Bred vägledning i grundskolan ur ett lärarperspektiv / Secondary school career counselling from a teacher perspective

Examensarbete

Bred vägledning i grundskolan

ur ett lärarperspektiv

Secondary school career counseling from a teacher perspective

Sanja Stojakovic

Fanny Svensson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 201X-06-02 Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Johan Cato

Sammanfattning

Skolverkets riktlinjer fastslår att lärare bör involveras i det breda och långsiktiga arbetet med vägledning i grundskolan. Skolinspektionens granskning från 2013 visar dock att i realiteten läggs ansvaret nästan uteslutande på studie- och yrkesvägledaren, involvering från resterande skolpersonal är sällsynt. Denna studie vill utöka kunskapen om lärares tankar kring studie- och yrkesvägledning. Hur ser lärare på sin egen roll i arbetet med bred vägledning? Hur ser de på samarbetet med studie- och yrkesvägledare? Vilka hinder och vilka förbättringsmöjligheter ser lärare i arbetet med bred vägledning?

Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med högstadielärare från olika skolor i Skåne. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av begreppet bred vägledning, Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Bergs Frirumsmodell. Resultatet visar att de undersökta skolorna saknar ett brett och långsiktigt vägledningsarbete samt att samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna är skralt. Lärarna är positivt inställda till vägledning men prioriterar andra arbetsuppgifter i första hand. De kan se positiva effekter i att förbättra den breda vägledningen och efterfrågar en strukturerad plan, dock anses ansvaret ligga hos ”någon annan”.

Förord

Vi vill börja med att tacka våra informanter för ett trevligt välkommande och att de tagit sig tid till att medverka i vår studie under en väldigt hektisk period, samt de individer som hjälpt till att få kontakt med informanterna. Vi vill även tacka vår handledare Johan Cato för all hjälp vi fått kring arbetet, allt från förbättringskommentarer till motivation. Denna tid tillsammans har varit som en berg- och dalbana men med ett enastående samarbete och vänskap tackar vi varandra. Ett extra tack vill vi även rikta till Helene Löfgren Larsson för den hon är, som funnits där för oss i vått och torrt.

Arbetsfördelning

Vi har genom dialog och diskussioner till största del genomfört vårt examensarbete tillsammans. Vi har båda bidragit med förslag på tidigare forskning, teorier samt metoder med relevans till problemområdet. På grund av tidsplanen har vi delvis författat olika delar i arbetet, dock korrekturläst varandras texter och skrivit ihop det slutliga materialet gemensamt. Resultat, analys och diskussionskapitlet har vi författat tillsammans då vi ansett att dialog och diskussion är av stor betydelse i arbetet med dessa kapitel. Vi har genomfört intervjuerna tillsammans, den ena har antecknat och ansvarat för den tekniska utrustningen medan den andra lett intervjun. Sammanfattningsvis anser vi oss båda vara ansvariga för de olika delarna av arbetet.

Innehållsförteckning

2.1 Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan ... 11

2.2 Ansvar och samarbete i grundskolan ... 13

2.3 Utvecklingsområde för lärare inom studie- och yrkesvägledning ... 14

2.4 Sammanfattning ... 15

3. Teori ... 16

3.1 Begrepp - snäv och bred vägledning ... 16

3.2 Careership ... 17

3.2.1 Fält och handlingshorisont ... 17

3.2.2 Aktörer och kapital ... 17

3.3 Begrepp - organisationsutveckling ... 18

3.5 Frirumsmodellen ... 18

3.6 Sammanfattning ... 19

4. Metod ... 21

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 21

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 22

4.3 Datainsamling ... 23

4.4 Validitet och reliabilitet ... 24

4.5 Analysmetod ... 25

4.6 Etiska ställningstaganden ... 25

5. Resultat ... 27

5.1 Lärarens roll i den breda vägledningen ... 27

5.1.2 Projekt ... 28

5.1.3 Arbetslivskunskap och PRAO ... 29

5.2 Samverkan med studie- och yrkesvägledaren ... 29

5.2.1 Studie- och yrkesvägledaren en ”outsider” ... 30

5.3 Utvecklingsmöjligheter ... 30

5.3.1 Ett ökat samarbete ... 30

5.3.2 Gå ner i åldrar ... 31

5.3.3 Ökad kontakt med omvärlden ... 32

5.3.4 Positiva effekter ... 33

5.3.5 Hinder ... 33

5.4 Sammanfattning ... 35

6. Analys ... 37

6.1 Hur ser lärare på sin egen roll i arbetet med bred vägledning? ... 37

6.2 Hur ser lärare på samarbetet med studie- och yrkesvägledare? ... 38

6.3 Vilka hinder och vilka förbättringsmöjligheter ser lärare i arbetet med den breda vägledningen? ... 39 6.4 Sammanfattning ... 41 7. Diskussion ... 42 7.1 Analysdiskussion ... 42 7.2 Metoddiskussion ... 43 7.3 Teoridiskussion ... 44

7.4 Förslag på fortsatt forskning ... 45

8. Referenslista ... 47

Bilaga: Intervjuguide ... 50

1. Inledning

Arbetslösheten för ungdomar är ett hett ämne i Sverige då ungdomsarbetslösheten, 16 till 24 år, är tre gånger högre än mellan 25 och 64 år. En viktig påverkansfaktor för den höga arbetslösheten är övergången från skola till arbetsmarknaden (Håkansson 2013, 24-27). Enligt Fransson och Lindh (2004, 5) står ungdomarna inför en svår uppgift i valet av framtidsbana och saknar kunskap i själva väljandet av utbildning och arbete.

En avgörande orsak till ungdomsarbetslösheten är avhopp från gymnasieskolan och det är av stor vikt för ungdomarna att ha en fullbordad gymnasieutbildning för att ha en chans till arbete (Skolvärden 2014). Gabriella Holm driver företaget Skolsamverkan och jobbar med att kvalitetsutveckla skolans studie- och yrkesvägledning. Hon menar att ett mål att minska arbetslösheten är att arbeta med utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen för att på så vis få fler elever behöriga till gymnasiet. Holm anser att studie- och yrkesvägledningen i grundskolan har en viktig roll (Skolvärden, 2014). Hon beskriver vidare hur ”… man säger att eleverna ska bygga upp sin valkompetens. Ungdomarna ska få hjälp med att göra mer medvetna och väl underbyggda val. Då minskar risken med avhopp, omval, felval” (Skolvärden, 2014). Holm (Skolvärden, 2014) tar även upp ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och nämner att ”… man ska komma ihåg att studie- och yrkesvägledningen nu är hela skolans ansvar” och ”… ska finnas med redan från årskurs ett och tanken är den ska löpa som en röd tråd genom hela skolgången” (Skolvärden, 2014). Med en kontinuerlig vägledning kan kostsamma omval, felval och avhopp minska vilket i sin tur leder till minskad ungdomsarbetslöshet (Skolvärden 2014).

Skolverket rekommenderar i sina allmänna råd (2013, 17-18) att skolan arbetar med en bred och långsiktig vägledning där skolledare, lärare samt studie- och yrkesvägledare gemensamt tar ansvar för arbetet med elevers vägledning.

I läroplanen för grundskolan (Lgr11) (Skolverket 2011, 11-12) står det att skolans mål för varje elev är att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, att ha inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och att ha kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Vidare beskrivs följande riktlinjer för alla som arbetar på skolan:

• verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och

• bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.

Läraren ska:

• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och

• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska:

• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och

• vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser (Skolverket 2011, 11-12).

Ett historiskt perspektiv inom den tidigare forskningen visar dock i både Henrysson (1994) och Lovéns (2000) doktorsavhandlingar att studie- och yrkesvägledningen är en separat del av skolverksamheten och ett större samarbete behövs mellan vägledaren och övrig personal, samt integrering av vägledningen i undervisningen. Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2013 (6-7) visar den färskaste informationen om kvaliteten av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. I granskningen återkommer problematiken att implementeringen av den breda studie- och yrkesvägledningen hittills inte fungerat som tänkt, då ansvaret för skolans vägledning oftast uteslutande lagts på vägledaren och att studie- och yrkesvägledningen har en låg prioritering på skolorna. Detta har även diskuterats väldigt mycket under vår studie- och yrkevägledarutbildning vilket gör oss tillräckligt nyfikna att vidare undersöka problemområdet.

1.1 Syfte

För en studie- och yrkesvägledare med grundskolan som arbetsplats utgör nästan alltid lärare den största delen av kollegorna. Som framtida vägledare är det därför av intresse att ta reda på lärarnas syn på vår yrkesroll och funktion i skolan samt vilka möjligheterna kan vara till ett starkare samarbete och involvering av lärare i det breda och långsiktiga arbetet med vägledning. Vårt syfte med studien är därför att få en djupare kunskap om lärares tankar om arbetet med studie- och yrkesvägledning i grundskolan.

1.1.1 Frågeställningar

Vi utgår från följande frågeställningar:

· Hur ser lärare på sin egen roll i arbetet med bred vägledning? · Hur ser lärare på samarbetet med studie- och yrkesvägledare?

· Vilka hinder och vilka förbättringsmöjligheter ser lärare i arbetet med den breda vägledningen?

1.2 Disposition

Kapitel 1, den inledande delen, har redovisats ovan. I kapitel 2 redogörs den tidigare forskningen inom studiens område. Kapitel 3 beskriver teoriförankringen. Här presenteras de teorier som kommer användas i analysen av resultatet. Sedan följer kapitel 4 där en redogörelse av metoden beskrivs, kapitlet är uppdelat i delarna metodval och metoddiskussion, urval av undersökningsenheter, datainsamling, analysmetod och slutligen etiska ställningstaganden. I kapitel 5 redovisas resultatet av undersökningen som är de delar av det empiriska materialet som är av relevans för syftet och frågeställningarna. Resultatet presenteras i olika teman. I kapitel 6 analyseras det empiriska materialet med hjälp av det teoretiska underlaget som presenterats tidigare i kapitel 3. Arbetet avslutas med kapitel 7 där en kritisk diskussion förs över arbetets

alla delar. Här jämförs även studiens slutsatser med tidigare forskningsresultat och förslag ges på vidare forskning inom området.

2. Tidigare forskning

Under denna rubrik presenteras tidigare relevant forskning med koppling till undersökningsområdet om hur lärarna ser på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Efter ett tematiskt upplägg presenteras först tidigare studier som belyser studie- och yrkesvägledningen inom skolsystemet. Därefter redovisas forskning som berör ansvar och samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare. Det sista temat tar upp forskning som visar hur vägledning integrerats i skolan. Två svenska studier presenteras: en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen samt Skolverkets rapport som visar resultat med koppling till undersökningsområdet. Detta forskningsområde och de forskningsfrågor som undersöks i arbetet kan ses som en påbyggnad och utveckling av den tidigare svenska forskningen. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av den tidigare forskningen.

2.1 Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan

Skolinspektionen har 2013 genomfört en granskning med huvudsyfte att undersöka kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. 34 skolor i Sverige har deltagit i undersökningen och tre frågeställningar stod till grund för granskningen:

• Ges alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning?

• Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar?

• Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt? (Skolinspektionen 2013, 6).

För att besvara frågorna har intervjuer genomförts med rektor, huvudmän, studie- och yrkesvägledare, lärare samt elever i årskurs 9 på skolorna. Enkätundersökning med

eleverna och huvudmännens planeringsdokument för studie- och yrkesvägledningen har även varit ett komplement för undersökningen (Skolinspektionen 2013, 6). Resultatet i granskningen visar att huvudmännen lämnar över allt ansvar för vägledningen till enbart studie- och yrkesvägledaren och en allmän låg prioritering för vägledningen genomsyrar skolorna. Resultatet visar även att planering, uppföljning och utveckling av vägledningen saknar ett strukturerat system. Konsekvenserna blir därför att vägledningen oftast tillämpas som enskilda insatser vid gymnasievalet och inte som en helhetsprocess som ska genomsyra eleverna under hela skoltiden. Övrig personal på skolorna deltar inte i vägledningsarbetet och granskningen visar att vägledningen inte är hela skolans ansvar utan den enskilde vägledarens (Skolinspektionen 2013, 6-7).

Christensen och Søgaard Larsen (2011, 7) belyser också vikten av studie- och yrkesvägledningen i skolsystemet i deras studie. De har studerat tidigare forskning om vägledning som visar vilka metoder och tillvägagångssätt som kan användas för att förbereda eleverna bättre inför val och framtiden. Forskningsfrågan som ställs i studien är följande:

What guidance methods/tools can be shown to contribute most to guidance and counseling in connection with the transition of young people from primary and lower secondary school to upper secondary education, the transition of young people from upper secondary education to higher education, and guidance and counseling for employed adults? (Christensen och Søgaard Larsen 2011, 7).

Resultatet i studien visar att det viktigaste är en variation av olika vägledningsmetoder och tillvägagångssätt för att uppnå den bästa vägledningen för elever så att de förbereds inför framtida val. Exempel på vägledningsmetoder och tillvägagångssätt är enskild vägledning med en kunnig vägledare, gruppvägledning, webbaserad information om utbildningar, praktikplatser, nätverkskontakter samt samarbete med andra institutioner. Vidare framkommer vikten av att studie- och yrkesvägledningen erbjuds tidigare i skolan samt att den bedrivs som en integrerad del av skolverksamheten och inte som en separat del av skolan. En helhetssyn över vägledningen bör finnas och viktiga rollmodeller för eleverna är vägledaren, lärarna och föräldrarna (Christensen och Søgaard Larsen 2011, 23-24).

2.2 Ansvar och samarbete i grundskolan

Enligt skollagen ansvarar rektorn för att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs i skolan. Enligt läroplanerna har rektorn också ett utpekat ansvar för att organisera studie- och yrkesvägledningen så att eleverna får information och vägledning inför sina framtida studie- och yrkesval (Skolverket 2013, 16-17).

Vidare står det i de allmänna råden från Skolverket om arbetet med studie- och yrkesvägledning: ”I propositionen understryks att skolledare, lärare och studie- och

yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för studie- och yrkesvägledningen, men delvis olika roller” (Skolverket 2013, 17).

Henrysson (1994, 12) har i sin studie undersökt hur elever och skolpersonal uppfattar syo-verksamheten och arbetslivsorientering på ett antal högstadieskolor. Redan år 1994 kom Henryssons studie fram till att syo-verksamheten, som är begreppet för studie- och yrkesvägledning, är knuten framför allt till vägledaren och ansvaret delas inte med den övriga skolpersonalen. Samtidigt visar resultatet att vägledarna, enstaka rektorer, kuratorerna samt eleverna anser att de inte får undervisning i arbetslivsorientering. Denna uppfattning delas inte av lärarna. För att förbättra arbetslivsundervisningen och för att få en mer fungerande syo-verksamhet anser vägledarna att ett samarbete med lärarna och skolledarna behöver utvecklas. Ett förslag som lyfts fram är att vägledarna bör vara med i planeringen och genomförandet av undervisning kring arbetslivet samt att de får en timme i veckan i årskurs 9 för att få in mer syo-verksamhet i klasserna istället för att avbryta lärarnas lektionstid (Henrysson 1994, 200-203).

Lovén (2000) har genomfört en undersökning utifrån elevens, vägledarens och samhällets perspektiv när det gäller vägledningssamtal i samband med gymnasievalet. Undersökningen fokuserar på hur eleverna upplever gymnasievalet utifrån samtalen med vägledarna. 20 vägledningssamtal och 26 intervjuer har genomförts och analyserats med elever i årskurs 9. En slutsats i undersökningen visar att studie- och yrkesvägledningen inte uppnår de läroplansmål som gäller för verksamheten. Lovén (2009, 258) anser att en åtgärd är att få in studie- och yrkesorientering i alla årskurser då det är ett ansvar för alla som arbetar på skolan. Vidare bör samarbetet mellan lärare och vägledare utvecklas så att eleverna tidigare förbereds för framtidsvalet. Samarbetet kan

enligt Lovén utföras i en utvecklingsgrupp med lärare och vägledare som tillsammans planerar hur de ska få in yrkesorientering och studievalet i undervisningen.

Clark och Amatea (2004) har koncentrerat sin studie till amerikanska lärare på motsvarande grundskole- och gymnasienivå och deras uppfattning och förväntningar av vad en vägledare kan bidra med i skolan. 23 lärare har intervjuats och resultatet visar på vikten av teamwork bland skolpersonalen samt en önskan om att vägledning utövas både i traditionella enskilda samtal men även i större grupper. Många lärare önskade vidare att vägledarna var mer synliga på skolorna och inte isolerade sig från resten av personalgruppen.

2.3 Utvecklingsområde för lärare inom studie- och

yrkesvägledning

Ett bra samarbete mellan lärare och vägledare bidrar till att vägledningen blir en naturlig del av undervisningen och hjälper eleverna till att få mer stöd i valprocessen inför framtida val. Detta leder i sin tur till att minska kostsamma avhopp och omval, vilket berör både individen och samhället. Därför anser Skolverket (2015) att satsning på studie- och yrkesvägledning bör göras och har i samarbete med Arbetsförmedlingen erbjudit en processutbildning, Skola - Arbetsliv i undervisningen, som vänder sig till lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolledare. Syftet med utbildningen är:

… att stärka eleverna att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier och arbete, att visa på vinsterna med att integrera studie- och yrkesvägledningen i undervisningen och hur skolan kan arbeta systematiskt och långsiktigt med detta,att deltagarna ökar sin kunskap om arbetsmarknaden samtatt skolan utvecklar kontakter med närsamhället (Skolverket, 2015).

Doikou och Diamandidous forsking från 2011 visar ett annat tillvägagångssätt för att få in lärarna i studie- och yrkesvägledningen. Grekiska lärare har fått delta i en vägledningsutbildning för att få in mer vägledning i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka lärarnas tankar kring resultatet av utbildningen och vad den nya kunskapen tillfört. Enligt lärarna har utbildningen gett dem ny kunskap och erfarenheter

av kommunikationsmetoder och vägledning vilket har bidragit till en bättre kommunikation mellan lärare och elever samt förståelse för elevernas uppfattningar och erfarenheter. Utbildningen har även bidragit till utveckling av lärarnas egen självuppfattning och till ett mer socialt och empatiskt förhållningssätt i klassrummet.

2.4 Sammanfattning

Ett återkommande resultat av den tidigare forskningen visar att studie- och yrkesvägledningen inte bedrivs så som de allmänna råden från Skolverket rekommenderar, där vägledningen bör vara hela skolans ansvar. Önskemål om samarbete mellan studie- och yrkesvägledaren och övrig personal samt att vägledningen integreras i hela skolans verksamhet har påvisats under ett längre tidsperspektiv. Skolinspektionens färska kvalitetsgranskning visar att ingen större utveckling inom området ännu har skett. Exempel på utvecklingsområden har varit svårt att hitta i den tidigare forskningen. I Grekland har lärarna fått gå en vägledningsutbildning för att integrera vägledningen i klassrummet som har gett en del resultat. Skolverket erbjuder en processutbildning för att integrera vägledning i skolverksamheten och stärka samarbetet mellan personalgrupperna. Vilket resultat processutbildningen gett har vi inte information om samt om hur läget generellt ser ut idag på de undersökta skolorna. Med den tidigare forskningen som grund hoppas vi med denna undersökning kunna tillföra ny kunskap inom området. Då lärarna har en viktig del i skolans dagliga verksamhet och utgör den största personalgruppen som arbetar direkt med eleverna kan deras tankar ha betydelse för forskning om utvecklingen av studie- och yrkesvägledning i skolan.

3. Teori

I detta kapitel går vi igenom de teoretiska begrepp och teorier som kommer användas i analysen av studiens resultat. Teoridelen börjar med en beskrivning av begreppen snäv och bred vägledning, med syfte att djupare förklara en viktig del av den teoretiska bakgrund som Skolverkets riktlinjer vilar på. För att förklara skolan och dess personals betydelse för skolelevers val kommer vi använda oss av Careershipteorin, en karriärvalsteori där vissa av teorins centrala begrepp beskrivs och används i analysen av resultatet. Som en inledning till nästa teoribeskrivning definieras begreppet organisationsutveckling, detta för att ge ett förtydligande av begreppets innebörd. Därefter förklaras Gunnar Bergs Frirumsmodellen, en teori inom organisationsutveckling som syftar till att förstå hur regler, lagar och skolkultur kan sätta gränser för handlingsutrymmet på svenska skolor. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

3.1 Begrepp - snäv och bred vägledning

För att eleven ska kunna göra medvetna och väl underbyggda val av framtida studier och yrken erbjuds studie- och yrkesvägledning i skolan. Studie- och yrkesvägledningen ska bedrivas som en process som genomsyrar undervisningen, vägledningssamtalen och informationsspridning. Med begreppet bred vägledning menas hela skolans arbete med vägledningen där all personal ska involveras. Genom att hela skolan arbetar med dessa delar bidrar det till att eleven får mer kunskap och färdigheter om utbildning och arbetsliv som i sin tur ska hjälpa eleven att göra framtida studie- och yrkesval (Skolverket 2014, 6). Den breda vägledningen kan till exempel innefatta arbetslivsundervisning, studiebesök, prao, information om utbildning, samt självkännedomsaktiviteter (Skolverket 2013, 11). Begreppet snäv vägledning utgörs av den enskilda studie- och yrkesvägledaren som erbjuder vägledningssamtal med eleven individuellt eller i grupp. I den snäva vägledningen utgår man från den enskilda elevens

behov och anpassar vägledningen på så sätt att eleven får det stöd som behövs för att kunna göra ett genomtänkt beslut i sitt framtidsval (Skolverket 2013, 11).

3.2 Careership

Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes har utvecklat Careershipteorin, en sociologisk teori som handlar om individers karriärbeslut. Teorin grundar sig delvis på Pierre Bourdieus teorier om socialt och kulturellt kapital. Bourdieus begrepp vidareutvecklas i Careershipteorin, som även lagt till egna begrepp. Teorins slutsats kan kortfattat beskrivas på så sätt att individer delvis påverkas av yttre faktorer och känslor samtidigt som de är rationella i sina val (Hodkinson, Sparkes 1997).

3.2.1 Fält och handlingshorisont

Begreppet fält är en grupp/institution där individer agerar och utför handlingar, det är även här som karriärbeslut fattas. Exempel på institutioner/grupper kan vara skola, familj, vänner eller arbetsplatser. I dessa olika fält existerar normer, regler, värderingar samt en ordning som styr handlingsmöjligheterna. Med andra ord kan det sägas att det inom fältet finns sociala positioner att rätta sig efter och strukturer som styr fältet. Individens handlingsmöjligheter finns inom handlingshorisonten, där olika alternativa vägar ses av individen som tänkbara och passande alternativ. En faktor som kan påverka handlingshorisonten kan till exempel, utifrån skolans fält, vara information och vägledning som ges av skolans personal inför elevers framtida karriär- och studieval. Detta vidgar individens handlingshorisont genom att synliggöra möjliga och attraktiva val. Handlingshorisonten påverkas dessutom av strukturer på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn (Hodkinson, Sparkes 1997, 35-36).

3.2.2 Aktörer och kapital

Begreppet aktörer är individer som integrerar i ett fält och rör sig tillsammans med andra aktörer inom fältet. Aktörer kan till exempel bestå av olika yrkesgrupper som finns i arbetsplatsfältet som för skolan kan vara rektorer, lärare, kuratorer samt studie-

och yrkesvägledare. Dessa aktörer har olika mycket resurskapital, vilket bestämmer maktbalansen inom fältet. Kapitalen kan bestå av ekonomiskt, symboliskt, kulturellt och socialt kapital som varje aktör har med sig in i fältet. Dessa kapital har olika mycket värden beroende på innehållet och ger olika mycket makt i fältet. Karriärbeslut fattas av en individ som befinner sig inom ett fält och karriärvalet påverkas av det samspel som finns mellan olika aktörer och deras kapital. Vissa val blir tänkbara för individen då det finns tillgängliga inom fältet eller påvisas med hjälp av aktörerna (Hodkinson, Sparkes 1997, 36-38).

3.3 Begrepp - organisationsutveckling

Begreppet organisationsutveckling kan beskrivas på flera sätt. Wendell French väljer att definiera begreppet på följande sätt:

Organisationsutveckling är en planlagd insats som omfattar hela organisationen; insatsen är styrd av ledningen för att öka organisationens effektivitet, genom planenlig intervention i organisationens processer och med hjälp av beteendevetenskaplig kunskap. (Abrahamsson och Andersen 2002, 229)

Målen för organisationsutveckling är vanligtvis att höja organisationens effektivitet, att få en ökad anpassning till marknaden, teknologier och samhällsutveckling samt att bättre nå organisationens mål. Organisationsutveckling kan gälla hela organisationen eller vissa specifika delar inom organisationen och har en särskild förändringsprocess som ska leda till bestämda mål (Abrahamsson och Andersen 2002, 229).

3.5 Frirumsmodellen

Gunnar Berg har sedan 1970-talet arbetat fram en teori för utvecklingsarbete inom den svenska skolan. Berg utgår från skolan som både en statlig och en samhällelig inrättning, varför skolans dagliga verksamhet måste ta hänsyn till uppdrag och

förväntningar både från staten samt det omgivande samhälle där skolan befinner sig (2003, 22-23). För att förstå skolans komplexitet har Berg tagit fram Frirumsmodellen. Enligt denna analysmodell finns två olika gränser för en skolas handlingsutrymme. Den yttre gränsen sätts av de officiella uppdrag som skolans huvudman ansvarar för att verkställa såväl som inofficiella uppdrag, till exempel förvaring av elever. Denna gräns är alltid densamma. Den inre gränsen sätts av ledningen av skolan, vilken kan variera beroende på den kultur som råder på en skola. Denna gräns kan se olika ut för olika skolor, men befinner sig alltid en bit innanför den yttre gränsen. Utrymmet mellan den inre och den yttre gränsen är ett outnyttjat handlingsutrymme, ett så kallat frirum. Ett utvecklingsarbete handlar, enligt Berg, alltid om att ta sig över den inre gränsen och ut i frirummet (2003, 27-31).

Följande tre grundfrågor har stor betydelse för utvecklingsarbetet enligt Berg: 1. Vad betingar de yttre gränserna och var går de egentligen?

2. Vad betingar de inre gränserna och var går dessa?

3. Vilket outnyttjat frirum föreligger och hur ska/kan detta frirum nyttjas? (2003, 49).

I denna studie kommer främst de senare två frågorna användas i analysen eftersom skolkultur samt möjligheter och hinder för utveckling av vägledningsarbete på skolorna har undersökts.

3.6 Sammanfattning

Begreppet snäv vägledning innefattar den enskilda elevens vägledning i form av vägledningssamtal, anpassat efter elevens behov. I bred vägledningen ingår all skolpersonals arbete kring vägledningen, såsom studiebesök, PRAO, information om utbildning. Begreppet bred vägledning är centralt i detta arbete och kommer användas vid koppling till resultatet i analysen.

Careershipteorin är en karriärvalsteori som handlar om att både inre och yttre faktorer påverkar individens karriärval. En yttre faktor kan vara skolan som beskrivs som fält enligt teorin där olika aktörer har olika mycket kapital och makt. Kapital är de resurser aktörerna innehar. I interaktion med individen påverkar aktörerna och fältet individens handlingshorisont, vilket är de val som individen ser som möjligt och attraktivt. De begrepp från Careershipteorin som vidare kommer användas i analysen är

aktör, fält, handlingshorisont samt kapital. Som inledning till nästa teori beskrivs begreppet organisationsutveckling, ett planlagt förändringsarbete som leder till bestämda mål för hela eller delar av organisationen.

I detta kapitel har begrepp samt centrala delar av teorierna redovisats, dessa kommer till användning i analysen av det empiriska materialet.

Teoridelen avslutas med Frirumsmodellen, som är en organisationsutvecklingsteori med skolan som fokus. Utveckling inom en organisation kan enligt teorin ske i upptäckten och utnyttjande av det friarummet som ligger mellan skolans yttre och inre gräns. Frirum, inre och yttre gräns är begreppen som används vidare i analysen.

4. Metod

I utförandet av studien behövs en metod för att få fram ny kunskap. Vi har valt att undersöka lärarnas tankar kring studie- och yrkesvägledningen i grundskolan genom kvalitativ metod. I detta kapitel redovisas i första hand tankar kring metodvalet och vilka för- och nackdelar som finns med valet. Därefter presenteras hur undersökningen genomförts genom att beskriva urval av undersökningsenheter, datainsamling och analysmetod. Slutligen presenteras de etiska ställningstaganden som använts i undersökningen.

4.1 Metodval och metoddiskussion

För att få fram ny kunskap och svar på frågor i ett undersökningsområde används kvantitativ eller kvalitativ metod som redskap (Larsen 2009, 17). Larsen (2009, 26-27) beskriver att med den kvalitativa metoden kan forskare få djupare svar av respondenterna och därför en bättre helhetsförståelse.

Då vi vill få en djupare inblick i och förståelse för informanternas tankar och upplevelser inom undersökningsområdet kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer utifrån kvalitativ metod. Vi anser därför att kvalitativ metod är mer ändamålsenlig med vår problemformulering och våra frågeställningar än den kvantitativa metoden.

Andra fördelar med kvalitativa metoder jämfört med kvantitativa metoder är enligt Larsen (2009, 26-27) att bortfallet av respondenter minskar då direktkontakt sker med respondenterna och följdfrågor kan ställas vid intervjutillfället så att misstolkningar inte skapas och för djupare svar samt förklaringar till svaren. Dessa fördelar anser vi passar vår undersökning eftersom vi söker få djupare förståelse av lärarnas tankar och upplevelser kring studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Vi vill även kunna säkerställa validiteten bättre vilket enligt Larsen görs (2009, 26-27) då följdfrågor ställs och respondenterna kan ge förklaringar till sina svar. En nackdel med kvalitativ metod

är att generaliseringar inte kan göras av empirin och behandlingen av data kan vara tidskrävande.

Vi kan hålla med Larsen (2009, 26-27) att insamling av material, transkriberingen samt bearbetningen av data i form av att hitta mönster och indelning av teman har varit ett väldigt tidskrävande arbete. Det vi även behöver ha i åtanke är att vår undersökning inte kan generaliseras men å andra sidan då det finns sparsamt av aktuell forskning inom ämnesvalet kan undersökningen bidra med något nytt inom området.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Vi har valt att intervjua sex stycken lärare på olika grundskolor i Skåne. Vi har inte tagit hänsyn till kön, ålder eller etnicitet då vi anser att det inte är relevant till problemformuleringen eller frågeställningarna i arbetet.

Vi har använt oss av kvoturval som metod för urvalet av undersökningsenheter. Kvoturval är en metod där man i förväg bestämmer sig för ett visst antal variabler, till exempel att man endast vill att informanterna ska vara män i åldern 30-50 år (Larsen 2009, 78). Vårt kvoturval som nämnts tidigare är lärare i grundskolor inom Skåne. Det geografiska valet har skett på grund av tidsaspekten och avståndet då vi inte velat röra oss för långt bort har vi valt att begränsa oss till Skåne. Detta har resulterat i sex kvalitativa intervjuer med sex grundskollärare på olika skolor i tre skånska orter.

Kontakten med informanterna har delvis skett via mail som därefter valts ut genom det slumpmässiga urvalet och delvis genom snöbollsmetoden. Slumpmässigt urval kan förklaras med att till exempel stoppa människor på vägen och ställer frågor (Larsen 2009, 78). För vår del har vi skickat ut en mailförfrågan slumpmässigt till olika grundskolor och de som svarat har vi valt att intervjua. Dessvärre svarade enbart två informanter vilket gjorde att vi även valde att använda oss av snöbollsmetoden på grund av tidsbrist. Snöbollsmetoden är en metod där man kontaktar en person som vidarebefordrar kontakt med andra som kan vara tänkbara för undersökningen (Larsen 2009, 78). Två av informanterna fick information och förfrågan om deltagande av en gemensam vän och valde att delta i undersökningen. Vidare hittade en av dessa informanter två informanter till genom hens kontaknätverk. Larsen (2009, 78) tar upp att data av slumpmässigt urval och snöbollsmetoden inte går att generaliseras då

informanterna kanske valt att delta på grund av ett speciellt intresse för problemområdet vilket i så fall kan skilja sig i svaren av informanter som inte är intresserade av området. Detta framkommer i så fall i svaren. Vi har därför valt att inte beskriva för mycket om undersökningen i mail-utskicket eller bifogat intervjuguiden utan mer tryckt på behovet av informanter och kort beskrivit att vi vill ha lärarnas tankar kring studie- och yrkesvägledning på grundskolan. Sedan har informanterna fått mer information vid intervjutillfället. De flesta informanter har svarat med att de mer vill vara med i intervjun för att hjälpa oss än för det starka intresset av problemområdet. Detta har även märkts i informanternas svar.

4.3 Datainsamling

Vi har valt att utföra strukturerade intervjuer som till viss del även är av ostrukturerad form. Vid strukturerad intervju används ett intervjuformulär med färdiga frågor som ställs till informanterna i samma ordningsföljd. En fördel med strukturerade intervjuer är att informationsmängden blir mindre och det är lättare att göra jämförelser mellan svaren då alla respondenter svarat på samma frågor. Vid ostrukturerade intervjuer får respondenterna prata mer fritt, intervjuaren använder sig av en intervjuguide i form av frågor eller stödord för att hålla sig inom ramen för det område som ska undersökas (Larsen 2009, 84). Ett alternativ för vår del var att ha en kombination av båda intervjuformerna eftersom vi ville både kunna göra jämförelser av svaren men även få djuphet i svaren genom att ställa följdfrågor vid behov. Intervjufrågorna har uppkommit genom problemformuleringen, syftet och frågeställningar samt av den tidigare forskningen där vi i skrivandet av frågorna valt att återkoppla till dessa delar och fundera kring vilka frågor som gynnar ut i att besvara frågeställningarna. En fråga vi har haft i åtanke vid formulering av intervjuguiden; ”vilka frågor behöver ställas för att kunna besvara syftet och våra frågeställningar”?

Intervjuerna utfördes på respektive skola och genomfördes under en vecka, cirka två veckor efter att mailförfrågningarna kommit ut. Intervjuerna tog ungefär 30 min att genomföra.

4.4 Validitet och reliabilitet

Validiteten höjs i kvalitativ metod då följdfrågor kan ställas och respondenterna kan ge förklaringar till sina svar (Larsen 2009, 26-27). Genom valet av kvalitativ metod har vi kunnat höja vår validitet i undersökningen. Vidare tar Larsen (2009, 80-81) även upp att validiteten kan säkerställas eftersom den kvalitativa metoden är en flexibel process och frågorna kan ändras i efterhand. Vi har förberett frågor till undersökningen utifrån syftet, frågeställningarna och tidigare forskning. Under intervjutillfällena har vi ställt följdfrågor för att få mer djup i svaren och bättre förståelse. Vid transkriberingen har vi återigen tittat noga på vilka delar av intervjusvaren som besvarar frågeställningarna och valt ut enbart det som är av relevans. Intervjupersonerna kan ha svårt att vara sanningsenliga i en kvalitativ studie, eftersom de kanske hellre svarar på det som förväntas av dem än att ge ärliga svar (Larsen 2009, 27). För att öka validiteten med så ärliga svar som möjligt har vi valt att inte i förväg ge ut intervjufrågorna och att inte heller beskriva för mycket av vår undersökning. Detta gör att informanterna inte hinner fundera ut svar som kan anpassas utifrån våra förväntningar utan svarar mer spontant och ärligt direkt efter frågan ställts.

Med reliabilitet menas i undersökningen exakthet och att det finns tillförlitlighet. En annan forskare ska kunna göra samma undersökning och få ut samma resultat. Hög reliabilitet kan därför vara svår att erhålla vid kvalitativ metod (Larsen 2009, 80-81). Vidare menar Larsen (2009, 80-81) att intervjueffekten kan påverka reliabiliteten då informanter kan svara olika beroende vilken person som leder intervjun. Med detta i åtanke har vi valt att en och samma person håller i intervjun för att försöka ha samma förhållningssätt till alla informanterna och på så vis minskar detta förhoppningsvis att deltagarnas svar påverkas. Noggrannhet och exakthet vid behandling av data höjer reliabiliteten (Larsen 2009, 81). Vi har varit noggranna vid insamlingen av data genom att ha två inspelningsapparater för att få bästa ljudeffekten. Transkriberingen har skett direkt efter intervjun då minnet varit färskt. Vi har även deltagit båda två vid alla intervjuer. I resultat- och analysdelarna har vi behandlat data av intervjuerna på ett noggrant sätt och valt ut de delar som är av relevans för undersökningen. Vi får ändå ha i åtanke även om vi försökt höja reliabiliteten en aning att reliabiliteten accepteras vara lite lägre vid en kvalitativ undersökning (Larsen 2009, 81).

4.5 Analysmetod

Vi har transkriberat intervjuerna från ljudinspelningarna noggrant och renskrivit de anteckningar som genomfördes under intervjuerna. Vid bearbetning av intervjuerna använde vi oss av datareduktion. Metoden går ut på att man tar bort intervjumaterial som inte är relevant för syftet och frågeställningarna. (Larsen 2009, 98). Vi har därefter använt oss av innehållsanalys vid bearbetningen av det empiriska materialet då vi vill hitta både likheter och olikheter i intervjuerna. Innehållsanalysen är enligt Larsen (2009, 101-102) det analyssätt som används mest och syftet med denna analysmetod är att hitta mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader. Vi har transkriberat materialet till texter som vi sedan kodat och fört in i olika teman utifrån gemensamma drag i svaren. Teman vi fått fram av materialet är uppdelat i följande rubriker: Lärarens roll i den breda vägledningen, Samverkan med studie- och yrkesvägledaren samt Utvecklingsmöjligheter. Dessa teman kommer stå som grund i redovisningen av resultatkapitlet. De mönster vi hittat i granskningen av materialet kommer vidare användas i analysen där valda teorier utvärderas mot materialet.

För att kunna dra slutsatser i arbetet används två angreppsätt som benämns induktion och deduktion. Empiri är grunden i induktionen och logik i deduktion. Hypotetiskt-deduktion är en kombination av de båda (Thurén 2007, 22). Det induktiva angreppssättet syftar inte till att testa teoriers hållbarhet genom hypotestestning utan angreppssättet ska leda till en helhetsförståelse av ämnet. Det hypotetiskt-deduktiva angreppsättet däremot syftar till att testa hållbarheten i teorin genom hypotestestning (Larsen 2009, 22-23).

Då vi vill ha en helhetsförståelse för vårt problemområde och då vi använder empirin som grund drar vi slutsatser utifrån det induktiva angreppssättet.

4.6 Etiska ställningstaganden

I undersökningen har etiska ställningstaganden tillämpats utifrån Vetenskapsrådets fyra etiska huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2013, 6). Informationskravet handlar om att … “forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella

forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet 2013, 7). När det gäller informationskravet har informanterna före intervjutillfället fått ta del av arbetets syfte samt informerats om deras rätt att medverka och möjligheten att när som helst avbryta sitt deltagande. Samtyckekravet betonar att … “deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet 2013, 9). Våra informanter har fått information om att de själva beslutar över sin medverkan. Anonymitet ingår i konfidentialitetskravet och förklaras med att …”uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet 2013, 12). När det gäller frågan om konfidentialitet har informanterna i början av varje intervju försäkrats om att deras anonymitet kommer bevaras i det färdiga arbetet. I det sista kravet, nyttjandekravet, som handlar om att … “uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål” (Vetenskapsrådet 2013, 14). Informanterna har blivit underrättade om på vilket sätt materialet kommer användas och att användningen av materialet kommer ske endast i arbetet. Dessa fyra huvudkraven sammanfattar det grundläggande individskyddskravet (Vetenskapsrådet 2013, 6).

5. Resultat

I detta kapitel presenteras de för studien relevanta delarna som framkom av intervjuerna. Resultatet av intervjuerna presenteras i tre olika teman. Det första temat, ”Lärarens roll i den breda vägledningen”, redogör för lärarnas tankar om sitt eget arbete och deltagande i grundskolans studie- och yrkesvägledning. Den andra delen, ”Samverkan med studie- och yrkesvägledaren”, fokuserar på hur lärarna ser på studie- och yrkesvägledarnas roll på skolan, samt på samarbetet dem emellan. Den sista delen, ”Utvecklingsmöjligheter”, redogör för informanternas tankar om hur de anser att studie- och yrkesvägledningen på deras skola kan utvecklas samt vilka positiva effekter detta kan ge och vilka hinder som behöver övervinnas. De totalt sex informanterna benämns som “Lärare 1”, “Lärare 2”, “Lärare 3” och så vidare. I några av citaten har enstaka ord lagts till inom parentes, detta för att förtydliga vad informanterna syftar på men som inte sägs rakt ut. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

5.1 Lärarens roll i den breda vägledningen

5.1.1 Mentorskap

Samtliga lärare som intervjuades var mentor åt varsin högstadieklass. Det nämndes ofta att i mentorsarbetet ingick samtal med mentorseleverna om framtid, gymnasie- och yrkesval samt betyg. Dessa samtal kunde ske under utvecklingssamtal, ibland med elevernas föräldrar närvarande. De skedde även i mer inofficiella sammanhang, såsom under lektionstid eller under raster, i korridorer eller i matsalen. En informant säger såhär:

Jag som mentor har ju sådana samtal när det är aktuellt också. Både inofficiellt, i matsal, och på mentorstid. Under hösten, när de ska välja till våren, så har jag ju alltid på utvecklingssamtalen att ”Vad funderar ni på? Vad tänker du på?”

Många av informanterna menade att framtidssamtal med mentorseleverna skedde löpande under hela högstadiet och blev en naturlig del av relationen med eleverna. En informant beskriver sina framtidssamtal:

… alltså i utvecklingssamtalen har man ju hela tiden ett löpande samtal med dem: Vad ska studierna leda till och vad ska skolgången leda till? (…) Ju tidigare man är ute och börjar prata om det ju bättre är det. Så att de kan förbereda sig. (Lärare 4)

5.1.2 Projekt

Några av informanterna tog upp olika typer av tidsbegränsade samarbeten som genomfördes i skolan, ofta med fokus på framtid och arbetsliv. Dessa samarbeten benämns här som ”projekt”, detta var också det ord som vanligen användes av informanterna. Här beskrivs ett sådant samarbete:

Dom har haft ett stort projekt. Men jag är matte- och NO-lärare så jag har inte varit involverad i det, måste jag erkänna. Men svenska- och SO-lärare har samarbetat och har haft ett stort projekt och pratat mycket om sig själv, om mina (elevernas) känslor och om mina tankar framåt. (Lärare 1)

En informant berättar om en temadag där skolan bjuder in representanter från arbetslivet:

Vi har ett samarbete där vi bjuder in olika representanter från olika yrken. Vi har sådana här temaveckor, eller temavecka ska jag säga, det brukar vara en dag. Och då bjuder man in en advokat, en sjuksköterska och så vidare. En sjuksköterska… Ja, lite olika representanter. Och så får eleverna gå runt i grupp och intervjua de här personerna om deras arbete. Ja, vad man gör, hur det funkar under en dag (Lärare 3).

En annan informant berättar om ett pågående projekt där företag bjuds in till skolan för att så småningom ta fram en mattebok med lokal förankring:

Nu har vi det här projektet… (...)Vi hade de (företagen) här förra veckan. Då var de här från de sex företagen. Så de höll i 20-minuters mattegrupper. Och vi visade mattens betydelse ute i verksamheter. (...) Förhoppningsvis, om jag tolkat detta rätt, så ska det här skapa en mattebok. Alltså inte bara att de är ute, utan… så blir det en mattebok i varje kommun som är med. Så förhoppningsvis är det något som fortsätter. (Lärare 4)

5.1.3 Arbetslivskunskap och PRAO

Flera av lärarna nämner PRAO som en av delarna där de själva är involverade i skolans studie- och yrkesvägledning. PRAO-veckorna beskrivs som viktiga och många önskar att de var fler. En av i informanterna uttrycker behovet av PRAO:

Men vi vill ha PRAO. Vi har flyttat den till årskurs 8, men de eleverna där är lite besvikna för de vill gärna ha PRAO i nian också. Så de är väldigt besvikna, majoriteten tycker att det är positivt. (Lärare 3)

De av lärarna som undervisar i samhällskunskap pratar om arbetslivskunskap som en del av den vägledning lärarna utför. Elevernas PRAO-veckor ingår i denna del av kursen och både inför och efter PRAO:en fokuseras på arbetsmarknaden samt vad det kan innebära att ha ett jobb:

För mina elever så är det ju PRAO och gymnasievalet, kan man säga. Arbetsliv och val, så att säga, vilken inriktning efter intresse och betyg. Det har vi ju i arbetsmarknad …. så har vi arbetsliv. Och det är ju i samband med PRAO:en

(Lärare 3).

5.2 Samverkan med studie- och yrkesvägledaren

Generellt beskriver informanterna samarbetet med studie- och yrkesvägledaren på skolan som bra eller mycket bra. En informant berättar dock att hen varken träffat eller märkt av skolans studie- och yrkesvägledare, trots att informanten arbetat på skolan i ett år, och hen anser detta vara negativt. De övriga informanterna, som upplever samarbetet som bra, har svårt att definiera exakt vad med samarbetena som är positivt. Det visar sig att de flesta informanterna inte har ett kontinuerligt samarbete med skolans studie- och yrkesvägledare. Kontakt med vägledaren sker endast vid enstaka tillfällen, såsom vid specifika projekt och vid PRAO-perioder. De informanter som har det mest utvecklade samarbetet med studie- och yrkesvägledaren har det i sin roll som samhällskunskapslärare. En informant säger:

Nämen vi har ett tätt samarbete. Alltså, vi gjorde detta … inte i år utan förra året så hade vi med bibliotekarien, studie- och yrkesvägledaren och så vi SO-lärare gjorde tillsammans ett planeringsarbete där vi la upp vilka lektioner som studie- och yrkesvägledaren skulle ha och bibliotekarien och så jag då. Så det var ett

övergripande samarbete mellan studie- och yrkesvägledaren, samhällskunskap och informationssökning. (Lärare 3)

5.2.1 Studie- och yrkesvägledaren en ”outsider”

I flera av intervjuerna framkommer att studie- och yrkesvägledaren ofta är lite av en ”outsider” bland personalen på skolan. Vägledaren är ensam i sin yrkesroll, ingår inte i arbetslag och är inte alltid på skolan i fråga alla dagar i veckan. En av informanterna uttrycker det såhär:

Nej, han är lite utanför. Eftersom han är här bara två dagar varannan vecka och tre dagar varannan vecka. Så han är liksom inte med… (Lärare 4)

När vägledarna samarbetar med lärarna är det ofta vägledarna som själva tar initiativet och kontakten. Detta sker till exempel när vägledarna vill komma ut i klasser och undervisa samt när till exempel PRAO eller gymnasiemässor närmar sig. Något sammanhängande planlagt samarbete mellan vägledare och lärare verkar inte finnas på någon av skolorna.

5.3 Utvecklingsmöjligheter

Informanterna är överlag positivt inställda till införandet av en bredare vägledning i grundskolan. Flera informanter menar att deras skola redan kommit en bit på vägen och tar upp exempel på olika projekt och samarbeten som genomförts på respektive skola de senaste åren.

5.3.1 Ett ökat samarbete

Även om flera av informanterna påpekar att det redan finns ett samarbete så är ett förslag till utveckling av den breda vägledningen ett ökat samarbete mellan all personal på skolan. Denna synpunkt är återkommande hos de flesta informanterna:

Bättre samarbete med SYV, bättre samarbete gör att vägledningen hade blivit tydligare för eleverna (Lärare 1).

Jag tycker att man ska jobba mycket med det… att studie- och yrkesvägledaren ska finnas på plats och att det finnas ett samarbete och ett tematiskt arbete, att lärarna involverar sig (Lärare 2).

Det är ju viktigt att man har ett helhetsgrepp på det. Alltså att rektorn är involverad, vi lärare och studie- och yrkesvägledaren. Så att det är övergripande (Lärare 3).

Några av informanterna efterlyser en tydlig plan för hur den enskilda skolan ska arbeta med bred vägledning. En av informanterna föreslår även införandet av en specifik arbetsgrupp på skolan, med uppgiften att utveckla hela skolans breda vägledning:

... då måste man skapa en grupp som jobbar med och brinner för det… som introducerar hur vi ska jobba med det och ha en plan framöver. För jag tror inte… man kan ju inte hoppa på som enskild lärare. (...) Om man vill göra det lite mer lyckat så tror jag att det behövs struktureras upp en grupp som jobbar med det, och sen därefter får alla vara med (Lärare 2).

5.3.2 Gå ner i åldrar

Fem av de sex informanterna berättar att de gärna ser att elevernas studie- och yrkesvägledning påbörjas så långt ner i ålder som möjligt för att bättre förberedas inför gymnasie- och yrkesval i framtiden. En informants kommentar sammanfattar väl vad de övriga tar upp:

Ju tidigare man är ute och börjar prata om det, desto bättre är det. Så att de kan förbereda sig. (...) Det är bra att förankra det tidigt. Inte spara det till nian, utan väcka de här frågorna tidigare (Lärare 3).

Två av informanterna menar att det på deras skolor redan nu pratas om framtid och yrkesval med eleverna tidigare än förut, men att det kan utvecklas ännu mer. Många av informanterna påpekar att det är alldeles för sent att sätta igång vägledningsarbetet med eleverna i nian, det behövs påbörjas tidigare för att till exempel ge eleverna motivation och bättre förstå målet med skolgången. En informant uttrycker sina tankar såhär:

I nian pratar man om givetvis om framtiden och kanske sista (terminen) i åttan, Men man kanske skulle börja tidigare, redan i sexan, att prata framtid. (...) Eleven är oftast här och nu, och det mål vi sätter nu, men man skulle fört in det tidigare och ha en diskussion kring det kontinuerligt och mata in det hela tiden. (Lärare 1)

Även en annan informant föreslår ett liknande kontinuerligt arbete genom hela högstadiet:

Hade vi börjat i sexan hade vi kunnat ha en liten trappa: I sexan gör vi detta inom studie- och yrkesvägledning och i åttan gör vi detta. (...) Det ska finnas en liten trappa som man går efter. (Lärare 2)

5.3.3 Ökad kontakt med omvärlden

Flera informanter säger att de vill utöka kontakten mellan skola och omvärld, främst med olika företag, för att elever ska få en tidigare och djupare kontakt med, samt bild av, arbetslivet. En informant säger:

Jag tycker det är så viktigt att eleverna får liksom andra bilder, och inte bara från skolan, så tycker jag egentligen att det viktigt. Jag skulle vilja ha mycket mer att man kunde göra kanske studiebesök ….. studiebesök på olika sorters arbetsplatser

(Lärare 5).

Flera informanter föreslår att studie- och yrkesvägledaren skulle kunna vara mer behjälplig med att etablera kontakt och hålla kontakt med företag samt planera inför till exempel PRAO-perioder och studiebesök. En informant föreslår:

Man skulle ha mer kontakt kanske med olika företag. Man hade liksom haft en annan… det känns som att vi inte har det. Och det är väl bara att vi i så fall måste… att någon måste ta tag i det. (...) Jag tror det behövs någon som tar tag i det, för annars tror jag inte det blir att man gör det. (Lärare 5)

På frågan om hur arbetet med bred vägledning skulle kunna utvecklas svarar en lärare:

Ja, det är studiebesök i så fall, på olika arbetsplatser. Det hade vi ju kanske mer för 10 år sen. (Lärare 3)

En av informanterna efterfrågar fler PRAO-perioder under högstadiet. Hen upplever att PRAO tas bort helt på andra skolor och skulle hellre se en utveckling i motsatt riktning:

… kunna ha PRAO framförallt då. Det är inte självklart att man kommer få ha det, utan det är ju någonting som … det har vi ju stridit för. (Lärare 3)

5.3.4 Positiva effekter

Informanterna ser flera positiva möjliga effekter av att en bredare vägledning utvecklas på skolorna. En informant menar till exempel att eleverna kan få en bredare bild av vilka alternativ och möjligheter som finns efter högstadiet:

Det finns så många yrken idag som man inte vet existerar ens. Då är det viktigare för eleverna att få en bredare tanke om vad som finns att välja på, så att det inte blir såna där fasta grejer: “Min pappa är lärare, då blir jag lärare. Min mamma är tandläkare, då blir jag tandläkare…” (Lärare 1)

Två av informanterna tar upp att eleverna med hjälp av en bred vägledning kan göra ett säkrare gymnasieval och på så sätt minska omval och avhopp i gymnasiet. En av dem uttrycker sig såhär:

Förhoppningsvis (leder det till) ungdomar som känner sig lite trygga, så de vet vad de ska göra så att jag inte kommer till gymnasiet och vill göra omval hela tiden. (Lärare 2)

Informanterna tar vidare upp att en bred vägledning kan hjälpa eleverna lära känna sig själva bättre och förstå sina styrkor, vilket i sin tur kan leda till en ökad självkänsla. Slutligen pratar flera informanter om ökad motivation i skolan samt bättre betyg som en positiv effekt av bred vägledning. En informant säger:

Det ger ju hela inlärningsprocessen bättre kvalitet. För det handlar ju om vad jag själv vill och om jag själv vill och är motiverad, så lär jag mig mer. Och det är jätteviktigt. (Lärare 1)

5.3.5 Hinder

Informanterna ser flera hinder som står i vägen för utveckling av den breda vägledningen på skolorna. Det hinder som nämns mest är tid, eller rättare sagt bristen på

tid. En informant berättar att hen upplever en allt större brist på tid till sådant som inte är undervisning eller betygsättning:

Det största hindret är ju oftast tid. (...) Oftast är det brist på tid och att dom (lärarna) inte hinner med och att det blir en sak till vi ska göra. (Lärare 2)

En annan informant pratar om bristen av tid för personalen på hela skolan att ta sig an större projekt eftersom kringsysslor, som planering och administration, tar mycket tid:

För där har vi egentligen pengarna som vi inte alltid har utnyttjat kanske, för det handlar om tiden, att få ihop och arrangera det. För det tar ju lite tid, allt man ska arrangera som inte bara handlar om lektioner. Så att det tar ju lite tid och kraft. Om man ska ha kontakt med olika, kanske, företag, olika verksamheter och sådant så tar det väl ännu mer tid. Och det är väl det det är brist på mest. Jag tror inte det är intresset utan mest tid. (Lärare 5)

En tredje informant menar att studie- och yrkesvägledning kan hamna sist i prioritet när andra uppgifter upplevs som viktigare av lärare:

Ja, det är ju den omfattande läroplanen med allt som ska gås igenom (…) Visst, det står ju i de allmänna övergripande sakerna att vi ska. Men sen när tiden börjar bli knapp, då går man över till den där punktlistan där det står vad man måste. Och då står det ju inte med där. (Lärare 6)

Som tidigare nämnts ville flera av informanterna se ett större samarbete mellan skola och arbetsliv. En informant upplever att företag är skeptiska till sådana samarbeten då de har ett pressat tidsschema som gör det svårt att hinna besök på skolan:

Men det är svårt att få de företagen också för de har inte tid. Alla organisationer är slimmade. Ska de ut då i varje grupp… det tar ju 4-5 arbetstimmar. Sen ska de förbereda materialet. Så det är lite… det är synd. (Lärare 4)

En annan informant upplever svårigheter att få företag att ta emot elever på studiebesök, och föreslår att studie- och yrkesvägledaren skulle kunna hjälpa till mer:

Jag vet ju att det är jättesvårt att få arbetsplatser att medverka i detta. Men det är ju något som jag känner att vi gör mycket mindre nu kanske, studiebesök på olika sorters arbetsplatser, än vi gjorde förr. Sen vad det beror på… om det är att det har varit mer motstånd ibland från arbetsplatserna att ta emot. Tidsbristen, som gör att man då inte tar sig tid att ta tag i det i tid. Och där skulle man kanske vilja mer, om

det hade gått att utveckla, att man kunde använda studie- och yrkesvägledaren. Att hon hade kunnat fixa. (Lärare 5)

En informant tar upp tuffare juridiska krav vid till exempel PRAO och studiebesök som ett nytt hinder för lärare, bland annat i arbetet med vägledning. Hen menar att kraven innebär tidskrävande pappersarbete:

Det har ju med försäkringen att göra. Det är mycket mer juridik. Det juridiska kan sätta upp sina hinder, med försäkringar och juridik, vad som gäller på arbetsplatserna och allt sådant. (...) Det är helt otroligt. Bara att åka på skolresa, det är riskanalyser och så vidare. (Lärare 3)

5.4 Sammanfattning

Informanterna ser lärarnas deltagande i skolans studie- och yrkesvägledning framförallt i rollen som mentor, där utvecklingssamtal och andra inofficiella samtal med elevernas om deras framtid ingår. Lärare är också involverade i olika projekt som fokuserar på framtid och arbetsliv. Samhällskunskapslärare deltar i ett sorts vägledningsarbete under arbetslivskunskapslektioner och i samband med PRAO-perioder.

Samarbetet mellan lärarna och skolans studie- och yrkesvägledare upplevs av nästan alla informanter som positivt, om än oftast underutvecklat. Studie- och yrkesvägledaren är oftast den som kontaktar lärarna, istället för tvärtom, och då framförallt i samband med informationspass om till exempel gymnasieval och PRAO. I övrigt är kontakten mellan vägledare och lärare på skolorna knaper, vägledarna är ofta lite av en “outsider” på skolan.

Informanterna är överlag positiva till att utöka arbetet med den breda vägledningen på sina respektive skolor. Förslag på hur arbetet ska utökas är ett starkare och mer organiserat samarbete bland personalen, en dedikerad arbetsgrupp som utvecklar vägledningen, ökad kontakt mellan skola och arbetsliv genom till exempel mer PRAO och fler studiebesök samt slutligen att påbörja elevernas vägledning längre ner i åldrarna. Bland positiva effekter av en bred vägledning ser lärarna en ökad självkännedom och självkänsla hos eleverna, bättre motivation och ett mer genomtänkt och “säkert” yrkesval i framtiden. Det största hindret för den breda vägledningen är, enligt informanterna, tidsbrist och en låg prioritering för vägledning jämfört med andra

arbetsuppgifter. Vid ett utökat samarbete med omvärlden ser informanterna praktiska svårigheter såsom tuffare juridiska krav, tidskrävande planering och ett visst motstånd från arbetslivet att samarbeta med skolorna.

6. Analys

I detta kapitel analyseras informanternas upplevelser av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Vi börjar kapitlet med hur lärarna ser på sin egen roll i vägledningen, här kopplas begreppet bred vägledning in och analyseras i sammanhanget. Därefter analyseras synen på lärarnas samarbete med studie- och yrkesvägledaren genom koppling till Hodkinson och Sparkes Careershipteori för att förklara hur samarbetet fungerar. Gunnar Bergs Frirumsmodell används som analysverktyg för att förstå vilka gränser och outnyttjade möjligheter som finns i informanternas arbetsmiljö. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

6.1 Hur ser lärare på sin egen roll i arbetet med bred

vägledning?

Med begreppet bred vägledning menas ett vägledningsarbete som ska genomsyra hela skolans verksamhet, där all personal på skolan ansvarar för sitt eget deltagande. I den breda vägledningen kan till exempel arbetslivsundervisning, studiebesök, PRAO, information om utbildning, självkännedomsaktiviteter ingå. Bred vägledning innebär en helhetssyn över vägledningen som hela skolans ansvar (Skolverket 2014, 6).

Flera av lärarna nämner att de arbetar med bred vägledning när de undervisar i arbetslivskunskap, i samband med PRAO-perioden samt under tillfälliga projekt där även andra yrkesgrupper ingår. Dessa yrkesgrupper kan till exempel vara studie- och yrkesvägledaren, bibliotekarien och yttre aktörer från arbetslivet. Det tycks vara lärare som undervisar i samhällskunskap som är mest involverade i ovanstående vägledning. De andra ämneslärarna nämner att den största delen av vägledningen som sker utifrån deras yrkesroll är under mentorssamtal och inofficiella samtal med eleverna, samtal som till exempel sker spontant i korridoren. Detta visar att lärarnas, främst samhällskunskapslärarnas, roll i arbetet med vägledning oftast sker vid vissa tidpunkter

och inte som en kontinuerlig del av undervisningen. Här kan delvis ses ett samband mellan begreppet bred vägledning och lärarnas beskrivning av deras roll i vägledningen då de är involverade i vissa delar. Dock visar det även att alla inte ingår i arbetet med det som Skolverket (2014) definierar som bred vägledning, samt att arbetet sker periodvis snarare än kontinuerligt.

6.2 Hur ser lärare på samarbetet med studie- och

yrkesvägledare?

I Careershipteorin (Hodkinson & Sparkes, 2007) beskrivs att fält är den plats där karriärbeslut fattas och i detta fall är fältet skolan och de som ska fatta karriärbeslut är eleverna. De individer som finns inom skolans fält benämns aktörer. I de undersökta skolorna befinner sig lärare som den största gruppen av aktörer och studie- och yrkesvägledare som en enskild aktör. Hodkinson och Sparkes menar att aktörerna har olika mycket makt, de har med andra ord olika mycket inflytande över eleverna. Lärare och studie- och yrkesvägledares samverkan spelar stor roll för elevers karriärbeslut samt vilka handlingsmöjligheter eleverna ser som rimliga utifrån sin handlingshorisont.

De intervjuade lärarna beskriver att samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledaren fungerar bra. Samtidigt har de svårt att definiera exakt vad som är bra med samarbetet. När frågan ställs på vilket sätt de samarbetar blir det en motsatt effekt i svaren. Lärarna säger sig ha ett bra samarbete men i själva verket är det inte mycket samarbete då det oftast är studie- och yrkesvägledaren som tar kontakt. Det finns ingen planering eller kontinuitet i samarbetet och studie- och yrkesvägledaren ingår inte i lärarnas arbetslag utan är lite av en ”outsider” på skolorna.

Lärarnas syn på samarbetet kan förklaras utifrån Careershipteorin att läraraktörerna samt studie- och yrkesvägledaren som aktör rör sig runt inom fältet men ingen större samverkan existerar. Det kapital av kunskap om vägledning som finns hos skolornas studie- och yrkesvägledare delas därmed inte vidare till lärarna, vilket i slutändan skulle kunna innebära en begränsning även för eleverna som inte får den hjälp i sina framtidsval som de, enligt Skolverkets riktlinjer, är berättigade till. Elevernas handlingsmöjligheter inom handlingshorisonten riskerar att begränsas, enligt teorin.