Lärarutbildningen Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåSkilda livsvärldar
En studie om ungdomars tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa
Separate worlds
A study about adolescents’ thoughts and feelings about the Swedish subject
Physical Education and Health
Jon Lindén
Lärarexamen 270hp Handledare: Lars Lagergren
Idrott och fysisk bildning
Abstract
The purpose of this study has been to find out and understand adolescents thoughts and feelings about the Swedish subject Physical Education and Health. I wanted to get a better understanding about adolescents that don’t participate in the subject for various reasons. Two of my issues were: What are the reasons that participating and not participating students hate every second of the Swedish subject Physical Education and Health? How would students like to see the content of physical education? To find this out, I used qualitative interviews as a method. I have interviewed a total of eleven students in grade eight at an elementary school in southern Sweden. As analytical tools I have used theories drawn from John Dewey, Thomas Ziehe, Pierre Bourdieu and Mikael Londos. My results shows that students who don´t participate in the subject, don´t feel bad or hate it. They interpret the topic as unnecessary and a hassle. According to Ziehe, we need to take what adolescents consider important seriously. Dewey says that we must take account of the students habits, capabilities and interests, as she should know and learn the meaning of the selected activities to develop. Bourdieu says that the male dominance subordinates women. The consequences of male dominance in the gym results in that girls more often become passive or completely opt out of the subject. It is the male dominance that is the fundamental problem.
Keywords: Physical education and health, loving teachers, life-world, male dominance, philosophy of education, school, symbolic violence, adolescents´
Sammanfattning
Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige. Som analysredskap har jag använt teorier hämtade från John Dewey, Tomas Ziehe, Pierre Bourdieu och Mikael Londos. Mitt resultat visar att elever som inte deltar i ämnet, varken mår dåligt eller hatar det. De tolkar ämnet som onödigt och jobbigt. Enligt Ziehe måste vi ta det ungdomar anser vara viktigt på allvar. Dewey säger att vi måste ta hänsyn till elevens vanor, kapacitet och intressen, samtidigt som hon ska känna och lära sig meningen med de valda aktiviteterna för att utvecklas. Bourdieu säger att den manliga dominansen underordnar kvinnorna. Konsekvenserna av den manliga dominansen i idrottshallen får till följd att tjejer oftare blir passiva eller helt och hållet väljer bort ämnet. Det är den manliga dominansen som är det grundläggande problemet.
Nyckelord: Idrott och hälsa, kärleksfulla lärare, livsvärld, manlig dominans, pedagogisk filosofi, skola, symboliskt våld, ungdomar
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION 7 1.1 Inledning 7 1.2 Syfte 8 1.3 Frågeställningar 8 2 TIDIGARE FORSKNING 9 3 TEORETISK INRAMNING 113.1 Deweys pedagogiska credo 11
3.2 Tomas Ziehe om ungdomars livsvärld 15
3.3 Bourdieu om symboliskt våld och den manliga dominansen 17
3.4 Londos logiker 18
3.5 Aldrig jämställda villkor 19
4 METOD 21
4.1 Intervju 21
4.2 Observation 22
4.3 Metod diskussion 22
4.3.1 Den kvalitativa undersökningsmetoden utifrån hermeneutiken 22
4.3.2 Analytisk induktion 25
4.3.3 Metodens styrkor och svagheter 26
4.3.4 Urval 27
4.3.5 Etik 27
4.3.6 Reliabilitet och validitet (Trovärdighet och rimlighet) 28
5 RESULTAT 29 5.1 Intervju 29 5.2 Resultatdiskussion 34 6 ANALYS 35 7 SLUTDISKUSSION 39 8 REFERENSER 43 9 BILAGOR 45
7
1 Introduktion
Jag är lärarstuderande vid Malmö högskola och avverkar min nionde och sista termin vid institutionen idrottsvetenskap. Mitt framtida yrke kommer vara som lärare i idrott och hälsa för grundskolans senare år eller gymnasiet. En viktig utgångspunkt för mig har varit att det ska kännas meningsfullt att arbeta med denna uppsats. Varför ska det kännas meningsfullt? Jag vänder på det och ställer frågan varför det inte skulle kännas meningsfullt? Mitt svar blir som följer: Känns det inte meningsfullt blir det inte intressant, blir det inte intressant, blir det heller inte spännande, blir det inte spännande, kommer min motivation ge efter, ger min motivation efter har jag mindre chans att ”upptäcka” något. Meningsfullhet är något som den tyske ungdomsforskaren och professorn Tomas Ziehe framhåller. Det synsätt som bland annat Tomas Ziehe har på ungdomar, utbildning och motivation har fångat mitt intresse, vilket jag ska ge exempel på i denna uppsats. Intentionerna med denna uppsats har även varit att det ska vara relevant för yrket, och inte minst ville jag vara genuint intresserad av ämnet i fråga. Den här uppsatsen omfattar 15 hp som motsvarar 10 veckors heltidsstudier.
Jag vill tacka alla som gjort min studie möjlig att genomföra. Framför allt ett stort tack till eleverna, idrottsläraren och övrig personal vid Lindevallskolan som gjort min studie genomförbar. Ett stort tack riktar jag även till min handledare Lars Lagergren på Malmö högskola.
1.1 Inledning
Vad är det som gör att vissa elever i grundskolans senare år framkallar ångest, olustkänslor och till och med hatkänslor inför eller under idrottstimmen? Jag är intresserad av den grupp av elever som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet idrott och hälsa. Även den grupp elever som deltar men hatar varje sekund av idrottstimmen är intressant i min studie. Det är främst de här elevernas berättelser som jag är mån om att få ta del utav. Dessa elevers röster blir sällan hörda. De blir heller inte tagna på allvar, förrän långt i efterhand. Jag är intresserad av deras berättelser om hur de upplever ämnet idrott och hälsa. Hur ser de på ämnet idrott och hälsa? Hur skulle de vilja att det ser ut? Finns det någon möjlighet att ämnet eller något annat skulle kunna förändras i syfte att det skulle kännas meningsfullt? Det
8
behöver inte handla om på vilket sätt de tycker att ämnet idrott och hälsa skall förändras. Det kan vara något helt annat som gör att de inte mår bra. Är det ämnet och dess innehåll? Är det läraren? Är det klasskamraterna? Är det dem själva? Är det förväntningarna på dem?
Jag vill ta reda på vad det är i ämnet som gör att vissa elever stöts bort? Vad är det i ämnet som gör att en del elever mår dåligt? Blir dessa elever inte respekterade för dem de är?
Blir de inte tillräckligt sedda? Accepterar dessa elever inte svaren på frågan: - Varför ska jag göra det här? Eller är det något helt annat? Frågorna är många.
1.2 Syfte
Syftet med den här studien är att ta reda på vad den här gruppen av elever vill förändra, för att känna meningsfullhet och bli mer delaktiga i ämnet, och framförallt slippa att må dåligt. Jag kommer på ett ödmjukt sätt blanda mig med eleverna och fokusera på deras egenvärld/livsvärld (kommer att förklara begreppen i teoriavsnittet). Förhoppningsvis kommer jag få en ökad förståelse om vad det är som gör att vissa elever känner ångest, bävan, apati eller till och med hat inför eller under idrottstimmen.
1.3 Frågeställningar
Vilka är anledningarna till att elever inte deltar i idrottsundervisningen? Vilka känslor har eleverna inför ämnet idrott och hälsa?
Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den?
Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut?
9
2 Tidigare forskning
Jag har haft svårt att hitta tidigare kvalitativa forskningar om barn och ungdomars inställningar till ämnet idrott och hälsa. Många forskningar handlar istället om socialgruppstillhörighet och antal idrotter som utövas. Dessa föreningsidrotter utövas givetvis utanför skolan, och har egentligen ingenting med ämnet idrott och hälsa att göra. Vi måste lära oss skilja på ämnet idrott och hälsa och föreningsidrotten. De är två skilda uppdrag. Peterson (2009, ss 73-77) diskuterar om skolans och föreningsidrottens fält genom Bourdieus fältteori. Skolan och ämnet idrott och hälsa skiljer sig gentemot föreningsidrotten på många olika sätt. Skolan och dess läroplan styrs av staten medan föreningsidrotten är en folkrörelse som oftast har ideella syften. Skolans personal är akademiskt utbildad och avlönad medan föreningsidrottens stab oftast arbetar ideellt, saknar utbildning och bygger sin verksamhet på frivillighet. Det finns dessutom en skollag som innebär att barn och ungdomar i åldern 7-16 år är skyldiga att följa undervisningen – skolplikten. Idrott betyder olika beroende på vilket fält man rör sig i. Pedagogiken på skolidrotten ska vara annorlunda än den i föreningsidrotten eftersom det senare helt styrs av prestation. Ämnet idrott och hälsa är givetvis som alla andra ämnen till viss del prestation men också ett kunskapsämne. Förutsättningarna och syftena är alltså helt olika för skol- och föreningsidrotten (Peterson 2009, ss 73-77).
11
3 Teoretisk inramning
I följande avsnitt ska jag försöka rama in de teorier som är betydelsefulla för min undersökning. Teorierna har som syfte att förstå och analysera resultaten. Jag vill poängtera att det finns fler teorier som jag inte behandlar här, och jag är väl medveten om det.
3.1 Deweys pedagogiska credo
John Dewey var en amerikansk filosof som levde mellan åren 1859 och 1952. Dewey var utbildad lärare men kom tidigt in på filosofins bana. Han kritiserade traditionella föreställningar om hur skola och undervisning skulle bedrivas och hävdade bland annat att vi inte bara erhåller kunskap genom passivt skådande av objekt utan av vårt handlande (Hartman & Rönnström 2003). Dewey redogör hur utbildning, skola och fostran bör bedrivas på ett universalt plan. Han beskriver inte hur undervisningsproblem kan lösas konkret, utan talar i ett bredare holistiskt perspektiv. Dewey menar att barnets talang inspireras, stärks och entusiasmeras av de krav som ställs i den sociala situation där barnet befinner sig i (Hartman & Lundgren red. 1980). Utbildning får inte pressas på utifrån utan lärarens insikt för elevens intressen. Risken är då att eleven inte utför aktiviteterna spontant (Hartman & Lundgren red. 1980 s. 39). Det går inte att förutspå hur civilisationen kommer att se ut om tjugo år eftersom världen genom demokrati och modernisering hela tiden förändras. Därför är det omöjligt att förbereda barnen för dagens bestämda samhällsvillkor. Vi måste av den orsaken ständigt respektera och ta tillvara elevens begåvning, smak och intressen, så att eleven förbereds för ett framtida liv med sin fulla kapacitet. Dewey anser att individen i samhället är en social varelse och att samhället är en levande enhet av individer. Ser vi inte den sociala delen i barnet samtidigt som vi blundar för den individuella faktorn i samhället, kvarstår bara en tom och mekanisk värld. Därför måste vi se till elevens vanor, kapacitet och intressen när vi möter dem. Vi måste veta vad de betyder och översätta dem så vi kan förbereda dem inför det sociala samhällets poster (Hartman & Lundgren red. 1980 s. 41).
Dewey anser att dagens liv för barnen är så mångfaldigt att de lätt förvirras, distraheras och överväldigas (man kan fundera på hur Dewey hade upplevt 2011 och framåt). Skolan ska bygga vidare på elevernas redan bekanta förtrogenheter från hemmet. Gör skolan detta och
12
framförallt läraren detta på ett sätt som får eleven att känna och lära sig meningen med de valda aktiviteterna, utvecklas eleven till den sociala individ som kan ta ansvar i samhället. Dewey tror att det är nödvändigt att hemmet och skolan har en röd tråd eftersom det är i hemmet barnet fått sin moraliska fostran och skolans uppgift blir här att gå djupare in och öka barnets påbörjade värderingar från hemmet. Skolan är en form av samhällsliv. Om målet med undervisningen är att förbereda eleverna med läxor och information inför en avlägsen framtid kommer skolan misslyckas sitt uppdrag. Eleverna måste känna att de får livserfarenhet med undervisningen och inte känslor av ett enda stort förberedande för en avlägsen framtid (Hartman & Lundgren red. 1980).
Lärarens uppgift är inte att förmedla idéer och berätta att så här är det eftersom jag säger att det är så, utan att välja vad som ska inspirera och färja barnen och hjälpa dem att svara på denna inverkan av inspiration och färjning. Om prov och examinationer säger Dewey att de endast är av värde om de mäter barnens resurser på socialt liv och pekar på det område där de kan vara till användning. Dewey menar att de aktiviteter som introduceras för eleven måste ha någon anknytning till barnets sociala liv. Elevens mått på framsteg i skolan handlar inte om att beta av ämne för ämne, kurs för kurs, utan om att upptäcka nya förhållningssätt och intressen för de erfarenheter de gör. Dewey anser att processen och målet i undervisningen är en och samma sak. Den pedagogiska processen faller om utbildning bara fokuserar på målet (Stensmo 1994). Lärarens uppgift när det gäller att presentera sitt material är beroende av hur barnets förmåga och intresse utvecklas. Om eleven inte är redo att möta lärarens material och läraren inte uppmärksammar detta, kan det utvecklas till att eleven blir passiv genom att läraren spinner på och resultatet kan bli konflikter och disharmoni. Elevens intressen är av stor vikt för läraren eftersom intressen främjar förmåga. Vet läraren vad som intresserar eleven är mycket vunnet. Läraren vet då vad eleven är moget för och vilket material som bäst lämpar sig för just dem. Försöker läraren däremot introducera material utan samband hos eleven blir resultatet negativt (Stensmo 1994).
Utbildning är den grundläggande metoden som innebär att samhället kan organisera sina resurser på det sätt som önskas. Skolan är den plats där sociala framsteg och reformer görs och det är därför viktigt att den utrustas med tillräckliga resurser. Läraren har en viktig uppgift i att bevara samhällsordningen (Hartman & Lundgren red. 1980).
Min reflektion kring Deweys holistiska synsätt är att lärare måste koppla samman människors hela liv med skolan. Om någon aktivitet eller något specifikt innehåll inte har en koppling till ungdomars livsvärld/egenvärld, så har det ingen mening alls. Varför ska ungdomar lära sig
13
någonting om de inte ser någon mening med det? Är det omöjligt att få vissa ungdomar att känna meningsfullhet inför ett ämne? Jag citerar i boken Rollspel i teori och praktik. Jag har medvetet behållit citatets längd. Det var nödvändigt. (Nilsson & Waldemarson 1998. s. 31-32):
”Har man nu t.ex. den grundsynen att man betraktar människan som i huvudsak passiv, att hon måste hållas i schack, att hon klarar sig bäst ensam, att samhället saknar betydelse för individen förutom som miljö, att kunskap väsentligen består av objektiv fakta som det gäller att lära sig så mycket som möjligt av under skoltiden (för sedan blir det inte så mycket bevänt med det), att betyg är den bästa mätaren på både kunskapsmängd och framgång i livet, att människan är styrd av sin miljö – då får man lätt en psykologisk teori som i mycket liknar det som kallas beteendepsykologi (”behaviorism” på engelska), d.v.s. i stort sett traditionell inlärningspsykologi. Med den teorin som grund får vi också en pedagogik som går ut på kontroll, förmedling av fakta, betyg på kunskapsnivåer, betoning på intellektuella, mätbara och objektiva kunskaper och en uppdelning i tydliga lärar- och elevroller ... ... Det kallas förmedlingspedagogik och går ut på att en kunnig och aktiv expert förmedlar fakta till passiva och ovetande elever. Kunskaperna ska kunna mätas och tas fram, reproduceras, på uppmaning.
Men man kan också ha en annan grundsyn, t.ex. att människan är aktiv och kunskapssökande, att hon är en social varelse vars natur är god, att hon med sin medvetenhet och kreativitet skiljer sig från andra djur, att individ och samhälle hör ihop, att konflikter kan vara utvecklande, att kunskap sitter i både hand, huvud och hjärta – då får man ett annat innehåll i den psykologiska teorin, en teori som kan likna humanistisk psykologi, kognitiv psykologi eller interaktionism. Därmed är det möjligt att få en annan pedagogik, en som betonar samarbete, undersökande metodik, diskussion kring vad man vill med pedagogiken, förändring av traditionella lärarroller – elevroller, en kunskapssyn i linje med John Deweys ”learning by doing” och en pedagogik där värderingar bearbetas”.
Dewey och den kärleksfulla läraren
Vem har sagt att läraryrket är lätt? Att undervisa är krävande, såväl fysiskt som känslomässigt. Dewey menar att det finns dem som inte är lämpade att arbeta med barn och ungdomar. En lärare och pedagog ska med andra ord älska eller i alla fall gilla att vara och arbeta med barn och ungdomar. Lärare och pedagoger som bedriver undervisning nervöst, stirrigt, ängsligt eller oroligt är antagligen inte lämpade att vara just lärare. Det har en negativ effekt på barn och ungdomar som undervisas. Barn och ungdomar (studenter också för den
14
delen) upptäcker lätt när en lärare arbetar och undervisar utan engagemang. En äkta hängivelse och kärlek att som lärare tycka om kontakten med barn och ungdomar är helt avgörande för att läraren ska få en omfattande förståelse, uppfattning och kännedom om dem. Det är också avgörande för att läraren ska kunna analysera deras olika undervisningsbehov. Läraren ska inte övergå till att vara faderlig eller moderlig och heller inte utveckla känslomässig vänskap med eleverna. Det kan skada professionen (Simpson, Jackson & Aycock 2005).
Vår nuvarande utbildningsminister Jan Björklund talar mycket och gärna om mer kunskap hos lärare, men just kunskap tillsammans med tekniska hjälpmedel är rätt och slätt otillräckligt om skolan ska eftersträva långvariga och framgångsrika lärare. Dewey som levde mellan åren 1859-1956 talar om universell kärlek, familjär kärlek och kärlek inom samhället, vilket idag kan översättas som respekt för varandra. Den kärleksfulla läraren strävar efter att ta fram det individuellt goda i varje elev liksom det vanliga goda hos alla elever och tillika samhället i övrigt. Det är nödvändigt för den framgångsrika läraren eftersom människor kommer från olika samhällen. Att som lärare vilja varje elevs bästa, är nödvändigt för att kunna anpassa och vägleda elevernas förmågor och som i det stora hela handlar om att göra gott i samhället. Jan Björklunds resonemang om kunskap är viktig, men det räcker inte.
För att nå pedagogisk framgång krävs kärlek till kunskap och kärlek att kommunicera denna kunskap. Dewey menar att en passionerad kunskap om ämnet i sig inte räcker för att vara en framgångsrik lärare. Inte heller räcker det att endast vara passionerad av att kommunicera ämnet i fråga. Fallenhet för ämnet är nödvändigt. Men lärare med endast fallenhet är heller inte det önskvärt. Varför krävs det så mycket av lärare? Jo, utan denna mångfald av kärleksfulla lärare kommer elever inte att vara passionerade av kunskap och heller inte tänka själva. Att tänka själv leder till ett intresse att lösa problem. Att tänka själv öppnar också upp till kritiskt tänkande, vilket leder till öppna sinnen. Vitala egenskaper som entusiastisk, passionerad, älska lärandet i sig, lärandet i kunskap och i ett specifikt ämne, samverkan med ungdomar/elever och kommunicera kunskap till och med dem, och inspirera deras intellektuella nyfikenhet är nyckeln för att bli eller vara en kreativ och framgångsrik lärare (Simpson et al. 2005).
15
3.2 Tomas Ziehe om ungdomars livsvärld
I erfarenhetspedagogiken är det viktigt att få med elevernas livsvärld.
Den tyske pedagogen Tomas Ziehes sätt att titta på pedagogik handlar om synen på de unga och vad som är viktigt för dem. Ziehe pratar om livsvärld, vilket handlar om hur vi tänker, vad vi tycker är viktigt o.s.v. Lärare delar inte samma livsvärld som de lärandes. Ziehe menar att vi som lärare måste anpassa oss till de ungas livsvärld. Det innebär att man måste ta på allvar vad de unga tycker är viktigt (Olesen & Pedersen red. 2004). Ungdomars livsvärld eller egenvärld som Ziehe även kallar det, har kommit att dominera det förr så traditionsbundna samhället. Populärkulturen och nätet utgör norm för vad som är av intresse för ungdomarna. Det gör att allt annat kan upplevas som ointressant och meningslöst. Ziehe berättar om den 13-åriga pojken som undrade hur hans pappa kom ut på nätet när han inte hade en dator (Claesdotter 2011). Ziehe tycker att nätet är bra, men att det bidrar starkt till att ungdomars livsvärld/egenvärld förstärks. Det ungdomarna är intresserade av kan de få fram hur mycket material som helst, och det som inte intresserar dem blir meningslös bortkastad tid. Hur ska då lärarna göra för att få eleverna motiverade och intresserade? Ziehe menar att vi måste ta det ungdomar tycker är viktigt på allvar och vi måste förstå deras livsvärld. Vidare menar han att vi inte kan utföra ett bra arbete som lärare om vi inte förstår deras livsvärld (Olesen & Pedersen red. 2004).
Individualiseringsprocessen – Vi måste göra allt fler individuella val i livet och detta börjar tidigt i åldrarna. Tomas Ziehe talar om kulturell friställning, vilket handlar om att ungdomar blir mer och mer fria från värderingar som de blir uppfostrade med. Men med frihet kommer också fruktan av att välja rätt. Ingen gör valen åt oss, vi måste istället göra dem själva (Olesen & Pedersen red. 2004).
Den kulturella exproprieringsprocessen – informationsöverflöd, är medier som överöser oss med information och talar om vad som är viktigt. För ungdomar innebär det att de får svårare och svårare att skapa sig en egen genuin erfarenhet av någonting, d.v.s. att vi inte har en aning om hur det ska vara, innan vi gör det. Det handlar inte längre om att upptäcka någonting utan snarare att motsvara någonting. Idrott är ett sådant exempel. Om vi tar fotboll som exempel vet alla hur det ska se ut och hur det ska göras för att vara en bra fotbollsspelare. Individer som då varken har intresse eller talang för fotboll kan därmed lättare se det som meningslöst att ens försöka utföra det. Det handlar inte längre om att upptäcka någonting för ungdomarna. Följden blir att det blir allt svårare att göra egna genuina erfarenheter (Ziehe 1986).
16
Enligt Ziehe skall skolan inte lansera ungdomars vardagsvärld så mycket som möjligt, som många föreslår. Nej, tvärtom gäller det för skolan och lärarna att överraska eleverna med obekanta undervisningssituationer. Det ska inte ske hela tiden, utan lite oregelbundet då och då. Det är mycket viktigt att ungdomar (och för den delen även de vuxna) kan lämna sin egenvärld för att inte bli allt för begränsade och inskränkta. När läraren svarar på frågan varför vi ska göra det här, på ett sätt som är acceptabelt för exempelvis en elev som ställer sig pessimistisk till aktiviteten i fråga, och som gör att just den här eleven känner meningsfullhet, först då kan denna elev känna att läraren har tagit han/henne på allvar. Det handlar inte bara om respekt utan också om att förstå och sätta sig in i elevens livsvärld/egenvärld – vad som är meningsfullt för just denna elev (Ziehe 1993).
Ziehe menar att individen måste känna att det som lärs in är relevant för den egna identiteten. Alla elever oavsett intresse, den duktige fotbollsspelaren, skatearen och hårdrockaren, har samma krav på att det som görs på lektionen är lika relevant för dem som för någon annan. Lärandet måste alltså kännas just meningsfullt. Man kanske inte vet när det kommer, det kan kännas tröstlöst på lektionen, men långt senare kan det kännas meningsfullt (Olesen & Pedersen red. 2004).
En konstgjord skola
Ziehe menar att skolan inte skall vara familjär. Skolan skall heller inte vara en institutionell byråkratisk apparat som styrs av föreskrifter och teknokrati (Ziehe 1993, s 107). Skolan måste istället ta på sig rollen som ett rum för socialitet. Eleverna lär sig mycket utanför skolan, i synnerhet i sociala sammanhang. Det betyder att skolans enda möjlighet att vara viktig för eleverna blir att erbjuda något annat – inte att dubblera deras redan vardagliga upplevelser. Skolan måste i och med detta vara konstgjord för att eleverna inte ska blicka tillbaka i vuxen ålder på skolan som rutiniserade handlingsförlopp där tiden stod och stampade och månaderna och åren gled förbi som en grå massa. Exempelvis på rutiniserade handlingsförlopp är att lektionen startar, suddgummina viner genom luften, läraren får efter en stund av uppmaningar och allvarsord det lugn han söker, läxorna gås igenom, rätt sida av boken slås upp, sneglar på mobilen, undviker ögonkontakt med läraren, snart rast, klockan ringer. Så där håller det på år ut och år in. Det finns även rutiniserade arrangemang som utmärks av lustfyllda händelser, stora som små. Exempelvis påbörjandet av ett nytt anteckningsblock där namnet på framsidan skrivs snyggt och tydligt och första sidan skrivs med enbart goda avsikter. Eller roliga timmen/elevens val som sista lektionen på fredagar, när
17
tankarna är sköna och rofyllda och den kommande ljuvliga helgen är nära. Dessa rutiniserade handlingsförlopp och rutiniserade arrangemang är inget annat än små ritualer, som håller ihop den odramatiska vardagen i skolan. Dessa ritualer kan vara (och är det förmodligen också) tämligen tråkiga, och blir det som eleverna senare i livet minns från skolan. Ziehe menar att eleverna behöver och ska uppleva festliga ögonblick som höjer sig över de rutiniserade handlingsförloppen och arrangemangen. Festliga och större ögonblick som jubileum, årsdagar, möten med före detta elever, öppet hus för föräldrar, dansuppvisningar, shower, turneringar etcetera. Eleverna behöver även uppleva mindre ögonblick i klassrummen med prövningar som inte behöver vara krampaktiga. Exempel på mindre ögonblick är att hålla föredrag, stora som små, i halvklass eller helklass. Eller berätta om vad som är viktigt för en själv och varför det är det. Givetvis ska ett tillåtande och accepterande klimat i klassen alltid eftersträvas. Dessa exempel på ögonblick bör också vara ritualer för att berika och göra minnet från skoltiden till något som kändes just meningsfullt (Ziehe 1993, ss 104-111).
3.3 Bourdieu om symboliskt våld och den manliga
dominansen
Den franska sociologen Pierre Bourdieu hävdar att samhället består av fält. Människor tampas på fälten för att vinna makt. Makten beror på hur mycket kapital och framförallt vilket kapital människor innehar (Bourdieu 1993). Det finns bland annat ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, utbildningskapital och idrottskapital. Ekonomiskt kapital handlar om hur mycket materiella tillgångar en människa rör sig med. Alla dessa olika kapital bildar status och makt på fälten. Inom varje fält finns osagda regler. Dessa regler är givna och bildar någonting som Bourdieu kallar doxa. För dem som behärskar doxan inom exempelvis idrottsfältet, kan utan större problem kliva in där. Det blir svårare för dem som inte behärskar doxan, eftersom de inte innehar ett så stort idrottsligt kapital.
Ett annat viktigt begrepp som Bourdieu myntade och är viktigt att känna till är habitus. Habitus är det system i kropp och sinnet som bestämmer värderingar, åsikter, och attityder. Habitus styr en individs uppfattning om vad som är möjligt, det rätta och det passande i åsikter och livsval. I ett idrottsligt perspektiv kan vissa personer inte tycka om att komma i kroppslig kontakt med andra, som man exempelvis gör i brottning och rugby. Andra personer kan tycka att det känns helt rätt men istället känna avsmak inför golfspel och dess innebörd. Detta är ett exempel på hur habitus framkallar hur en person handlar, tänker och värderar sin
18
omvärld i ett idrottsligt perspektiv. Människor kommer från olika miljöer och har olika förutsättningar. Det finns ekonomiska skillnader och även fysiska, psykiska, sociala och kulturella skillnader människor emellan. Människor har olika livsvillkor som ger olika habitus och detta skapar i sin tur olika livsstilar. Livsstilen är ett resultat av habitus. I ett idrottsligt perspektiv kommer habitus i uttryck för smaken, som handlar om vilka fysiska aktiviteter och idrotter som intresserar eller kommer att intressera individen. Detta val kommer att forma individens identitet och livsstil. Genom habitus är människor, och framförallt eleverna i skolan disponerade att tycka och agera på ett visst sätt (Engström 1999).
Om vi nu ser idrottslektionen som ett fält. Vad krävs då av elever som är med och deltar på idrottslektionen, men inte gillar det? Och vad krävs av de elever som inte är med och deltar på idrottslektionen, att kliva in på fältet? Det kanske viktigaste i min undersökning ligger i det som Bourdieu kallar symboliskt våld. På idrottslektionen som vi nu tänker som ett fält förekommer konkurrens. Denna konkurrens utövas genom symboliskt våld – elever mot elever. Pojkarnas företräde gentemot flickorna är många och det syns inte minst i idrottshallen. Majoriteten av de aktiviteter som utövas på idrotten ger fördel till pojkarna. Biologiskt och anatomiskt drar pojkarna vinstlott och det är inte för inte som pojkar i genomsnitt har högre betyg än flickor. Bourdieu (1999) menar vidare att kvinnorna är dem som är de drabbade, eftersom samhället historiskt (utöver de fysiska skillnaderna) har gett grunden i det ”naturliga” mellan manligt och kvinnligt så som vi (miss)känner den. De homosexuella är drabbade än värre i form av ett förtryck som visar sig i vårt ”naturliga” sätt att se på manligt/kvinnligt, vad som passar sig och vad som avviker, och vad som har hög respektive låg status (Bourdieu 1999). (Självklart är detta inte naturligt, utan onaturligt och kränkande och behöver upphöra för att skipa rättvisa). Det symboliska våldet utförs oftast tack och lov inte medvetet, men ack vad ont det gör. Det görs inte fysiskt, men psykiskt i form av nedvärderande, hånande och parodierande. Jag vill dock understryka att det inte gör ont hos alla elever. Men hur många som far illa eller till och med lider är svårt att säga. Men att det sker är säkert. Behöver det ske?
3.4 Londos logiker
Vilken plats har hälsa i ämnet Idrott & Hälsa i skolan? Är det mycket teori om hälsa i skolan? Skolinspektionen gjorde år 2009 över 800 noteringar vid den flygande tillsynen. Endast 12 kan knytas till begreppet hälsa (Skolinspektionen 2010). I kursplanen för ämnet Idrott & Hälsa framgår tydligt att det är ett kunskapsämne. Mikael Londos (2010) kommer fram till
19
annat i sin avhandling ”Spelet på fältet”. I Londos avhandling intervjuas lärare i idrott och hälsa och de resonerar ofta och mycket om det viktiga i att röra sig på lektionerna. Berättandet om varför man gör det eller hur kroppen påverkas av det är inte i fokus. Londos (2010) menar att hälsa i dagens skola är lika med svett. Svettas man på idrottslektionen så har man uppnått syftet. Londos (2010) menar vidare att det är alldeles för mycket bollspel på idrottslektionerna. Vad finns det för risk med detta? Vi tappar målen och det blir bara reproduktion av vad som är viktigt på fotbollsplanen. Det blir väldigt lite lärande under lektionen. Lärandemålen har försvunnit på lektionerna och istället spelas det boll till 65 procent av dem, och dessutom mestadels inom tävlingslogiken. Idrott och hälsa är det enda ämnet i skolan där fler pojkar än flickor får de högsta betygen (Scb 2010). Slutsatsen är att idrotten i skolan passar de som är föreningsaktiva (Londos, 2010).
De tre idrottslogikerna: • Tävlingslogiken
Syftet och det primära är här tävling och rangordning. Föreningsidrotten selekterar, rangordnar och elitiserar deltagarna. Tävlingsfostran och föreningsfostran är centralt inom denna logik. Skolan plockar in denna logik i mycket stor utsträckning.
• Hälsologiken
Inom denna logik ligger fokus på hälsa, motionsträning och hälsoeffekter. • Upplevelselogiken
Det centrala är rörelseglädje. Glädje, avkoppling och nöje är framträdande. (Londos, 2010)
3.5 Aldrig jämställda villkor
Villkoren ser olika ut för pojkar och flickor i ämnet idrott och hälsa. Larsson, Fagrell, Johansson, Lundvall, Meckbach, Redelius (2011) behandlar villkoren med syfte att öka kunskapen om vilken betydelse organisationen och utformningen av ämnet har för flickors och pojkars resultat, men också bland annat för deras närvaro och attityder. Deras slutsats är att lärarna och eleverna vet vad aktiviteterna i ämnet går ut på redan innan de presenteras. Verksamheten fungerar som ett självspelande piano som många gånger liknar föreningsidrottens tävlingslogik. Elever som gillar det eller åtminstone tycker att det är ok är med och deltar. Elever som inte gillar det lyder snällt i brist på andra alternativ eller väljer att
20
lysa med sin frånvaro. De frånvarande eleverna har en negativ syn på tävlingsmomentet i sig, och även konkurrensen. Därför väljer de medvetet bort idrotten. Undersökningen kommer fram till att pojkar inte i samma utsträckning förväntas ta på sig ansvaret för att idrottslektionerna ska ”klaffa” när aktiviteterna inte tilltalar dem. Det gör däremot flickorna (Larsson et al. 2010). Bourdieus teori om den manliga dominansen och det symboliska våldet blir återigen påtagligt. Skolverkets statistik pekar tydligt på att flickornas och pojkarnas villkor och förutsättningar för måluppfyllelse är relaterat till var de bor och vilken bakgrund de har. Larsson et al. (2010) ser dock inte kön som en förklarande variabel, utan istället föreningsidrottens tävlingsmoment som appliceras i stor utsträckning i skolan.
21
4 Metod
I det här avsnittet presenterar jag de metoder jag har använt mig av. Jag vill beskriva varför jag har gjort som jag har gjort. Jag kommer även att behandla urval, upplägg och hur själva genomförandet har gått till.
4.1 Intervju
Intervjuer eller samtal var enligt mig den metod som passade sig bäst, eftersom mitt syfte var att få kunskap i hur eleverna tänker, känner och upplever situationen.
Med standardisering menas att allt är likadant för alla (Hartman 2004). Om standardiseringen är låg innebär det exempelvis att man tar frågorna i olika ordning eller att man ställer olika följdfrågor. Standardiseringen i mina intervjuer är låg om inte obefintlig. Demografiska frågor är exempelvis föräldrarnas yrken och typ av bostad. Dessa typer av frågor berörs inte i min studie. Jag kommer att ställa öppna frågor som inte har några fasta svarsalternativ. Frågor som behandlar ungdomarnas beteende och upplevelser har stort värde för mig. Jag vill nämligen att mina frågor ska leda till att intervjupersonen förklarar och gärna också utvecklar vad det är som gör att hon eller han inte deltar, hatar, eller mår dåligt av idrottslektionen. Jag tänker även samtala med ungdomar som har positiva tankar och känslor om ämnet. Jag misstänker att övervägande andel ungdomar är positiva till ämnet.
Tekniker för mig som intervjuare Jag måste vara noggrann med följande:
• Tydligt förklara att ingen bedömning eller betygsättning äger rum. • Spela in med diktafon, om tillåtelse ges.
•
Tydligt förklara att ingen annan än jag kommer lyssna på inspelningen. Är jag tydlig och förtroendeingivande har jag större chans att de berättar öppet och avspänt för mig.22
4.2 Observation
Den metod som används minst i idrottssammanhang är observation. Intervjuer och enkäter används i mycket större omfattning (Gratton & Jones 2004). Observation som metod är dock inte sämre. Vid observation studeras verbala åsikter, fysiska handlingar och känslouttryck. Fördelen med observation till skillnad från enkäter och intervjuer är att individerna inte kan misstolkas i så hög grad (Patel & Davidson 2003). Till skillnad från enkäter och intervjuer behöver elever som exempelvis är blyga, eller elever som har svårt att minnas och berätta, inte exponeras för just detta. Nackdelarna med observationsmetoden är att den är tidskrävande och dyr. Frågor jag behöver ta ställning till vid observation:
1. Vad ska observeras?
2. Hur ska jag registrera observationerna? 3. Var ska jag som observatör placera mig?
Jag har för avsikt att göra en kvalitativ observation vilket kan ge mig en förståelse för elevernas handlande. Handling ses genom ett subjektivt perspektiv (Rosengren & Arvidsson 2005). Mitt mål med observation som metod är att få en djupare förståelse för elevernas handlande.
4.3 Metod diskussion
Kvantitativa undersökningar kan i enkelhet beskrivas i att man mäter egenskaper. Det finns många frågor som inte kan undersökas kvantitativt, exempelvis: Hur känns det att vara stressad i skolan? Vad är det i ämnet ”idrott och hälsa” som gör att elever inte deltar? Dessa exempel på frågor kan inte mätas. I kvalitativa undersökningar försöker man sätta sig in i människors olika livsvärldar. Det har jag i avsikt att göra.
4.3.1 Den kvalitativa undersökningsmetoden utifrån hermeneutiken
Jag vill nu presentera den intressanta kvalitativa undersökningsmetoden som kan knytas an till hermeneutiken och som bland annat berör människors livsvärldar. Inom hermeneutiken betraktar människor inte världen enbart som objekt med observerbara egenskaper. Människor betraktar dessutom världen och sig själva med meningsfullhet. Tittar vi exempelvis på ett materiellt föremål, som en 50 kronors sedel, ser vi inte bara en papperslapp som är värd 50 kronor. Vi ser förutom detta att vi kan handla för den, att den symboliserar någonting som kan
23
ge makt, trygghet, njutning med mera. Genom detta betraktelsesätt erbjuder världen olika saker som har olika stor mening för oss. Vi förstår oss på världen genom att värdera hur meningsfullt saker och ting är för oss. Olika upplevelser tillskrivs olika värden för olika människor. Exempelvis kan en person värdera ett besök på ett kallbadhus som något extremt meningsfullt, medan en annan person inte gör det. Vi kommer att handla olika efter vilken mening vi uppfattar saker och ting (Hartman 2004).
Utmärkande för kvalitativa undersökningar är att man sätter sig in i människors olika livsvärldar. Det krävs en god portion öppenhet för att arbeta med kvalitativa undersökningar. Jag skulle även vilja lägga till att det behövs en rejäl dos medkänsla och förståelse om just människors olika livsvärldar för att kvalitén på kvalitativa undersökningar ska bli hög.
Hur kan vi då på ett vetenskapligt sätt tolka människors livsvärldar? Hur går vi till väga när vi vill tränga oss in i en annan persons tankegångar om exempelvis vilken mening saker och ting har för just dem? Svaret är förståelse med hjälp av hermeneutiken. Hermeneutik är läran om förståelse och behandlar i huvudsak två frågeställningar, vilka är:
1. Vad är förståelse?
2. Vilken metod bör jag använda för att uppnå förståelse?
För att besvara dessa frågeställningar är det viktigt att bena ut begreppet för-förståelse. Innan man gör någonting som man kanske aldrig har prövat på tidigare, har man förväntningar, åsikter och fördomar. Det kan vara så att man förväntar sig att det ska bli tråkigt och ointressant att göra det man ska göra. Man kommer att både medvetet och omedvetet formulera hypoteser som antingen bekräftas eller avfärdas. Det är denna bekräftelse eller avfärdning som präglar vår förståelse. Förförståelser består av fördomar. När vi tänker på ordet fördom, karakteriserar vi det antagligen såsom en negativ förutfattad mening som människor inte överger i första taget. Men inom hermeneutiken är människans fördomar de förväntningar och föreställningar som kännetecknar vårt sätt att vara närvarande på. Vi är ofta omedvetna om att vi har fördomar (vilket blir ganska komiskt).
24
Objektet kommer att tolkas utifrån en förföreställning.
Vi kommer att tolka objektet (bilden) olika. Någon tolkar objektet som ett rum med en låda nere i vänstra hörnet. Någon annan tolkar objektet som en rektangulär bild vilken är klippt i ena hörnet. Någon annan tolkar objektet på ett annat sätt. Om vi tolkar objektet på samma sätt gör vi det ändå från vår egen förförståelse vilken vi tar för given. Vi ser egentligen inte en låda utan några streck som vi tolkar som en låda. Slutsatsen i ett hermeneutiskt perspektiv är att vi alltid tolkar den värld vi själva är en del av. Vi använder alltid fördomar för att förstå omvärlden. Vi är mestadels inte medvetna om att vi gör det. Vi är aldrig förutsättningslösa när vi tolkar omvärlden, och vi bär alltid med oss en förförståelse. Alla våra förförståelser och fördomar skapar en samlad horisont. Denna horisont kan liknas som att man håller i en ficklampa och lyser upp det vi vill lysa upp. Det ljuset lyser upp kommer dock bara ses från det håll lampan sänder ut ljus. På detta sätt tolkar var och en av oss världen genom sin horisont. Man kan givetvis vidga sin horisont men det är inte det som är poängen just nu. När vi ska förstå världen eller någonting måste vi börja med att förstå det utifrån den förståelsehorisont som vi ser världen ifrån. Vad vill jag komma med detta resonemang i min undersökning? Jag vill bli medveten om människors olika livsvärldar och förstå dem på djupet utan att döma eller på något sätt tro att jag har svaret. Jag vill kunna sätta mig in i människors tankar och göra dem till mitt eget. Det finns något som kallas den hermeneutiska cirkeln, som betyder att en människans förförståelser breddas och ändras i takt med nya iakttagelser, erfarenheter och möten med andra människor. Detta leder till nya förståelser som blir nya förförståelser i kommande möten med människor. Detta är en process som kan förstås genom en cirkel, den hermeneutiska cirkeln (Birkler 2008, ss 98-109).
25
4.3.2 Analytisk induktion
I en kvalitativ undersökning måste vi hela tiden kunna försvara (eller rättfärdiga) varför vi gör som vi gör. Det blir därför nödvändigt med regler. Det finns här två olika metoder som var och en består av ett antal faser. Genom att konsekvent följa dessa faser kommer jag till slut komma fram till en teori. Denna teori beskriver den livsvärld ”mina” intervjuade ungdomar befinner sig i. Hartman (2004) beskriver de två metoderna, vilka kallas analytisk induktion och interaktiv induktion. Jag kommer att använda mig av analytisk induktion vilket till skillnad från interaktiv induktion innebär att jag låter bli att teoretisera under tiden jag samlar in data. Det gör att jag inte (eller i alla fall inte i lika stor grad) har någon inverkan på de elever jag intervjuar och observerar.
Liksom i kvantitativ metodteori karakteriseras analytisk induktion av tre faser. I varje fas finns ett antal moment som skall genomföras. De tre faserna är planeringsfasen, datainsamlingsfasen och analysfasen. Det viktiga i planeringsfasen är att man formulerar en väl genomtänkt fråga. Frågan eller frågorna växer fram genom teorier. Moment nummer två i planeringsfasen handlar om hur man ska gå till väga när man samlar in data. Vanligast används intervjuer och naturalistisk observation, vilket är precis det jag kommer att göra. Naturalistisk observation karaktäriseras av följande:
• Människorna observeras i sin naturliga miljö.
• Man koncentrerar sig på de människor som är intressant för sin studie.
• Man antecknar noggrant all kommunikation från ovan nämnda människor (gester, konversationer etcetera)
• Den formulerade frågan eller frågorna styr vilket beteende man skall observera
Jag väljer att vara deltagande i observationen. Att jag är deltagande i observationen kommer inte att innebära att jag utför de aktiviteter som eleverna utför. Jag kommer däremot öppet berätta vad jag håller på med. Det betyder inte att jag exakt beskriver mitt syfte. Det skulle påverka undersökningen, och det vill jag inte. Jag kommer att berätta om min undersökning i suddiga och svävande termer. Fördelen med att vara öppen som observatör är att jag enkelt kan vika av och göra anteckningar.
Det skall sägas att jag är känd av eleverna sedan innan som lärarstudent. Det skulle kunna medföra att eleverna förställer sig p.g.a. min upplevda auktoritet. När det gäller redogörande om varför jag är här, kommer jag att presentera vad jag gör och varför jag gör det jag gör. Jag kommer att berätta om min undersökning i den grad att det inte skall påverka resultatet. Jag
26
kommer med andra ord inte att säga för mycket som avslöjar syftet. Det är försvarbart eftersom jag inte på något sätt lurar deltagarna. Jag kommer att vara tydlig i mitt framförande om att ingen betygsättning sker och att det är anonymt samt konfidentiellt. Korthugget presenterar jag min undersökning på följande vis: Vad har elever i år 8 för tankar och känslor om ämnet idrott och hälsa? Jag förklarar att det kan vara positiva eller negativa känslor. Det kan vara neutrala känslor eller något helt annat.
Moment tre i planeringsfasen omfattar hur man gör sitt urval. I den tredje och sista fasen – analysfasen – analyseras det insamlade datamaterialet och en teori växer fram och behandlas. Det finns många fördelar med en kvalitativ undersökning. Till skillnad från kvantitativa undersökningar formuleras ingen hypotes som senare testas. En stor nackdel med hypoteser är att man redan i förväg har bestämt hur det ser ut. Dessa uppfattningar eller missuppfattningar kan bli förödande för undersökningen, eftersom man ser det man vill se och man hör det man vill höra. Man kommer helt enkelt inte till undersökningsplatsen med öppna ögon. Kvalitativa undersökningar har mindre risk att utveckla sådant här, eftersom man startar datainsamlingen så teorineutralt som möjligt (Hartman 2004).
Min uppgift blir att nyfiket gå in och försöka hitta dessa elever och försöka få dem att prata, öppna upp sig och kommunicera med mig. Det viktiga för mig är att få igång ett samtal med dem. Kanske får jag bara en kort pratstund med dem, för att nästa gång få ännu en pratstund. Jag är inte ute efter att slaviskt transkribera intervjuer med dessa elever. Går det så går det och då är det bra. Jag är framförallt (och som vanligt) ute efter att skapa förtroende hos eleverna. Har jag förtroende kommer de med större chans att berätta uppriktigt och ärligt, och syftet är ju att de ska berätta för mig hur det ligger till. Jag måste använda mig av varierande metoder. Det kan vara intervjuer med diktafon, men jag är osäker om det kommer att fungera. Istället kan det vara samtal i matsalen, spontana och okonstlade samtal på skolgården, eller via nätet i form av chatt.
4.3.3 Metodens styrkor och svagheter
Intervjuer eller i mitt fall samtal ger djup och detaljer, vilket är mycket gynnsamt om man vill få en helhetsbild och förstå komplexa frågeställningar. Det går att kontrollera informationen med följdfrågor vilket ger hög validitet. Jag får ta del av personers resonemang kring en fråga, vilket gör mötet levande och intressant. Metoden ger hög svarsfrekvens och personlig kontakt.
27
Kvantiteten är en svaghet. Samtal med enskilda kan inte bli ett hundratal som exempelvis antalet enkäter kan bli, eftersom det är allt för resurskrävande. Känsliga frågor kan kännas förolämpande och kränkande. I samtal finns alltid flera omständigheter som man bör vara medveten om för att kunna hantera så bra som möjligt. Jag kommer att behöva reflektera över vilken min egen betydelse och min egen förförståelse till ämnet kan tänkas ha för samtalet. Dessutom bör mina frågeställningar vara väl genomarbetade för att undvika ledande frågor och frågor med alltför stängda svar (Kvale & Brinkmann 1997). Vid bearbetandet av materialet bör jag vara extra uppmärksam över hur jag väljer att tolka det som sagts, så att en välnyanserad bild tillåts framträda. Jag bör därför både i samtalet och i analysarbetet gå in med så öppna ögon som möjligt och med en kunskap om vår egen förförståelse och insikt om andra faktorers påverkan på resultaten. Det är dessutom viktigt att vara medveten om att resultaten belyser en väldigt liten andels åsikter och inte på något sätt går att generalisera på en större population, vilket inte heller är syftet med en kvalitativ studie (Svenning 2003).
4.3.4 Urval
Vid kvalitativa undersökningar används nästan alltid urvalsundersökningar även om populationen, den grupp som forskaren intresserar sig för, är liten (Svenning 2003). Anledningen till detta är att kvalitativa undersökningar ofta är mycket resurskrävande och att det därför inte finns möjlighet att undersöka en hel population. Jag kommer som Kvale & Brinkmann (2009) föreslår, ”samtala med så många personer som behövs för att ta reda på vad jag behöver veta”. Mitt metodologiska problem blir att avgöra vem som är vem, och vilka elever jag väljer att intervjua. Jag kommer att göra mitt urval genom att prata med idrottsläraren som kan ge mig information om eleverna. Idrottsläraren (som jag väljer att kalla Rita) har samtliga elever i årskurs 8 och vet i vilket skick dessa elever befinner sig i samt vilken närvaro/frånvaro de har. Jag önskar mig en blandning av elever med hög respektive låg eller ingen närvaro alls på idrotten. Jag kommer även att fråga eleverna som jag får tillåtelse att intervjua, hur de beskriver sig själva i förhållande till ämnet.
4.3.5 Etik
Deltagarna i studien ska inte utsättas för några hälsorisker eller känna att de blir illa till mods. De intervjuade eleverna/lärarna ska frivilligt ställa upp i studien. Jag tänker vara noga med att eleverna vet vad undersökningen handlar om. Vetenskapsrådet (2011-09-24) redogör fyra
28
huvudkrav som en forskare måste förhålla sig till för att skydda de individer som deltar i en undersökning. De fyra huvudkraven är:
1. Informationskravet, som innebär att deltagarna i undersökningen ska informeras om syftet med studien samt om vilka villkor som gäller för deras deltagande.
2. Samtyckeskravet, som innebär att forskaren ska erhålla undersökningsdeltagarens samtycke för deltagande i undersökningen.
3. Konfidentialitetskravet, som innebär att uppgifterna om de deltagande i en undersökning behandlas på ett konfidentiellt sätt.
4. Nyttjandekravet, som uppger att de insamlade uppgifterna rörande enskilda personer endast används för forskningsändamål.
Kvale och Brinkmann (2009) resonerar om etiska problem i intervjuforskning, främst om svårigheten att ”forska om privata liv och presentera redogörelserna på den offentliga banan”. Det behövs självklart en känslighet hos den som gör undersökningen. Denna känslighet hos den som undersöker ska inte bara ”göra rätt” i det avseende att undersökningen använder fingerade namn på personer och skolor. Känslighet innefattar medkänsla och empati. Men även en accepterande förståelse för varje enskild individ. Denna förståelse innebär att man sätter sig in i (eller i alla fall försöker) varje persons livsvärld, utan att döma eller hysa förutfattade meningar om denna person eller om denna persons tankar och känslor. Med andra ord handlar det om respekt.
4.3.6 Reliabilitet och validitet (Trovärdighet och rimlighet)
Tack vare att jag använder samtal som metod kan jag kontrollera informationen med följdfrågor, vilket kan ge hög validitet. Hartman (2004) redogör för begreppen reliabilitet och validitet. Reliabilitet eller pålitlighet innebär att man ska kunna göra samma intervju eller observation upprepade gånger samt att andra också ska kunna göra dessa utan att resultatet skiftar. Validiteten har att göra med giltigheten, d.v.s. hur sanningsenligt och välgrundat ett yttrande är. Ett giltigt argument är hållbart och försvarbart, och har med detta hög validitet. Vid kvantitativa studier är begreppen framförallt viktiga vid val och genomförande av datainsamlingsmetod då tillförlitligheten i forskningens resultat kan skattas med siffror. Validiteten definieras ofta genom frågan: Mäter du det du tror att du mäter?
29
5 Resultat
Jag ska i detta avsnitt redogöra för vad jag har hört i mina samtal med eleverna. Jag gjorde även observationer, men fann dem intetsägande samt irrelevanta och inte värda att tas upp i uppsatsen. Jag kommer att göra kortfattade tolkningar, men inte lägga några värderingar i detta resultatavsnitt. Jag separerar därmed resultatavsnittet från analysavsnittet i den grad att jag senare kan få en omfångsrikare slutdiskussion. Jag ska systematisera mitt material och hitta kluster. Kluster är enheter som har indelats i grupper. Enheter som liknar eller ligger nära varandra förs till samma grupp. Totalt har elva elever intervjuats. Nio av dessa elever har regelbunden och hög närvaro på idrottslektionerna. De andra två eleverna har i princip ingen närvaro överhuvudtaget. Jag kan komma att i fortsättningen kalla dem ”de två tjejerna”.
5.1 Intervjuer
Miljöombyte
Mer än hälften av de intervjuade inklusive de två tjejerna förespråkar miljöombyte. Eleverna vill lämna skolan oftare.
”... en dålig sak är att vi är för lite utanför skolan. Det hade varit kul nån gång att sticka nån annanstans och göra någonting ... inte bara är på konstgräset eller bara är i hallen”. (Jack & Per)
” ... sedan skulle jag vilja att man sticker iväg mer, att man liksom provar på. Man skulle kunna ha en heldag på nåt ställe där man provar på olika nya saker”. (Elof)
Den manliga dominansen
” ... jag tycker inte om fotboll och sånt där ... fast det är ju ganska många olika bollsporter och det är ju bra, så att vi inte bara har fotboll ... det är ju vissa klasser som har haft det innan ... jag hade velat ha haft lite mer dans ... Ja, dans hade varit kul. Men så är det ju så att killar tycker om att spela fotboll och handboll, medan tjejer gillar mer att dansa och så. Så det blir ju då det med bollsporter. Men det är ju nog så att det är fler tjejer som gillar bollsporter än det är killar som gillar dans. Killarna vill ju inte visa att
30
dom kan dansa, så dom gör ju alltid sitt sämsta, så, och då tycker ju inte idrottsläraren att det är kul att ha det i och med att de inte presterar nånting”. (Elin & Nin)
Det här är ett exempel som utmärkt beskriver att flickor och pojkar, kvinnor och män, lever i samma värld, men på olika villkor.
(Det är givetvis inte alla tjejer som gillar att dansa. Det uttrycks också bland de intervjuade).
Lärarens viktigaste egenskaper
Samtliga intervjuade elever tycker att en av lärarens viktigaste egenskap är att de lyssnar på eleverna. Andra viktiga ingredienser är att läraren skall vara engagerad och humoristisk samt utgöra en sorts inspirationskälla. Läraren skall ha struktur och arbeta varierande. En viktig egenskap är också att läraren är engagerad, gillar sitt ämne och lyssnar på eleverna.
”Dom ska gilla det dom jobbar med ... dom ska vara en glad person” (Per).
”Dom ska lyssna mycket på eleverna och på vad dom vill ... och gilla det dom jobbar med och vara engagerade”. (Jack)
”Dom ska ha humor ... man ska ju skratta också, inte bara ha tråkigt ... dom ska inte vara så jätteseriösa ... då blir det roligare att gå dit ... då orkar man också mer ...” (Lina & Petra)
” ... positiv och peppande och få en att göra sitt bästa” (Elin & Nin)
Lärarens betydelse
Alla de intervjuade eleverna har samma lärare i idrott och hälsa. De går i olika klasser, och tycker så här om idrottsläraren:
” ... Vi har en sån otroligt bra idrottslärare ... Rita (idrottsläraren) är så himla bra, för man behöver bara göra sitt bästa liksom, även om man inte är så jättebra, om man gör sitt bästa så känner man sig bra ... hon peppar ju en”. (Elin & Nin)
” ... En bra lärare varierar sig och har struktur ... och lyssnar på eleverna ... det är så mycket bättre här på denna skolan. På min förra skola, på mellanstadiet, hade vi en minst sagt medioker lärare ... han körde samma saker hela tiden. Tre gånger i rad kunde vi ha fotboll. Det var meningslöst”. (Elof)
31 Bollsport
Samtliga intervjuade elever tycker att bollsporter är roligt. Dock uppskattas inte alla bollsporter, och en del bollsporter är direkt tråkiga och meningslösa. Bollen är med lite för ofta även om det är stor variation på bollsporter.
Elin och Nin säger att det är bra att de får prova på många olika bollsporter. Men Elin tycker ändå att det är för mycket bollsport. Ja, hon uttrycker till och med att det nästan bara är bollsport, vilket hon senare korrigerar. Elin hade velat ersätta en del av den stora dos bollsport på idrotten med dans. Jag tar åter upp hennes teori om varför det ser ut som det gör.
” ... jag hade velat ha haft lite mer dans. Men så är det ju så att killar tycker om att spela fotboll och handboll, medan tjejer gillar mer att dansa och så. Så det blir ju då det med bollsporter”. (Elin)
Nin följer upp Elins teori med följande citat:
”Men det är ju nog så att det är fler tjejer som gillar bollsporter än det är killar som gillar dans”. (Nin)
Betydelsefullt med fysisk aktivering i skolan
Allmänt sett tycker eleverna att det är viktigt att röra på sig i skolan. Det är viktigt att få den fysiska ansträngningen i skolan bland annat för att många inte tränar utanför skolan. Fysisk aktivitet och kunskap om det är en viktig del av livet. Många av de intervjuade eleverna tränar inte utanför skolan och tycker därför det är bra att de får den träningen på idrotten i skolan.
” ... om man tänker efter så rör man sig ju inte så mycket på fritiden, så det är ju bra för att man gör det i skolan”. (Per)
” ... Det är skönt att röra på sig ... man behöver komma ut, det går inte att sitta hela tiden och läsa, man måste liksom aktivera sig. Det är viktigt”. (Elof)
” ... man tränar ju automatiskt några dagar i veckan om man har idrott i skolan ... det är bra att man har det i skolan”. (Elin & Nin)
Ämnets betydelse
Alla de intervjuade (med undantag av de två tjejerna) anser att ämnet är viktigt och betydelsefullt. De tycker bland annat att ämnet är viktigt eftersom hälsan är viktig.
” ... det är frihet med ämnet ... det är skönt att röra på sig ... det är viktigt. Det är bra att ämnet är fysiskt. Sen att det är kost och träningsupplägg med teori, det är bra, det ska vara en balans med teori och praktik”. (Elof)
32
Per och Jack ser att ämnet liknar tre andra ämnen, nämligen musik, bild och hemkunskap och menar att alla dessa är träningsämnen.
” ... det är ett helt annat sorts ämne ... det är ju ändå viktigt helt klart men ... det är ju så att man lär sig inte så mycket på idrotten, det är mer att man tränar”.
De två tjejerna ser dock inte att man har någon nytta av ämnet, såvida man inte tänker bli fotbollsproffs eller som de uttrycker det:
”Det är onödigt ... sen är det ju också så att man har ju egentligen ingen nytta av det sen, om man inte satsar på att bli nån sån ... typ idrottslärare till exempel eller nåt sånt”. (Lina & Petra)
Senare i intervjun kommer det ändå fram att de två tjejerna tycker det är viktigt att veta om konditionsövningar. De säger även lite längre fram att de gillar en del bollspel och viss styrketräning. Lina gillar dessutom ridning, vilket hon ibland ägnar sig åt på sin fritid.
Prestation och stress
Mer en var tredje elev i intervjuerna nämner stress i samband med betyg. Noterbart är att det enbart är tjejerna som gör det.
”Det är stress på en hela tiden, måste få bra betyg” (Anna)
”Det är ju betygen man kämpar för, det är dom som räknas för framtiden”. (Boel) Betygen hänger samman med prestation, och det är viktigt att man presterar bra. ”... framförallt nu i åttan när man får betyg, är det ju viktigt”. (Elin)
Självförtroende och självkänsla
Nio av de elva intervjuade eleverna har hög närvaro i ämnet. På frågan vad de tror är anledningen till att en del elever har hög frånvaro i ämnet svarar de så här:
”Åh nu drog jag ner hela laget ... när det är nån som springer och som är lite sämre än dom andra och om det speciellt är tävling då, och den drar ner laget då så att dom hamnar back, då blir det så bara, Åh gud vad dålig den var, alltså det vet ju den om att folk säger det, eller tänker det, så då tycker den ju inte det är så kul”. (Elin)
” ... folk som inte är så utåtriktade, dom känner att, nä jag kan inte göra det här, jag kan inte vara med på fotboll för jag kan inte spela fotboll. Dom ”glömmer” kläder då”. (Per) ” ... dom tycker att dom inte är så bra på det, att dom skäms över det”. (Nin)
33
”Det bästa hade väl varit om man kunde bygga upp den personens självförtroende”. (Nin)
”Vi är en bra klass, och en stor grupp, vi har bra sammanhållning och gemenskap och ja, vi respekterar varandra. Men det är också, alltså det är ju ett socialt steg som man tar till exempel med omklädningsrummet, det är ju också att man vågar. Så här är det, socialt steg helt enkelt”. (Elof)
Känslan av att inte vara tillräckligt bra är alltså en av förklaringarna som de nio eleverna ger. Vidare menar de att skammen över att inte ha tillräckligt bra kondition och känslan att vara sämre än andra är två stora faktorer att elever inte deltar. De andra säger eller tänker att personen i fråga är dålig, och det vet personen om. Enligt dem blir följden att han eller hon inte tycker det är roligt och inte vill vara med.
Meningsfullt
Elof nämner tre beståndsdelar i hur idrotten och även skolan i allmänhet skall vara, för att han ska minnas tillbaka tiden i skolan som en meningsfull tid, nämligen:
”Det ska vara lärorikt. Man ska ha nytta av det. ... och det ska vara roligt”. (Elof)
Elofs intressen på fritiden är fäktning och att läsa böcker. Elofs sammanfattning om meningsfullhet är den bild jag får av samtliga intervjuade elever.
De två tjejerna är inget undantag. Petra har provat på mängder av olika idrotter. Dans, simning, handboll, ridning och gymnastik är idrotter som Petra har utövat. Petra sysslar dock inte längre med någon idrott. När jag frågar om hon skulle vilja göra någonting, svarar hon så här:
”Alltså jag vet inte, jag har testat på jättemycket, men det är inget som jag fastnar för jag tyckte inte att handboll var kul, jag körde det innan, så jag slutade, men jag vet inte om jag skulle kunna göra det igen ... så har jag dansat och kört gymnastik och simmat och ja, jag vet inte vad det är”. (Petra)
Petra är ambivalent när det gäller bollsport. Hon säger senare i samtalet att handboll och basket är kul, men avslutar med ordet ”men” hängande i luften.
Det framgår ändå att de två tjejerna som i princip inte har någon närvaro alls på idrotten, ändå tycker om flera konditionsövningar och styrkeövningar. De tycker i alla fall att det ”ser” roligt ut (de deltar ju inte). De tycker dessutom det är viktigt att ha kunskap om de olika övningarna.
34 Lustfyllt
Det ska vara roligt. Det är kravet hos alla de intervjuade eleverna.
Alternativ
Nästan alla av de intervjuade vill ha fler alternativ. Alla de intervjuade vill vara med och bestämma mer. De upplever att det redan är bestämt vad som ska göras, och det är enligt dem inte positivt.
” ... eleverna ska få bestämma lite mer vad man ska göra ...” (Elin) ” ... vi har alltid bestämt vad vi ska göra”. (Lina)
5.2 Resultatdiskussion
Alla utom Elof gick med på att spela in samtalen med diktafon. Elof ville inte av okänd anledning att jag skulle spela in. En del av mina frågor i samtalen kan ha varit ledande. När jag transkriberade intervjuerna upptäckte jag en del ledande frågor. (Bilaga finns med samtliga intervjuer).
Mina samtal var ostrukturerade, d.v.s. jag ställde inte exakt samma frågor. Jag ställde heller inte frågorna i symmetrisk ordning. Intervjuerna/samtalen kändes naturligt avspända. Jag vill påstå att mina samtal med samtliga elever var genuina och oförställda. Det är min subjektiva upplevelse och jag kan naturligtvis inte vara helt säker på min sak.
35
6 Analys
I detta avsnitt kommer jag att djupare gå in och tolka resultatet, och därefter analysera det med de teorier jag fördjupat mig i.
För att bena upp varför de två tjejerna inte är med och deltar vill jag noggrant beta av hur de faktiskt känner och vad de faktiskt gör. De tycker att många saker är bra på idrotten, exempelvis styrkeövningar och konditionsövningar. Lina tycker dessutom att det är viktigt att ha kunskap i olika konditionsövningar. Petra skulle kunna tänka sig att spela basket och handboll på idrotten i skolan för det tycker hon är kul. Det är visserligen inga problem att tycka det är bra eftersom de ändå inte är med och deltar. Varför är de i sådana fall inte med och deltar?
Bourdieu beskriver habitus som det system i kropp och sinnet som bestämmer åsikter, värderingar och attityder. Habitus styr en individs uppfattning om vad som är möjligt. Innan jag analyserar Bourdieus teorier vill jag utesluta att det är idrottsläraren som orsakar de två tjejernas frånvaro. Inte en enda av de intervjuade eleverna klagar eller har negativa åsikter om idrottsläraren (Rita). Tvärtom uttrycker dem åtskilliga egenskaper hos Rita hämtade från Deweys kärleksfulla lärare. Jag kan dra slutsatsen att det inte är en slump att eleverna känner så här inför idrottsläraren. Det är antagligen en genomgående åsikt hos majoriteten av lärarens elever. Rita kännetecknar otvivelaktigt den kärleksfulla läraren. Det är alltså enligt min analys inte idrottsläraren som är orsaken till de två tjejernas obefintliga närvaro. Men varför blir det fortfarande inte bra om nu eleverna tycker att läraren är bra?
Nu kommer åter Bourdieu in i sammanhanget. Om vi tänker oss idrottslektionen som ett fält. Ett fält som man inte kliver in på hur som helst. De två tjejerna har prövat att kliva in, men har för länge sedan stigit av fältet. De är numera inte med på idrotten över huvud taget. De gör dock inte revolt. Dessa tjejer accepterar alltså hur det ser ut på idrottslektionen. Hade de inte gjort det, skulle de ha sagt det. De skulle dessutom vara upproriska och trotsiga. Dessa två tjejer är inte det. De tänker inte utöva de bollsporter, konditionsövningar eller styrkeövningar som äger rum på idrottslektionen. Vad gör de två tjejerna? De utesluter sig själva. De ser vad som pågår och är väl medvetna om hur det ser ut. De kanske till och med tycker att det ser kul ut, men de har valt att utesluta sig själva. De har gjort sitt val och de
