RISK OCH SKYDDSFAKTORER FÖR DROGANVÄNDANDE PÅ STRUKTURELL, LOKAL OCH INDIVIDUELL NIVÅ: EN INTERVJUSTUDIE MED OLIKA YRKESGRUPPER I NÄSSJÖ KOMMUN

RISK OCH

SKYDDSFAKTORER FÖR

DROGANVÄNDANDE PÅ

STRUKTURELL, LOKAL

OCH INDIVIDUELL NIVÅ:

EN INTERVJUSTUDIE MED OLIKA

YRKESGRUPPER I NÄSSJÖ KOMMUN

ERICA OLSSON

Examensarbete i kriminologi Malmö Högskola

61-90 hp Kriminologi Hälsa och samhälle

2

RISK OCH

SKYDDSFAKTORER FÖR

DROGANVÄNDANDE PÅ

STRUKTURELL, LOKAL

OCH INDIVIDUELL NIVÅ:

EN INTERVJUSTUDIE MED OLIKA

YRKESGRUPPER I NÄSSJÖ KOMMUN

ERICA OLSSON

Olsson E. Risk och skyddsfaktorer för droganvändande på strukturell, lokal och individuell nivå. En intervjustudie med olika yrkesgrupper i Nässjö kommun. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015.

Nässjö kommun målas upp som en mytomspunnen kommun med en stor

drogproblematik. Kommunen har, enligt statistik från brottsförebyggande rådet, en högre anmälningssiffra vid narkotika jämfört med andra kommuner i länet. Syftet med arbetet är att genom intervjuer med olika professioner i Nässjö kommun identifiera risk- och skyddsfaktorer som kan påverka drogbruket i kommunen på strukturell, lokal och individuell nivå. Resultatet visar sammanlagt sju stycken riskfaktorer och fyra stycken skyddsfaktorer i kommunen. Nässjö kommun har en splittrad ledning med problem som sträcker sig långt bak i tiden. Det visar dock att Nässjö kommun inte verkar sticka ut i ett drogperspektiv och har sannolikt likheter med andra kommuner.

Nyckelord: Droger, drogbruk, missbruk, missbrukare, narkotika, narkotikamissbruk, Nässjö

3

RISK AND PROTECTIVE

FACTORS FOR DRUG USE

ON MACRO, MESO AND

MICRO LEVELS:

AN INTERVIEWSTUDY WITH

PROFESIONS IN NÄSSJÖ

ERICA OLSSON

Olsson, E. Risk and protective factors for drug use on macro, meso and micro levels. An interviewstudy with profesions in Nässjö. Degree project in criminology 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of crimonology, 2015.

Nässjö, Sweden is a city that has a reputation of a city with major drug problems. It has, accordning to statistics from the Swedish National Council of crime prevention, a large ammount of registrated drugcharges compared to other citys inte the County. The paper seeks through interviews with different professionals in Nässjö, identify risk and protective factors that can influence drug use on macro, meso and micro levels. The results comes down to a total of seven risk factors and four protective factors in the city. Nässjö has a management that seem shatterd and have problems that extend far back in time. The results show that Nässjö does not seem to stand out in a drug perspective and is likely to have similarities with other citys.

4

INNEHÅLL

INNEHÅLL ... 4

FÖRORD ... 6

INLEDNING ... 7

BAKGRUND ... 7

TEORI ... 8

Strukturell, lokal och individuell nivå ... 10

Strukturell nivå ... 10

Lokal nivå ... 11

Individuell nivå ... 11

Risk och skyddsfaktorer ... 12

Riskfaktorer ... 12

Skyddsfaktorer ... 13

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 14

METOD ... 15

Validitet och reliabilitet ... 17

Etiska överväganden ... 18

Bearbetning av insamlad data ... 19

RESULTAT ... 20

5

DISKUSSION ... 26

SLUTSATS ... 30

REFERENSER ... 31

BILAGOR ... 33

6

FÖRORD

Jag vill tacka räddningstjänsten i Nässjö kommun för att de anförtrott mig detta uppdrag och hjälpt mig på vägen med ett intressant ämne. Jag vill rikta ett speciellt tack till alla mina informanter som tog sig tid och energi att låta mig intervjua er och för att ni var öppna mot mig. Alla informanter var hjälpsamma och tillmötesgående vilket gjorde att mina intervjuer blev enkla och roliga att genomföra. Tack till min handledare Claes för vägledning och hjälp!

Erica Olsson 2015

7

INLEDNING

Detta examensarbete avser att identifiera faktorer som kan bidra till den höga frekvensen av droganvändande i Nässjö kommun. Arbetet är skrivet på uppdrag av räddningstjänsten i Nässjö och vill ge ett nytt perspektiv på den

narkotikaproblematik som Nässjö kommun upplevs ha. Uppsatsen är skriven på en självständig basis utifrån mitt perspektiv som kriminologistudent och baserat på min kunskapsgrund. Undersökningen har gjorts genom att intervjua personer inom olika yrkesgrupper i kommunen så som polis, kommunalråd, fritidsledare och socialtjänst. Uppsatsen avser att identifiera risk- och skyddsfaktorer på strukturell, lokal och individuell nivå i kommunen. För att göra detta kommer frågeställningarna i uppsatsen att besvaras genom intervjuer med

nyckelinformanter i Nässjö kommun.

BAKGRUND

Nässjö kommun målas upp som en mytomspunnen stad med en stor

drogproblematik och har, enligt statistik från brottsförebyggande rådet, förkortat Brå, en högre anmälningssiffra vid narkotika jämfört med andra kommuner i länet. Citat nedan är hämtat från ett samverkansavtal (2012) upprättat mellan Nässjö kommun och polismyndigheten i Jönköpings län.

Polisiär underrättelseinformation pekar på att Nässjö är överrepresenterad (ur ett höglandsperspektiv) i antal narkotikamissbrukare./../ Enligt en FoU rapport från 2009 gällande ungdomars drog- vanor/../ framkommer att eleverna i Nässjö kommun i störst utsträckning använt narkotiska preparat i jämförelse med övriga höglandskommuner (Samverkansavtal 2012, s. 7).

Syftet med detta samverkansavtal är att aktivt arbeta mot fyra stycken

problembilder som identifierats i Nässjö kommun, nämligen: tillgreppsbrott, våld i offentlig miljö, droger och hedersrelaterat våld. Som kan tolkas i citatet

förefaller det enligt samverkansavtalet att Nässjö kommun har en högre frekvens av narkotikamissbrukare än andra kommuner på det småländska höglandet. Enligt samverkansavtalet ska det i FoU rapporten ”ungdomars drogvanor i år 9 från 2009” beskrivas att eleverna i Nässjö kommun använder narkotika i större utsträckning än de andra kommunerna på höglandet. I FoU rapporten (2009) visas dock att droganvändningen var relativt låg i alla kommuner i hela länet och det gick inte att få något konkret resultat. Därav valdes resultatet för elevernas användning av narkotika att istället presenteras som ett generellt resultat för alla kommuner tillsammans (a.a.).

Narkotikabrott i Sverige

Polisen (2012) förklarar att narkotikabrott sker om en individ har för avsikt att framställa, köpa, sälja, transportera eller bruka narkotika. Även att förmedla narkotika mellan köpare och säljare eller tvärtom, avses som ett narkotikabrott (a.a.). Vidare menar Polisen (2012) att den narkotika som cirkulerar i Sverige i dag, till största del härstammar från utlandet. Anmälningarna om narkotikabrott har mellan 2013 och 2014 minskat med 1 % och enligt Brå (2014a) hade Sverige 983 anmälda brott mot narkotikastrafflagen per 100 000 av medelfolkmängden år 2014.

8 Nässjö kommun

Nässjö kommun tillhör Jönköpings län och är geografiskt placerat mitt i länet. Kommunen tillhör även Höglandets kommunalförbund (2015) som är en samarbetsorganisation mellan Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Nässjö kommun (2015) bildades år 1971 och består idag av 13 tätorter med en folkmängd på 29 926. Enligt NU Hjärnvägars (2015) består befolkningen i Nässjö kommun av individer mellan 16-64 år, det vill säga närmare 60 %. Enligt

Ekonomifakta (2015) är det 9,2 procent av invånarna i kommunen som är arbetslösa vilket är cirka en enhet över medelprocenten för hela Sverige, där siffran ligger på 8 procent.

Enligt Nässjö kommun (2015) är kommunen som en gammal industri- och arbetarstad på grund av att järnvägen kom till Nässjö under 1800- talets början. Nässjö har en järnvägsstation som ”järnvägar från sex olika håll strålar samman med person- och godstrafik” (Din station, 2015). Enligt Tågstatistik (2015a) har Nässjö cirka 100 avgångar med kollektivtrafiken varje dag vilket kan jämföras med exempelvis Stockholm Centralstation som har cirka 150 avgångar med kollektivtrafiken dagligen (Tågstatistik, 2015b). Detta gör att det än idag är många gods- och transporttåg som passerar Nässjö dagligen

Enligt Brå (2014b) har Nässjö kommun 1 175 anmälda brott mot narkotikastrafflagen per 100 000 av medelfolkmängden år 2014. I hela Jönköpings län ligger samma siffra på 2 743 anmälda brott mot

narkotikastrafflagen per 100 000 av medelfolkmängden år 2014. För att förtydliga så betyder detta att närmare 43 % av alla narkotikabrott i Jönköpings län sker i Nässjö kommun vilket då kan ställas i relation till att Nässjö kommun utgör 8,7 % av befolkningen i hela länet.

TEORI

I avsnittet om teori kommer två kriminologiska teorier att presenteras, teorin om Sociala band och teorin om Kollektiv styrka/social desorganisation. Därefter kommer det ett avsnitt om de tre nivåer som uppsatsen behandlar, strukturell, lokal och individuell nivå och dessa förklaras med utgångspunkt i de två teorierna. Avslutningsvis presenteras ett avsnitt med risk- och skyddsfaktorer där risk- och skyddsfaktorer beskrivs samt att tidigare forskning om risk- och skyddsfaktorer beskrivs.

Sociala band

Sociala band är en kriminologisk teori som utvecklades av Hirschi (2002) och tillhör de så kallade kontrollteorierna eftersom den bygger på sociala band som en individ kan ha till familj, samhälle eller institutioner. Att en individ begår brott handlar om att det finns en avsaknad av de sociala banden till familj, samhälle eller institutioner (a.a.). Det är integrationen av den enskilda individen i samhället via relationer eller sociala institution samt relationer inom grupper som avgör om en individ kommer att begå brott menar Hirschi (2002). Ju starkare socialt band en individ har desto mindre sannolikhet är det att denne kommer utveckla ett

avvikande beteende som kan leda till brottsliga handlingar förklarar Lilly et al (2011). Brott är således ett resultat av svaga band mellan individer, grupper och samhällsordningen (a.a.). Vidare menar Hirschi (2002) att man bör fokusera på de tidiga åren i livet, ungdomsåren, eftersom det är då debuten till brottslighet sker.

9

Debuten är sedermera viktig eftersom att en anledning till att man fortsätter begå brott under hela sin livstid beror på hur tidig debut en individ har menar Hirschi (2002).

Hirschi (2002) menar att det finns en anledning till att individer väljer att avstå från brott istället för tvärtom. Fokusen är således på den traditionella

familjestrukturen och de sociala normer som en sådan struktur medför (a.a.). Har du någon form av tillhörighet så som kyrka, skola, föreningar, familj eller

liknande är chansen mindre att du kommer begå brott enligt Hirschi (2002). Det finns enligt teorin fyra olika element som påverkar en individ att inte bryta lagen;

- Anknytning – avser de traditionella relationer som en individ kan ha, exempelvis föräldrar, kamrater och skola.

- Åtaganden – avser de åtaganden som en individ kan ha, exempelvis utbildning eller arbete. Individen investerar tid för att nå sina mål som exempelvis att en individ presterar bra i skolan för att sedan få ett välförtjänt arbete.

- Delaktighet – avser de engagemang en individ kan ha, exempelvis

föreningsaktiviteter eller intressen. Individen väljer att investera tid i något utöver arbete och skola som gör att individen känner sig delaktig.

- Övertygelse - avser individens inställning till samhällsstrukturen och den sociala kultur som råder i samhället så som sociala normer, social kontroll och sociala kontrakt. Individen tror på den moral som råder i samhället och väljer således att inte bryta den (Lilly et al, 2011).

Friheten från dessa kan leda till att en individ får ett större handlingsutrymme och kan agera utifrån sina egna intressen men att dessa intressen kan strida mot den samhällsstruktur som finns menar Hirschi (2002). Individer som skapar sig starka band till samhällets institutioner genom att exempelvis vara engagerade i

föreningsliv, stödjer den samhällsutveckling som sker och sedermera väljer att inte bryta mot den moral som finns i samhället (a.a.).

Kollektiv styrka

Kollektiv styrka är också en kriminologisk teori som utgår från samspelet och samhörigheten mellan individerna i ett område menar Sampson (2006). Kollektiv styrka utvecklades genom att man delade upp samhället i olika zoner för att mäta brottsligheten och det framkom att olika zoner hade olika hög frekvens av

kriminalitet beroende på vilka individer som bodde i zonen (a.a.). Sampson et al (1997) menar att teorin om kollektiv styrka förklarar varför frekvensen av kriminalitet kan variera beroende på vilket område eller zon det rör sig om. Om individer i ett område litar på varandra och har ett intresse för att samverka med andra i sitt område resulterar detta i hög kollektiv styrka i just det området enligt Sampson (2006). Detta gör att i områden som har hög kollektiv styrka har individer en samhörighet och en trygghet i sitt område (a.a.).

Social desorganisation

För att mäta kollektiv styrka i de olika zonerna utvecklades det teoretiska begreppet social desorganisation (Sampson &Raudenbush, 1999). Genom att observera olika områden kan man utläsa du organiserade eller desorganiserade dessa områden är (a.a.). Desorganisation menas med brist på organisation (a.a.). Den sociala desorganisationen avser således brist på samspelet mellan individ och miljö i ett område (a.a.). Enligt Sampson & Raudenbush (1999) beror social desorganisation på flera olika saker som exempelvis brist på gemensamma

10

värderingar och normer, bristande kommunikation, otillräckliga resurser så som ekonomi och kunskap samt etniskt blandning som kan leda till

kommunikationssvårigheter. Effekten av social desorganisation kan sedermera leda till exempelvis hög in och utflyttning samt invandrartäta områden förklarar Sampson och Raudenbush (1999).

Normbrytande beteende

Normbrytande beteende definieras av Andershed och Andershed (2010) som ”beteende som på olika sätt bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig i” (s. 17). Normbrytande beteende kan således vara vad som helst så länge de stör det som samhället idag upplever som en social ordning (a.a.). Som beskrivs nedan finns det en struktur i samhället enligt Månson (2014) som efterföljs av dess invånare och lever du inte utifrån denna struktur så

utvecklas ett normbrytande beteende enligt Andershed och Andershed (2010). Normbrytande beteende behöver således inte vara lagöverträdelser utan begreppet syftar till att en individ uppvisar ett beteende som är normbrytande i den sociala grupp man tillhör (a.a.). Normbrytande beteende visas oftast i barndomen då det kan röra sig om aggressivitet, trotsighet mot föräldrar, svårigheter att följa regler, snatta, vandalisering, klottra, skolk och så vidare (a.a). Ett normbrytande beteende kan då sedermera leda till exempelvis tidig kriminell debut som Hirschi (2002) menar är en avgörande faktor för fortsatt kriminalitet. Detta kan sedermera leda till bland annat att det även sker en tidig debut av alkohol samt droger (a.a.). Strukturell, lokal och individuell- nivå

För att undersöka fenomen i samhället är det vanligt att man inom

samhällsvetenskapliga studier väljer att bryta ner samhället i olika nivåer menar Brante (2004). Vidare förklaras att samhället är ett stort forskningsområde vilket gör att det är svårt att undersöka dess helhet (a.a.). För att då kunna undersöka det stora samhället i sig samt även undersöka individen förhållningssätt i det stora samhället behövs det olika nivåer (a.a.).

Ritzer (2009) förklarar att det sedan 1980- talet har utvecklats mikro- och makroteorier inom den sociologiska läran. Detta gjordes för att kunna ”förstå relationen mellan beteenden på mikronivån och situationen på makronivån” (Ritzer 2009, s. 187). Dessa nivåer har sedermera utvecklas och det har tillkommit flera nivåer; bland annat meso som är en så kallad ”mellannivå” som hamnar mellan makro och mikro (Brante, 2004). Dessa tre nivåer är de nivåer som uppsatsen kommer att fokusera på, dessa har även översatts till svenska. De kommer att refereras till strukturell, lokal och individuell- nivå.

Strukturell nivå (Makro nivå)

Enligt Månson (2014) finns det en struktur i samhället som individer har lärt sig att följa efter. Det finns en färdig ordning i samhället som följs, exempelvis stigar man bör gå på, gräsmattor som barn leker på eller parkeringsrutor där bilar parkeras (a.a.). Detta är en social kultur som skapats genom lagar och regler som säger åt individer i samhället hur de ska förhålla sig i samhället (a.a.). Brante (2004) förklarar att den strukturella nivån är den övergripande nivån av samhället. Här tillhör till exempel samhällsomställningar, intuitioner och myndigheter men även, infrastruktur och geografiskt läge som tillsammans utgör samhället (a.a.). Individen omges varje dag av det som sker och beslutas på den strukturella nivån till exempel så som ekonomiska beslut, lagar och regler som sedan kan leda till strukturomvandlingar i samhället menar Brante (2004).

11

Om en individ inte följer dessa lagar och regler som beslutats för samhället, som går utanför de stigar som man bör gå eller parkerar bilen utanför en

parkeringsruta, så anses detta som avvikande beteende menar Månson (2014). Det är viktigt att individen i samhället förhåller sig till den färdiga ordning som finns för att inte hamna utanför den sociala kulturen(a.a.). Den samhällsstrukturering som växt fram genom den sociala kulturen och bildat den övergripande nivån är den strukturella nivån.

Lokal nivå (Meso nivå)

Den lokala nivån är en den nivå som är mellan strukturell och individuell nivå. Här tillhör den lite mindre civilisationen så som en stad eller ett land menar Brante (2004). Den lokala nivån även består av olika divisioner inom

civilisationen så som till exempel etnicitet, offentlig sektor, normer, religion, arbetslöshet och etnicitet (a.a.). Som teorin kollektiv styrka förklarar handlar detta om individers intresse av att hålla sitt område eller kommun säkert menar

Sampson (2005). Vidare är det mer troligt att en individ har ett intresse att skydda sitt samhälle och hjälpa till om det finns tilltro mellan individerna i samhället (a.a.). Om denna tilltro brister kan det leda till att individerna i samhället håller sig till sitt och inte intrigerar med varandra (a.a.). Shaw & McKay () menar att om det inte finns någon kapabel väktare i ett område eller kommun så uppstår det så småningom en social desorganisation genom att det är brist på organisation som kan hålla upp samhället. Vidare menar Sampson (2006) att miljö och individ samspelar vilket gör att om en individ lever i en osund miljö, som till exempel en kommun, kan detta leda till att individen begår brott.

Individuell nivå (Mikro nivå)

Berry (1995) beskriver den individuella nivån som en kärna i mitten där och att det är fokusen för en individs liv. Det vill säga att de andra två nivåerna,

strukturell och lokal nivå, cirkulerar runt om denna nivå (a.a.). Den individuella nivåns fokus ät att förstå individens beteende i den stora gruppen och hur

individen förehåller sig till det stora samhället (a.a.). Detta kan till exempel vara familj, personliga egenskaper, den sociala kontrollen som påverkar en individ, sociala band och sysselsättning i vardagen. Berry (1995) beskriver att det oftast är inom familjen som en individs normbrytande beteende uppmärksammas. Det är exempelvis vanligt att familjer med barn som uppvisar ett normbrytande beteende oftast inte känner att de räcker till som stöd för barnet (a.a.). Detta leder till en kumulativ effekt där påfrestningar i hemmet kan leda till att regler inte följs, det blir stökigt hemma och föräldrar blir frustrerade (a.a.). Det är på den individuella nivån som de sociala banden skapas. Brister det i skapandet av de sociala banden kan det leda till att individen får ett försvagat socialt band och kan sedermera uppvisa normbrytande beteende så som till exempel drogbruk.

12 Risk och skyddsfaktorer

Enligt Sundell och Forster (2005) är meningen med preventionsprogram, som vill förebygga bland annat alkohol- och drogbruk, att komma fram till varför

problemen egentligen börjar. En av dessa preventionsteorier är risk- och skyddsfaktorer som då bland annat kan hjälpa till att förstå varför en individ börjar med droger (a.a.). Hawkins et al. (1992) och Andershed och Andershed (2005) beskriver att riskfaktorer är faktorer som ökar sannolikheten för att ett problem ska förekomma. Vidare beskrivs att skyddsfaktorer är faktorer som minskar sannolikheten för problembeteenden när det förekommer riskfaktorer (a.a.).

Som kan utläsas i Figur 1 nedan påverkar alla risk- och skyddsfaktorer en individ på flera olika plan så som familj, kamratgruppen, faktorer i skolan, närmiljön och nationen eller staten. Dessa faktorer tenderar sedan att mynna ut i olika scenarion som vi kan se till höger på Figur 1 förklarar Sundell och Foster (2005). Många av dessa olika riskfaktorer samverkar oftast som exempelvis att barn som växer upp i lågutbildade familjer oftast bor i områden som är socialt utsatta och där det

förekommer våld samt missbruk (a.a.).

Riskfaktorer

Som presenterades i Figur 1 men även som Oesterle et al. (2012) förklarar kan riskfaktorer vara familjen, kamratgruppen, skolan, närmiljön eller nationen. Nationen som en riskfaktor menas med att vissa saker regleras på en strukturell nivå som nämnts tidigare. Till exempel menar Sundell och Foster (2005) att det kan vara alkohol- och drogpriser som gynnar användningen. Dessutom kan även en ökad tillgänglighet påverka användningen av alkohol och droger (a.a.). En riskfaktor kan enligt Andershed och Andershed (2005) vara en händelse, process, egenskap eller ett förhållande som ökar utfallet för normbrytande beteende. Normbrytande beteende och riskfaktorer förekommer till stor del samtidigt (a.a.). Det är dock svårt att säga om en riskfaktor kan vara en orsak till ett normbrytande beteende eller tvärtom menar Andershed och Andershed (2005).

Figur 1.

13

Sundell och Forster (2005) förklarar närmiljön, även kallat lokal nivå i uppsatsen, som en till betydande riskfaktor. Till exempel om en kommun inte har resurser till att rusta upp efter vandalisering fortsätter individer att vandalisera eftersom att de vet att det inte finns någon som gör något åt det (a.a.). Mycket kriminalitet i ett område leder till att individer väljer att förflytta sig till andra bostadsområden eller kommuner eftersom de inte trivs och detta ger då en effekt i form av hög in- och utflyttning (a.a.). Detta påminner om den kriminologiska teorin Broken Windows som i korthet handlar om att om flera fönster i ett område krossas så har det en kumulerande effekt som leder till att allt fler fönster krossas (Lilly et al., 2011). Broken Windows teorin menar att dåligt beteende skapar ännu mer dåligt beteende i ett visst område (a.a.).

Sundell och Forster (2005) förklarar även betydelsen för riskfaktorer i

kamratgruppen och skolan då normbrytande beteende så som droganvändning och bristande intresse för skolan kan påverkas av en individs val av umgänge.

Andershed och Andershed (2005) menar att individer, framförallt pojkar, som uppvisar ett normbrytande beteende blir mindre populära bland vänner i skolan och därmed söker sig vidare till andra umgänge som också uppvisar normbrytande beteende som Sundell och Forster (2005) beskriver. Andershed och Andershed (2005) förklarar också vikten av att ungdomar i tonåren som inte uppvisat normbrytande beteende i barndomen ser upp till individer som har ett

normbrytande beteende. Detta kan leda till att de individer som inte uppvisat normbrytande beteende börjar göra det i sen tonår på grund av sitt val av umgänge (a.a.).

Familjen, som tillhör den individuella nivån, utgör den viktigaste riskfaktorn menar Sundell och Forster (2005) eftersom att en förälders bristande tillsyn och intresse för barnet kan leda till andra allvarliga riskfaktorer. Riskfaktorer är därför även sammankopplat med hämmande i utveckling för personer som utsätts för en eller flera riskfaktorer och inte har någon skyddsfaktor omkring sig förklarar Hawkins et al. (1992) och Monahan et al. (2014). Andershed och Andershed (2005) beskriver att bristfälliga relationer med föräldrar gör att barnets utveckling hämmas och att en uppfostrings metod som inte fungerar kan enkelt förvandlas till en riskfaktor. Exempelvis om föräldrar tvingar sina barn till något och ger dessa hårda straff vid dåligt uppförande kan detta leda till et utvecklande av

normbrytande beteende då barnet kan känna frustration som denna tar ut på andra individer i exempelvis skolan (a.a.).

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer kan bland annat vara sociala band och social kontroll från familj. Som tidigare tagits upp bygger skyddsfaktorer till stor del på den Sociala Band teorin (Hirschi, 2002). Bra upplevelse i skolan eller aktiviteter efter skolan menar Oesterle et al. (2012) är en betydande skyddsfaktor. De fyra element som Sociala band teorin utgår från, anknytning, åtaganden, delaktighet , övertygelse, är alla skyddsfaktorer för en individ (Lilly et al., 2011). Monahan et al. (2014) menar att flera skyddsfaktorer leder till ett positivt utvecklingsmönster och gör att individen har ett bättre skyddsverktyg när denne bli utsatt för en eller flera riskfaktorer. Skyddsfaktorer är inte ett lika stort forskningsämne om riskfaktorer menar Sundell och Forster (2005). Det tycks ibland antas att skyddsfaktorer är det motsatta till riskfaktorer som exempelvis att om en individ misslyckas i skolan är det är riskfaktor men om den klarar sig i skolan blir det automatiskt en skyddsfaktor (a.a.).

14

Sociala band och social kontroll i familjen handlar till största del om att man har tydliga förväntningar och normer från individer i sin omgivning enligt Sundell och Forster (2005). Föräldrar visar tydligt deras ståndpunkt med alkohol och droger samt att ungdomar känner en anknytning och tillhörighet till någon (a.a.). De visar även tydliga förväntningar på ungdomen vilket kan leda till att

ungdomen har mer att förlora om den skulle exempelvis använda droger menar Sundell och Forster (2005). För att kunna skapa denna anknytning måste individer ha någon form av förebilder och aktivitet i vardagslivet som gör att de får känna sig betydelsefulla (a.a.). Detta görs då på den lokala nivån genom till exempel genom föreningsaktiviteter efter skolan eller bra upplevelser i skolan som leder till ett större intresse för skolan (a.a.).

Den kollektiva styrkan får även en betydande roll som skyddsfaktor eftersom det har visats sig att ju högre kollektiv styrka ett område har desto mindre kriminalitet (Sampson, 2006). Denna skyddsfaktor blir som en informell social kontroll från samhället som påverkar individen och som skyddar individen från brott och normbrytandebeteende. Den kollektiva styrkan bygger på samspel och samarbete, att man kollektivt vill arbeta framåt och tillsammans. Hög kollektiv styrka ger således en bra skyddsfaktor genom att en kommun exempelvis kan identifiera ungdomar som uppvisar normbrytande beteende i tidig ålder som Hirschi (2002) menar är en viktig komponent. Genom att ha bra kommunikation och arbeta mot samma mål i en kommun kan skola, socialtjänst, polis, grannar och andra

myndigheter identifiera dessa individer tidigt och de kan få den hjälp som de behöver (a.a.).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Uppsatsen avser att identifiera risk- respektive skyddsfaktorer som på strukturell, lokal och individuell nivå påverkar frekvensen av droganvändande i Nässjö kommun.

Specifikt Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar:

v Vilka riskfaktorer påverkar drogbruk i Nässjö kommun på en strukturell, lokal och individuell nivå?

v Vilka skyddsfaktorer påverkar drogbruk i Nässjö kommun på en strukturell, lokal och individuell nivå?

15

METOD

I detta avsnitt kommer en kort presentation av den kvalitativa metoden att föras och vilken intervjumetod som används. Därefter kommer ett avsnitt om

nyckelinformanter där syftet med informanter beskrivs samt de informanter som medverkat i min studie. Vidare följer tre avsnitt om urvalsprocessen,

inklusionskriterier och datainsamlingsprocessen. Metodavsnittet avslutas därefter med en metodologisk reflektion.

Val av metod

Bryman (2011) förklarar kvalitativ forskning nedan;

/../ tyngden (till skillnad från den naturvetenskapliga modell som tillämpas inom kvantitativ forskning) ligger på en förståelse av den sociala verkligheten på grundval av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet (Bryman, 2011: 341).

Som vi ser i citatet ovan handlar kvalitativ forskning till stor del om förståelse. Eftersom syftet med uppsatsen är att identifiera risk- och skyddsfaktorer i en specifik kommun, var ett kvalitativt angreppssätt att föredra då jag specifikt ville få förståelse för Nässjö kommuns ökade drogproblematik. För att kunna

identifiera dessa risk- och skyddsfaktorer valde jag att göra tematiskt semistrukturerade intervjuer med nyckelinformanter i Nässjö kommun. En tematiskt semistrukturerad intervju är en intervju där man inte har förutbestämda frågor utan utgår från förutbestämda teman som sedan intervjupersonen får prata fritt kring (Bryman, 2011). Meningen med en tematisk semistrukturerad intervju är att få till ett naturligt samtal mellan intervjuperson och intervjuare (a.a.). Nyckelinformanter

Att använda sig av informanter gör att du som forskare får ett naturligt inträde i forskningsfältet och samtidigt kommer i kontakt med många olika respondenter (Aspers, 2011). Som författare får jag en möjlighet att få en mer personlig kontakt med de informanter som jag intervjuar och detta gör att jag kan återkomma till dessa personer uppsatsen om jag skulle ha några följdfrågor (a.a.). Att använda sig av nyckelinformanter är således positivt och informativt (a.a.). Det som kan bli negativt med informanter är att det kan skapas en för personlig kontakt med nyckelinformanterna och därav kan ens empiri påverkas av vad

nyckelinformanterna tycker (a.a.). Urval

För att besvara mina frågeställningar gjordes ett snöbollsurval. Bryman (2011) förklarar att ett snöbollsurval är ett urval där man har kontakt med en eller flera personer i en population och sedan, genom dessa personer, får kontakt med ytterligare relevanta personer för ämnet och så vidare. Urvalsprocessen för denna uppsats började således med min kontakt via räddningstjänsten i Nässjö kommun som sedan rekommenderade två personer till nyckelinformanter. Därefter fick dessa två informanter rekommendera också rekommendera två personer och sedan fortsatte denna process till dess att det tog stopp på grund av att det inte fanns fler personer som kunde tänka sig att medverka.

Urvalet genererade slutligen i sju stycken nyckelinformanter som hade någon form av yrkesgrupp i Nässjö kommun. Informanterna bestod av polis,

16 Tillvägagångssätt

Den semistrukturerade intervjun var ett naturligt val eftersom det var

eftersträvades att få till ett naturligt samtal under intervjuerna och därmed inte fokusera för mycket på förutbestämda frågor (Bryman, 2011). Eftersom mina intervjuer var tematiska hade jag två stycken huvudteman; risk- och

skyddsfaktorer (Oesterle et al. 2012). Därefter valde jag att utifrån Brante (2004) dela upp intervjun i tre mindre teman; strukturella, lokala och individ. Denna inspiration fick jag från Monahan et al. (2014) som gjort en studie där de undersökte risk- och skyddsfaktorer kopplat till olika teman som de hade ställt upp. Intervjupersonerna fick sedan frågan om risk- och skyddsfaktorer kopplat till strukturell, lokal och individuell nivå där de skulle svara öppet och fritt under varje kategori. Jag använde mig av följdfrågor om det var något speciellt jag tyckte behövdes förklaras mer ingående men överlag pratade mina

intervjupersoner självmant. Eftersom intervjun utgick från olika teman blev alla intervjuer olika och ordningsföljden på svaren varierade vilket är vanligt vid utförande av semistrukturerade intervjuer enligt Bryman (2011). Detta var något som upplevdes som positivt eftersom att intervjun då kändes som ett avslappnat samtal vilket de oftast blir vid denna typ av intervjuer (a.a.).

Studien har antagit en induktiv ansats, vilket menas med att intervjupersonerna själva skulle utrycka vad de ansåg vara risk- och skyddsfaktorer på strukturell, lokal och individuell nivå. Det framkom även från min uppdragsgivare att det inte fanns någon tidigare studier gjorda om Nässjö kommuns drogproblematik vilket då gjorde att en kvantitativ studie inte var att föredra då kvantitativ metod till största del handlar om hypotesprövning enligt Bryman (2011). Hypotesprövning i detta fall var inte aktuellt eftersom det inte fanns någon hypotes att gå efter utan uppsatsen syfte var att identifiera och tolka risk- och skyddsfaktorer i kommunen. Inklusionskriterier

Eftersom syftet var att var att belysa drogproblematiken i Nässjö kommun genom nyckelinformanter var de uppsatta inkluderingskriterierna låga. Jag ville intervjua många olika yrkesgrupper och aktörer från Nässjö för att från olika perspektiv belysa problemet. Därför bad jag mina informanter att rekommendera vem som helst och inte enbart myndighetspersoner. I mitt mail (Se bilaga 1) skriver jag att det kan till exempel vara ”personen från föreningsliv, lärare, grannsamverkan, nattvandrare, en lokal ica-handlare” och detta gjordes för att informanterna inte skulle känna någon begränsning i rekommendationen. Det som var viktigaste för denna undersökning var att de personer som blev intervjuade hade blivit

rekommenderade av minst en nyckelinformant eftersom att jag värderade mina nyckelinformanters kunskap om Nässjö kommun högt. Jag ansåg att de kunde rekommendera personer att intervju bättre än om jag själv hade försökt leta upp informanter i kommunen.

17 Datainsamling

Datainsamlingen började med att jag, via min uppdragsgivare, fick tillgång till namn som jag då kontaktade via mail. Jag beskrev i mailet mitt syfte med

uppsatsen och var jag hade fått deras kontaktuppgifter. Jag förklarade även att de som medverkade skulle vara anonyma och bad dem sedan att rekommendera någon som de tyckte jag skulle ta kontakt med och intervjua (se Bilaga 1 för hela mailet). När en intervjuperson tackat ja till en intervju skickades även en bild ut med förklaring av vad jag menade med risk och skyddsfaktorer för att

informanterna skulle förstå vad jag avsåg med dessa begrepp (Se Bilaga 2). Urvalet genererade nio stycken informanter, varav två inte kunde bli intervjuade vid den tidpunkt jag önskade och fick räknas som bortfall. Detta gjorde att det slutligen blev sju stycken nyckelinformanter som intervjuades.

Därefter bestämdes tider för intervjuer och majoriteten av alla intervjuer gjordes via telefon förutom en intervju som gjordes öga mot öga. Av praktiska skäl gjordes telefonintervjuer då jag själv inte bor i Nässjö och varade mellan 30 – 60 minuter. Det var på så vis svårt att boka in alla intervjuer under en och samma period eftersom att intervjupersonerna hade olika scheman. Det fanns även ekonomiska anledningar till att intervjuerna utfördes via telefon, både pengar och tid sparades genom att inte behöva resa.

Telefonintervjuer är positiva i den bemärkelsen att det kan vara lättare för en intervjuperson att öppna upp sig via telefon då intervjun inte blir lika personlig som vid en direktintervju (Bryman, 2011). Intervjupersonen känner sig oftast mer bekväm om den är i en miljö där den känner sig trygg och under en telefonintervju kan intervjupersonen själv välja var den vill vara under samtalet (a.a.). Det

negativa med att göra en telefonintervju är dels att ljudet kan bli dåligt och var kan missuppfattas. Det är även att man kan missa viktiga uttryck som

intervjupersoner gör till exempel ansiktsuttryck, gester när den pratar eller känslomässiga uttryck så som gråt, skratt eller liknande (a.a.). Eftersom att frågorna till intervjuerna i denna uppsats bedömdes ha lite påverkan på den personliga integriteten hos respondenten var det dock inget problem med känslouttryck eftersom ämnet inte var något som tog upp starka känslor. Enligt Bryman (2011) är transkribering något som kan ta upp mycket tid och generera mycket pappersmaterial. Därav transkriberades inte intervjuerna utan anteckningar gjordes i ett frågeschema under intervjun (Se Bilaga 3). Eftersom jag redan hade gjort teman som jag frågade intervjupersonerna om, kändes det som ett bättre alternativ att anteckna under intervjuns gång istället för att transkribera. Jag fick samtidigt en bra struktur på mina anteckningar då färgkoder användes för de olika temagrupperna.

Metodologisk reflektion

Nedan följer en reflektion om validitet och reliabilitet i uppsatsen samt etiska aspekter som uppsatsen berör.

Validitet och Reliabilitet

Bryman (2011) förklarar att validiteten beskriver om man mäter det som avses mätas. Denna uppsats avser att mäta en upplevd drogproblematik i Nässjö kommun. Detta har gjorts genom att intervjua professionella nyckelinformanter i Nässjö. Således är det tänkbart att denna studie uppnår en hög validitet. (Rankin, 2015). Den interna validiteten bygger på att det som man forskat fram stämmer med de teoretiska anspråk man gör menar Bryman (2011).

18

Den interna validiteten i uppsatsen anses ha en bra styrka på grund av att intervjupersonerna har kunnat identifiera risk- och skyddsfaktorer på de olika nivåerna. Den externa validiteten handlar om huruvida det går att generalisera en studie till andra grupper, städer, kommuner eller liknande förklarar Bryman (2011). Den externa validiteten är i detta fall relativt låg då denna uppsats är skriven på uppdrag av en speciell grupp vilket har gjort att resultatet blir svårt att generalisera till andra populationer på grund av att frågeställningen är specifik till Nässjö kommun.

Reliabiliteten påvisar att studien i fråga är tillförlitlig och replikerbar enligt Bryman (2011). Reliabiliteten visar även hur bra datainsamlingen har fungerat enligt Metoddoktorn (2012). Datainsamlingen är en simpel struktur med tematiska semistrukturerade intervjuer och intervjuschemat (Se Bilaga 3) finns att ta del av vilket gör att studien är replikerbar. Bryman (2011) menar att den externa

reliabiliteten visar på om en upprepning av studien skulle visa samma resultat. I denna uppsats kan den externa reliabiliteten uppfattas som låg då det är en

kvalitativ ansats och intervjupersonerna antagligen inte skulle svara exakt samma om de blev intervjuade igen på grund utav att det var en tematisk semistrukturerad intervju som syftar till ett naturligt samtal (Bryman, 2011). Med det sagt så skulle nyckelinformanternas övergripande uppfattning om problemet ändå speglas i deras svar vid andra intervjuer eftersom att det är deras åsikt som professionella aktörer, som efterfrågas. Därmed vill jag hålla fast vid att den övergripande uppfattningen visar på en hög extern validitet för denna studie. Den interna validiteten handlar om att personerna som är med i forskarlaget har likasinnade uppfattningar om hur saker och ting ska tolkas (Bryman, 2011). Detta har inte varit ett problem under arbetets gång då jag är ensam författare och har således gjort alla intervjuerna själv vilket medfört att den interna validiteten är hög. Etiska överväganden

Eftersom mina intervjuer var tematiska och väldigt övergripande så blev de inte personliga ur ett perspektiv som kunde påverka integriteten hos intervjupersonen eftersom att frågorna inte var av känslig karaktär (Ivert och Mellgren, 2014). Jag var noga med att informera om anonymitet och frivillighet både i min första kontakt med nyckelinformanterna men även i början av intervjuerna enligt informations- och konfidentialitetkravet som Ivert & Mellgren (2014) nämner. Det är således ingen i min studie som blivit tvingad till att medverka och de har alla varit medvetna om att de kan avbryta intervjun när som helst (a.a.). Jag har även valt att spela in intervjuerna för att kunna lyssna igenom dem igen vilket alla intervjupersoner varit väl medvetna om och godkänt. Eftersom att jag valde att anteckna under intervjuerna har jag valt att förvara mina anteckningar på ett ställe som endast jag som författare har tillträde till. Både inspelningarna och

anteckningarna kommer att förstöras när uppsatsen är godkänd och publicerad för att detta är en kandidatuppsatsuppsats och inte en forskningsstudie (Ivert & Mellgren, 2014). Detta är även något som jag informerat varje informant om innan intervjun började, så att de var väl medvetna om varför intervjun spelas in.

19

Resultatet i uppsatsen kan beröra en del individer både positivt och negativt. Nässjös drogproblematik är dock något som kommunen själva är medvetna om. Det som kan kompliceras med en publicering av resultatet är att det kan uppfattas som smutskastning av Nässjö kommun och att fokus i uppsatsen blir mer till ett negativt perspektiv. Ivert & Mellgren (2014) förklarar att något som är svårt att förutspå är hur ens resultat kan påverka populationer och individer. Hur olika människor tolkar eller misstolkar ett resultat är således inte något man kan förutspå (a.a.). Eftersom tidigare forskning inte gjorts inom det område som uppsatsen avser i just Nässjö kommun var det svårt att veta hur jag skulle gå tillväga för att samla in material till uppsatsen. Jag bestämde mig därför att fokusera på nyckelpersoner i kommunen eftersom att det trots allt är en myndighetsfråga som uppdraget grundar sig i.

Bearbetning av insamlad data

För att besvara mina två frågeställningar valdes grounded theory ut som

analysmetod. Grounded theory har enligt Bryman (2011) ett syfte om att kunna bilda sig en uppfattning om verkligheten genom att observera den. Bryman (2011) förklarar även att under grounded theorys gång fortlöper analysen parallellt med datainsamlingen och begrepp identifieras efter hand. Malterud (2014) menar att grounded theory tillämpas när man vill uppmuntra en forskares kreativitet istället för att begränsa den. På grund av den förförståelse som forskare kan ha inom det tänkta området som ska studeras är det således ibland bättre att i linje med

datainsamlingen analysera det material som kommer fram förklarar både Bryman (2011) och Malterud (2014).

Analysen genomfördes innan intervjuerna i form av kategorisering och tematisering och därefter under intervjuernas gång då data från informanterna placerades in i förutbestämda kategorier (Se Bilaga 3). Under intervjuerna visade det sig att de flesta informanter kategoriserade likartade begrepp under strukturell- och lokal nivå och det gjorde att jag som intervjuare fick göra en bedömning om var dessa begrepp skulle placeras. Även detta blev en form av analys eftersom informanterna nämnde begrepp under intervjuerna som sedan tolkades till de olika kategorierna vilket både Bryman (2011) och Malterud (2014) nämner som en del av grounded theory- processen.

20

RESULTAT

För att besvara frågeställningarna presenteras resultatet nedan i form av en tabell där risk- och skyddsfaktorer för Nässjö kommun identifieras. Risk- och

skyddsfaktorerna är identifierade av informanterna. Därefter följer en löpande text där jag har abstraherat och kondenserat informanternas meningar för att förklara begreppen i tabellen Därefter följer citat under varje textstycke för att styrka det som skrivits.

Strukturell nivå

På strukturell nivå anger nyckelinformanterna ett antal olika riskfaktorer som de anser kunna bidra till Nässjö kommuns droganvändande. Dessa riskfaktorer har sammanfattats under rubrikerna geografiskt läge och strukturomvandling, vilket framgår av Tabell 1.

Riskfaktorer

Det geografiska läget är den första riskfaktorn som identifierats av nyckelinformanterna Nässjö belyses som en stor knutpunkt mitt på det småländska höglandet vilket innebär att det i Nässjö finns en betydande järnvägsknutpunkt med närhet till Europa. Järnvägen är högt belastad och där passerar mycket tåg dagligen, både godståg och persontåg. Detta i sin tur leder sannolikt till att tillgänglighet och försäljningar av droger ökar. Det är idag lätt att transportera sig via tåg när man ska smuggla droger eftersom det inte finns någon tullkontroll.

/../det finns mycket mer rörelse här än i andra kommuner på grund av järnvägens läge/../

Det finns en järnvägstradition där det finns kännedom om att Nässjö är en bra plats att handla, byta eller sälja droger /../ för att det har alltid varit så. /../att droger, speciellt från Danmark och Christiania, tas med upp högre i landet med tåg, via Nässjö.

/../ det är ju som sagt ingen tullkontroll som kollar igenom allt som förs in /../ det görs ju kontroller med hundar ibland/../

Riskfaktorer Skyddsfaktorer Strukturell

nivå

Geografiskt läge Strukturomvandling Lokal nivå Offentlig sektor -

svagheter Tradition Marginalisering - Invandring - Sysselsättning - Bostadsbrist Föreningslivet

Offentliga sektorn – styrkor

Individuell nivå Låg social kontroll Tillgänglighet Hög social kontroll Tidig identifikation av kommun Tabell  1.    

21

Strukturomvandling är den andra riskfaktorn som identifierats vid intervjuerna. Som ovan nämndes har infrastruktur och kommunikation en central roll för droganvändandet i Nässjö genom att till exempel droger transporters enkelt och smidigt via järnvägen. Det som även nämns av samtliga informanter är betydelsen av internet. Tillgången till internet leder till obegränsad information och smidig handel. Alkoholen blir utbytt mot nätdroger på grund av enkelheten med handel via nätet. Tillgång till internet och obegränsad information har sannolikt lett till attitydförändringar avseende droger. Ett exempel på attitydförändring kan vara debatten om legalisering av cannabis. Internets påverkan i kombination med att man idag kan beställa allt mer nätdroger gör detta även att individer i större utsträckning väljer droger istället för alkohol.

/../det är en ny inköpsväg av narkotika/../ /../nätdroger är idag mer populärt än alkohol/../

/../drogerna är inte ute på gatan mer /../det sker mest i hemmet på grund av att man kan beställa det via internet/../

Något som stör ungdomars uppfattning om droger idag är debatten om legalisering av cannabis/../

Det är bara att åka över till Christiania i Danmark för att få en helt annan uppfattning/../

Idag kan viss typ av narkotika vara mycket billigare och mer lättillgängligt än vad alkohol är/../”

Ytterligare en strukturomvandling som framkommer vid intervjuerna är att Nässjö kommun har varit en industristad där man har kunnat få enklare jobb utan högre utbildning. Strukturomvandlingen har inneburit att flera industrier har lagts ned vilket har resulterat i en högre arbetslöshet och ekonomiska problem vilket gjort att drogbruk ökat bland arbetslösa.

Det finns en arbetarmentalitet/arbetarkultur i kommunen sedan gammalt/../ Det är lägre utbildningsnivå i Nässjö bland annat på grund av att det varit en industristad i många år.

/../vi kan se att individer har samma efternamn och tenderar i alkohol och drogbruk/../

/../arbetarmentaliteten gör att problemet går i led/../

/../individer som inte mår bra hittar narkotika /../ ju sämre man mår desto lättare är det att bli missbrukare/../

Den sista strukturomvandlingen har skett på arbetsmarknaden och har inneburit att nya verksamheter har etablerats i Nässjö kommun. En verksamhetsform som med framgång har etablerat sig på orten är bland annat behandlingshem för

drogberoende individer och flyktingförläggningar. Dessa etableringar har

inneburit flera nya arbetstillfällen men har också medfört att antalet individer med ett problematiskt förhållningssätt till droger ökat på grund av till exempel olika kulturer. Det kan bero på att i olika droger eller preparat eventuellt är lagaliga för bruk i andra länder.

/../de blir placerade på ett behandlingshem här och sedan blir de kvar/../ /../det är inte många som är födda eller uppväxta i Nässjö idag som blir placerade här/../

/../ och så finns det pengar att tjäna på olika boende som till exempel asylboende/../

/../fler missbrukare leder till fler beroende/../ och när dom fått hjälp var ska dom ta vägen då?

22

/../ vi har till exempel vissa etniska grupper som tuggar khat /../ istället så dricker de inte alkohol.

/../ polska läkare skriver till exempel ut recept på medicin till personer i Sverige/../

Strukturell nivå - Skyddsfaktorer

Det var svårt för informanterna att identifiera skyddsfaktorer på den strukturella nivån. Uppsatsens frågeställningar avser ett problem i en specifik kommun vilket gör att de strukturella faktorerna är utanför informanternas yrkesområde då de är verksamma i Nässjö kommun.

Lokal nivå

Nu kommer vi in på den lokala nivån och som ni kan se i tabellen identifierades här fem stycken olika skyddsfaktorer som presenteras nedan.

Riskfaktorer

Strukturomvandlingarna som nämndes under strukturella riskfaktorer ovan har fortlett till problem på den lokala nivån. Informanterna beskriver en kommun med stor marginalisering i form av bostadsbrist, arbetslöshet och invandring. Eftersom Nässjö gått från att vara en industristad till en tjänstemannastad resulterar detta i att individer inte lyckas etablera sig på marknaden och ett utanförskap växer fram.

/../ mottagandet av flyktingar leder till större arbetslöshet eftersom att det är svårt att ge nyanlända flyktingar arbete direkt då de inte kan språket. /../det finns väldigt många unga som inte går ut skolan eller får arbete. Dessa ungdomar fångas inte upp i tid och kommer då inte in i systemet. /../ det sker en frustration från de personer som inte får ett arbete och de söker sig då till likasinnade personer i samma situation och hamnar i ett utanförskap.

/../ den ökade invandringen och ungdomar som vill flytta hemifrån leder till att det inte finns bostäder till alla. Dessutom är det hyreslägenheter som efterfrågas för de flesta personerna inte har råd att köpa en lägenhet /../

Informanterna beskriver en kommun som har en tradition av alkohol och

drogbruk vilket grundar sig i att Nässjö varit en industristad som förknippas med främst alkohol men även drogbruk. Det har funnits en kultur i kommunen där man till exempel suttit i stadsparken och använt alkohol och droger vilket varit socialt accepterat. Dessa områden finns idag kvar och det upplevs som att man låter dessa områden vara och inte gör något åt det.

/../det finns en historik av missbruk i kommunen som grundar sig i en arbetarkultur som förknippades med missbruk/../

/../det kan upplevas som Christiania- liknande/../

/../en stor del av populationen som tenderar i missbruk, leder till att nästa generation tenderar att missbruka.

23

Den offentliga sektor som består av polis, socialtjänst samt skola arbetar aktivt med att förhindra de andra två tidigare definierade riskfaktorerna ovan. Den offentliga sektorn orkar dock inte med det arbete som förs på grund av en hög belastning. Mycket vikt läggs på att polisen har mest ansvar i kommunen. De fältassistenter som fanns på orten togs bort för några år sedan och en del närpoliser försvunnit. Det växer fram en bild av en kommun som inte kan

föregående riskfaktorer eftersom det finns där även mellan de olika intuitionerna i den offentliga sektorn.

/../det är ett polisiärt problem men polisen har för lite resurser/../ /../besparingar var tvungna att göras som då ledde till att dessa fältassistenter togs bort helt/../

/../det är för mycket administrativt arbete och mindre poliser i yttre tjänst/../

/../ det är många sjukskrivningar hos socialtjänsten på grund av den höga belastningen vilket leder till fler vikarier/../ detta leder i sin tur till att de personliga band som behövs mellan socialtjänst och individer inte byggs upp.

/../ samarbetsproblemet kan förklaras utifrån en tårta där alla har sina tårtbitar att arbeta med och de är så fokuserade på att lyckas i sin tårtbit att de inte ser till de andra tårtbitarna/../

Lokal nivå

Som kan utläsas av tabell 1 identifierades två stycken skyddsfaktorer på den lokala nivån, föreningsliv och styrkor i den offentlige sektorn.

Skyddsfaktorer

Trots de övergripande riskfaktorerna på lokal nivå som nämnts ovan framkommer det att den offentligen sektorn har resurser och arbetar aktivt med

drogproblematiken i Nässjö med exempelvis rådgivningsbyrå och

öppenvårdsenheter. Socialtjänsten arbetar aktivt med behandlingsassistenter både administrativt och ute på fältet. Polisen och skola har ett aktivt samarbete där det bland annat sker slumpmässiga drogtester på skolan. Polisen har så kallade gatulangningsgrupper som arbetar aktivt mot drogbrukare utomhus. Kommunen arbetar även aktivt med nattvandrare på nätter som är ute och har kontakt med invånarna.

/../ skolan har bland annat något som kallas för anti- drogpolicy/../ /../ Kurator och lärare har kontinuerlig kontakt med polisen för att identifiera de individer som de märker kan behöva stöd och hjälp/../

/../ vi har då så kallade gatulagningsgrupper som då agerar ute i fältet och

arbetar mot drogbrukare som rör sig utomhus. Detta är aktiva insatser som sker med jämna mellanrum och som då har fokus på att få tag i och identifiera personer som brukar.

/../ jag vet att vi jobbar aktivt med det här med nattvandring eftersom jag själv medverkat under många år.

/../det finns en rådgivningsbyrå i kommunen som både missbrukare, ungdomar, barn samt föräldrar kan vända sig till för hjälp och rådgivning. Där får man vara anonym och vi kan identifiera individer som trillat ner. /../ har vi bra kontakt med missbrukare skapas ett förtroende mellan oss och missbrukarna /../ vi kan sedan göra dessa före detta missbrukare till ambassadörer för vår verksamhet/../

24

/../ det finns en ungdomsenhet där ungdomar kommer efter en utredning har påbörjats/../ sen finns det öppenvårdsenheter för personer som redan är missbrukare med/../

En ytterligare skyddsfaktor på lokal nivå som identifieras av informanterna är det aktiva föreningsliv och kyrkoliv som Nässjö har. De berättar om en stor andel personer och ungdomar som är engagerade i föreningsverksamhet och

kyrkoverksamhet. Föreningslivet erbjuder sportklubbar och aktiviteter så som basket, innebandy, hästsport, hockey medan kyrkan har fokus på läxhjälp och rådgivning. Detta har en stor betydelse för kommunen eftersom det fångar upp ganska många ungdomar och ger ungdomar förebilder.

/../ Nässjö har ett blomstrande föreningsliv som är brett och engagerat/../ /../ det är inte bara sport det är så mycket mer och det handlar om tillhörighet/../

/../ vi ger ungdomar förebilder och stadgar i sin tillvaro för att komma på rätt spår /../

/../tillhörigheten i gruppen gör att ungdomarna känner sig trygga/../ /../ individer, framförallt ungdomar behöver en kärna där de känner en trygghet.

Individuell nivå

Nedan presenteras den sista nivån, individuell nivån. Som kan utläsas av tabell 1 identifieras det två riskfaktorer samt två skyddsfaktorer av informanterna. De två skyddsfaktorerna kan uppfattas som likvärdiga men valdes att separeras till två olika skyddsfaktorer då den sociala kontrollen syftar till individens skyddsfaktorer i närmiljö så som familj eller liknande och tidig identifikation syftar till individens missbruksidentifikation via den offentliga sektorn.

Riskfaktorer

Låg social kontroll är en stor riskfaktor för individen och även så i Nässjö. Det finns inte någon som har ”koll” på ungdomar i kommunen menar informanterna och heller inte en välvilja av att hjälpa individer som far illa. Vidare framkom det att i samband med att industrier lagts ner i Nässjö och många blivit arbetslösa har allt fler sökt sig till andra orter för arbete. Detta har resulterat i att föräldrar i Nässjö spenderar mer och mer tid utanför hemmet. På grund av detta får

ungdomarna vara allt mer självständiga från ung ålder och har få även mer frihet. Informanterna menar även att familjen är viktig på så sätt att kan finnas en

drogproblematik i familjen som går i led. Detta kan göra att även åsikter gentemot droger kan påverka individen.

/../riskfaktorn blir ju när dem blir av med en sociala kontroll från arbete, föreningsliv eller familj/../

/../ungdomar idag har fått ta efter vuxenvärlden mycket snabbare än vi fick göra/../

/../ sedan industrier lagts ner söker allt fler arbete i angränsande kommuner som typ Jönköping/../

/../ föräldrar har idag inte lika mycket tid som förr/../föräldrar har inte lika mycket kontroll/../

/../ fokusen bör ju ligga på hemmen men hur ska man få kontakt eller veta? /../ diskussioner hemma vid matbordet spelar roll/../

/../idag så görs det inte så kallad ”omvänd bevisifiering” där ungdomen måste bevisa att den talar sanning utan idag är det föräldrar som måste bevisa att ungdomen ljuger/../

25

/../ Ungdomen måste klara av skolan med godkända betyg för att sen söka vidare till gymnasiet. Det som inte klarar skolan hamnar ju i riskzonen och behöver då extra uppmärksamhet.

/../ missbruk grundar ju sig i brist på social kontroll/../

Bristen i det övervakande samhället och sociala kontrollen leder oss in på den andra riskfaktorn på individuell nivån, tillgänglighet. Som nämndes under riskfaktorer på den strukturella nivån har internet fått en stor genomslagskraft, varpå nästan alla individer idag har en mobiltelefon och tillgång till internet. Det nämndes även handling av droger på nätet som ett nytt sätt att smidigt få tag i droger. Informanterna menar att tillgängligheten genom internet gör att individer idag får mer information via nätet.

/../ idag är det ovanligt att inte äga en mobil/../ /../ individer är mer mobila idag än förr/../ /../ information är bara ett knapptryck bort /../

/../ beställa hem droger i någon annans namn är idag lättare än att få tag i alkohol/../

Detta gör även att deras uppfinningsrikedom ökar och de experimenterar med saker som är enkla att få tag på. Nedan följer ett lite längre citat om en sådan situation:

”/../man hittade en glödlampa så hade man skruvat bort den här hatten då där man skruvar fast glödlampan. Sen har man hällt i bikarbonat och ADHD- medicin. Så skruvar man på en petkork och gör ett hål. Sen värmer man då glödlampan och då får man någonting som man kan likna vid rökheroin/../Detta har man hittat hos en ungdom då, som var 14 år.”

Individuell nivå

Som kan utläsas i Tabell 1 identifierades två skyddsfaktorer på individuell nivå av informanterna som presenteras nedan.

Skyddsfaktorer

Den första skyddsfaktorn, hög social kontroll, menar informanterna utgår från hemmet och familjen. Genom hög social kontroll blir individen skyddad och får ett verktyg att skydda sig mot de riskfaktorer som kan komma att uppstå. Den sociala kontrollen speglar sig även mycket i skolan där informanterna menar att de flesta drogbrukare identifieras och det är då lärare som har den övergripande kontrollen och inte föräldrarna.

/../ det som är viktigast är ju situationen i hemmet/../

/../ förebilder och trygghet är ju så viktigt för det gör att individen /../ det är viktigt med förebilder och tidig kontakt för att kunna skapa stabilitet i utvecklingen för ungdomar/../

/../ genom skolan idag upptäcker vi individer som har drogproblem redan vid tidig ålder/../

Den andra skyddsfaktorn handlar om det övervakande samhället i Nässjö

kommun. Informanterna menar att det är viktigt att i samhället se till den enskilda individen och försöka vägleda dem till bättre val och framtidsutsikter.

Informanterna menar att det handlar om att tidigt identifiera drogbrukare redan tidigt, i barndomen. Därefter är det viktigt att försöka vägleda dessa individer på rätt spår.

26

Detta handlar även om att individen ska känna sig trygg i familjen, samhället och kunna veta att det finns ett skyddsnät att falla tillbaka på om något går fel. Detta skyddsnät finns i Nässjö genom exempelvis föräldraprogram och

trygghetsprogram med utbildningar där föräldrar kan vända sig om de upplever problembeteende hos sina ungdomar. Skolan har även samarbete med den offentlige sektorn där individer försöks identifieras tidigt via skolan.

/../en ungdom måste ha något som den brinner för, för att utveckla en trygghet och inte hamna ur spåret /../

/../ vi har ju trots allt ett samarbete men det skulle ju helt klart kunna bli bättre/../

Vi har ju en del föräldraprogram och så vidare, ja trygghetsprogram med /../ och så finns det behandlingsassistenter som aktivt arbetar med inriktning på drogbruk/../

/../ vi fångar upp en del ungdomar, men det är ju till största del de som faktiskt vill ha hjälp/../

DISKUSSION

I den här delen av uppsatsen kommer en diskussion gällande resultat och metoden att föras. I resultatdiskussion kommer risk- och skyddsfaktorer i Nässjö kommun på strukturell, lokal och individuell nivå att diskuterats med utgångspunkt i det som presenterades i inledningen så som normbrytande beteende, sociala band och kollektiv styrka/social desorganisation. Därefter kommer en diskussion föras om uppsatsen metodologiska val och genomförande.

Resultatdiskussion

Det framkommer av informanterna är att det sammanlagt identifierades sju stycken olika riskfaktorer samt fyra stycken skyddsfaktorer på de olika nivåerna i Nässjö. Många faktorer var relaterade till de intervjuades olika professioner och funktioner i Nässjö och därmed även deras perspektiv på situationen i kommunen. Många av dessa risk- och skyddsfaktorer överensstämmer i stora drag med den tidigare forskning som presenterats i inledningen. Exempel på riskfaktorer som identifieras på den lokala nivån: överbelastad offentlig sektor, tradition och marginalisering med invandring och arbetslöshet återfinner man i forskning kring risk- och skyddsfaktorer enligt Sundell och Forster (2005). Det framkommer även att Nässjö har en tradition av alkohol och drogmissbruk vilket kan relateras till de riskfaktorer som Andershed och Andershed (2005) menar finns inom familjen så som exempelvis bristfällig relationer med ungdomar eller frånvaro från föräldrar som informanterna menar är ett problem i Nässjö kommun. De riskfaktorer som identifierades på den individuella nivån är inte utmärkande för Nässjö kommun då dessa presenterades under den tidigare forskning en del av inledningen i uppsatsen (a.a.).

Resultatet visar att Nässjö kommun inte verkar sticka ut i ett drogbruksperspektiv förutom att de har en hög andel anmälda brott per 100 000 invånare. Som vi kan se i resultatet, beror detta på specialinsatser som polisen i Nässjö har haft där de aktivt i perioder valt att arbeta med narkotikabrukare i så kallade

gatulangningsgrupper. Det som även visar sig är en kommun med

samarbetsproblem. Samtliga nyckelinformanter pratade i intervjuerna om den segregering som sker inom kommunens olika intuitioner. En bild framkommer om Nässjö där institutioner förlitar sig på att andra institutioner gör arbetet istället för att intrigera och samarbeta.

27

Den kollektiva styrkan i kommunen anses därmed som låg på grund av att samarbetsproblemen. Den kollektiv styrkan avser enligt Sampson (2006)

samspelet mellan individ och miljö och social desorganisation syftar till bristen på organisation i ett område menar Sampson &Raudenbush (1999). Nässjö

kommuns ledning är således inte är stabil vilket gör att det skapas en social desorganisation i kommun och den kollektiva styrkan minskar. Detta påverkar individerna som är bosatta i kommunen negativt eftersom att normbrytande beteende, som då exempelvis samarbetsproblem i Nässjö kommun, har visat sig ge en kumulativ effekt i teorin om Broken Windows menar Lilly et al (2011) och Sundell och Forster (2005).

Eftersom att den kollektiva styrkan i Nässjö kommun upplevs som låg av

informanterna och den sociala desorganisationen hög används järnvägen som ett argument för en tradition av missbruk eftersom det upplevs av informanterna att man letar efter en orsak till den drogproblematik som kommunen har. Den kollektiva styrkan påverkas av att den sociala desorganisationen i kommunen genom den tradition som finns av alkohol och droger och att de sociala banden mellan familjer, grannar och vänner inte är en tillräcklig skyddsfaktor (Andershed och Andershed, 2005; Hirschi, 2002)

Det som är speciellt för Nässjö kommuns del, är riskfaktorer på den strukturella nivån. Den strukturella nivån är den nivån där den färdiga ordningen bestäms och den social struktur i samhället som individen ska bli delaktig av menar Månson (2014). Det finns ett visst förhållningssätt till denna struktur som en individ i samhället bör förhålla sig till genom att ständigt hålla sig uppdaterad och

utvecklas i takt med samhället förklarar Brante (2004). När en individ då väljer att avvika från denna struktur och färdiga ordning som samhället valt uppfattas det som ett normbrytande beteende enligt Andershed och Andershed (2005). Utvecklande av normbrytande beteende sker således om man som individ går utanför den ram samhället byggt upp åt oss (Brante, 2004; Månson, 2014; Andershed och Andershed, 2005).

Internet

Den strukturomvandling som informanterna nämner som en stor riskfaktor och orsak till drogproblematiken är internet. Internet har kommit in i nästan varje individs vardag och tillgången till information är idag en stor del av samhället. På grund av att internetfenomenet är något relativt nytt avser tidigare studier inte att diskutera eftersom internet inte varit aktuellt just vid den tidpunkten då

undersökningar gjorts. Det är således svårt att jämföra drogproblematiken idag med hur det var för 5 eller 10 år sedan och internet är även ett svårt fenomen att förhålla sig till.

Förekomsten av internet öppnar många nya vägar för bland annat narkotika och även i Nässjö kommun. Internet är ett globalt fenomen och förekomsten av ännu en strukturomvandling som både brante (2004) och Månson (2014) tar upp. Brante (2004) beskriver den strukturella nivån så som något man måste förhålla sig till det och hantera på bästa sätt. Det identifieras av nyckelinformanterna att kommunen har svårt att följa med i den nutida utvecklingen då den ständigt ökar. Eftersom internet idag blir mer och mer vanligt blir det möjligt för individer att bli påverkade genom öppna debatter och liknande så som exempelvis

cannabislegalisering. Som en informant påpekade är det svårt att som vuxen säga till ungdomar att inte bruka cannabis när de kan gå in och läsa om studier som är