Att arbeta i förberedelseklass

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Att arbeta i förberedelseklass

Teaching in a preparatory class

Andreea Banea

Lärarexamen 210 hp Examinator: Caroline Ljungberg Barn- och ungdomsvetenskap

Abstract

Syftet med arbetet är att ta reda på vilka arbetsmetoder lärarna säger att de använder sig av i förberedelseklasser. Frågorna jag har utgått från är: Vilka metoder eller arbetssätt säger pedagogerna att de använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevernas kunskaper i svenska språket? Vad säger pedagogerna att de gör för att anpassa undervisningen i förberedelseklassen till elevernas behov?

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i Malmö som har förberedelseklasser. I min studie har jag bland annat tagit del av Cristina Rodell Olgac, Steven H, McDonough och Thorns forskning eller teorier om hur man ska arbeta med nyanlända elever. Här pekas exempelvis på hur dessa elever lär sig - inte bara ett nytt språk utan en ny kod och vikten av att det finns utrymme för lek i förberedelseklassen.

Resultatet av min studie visar att lärarna säger att de lägger stor vikt vid att bemöta elever som enskilda individer och de strävar efter att anpassa undervisningen efter var och ens behov. De arbetar med bilder, kroppsspråk och läs- samt skrivinlärning.

Nyckelord: förberedelseklass, lärares strategier, nyanlända elever

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2. Tidigare forskning ... 4

2.1 Språkinlärning ... 4

2.2 Modersmål och svenska som andraspråk ... 5

2.3 Att arbeta i förberedelseklass ... 7

3. Metod ... 9

3.1 Val av metod ... 9

3.2 Urval och genomförande ... 10

3.3 Presentation av informanter ... 12 3.3.1 Sagaskolan ... 12 3.3.2 Regnskolan ... 13 3.3.3 Hyperskolan ... 13 3.3.4 Couscousskolan ... 13 3.4 Forskningsetik ... 14 4. Analys... 15 4.1 Språkutveckling ... 15 4.2 Individualisering av undervisning ... 16

4.3 Läkande bilder och material ... 17

4.4 Sagor i undervisningen ... 18

4.6 Sammanfattning och slutsatser ... 20

5. Diskussion och kritisk reflektion ... 21

Litteratur ... 233

Elektroniska källor ... 255

1

1. Inledning

Språket är en viktig del av integrationsprocessen och för barn som kommer till Sverige kan det vara påfrestande att inte kunna språket. Denna uppsats tar sitt avstamp i denna problematik och den handlar om förberedelseklasser för nyanlända barn med fokus på lärarnas metoder när det gäller att lära ut svenska. Undersökningen är genomförd på fyra olika skolor som har förberedelseklasser för nyanlända barn. Det empiriska materialet består av intervjuer med lärare som arbetar i olika förberedelseklasser. Uppsatsområdet är extra intressant eftersom många inte vet hur förberedelseklasser i Sverige fungerar eller att de överhuvudtaget existerar.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och på många platser i samhället möter vi människor som har en annan kultur, religion eller hudfärg. Som pedagog kan man komma att möta många elever som har en annan etnisk bakgrund. Förberedelseklasser har funnits i Sverige sedan arbetskraftsinvandringen på 1960- och 70-talen. Förberedelseklassen är avsedd för barn som precis har anlänt till Sverige och inte har svenska som modersmål eller inte behärskar det svenska språket. De nyanlända eleverna placeras i olika skolformer som kommunerna erbjuder. Enligt Skolverket (2010-11-22) ska undervisningen för nyanlända elever i grundskolan organiseras på två olika sätt. Eleverna ska antingen börja i en ”vanlig” klass eller placeras i en särskild grupp, en så kallad förberedelseklass.

På Malmö stads hemsida (2010-11-22) informeras om att förberedelseklasser är avsedda för barn som anlänt till Sverige och inte kan svenska. Syftet med förberedelseklasser är att ”ge varje elev den kunskap den behöver i svenska språket, förståelse för svenska samhället och andra kulturer”.

Enligt Skolverket (2010-11-23) finns det brister i undervisningen för nyanlända elever. Undervisningen anpassas inte efter varje elevs behov, vilket gör det svårt för eleverna att uppnå målen. Fokus ligger på språksvårigheterna och inte på de kunskaper eleverna har med sig från hemlandet och deras tidigare undervisning.

Vid ett diskussionsseminarium som Skolverket anordnade nämner Nihad Bunar hur oerhört viktigt det är att nyanlända elever får studiehandledning på sitt modersmål så att

2

kunskapsutvecklingen inte stannar av. Vidare anser Bunar att modersmålet inte ska ses som ett redskap mot ökad kunskap i svenska utan att modersmålet har ett egenvärde för elevernas självkänsla och identitet (2015-03-18).

På grund av de påvisade bristerna föreslog Skolverket (2010-11-23) nya mål och riktlinjer för nyanlända elever:

Dessa mål och riktlinjer innebär att skolan skall:

 möta eleven med höga förväntningar och tydliga mål samt se elevens kunskaper och erfarenheter som en tillgång för skolan

 tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare kartlägga och dokumentera elevens allsidiga kunskaper samt utbildningsbehov och behov av stöd och omsorg

 med utgångspunkt från elevens behov samverka med elevens vårdnadshavare och med det omgivande samhället

 tillse att elever får tillgång till utbildning i alla de ämnen han eller hon har rätt till

 tillse att eleven har en dokumenterad studieplanering som utgår från individuella behov och som regelbundet och ofta revideras

 ge eleven och elevens vårdnadshavare en tydlig introduktion till skolans värdegrund och arbetssätt samt till förväntningar och roller i skolan

 ge eleven möjlighet att utveckla inflytande över utbildningen och effektiva strategier för lärande

1.1 Syfte och frågeställningar

När ett barn kommer till ett helt nytt land vet man inte alltid riktigt vad barnet har gått igenom, vilket känslomässigt bagage barnet bär med sig. Barnet kan ha genomgått traumatiska upplevelser och flytt från krig och livshotande situationer. Det kan därför vara av extra vikt att förskola, skola och andra institutioner finns där som stöd och bemöter invandrade barn med empati och förståelse. Det är viktigt att se varje barns

3

behov och personlighet. Det är viktigt att de kan lita på vuxna och att de kan få förtroende för lärare så att de känner sig bekväma med att berätta vad de känner, tänker, tycker och vad de har för behov. För att uppleva trygghet i ett nytt sammanhang ställs det krav på att erövra det av majoriteten talade språket. Att lära sig svenska blir därför centralt för nyanlända barn.

Mitt syfte med denna studie är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av i förberedelseklasserna. Fokus ligger på att undersöka vad lärarna använder för material för att lära ut svenska och hur de går tillväga, men jag är också intresserad av frågor som rör bemötande och inkludering. För att besvara dessa frågor har jag intervjuat fem pedagoger i fyra olika förberedelseklasser i fyra olika skolor.

För att kunna genomföra min studie har jag valt att använda mig av följande frågeställningar:

 Vilka metoder eller arbetssätt säger pedagogerna att de använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevernas kunskaper i svenska språket?

 Vad säger pedagogerna att de gör för att anpassa undervisningen i förberedelseklassen till elevernas behov?

4

2. Tidigare forskning

I detta kapitel redogör jag mina teoretiska utgångspunkter. Kapitlet är uppdelat i avsnitten: språkinlärning, modersmål i svenska som andra språk och att arbeta i förberedelseklass.

2.1 Språkinlärning

Det finns olika teorier om språkinlärning. Jag har valt att redogöra för några av dessa teorier. Många olika faktorer kan påverka vår inlärning, bland annat åldern. Som liten kommer det ofta naturligt att man lär sig tala. Föräldrarna, eller andra människor i barnets omgivning, lär barnen att tala redan vid tidig ålder och de lär sig saker utantill utan att förstå innebörden av orden. Med åren får de en ökad uppfattning om vad som händer omkring dem och därmed lär de sig att hantera olika sätt att förhålla sig till sin omgivning och miljö. Personligheten, självförtroende och intressen är saker som påverkar vårt lärande (Ladberg, 2001).

Vidare anser Ladberg att varje person har sin personliga inlärningsstil och vi använder oss av olika sinnen i lärandet; hörsel, syn, känsel och rörelse. En del människor lär sig bäst genom att använda sin känsel eller tillverka olika föremål, medan andra föredrar att se på tv, läsa eller se på bilder. Vissa människor föredrar att lyssna på föreläsningar medan andra lär sig bäst genom att dansa eller spela teater (Ladberg, 2001).

McDonough menar att lära sig ett annat språk skiljer sig från inlärningen av det egna modersmålet. När ett barn lär sig sitt eget språk är det språkliga och praktiska koder som har anknytning till detta. När det gäller att lära sig ett nytt språk så behöver man inte lära sig allt utan en ny kod berättar. Att använda olika strategier för att lära sig ett nytt språk kan vara omedvetet. Alla elever fungerar inte på samma sätt och alla strategier inte passar alla då var och en elev är olika individer med olika förutsättningar, personlighet och bakgrund.

5

2.2 Modersmål och svenska som andraspråk

Under 1970-talet ansåg språkforskarna att svenska som andra språk ska inrättas för att undervisningen med elever som inte har svenska som modersmål ska bli mer effektiv. År 1995 blev svenska som andra språk ett eget ämne i skolan och fick egna kursplaner, något som många lärare hade väntat på länge berättar Tingbjörn (1995).

Det som karakteriserar en andra språkinlärning är kombinationen mellan undervisningsinlärning och miljöinlärning. För att miljöinlärningen skall bli effektiv, krävs att eleverna ska vara uppmärksamma på de möjligheter som finns att ta tillvara, t.ex. den muntliga och skriftliga språkstimulans som finns runt omkring dem i samhället. De invandrare i Sverige som lever tillsammans med svenskar och har svenska vän-kontakter eller släkt lär sig svenska snabbare än de som utanför svenskundervisning i praktiken lever sid sidan av majoritetsspråkskontakter. Författaren anser vidare att man ska ta hänsyn till elevernas första språk då de redan har kunskaper, upplevelser och erfarenheter i det språket och denna grund är betydelsefull för deras andraspråksinlärning (Tingbjörn, 1995).

Hyltenstam (2001) menar att det är viktigt att läraren i svenska som andra språk har kunskap om hur undervisningen ska läggas upp konkret. Nyanlända barn som lär sig svenska, behöver få utrymme redan i klassrummet för att på så sätt få tillfälle att öva och vänja sig vid att kommunicera på det nya språket. Då många nyanlända elever inte har föräldrar som kan det nya språket, har de ingen möjlighet att få den stimulansen hemma och därför är det ytterst viktigt att barnen får möjlighet till vardaglig kommunikationsträning i skolan.

I en egen undervisningsgrupp har nyanlända elever större möjlighet att ta ansvar för sin egen inlärning. På de sättet får eleverna lära sig att deras tankar är intressanta och att deras bristfälliga språk duger menar Bergman (2001).

Till varje ämne som finns i skolan har man kursplaner och svenska som andra språk är inget undantag. Enligt skolverket är syftet med utbildningen i svenska som andra språk att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå men den som elever med svenska som modersmål har. Vidare kan man läsa att

6

undervisningen i svenska som andra språk skall både ge eleverna redskap för att tillägna sig kunskaper i andra ämnen och hjälpa dem att formulera och redovisa kunskaper på det nya språket.

Att lära och förstå ett nytt språk är inte bara att förstå språket utan även traditionerna, kulturen och människorna som har språket som modersmål. En invandrare som lär sig ett språk som andraspråk, står inför en stor utmaning och har mycket arbete framför sig. Det behövs oerhört mycket träning eftersom det är det språk som personen kommer att använda sig av i vardagslivet och i samhället. Genom språk kommunicerar vi människor tankar, åsikter och känslor till andra (Thorn, 1995).

Lindberg och Skeppstedt (2000) har forskat kring smågruppsaktiviteter i andraspråkundervisning och vad det finns för möjligheter för dessa elever att utnyttja varandra som resurser samt ge varandra stöd kring olika uppgifter. Undervisningsgrupperna representerade elever med olika utbildningsbakgrund och språkfärdigheter. Författarna använde sig av texter i elevernas samtal. Utgångspunkten för gruppsammansättningen var att grupperna skulle vara homogena i fråga om språklig nivå och heterogena i fråga om modersmål. Analysen av samtalen utgår från aktionssekvenser där eleverna fokuserade på språket och vilka former och strukturer innehållet i texten skulle uttryckas i den gemensamt rekonstruerade texten. Resultatet tyder på att den sociala interaktionen spelar en viktig roll i tolkandet av texter.

Parszyk (1999) var i sin avhandling intresserad av att se hur minoritetselever upplever skolan. Avhandlingen är uppbyggd med hjälp av 32 intervjuer som olika minoritetselever från låg-, mellan- och högstadiet från nio olika skolor har deltagit i. Resultaten som författaren har kommit fram till visar hur starkt eleverna upplever utanförskap i relation till lärare samt skolans övriga elever. Hennes resultat tyder på att majoriteten av de elever som deltagit i hennes studie upplever att skolan är en skola för andra trots att de gått i skolan under en period, då skolans motto var en skola för alla. De bidragande faktorer till detta är undervisning i modersmål och ämnet svenska som andra språk. Vissa elever känner sig inte delaktiga i klassens arbete då de har undervisning i svenska som andra språk. Eleverna känner sig dessutom särbehandlade då de har undervisning i svenska som andra språk i mindre grupp på en lägre form av svenska. Mer positiva till undervisningen i svenska som andra språk är

7

högstadieeleverna, eftersom de upplever att de får mer hjälp i No- och So-ämnena. Trots att resultatet av undersökningen inte var positivt så anser Parszyk att undervisningen i svenska som andra språk bör ske i mindre grupper för att på bästa möjliga sätt kunna bidra till barnens utveckling.

2.3 Att arbeta i förberedelseklass

Christina Rodell Olgac har forskat kring förberedelseklasser och år 1995 kom hon ut med boken: Förberedelseklassen - en rehabiliterande interkulturell pedagogik. I boken beskriver hon hur man kan arbeta i en förberedelseklass. Olgac menar att, för att vi ska kunna förstå var barnet befinner sig i sin inlärningsmässiga utveckling, är det viktigt att på ett tidigt stadium ta reda på barnets förflutna, till exempel var barnet kommer ifrån, hur familjestrukturen ser ut, om barnet har upplevt krig eller andra trauman och hur skolbakgrunden ser ut. Olgac beskriver också att första tiden för den nyanlända eleven är oerhört viktig. Erfarenheten av tidigare skolår kan variera, vissa barn har aldrig gått i skolan tidigare och något enkelt som ett pussel kan vara krångligt nog. Något som är en utmaning för dem kan vara en självklarhet för andra barn. Olgac anser att det är avgörande och enormt viktigt för barnens språkutveckling med modersmålsundervisning. Man ska även ha bra samarbete och respekt för hemspråkläraren som eleverna har kontakt med (Olgac, 1995). Olgac berättar att det måste finnas utrymme för lek i förberedelseklassen. Många barn har varit på flykt eller fått vuxenansvar tidigt och därmed inte haft möjlighet att leka. Vidare skriver hon också att leken måste introduceras stegvis och varsamt. Leken ger möjligheter för barn att bearbeta sina känslor och röra sig fritt (Olgac, 1995).

Olgac menar att bild och skapande verksamhet i förberedelseklassen kan bidra till bearbetning av känslor som barnen har varit med om. Vissa har kanske aldrig använt sig av vattenfärger, penslar och därför ska man introducera dessa olika material stegvis. I undervisningen använder sig Olgac själv av att klippa och klistra. Hon använder bilder eller bokstäver enligt det tema de jobbar med i klassen. Även sång och musik kan spela en stor roll i barnens utveckling. Sången bidrar till språkutveckling och gör stämningen i klassrummet mer avspänd och glad. Även ramsor använder hon i undervisningen då

8

dessa har en enkel text och melodi. Barnen bygger sitt ordförråd och detta hjälper dem att komma in i rytmen inom det svenska språket. Sången hjälper även eleverna att artikulera bättre.

Olgac (1995) arbetade i förberedelseklass utifrån två metoder; LTG (som står för läsning på talets grund) och processkrivande. Dessa är preciserade närmare i boken. Med LTG-metoden ges barnen möjlighet att skriva något de själva har upplevt eller har kunskap om, till exempel Ramadan. Vid processkrivande använde Olgac sig av bilder som har anknytning till barnens ursprungsländer. Frågor till bilderna var ganska enkla, exempelvis; vad heter pojken på bilden, hur gammal är du, var kommer du ifrån, och så vidare. Olgacs syfte med denna metod var att barnen skulle lära sig att samarbeta genom att en elev hjälper den andre att stava rätt. Genom att hjälpa varandra utvecklar barnen sina kunskaper.

9

3. Metod

I detta kapitel redogör jag för mina metodologiska överväganden. Kapitlet är uppdelat i avsnitten val av metod, urval och genomförande, presentation av informanter samt forskningsetik.

3.1 Val av metod

Syftet med undersökningen är att få fram hur pedagoger arbetar i förberedelseklass. För att få en bild av hur undervisningen i förberedelseklass fungerar, har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer samt vara med under dagen och observera hur en dag ser ut i en förberedelseklass. Jag vill bara påpeka att syftet med observationen var att jag själv var nyfiken hur en dag ser ut i en förberedelseklass. Observationen var i samband med intervjun av respektive lärare. Genom kvalitativa intervjuer kan man få djupare kunskaper om olika processer, något som kan vara svårt att få fram genom kvantitativa metoder.

Observation kan vara ett gångbart redskap i arbete med barn och i studier av mänskliga relationer, exempelvis undervisning (Rubinstein & Wesén, 1986). Vidare anser författarna att man måste iaktta inte bara personerna i rummet utan allt annat som finns runt omkring. När man genomför en observation använder man vissa redskap eller dokumentationsverktyg för att fånga iakttagelserna, t.ex. bandinspelning, anteckningar eller video. Jag har valt att använda mig av anteckningsmetoden.

Som observatör anser Kylen (2004) att man kan få med sig mer än vad man har hört, sett, känt och tänkt. Kylen förklarar vidare att genom observation kan man inte förklara det som händer, men som observatör kan man använda sin erfarenhet för att förstå samband eller se vad beteenden kan leda till.

Förutom observationer har jag alltså också genomfört intervjuer. Jan Trost beskriver i sin bok Kvalitativa intervjuer (1997) att det finns två olika intervjuer; kvalitativ och kvantitativ. Om frågeställningen är hur ofta, hur vanligt eller hur många så ska man göra

10

en kvantitativ studie. Däremot om frågeställningen gäller att hitta eller förstå mönster så ska man göra en kvalitativ studie. Den intervjumetod jag har valt är därför av kvalitativ karaktär.

Patel och Davidson menar att i en kvalitativ intervju är både intervjuaren och intervjupersonen medskapare i ett samtal men rollerna är givetvis olika. Författarna hävdar vidare att intervjuaren är den som genomför samtalet för att kunna belysa ett forskningsproblem medan intervjupersonen kanske har ställt upp utan att egentligen ha någon nytta av den (Patel & Davidson, 2003). För att lyckas med en kvalitativ intervju anser författarna att intervjuaren bör hjälpa intervjupersonen att i samtalet bygga upp ett meningsfullt resonemang om det studerade fenomenet.

Enligt Kvale (1997) har den kvalitativa forskningsintervjun som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld. Intervjupersonen i fråga arbetar med ord och inte med siffror. Vidare anser författaren att det är nödvändigt att lyssna både till direkt uttalande av beskrivningarna samt vad som sägs mellan raderna. På det sättet får intervjuaren möjligheten att formulera det ”underförstådda budskapet” och ”sända tillbaka det” till den som blir intervjuad för att få bekräftelse på om tolkningen var rätt eller inte.

Författaren anser även att en forskningsintervju kan vara en positiv upplevelse för den som har blivit intervjuad. Det är ett samtal mellan två människor som är intresserade av samma ämne. En väl genomförd kvalitativ intervju kan vara en speciell och berikande upplevelse för den intervjuade.

3.2 Urval och genomförande

Syftet med denna studie är att få reda på hur olika lärare arbetar i förberedelseklasser. Jag har valt att intervjua lärare som jobbar på olika skolor i Malmö i förberedelseklasser med elever mellan 7-14 år. Anledningen till att jag har valt denna åldersgrupp är för att jag utbildar mig till lärare 1-6. Jag valde olika skolor för att se om det finns skillnader mellan lärarnas arbetssätt. Eftersom det empiriska materialet endast är baserat på fem intervjuer kan inte allt för stora slutsatser dras från uppsatsen. Dock är inte syftet med studien att generalisera utan att få en större inblick i hur lärare i Malmö arbetar med

11

nyanlända elever. För att kunna få ta reda på vilka skolor som har förberedelseklasser så använde jag mig av internet. Jag gick in på Malmöstads hemsida (2010-11-20) och sökte skolor som har förberedelseklasser1. Jag fick fram olika skolor och började mejla runt till de första sju skolorna. Jag vill bara nämna att i första hand så skickade jag mejl till rektorn som sen i sin tur vidarebefordrade till berörda lärare. Tre av skolorna i fråga svarade positivt. Den fjärde skolan fick jag ringa till då jag inte fick något svar via mejl. De övriga personerna från andra skolor svarade aldrig tillbaka. Vissa tyckte att det skulle vara givande att ha någon i klassrummet som observerar. Till slut fick jag med fem lärare (på fyra olika skolor) som ville ställa upp och medverka i min studie.

Via telefon eller e-post bestämde jag med lärarna vilken dag och tid som passade dem bäst. Vi kom överens om att jag kunde komma till deras klass och vara med under dagen och med egna ögon se hur undervisningen går till i en förberedelseklass för att därefter genomföra intervjun.

För att inte förlora eller glömma bort viktig information spelade jag in intervjuerna och för det måste man ha personens samtycke skriver Patel och Davidson (2007). Jag har även frågat alla lärarna som har medverkat om samtycke.

Enligt Trost har användning av bandspelare vid intervjuer sina för- och nackdelar. En fördel med bandspelare vid ett intervjutillfälle är att man kan lyssna till tonfall, lyssna på sin egen röst och gå tillbaka till intervjun när man behöver senare i analysarbetet. Fördelen är också att man under intervjun inte behöver anteckna, så man kan koncentrera sig på frågorna och svaren som man får. Nackdelarna hävdar Trost är att det tar tid att lyssna till banden och att det är besvärligt att spola fram och tillbaka för att leta rätt på detaljer. Det kan också hämma samtalet om informanten är obekväm med att bli inspelad (Trost, 1997). Jag anser att användningen av bandspelaren har passat mig alldeles utmärkt. Jag har kunnat koncentrera mig på frågorna som jag skulle ställa under intervjuerna.

1

Jag har även kollat upp hur det ser ut i skrivande stund och år 2014 genomfördes en enkätundersökning där skolor i Malmö stad fick medverka. Alla skolor deltog inte så siffrorna är inte hundraprocentiga. I Malmö stad finns det fem olika skolor (F-3) som har förberedelseklass, antingen där eleverna läser samtliga ämnen under en period eller där eleverna läser parallellt i ordinarie klass i enskilda ämnen. När det gäller årskurs 4-6 så finns det 18 skolor som har förberedelseklass i någon form, antingen där eleverna läser samtliga ämnen under en period eller där eleverna läser parallellt i ordinarie klass i enskilda ämnen. Det finns även 10 skolor som har nyanlända elever som läser i förberedelseklass på en annan skola under en period innan de läser i ordinarie klass på skolan.

12

Innan jag påbörjade varje intervju förklarade jag ännu en gång syftet med min studie och frågade om informantens samtycke att bli inspelad under intervjun. Jag har använt mig av en semistrukturerad intervjuguide med ett urval av nyckelfrågor. Jag lät intervjupersonerna även prata om sådant som de tyckte var viktigt. Intervjufrågorna är bilagda i slutet av arbetet (se bilaga 1).

Jag fick möjligheten av samtliga lärare att kunna vara med under en dag och observera hur man arbetar i respektive förberedelseklass. I klassen fick jag sitta längst bak för att kunna få en helhetsblick på hela klassen. Det som var mest intressant att observera var att se hur ivriga eleverna var att lära sig nya ord på svenska, läsa samt interaktionen mellan elever och lärare. På en av skolorna fick jag möjligheten att äta lunch tillsammans med eleverna. Eleverna var väldigt nyfikna på var jag kom ifrån, hur min familj ser ut och varför jag bestämde mig för att bli lärare. På slutet av dagen när eleverna har gått hem så fick jag sitta med lärarna i klassrummet eller i andra små rum för att kunna sitta och reflektera över det jag hade upplevt. Därefter gick vi igenom frågorna som jag hade framför mig på ett papper och slutförde på det sättet intervjun. Hela samtalet varade drygt en timme från början till slut. Vissa av lärarna berättade i slutet av vårt samtal att de hade varit skeptiska när jag har kontaktat dem i början, men i slutändan blev det mycket givande.

3.3 Presentation av informanter

I detta avsnitt har jag valt att presentera lärarna som har varit inblandade i studien samt hur deras respektive klasser ser ut. För att visa hänsyn och respekt för deltagarna har jag valt att använda pseudonymer och även skolornas namn är fingerade.

3.3.1 Sagaskolan

Maria är utbildad mellanstadielärare. Under åren har hon kompletterat med pedagogik 40 poäng, fonetik 20 poäng och svenska som andra språk 45 poäng. Maria har jobbat i genomsnitt 30 år med nyanlända barn. Skolan som hon jobbar på för närvarande är en

13

1-6 skola. Maria har just nu nio elever från flera olika länder. Eleverna är 7-12 år gamla. Vissa har varit i förberedelseklassen i ett år och andra har precis kommit.

3.3.2 Regnskolan

Anna är utbildad 1-7 lärare med svenska/svenskaA som huvudämnen och saknar utbildning i svenska som andraspråk. Hon har jobbat i cirka åtta år i förberedelseklass. Skolan som hon jobbar på just nu är en 1-9 skola. I Annas klass finns elva elever som är 9-12 år gamla. Dessa elever har varit i förberedelseklassen i drygt ett år.

3.3.3 Hyperskolan

Camilla är utbildad 1-6 lärare med svenska som huvudämne. Hon har jobbat i över trettiofem år som lärare. Hon har arbetat med familjer och elever med utländsk bakgrund i många år. Idag jobbar hon som lärare inom förberedelseklass och som integrationssamordnare mellan kommun och skola för flyktingfamiljer.

Linda är också utbildad 1-6 lärare. Hon jobbar tillsammans med Camilla på samma skola. Linda har också lång erfarenhet av att arbeta i förberedelseklass då hon har jobbat med detta i tjugo år.

Camilla och Linda har tillsammans tjugofem elever. Eleverna tillhör årskurs 3-6 och har ibland alla elever i samma klass och andra gånger är eleverna indelade i två olika grupper. Eleverna är inte alls kopplade till en ”vanlig” klass. De har undervisning i idrott och hälsa, musik eller slöjd också som en helklass. Eleverna övergår till en vanlig klass när lärarna bedömer att de har fått tillräcklig kunskap i svenska språket för att kunna klara undervisningen.

3.3.4 Couscousskolan

Emmie är utbildad 1-6 lärare. Emmie har fem års erfarenhet med att jobba i förberedelseklass. Skolan som hon jobbar på just nu är en 1-9 skola. Emmie har sex

14

elever som är 9-12 år gamla. Eleverna har gått tillsammans i förberedelseklassen i drygt ett år.

3.4 Forskningsetik

När man gör kvalitativa intervjuer är det viktigt att tänka på principer och regler som svenska Vetenskapsrådet har utarbetat för att skydda individerna som medverkar i undersökningen. Johannessen och Tufte (2003) beskriver det grundläggande individskyddskravet som Vetenskapsrådet talar om och att det kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav som följer nedan:

Informationskravet betyder att alla deltagare i studien tydligt ska vara medvetna om syftet med denna och vad som gäller för deras deltagande.

Samtyckeskravet innebär att varje deltagare har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att man som forskare på största möjliga sätt hålla personuppgifterna av deltagarna konfidentiella på så sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

Nyttjandekravet betyder att uppgifterna som man har samlat in får användas för forskningsändamål men inte till något annat.

Jag skickade var och en ett personligt brev där jag beskrev mitt syfte med undersökningen Jag bad de tilltänkta intervjupersonerna om samtycke och informerade om att jag efter deras samtycke skulle skicka det frågeformulär jag avsåg att använda. I brevet framgick också att intervjuerna skulle spelas in vilket också intervjupersonerna fick godkänna i förväg.

Kvale nämner i sin bok (1997) hur viktigt det är att intervjupersoner får tid till förberedelse. I brevet framgick också kravet på konfidentialitet. Jag informerade även om nyttjandekravet i brevet.

15

4. Analys

I det här kapitlet redovisar och analyserar jag det resultat jag har fått genom intervjuerna. Det har varit mycket lärorikt att jag fick vara med under lektioner för att kunna se hur skoldagen och specifika lektioner kan se ut för dessa elever. Jag har försökt att kategorisera mitt resultat och att hela tiden ha i åtanke de frågeställningar som styr studien. Analysen är strukturerad i fem olika delar. Den första delen behandlar språkutveckling som en övergripande metod. Den andra delen behandlar individualiseringen av undervisningen och hur viktigt det är att se varje elevs behov. I den tredje delen tar jag upp läkande bilder som en metod där barnen uppmuntras att bearbeta sina upplevelser och känslor. Den fjärde delen behandlar en metod som använder sagor för elevens utveckling. Den sista delen av analysen behandlar temaarbete där lärarna strävar efter att utgå ifrån elevernas intressen. I slutet på analysen presenterar jag en sammanfattning och mina slutsatser.

4.1 Språkutveckling

Samtliga lärare som har blivit intervjuade berättar att de koncentrar väldigt mycket i sin undervisning på språkutveckling samt på skriv- och läsinlärning. Lärarna försöker låta eleverna prata mycket i klassen om det de jobbar med för att kunna bygga på deras ordförråd. De använder sig mycket av det vardagliga språket i och med att vissa elever inte alls pratar svenska varken hemma eller med sina kompisar.

Varje morgon har vi samling och fruktstund där vi pratar om vad man har gjort hemma på kvällen och hur man mår. Jag anser att det är väldigt lärorikt att ha samling då alla får chansen att berätta […] om deras känslor. (Maria)

Även Enström (2004) menar att ordinlärning är särskilt viktig hos andraspråkselever. Vidare anser författaren att ordförrådet har konstaterats vara den enskilt viktigaste faktorn för att andraspråkselever ska lyckas i skolan. Författaren anser även att lärares kompetens spelar en stor roll för att eleverna ska få möjligheten att göra framsteg i skolans olika ämnen.

16

Camilla och Linda försöker använda sig av alla sinnen i sin undervisning under en dag. De styr samtalen till att handla om känslor och de visualiserar på olika sätt orden för att utveckla konversationer. De använder raster och luncher till att utveckla konversationen ytterligare. De säger att de aktivt arbetar med att ge eleverna språklig stöd för att känna sig trygga när eleverna försöker berätta vissa saker.

Vi låter eleverna berätta själva om de har blivit ovänner på rasten och vad som har hänt för att sen hoppa in lite då och då och hjälpa dem med vissa ord som de inte kan säga för att sen skriva dem på tavla och prata i klassrummet vad de betyder. (Linda)

En stor hjälp får pedagogerna av modersmålsläraren. I alla skolor förutom en får eleverna modersmålsundervisning. Alla pedagoger tycker det är väldigt viktigt att eleverna får studiehandledning på sitt modersmål.

Modersmålsläraren har en viktig roll i mina elevers skolframgång. När de inte förstår någonting tar jag kontakt med modersmålsläraren och på så sätt samarbetar vi för elevens bästa. Hade velat dock att eleverna hade fler timmar med dessa lärare men det finns inte pengar till det. (Anna)

På skolan där Emmie jobbar ser det annorlunda ut. På grund av brist på pengar så får tyvärr inte eleverna modersmålsundervisning. Enligt Skolverket så ska varje elev har rätt till studiehandledning på deras egna språk men tyvärr så ser det ut som att inte alla skolor har resurser till det.

Här har vi tyvärr inte modersmålsundervisning. Det har funnits däremot olika lärare som jobbat i vår skola som kom från länder som mina elever och på så sätt har eleverna fått hjälp av dem lite då och då. (Emmie)

4.2 Individualisering av undervisning

För barn som precis har anlänt till Sverige, som fått lämna sitt land, sina vänner, kanske till och med sina familjer och fly är det inte alltid så lätt att gå i skolan. För att kunna integrera dessa barn i skolan och skolarbetet måste man se dem som individer. Oavsett bakgrund eller ålder är dessa elever på olika utvecklingsnivåer. Lärarna berättar själva att de försöker ta reda på vad varje elev har för kunskaper från deras länder för att sen kunna lägga upp undervisningen. Här kan vi se att lärarna följer det som står i läroplanen (s.12) att hänsyn ska tas till varje elevs behov och förutsättningar.

17

Varje barn är unik och har sina behov. De har redan saker som de har lärt sig i deras länder och bär dem i deras lilla ryggsäck. Det är viktigt att man ska jobba vidare och bygga på deras kunskaper som de redan har med sig. (Annie) Skillnaden på dessa elevers kunskaper är rätt så stor med tanke på att vissa kanske har bott i Sverige i två år medan andra precis har anlänt. Camilla och Linda som jobbar på samma skola har genomgång med barnen i samma klass. De tittar på en film om hur godis såldes på 50-talet och hur man gör det nu. Efter att de tittat klart på filmen kör de en genomgång tillsammans med eleverna för att sen skriva upp några meningar på tavlan. Därefter stryker de under meningarna med olika färger. Under intervjun berättar Camilla varför de gör detta:

Vi har elever som vi har haft i förberedelseklass i två år och andra som har varit i Sverige kanske två månader. Vi vet hur mycket de kan, vad de kan för ord och vad de måste utveckla. För de som har varit här längre stryker vi under fler ord medan de som har varit här en kortare tid får färre ord att träna på. (Camilla)

Maria berättar att hon lägger mycket vikt på elevernas utvecklingsplaner för att kunna anpassa skolarbetet efter elevens behov och kunskapsnivå. För att kunna anpassa skolarbetet till sina elever så låter Maria dem jobba mycket individuellt. I och med att eleverna ligger på olika kunskapsnivåer anser Maria att det är mycket viktigt att arbeta med individuella utvecklingsplaner i förberedelseklasser.

Som vi kan se från lärarnas berättelser så ligger dessa elever på olika utvecklingsnivåer och för det måste man, som lärare ta hänsyn till deras kunskap och bygga vidare på det de redan kan.

4.3 Läkande bilder och material

Av alla som deltog i undersökningen så var det två stycken, Camilla och Linda, som hade elever som hade varit med i krig i sina klasser. Dessa elever har oftast traumatiska upplevelser bakom sig. Detta kan vara svårt att hantera och att prata om särskilt när man inte kan språket. Camilla och Linda jobbar mycket med att barnen får rita bilder och på det sättet får möjlighet att berätta vad de känner och vad de har varit med om. I deras klassrum jobbar de mycket utifrån LTG-metoden (läsning på talets grund) och processkrivande.

18

Vi ser hur dessa små barn lider av det som har hänt dem och vi kan inte göra så mycket än att vara vid deras sida och säga att allt kommer att bli bättre. När de ritar så försöker vi fråga vad flickan/pojken heter, vem den personen är, vad de tänker på med mera. (Camilla)

Även Olgac som nämnts i tidigare forskning lägger vikten på att eleverna ska få möjlighet att rita så mycket de kan. Författaren anser att enkla bildövningar kan bidra till en viss bearbetning av barnens svåra upplevelser (Olgac, 1995).

Anna använder sig också av bilder i undervisningen. Det finns inte så mycket färdigt material som hon kan använda sig av i undervisningen berättar Anna, därför tillverkar hon sitt eget material.

Jag brukar skriva ut bilder på olika föremål eller leksaker och så klistrar jag dem överallt i klassrummet. På så sätt ser de bilderna varje dag och repeterar orden och till slut lär de sig det. När vi har speciella aktiviteter utanför skolan tar vi även kameran med oss för att sen komma tillbaka till skolan och använda dessa bilder senare i undervisningen med att tillverka olika collage, som sen sätter vi upp i klassrummet. (Anna)

Syftet med min studie är att undersöka vilka arbetsmetoder pedagogerna använder sig av i undervisningen och hur de anpassar undervisningen i förberedelseklassen utifrån elevens behov. Enligt kursplanen i svenska som andra språk så ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar färdigheter och kunskaper i det svenska språket. Språket har en stor betydelse i elevernas inlärning och skolframgång, kommunikation och samarbete med andra. Jag har lagt märke att undervisningen av svenska språket tar mycket utrymme i förberedelseklassen och det är därför en del av analysen kommer att handla om just det.

4.4 Sagor i undervisningen

Under intervjuerna har jag lagt märke till att alla lärarna lägger mycket vikt på skönlitteratur i klassrummet. Linda till exempel berättar att deras elever har alla samma bok i var sitt exemplar och de har också samma bok fast i större format som de har längst fram hos läraren i klassrummet. Lektionen eller sagoberättandet inleds med att läraren berättar för eleverna vad sagan handlar om och skriver nya ord på tavlan. De pratar tillsammans om vad orden betyder för att sen läsa sagan högt. Därefter får eleverna sitta parvis och läsa för varandra. Linda har alltid i åtanke att hon ska välja

19

böcker som är väldigt lättlästa, varierande och som utgår från elevernas intressen och behov. Holmegaard och Enström (1993) nämner hur viktigt och avgörande är att eleverna får arbeta med texter som är på rätt nivå och att det är en av lärarens svåraste uppgift.

Jag vill nämna att böckerna som vi väljer är böcker med lätt text. Vi har kört den här metoden några gånger och vi tycker den fungerar hur bra som helst. Vissa är väldigt blyga att läsa så att hela klassen hör. När de läser för varandra så brukar vi gå runt och höra hur det går för dem. (Linda)

En annan lärare berättar att när de har sagostund så brukar de ligga på golvet i en ring och så har de levande ljus i mitten. Med sig har läraren olika föremål som förekommer i sagan så att eleverna ska förstå sagan ännu bättre. Läraren har en dialog med eleverna om vad hon har med sig för att sen läsa sagan och så visar hon samtidigt de olika föremålen när de dyker upp i sagan. På det sättet tycker läraren att eleverna blir fängslade av sagan och gärna vill vara med. Läraren tycker också att det är mycket viktigt att eleven får chans att återberätta sagan för hon anser att detta bidrar till deras språkutveckling. Detta nämns även av Benckert (2000) som skriver att det måste finnas tillfälle för barnen att återberätta sagan för det är ett viktigt moment för språkutvecklingen.

När vi har sagostund så vill jag ha det mysigt med barnen och därför ligger vi på golvet. Jag har alltid med mig olika föremål som förekommer i sagan som vi just läser. På det sättet har jag märkt att eleverna är mycket mer uppmärksamma. Jag börjar alltid med att presentera de olika föremål som jag har med mig. Det blir alltid lättare att anpassa språket till deras språknivå om jag inte utgår direkt ifrån bilderna känner jag. (Anna)

4.5 Tema-arbete

I förberedelseklasser är undervisningen mer praktisk för att skapa en bättre förståelse hos eleverna. Lärarna lägger mycket vikt på vad eleverna är intresserade av och de gör upp en lista med idéer och utifrån det bygger de teman som de ska jobba med i klassrummet. Här kan vi relatera till Tidblom som tycker också att det är väldigt viktigt att eleverna är och får lov att säga fritt sina idéer om vad de vill jobba med (Tidblom, 1993). På det sättet blir eleverna nyfikna och vill jobba. Temaarbete brukar sträcka sig mer än en vecka och då får eleverna jobba praktiskt genom att rita, sjunga, se på film,

20

läsa saga och till och med avbryta med att gå på studiebesök berättar en lärare. På så sätt lär de sig nya begrepp och ord berättar läraren vidare.

Med tematiskt arbete kommer man in på många olika områden och hittar alltid sysselsättning till var och en elev. När de jobbar praktiskt är det också lättare för dem att komma ihåg vad saker heter och hjälpa till och hjälpa varandra. (Anna)

4.6 Sammanfattning och slutsatser

Syftet med undersökningen var att få reda på vilka arbetsmetoder lärarna använder sig av och hur lärarna anpassar undervisningen i förberedelseklassen. Det som jag har märkt i min studie är att trots att lärarna har olika erfarenhet med att jobba i förberedelseklass så lägger de mycket tid på deras arbete med dessa elever. De jobbar mycket med bilder, kroppsspråk och med läs- och skrivinlärning. Litteraturen som jag har läst lägger också tyngd på detta och på grund av det anser jag att det är kanske bästa sättet att jobba i förberedelseklasser. Alla lärare som jag har intervjuat lägger mycket vikt på att bemöta dessa elever som enskilda individer och anpassa undervisningen efter var och ens behov.

Alla lärare var överens om att eleverna är i stort behov av modersmålsundervisning. På tre av de fyra skolor jag har varit i kontakt med fanns modersmålsundervisning, men pedagogerna hade velat att eleverna hade fått mycket mer timmar tillsammans med dessa lärare. Även Olgac (1995) som jag nämner i tidigare forskning berättar i sin bok hur värdefullt och avgörande modersmålsundervisningen är för dessa elever.

Både lärarna och Vinterek (2006) som jag nämner tidigare anser att undervisningen i förberedelseklassen ska vara rolig, anpassas till elevernas ork och till elevernas förutsättningar. Genom mina studiebesök så kunde jag tydligt se hur lärarna skapar tillfällen att uppmuntra dessa elever till utveckling och bygga på sitt ordförråd. I början så får dessa elever enskild handledning för att sen kunna klara av fler uppgifter på egen hand. Att arbeta med sagor anser lärarna också är relevant och viktigt i förberedelseklassen. Genom läsning bygger eleverna på sitt ordförråd. Efter att jag har genomfört min studie har jag insett hur viktigt det är just i förberedelseklassen att se varje elev som enskild individ och utgå från varje elevs behov och att börja med något praktiskt för att sen bygga på mer och mer.

21

5. Diskussion och kritisk reflektion

Efter alla intervjuer har jag fått en större inblick i hur lärarna jobbar i förberedelseklasser. Lärarna var hur trevliga som helst och hjälpte mig med så mycket information de kunde. Det var mycket givande att jag fick vara med en hel dag innan intervjun och kunna se hur undervisningen sker på riktigt i klassrummet. Det hade varit mer givande om jag hade kunnat vara med i klassen vid flera tillfällen men det har tyvärr inte varit utrymme till det.

För att kunna ägna mig helt åt att delta i diskussionen med intervjupersonen valde jag att spela in mina intervjuer. Hade jag istället valt att skriva samtidigt som jag intervjuade så hade jag säkert gått utifrån frågorna jag hade skrivit ner då jag inte hade haft tid att komma på andra frågor. Nackdelen med att spela in intervjuer är att det blir mycket mer material att gå igenom i efterhand.

Det som jag har lagt märke på mina studiebesök var att alla elever inte tillhörde till en vanlig klass där de kunde gå till visa lektioner och interagera med andra elever. En skola hade till och med undervisning i slöjd eller gympa med hela förberedelseklassen. Ingen av dessa elever tillhörde till någon annan så kallad vanlig klass. När frågade varför det ser på det sättet så fick inte direkt konkret svar utan bara att det är så rektorn har bestämt. Detta väckte intresse i mig och skulle vara intressant att vidare undersöka om hur det skulle gå för en nyanländ elev att börja i en vanlig klass? Vad skulle skolan göra för att hjälpa denna elev att utveckla svenska språket och kunna vara delaktig på lektioner?

De pedagogerna som jag har intervjuat har bekräftat att många gånger lägger de mycket tid på att hjälpa eleverna med svenska språket och hinner inte med så mycket annat så som undervisning i matematik eller andra ämnen. Pedagogerna berättar att de försöker göra sitt bästa med att sätta tydliga mål för dessa elever så att de uppnår målen och kunna börja i en vanlig klass så fort som möjligt.

22

Om jag skulle ha möjlighet att göra om allt så tror jag att jag skulle lägga all min energi och ork att skriva uppsatsen klart på en kortare tid än vad jag har gjort nu. Men som man brukar säga bättre sent än aldrig.

23

Litteratur:

Bergman, Pirkko (2001). Att undervisa elever med Svenska som andra språk-ett referensmaterial. Stockholm: Skolverket.

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Uppsala universitet.

Enström, Ingegerd. (2004). Ordförråd och ordinlärning – med särskiljt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta (1993). Ordförråd och ordinlärning I: Cerú, Eva (red.), Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen. Lärarbok 2. Stockholm: Natur och Kultur.

Hyltenstam, Kenneth (2001). Att undervisa elever med Svenska som andra språk-ett referensmaterial. Stockholm: Skolverket.

Kylén, Jan-Axel (2004) Att få svar, intervju, enkät, observation, Stockholm: Bonnier utbildning.

Lillemyr, Ole Fredrik (1990). Lek på allvar. Lund: Studentlitteratur AB.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 (2006). Stockholm: Skolverket.

McDonough, Steven. H (1986). Psykologi och språkundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, Marianne (1983). Att undervisa i förberedelseklass – metodiska tips för lärare i svenska som andra språk. Fortbildningsavdelningen i Malmö.

Olgac,Cristina Rodell (1995). Förberedelseklassen en rehabiliterande interkulturell pedagogik. Första upplagan, Göteborg: Almqvist och Wiksell förlag.

Patel, Runa & Davidson Bo (2007). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

24

Rubenstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986) Observera mera!, Lund: Studentlitteratur.

Skans Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö: Malmö Högskola.

Thorn, E (1995). Att förstå språk. Linköping, Examensarbete

Tingbjörn, Gunnar (1994). Svenska som andra språk-En Introduktion. Stockholm: Natur och Kultur.

Torstenson - Ed, Tullie (2007). Barns livsvärld. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever - rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport 2009. Stockholm: Skolinspektionen. Vinterek, Monica. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

25

Elektroniska källor:

Undervisning för nyanlända. Skolverket.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/undervisning-och-bedomning Hämtad (2010-11-22).

Malmöstad http://s1.malmo.se/?q=f%C3%B6rberedelseklasser&utf8=%E2%9C%93. Hämtad (2010-11-22).

Brister i undervisning för nyanlända elever. Skolverket. http://www.skolverket.se/om-

skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb

ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1728 Hämtad (2010-11-23).

Lite kunskap om nyanländas lärare. Skolverket (2010-05- ). Nihar Bunar.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/liten-kunskap-om-nyanlandas-larande-1.145249 Hämtad (2015-03-18).

Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Redovisning av ett regeringsuppdrag (2007- 06-13). Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-

enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb

ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1728.pdf%3Fk%3D1728 Hämtad

26

Bilaga:

Vilken utbildning har du som lärare?

Hur länge har du jobbat i en förberedelseklass? Hur många barn har du klassen?

Hur många pedagoger arbetar du i klassen? Vad är egentligen en förberedelseklass?

Hur många nya barn blir inskrivna till förberedelseklass varje år? Vilka mål arbetar ni utifrån?

Vad använder ni för material?

Finns det något samarbete mellan skolan och barnens föräldrar? Är det viktigt att barnen kan sitt modersmål och varför?

Hur ser det ut när det gäller modersmål undervisning?

När är ett barn redo att lämna förberedelseklassen och komma till en vanlig klass? Beskriv första dagen för ett barn som kommer i er klass.