Den fysiska vårdmiljöns betydelse för förebyggandet avvårdrelaterade infektioner: en litteraturöversikt

Examensarbete

Kandidatexamen

Den fysiska vårdmiljöns betydelse för förebyggandet av

vårdrelaterade infektioner: en litteraturöversikt

The importance of the physical care environment to prevent

healthcare associated infections: A literature review

Författare: Anna Hed & Erica Näsén Handledare: Marie Elf

Granskare: Maria Unbeck Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030

Poäng: 15 hp

Examinationsdatum: 2020-10-02

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Abstract:

Bakgrund: Patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner inom olika vårdmiljöer varje dag.

Detta bidrar till onödiga kostnader och ett onödigt lidande för patienten som skulle kunna undvikas

.

Syfte

:

Att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar, som publicerats mellan 2015–2020. Artiklarnas ursprungsland är USA, Kanada, Kina, Tyskland, Iran, Österrike, Uganda, Nigeria och England. Resultat: Tre teman identifierades som var, Vårdmiljöns utformning, Kontaktytor i vårdmiljön och Möjligheter till handhygien. Resultatet visar att vårdmiljön och dess utformning har en betydelse för risken av att drabbas av en vårdrelaterad infektion. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att vårdmiljön har en betydelse för överföring av bakterier och virus, vilket kan orsaka vårdrelaterade infektioner.

Abstract:

Background: Patients are affected by healthcare-associated infections in different care

environments every day. This contributes to unnecessary costs and suffering for patients that could be avoided. Aim: To describe the importance of the care environment in preventing healthcare-associated infections. Method: The results of the literature review are based on 15 scientific articles, published between 2015-2020. The countries of origin of the articles are the United States, Canada, China, Germany, Iran, Austria, Uganda, Nigeria and England. Results: Three themes were identified: Care environment, Contact surfaces in the care environment and Opportunities for hand hygiene. The results show that the care environment and its design is making a risk of suffering from a healthcare-associated infection. Conclusion: The conclusion of this literature study is that the care environment has an impact on the transmission of bacteria and viruses, which can cause healthcare-associated infections.

Keywords: Care Environment, Healthcare-associated infections, Literature review

I

nnehållsförteckning

Introduktion 1 Bakgrund 1 Vårdmiljö 1 Vårdrelaterad infektion 2 Smittvägar 2

Vanliga vårdrelaterade smittor 3

Sjuksköterskans ansvar och kunskap 4

Patientens upplevelse av att drabbas av en vårdrelaterad infektion 5

Teoretiskt perspektiv 6 Problemformulering 6 Syfte 7 Metod 7 Design 7 Urval 7 Datainsamling 8

Värdering av artiklarnas kvalité 9

Tillvägagångssätt 10

Analys och tolkning av data 10

Etiska överväganden 10

Resultat 11

Vårdmiljöns utformning 11

Kontaktytor i vårdmiljön 12

Möjligheter till handhygien 13

Diskussion 14

Presentation av huvudresultat 14

Resultatdiskussion 14

Vårdmiljöns utformning 14

Kontaktytor i vårdmiljön 16

Möjligheter till handhygien 16

Metoddiskussion 18

Etikdiskussion 19

Klinisk betydelse för samhället 19

Konklusion 20

Förslag till vidare forskning 21

Referenser

Bilagor

Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Boolesk söktabell Bilaga 3. Granskningsmall Bilaga 4. Artikelmatris

1

Introduktion

Varje dag drabbas patienter av vårdrelaterade infektioner som orsakar ett onödigt lidande, en längre vårdtid samt ökade kostnader för samhället. Vi tar i den här studien reda på vilken betydelse den fysiska vårdmiljön har för att minska vårdrelaterade infektioner och vilka risker det finns. Valet av ämne gjordes då det just nu råder en pandemi, Covid-19, runt om i världen och vi vill bidra med kunskap om förebyggandet av smittspridningen inom vården. Vi har även stött på olika vårdmiljöer både kommunalt och i regionen och sett hur det kan påverka patienterna och deras hälsa på ett negativt sätt.

Bakgrund

I bakgrunden kommer begreppen vårdmiljö och vårdrelaterade infektioner beskrivas. Olika smittvägar, sjuksköterskans ansvar och patientens perspektiv av att drabbas av en vårdrelaterad infektion kommer också att betraktas.

Vårdmiljö

Begreppet vårdmiljö innefattar både den fysiska och psykiska miljön. Den fysiska miljön består av de som kan ses, som rummet och faktorer som storlek, ljus och färg. Den psykiska miljön omfattar hur det upplevs att vara i rummet och påverkas av tidigare erfarenheter, värderingar och förväntningar. Även relationen mellan vårdpersonal och patient speglar en viktig roll för patientens psykiska upplevelse av vårdmiljön (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). I denna litteraturöversikt är det den fysiska vårdmiljön som undersöks. Enligt Wijk (2014) påverkar vårdmiljön patientens hälsa och i framtiden kommer patienten ställa högre krav på sjukvården och vårdmiljön. Vårdmiljön, orena lokaler och smittor ska inte få skada patienten. Enligt Wijk och Nordin (2017) är det många faktorer i den fysiska vårdmiljön som spelar in i betydelsen av vårdmiljön för en förbättrad hälsa. Rummets storlek, färg, ljus och avstånd är faktorer som spelar roll. Vårdmiljön ska inspirera patienten till att delta i sin vård och till sitt tillfrisknande, men också stödja personalen i sitt arbete att främja hälsa.

En studie av Edvardsson, Sandman och Holriz Rasmussen (2005) visar vad patienten upplever som viktigt i vårdmiljön. De faktorer som uppskattades var att känna sig välkommen, igenkänning i miljön, möjlighet till sociala relationer, hjälpsam personal samt att känna sig

2 trygg. Tidigare forskning visar att luft, vatten och kontakt är risker i vårdmiljön för vårdrelaterade infektioner (Ulrich et al., 2008).

Vårdrelaterad infektion

Socialstyrelsen definierar begreppet vårdrelaterad infektion som

En infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning (Socialstyrelsen, 2011).

För att en infektion ska betraktas som en vårdrelaterad infektion ska symtom framträda 48 timmar efter inskrivning inom sluten vården eller senare. Diagnostik-, behandling- eller omvårdnadsrelaterade infektioner räknas som vårdrelaterad oavsett tidpunkt som symtom framträder (Socialstyrelsen, 2011).

Vårdrelaterade infektioner klassas som den vanligaste vårdskadan i Sverige, varje år drabbas minst 57 000 personer av en vårdrelaterad infektion (Sveriges Kommuner och Regioner [SKR], 2019). De största riskfaktorerna för att drabbas av en vårdrelaterad infektion är kvarliggande urinkateter, behandling med antibiotika samt kirurgiska ingrepp. Patienter med nedsatt immunförsvar, hög ålder och undernäring löper en större risk att drabbas (Socialstyrelsen, 2019). Enligt en studie gjord av Jia et al. (2019) förlängs vårdtiden i genomsnitt med 10,4 dygn vid en vårdrelaterad infektion. Detta innebär en stor kostnad, brist på vårdplatser samt ett lidande för patienten som skulle kunna undvikas (Jia et al., 2019). I en studie gjord av Hassan, Tuckman, Patrick, Kountz och Kohn (2010) studerades kostnaderna för vårdrelaterade infektioner i New Jersey. Studien visade att patienter som utsattes för vårdrelaterade infektioner fick vårdas längre på sjukhus och kostnaderna för en patient ökade med ungefär 100 000 kr (Hassan et al., 2010). I Sverige skriver Socialstyrelsen (2019) att kostnaderna för vårdrelaterade infektioner hos en patient är ungefär 107 000 kr.

Smittvägar

Vårdrelaterade infektioner uppkommer på grund av överföring av bakterier eller virus. Överföringen kan ske på individens egen kropp med individens egen bakterieflora, det kallas endogen smitta. Bakterier kan överföras från en vävnad till en annan i samband med

3 behandlingar och undersökningar inom vården, till exempel kan tarmbakterier föras in i urinvägarna vid katetersättning. Smittan kan också vara av exogen karaktär, vilket innebär att infektionen orsakas av bakterier eller virus som överförts från den omgivande miljön eller från andra individer. Det kan ske genom direkt kontaktsmitta, vilket innebär att smittan överförs direkt mellan två individer. Smittan kan också överföras via indirekt kontaktsmitta där smittan överförs mellan individer via ett mellanled som till exempel kan vara ett föremål, en individs händer eller kläder. Smittan kan även spridas mellan två individer genom droppsmitta, när någon nyser eller hostar så hamnar droppar direkt på en annan persons slemhinnor eller landar på ett föremål och sedan transporteras via föremålet till en annan person (Socialstyrelsen, 2006).

Genom luften kan luftburen smitta spridas, smittan kan spridas i stora rum, genom ventilationen eller genom vattenledningar. Tarmsmitta är en annan smittväg som smittar genom att personen får i sig smittämnen genom munnen, antingen tillsammans med födan eller via kontaminerade händer. Blodburen smitta kan smittas genom direkt kontakt mellan blod eller blod-slemhinna (Socialstyrelsen, 2006).

Vanliga vårdrelaterade smittor

En vårdrelaterad infektion kan exempelvis vara en urinvägsinfektion, lunginflammation, sepsis, tarminfektion eller sårinfektion. Riskfaktorer för att drabbas av en vårdrelaterad infektion är kvarliggande katetrar, respiratorvård, blodtransfusion, thoraxdränage, trakeostomi, PEG, bronkoskopi samt gastroskopi (Kołpa, Wałaszek, Gniadek, Wolak, & Dobroś, 2018).

En del bakterier som sprids inom vården kan vara antibiotikaresistenta vilket gör dem svårare att behandla, det resulterar i ökade sjukvårdskostnader, förlängda sjukhusvistelser och ökad dödlighet. Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot global hälsa och finns i alla länder och kan drabba vem som helst, oavsett ålder (World Health Organization [WHO], 2018).

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en resistent hudbakterie som kan

spridas inom vården vid bristande hygienrutiner och som direkt eller indirekt kontaktsmitta via personal och utrustning. Bakterien kan vid sår på huden orsaka svåra sårinfektioner och sepsis (Folkhälsomyndigheten, 2018a). I Sverige smittades 214 personer av MRSA inom vården år 2018 (Folkhälsomyndigheten, 2018b).

4

Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) är en tarmbakterie som kan bli resistent mot alla

kända antibiotikum, VRE sprids därför lätt inom sjukhusmiljöer. Svårt sjuka patienter med nedsatt immunförsvar är de som oftast drabbas av en VRE-orsakad infektion. Infektioner kan bland annat orsakas av att bakterierna tar sig in i sår eller urinvägarna. Brist på hygienrutiner och dåligt rengjord utrustning kan bidra till spridning av VRE inom vården (Folkhälsomyndigheten, 2018c). Inom sjukvården registrerades 262 fall från 19 olika utbrott på sjukhus i Sverige 2018 (Folkhälsomyndigheten, 2018d).

Clostridioides difficile infektioner (CDI) är en sporbildande bakterie som finns i tarmen bland

2–5 % av befolkningen. Vid antibiotikabehandling rubbas den normala bakteriefloran vilket kan leda till överväxt av CDI och diarréer. Den sporbildande bakterien kan lätt spridas i närmiljön runt smittade patienter och finnas kvar i miljön under lång tid och därmed smitta andra patienter (Folkhälsomyndigheten, 2019). 6475 fall av CDI rapporterades i Sverige 2018, dock är detta inte en anmälanspliktig sjukdom vilket kan innebära bortfall (Folkhälsomyndigheten, 2018e).

Sjuksköterskans ansvar och kunskap

Enligt ICN:s etiska kod ska sjuksköterskan främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har god kunskap och är delaktig i vårdmiljön. Sjuksköterskan har ett ansvar att vara uppdaterad om ny kunskap och vetenskap samt arbeta för en hållbar miljö samt ha kunskap om miljöns betydelse för hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskans skyldighet är att arbeta förebyggande och förhindra risker i omgivningen, samt att anpassa vårdmiljön till patientens individuella behov och ha kunskap om hur vårdmiljön behöver anpassas efter olika sjukdomstillstånd (Edvardsson & Wijk, 2014).

Alla verksamheter som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att tillämpa basala hygienrutiner och klädregler för att minska smittspridning (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, 2015). Trots detta visar punktmätningar på brister i följsamheten hos vårdpersonal (Sveriges Kommuner och Regioner [SKR], 2020). Enligt

Patientsäkerhetslagen (2010:659) innebär begreppet patientsäkerhet att patienten skall skyddas

mot vårdskada. Med vårdskada menas skada, sjukdom, dödsfall eller lidande som skulle kunna undvikas. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan gör sitt yttersta för att arbeta

5 förebyggande mot vårdskador.

Zhang (2015) har gjort en studie för att undersöka förebyggandet av vårdrelaterade infektioner genom att utbilda en grupp inom hantering och förebyggande. Det visade en kunskapsbrist i hur olika infektioner smittade, vilken skyddsutrustning som skulle användas samt vikten av desinficering av arbetsytor och utrustning. Grundutbildning av basala hygienrutiner var bristande, det sjuksköterskor som blev erbjudna extra utbildning om vårdrelaterade infektioner fick en större kunskap om vikten av handhygien, rätt skyddsutrustning och desinficering. Detta visade att sjuksköterskans roll till att minska smittspridningen av vårdrelaterade infektioner är viktig och att sjuksköterskan har rätt kunskap.

Jackson, Lowton och Griffiths (2013) skriver i sin studie att sjuksköterskorna de intervjuat ofta beskrev att de var kunniga och att de följer alla riktlinjer om förebyggandet för smittspridning av vårdrelaterade infektioner. Dock så visades detta inte stämma överens med hur de faktiskt följde riktlinjerna. Många såg skyddsutrustningen enbart som ett skydd mot sig själv och bytte ibland inte handskar mellan patienterna då dem inte tänkte på att dem förde smittan vidare. Detta visade på en bristande kunskap om förebyggandet av smittspridning.

Patientens upplevelse av att drabbas av en vårdrelaterad infektion

Studier visar att patienter som smittats av MRSA har en förståelse och positivitet kring isoleringen på grund av rädslan av att smitta någon annan. Däremot kändes känslan av att vara isolerad negativ. Patienterna kände sig rädda, smutsiga och kränkta. Bemötandet av personalen och vården upplevdes försämrad gentemot innan bekräftad smitta. Personalen hade mycket skyddsutrustning och patienterna upplevde en bristande information om MRSA från personalen (Barratt, Shaban, & Moyle, 2010; Skyman, Thunberg Sjöström, & Hellström, 2010). I studien av Barratt et al. (2010) visade det att patienterna upplevde en ensamhet av att vara isolerad. Många sa att det var viktigt att det fanns ett bra fönster att titta ut genom, gärna med bra utsikt så kändes det lite bättre att vara isolerad. Vissa tyckte att det kändes mindre isolerat om de kunde se folk gå förbi i korridoren, ha en radio eller tv på i bakgrunden eller bara höra andra människor prata.

Pacheco och Spyropoulos (2010) har gjort en studie om patienters och familjemedlemmars upplevelse av isolering vid CDI. Studien visar att individer som isoleras efter att ha drabbats av

6 en CDI upplevde ensamhet på grund av uteblivna besök från vänner och familjemedlemmar. Uteblivna besök berodde ofta på rädsla för att smittas och okunskap om hur sjukdomen smittar.

Teoretiskt perspektiv

Vårdmiljön är ett centralt begrepp inom vården och är till stor vikt för omvårdnaden och patientens hälsa. Vi har valt att använda oss av Florence Nightingales teori som ramverk i den här litteraturöversikten då hon belyser konsensusbegreppet vårdmiljö i sin omvårdnadsteori. Nightingale (1980) kunde påvisa en direkt koppling mellan patientens välmående och vårdmiljön. Hälsan menade hon sker inuti människan men vården behöver utforma miljön för att kunna främja hälsan. Både den fysiska och psykiska vårdmiljön är viktig för patientens tillfrisknande. I den fysiska miljön beskriver Nightingale att flera områden är viktiga för hälsa och tillfrisknande, ren ventilerad luft och värme och tillgång till rent vatten och avlopp är något. Men också att undvika störande bullrande ljud, att ha en ren och bekväm säng, samt att ha rena och ljusa patientrum och omgivningar är faktorer som anses som viktigt för patientens hälsa. Den personliga hygienen och möjligheten till att hålla en god personlig hygien är betydelsefullt. Sjuksköterskan har det stora ansvaret i att se till att den vårdande miljön är till fördel för patienterna och deras läkande (Nightingale, 1980). Florence Nightingale belyste att dåliga hygieniska förhållanden och dålig arkitektur besvärade vårdandet av patienten (Wijk, 2014).

Betydelsen av vårdmiljön har växt och blivit större och mer betydelsefull och idag finns det massor med evidens på vårdmiljöns betydelse för god vård. Sjuksköterskan har ett ansvar för att vårdmiljön är god för patientens individuella behov till välmående och hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

Problemformulering

Ett stort antal patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården varje dag. Detta bidrar till onödiga kostnader för samhället och ett onödigt lidande för patienten som skulle kunna undvikas. Studier har visat att vårdmiljön och dess utformning har en betydande roll för smittspridningen av vårdrelaterade infektioner. Det råder dock en bristande kunskap om vårdmiljöns betydelse och faktorer som kan bidra till en vårdrelaterad infektion vilket är av stor vikt för sjuksköterskan för att kunna förebygga sjukdom och förhindra lidande. Med hjälp av kunskap om vårdmiljöns betydelse för hälsa kan sjuksköterskan utveckla vårdmiljön samt

7 patientens individuella behov av vårdmiljön för välmående. Kunskapen bidrar till en större förståelse till hur viktig den fysiska vårdmiljöns uppbyggnad och formatering är för förebyggandet av vårdrelaterade infektioner.

Syfte

Att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

Metod

I denna del förklaras metoden för denna litteraturöversikt.

Design

Studien har genomförts som en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Forsberg och Wengström (2016) skriver att en litteraturöversikt är när studier analyseras för att sammanställa kunskap inom ett område med hjälp av vetenskapliga publikationer.

Urval

De vetenskapliga artiklarna har sökts i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och National Library of Medicine (PubMed). CINAHL är en databas med fokus på omvårdnad och PubMed är en medicinsk databas. Urvalet har skett under maj månad år 2020. Sökorden som använts är relevanta till syftet och kan ses i sökmatrisen (se bilaga 1). För att precisera sökorden och sökningarna i databaserna tog vi hjälp av en bibliotekarie. Sekundärsökning har även använts genom att studera relevanta artiklars referenslistor. Artikelsökningen har begränsats till engelskt språk och enbart artiklar som är peer reviewed har använts, vilket menas med att ämnesexperter granskat artiklarna innan publicering. Artiklar har sökts från de senaste 5 åren 2015–2020 för att få den nyaste forskningen. Review artiklar har exkluderats i sökningarna genom att använda NOT review. Vid urvalet av artiklar har de artiklar som riktar in sig på omvårdnad valts ut. De artiklar som handlat om mikrobiologiska prover på vatten, ytor och luft har exkluderats då de inte ingår i sjuksköterskans omvårdnadskunnande. För att se hur vi har gått tillväga i urvalsprocessen se figur 1.

8

9

Datainsamling

PEO modellen (VCU Libraries Research Guides, 2020) och Boolesk söktabell (Östlund, 2017) har använts. PEO användes för att specificera vad som ska undersökas gentemot syftet och boolesk söktabell användes för att hitta de rätta sökorden till denna litteraturöversikt. Se tabell 1 för PEO och bilaga 2 för Boolesk söktabell. För att hitta synonymer och översätta sökord från svenska till engelska har vi använt oss av Svenska MeSH-termer från Karolinska institutet. Vid sökningen av artiklar har trunkering och boolesk sökteknik använts där operatorerna AND, NOT och OR använts för att specificera sökningen (se bilaga 1). Östlundh (2017) skriver att trunkering breddar sökningen och gör att alla böjningsformer av ett ord ingår i sökresultatet. Detta görs genom att lägga till en asterisk (*) efter själva ordstammen. Till exempel sjukskötersk* ger resultat som innehåller sjuksköterska, sjuksköterskan, sjuksköterskor och så vidare. Detta görs för att inte tappa resultat på grund av ett ords böjningsformer. Boolesk sökteknik används för att sätta samman olika sökord för att få en specifik sökning. De vanligaste operatorerna är AND, OR och NOT, dessa kombineras med sökorden för att få fram relevanta artiklar.

Tabell 1. Peo.tabell (VCU Libraries Research Guides, 2020) Population Vårdmiljö

Exposure Bakterier och virus

Outcome Förebygga vårdrelaterade infektioner

Värdering av artiklarnas kvalité

De utvalda artiklarna har analyserats grundligt med hjälp av den modifierade granskningsmallen av William, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008) från Högskolan Dalarna. Mallen finns för både kvalitativa och kvantitativa artiklar och hjälper till att fastställa artiklarnas kvalité (se bilaga 3). I denna litteraturöversikt hittades endast kvantitativa artiklar vilket ledde till att det endast var den kvantitativa mallen som användes. Genom att besvara de 29 frågorna i den kvantitativa mallen ger ett ja ett poäng och nej noll poäng. Sedan räknas poängen ihop och ett procentvärde fås ut genom att dividera resultatet med maxpoängen som sedan avgör om artikelns kvalité är låg, medel eller hög. I denna

10 litteraturöversikt inkluderades endast de artiklar som hade medel 60-79 % eller hög kvalité 80-100 %. En artikel exkluderades på grund av låg kvalité under 60 %.

Tillvägagångssätt

Författarna har sökt efter artiklar tillsammans och tagit ut de som är relevanta för syftet efter titlarna. Bägge har sedan läst igenom artiklarnas sammanfattning och jämfört detta med studiens syfte för att välja ut relevanta artiklar. De artiklar där sammanfattningen stämmer överens med syftet har lästs i fulltext av båda författarna. Artiklarnas innehåll och resultat har sammanfattats och diskuterades mellan varandra för att säkerställa att ingen misstolkat och för att säkerställa artiklarnas lämplighet för studien. Likheter och skillnader identifierades i artiklarna, sedan delades artiklarna upp i olika kategorier. Litteraturöversikten är skriven i ett delat google-drivedokument för att lätt kunna samarbeta och arbeta tillsammans från olika orter. Zoom-möten och kommentarsfunktionen i det delade google-drivedokumentet har använts för att kommunicera. Bägge författarna har bidragit lika mycket till denna litteraturöversikt.

Analys och tolkning av data

För analysering av artiklarna har Fribergs (2017) metod använts. Det innebär fem olika steg för att gå igenom texten och komma fram till ett resultat. I steg ett läses de valda artiklarna flertalet gånger för att få egna uppfattningar och förståelse av artiklarnas sammanhang. I steg två identifieras det viktigaste från varje studies resultat. I steg tre sammanfattas resultaten från alla studierna för att lätt få en överblick över vad som ska analyseras. I steg fyra identifieras gemensamma nämnare i studiernas resultat för att skapa teman till den egna studien. Vid steg fem identifieras teman som sedan beskrivs efter det analyserade materialet och presenteras på ett lättläst sätt så att vem som helst förstår innebörden.

Etiska överväganden

Etiska överväganden och granskning gällande litteraturen skall utföras vid artikelgranskning (Polit & Beck, 2016). Etiska övervägandena är gjorda efter Helsingforsdeklarationen som innefattar etiska regler för forskning på människor (World Medical Association, 2018). De artiklar som har använts är antingen granskade av en etisk kommitté som har gjort etiska överväganden eller att all datainsamling har anonymiserats. Vi har strävat efter att ha en neutral

11 syn och återge rätt fakta och att inte förvrida resultatet eller väga in egna värderingar under granskningen av artiklar. Alla artiklar är skrivna på engelska vilket gör att översättning krävs. Engelsk-svenskt lexikon har använts som hjälp vid översättning för att få en så korrekt tolkning som möjligt.

Resultat

Totalt valdes 15 artiklar varav alla var kvantitativa, se sammanställning av artiklarna i bilaga 4. Artiklarna som valdes genomfördes runt om i världen. USA (n=6), Kanada (n=2), resterande utfördes i Kina (n=1), Tyskland (n=1), Iran (n=1), Österrike (n=1), Uganda (n=1), Nigeria (n=1) och England (n=1). Analysen av artiklarna gav tre teman som var Vårdmiljöns utformning,

Kontaktytor i vårdmiljön och Möjligheter till handhygien.

Vårdmiljöns utformning

Under temat vårdmiljöns utformning presenteras resultat som berör arkitekturen och planlösningen av vårdmiljön. McDonald, Dendukuri, Frenette och Lee (2019) har undersökt om de vårdrelaterade infektionerna minskade på ett sjukhus med enbart enkelrum mot det gamla sjukhuset med flersalar. Det nya sjukhuset med enbart enkelrum, egen toalett och dusch, sänkte VRE infektioner, medan MRSA infektioner och CDI ej kunde konstateras minska på grund av enkelrum (McDonald et al., 2019). Simon, Maben, Murrells och Griffiths (2016) studie visade att enkelrum minskade vårdtiden och att infektioner minskade med 56%. En kraftig minskning av MRSA sågs. Vaisman, Jula, Wagner och Winston (2018) upptäckte ingen högre risk att drabbas av CDI av att bo i ett flerpatients rum än i ett enkelrum på medicinska och kirurgiska avdelningar.

I en av de inkluderade studierna sågs att infekterade rumskamrater kunde vara en risk för att drabbas av en infektion, även tidigare patienter som haft samma säng kunde vara en risk till att drabbas på grund av otillräcklig städning mellan patienterna (Cohen, Liu, Cohen, & Larson, 2018). Att ha ett fönster som kunde öppnas minskade risken för vårdrelaterade infektioner i nedre luftvägarna samt minskade risken att drabbas av en infektion orsakad av den medicinska utrustningen (Stiller et al., 2016).

12 En av studierna visade ett samband mellan antalet personer på avdelningen och bakterier. Fler personer innebar mer bakterier (Oluwagbemiga, Akinsete, & Ana, 2017) Stiller et al. (2016) beskriver risken att drabbas av en vårdrelaterad infektion som dubbelt så hög på intensivvårdsavdelningar med mer än 12 vårdplatser än de med färre vårdplatser. Vårdrelaterade infektioner var även vanligare på sjukhus med mer än 319 vårdplatser än sjukhus med mindre än 319 vårdplatser.

Kontaktytor i vårdmiljön

Detta tema innefattar vårdmiljöns inredning och ytor. Flera studier visade att föremål som vidrörs ofta i vårdmiljön var en risk för patienten att drabbas av en vårdrelaterad infektion. Studier har gjorts på vilka föremål som vidrörs ofta i patientens miljö. Det visade sig vara sänggrindar, sängbord, sängkläder (Cheng et al., 2015; Jinadatha et al., 2017), patientens journal och gardiner (Cheng et al., 2015). I Tajeddin et al. (2016) studie var 51% av kontaktytorna som provtogs kontaminerade med bakterier, de ytor som var mest kontaminerade med bakterier och därmed en risk var syrgasmasker, respiratorer och patientens sängkläder. Wille et al. (2017) såg i sin studie att föremål runt om patienten som hade stor bakterieväxt var sängramen, övervakningsmonitorerna, toaletten, arbetsbänkar, datormusen och journalerna.

Kontaktytor och utrustning konstaterades förorenade med olika arter av bakterier och svampar. Störst bakterietillväxt på ytor fanns på intensivvårdsavdelningar och akutmottagningar. Under observationer upptäcktes mögel i taket, samt damm på möbler vilket påvisade en otillräcklig städning. Mest bakterier upptäcktes på kranen, dörrhandtag och EKG-apparat. De högsta antalet svampsporer registrerades på intensivvårdsvagnens handtag och på lampknappen (Oluwagbemiga, Akinsete & Ana, 2017). Golven på patientrummen visade sig ofta vara förorenade med bakterier. Bakterierna på golven kunde överföras till patienter genom indirekt kontakt via föremål som haft kontakt med golvet. De föremål som visade sig ha kontakt med golvet ofta var bland annat, ringklocka, kläder, mobilladdare, blodtrycksmanschett, lakan och handdukar (Deshpande et al., 2017).

Personalens händer visade sig också vara en källa till bakterieväxt, 15,2 % av personalen hade patogena bakterier på händerna i en undersökning (Wille et al., 2017). I Tajeddin et al. (2016) undersökning var 34,5% av personalens händer kontaminerade med bakterier. Jinadatha et al. (2017) såg en sammankoppling mellan patienten, föremål i rummet, den medicinska

13 utrustningen, datorn och personalen. De som rördes oftast under patientkontakten var medicinsk utrustning, datorn och den intravenösa infarten. Personalen utförde handhygien men oftast när det gick in eller ut ur rummet och inte under patientkontakten. Att personalen ofta tog på närmiljön runt om patienten var en bidragande infektionsrisk.

Möjligheter till handhygien

Detta tema omfattar möjligheten till att utföra handhygien på ett korrekt sätt och hur vårdmiljöns utformning påverkar personalens följsamhet till handhygien. Studien av Cure och Van Enk (2015) visade att synligheten och tillgängligheten av handdesinfektion spelade en stor roll i följsamheten av handhygien. Beroende på vart i rummet eller i anslutning till patientrummens ingång påverkades handhygienen. En synlig desinfektionsbehållare i anslutning till ingången och utgången till ett patientrum ökade följsamheten till god handhygien. Satt inte behållaren fritt och synligt minskade följsamheten, eller om behållaren satt för långt bort från entrén till rummet (Cure & Van Enk, 2015).

En av de inkluderade studierna visade på att lokalisationen av handfat påverkade följsamheten av handhygienen. Synligheten av handfat och i anslutning till patientrummen påverkade följsamheten. Handhygienen påverkades negativt om vårdpersonalen fick lov att göra flera 90 graders svängar till närmsta handfat medan följsamheten påverkades positivt om handfaten var nära, synligt och rakt från patienten (Deyneko et al., 2016) En liten tillgång till möjligheter att utföra handhygienen påverkade följsamheten negativt. Möjligheten till att tvätta händerna blev låg då det fanns en liten tillgång till handfat. Handdesinfektionsbehållare fanns oftast bara vid sjuksköterskestationen eller så hade personalen med sig i fickorna och användningen av handdesinfektion var låg (Niyonzima, Brennaman & Beinempaka, 2018)

Vander Weg et al. (2019) testade att öka följsamheten av handhygienen genom att sätta upp skyltar för att påminna om att utföra handhygien. Det visade sig i studien att ett ändrat beteende av handhygien kunde inte ändras med hjälp av skyltar enbart, även fast skyltarna byttes ofta. Innan tester med skyltar gjordes var följsamheten till handhygien vid entrén till patientens rum 48,9 % och efter förändring med skyltar sågs en förändring till 50,1 % följsamhet. När personalen lämnade rummet sågs från början en följsamhet på 63,8 % och efter förändringen 65,2 % följsamhet.

14

Diskussion

I diskussionen kommer huvudresultatet att presenteras och sedan tas upp i en resultatdiskussion, där resultatet kommer diskuteras i förhållande till teoretisk referensram, sjuksköterskans ansvar och tidigare forskning. I metoddiskussionen kommer val av metod att diskuteras och metodens möjliga påverkan på resultatet. En etikdiskussion kommer även att föras för att diskutera resultatets etiska perspektiv.

Presentation av huvudresultat

Vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner grundar sig i att det finns möjligheter till att utföra god handhygien, att städning av kontaktytor utförs samt att enkelrum erbjuds. Det visade sig att enkelrum med egen dusch och toalett reducerade vårdtiden och vårdrelaterade infektioner. Fler patienter i ett rum och på avdelningen ökar risken att bli smittad. Vårdmiljön är kontaminerad med bakterier och virus och kontakt med ytor i vårdmiljön kan vara en risk för att drabbas av en vårdrelaterad infektion. Ytor som utrustning, dator, journaler, säng och sängbord tas ofta i under patientkontakten och detta bidrar till överföring av bakterier och virus från miljön till patienten. Möjligheter till att utföra handhygien påverkade de basala hygienrutinerna hos vårdpersonalen.

Resultatdiskussion

I resultatdiskussionen diskuteras de olika temana från resultatdelen gentemot tidigare forskning, sjuksköterskans ansvar och teoretisk referensram.

Vårdmiljöns utformning

I denna litteraturöversikts huvudresultat framkom enkelrum som en faktor som kan förebygga smittspridningen. Eget rum med egen toalett och dusch visade sig minska antalet vårdrelaterade MRSA infektioner och VRE infektioner (McDonald et al., 2019; Simon et al., 2016). I en annan studie (Vaisman et al., 2018) framkom dock ingen högre risk för att drabbas av CDI av att bo i ett flerpatientsrum än i ett enkelrum på medicinska och kirurgiska avdelningar. Tidigare forskning av Ulrich (2012) visade att vårdmiljöns utformning hade betydelse för smittspridningen av vårdrelaterade infektioner. Enkelrum med egen toalett och dusch minskar vårdrelaterade VRE infektioner, CDI och MRSA infektioner.

15 Vi anser att enkelrum kan vara bra för att minska smittspridning speciellt om patienterna har egen toalett och dusch på rummet så detta inte delas med andra patienter. Delar flera patienter på samma toalett och dusch ökar risken att bli smittad, eftersom personalen inte hinner städa toaletterna mellan varje toalettbesök. Att personalen går mellan patienterna utan att utföra handhygien kan även vara en bidragande faktor i flerpatientrum. Oftast sker desinficeringen på vägen ut genom rummet.

Vårdtiden ökar i snitt med 10,4 dagar på grund av vårdrelaterade infektioner (Jia et al., 2019). Enkelrum bidrar till en minskad vårdtid hos patienterna eftersom de vårdrelaterade infektionerna minskade med 56% (Simon et al., 2016). En vårdrelaterad infektion ökar kostnaderna för en patient med ungefär 100 000 kronor (Hassan et al., 2010; Socialstyrelsen, 2019). Vi anser att kostnaderna och lidandet som förlängda vårdtider bidrar till borde motivera till ytterligare forskning angående utformning av vårdmiljön och dess betydelse för patienters hälsa.

Florence Nightingale belyste redan på 1800-talet vikten av vårdmiljöns utformning för patientens hälsa. Ljusa, rena patientrum med ventilerad luft och värme var faktorer som Nightingale ansåg som viktiga. I resultatet upptäcktes en koppling mellan öppningsbara fönster och vårdrelaterade infektioner. Att ha ett fönster som kan öppnas minskade risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion vilket kan kopplas till Nightingales teori om att frisk luft är viktigt för att främja hälsa hos patienten. Enkelrum kan vara positivt gentemot smittspridningen men kan även upplevas som isolering av patienterna och en ensamhet (Stiller et al., 2016). Barratt et al. (2010) skriver att patienterna upplevde en ensamhet av isolering men att det var förståeligt då dem inte ville smitta någon annan. Men ett fönster att se ut genom gav en lugnande känsla.

Cohen et al. (2018) skriver att rumskamrater med en smitta utgör en risk för att drabbas av infektioner men att även tidigare smittade patienter som haft samma säng kan utgöra en risk till smittspridning vid otillräcklig städning. Ulrich, (2012) skriver att i en flersal kan patienter med okänd smitta ligga i flera dagar och smitta andra utan vetskap. Att tidigare patienter som haft samma säng kan vara en risk för att drabbas av en infektion kan kopplas till Nightingale som uppmärksammade att patientens säng ska vara ren.

16 En tidigare studie av Ulrich et al. (2008) visade att luft, vatten och kontakt var risker i vårdmiljön för att drabbas av en vårdrelaterad infektion. Att dela rum med en annan patient främjar luftburna smittor till att smitta mellan patienterna. Enligt Ulrich (2012) kunde enkelrum minska luftburna smittor i och med att ett enkelrum enklare kan ventileras och filtreras.

Kontaktytor i vårdmiljön

Florence Nightingale upplyste att vårdmiljön hade en direkt koppling till patientens hälsa och välmående, rena patientrum, personlig hygien och ren säng var något som Nightingale betonar som viktigt. I resultatet till denna litteraturöversikt upptäcktes en bristande renlighet i vårdmiljön och att kontaminerade ytor var ett problem. Kontaminerade ytor var en risk för patienter som via direkt och indirekt kontakt kunde smittas av vårdrelaterade infektioner. I resultatet presenteras olika ytor som vidrörs ofta i vårdmiljön och att personalens händer och utrustning var en transportkälla för bakterierna till patienten (Cheng et al., 2015; Deshpande et al., 2017; Jinadatha et al., 2017; Oluwagbemiga et al., 2017; Tajeddin et al., 2016; Wille et al., 2017).

Vi tror att detta kan tyda på en kunskapsbrist bland personalen om hur smitta förs vidare och att smittan finns i miljön runt om patienterna. Jackson et al., (2013) har i sin studie sett att det råder en bristande kunskap hos personalen om smittspridning och dess förebyggande. Ett exempel personalen gjorde var att gå mellan patienterna utan att byta handskar. En studie av Zhang (2015) visar en kunskapsbrist hos sjuksköterskor angående smittspridningen av vårdrelaterade infektioner och vikten av desinficering av ytor för att minska smittspridningen. Begreppet patientsäkerhet innebär att patienten skall skyddas mot vårdskada (PSL, 2010:659). Det är sjuksköterskans ansvar att hålla sig uppdaterad om ny kunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) och arbeta förebyggande för att förhindra risker i patientens närmiljö (Edvardsson & Wijk, 2014). Därför bör sjuksköterskan ha kunskap om dessa kontaktytor i patientens miljö och arbeta förebyggande genom städning, följsamhet till basala hygienrutiner och desinficering för att minska risken för vårdskador.

Möjligheter till handhygien

Florence Nightingale poängterade vikten av rent vatten och hygien för att främja hälsa. I denna litteraturöversikt framkommer det en bristande följsamhet av handhygien hos sjukvårdspersonalen. Enligt ICN:s etiska kod ska sjuksköterskan främja hälsa, förebygga

17 sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Eftersom en bristande handhygien kan leda till ohälsa och ett onödigt lidande för patienten är det av stor vikt att sjuksköterskan följer hygienrutiner och håller en god handhygien.

I resultatet framkommer det även att vårdmiljöns utformning bidrar till denna minskade följsamhet. Cure och Van Enks (2015) studie visar att Placering, tillgänglighet och synlighet av handdesinfektion spelade en stor roll i följsamheten av handhygien. Studien av Deyneko et al. (2016) visar även den på att vårdmiljöns utformning spelar in i följsamheten till handhygien genom att lokalisationen av handfat påverkar följsamheten av handhygien. Att vårdmiljöns utformning skulle vara en faktor som främjar följsamheten stöds i annan forskning, Sadule-Rios och Aguilera (2017) har gjort en studie angående sjuksköterskans perspektiv om varför handhygienrutiner inte fullföljs på ett tillfredsställande sätt. Några av de vanliga orsakerna var handfatets tillgänglighet, handdesinfektions behållarens placering och att handdesinfektion ibland ej fanns tillgängligt. White et al. (2015) beskriver också att faktorer som hindrar följsamheten till handhygien är att det är otillgängligt. Även Ulrich (2012) upplyser om att handdesinfektionsmedel och handfats placering är viktigt. Bra placering för handdesinfektionsmedel är nära sängen och på väl synliga platser nära handfat och arbetsytor. Handfat bör finnas i varje patientrum och vara synligt och lättillgängligt.

Vi anser att följsamheten av handhygienen bör fungera för att minska smittspridningen. Punktprevalensmätningar visar på en bristande följsamhet hos vårdpersonal i Sverige (SKR, 2020) trots lagen om att basala hygienrutiner ska tillämpas (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, 2015) Barnett (2014) har i sin studie sett att genom att införa bättre handhygienrutiner har kraftiga minskningar av vårdrelaterade infektioner visats. Därav anser vi att det är viktigt att det finns möjligheter till att tvätta händerna på varje patientrum samt att det finns en handdesinfektionsbehållare inom räckhåll från omvårdnadszonen, det vill säga där omvårdnad utförs, samt att det finns handdesinfektion vid ingången och utgången till rummet. Tillgång till handtvätt och handdesinfektion kan öka följsamheten till att följa lagen om basala hygienrutiner.

En annan inkluderad studie testade att öka följsamheten av handhygienen med att sätta upp skyltar för att påminna om att utföra handhygien. Det visade sig i studien att ett ändrat beteende av handhygien inte kunde ändras med hjälp av skyltar enbart (Vander Weg et al., 2019). Tidigare studier visar dock på att skyltar och visuella påminnelser kan öka handhygienen

18 (White et al., 2015). Vi anser att detta kan skilja sig beroende på om sjukhuset haft påminnelseskyltar innan studierna genomfördes eller inte. Har de haft skyltar sedan innan och de bara ändrats så tror vi att det inte sker en sådan stor förändring i handhygienrutinerna. Ett sjukhus eller en avdelning som inte haft det sedan tidigare kan påverkas positivt av det då detta inte tidigare funnits i deras miljö. WHO (2009) rekommenderar skyltar och skriver att en förändring i miljön med skyltar och påminnelse om handhygienen ökar följsamheten.

Metoddiskussion

Detta examensarbete är gjort som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt ger en översikt över forskningsläget inom det aktuella området vilket ses som en styrka. En svaghet med designen är att vi själva inte bedrivit forskningen i de inkluderade studierna och därmed inte kan garantera artiklarnas resultat och innehåll. Vid datainsamlingen till den här litteraturöversikten använde vi oss av PubMed och CINAHL för att söka artiklar med fokus på omvårdnad. Vi valde att använda oss av två databaser då de har lite olika fokus för att inte gå miste om relevanta artiklar till vårt syfte. Sökorden formades efter vårt syfte för att få fram relevant litteratur och MeSH-termer användes för att få till bra sökord. Vi tog hjälp av en bibliotekarie för att få hjälp att precisera sökningarna och sökorden, detta gjorde att vi fick fram ett bättre resultat. För att få den nyaste och mest uppdaterade forskningen så valde vi att söka artiklar från de senaste fem åren vilket styrker resultatet. Friberg (2017) skriver att forskning är en färskvara och att en tidsbegränsning är bra för att få den nyaste forskningen.

De valda artiklarna är från flera olika världsdelar, Nordamerika (n=8), Asien (n=2), Europa

(n=3) och Afrika (n=2) vilket kan ses som både en styrka och svaghet. Det är en styrka eftersom

det inkluderar flera olika samhällsnivåer och ger en stor geografisk spridning. Men en svaghet eftersom det innefattar länder med olika samhällsstrukturer och ekonomiska förutsättningar, vilket kan försvåra möjligheterna till utformning av vårdmiljön och att hålla en god hygienisk standard.

Studierna som hittades till denna litteraturöversikt var enbart av kvantitativ ansats vilket kan vara en svaghet. Enbart kvantitativa studier innebär att perspektiv kan ha missats eftersom de innehåller mest numeriska data. Enligt Forsberg och Wengström (2016) ger en kvalitativ studie mer personliga värderingar, upplevelser och perspektiv på forskningen. Dock är de flesta studier inom området gjorda med kvantitativ design vilket gjorde att ingen relevant artikel hade

19 kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av den modifierade granskningsmallen av William, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008). Artiklarna som valdes ut hade hög eller medelhög kvalité, vilket kan ses som en styrka. Dock lämnar granskningsmallen utrymme för egen tolkning, vilket kan ge ett felaktigt värde.

Etikdiskussion

Vid urvalet av artiklar granskades artiklarna ur ett etiskt perspektiv och kontrollerades om de var godkända av en etisk kommitté, samt att alla artiklarna var peer reviewed. De artiklar som inte var etiskt godkända hade inget behov av det, eller att de fått ett samtycke från sjukhuset, personalen och patienterna samt att datainsamlingen hade anonymiserats. Trots att inte alla artiklarna hade någon etikdiskussion eller något etiskt godkännande ansåg vi att de följt de etiska riktlinjerna och valde att ta med dem. I artiklarna har de undersökt den fysiska vårdmiljön, inga patienter eller vårdpersonal har nämnts och har därmed anonymiserats.

Vi har båda läst alla artiklar flera gånger för att få en egen bild och för att inte medvetet förvränga resultatet, omedveten feltolkning kan förekomma. Inga egna värderingar har lagts in i resultatet. Vi har använt oss av engelsk-svenskt lexikon då artiklarna var på engelska för att inte misstolka något och för att förstå allt.

Enligt ICN:s Etiska kod ska sjuksköterskan arbeta för en hållbar miljö och vara medveten om miljöns betydelse relaterat till hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Detta innebär att sjuksköterskan har ett etiskt ansvar gentemot patienten att hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen och anpassa miljön så att den inte skadar patienten. I vården ska patienten hjälpas och inte utsättas för risker till förlängd vårdtid och lidande. Därför är det viktigt för oss som blivande sjuksköterskor att ha kunskap om vårdmiljön. Detta examensarbete har gett oss insikt om hur viktig miljön är och gett oss kunskap som vi i framtiden kommer ha nytta av för att fullfölja vårt etiska ansvar gentemot patienten.

Klinisk betydelse för samhället

Resultatet av den här litteraturöversikten visar på att vårdmiljön har en inverkan på vårdrelaterade infektioner. De vårdrelaterade infektionerna kostar hälso- och sjukvården mycket pengar och resurser samt ett lidande för patienter. För att minska antalet vårdrelaterade

20 infektioner, kostnaderna och lidandet är det därför bra att utforma en vårdmiljö som förebygger smittspridningen. Litteraturöversikten visar på att enkelrum, städning av ytor i vårdmiljön och att handfat och handdesinfektions behållare finns i patientrummen samt i omvårdnadszonen är av stor vikt för förebyggandet av smittspridning. Det sågs att kunskapsbrist råder bland personalen om smittspridningen av vårdrelaterade infektioner, detta visar att personalen behöver utbildning om vårdmiljöns betydelse av smittspridning. Vårdmiljön är något som ofta glöms bort och därför är det viktigt med en medvetenhet om dess betydelse för förebyggandet av smittspridning. Sjuksköterskan kan påverka vårdmiljön för att förbättra och förebygga smittspridningen om kunskapen finns. Detta genom att påverka placeringen av handdesinfektionsbehållare och att kontaktytor i vårdmiljön hålls desinficerande samt att patienter med trolig smitta eller är riskzon placeras i enkelrum.

Ur ett samhällsperspektiv kan detta vara av betydelse vid nybyggnationer av sjukhus eller vårdavdelningar, att bygga fler enkelrum med egen toalett och dusch samt att det finns handfat på alla rum. I och med pandemin, Covid -19, som just nu pågår i världen har utformningen av den fysiska vårdmiljön blivit extra viktig. För att minska smittspridningen har det ställts stora utmaningar på vården för att utforma vårdmiljön för de nya behoven. Rekonstruktioner har krävts där tillfälliga sjukhus byggts upp, tält har satts upp utanför akutmottagningar där patienter med symtom har testats. Denna pandemi har bevisat att sjukhusen har brister som behöver åtgärdas för att inte orsaka panik om en liknande situation skulle uppstå i framtiden samt att snabbare kunna förhindra smittspridningen inom sjukhusvården.

Konklusion

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Resultatet tyder på att vårdmiljön har en betydelse för överföring av bakterier och virus, vilket orsakar vårdrelaterade infektioner. Utformningen av vårdmiljön, rengöring av kontaktytor och möjligheten till att utföra handhygien är faktorer i vårdmiljön som spelar en viktig roll. I flersalar kan smittan föras vidare mellan patienterna, så enkelrum med egen toalett och dusch kan bidra till en minskning av vårdrelaterade infektioner. Kontaktytor runt patienten och i omvårdnadszonen blir hela tiden kontaminerade med bakterier och virus som förs över till patienterna via utrustning och händer. Därav är det viktigt att handhygienen

21 utförs innan, under och efter omvårdnaden. För att det ska fungera bör det finnas möjligheter till handhygien så som handdesinfektion och handfat inom synräckhåll från patienten.

Förslag till vidare forskning

Under examensarbetets gång har vi upptäckt en brist på forskning och kunskap inom ämnet. Vårdmiljön har en betydelse för smittspridning och kan anpassas på olika sätt för att minska denna spridning. Dock krävs mer omfattande evidensbaserad forskning om hur detta ska göras. Vi föreslår att forskning borde göras på vårdmiljöns betydelse i förhållande till vårdrelaterade infektioner och hur vårdmiljön bör anpassas. Detta för att bästa möjliga vård ska kunna utföras. Mer forskning på hur vårdmiljön skall utformas och inredas, vilka material som ska användas för att förenkla städning och minska bakterietillväxt på ytor. Mer forskning kan bidra till ett nytänkande inför nybyggnationer av sjukhus och andra vårdinrättningar för att minska vårdrelaterade infektioner.

Referenser

Barnett, A. G., Page, K., Campbell, M., Brain, D., Martin, E., Winters, S., … Graves, N. (2014). Changes in healthcare-associated infections after the introduction of a national hand hygiene initiative. Australasian College for Infection Prevention and Control, 19(4), 128-134. doi:10.1071/HI14033

Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2010). Behind barriers: patients´ perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of

Advanced Nursing, 28(2), 53-59. doi:10.1053/jhin.2001.1019

*Cheng, V. C. C., Chau, P. H., Lee, W. M., Ho, S. K. Y., Lee, D. W. Y., So, S. Y. C., Wong, S. C. Y., Tai, J. W. M., & Yuen, K. Y. (2015). Hand-touch contact assessment of high-touch and mutual-touch surfaces among healthcare workers, patients, and visitors. Journal of Hospital

Infection, 90(3), 220–225. doi:10.1016/j.jhin.2014.12.024

*Cohen, B., Liu, J., Cohen, A., & Larson, E. (2018). Association Between Healthcare-Associated Infection and Exposure to Hospital Roommates and Previous Bed Occupants with the Same Organism. Infection Control & Hospital Epidemiology, 39(5), 541-546. doi:10.1017/ice.2018.22

*Cure, L., & Van Enk, R. (2015). Effect of hand sanitizer location on hand hygiene compliance.

American Journal of Infection Control, 43, 917-921. doi:10.1016/j.ajic.2015.05.013

*Deshpande, A., Cadnum, J. L., Fertelli, D., Sitzlar, B., Thota, P. & Mana, T. S. (2017). Are hospital floors an underappreciated reservoir for transmission of health care-associated pathogens? American Journal of Infection Control, 45(3). 336-8. doi:10.1016/j.ajic.2016.11.005

*Deyneko, A.,Cordeiro F., Berlin, L., Ben-David, D., Perna S., & Longtin, Y. (2016). Impact of sink location on hand hygiene compliance after care of patients with Clostridium difficile infection: a cross-sectional study. BMC Infectious Diseases, 16(203), 1-7.

doi:10.1186/s12879-016-1535-x

Edvardsson, D., & Wijk, H. (2014). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I A. Edberg & H. Wijk (red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa (s. 75–103). Lund: Studentlitteratur.

Edvardsson, J. D., Sandman P, & Rasmussen, B. H. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19(4), 344–353. doi:10.1111/j.1471-6712.2005.00356.x

Folkhälsomyndigheten. (2018a). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta Staphylococcus

aureus (MRSA). Hämtad 2020-05-13 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

Folkhälsomyndigheten. (2018b). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 2020-05-13 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/

Folkhälsomyndigheten. (2018c). Sjukdomsinformation om vancomycinresistenta enterokocker

(VRE). Hämtad 2020-05-13 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/vancomycinresistenta-enterokocker-vre/

Folkhälsomyndigheten. (2018d). Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)- Hämtad 2020-05-13 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/vancomycinresistenta-enterokocker-vre/

Folkhälsomyndigheten. (2018e). Clostridioides difficile-infektion. Hämtad 2020-05-13 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/clostridium-difficile-infektion/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Sjukdomsinformation om Clostridioides difficile-infektion

(tidigare Clostridium difficile). Hämtad 2020-05-13 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/clostridium-difficileinfektion/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad I F. Friberg (Red.). Dags för

uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–139). Lund:

Studentlitteratur.

Furåker, C., & Nilsson, A. (2019). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 11–30). Stockholm: Liber.

Hassan, M., Tuckman, H. P., Patrick, R. H., Kountz, D. S., & Kohn, J. L. (2010). Cost of Hospital-Acquired Infection. HOSPITAL TOPICS: Research and Perspectives on Healthcare,

88(3), 82-89. doi:10.1080/00185868.2010.507124

Jackson, C., Lowton, K., & Griffiths, P. (2013). Infection prevention as ”a show”: A qualitative study of nurses’ infection prevention behaviours. International Journal of Nursing Studies,

51(3), 400-408. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.07.002

Jia, H., Li, W., Hou, T., Ma. H., Yang, Y., Wu, A., … Chen, M. (2019). Impact of Healthcare-Associated Infections on Length of Stay: A Study in 68 Hospitals in China. BioMed Research

International. doi:10.1155/2019/2590563

*Jinadatha, C., Villamaria, F. C., Coppin, J. D., Dale, C. R., Williams, M. D., Whitworth, R., & Stibich, M. (2017). Interaction of healthcare worker hands and portable medical equipment: a sequence analysis to show potential transmission opportunities. BMC infectious diseases,

17(1), 800. doi:10.1186/s12879-017-2895-6

Kołpa, M., Wałaszek, M., Gniadek, A., Wolak, Z., & Dobroś, W. (2018). Incidence, Microbiological Profile and Risk Factors of Healthcare-Associated Infections in Intensive Care Units: A 10 Year Observation in a Provincial Hospital in Southern Poland. International

Journal of Environmental Research and Public Health, 15(1), 112. doi:10.3390/ijerph15010112

*McDonald, EG., Dendukuri, N., Frenette, C. & Lee, TC. (2019). Time-Series Analysis of

Health Care–Associated Infections in a New Hospital With All Private Rooms. JAMA Intern

Med. 179(11), 1501–1506. doi:10.1001/jamainternmed.2019.2798

Nightingale, F. (1980). Notes on nursing. What it is, and what it is not. Edinburgh: Churchill Livingstone.

*Niyonzima, V., Brennaman, L., & Beinempaka, F. (2018) Practice and compliance of essential handwashing among healthcare workers at a regional referral hospital in Uganda: A quality improvement and evidence-based practice. Canadian Journal of Infection Control, 33(1), 33-38. https://ipac-canada.org/photos/custom/CJIC/IPAC_Spring2018_Niyonzima.pdf

*Oluwagbemiga, A. O., Akinsete, S. J., & Ana, G. R. (2017). Building conditions and the risk of nosocomial infection from microbial contamination of hospital appliances in a health care facility. International Journal of Environmental Health Research, 27(4), 264–275. doi:10.1080/09603123.2017.1332350

Pacheco M, & Spyropoulos V. (2010). The experience of source isolation for Clostridium difficile in adult patients and their families. Canadian Journal of Infection Control, 25(3), 166– 174.

https://searchebscohostcom.www.bibproxy.du.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=1050 14315&site=ehost-live

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Hämtad 2020-04-14 från https://www.riksdagen. se/sv/

dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

low rates in hand hygiene compliance. Intensive & Critical Care Nursing, 42, 17-21. doi:10.1016/j.iccn.2017.02.005

*Simon, M., Maben, J., Murrells, T., & Griffiths, P. (2016). Is single room hospital accommodation associated with differences in healthcare- associated infection, falls, pressure ulcers or medication errors? A natural experiment with non-equivalent controls. Journal of

Health Services Research & Policy, 21(3), 147-155. doi:10.1177/1355819615625700

Skyman, E., Thunberg Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients´ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of

Caring Sciences. 2010(24), 101–107. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x

Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner- Ett kunskapsunderlag. Hämtad 2020-04-15 från Socialstyrelsen,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d11ca/at t-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf

Socialstyrelsen. (2011). Termbank. Sökord: Vårdrelaterad infektion. Hämtad 2020-04-14 från https://termbank.socialstyrelsen.se/

Socialstyrelsen. (2019). Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI. Hämtad 20-04-16 från Socialstyrelsen, https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri-vardrelaterade-infektioner

Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom vård och omsorg (SOSFS 2015:10). Hämtad

från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/201510-om-basal-hygien-i-vard-och-omsorg/

*Stiller, A., Schröder, C., Gropmann, A., Schwab, F., Behnke M., Geffers, C., Sunder, W., Holzhausen, J., & Gastmeier, P. (2016). ICU ward design and nosocomial infection rates: a cross-sectional study in Germany. Journal of Hospital Infection, 95(1), 71-75. doi:10.1016/j.jhin.2016.10.011

Svensk Sjuksköterskeförening. (2010). Vårdmiljöns betydelse [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.vardmiljons.betydelse.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Sveriges Kommuner och Regioner. (2019). Vårdrelaterade infektioner- kostnader och

konsekvenser. Hämtad 2020-04-17 från

https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-813-5.pdf

Sveriges Kommuner och Regioner. (2020). Punktrelevansmätning av följsamhet till basala

hygienrutiner och klädregler. Hämtad från

https://skr.se/download/18.275d7b72171ac21e50a7fbe8/1588160411234/Punktprevalensmatn ing_foljsamhet_BHK-regioner_2020_1.pdf

*Tajeddin, E., Rashidan, R., Razaghi, M., Sima S.S. Javadi, S.S., Sherafat, S. J., Alebouyeh, M., Sarbazi, M. R., Mansouri, N. & Zali, M. R. (2016) The role of the intensive care unit environment and health-care workers in the transmission of bacteria associated with hospital acquired infections. Journal of Infection and Public Health 9(1), 13-23. doi:10.1016/j.jiph.2015.05.010.

Ulrich, R. S. (2012). Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Hämtad 2020-05-10 från https://www.chalmers.se/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%20f%C3%B 6r%20V%C3%A5rdens%20Arkitektur/publikationer/Evidensbas%20f%C3%B6r%20v%C3% A5rdens%20arkitektur%201.0%2012_05_02_low.pdf

Ulrich, R. S., Zimring, C., Zhu, X., DuBose, J., Seo, H-B., Choi, Y-S., . . . Joseph, A. (2008). A review of the research literature on evidence-based healthcare design. HERD: Health

http://www.du.se.proxy.aspx/login?url=http://search.proquest.com/?url=https://search.proques t.com/docview/229984166?accountid=10404

*Vaisman, A., Jula, M., Wagner, J., & Winston, L. (2018). Examining the association between hospital-onset Clostridium difficile infection and multiple-bed room exposure: A case-control study. Infection Control & Hospital Epidemiology, 39(9), 1068-1073. doi:10.1017/ice.2018.163

*Vander Weg, M. W., Perencevich, E. N., O’Shea, A. M., Jones, M. P., Vaughan Sarrazin, M. S., Franciscus, C. L., ... Schacht Reisinger, H. (2019). Effect of Frequency of Changing Point-of-Use Reminder Signs on Health Care Worker Hand Hygiene Adherence A Cluster Randomized Clinical Trial. JAMA Network Open, 2(10), 1-13. doi:10.1001/jamanetworkopen.2019.13823

VCU Libraries Research Guides. (2020). How to Conduct a Literature Review (Health Sciences). Hämtad 2020-04-22 från https://guides.library.vcu.edu/health-sciences-lit-review/question

Wijk, H. (2014). Vårdande vårdmiljöer. I H. Wijk (Red.), Vårdmiljöns betydelse. (1. uppl. s.19– 41). Lund: Studentlitteratur.

Wijk, H. & Nordin, S. (2017) Vårdmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande.

Socialmedicinsk Tidskrift, 94(2): 156–166. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25273

*Wille, I., Mayr, A., Kreidl, P., Brühwasser, C., Hinterberger, G., Fritz, A., Posch, W., Fuchs, S., Obwegeser, A., Orth-Höller, D., & Lass-Flörl, C. (2017). Cross-sectional point prevalence survey to study the environmental contamination of nosocomial pathogens in intensive care units under real-life conditions. Journal of Hospital Infection 98(2018), 90-95. doi:10.1016/j.jhin.2017.09.019

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan

World Health Organization. (2018). Antibiotic resistance. Hämtad 2020-05-13 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/antibiotic-resistance

World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 20-04-08 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

White, K., Jimmieson, N., Obst, P., Graves, N., Barnett, A., Cockshaw, W..., Paterson, D. (2015). Using a theory of planned behaviour framework to explore hand hygiene beliefs at the ' 5 critical moments' among Australian hospital-based nurses. BMC Health Services

Research,15(1), 59. doi:10.1186/s12913-015-0718-2

Zhang, R. (2015). Investigating the prevention of hospital-acquired infection through standardized teaching ward rounds in clinical nursing. Genetics and Molecular Research, 14(2), 3753–3759. doi:10.4238/2015

Östlundh, L. (2017) Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats - vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund: Studentlitteratur. *= Artiklar som använts i resultatet

1

Bilaga 1.

Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar

Databas Sökord Antal

träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning CINAHL ("Care environment" OR "Health Facility Environment" OR "Building design" OR "Environment Design" or "Built environment" OR "Health Facility Environment" OR "Evidence-Based Facility Design" OR "Environmental design" OR "Hospital Design and Construction" OR "Healthcare facility" OR "Health facility") AND ("nosocomial infection" OR "hospital-acquired infection" OR "Healthcare Associated Infection" OR "Cross Infection" OR HAI) AND nurs* Publicerad 2015-01-01-2020-12-31, Engelsk text. Exklusionskriterie: Not review 10,539 465 80 2 1 1 CINAHL (Care environment OR Health Facility Environment OR Architectural design or Building design OR Environment Design or Physical environment OR Built environment OR Health Facility Environment OR Evidence-Based Facility Design OR Evidence-based Design OR Environmental design OR Hospital construction OR Hospital Design and Construction OR Facility design OR Healthcare facility* OR Healthcare space* OR Healthcare building* OR Health facility*) AND (prevent* OR provide) AND (nosocomial infection* OR hospital-acquired infection OR Healthcare Associated Infection* OR Cross Infection* OR HAI) AND nurs* Publicerad 2015-01-01-2020-12-31, Engelsk text. Exklusionskriterie: Not review 52,684 17,481 1,125 256 21 2 2