % underåriga. En trolig förklaring till det återkommer jag till i analysen.
På pojksidan är kvartalsfördelningen på U15 nivån väldigt snedvriden och gynnar de tidigt födda. Men på U17 nivån är det en mer jämlik fördelning mellan det tre första kvartalen medan kvartal fyra släpar efter något. På U19 nivån ökar skillnaden procentuellt mellan kvartalen igen. Man kan dock inte påvisa samma samband som på U15 nivån. Underåriga spelare utgjorde mindre än 10 % på U15 nivån, vilket i sammanhanget visade sig vara lite. På U17 nivån ökar de underåriga spelarna till 36 %. I U19 landslaget så utgör dessa 17 % av det totala antalet spelare.
7. Slutsatser och diskussion
Mitt resultat visar fyra mönster som är nästintill genomgående för alla nivåer. Jag inleder med att presentera mönstren och därtill ge en förklaring. Därefter analyserar jag U15 och U17 tillsammans eftersom båda nivåerna innehåller ungefär lika antal individer samt att de spelar SDF-SM. På U19 nivån handlar det om landslagsspel och ett färre antal individer därför väljer jag att analysera U19 nivån för sig själv.
Det första halvåret är systematiskt överrepresenterat gentemot det andra halvåret.
Statistiken visar att det första halvåret har en starkare representation på alla nivåer. Men skillnaden mellan halvåren överstiger endast en gång, en 60/40 procentig fördel och det är på pojkar U15. På denna nivå är också enda gången ett samband mellan ålder och deltagande i SDF-SM uppstår. Om skillnaderna mellan halvåren har uppstått på grund av den naturliga snedfördelningen eller på grund av den fysiska mognaden går inte helt att fastställa. Men man kan konstatera att skillnaderna inte uppvisar samma tydlighet som de gjorde i Petersons framställning av fotbollen och ishockeyn.
Kvartal fyra är det kvartal som, i 5 av 6 fall, innehåller minst antal spelare.
Att kvartal fyra innehåller minsta antal spelare är inte något oväntat resultat. De som är födda sent på året torde inte ha kommit lika långt i den fysiska mognaden och även den naturliga snedfördelningen visar att kvartal fyra har lägst antal födda barn. Men eftersom det
förekommer så många underåriga spelare tyder det ändå på att man inte selekterar efter fysisk mognad.
Det förekommer underåriga spelare på alla nivåer.
De underåriga spelarna är en indikator på två saker. För det första indikerar det att man inte anser sig ha tillräckligt med spelare födda rätt år som är kvalificerade för att delta i trupperna. De underåriga spelarna indikerar också att den fysiska mognaden inte spelar så stor roll, eftersom de yngre spelarna inte torde ha kommit lika långt i sin fysiska mognad som de spelarna som var födda rätt år.
Mellan U15 och U17 nivån så ökar antalet underåriga spelare kraftigt.
Att underåriga spelare utgör 20 % på flicksidan och knappt 10 % på pojksidan har troligtvis att göra med att föreningarna i första hand skickar spelare från rätt ålder, inte nödvändigtvis för deras fysiska kunskaper utan helt enkelt att det är deras tur att försöka nå distriktslagen. De underåriga har ju även nästa år på sig att nå disktriktslagen. Varför ökar då de underåriga procentuellt på nästa nivå? När spelare deltagit på U15 nivån och innehade rätt ålder blir de säsongen efter underåriga för U17 nivån. Skillnaden mellan de underåriga på U15 nivån som inte kom med, är att de underåriga spelarna på U17 nivån nu är inne i selektionssystemet tack vare sitt deltagande i U15. Har man presterat bra när man deltog i SDF-SM på U15 nivån så har man goda chanser att komma med även året därpå trots att man är underårig. En distriktslagstränare torde vara mer villig att ta med en spelare som han känner till och som förra säsongen presterade goda resultat på SDF-SM för U15. Vilka individer det är som blir bortselekterade vet vi inte, men statistiken visar i alla fall att det procentuellt sett är större chans att delta som underårig på U17 än på U15. Huvudanledningen till det är att man är inne i selektionssystemet.
7.1 SDF-SM deltagare
Från U15 nivån är det på pojksidan ett samband mellan ålder och deltagande. Ju tidigare för desto större chans att deltaga. Som tidigare forskning påpekat så borde de som är födda tidigt på året har en fördel av att ha kommit längre i den fysiska mognaden. Mitt resultat visar att även inom innebandyn spelar den fysiska mognaden roll i tidig ålder. På U17 nivån är fördelningen mellan kvartalen betydligt jämnare och inget liknande samband kan tydas. Eftersom spelarna är ett par år äldre på denna nivå så borde fler spelare haft möjligheten att utvecklas fysiskt vilket medför att den fysiska mognaden blir jämnare. När så sker blir också
kvartalsfördelningen jämnare. Nu handlar det visserligen om två åldersgrupper, vilket innebär att naturliga skillnader uppstår men jag ser ändå inget skäl att betvivla resultatet, för talangen borde vara likvärdigt fördelat oavsett åldersgrupp och kvartal.
Materialet på flickor U15 uppvisar en jämnare fördelning än pojksidan. Tidigare forskning visar att även på bland flickor har de som är födda tidigt på året en fördel. Fördelarna är dock inte lika stora som på pojksidan. Mitt material visar just på denna tendens på U15 nivån. På U17 nivån ökar skillnaden mellan halvåren med fyra procent. Men eftersom att de underåriga spelarna samtidigt har ökat kraftigt kan man inte tolka det som att de tidigt födda har fördelar i uttagningarna.
7.2 Landslagsdeltagare
När man studerar flickor U19 kan konstatera att spelare födda 1985 var kraftigt underrepresenterade trots att de var i rätt ålder. Skulle man slå en anblick på tidigare forskning så är mina resultat en motsägelse. Bland annat Peterson har bevisat att fotbollsflickornas selektion gynnar det tidigt födda ungdomarna även om sambandet inte är lika stark som hos pojkarna. Jag hävdar dock att det i mitt fall föreligger en enkel förklaring till mitt resultat. Jag tror inte på något sätt att mitt resultat visar att årskull 1985 saknar talang. Mitt resultat visar däremot på ett strategiskt val från landslagsledningen. Årskullen 1985 för flickor spelade inte något U19 VM, däremot skulle årskullen 1986 spela ett U19 VM året efter och därför var de underåriga överrepresenterade i denna landslagstrupp. För mig är detta den rimliga förklaringen bakom mitt resultat.
U19 landslaget på pojksidan spelade VM under den aktuella säsongen, därför kan man anta att landslagsledningen tog ut den bästa möjliga truppen oavsett ålder. Kvartalsfördelningen visar att kvartal ett representerandes av flest antal spelare och minst spelare fanns i kvartal fyra. Kvartalsfördelningen kan inte på något sätt anses vara jämn men om det är fysiken eller andra faktorer som är avgörande går inte att säkerställa med mitt material. När man studerar ett litet antal individer måste man ta hänsyn till slumpfaktorn och när materialet inte ger tydligare mönster än så här så är det svårt att helt säkert fastställa slutsatser.
Mina resultat visar att det finns mönster som påvisar att de äldre spelarna har en fördel men mönstren visar sig inte lika starka som inom fotbollen eller ishockeyn. Detta är en indikator
på att innebandyn tar större hänsyn till individens egen förmåga och inte i första hand selekterar efter fysisk mognad. En av de tänkbara anledningarna till att innebandyn inte uppvisar lika tydliga mönster är att innebandyförbundens selektion inte startar förrän vid 14-15 års ålder. Man ger alltså fler individer möjligheten att utvecklas fysiskt innan man startar selekteringen, vilket torde innebära att skillnaderna i fysiken inte blir lika stora som när man börjar selektera vid 12 år som i fotboll. Trots att studien inte visar lika starka mönster som tidigare forskning så finns det ett antal punkter som Svenska Innebandyförbundet bör förändra för att göra idrotten mer jämlikt för fler individer.
7.3 Diskussion
Leigh Robinsons menar i sin definition att man ska utforma selektionsprocessen på ett sätt som gör det möjligt att förutspå individernas framtida förmåga. Man bör också förlita sig på flera selektionsmetoder. Inom innebandyn har landslagsledningen två möjligheter att få information om en spelare, dels på SDF-SM där de själva närvarar, och dels genom rekommendationer från distriktens landslagsobservatörer. På så viss anser jag att man uppfyller kravet på att använda flera selektionsmetoder. Problemet som jag ser är att inte tillräckligt många individer får chansen att visa sina färdigheter eftersom de inte blir uttagna till att spela SDF-SM. Men blir man väl uttagen och gör bra ifrån sig så har man fördel av det eftersom den psykologiska faktorn, ”Pygmalion effect”, gör att tränarnas föreställningar och förväntningar blir en självuppfyllande profetia. Således om man är duktig i början av selektionsprocessen har man skapat sig fördelar inför framtiden på grund av denna effekt. Jag funderar på om det är idrottens karaktär som har betydelse för åldersfördelningen. De svenska studier som gjorts av, Peterson, Carlson och Löf & Mattson behandlar någon av lagidrotterna fotboll, ishockey eller handboll. Alla tre studierna visar på att de fysiskt mogna individerna har en fördel gentemot de som är födda senare. Denna fördel avspeglar sig när det gäller uttagningar och framgång inom idrotterna. Jag och fler med mig skulle hålla med om att detta är tre fysiskt krävande idrotter. Detta är tre idrotter där man har fördel av att vara fysiskt välbyggd. Att vara fysiskt välbyggd redan vid tidig ålder har också visat sig betydelsefullt för att nå framtida framgångar. Fotboll, ishockey och handboll är idrotter där det krävs en god fysik, därför premieras dessa egenskaper även i unga år.
Min erfarenhet av idrotten innebandy säger mig att den fysiska aspekten inte har samma betydelse som den har inom många andra lagidrotter i Sverige. Jag tror att många håller med mig när jag påstår att innebandyn idag är en idrott där fysiken har en mer tillbakadragen roll. Inom innebandyn är det inte lika viktigt att vara storväxt som det är inom exempelvis handbollen. En innebandyspelare klarar sig väldigt långt på att vara tekniskt skicklig. Spelarna värdesätts efter andra kriterier som exempelvis teknik och speluppfattning. Det finns visserligen inte några vetenskapliga belägg för att min åsikt är riktig, men jag har medverkat inom innebandyn i många år och följt den allmänna jargongen. Jag måste också i detta sammanhang klargöra att jag definitivt är en förespråkare för att innebandyn ska bli ansedd som en seriös idrott. Svenska Innebandyförbundet, distrikten och elitklubbarna gör, i denna fråga, ett digert arbete.
Att fysiken har en tillbakadragen roll inom innebandyn tror jag är på väg att förändras. Fler och fler tränare runt om i landet börjar se vinsterna med den fysiska träningen. För de spelare som idag växer upp med innebandy kommer den fysiska aspekten att vara en viktig del av idrotten innebandy.
Jag ser framförallt tre anledningar till att innebandyn inte har speciellt stort fokus på fysiken i dagsläget. För det första handlar det om idrottens karaktär. En innebandyspelare väljs inte efter fysiska kriterier i första hand utan efter kriterier som spelförståelse och teknik. Den andra anledningen är att det är en ung idrott och medvetenheten om den fysiska träningen har inte infunnit sig än. Den tredje anledning kan härledas till Musch och Grondins generella princip som lyder: ju fler individer som konkurrerar om platserna desto större blir resultatet av RAE. Innebandyn har idag inte en tillräckligt stor rekryteringsbas för att låta den fysiska mognaden vara någon avgörande faktor. Detta bevisas av att många underåriga spelare blir uttagna i trupperna. Innebandyn är i dagsläget Sveriges största inomhusidrott om man räknar antalet utövare. Ska man beakta Musch och Grondins generella princip så borde innebandyn inom några år också se tendenser till att RAE ökar bland ungdomsspelarna. Risken finns då att vi kommer bevittnar en liknande snedfördelning som sker inom fotbollen, ishockeyn och handbollen. Om ingen tydligare RAE uppstår inom det närmsta decenniet så kanske man kan hävda att idrottens karaktär har större påverkan än antalet utövare.
För att göra förutsättningarna mer jämlika och kunna utveckla fler talanger så borde man ändra ”cut off” datumen från nuvarande tvåårsintervall till ettårsintervall. Endast spelare med
