iPad i undervisningen

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, språk och media

Examensarbete

iPad i undervisningen

En studie i hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg för

elever i behov av särskilt stöd

iPad in education

A study in how iPad can be used as a pedagogic tool to students in need of

especially suppor

t

Tony Nilzon

Lärarexamen 270 hp Handledare: Ange handledare

Kultur, Media och Estetik

Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Gunnilla Welwert

Sammanfattning

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov. Om två år har vi första generationens digitala elever i grundskolan där många har en förskoletid bakom sig med iPad som ett naturligt inslag. För att vi pedagoger ska fånga upp denna kunskap och låta den fortsätta bli en naturlig del av våra barn och ungas liv behöver vi se iPad som ett multifunktionellt verktyg, överbrygga våra digitala begränsningar och skapa en undervisning, som utgår från våra styrdokument, men som i större utsträckning uppmuntrar eleverna till delaktighet och formande av morgondagens lärande.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Bakgrund 7

1.2 Kort presentation av KME – Kultur, media och estetik 7

1.3 Val av problemområde 8

1.4 Definitioner 8

1.4.1 iPad som digitalt redskap 8

1.4.2 Applikationer/appar 9

1.4.3 Multimodalitet 9

1.4.4 Motivation 9

1.4.5 Social interaktion 9

1.4.6 Särskild undervisningsgrupp 10

2. Syfte och frågeställningar

3. Litteraturgenomgång

3.1 Digitala infödingar och multimodalitet 11

3.2 Skolans styrdokument – Lgr 11 11

3.3 EU – Åtta nyckelkompetenser 12

3.4 Multimodalitet och lärande 12

3.5 Vad innebär motivation? 13

3.6 Social interaktion 14

4. Aktuell forskning kring lärplattor

4.1 Digital och traditionell läsning 15

4.2 Lärplattan som pedagogiskt verktyg – treårigt forskningsprojekt 15 4.3 Varför är din iPhone så stor? - Studie om digitala verktyg 16 4.4 iPad satsning i Stockholm stad – utvärdering av projektet 17

4.5 APPKNAPP - ettårigt forskningsprojekt 19

4.6 UNGMOD – forskningsprojektet ungas multimodala gestaltning 19

5. Metodavsnitt

5.1 Aktionsforskning – forskare på min arbetsplats 21

5.2 Bakgrund 23

5.3 Begränsningar med aktionsforskningen 24

5.4.2 Fortsatt förundersökning - föreläsning 25

5.4.3 Projektet tar sin början 25

5.4.4 Det fortsatta arbetet med iPadprojektet 26

5.4.5 Projektets avslut 27

5.4.6 Fortbildningsdag på ett skoldaghem 27

6.

Resultat

6.1 Förundersökning på förskolan 28

6.2 Att möjliggöra multimodaliteten i lärandet 29

6.3 Motivation i skolans lärande 32

6.4 Social interaktion i lärandet 34

6.5 Fortbildningsdag på ett skoldaghem 35

6.6 Sammanfattning av resultatet 35

7. Analys och teoretisk tolkning

7.1 Multimodala Lärsituationer 36

7.2 Motivation och social interaktion 38

8. Slutsats och diskussion

8.1 Slutsats 38 8.2 Avslutande diskussion 41

9. Efterreflektion maj 2014

Bilagor

1. Inledning

När jag ansökte till lärarutbildningen på Malmö högskola gjorde jag ett medvetet val att läsa till KME – lärare (Kultur, Media och Estetik). Jag tror att människan i grunden är kreativ och har ett behov av att använda olika sinnen och flera uttrycksformer i sitt lärande. Denna inställning tillsammans med mitt intresse för informations- och kommunikationsteknik, IKT, har legat till grund i valet av mitt undersökningsområde.

1.1 Bakgrund

Vi har genom datorns och Internets breda genomslagskraft idag hamnat i en ny social uppdelning där våra barn och ungdomar är digitalt infödda medan vi som hör till den äldre generationen är digitala invandrare (Prensky. 2001) på denna arena. I den årligt återkommande undersökningen Svenskarna och Internet (Findahl, 2012, s.18) konstateras stora förändringar då det gäller debuten i användningen av Internet hos unga människor. Undersökningen visar att 1997 var debutåldern av halva åldersgruppen 15 år och motsvarande ålder var år 2012, tre år. Detta visade även det barnbarn som var hemma hos oss under en helg då hon obehindrat räknade matematik med hjälp av en surfplatta och en applikation som heter Fingu och som går ut på att beräkna addition med hjälp av ett lätt tryck på surfplattan. Detta fungerar trots att barnet ännu inte har utvecklat sitt skriftspråk. Min nyfikenhet väcktes och ledde så småningom fram till ett observationstillfälle på en förskola där iPad användes i verksamheten. Vidare började funderingar forma sig i hur dessa innovationer kan användas som ett pedagogiskt redskap, inte enbart i förskolan utan i skolan i allmänhet och i särskilda undervisningsgrupper i synnerhet, då jag i min vardag arbetar i en sådan.

1.2 Kort presentation av KME - Kultur, Media och estetik

KME är ett huvudämne som infördes på lärarhögskolan 2001 och återfanns där till och med avgångsklassen 2014. KME har en ursprungstanke att integrera skolämnena bild, musik, rörelse, drama och slöjd och även att anlägga ett perspektiv på medias intåg, den förändrade kulturen och estetikens tilltagande inflytelse i den svenska skolan.

Fram till 2006 kallades detta ämne Kultur, medier och estetiska uttrycksformer men med namnbytet till KME fördjupades även den estetiska pedagogiken och den identitet som en pedagog med inriktning KME innehar. Denna vetenskap, som även kallas ”gränslandets pedagogik” (MAH,041021) innebär att den har många beröringspunkter med den

mediapedagogik som idag förespråkas i läroplanen (Skolverket, 2010). Inom KME är utgångspunkten att lärandet inte enbart sker inom skolans väggar, utan att kunskapsutveckling sker överallt.

1.3 Val av problemområde

Parallellt med min lärarutbildning på Malmö högskola har jag de senaste åren arbetat i en liten grupp med elever i behov av särskilt stöd. Dessa elever har, av olika anledningar, stort behov av stöd i sitt dagliga skolarbete och det jag som lärare främst behöver är att hitta olika ingångar för att motivera eleverna att komma framåt med sitt skolarbete och därmed öka möjligheterna att uppnå kunskapsmålen. Vid sidan av min lärarutbildning har jag även fördjupat mig i ett par olika högskolekurser där jag har fått en inblick i de ungas digitala landskap och efterhand blivit medveten om de möjligheter som media medför i klassrummet. För ett år sedan blev jag ansvarig IKT-pedagog i vår verksamhet och vi införde då iPad som ett aktivt verktyg i delar av vår undervisning med eleverna. För att få ett vetenskapligt perspektiv på arbetet har jag tillsammans med vår rektor beslutat att mitt examensarbete ska belysa lärplattornas möjligheter i undervisningen. Forskning görs idag inom detta område och fokus har hittills legat på förskolan och dess användning av lärplattor i ett pedagogiskt syfte. Men undersökningar om användandet av lärplattor hos de äldre elevgrupperna börjar nu publiceras allt oftare.

1.4 Definitioner

I detta avsnitt vill jag definiera några av de nyckelbegrepp som genomgående återkommer i mitt arbete. Delar av det teoretiska och empiriska innehållet som jag skriver om kan även ses som applicerbara i andra gruppkonstellationer av elever. I detta arbete nöjer jag mig dock med att fokusera på gruppen elever i särskild undervisningsgrupp.

1.4.1 iPad som digitalt redskap

Digitala medier uppdateras i en ständigt accelererande hastighet. PC och digitala kameror som var aktuella för tills för bara några år sedan har nu fått träda tillbaka till förmån för de smarta telefonerna, pekdatorerna, surf-, och läsplattorna. Språkrådets rekommendationer är att benämna dessa innovationer med pekdator alternativt pekplatta men slår samtidigt fast att om man avser ett visst varumärke, i detta fall iPad, så kan man ”självfallet också använda varumärket som benämning” och detta varumärkesnamn kommer jag att använda mig av i

min studie (Språkrådet, 2011). Ipad skapades som en vidareutveckling av smarta telefoner som Steve Jobs utvecklade i samarbete med Apple och den första iPaden lanserades 2010.

1.4.2 Applikationer/appar

Applikationer, i vardagsspråk benämnda som ”appar”, är de program som man använder i sin iPad. All hantering av appar sker via Appstore, en digital butik för nedladdning och köp av appar. För att kunna ladda ner såväl gratisappar som betalappar krävs att man skapar ett s.k iTunes konto. Detta konto innehåller även ett lagringsutrymme där det finns möjlighet att lagra och delge varandra multimodala presentationer av många olika slag. Samtliga applikationer som släpps genom Appstore är utprovade och godkända av Apples utvecklarteam vilket garanterar en stabilitet i applikationerna. Appstores utbud är enormt och överstiger en miljon applikationer inom olika genrer. Många av dessa är kunskapsutvecklande och pedagogiskt utformade.

1.4.3 Multimodalitet

Begreppet multimodalitet har aktualiserats efter omstruktureringen från den gamla läroplanen (Lpo 94) till den nu rådande (Lgr 11). Textbegreppet i sin nuvarande form innefattar numera även bild, rörelse, gestaltning, musik och film. Multimodalitet och styrdokumenten kring detta begrepp har varit och är centralt i huvudämnet Kultur, Media och Estetik.

1.4.4 Motivation

Motivation handlar här om att elevernas inre motivation behöver stärkas genom deras egna intressen, upplevelser av meningsfullhet, att kunna välja själv, känslan av att ha kontroll över arbetsuppgifter och utmaningar. Motsatsen är yttre motivation som kännetecknas av belöningar, stimuli, respons, tvång, straff och kontroll utifrån (Pedagogiska magasinet 2011).

1.4.5 Social interaktion

Social interaktion innebär att varje enskild elevs egna tolkningar och personliga erfarenheter tas med i lärandet. Detta sker genom en dialog mellan eleven och andra individer likaväl som mellan eleven och det stoff som eleven ska lära sig (Nystrand, 1986, s 10 i Dysthe, 1996.s.50).

1.4.6 Särskild undervisningsgrupp

Om särskilda skäl föreligger kan beslut tas om att elev placeras i en särskild undervisningsgrupp. Detta görs i samråd med hemmet. I ett sådant ärende beaktas elevens särskilda behov och man kan erbjuda individanpassad undervisning med målet att eleven ges möjlighet att uppnå måluppfyllelsen för grundskolans kursplaner Lgr 11 (Skolverket, 2010)

samt Sveriges riksdag, Skollagen (2010:8003: kap 9). Gruppen som ingår i denna studie är en särskild undervisningsgrupp bestående av sammanlagt nio elever. I gruppen finns fyra undervisande personal med olika bakgrund och utbildningar. Två av dem är utbildade pedagoger, två av dem har annan utbildning men gemensamt är att samtliga har arbetat mellan 10 -15 år i särskild undervisningsgrupp. I detta arbete har jag valt att benämna personalen som lärare.

2.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur iPad kan användas som pedagogiskt redskap med avsikten att vara ett utökat stöd i undervisningen för elever i särskild undervisningsverksamhet. Jag avser att uppnå syftet genom att göra denna undersökning utifrån följande frågeställningar.

Hur kan iPad som pedagogiskt verktyg: - möjliggöra multimodala lärsituationer?

- motivera elever i behov av särskilt stöd till ökad arbetslust i skolans lärande? - bidra till en ökad social interaktion mellan såväl elever, som elever och lärare?

3.

Litteraturgenomgång

Inledningsvis kommer jag kort att redogöra för de teorier som ligger till grund för mina frågeställningar. Mitt fokus kommer dock att ligga på de projekt som kommuner och organisationer runt om i Sverige har gjort de senaste åren inom området ”iPad i skola och undervisning” och som jag kommer att redogöra för under rubriken ”Aktuell forskning”

3.1 Digitala infödingar och multimodalitet

De barn och ungdomar som växer upp idag har på senare år kommit att benämnas ”digitala infödingar” medan vi vuxna snarare är de digitala invandrarna (Prensky, 2001). Det är min övertygelse att vi vuxna behöver närma oss de ungas vardag och få tillgång till all den tysta kunskap som eleverna har tillskansar sig via den digitala världen. Vi behöver plocka upp och förstå den multimodala verklighet som de unga rör sig i och som kommer till uttryck genom olika kreativa uttrycksformer. Hur kan vi möjliggöra multimodala lärprocesser som mer stämmer överens med elevernas kunskap och behov? Hur hjälper vi eleverna att finna sin inre motivation och hur kan vi möjliggöra en ökad social interaktion mellan elever så väl som mellan elever och lärare? Det handlar om att vi behöver bygga ihop skola och de ungas fritid och förstå vad det är eleven företar sig och vilka kunskaper hen har även utanför skolan.

3.2 Skolans styrdokument – Lgr 11

Vad säger då de styrdokument som lärare har att ta hänsyn till beträffande media i skolan? I de övergripande målen och riktlinjerna anges att:

” Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

 kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

 skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel

 personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter ” (Skolverket, 2010).

Vad kursplanernas centrala innehåll i ämnet svenska och svenska som andraspråk beträffar så ingår mediebegreppet i Läsa och skriva:

 ”Handstil och att skriva på dator.

 Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

 Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.”

Vid sökning på ordet ”digital” i Lgr 11 (Skolverket, 2010) återfinns ordet i ämnena bild, matematik, musik, svenska, svenska som andraspråk och teknik

3.3 EU - Åtta nyckelkompetenser

Ökad globalisering inom EU, Europeiska Unionen, medför nya utmaningar för den enskilda individen och för att matcha dessa utmaningar har åtta nyckelkompetenser (2006) för livslångt lärande tagits fram.

Nyckelkompetenser

”Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning.

Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett

kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. Det finns en rad teman som används i hela referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna.” (Internetlänk, Europaparlamentet, 2006)

Dessa åtta nyckelkompetenserna finner ni i på Europaparlamentets sida (europa.eu) där dokumentet med dess definitioner i sin helhet av varje kompetensområde återfinns.

3.4 Multimodalitet och lärandet.

För att få svar på frågan på hur iPad kan möjliggöra multimodala lärsituationer behöver jag först formulera vad lärande är. I Dysthe (1996) Det flerstämmiga klassrummet beskriver författaren teorier och modeller som följt skolan genom olika tider. Inlärningsteoretiker som Vygoskij, Tolman och Dewey menade samtliga att språket hade en viktig roll för att kunna formulera hypoteser att bygga vidare på i sin kunskapsutveckling. De senare årens inlärningsteorier ser de sociala aspekterna som en viktig del av inlärningen. En social interaktiv undervisning (Nystrand 1986, s.10 i Dysthe, 1996), utgår från kommunikation mellan eleven och andra individer och tar hänsyn till den tysta kunskap som varje elev bär med sig in i lärsituationer. Genom samtal, tolkningar och tidigare erfarenheter bygger eleven vidare på sin förkunskap och kopplar det nya till det gamla. På så vis konstrueras och vidareutvecklas den egna kunskapen (Dysthe, 1996, sid. 51ff). Något som jag uppfattar som en multimodal process.

Selander och Kress (2010) menar att multimodalitet tar sin utgångspunkt i en förening av psykologiska, biologiska och sociala förutsättningar. Genom olika sinnen upplever vi, erfar och klassificerar olika ”tecken” och fogar samman till något som skapar en känsla av meningsfullhet för oss. Dessa tecken har ingen betydelse i sig själva utan kombineras och sätts samman av oss för att just skapa något som ger oss mening. Tecken kan t.ex. vara bokstäver, något som helt enkelt bara är bokstäver till man bestämmer sig för att sätta

samman dem och skapa en dikt. Det skrivna och tryckta ordet har sedan lång tid tillbaka haft en särställning i samhället. Men idag finns många nya världar av tecken, nya sätt att kommunicera och uttrycka sig inte minst via medier och den digitala världen. Något som man måste ta på större allvar när vi diskuterar kommunikation och lärande i dagens skola (Selander & Kress 2010, s. 26ff). Vårt behov av berättande är en inre kraft och en av de viktigaste grundstenarna för människan och dess socialisering. Det är genom berättandet vi skapar oss en identitet och det gör vi med hjälp av just tecken, symboler, bilder och uttryck. Detta berättande innefattar en informell estetisk process där vi tar hjälp av våra sinnen och vårt intellekt för att reflektera och kommentera över det vi upplever i omvärlden (Lindstrand & Selander, Estetiska lärprocesser, 2009, s.24ff).

3.5 Vad innebär motivation?

Martin Hugo, lektor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping har genomfört ett tre-årigt arbete med elever som är negativa till skolan. I sin bok Från motstånd till framgång. Att motivera när ingen motivation finns (2011), redovisar han tio slutsatser som är avgörande för om en elev ska uppleva meningsfullhet och inre motivation i sitt lärande. Bl.a. pekar han på betydelsen av att skapa lärsituationer som är på riktigt, gärna som projekt där man får arbeta både teoretiskt och praktiskt. Vidare måste eleven känna delaktighet och vara med och sätta sina egna mål. De framgångsfaktorer som lärarna upplevde var viktiga var bl. a. ett socialt engagemang, sammanhangsprinciper och att arbeta efter pedagogiken ”learning by doing”. (Pedagogiska magasinet, 2011).

Learning by doing – handens pedagogik innebär att praktik varvas med teori och att båda är lika viktiga byggstenar. Detta förespråkades av inlärningsteoretikern John Dewey som förövrigt också ansåg att skolan var en av de viktigaste platserna för att bygga ett demokratiskt samhälle (UR.se, 140222). Vi befinner oss i den tid då de traditionella medierna, som tidningar, tv och radio samexisterar med de nya interaktiva sociala medierna. Det är denna konvergens (Jenkins, 2008) som drar åskådarna åt två vitt skilda håll. För att kunna sammanföra dessa båda världar med digitala infödingar i samexistens med digitala invandrarna (Prensky, 2001) måste vi få större kunskap om hur elevens verklighet ser ut och hur eleven bli medskapare i en social plattform där skolan skapar en ram för förutsättningar och där eleven senare kan vidareutveckla denna plattform. Här utgår vi ifrån vad eleven är bra på och som denne kan dela med sig av till andra. Att lära av varandra i grupp (Danielsson, 120810).

3.6 Social interaktion i lärandet

Barn och unga utvecklar inte sin identitet och självkänsla i ett socialt tomrum För att kunna kommunicera och vara en del av skolan och dess sociala liv krävs både att eleven utvecklar självkännedom och kan känna tillhörighet till livet i skolan (Thornberg, 2006).

”I ljuset av skolans värdepedagogiska uppdrag är det motiverat att lärare är medvetna om dessa sociala processer, som kan uppstå mellan elevgrupper och som kan relateras till elevers grupptillhörighet, social identitet och behov av positiv självkänsla.”(Thornberg, 2006. s. 134)

Som jag tidigare nämnt i mitt arbete så ser de senare årens inlärningsteorier de sociala aspekterna som en viktig del av inlärningen. En socialt interaktiv undervisning (Nystrand 1986, s.10 i Dysthe, 1996) utgår från kommunikation mellan eleven och andra individer och tar hänsyn till den tysta kunskap som varje elev bär med sig in i lärsituationer. Denna syn på social interaktion börjar tidigt i den svenska skolan. Redan från det att barnet börjar i förskolan präglas hen av denna inställning till utveckling och lärande i samhället.

”Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver”. (Skolverket, 2011. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. s.6).

Idag är många barn och ungdomar bärare av en outtalad kunskap som inte kommer till sin rätt i skolan och undervisningen. Denna tysta kunskap upptäcks inte i en traditionell skolmiljö eftersom det skrivna och talade ordet fortfarande ges företräde framför de estetiska gestaltningarna (UNGMOD, 2012). Enligt Säljö (i Lindström & Selander, 2009. s.26) är lärandet osynligt och det är svårt att se hur och när det äger rum. För att synliggöra denna kunskap krävs att skolmiljön anammar det offentliga livets lärprocess. Detta innebär att skolan behöver ge eleverna förtroendet att få visa sina förmågor genom att arbeta självständigt och pröva nya infallsvinklar vilket kan leda till att eleven ser sig själv och sitt kunnande i ett nytt ljus. Detta förhållningssätt ökar elevernas förmåga till social kompetens och förmåga att fungera kollektivt (Lindström & Selander, 2009. s.26f)

4. Aktuell forskning kring lärplattor

4.1 Digital och traditionell läsning

Är iPad i undervisningen verkligen nödvändig? 2009 gjorde PISA - Programme for International Student Assiessment en undersökning som visar att nästan alla 15-åringar i Sverige har tillgång till datorer. Dessa används frekvent och de allra flesta har även tillgång till Internet i hemmet (Skolverket 2011). De aktiviteter som ungdomarna ofta utför på datorn innefattar att surfa på Internet, skriva email samt att chatta. Alla dessa aktiviteter innefattar läsande och dessa läsare benämns i analysen av PISA-rapporten som digitala läsare i motsats till den traditionella läsaren där texten finns tillgänglig på papper. Dock finns gemensamma drag. Man behöver kunna avkoda, binda samman och ha språkförståelse. Skillnaderna mellan dessa läsformer är att den digitala läsaren i större utsträckning rör sig inom fler medieformer under läsandet såsom tidningar, grafisk design, foto, radio, film och TV. Sett ur ett större perspektiv och med tanke på en hel generation digitalt infödda, digitala läsare, och precis som alla nya rapporter visar, är tanken på att använda sig av iPad i klassrummet en möjlig väg för framtidens skola.

4.2 Karin Jönsson – Lärplattan som pedagogiskt verktyg

Karin Jönsson, lektor vid institutionen för Kultur, språk och medier vid fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola, befinner sig just nu i ett treårigt projekt där iPads implementering i en klass 1 observeras. Hon menar att det inryms så mycket mer än surf och läsning på plattan och nämner fotografering, film, skriv och räkning som några exempel. Jönsson ser främst på läs- och skrivundervisningen och hur elev och lärare interagerar via iPaden. Hon poängterar att det inte är själva ”Paddan”, som hon väljer att kalla iPaden, som är pedagogisk utan användandet av den. Framför allt tittar hon på processen i undervisningen och på vilket sätt den kan lägga till perspektiv kring informationssökning, kommunikation och det kreativa lärandet. Jönssons förstudie visade att läraren i sitt engagemang sökte vidare, bortom de färdighetsträningsappar till ett alltmer kreativt och interaktivt användande av iPad. I ett utdrag ur detta projekt, Paddagogik – undervisning med digitala verktyg, förklarar hon att kontexten i lärandeprocessen är tydlig och att plattan inte enbart används som underhållning. Jönsson menar även att iPad som verktyg är relativt nytt så det har inte gjorts så mycket forskning på hur iPad kommer att förändra resultaten. Studien pågår i tre år och parallellt med ”iPadgruppen” så valde rektorn på skolan att ha undervisning i två

parallellklasser utan lärplatta. Då kommer resultatet att bli mätbart utifrån de omdömen som ges, men redan nu har Jönsson sett de omätbara effekterna av iPad i undervisningen. Interaktionen mellan eleverna ökade, menar Jönsson, och hon har även märkt att den verbala förmågan har ökat hos eleverna. ”Klassen har blivit multimodal”, avslutar Jönsson sitt utdrag av studien.

På frågan om det då finns negativa aspekter kring iPadprojektet svarar Jönsson så här: ”Det har varit lite tekniska problem för läraren inledningsvis, men det har mest haft med nätverk, skrivare och så vidare att göra och inte berott på läsplattan där elevernas tröskel till att använda tekniken är låg, på gränsen till obefintlig.” En annan sak, menar Jönsson, är det App gap som uppstår i de fall då eleverna har tagit med sig sin iPad hem och fått dyrare appar installerade på paddan, något som de andra i klassen inte har haft möjlighet till. Här måste skolan förhålla sig till det, om man skall tillåta det eller förbjuda det med den risk det medför att missa den del av lärandet som annars skulle ske i hemmet.

4.3 Varför är din iPhone så stor – studie om digitala verktyg

Den studie som Anna Lundholm Ehn och Erika Olsson genomförde under hösten 2011 (Lundholm & Olsson, 2011) hade som huvudsyfte att granska hur barnen i förskolan hanterar iPad – verksamhetens nya digitala verktyg. Man valde att iscensätta didaktiska aktiviteter med hjälp av tre i förväg utvalda appar där samarbete, kommunikation och multimodalitet stod i fokus för granskningen. Som underordnad målsättning ville de få svar på hur de åtta pedagogerna på förskolan förhöll sig till digital kompetens och IKT. Resultatet visade med stor tydlighet att barnen redan hade förkunskaper om iPhone och dess funktioner. Däremot förundrades barnen av varför lärarstudenternas ”iPhone” (läs iPad, min kommentar) var så stor jämfört med den iPhone som de kände igen hemifrån.

Vad som mer framkom ur denna studie var hur samarbetet stärktes. Barnen delade med sig av sin kunskap och uppmuntrade varandra och deras samarbete i det kollektiva lärandet spreds genom en ökad dialog barnen emellan. iPad som ett verktyg i de pedagogiska aktiviteterna var ett nytt och okänt område för såväl elever som personal. Förskollärarna beskrev både ett intresse att lära sig mer om plattan men även en rädsla av att inte vara uppdaterad i modern digital teknik.

4.4 iPad - satsning i Stockholm stad – utvärdering av projektet

Ett av de större projekt som genomförts i Sverige det senaste året har varit den utvärdering av en iPad - satsning i Stockholms stad som presenterades den 13 maj 2013 och är sammanställd av fil dr Jan Hylén, en av landets främsta experter inom området digitaliseringen av skolan. Rapporten omfattar 2 285 iPad som fördelades på 13 skolor i Stockholm. Ett klart definierat mål var urvalet av olika åldersstadier och olika pedagogiska inriktningar från förskoleklass till gymnasiet, där även särskoleverksamheten ingår. Underordnade frågeställningar har i denna undersökning varit i vilken ålderkategori iPad är ett speciellt lämpligt redskap, vilka för - och nackdelar som verktyget medförde i projektet och även vilka framgångsfaktorer som är signifikativa för detta arbetssätt. Rapporten har ett visst fokus riktat mot elever i förskolan och grundskolans tidigare del. Vid satsningens start fick skolorna en liten introduktion i hantering av iPad men någon egentlig genomgång i pedagogiskt bruk eller vilka appar som stod till förfogande gjordes inte utan det var upp till den enskilda pedagogen att se användningsalternativen i det eller de ämnen hen undervisar i.

I denna utvärdering har metoden varit webbaserade enkätintervjuer som lärarna besvarat, intervju med lärare i grupp och observationer av de lektioner där iPad använts. Skolorna som deltog i projektet har även rapporterat in uppgifter som sedan samlats in och gjorts en sammanfattning av. På så vis fick man en klar bild över projektet och kunde starta analysen av detsamma.

Vad visade då den webbaserade enkäten? Jo, här uttryckte 80 procent av lärargruppen att de ansåg att användandet av pedagogiska appar har blivit mer lätthanterligt. I fråga om ökad motivation hos eleverna uppgick siffran till hela 90 procent och ungefär åtta av tio lärare tycker att valet av arbetssätt, samarbete och initiativförmåga har underlättats. Detta gällde för såväl klass- som ämneslärare. Skillnaderna mellan dessa grupper är marginella. En av gymnasieskolorna som deltog i projektet menade att kommunikationen hade förbättrats avsevärt genom att klassen hade nått en högre abstraktionsnivå i de bokanalyser som ingick i svenskämnet. Detta var möjligt tack vare filmade boksamtal som genomfördes utan lärarens närvaro. Här infinner sig paradoxen att eleverna kan utgå från sina egna tankar och uttrycka de fritt utan lärarens vanligtvis bekräftande ord och rörelser, slås det fast i utredningen. På så vis ökar kommunikationen eleverna emellan i ett fritt skapande flöde som tar samtalen till en ny nivå. Det öppnar upp den tysta kunskapen som befästs och sprids.

I inrapporteringen av läsutvecklingsschemat i yngre åldrar är resultatet alltför vagt beroende på den ojämna kvaliteten där en del endast skriver en gång per termin eller i vissa fall ännu

men vad som är klart är i alla fall att ASL, Att skriva sig till läsning, (Malmö stad), som strategi är lika gångbar vare sig man använder datorer eller iPad men att det i det senare fallet är ett mer intuitivt redskap för yngre barn.

Vidare har rapporten visat en ökning i kommunikation genom användandet av e-post och de bloggar som eleverna driver gör innehållet synligt och därmed verkar det språkutvecklande. För att dra en slutsats av kommunikationen så kan man slå fast att elevernas skrivförmåga förbättrats och för personalens del så har kommunikationen med vårdnadshavare ökat. I samarbetet med hemmet har även vissa av skolorna informerat hemmen om de appar eleverna arbetar med i skolan så att eleven kan arbeta med träning hemifrån. I läsutvecklingen har samarbete med stadsbibliotek möjliggjort att det går att låna klassuppsättningar av skönlitterära verk. Det framgick dock inte av rapporten om det rörde sig om fysiska lån eller elektroniska böcker.

I lärarlagen sågs en ökande diskussion angående dessa iPads från att till en början ha skett på IT-avdelningar till att inbegripa majoriteten av personalen. Kritik som synliggjordes var att iPad inte alls är lika bra att skriva på som en dator. Man slår även fast att det förvisso går att ersätta datorn med en iPad, och i rapporten görs en reservation för ordbehandling, men på ett annat plan visar man här på iPad kontra datorn som ett komplement. Sett till fördelar med användningsområden där iPad överträffar datorn så är det just då det gället batteritid, dess låga vikt och mobiliteten samt att den erbjuder multimodalitet, genom ljudinspelningar, film, foto och interaktivitet med andra enheter och Internet. Avslutningsvis sammanfattas rapporten genom att återigen göra gällande den låga tröskeln att komma igång med sitt arbete med iPad oavsett tidigare erfarenhet.

Sammanfattningsvis slår denna utvärdering fast att iPadens pedagogiska användningsområden där resultatet varit påvisbart kan härledas till fem användningsområden: kommunikation, samarbete, motivation, visualisering och ett förbättrat lärande.

Rapporten avslutas med en rekommendation till Stockholm stad:

”Utbildningsförvaltningen uppmanas att fortsätta att uppmuntra stadens skolor att använda iPads, ofta i kombination med datorer. Vidare rekommenderas ytterligare kompetensutveckling till lärare i pedagogisk användning av iPads och i bedömning.”

4.5 APPKNAPP – Ett ettårigt forskningsprojekt

Susanne Kjällander, fil. dr. i didaktik, har nyligen sammanställt sin rapport om Appknapp, ett ettårigt så kallat följprojekt, i Tumba kommuns förskolor. Ett följprojekt innebär att det inte är Kjellander själv som iscensätter lärandet med iPad utan att det i stället är ett projekt i Tumba kommun och att det är ett beställningsarbete av densamme. Denna rapport publicerades 140221 och kompletterades även med en intervju på Internet (Kjällander, 2014). Det som visats sig vara en av anledningarna till att projektet varit framgångsrikt är, enligt Kjellander, de väldigt engagerade pedagogerna och att det alltid finns ett syfte med det som görs. Här ges även utrymme för omförhandlingar i den mån elevdemokrati tillämpas. Nyckelfrågorna i projektet har varit hur iPad har påverkat: pedagogens IT-kompetens, barnets lärande, det sociala samspelet och kontakten med hemmet.

Fokus i rapporten har legat på barnets lärande och det sociala samspelet. Detta utgår från de teorier om samspel och grupparbete som är den inriktning pedagogerna arbetar efter. Undersökningen pekar på att lärande i grupprocesser, design för lärande och sociala grupprocesser uppstår oavsett om pedagogen planerat för ett samarbete eller inte. Detta beror på att barns naturliga nyfikenhet och villighet till att hjälpa ges större utrymme i den digitala verksamheten. Kjellander menar att hennes empiri visar på ett förändrat samarbete i en digital miljö och att detta beror på den meningsfullhet som iPad erbjuder i form av ett belöningssystem. Ett pling, en liten bild eller animering som ploppar upp fungerar som feedback från appen och inspirerar till ökad integration i samarbetet med andra elever och den spontana villigheten av att dela denna erfarenhet med de andra. Detta har även framkommit i hennes tidigare forskning, Design for Learning in an Extended Digital Envirement, där ett flertal fallstudier visade att elever som jobbat med 1-1 datorer är villiga att dela med sig av de kunskaper de erövrar i den digitala miljön. Det förblir inte ”tyst kunskap” som det annars tenderar att bli när eleven arbetar ensam i till exempel matteboken, menar Kjellander.

4.6 UNGMOD – Forskningsprojektet Ungas multimodala gestaltning

Patrik Hernwall, docent i medieteknik vid Södertörns högskola, är aktuell i ett nytt projekt med fokus på ITs användning i skolan och lärande och de ungas multimodala gestaltning. Det är ett tvåårigt forskningsprojekt och denna undersökning syftar till att belysa hur digital teknik kan utveckla och förändra undervisningen i skolan. I augusti 2012 presenterades den slutrapport, benämnd UNGMOD, där projektet presenterades i sin helhet.

alla anses lika viktiga för ett livslångt lärande. och därmed överlappar och kompletterar varandra och där grundläggande kunskaper i språk-, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i IKT, informations- och kommunikationsteknik, se som en viktig grund för lärandet och att ”lära att lära” stöder allt lärande.

Projektet pågick mellan 2009 till 2012 och hade sitt säte på Södertörns högskola. Dess huvudsakliga frågeställning var hur unga, mellan 13-17 år, utbyter erfarenheter, information och kunskaper genom multimodala gestaltningsformer såväl i skolan som på sin fritid. Projektet har en tydlig anknytning till aktionsforskningstraditionen och valet att samarbeta både med lärare och elever på två skolor togs på ett tidigt stadium. Dess teoretiska fundament är de socio- kulturella teorierna av Vygotsky, Wertch och Säljö,”…där individen ses som ett aktivt intentionellt symboltolkande meningsskapande subjekt, nedsänkt i ett historiskt och kulturellt sammanhang.”. Eleverna som ingick i forskningsprojektet benämndes

”medforskare”. Syftet med detta var att få en fördjupad analys av IKT - användandet rent generellt, och specifikt den multimodala gestaltningen.

Två skolprojekt togs upp, dels ”MultiFUN” som var ett ämnesövergripande tema i SO, svenska, musik- och mediaprofil. Resultatet skulle senare presenteras i form av en presentation i Keynote där tankarna och den process eleverna gått igenom skulle redovisas. Den andra skolan valde även de ett projekt som var ämnesövergripande i ämnena Samhällskunskap, Religion, Svenska och Mediekunskap och eleverna var årskurs 2. Här var syftet att reflektera och kritiskt granska en aktuell händelse och dess framtoning i media. Valet föll på den incident i Afghanistan där svenska FN-soldater blev beskjutna. Redovisningen i denna klass var en digital presentation, film, ljud foto eller liknande. Båda grupperna hade likheter i sättet att arbeta. Man valde ett samarbete i grupp. Redovisningsformen var likartad och kan anses som multimodal och där elevdemokrati var central i valet av uttrycksform. Dessutom innebar uppgiften i båda fallen en redovisning av processen och arbetsformerna. Det visade sig att även om uppgifterna innehöll spår av digital kompetens så var utformningen av uppgifterna traditionell i den mån att muntlig och skriftlig presentation var dominerande.

I resultatet av UNGMOD slås fast att ord, text och muntligt framförande fortfarande har högre status och bedöms annorlunda än andra medieformer, som musik, film, etc. Kort sagt så ges inte samma utrymme för bedömning och kommentarer av de multimodala gestaltningarna. I undersökningen har man listat ett antal punkter som krävs för att den multimodala gestaltningen ska få en mer framträdande roll i klassrummet. Förutom tillgången till datorer

de multimodala gestaltningsformerna en nödvändighet. Det krävs att elevernas arbetsuppgifter innehåller såväl ämnesöverskridande som multimodala digitala medier samt att bedömningen av dessa är tydliga. Slutligen kunde ett genusmönster urskiljas där flickorna riktade sin uppmärksamhet mot sociala medier, som facebook, bloggar och mobiltelefoner medan pojkarna riktade sin uppmärksamhet på spel, youtubeklipp och musik. Detta är en viktig iakttagelse för pedagogerna runt om i våra skolor men kommer inte att utvecklas mer i detta arbete (egen kommentar).

5. Metodavsnitt

I detta arbete har jag valt att studera den övergripande frågeställningen utifrån ett aktionsforskande perspektiv. Bakgrunden till denna ansats är att vi i vårt arbetslag har identifierat problem som vi möter i vår vardag där vi arbetar med elever i särskild undervisningsgrupp. Kan Ipad i undervisningen öka elevernas motivation för skolarbetet? Hur kan iPad möjliggöra multimodala lärsituationer? Och slutligen kan vi möjliggöra en ökad social interaktion mellan såväl elever, som elever och personal? Dessa frågeställningar valde jag att undersöka närmare under vårterminen 2013.

5.1 Aktionsforskning – forskare på min arbetsplats.

Aktionsforskningen har sitt ursprung från 1940-talet. Modellen skapades ur ett behov att verka i ett närmare sammanhang mellan samhällsteorier och överhängande sociala problem som uppstod i verksamheter. Senare kom aktionsforskningen att bli populär inom områden som ville förbättra och utveckla sin verksamhet inom mindre enheter. Aktionsforskning som undersökande modell kan definieras genom fyra olika punkter:

1. Praktisk inriktning – Målet med forskningen är att hitta lösningar på praktiska problem som man upplever på arbetsplatsen. Den som genomför undersökningen blir forskare på sin egen arbetsplats med syftet att förändra.

2. Förändring – Aktionsforskningen är förknippat med att förändringar är positiva. Det är viktigt att det finns en vilja till både självutveckling men också i ett perspektiv där man inte bara utvecklar sig själv utan att det också sker en förändring till det bättre inom verksamheten.

3. Cyklisk process – att aktionsforskningen ska uppfattas som en cyklisk process innebär att även om det är ett speciellt problem som uppmärksammas och undersöks så ska det samtidigt uppfattas som ett led i ett större projekt där målet är att man ska förbättra verksamheten kontinuerligt genom utvärderingar som kan föranleda ytterligare forskning.

4. Deltagande - vad som är särskilt utmärkande är att man inom verksamheten man vill forska på även måste ha med sig övriga deltagare på arenan. Den som startar upp undersökningarna blir ledare för forskningen medan övriga involverade i verksamheten blir medforskare (Denscombe, 2006. s. 71ff).

Aktionsforskning har en pedagogisk inriktning och kan passa bra vid tillfällen då personal vill införa en ny metod i ett redan befintlig system. I mitt fall handlade det om att införa iPad som redskap i den undervisning vi bedrev med elever i särskild undervisningsgrupp. Aktionsforskning är praktisk och problemlösande och har som syfte att göra förbättringar av en konkret verklighet. Ett vanligt problem med undervisningen i särskilda undervisningsgrupper är just att de elever vi möter ofta har tappat intresset för skolan. Det kan vara ett mönster som har följt eleven genom flera år vilket innebär att de ofta ligger efter i skolarbetet. Anledningarna till detta kan variera från sociala problem till svårigheter i inlärning dock är deras reaktioner på problemet ganska likvärdiga. Eleverna kan ha skaffat sig en vana att skolka mycket, de känner svag motivation att arbeta under lektionerna och ha svårigheter med att samarbeta. I ett aktionsforskande förhållningssätt är det viktigt att vara medveten om att en sådan här form av forskning endast är en del i ett vidareutvecklande av en verksamhet vilket har varit ett viktigt mål i mitt arbete. Hur kan vi möta våra elever i särskild undervisningsgrupp och hjälpa dem att hitta alternativa vägar till att känna inspiration och intresse för skolarbetet? I vår verksamhet hade denna fråga länge diskuterats samtidigt som vi hade börjat snegla på den digitala utvecklingen som satt fart de senaste åren i framförallt förskoleverksamheten. Då vi gärna ville ha en vetenskaplig grund för förändringar i verksamheten blev mitt examensarbete ett utmärkt tillfälle att undersöka om iPad som digitalt redskap i undervisningen kunde skapa en större motivation hos eleverna att jobba med skolarbete.

Validiteten i denna ansats är inte så mycket beroende av vetenskapliga sanningar utan validiteten bedöms mer utifrån hur användbar metoden är för att hjälpa människor att förbättra sin situation i någon form. I det här fallet undersöker jag möjligheterna att i vår verksamhet hitta nya vägar och utveckla möjligheter för eleverna att känna ökad motivation för skolarbetet. Då aktionsforskning sträcker sig över en längre tid och sker här och nu så ser insamlande av materialet olika ut beroende på var i undersökningen man befinner sig (Bell, 2000 s.14f). Då min undersökning i stor utsträckning baserar sig på observationer kan det vara svårt att bedöma validiteten i den då händelser som utspelar sig alltid tolkas utifrån mina egna

inslag av subjektivitet även om jag försöker förhålla mig objektiv. Sett ur den synvinkeln måste jag också vara medveten om att aktionsforskningen inte äger den reliabilitet, tillförlitlighet, som man eftersträvar inom forskningen.

Denscombe (2006) resonerar utifrån begreppet reflexivitet och menar att här finns ett problem för samhällsforskningen. I alla undersökande situationer där vi har kontakt med den sociala världen kan vi aldrig ställa oss objektiva då vi har egna sociala erfarenheter som tolkas in i det vi uppfattar vid observationer, intervjuer eller liknande. Efter en inledande förundersökning på en förskola där man arbetar med iPad inledde vi vårt iPad-projekt med ett temaarbete. Jag gjorde under denna period observationer kring eleverna och deras arbeten, vidare hade jag utvärderingar tillsammans med elever och personal i form av intervjuer och informella samtal. Nästa steg i denna process var att jag valde att intervjua lärarna enskilt för att fånga upp deras uppfattningar kring arbetet med iPad i undervisningen. Avslutningsvis bad jag fyra lärarlag med olika ämnesinriktningar att under en studiedag skapa olika multimodala lärsituationer med iPad som grundredskap och med direkt hänvisning till läroplanen i de ämnen de undervisar i. Sammanfattningsvis kan man konstatera att grunden i mitt aktionsforskande förhållningssätt består av många olika undersökningar där sociala möten äger rum. Mot den bakgrunden kan jag inte heller påstå att mitt arbete äger den validitet som kan vara önskvärt men att syftet att finna lösningar på ett problem inom verksamheten med eleverna har varit det grundläggande.

5.2 Bakgrund

Jag har valt att anonymisera dem som på olika sätt deltagit i de observationer, intervjuer och samtal som ingick i min undersökning och ger här en kort presentation och bakgrund. I förskolan, där förundersökningen genomfördes, medverkade förskolepedagogen Kajsa. Projektet i den särskilda undervisningsgruppen bestod, förutom mig själv, av tre andra kollegor som undervisar i särskild undervisningsgrupp, Fredrik, Birgitta och Tanja. I gruppen fanns tre elever som studerade på halvtid hos oss. Dessa har jag valt att kalla Kim, Ibrahim, och Viktor. Det fanns dessutom två elever, Malin och Stina, som hade undervisning ca 6 timmar i veckan samt fyra elever som hade temporär undervisning hos oss. Även dessa arbetade med iPads men i mindre utsträckning. Eleverna var i varierande åldrar mellan 11 och 15 år och hade samtliga, av olika anledningar, svårigheter med att klara av undervisning i stora klasser. Eleverna hade blandad undervisning, ofta enskilt med lärare, men även tematiskt med upp till tre elever i grupp. Min utgångspunkt har varit att undersöka om iPad är ett

redskap som kan användas i undervisningen på ett sätt som ökar elevernas motivation för skolarbetet. Samtliga elever hade uttryckt att de kände sig exkluderade från klassen på hemskolan. Vid tiden för undersökningen fanns vissa gemensamma drag hos eleverna såsom att de alla hade tappat fart i skolarbetet och låg efter med studierna med risk att inte uppnå kunskapsmålen och därmed betygen. Vidare saknade de både motivation och strategier för att genomföra och slutföra sina studier. Detta var utgångspunkten då vi startade upp aktionsforskningen i vår verksamhet. Det fanns två huvudproblem. Bristen på motivation samt att de låg efter i skolarbetet. Efter inledande förundersökningar som skapade idéer och inspiration fortsatte det inledande arbetet med att vi lärare fortbildade oss och sökte idéer för vår verksamhet. I detta arbete kom jag också i kontakt med många projekt runt om i landet. Mot denna bakgrund och i processen som följde med eleverna utkristalliserade sig så småningom de frågeställningar som ligger till grund för mitt examensarbete, hur iPad som pedagogiskt redskap kan möjliggöra multimodala lärsituationer, öka motivationen hos våra elever samt skapa en ökad social interaktion mellan oss i verksamheten.

5.3 Begränsningar med aktionsforskningen

Som jag tidigare nämnt så kan man i Denscombe (2006) följa diskussionen om objektivitet i aktionsforskning. Jag var medveten om att det medförde en risk att inte fullt igenom kunna vara objektiv då jag utförde projektet på min egen arbetsplats där målet var att lösa ett problem. Man kan med andra ord säga att här finns ett egenintresse i min undersökning och att jag därför inte kan anses lika objektiv i den bemärkelse som man menar då en klassisk vetenskaplig undersökning genomförs.

Då aktionsforskningen genomfördes på min egen arbetsplats fanns det vissa etiska ställningstagande att ta hänsyn till. Mina egna arbetskamrater ingick i undersökningen och det var viktigt att jag successivt kommunicerade och redovisade för dem vad jag uppfattat i insamlandet av information, som tillhör själva forskningen. Mina kollegor gavs tillfälle att själva kunna bestrida uppgifter som de ansåg hamnade utanför själva undersökningen. Här följde jag de forskningsetiska principerna som kungjorts i skriften Forskningsetiska principer med tonvikt på informationskravet (s 7), samtyckeskravet (s 9), konfidentialitetskravet (s 12) och nyttjandekravet (s 14). Vetenskapsrådet (2002)

5.4 Genomförande

undervisningen. Med dessa undersökningar startade jag upp huvudprojektet på min egen arbetsplats för att därefter avsluta det hela med en fortbildningsdag för lärare.

5.4.1 Förundersökning – observation och intervju på förskolan

Inför starten med iPadprojektet gjorde jag en fältobservation (130115) på en förskola i en angränsande kommun. Klassen är en förskoleklass med elever i åldrarna ett till fyra år. Förskolan är uppdelad i två klasser, 1-2 års verksamhet och 3-4 års verksamhet. Denna kommun har gjort en stor satsning på digitala medier och utbildning av personalen. Jag observerade hur barnen arbetade med iPad i verksamheten och hur de använde sig av lärplattan. Vid samlingen kopplade förskolepedagogen upp sin lärplatta till en TV och barnen samlades i en cirkelformad ring. På tv:n visades bilder av en händelse som blivit dokumenterad sedan tidigare. Dessa bilder blev underlag för ett samtal där barnen kunde utveckla sina tankar. Efter en fruktstund fick eleverna arbeta med applikationer som bestod i sortering av geometriska figurer, magnetbokstäver, tangram och att hitta varor i en affär. Efter att ha gjort min observation blev det dags för den intervju (130115) med Kajsa, förskolepedagog som varit med från starten av detta projekt

5.4.2 Fortsatt förundersökning – föreläsning

Efter detta studiebesök bokade jag in mig på en föreläsning med Karin Jönsson och Annika Persson (iPad i undervisningen, 130204) för att få veta mer om den aktuella tekniken inför det projekt som annalkades. Här belystes att vi faktiskt inte haft smarta telefoner under så lång tid, lärplattor ännu kortare tid samt att definitionen på dessa fortfarande har många namn som till exempel: Surfplatta, pekplatta, digitala redskap, läsplattor, lärplatta, datorplatta, padda, iPad. I detta examensarbete har jag valt att benämna de som lärplatta eller iPad. Jönsson berättade om det projekt som hon ansvarar för och där iPad används i en klass 1 med 18 elever på en mindre ort. Detta projekt, Paddagogik – undervisning med digitala verktyg togs upp i kapitel 4.2.

5.4.3 Projektet tar sin början

Med dessa båda förundersökningar bakom mig startade projektet med införandet av iPads i undervisningen i min egen verksamhet. Jag började undersöka applikationer, vilka som skulle kunna vara lämpliga och till vad de skulle kunna fylla en pedagogisk funktion. Jag började även föra noggranna anteckningar om vad jag gjorde och använde mig av i handledningen av personalen. Det blev en fortlöpande utbildning av personalen där jag använde mig av ett

undersökande arbetssätt och successivt delgav mina medarbetare vad jag hade hittat eller kommit på. Efter detta provades stoffet i verksamheten och jag kunde återkoppla det till ursprungstanken som var att använda iPad utifrån ett multimodalt lärande som var kopplat till läroplanen. Vid denna tidpunkt befann sig mitt undersökningsområde fortfarande på ett teoretiskt plan. Efter att vi hade skickat in den projektbeskrivning som låg till grund för iPads implementering i verksamheten gick projektet in i en ny fas där vi skulle börja arbeta praktiskt med eleverna.

5.4.4 Det fortsatta arbetet med iPadprojektet

Så kom dagen då våra iPads anlände. Uppstarten av detta projekt var även startskottet för min undersökning om hur iPad kan användas i undervisningen. Hur multimodalitet och lärande ingår, om motivationen hos eleverna förändras och om den sociala interaktionen ökar. I vårt arbete med eleverna skulle Ipad användas som ett komplement till matematik- engelska- och svenskundervisningen. Utöver dessa ämnen hade vi också planerat för ett större SO-tema som integrerades med svenskan. Detta tema utgick från Etik och moral och hade sitt avstamp i att jorden skulle förstöras och att människor var tvungna att söka sig till en annan planet.

I den elevgrupp som mer intensivt skulle arbeta med iPad återfanns fem elever. De två flickorna årskurs 8 fick sin planering från hemskolan och var hänvisade till de läromedel som angavs i densamma och kompletterades av oss med appar i samma ämnen.

Temat Etik och moral, inleddes med att eleverna, två pojkar i årskurs 9 och en pojke i årskurs 8, fick en iPad var som de använde under lektionstid men inte fick lov att ta med sig hem på grund av den stöldbegärlighet som iPad har i området. Vi startade upp arbetet med eleverna och utgick från de appar vi inledningsvis hade hittat. Under arbetets gång arbetade vi med appen Simplemind+ (iTunes) där vi kunde skapa mindmaps, UPAD (iTunes) där anteckningar fördes och skickades. I matematiken var det huvudsakligen färdighetsträning med matteappen King of Math (iTunes). Dessutom användes iPad till att läsa lånade böcker och att söka information på nätet. Facetime användes då eleverna hade någon fråga till personal som inte hade lektion just vid den tidpunkten. Vidare användes äventyrsspelet The Island - Castaway (iTunes) för att öka elevernas förförståelse inför temat. Dessutom användes iPad till inspelningar av de samtal eleverna hade och den värderingsövning som var i början av projektet videofilmades. Planering av lektioner och raster lades in i almanackan och anteckningarna skickades till elevernas mail eftersom det inte var tillåtet att ta med sig sin iPad hem. Vid ett flertal raster ställdes frågan om de fick lov att fortsätta med iPad och den

fortlöpte enligt planeringen. I den rikliga dokumentationen var det i huvudsak fyra olika källor som kunde studeras i efterhand och som ingår som underlag i resultatdelen.

1. Inspelade samtal med eleverna

2. Inspelade gruppdiskussioner i urvalsprocessen där det klart framgick hur ungdomarnas tankar om etiska ställningstaganden framgick

3. Filmad lektion med värderingsövningarna 4. Elevernas loggböcker, vilka skickades till mig.

5.4.5 Projektets avslut

Projektet var planerat med studiebesök i de virtuella världarna Second Life och Active world Education. Platserna som vi initialt ämnade besöka var den svenska ambassaden, Malmö stads plats med biblioteket och stapelbäddsparken i Malmö. Här fanns en begränsning i att använda iPad men vi ville samtidigt introducera eleverna och visa på de virtuella världar som finns idag. Då vi skulle logga in på elevdatorn så var det inte möjligt att hämta programmet på grund av begränsningar i elevernas dator. För att kasta om planerna fick vi göra besöket i dessa virtuella världar på YouTube och för elevernas del avslutades hela projektet med en utflykt där iPad fungerade som dokumentationsverktyg. Därefter fick eleverna som deltagit i projektet göra en utvärdering och ge sin syn på hur det varit att använda iPad i undervisningen. Slutligen inbjöds de tre lärarna som arbetat med iPad i sin undervisning till en kvalitativ intervju.

5.4.6 Fortbildningsdag på ett skoldaghem

Efter projektets avslut ombads jag att ha en fortbildningsdag för pedagoger på ett närliggande skoldaghem där man hade för avsikt att införa iPad i undervisningen. Syftet var att ha en föreläsning om våra erfarenheter av iPadprojektet, berätta om dess för och nackdelar och vilka fallgropar vi stötte på. Därefter fick lärarna, med hjälp av iPad, i uppgift att skapa lektionsplaneringar utifrån multimodala gestaltningar som sedan presenterades.

6. Resultat

Min utgångspunkt i detta arbete har varit att undersöka hur iPad kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisningen av elever i särskild undervisningsgrupp. Jag har utgått från ett lärarperspektiv och intervjuat ett antal lärare som främst arbetar med elever i särskild

multimodala lärsituationer, om elevernas motivation för skolarbetet kan öka samt om iPad kan möjliggöra en ökad social interaktion mellan elever och individer runt omkring dem i skolan. De resultat som ligger till grund för mina intervjuer och observationer som aktionsforskare i verksamheten ”elever i särskild undervisningsgrupp” kommer jag här att redogöra för. Jag vill uppmärksamma läsaren på att min förundersökning samt avslutande fortbildningsdag presenteras under egna rubriker och att den stora undersökningen på min egen arbetsplats är den som delas upp i avsnitt multimodalitet, motivation och social integration. Dock är det dessa tre frågeställningar jag lyfter fram i samtliga observationer.

I samtliga undersökningar har inledningen i våra samtal och vid mina observationer varit hur iPad har initierats på skolorna samt vilka tekniska problem som föregått införandet. Vidare har vi haft en del samtal kring förberedelser och fortbildningar för de lärare som ingått i projekt. Det är inte mitt syfte att nonchalera dessa observationer som jag ser som en viktig del om man ska kunna ta tillvara iPad som ett verktyg i skolan. Dock kommer jag inte i resultatdelen att diskutera dessa frågor utan ämnar återkomma till dessa i mina avslutande reflektioner.

6.1 Förundersökningen på förskolan

På förskolan har man valt att använda iPad med appar kopplade till matematik, språk, skapande, dokumentation och reflektion. Förskolan ingår förutom iPad-projektet i ett språkprojekt ”att skriva sig till läsning”. Här använder man iPad på ett sätt där de barn som ännu inte lärt sig skriva istället genom sitt skapande kan arbeta med bilder till vad de vill uttrycka. Förskolan jobbar i teman där de dokumenterar mycket av det man gör. Därefter kan man titta på sina resultat som kanske är en saga och reflektera tillsammans över vad man har skapat. På min fråga i vilken utsträckning man upplever att barnen arbetar multimodalt får jag svaret

”Kajsa: Vi har pratat mycket om det och ser det som att man har fått ytterligare ett redskap att kunna ta till eftersom barn lär på olika sätt, så innan har man då kunnat säga ”ja, men då kan du måla här för att uttrycka dig” eller ”vi kan skriva här” och så och så och nu har vi fått ytterligare ett sätt, vissa fastnar för det och tycker att ”gud, vad detta är bra”.

Väldigt mycket av det som barnen gör på dagarna dokumenteras och vid samlingar får barnen se vad de själva deltagit i vilket öppnar upp för samtal kring olika upplevelser. Detta är en viktig del där lärarna vill att alla barn deltar.

”Kajsa: men vi kan ha en samling där vi har tagit bilder under dagen och då skriver ner barnens tankar. Det kan alla vara med på. Vi vill ju helst att alla skall vara med för annars gör man ju inte

Föräldrarna har också möjlighet att följa vad deras barn gör under dagarna genom att det med enkelhet kan dokumenteras genom fotografering. Detta skapar en positivt utökad kommunikation med föräldrarna. På min fråga hur barnen upplever att ha tillgång till iPad så upplever pedagogen att detta har blivit en naturlig del av alla delar i verksamheten. Ibland väljer barnet Duplo andra gånger frågar hen efter iPad.

”Kajsa: Ja. JA, men det är det och sen så har de ju, alltså nu har det vävts in mer naturligt och de vet ju också att man till exempel kan fota mycket med den och några gånger har vi också skickat till föräldrar. Bilder på vad deras barn har gjort och man får en annan kommunikation där”.

6.2 Att möjligagöra multimodaliteten i lärandet

Då iPad gjorde sin entré på marknaden 2010 så gick diskussionerna isär huruvida dess användningsområde skulle klassificeras, om det var en spelmaskin eller rentav en leksak. Dess användning i klassrummet är i dag allmänt en stor fråga. En fråga som också diskuterades i lärarlaget till den särskild undervisningsgrupp vi jobbat med under projektet. . Hur ska iPaden användas? Skall den fungera som pedagogiskt redskap eller som en form av belöning? Intervjun med Fredrik, som var en av lärarna i projektet, ger en mer nyanserad bild av hur vi tänkte kring användningsområdet.

”Fredrik: och tänkte att det kan vara bra att använda sig av teknik i undervisningen och framför allt då att möta de här eleverna som är skoltrötta men ändå har en datorvana och sitter och spelar mycket dataspel så att man kan mötas halvvägs där utifrån det.”

Det var olika nivåer av kunskap hos eleverna när det gällde iPad som verktyg. Dock ägde samtliga sin egen smartphone. Någon hade en egen hemma och hade kommit förbi det stadie som kan uppfattas som nytt och spännande. Eleven hade en ganska nyanserad bild av iPad och hade upptäckt både för och nackdelar med den i undervisningen.

”Kim: Det finns bara en fördel med iPad och det är att den är liten. Man kan ta med den vart man vill. Nästan. …Jag gillar mer datan (datorn) fast inte när jag ska jobba med matte.”

Hos samma elev lade jag märke till en alltmer harmonisk inställning till att skriva handstil på iPad med en styluspenna, jämfört med att skriva med penna och papper. Denna elev var överkänslig mot vissa ljud, så som raspet från pennan mot papper.

Kim: ”… jag tycker ju att den är härlig att skriva med (Styluspennan) Det känns lättare om man skriver med den.

Tanja: ok, och jag vet att du tycker lite illa om när det raspar i pappret, du gillar inte tuschpennor och sånt. Är det …och då blir det så mjukt allting i”

Gemensamt för samtliga elever var att de upplevde iPaden som ett verktyg som gav snabb belöning i arbetet. Speciellt i appar som handlade om färdighetsträning som t.ex. Mattekungen. Eleverna upplevde ett spänningsmoment där de skulle ta sig igenom flera nivåer (levels), likt de datorspel de är vana vid. Man kunde nå nya levels utan att klarat alla uppgifter men det blev en utmaning för eleverna att ha alla rätt innan de gick vidare. Man ville så att säga inte ha några ”fel” som följde med i det fortsatta arbetet. Även om det i grunden var en slags färdighetsträning som eleverna arbetade med så fick de genom iPaden möjlighet att använda flera sinnen. Färg, form och svårighetsgrader skiftade vilket innebar att eleverna kunde arbeta längre stunder innan de blev trötta. Framför allt användes dessa appar inom engelska och matematik.

Ett av syftena för oss lärare var att projektet skulle leda till att möta eleverna i deras verklighet och ta del av deras kunnande inom tekniken. Vi ville kombinera våra olika verkligheter och låta elevernas ”fritid” bli en del av skoltiden samtidigt var det viktigt att vi valde appar som var pedagogiskt utformade och som gav möjlighet att följa våra riktlinjer i skolan och de kunskapskrav som ställs på eleven. Det SO-temat som var övergripande genom projektet planerades därför traditionellt men istället för att söka information i läroböckerna försökte vi hitta motsvarande i appar vilket gav oss fler möjligheter att aktivera elevernas olika sinnen under inlärningen.

”Tanja: Alltså eleverna kunde själva skapa sig böcker på iPad och jag tyckte att det var så roligt därför att ofta har de här eleverna inte tålamod att rita, och att rita är ju på något sätt lite gammalmodigt för elever att sitta med, i alla fall med dessa eleverna, för de är ju väldigt inne i tekniken många av de och då tänker jag att det finns färdiga bilder och man kan gå ut och fotografera, det krävs lite snabba resultat och samtidigt då kunna skriva texter då om sina egna upplevelser och där hittade jag ju jättebra program men de var begränsade för väldigt mycket av det man hittade vänder ju sig till lite yngre elever.

”Tanja: Det är klart att du kan lägga in ett foto på en ja, vanlig sida och skriva hur mycket som helst men då försvann de här roliga delarna, till att kunna smycka ut och med ramar och”

Eleverna fick i större utsträckning än tidigare möjlighet att arbeta med inspelningar, fotografering, och anteckningar. Flera av dessa aktiviteter hade eleverna arbetat med innan men i iPaden skapades möjligheter att ha allt på ett ställe. Det avlastade deras arbetsminne och det upplevdes lättare att hålla reda på elevernas alster. Både för dem själva och oss lärare. På så vis sparades mycket lektionstid som annars gick åt till att hitta sitt material. Då dessa elever ofta har problem att hålla flera saker i huvudet introducerade vi kalender och