Malmö högskola
Lärarutbildningen
Idrott och fysisk bildning
Examensarbete
15 poäng
Extrem-/äventyrssport innanför
gymnasieskolans väggar
En undersökning om extrem-/äventyrssportens plats i idrott och hälsa A
Extreme/adventure sports within the high school’s walls
A study of extreme/adventure sports place in Physical Education
Tobias Johansson & Sebastian Morän
Lärarexamen Handledare: Ange handledare
Idrott och fysisk bildning Höstterminen 2009
Examinator: Kutte Jönsson Handledare: Lars Lagergren
2
Abstract
Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats i kursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyra olika gymnasieskolor i sydvästra Skåne.
I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca fem lektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så många lektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade en positiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla, ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhället. Vår slutsats är att Extrem-/äventyrssport absolut har en plats i idrott och hälsa A. Dock var det en väldigt liten plats om man jämför med traditionella aktiviteter (bollsport, friidrott, gymnastik, racketsport).
Nyckelord: Extremsport, äventyrssport, gymnasieelever, idrott och hälsa A, gymnasielärare, flow.
3
Abstract
The aim of our study was to examine whether extreme/adventure sports had a place in physical education. We chose to send out requests to 20 schools in Malmö and neighboring municipalities. Of these we received responses from ten, but only four decided to participate in the survey. This meant that our study includes four interviews with teachers in physical education from four different high schools in southwestern Skåne.
In our results, we concluded that three of the teachers had extreme/adventure sports at approximately five class sessions per semester, and one had no lessons at all with this type of activity. There were many factors at play when the teacher described why they had so few lessons occasions related to extreme/adventure sports. These were: time, resources, risk of injury, lack of involvement of other teachers and conditions of the local environment. All the teachers we interviewed had a positive attitude towards extreme/adventure sports in school, and would like to get more lessons with this form of activity as it helps to enhance students' self-esteem, provides a comprehensive training and is a good tool for team building. Three of them saw it as very important that physical education followed the development in society, embraced the new activities that young people engage in outside school and that extreme/adventure sports had become a major phenomenon in society. Our conclusion is that Extreme/adventure sports definitely have a place in physical education. However, it was a very small place when compared with traditional activities (ball games, athletics, gymnastics, racket sports). We also believe that extreme/adventure sports will get more and more space in the school curriculum in the future.
Keywords: Extreme sports, adventure sports, high school students, physical education, high school teachers, flow.
4
Innehåll
Förord ... 5 1. Inledning ... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställning ... 8 2. Metod... 9 2.1 Val av metod ... 9 2.2 Etiska överväganden ... 10 2.3 Urval ... 103. Teori och Bakgrund ... 13
3.1 Nya aktiviteter ... 13 3.2 Samhället i förändring ... 16 3.2.1 Upplevelsesamhället ... 16 3.2.2 Risksamhället ... 16 3.3 Utvecklingen av extremsporter... 17 3.4 Ungdomskulturer ... 18 3.5 Flowbegreppet ... 19
3.6 Ett liv i rörelse ... 20
3.7 Kontrollerad idrottsundervisning... 21
3.8 Elevers inflytande på idrott och hälsa ... 22
4. Resultat och analys ... 23
4.1 Analytisk redovisning av resultat ... 31
5. Slutsats... 39
Källförteckning ... 41
5
Förord
Vi vill börja med att tacka de fyra idrottslärare som har medverkat i vår undersökning. Även ett stort tack till vår handledare Lars Lagergren som alltid har funnits där under arbetets gång, utom honom hade vi inte suttit här idag. Sist men inte minst vill vi tacka Mike the Mike för sitt stöd i svåra tider.
Avslutningsvis vill vi säga att extrem-/äventyrssporter är något vi själva brinner för och det är den största anledningen till varför vi har skrivit om just detta ämne. Som idrottslärare kommer vi båda att kämpa för att få in mer aktivteter som är kopplade till extrem-/äventyrssport i skolans värld. Det är något vi verkligen tror på!
7
1.
Inledning
Eftersom idrotten ständigt är under utveckling, precis som resten av samhället, är det viktigt att skolan inte står utanför denna utvecklingsprocess. Extrem-/äventyrssport har under det senaste årtiondet växt till ett stort fenomen bland dagens ungdomar och i vissa fall blivit till en livsstil. I samhället idag letar människor ständigt efter nya utmaningar och upplevelser, detta för att motverka vårt annars rutiniserade vardagsliv. Upplevelserna vi får genom extrem-/äventyrssport är en viktig del i ungdomars identitetsskapande och borde därför ses som ett givet inslag i skolundervisningen. Vi är alla intresserade av olika aktiviteter och för att skolundervisningen ska vara anpassad efter varje elevs behov bör det därför vara en bred variation i lektionsinnehållet i skolan.
Skolidrotten präglas till stor del av tävlingsinriktade aktiviteter och med prestationer som mål. I Extrem-/äventyrsidrotter är det upplevelse, självkänsla och att försöka uppnå ett flow som är det centrala. På detta vis kan elever som tidigare inte har uppskattat idrottsundervisningen nu delta efter sina egna förutsättningar. Detta ger även elever en chans att hitta en aktivitet som kan få dem att fortsätta att vara aktiva även utanför skolan.1 Eftersom extrem-/äventyrssport ofta utvecklas till ett levnadssätt blir aktiviteten en naturlig del av utövarens vardagliga liv. Extrem-/äventyrssport är en utmärkt träningsform där motorik, balans, styrka, självförtroende och kroppsuppfattning förstärks. Eftersom det idag inte är lika aktuellt med t.ex.
redskapsgymnastik är det därför extra viktigt att hitta aktiviteter med samma träningsfördelar. Kan man då använda sig av ett stort ungdomsfenomen som extrem-/äventyrssport för att göra detta vore detta helt klart till skolidrottens fördel. Lärarna idag har en tendens att kontrollera undervisningen och på detta sätt försöka att eliminera skaderisken.2 Med detta tankesätt blir skolidrotten en skyddad värld och eleverna får inte någon möjlighet att utveckla och träna på att själva värdera situationer.
Extrem-/äventyrssport kan utföras på många olika sätt och vissa med bara de resurser som närmiljön har att erbjuda. Dessa typer av aktiviteter har visat sig vara ett bra verktyg när det gäller att hitta ett flow, vilket senare ger eleverna en känsla av kontroll, självförtroende och lycka.3
1
Larsson & Redelius, 2004, s 87 & Arnegård, 2006, s 227-8.
2
Bramham & Caudwell, 2005, s 25.
3
8
1.1 Syfte
Vårt syfte är att undersöka om extrem-/äventyrssporten har en plats i Idrott och Hälsa A.
1.2 Frågeställning
• Hur ofta introducerar idrottslärare extrem-/äventyrssport i Idrott och Hälsa A? • Hur ställer sig idrottslärare till extrem-/äventyrssport?
• Vilka för- och nackdelar ser idrottslärare med extrem-/äventyrssport i Idrott och Hälsa A?
9
2.
Metod
2.1 Val av metod
Vi har valt att intervjua fyra idrottslärare som är verksamma på olika gymnasieskolor i Skåne. Vi skickade ut mail till 20 skolor med frågor om deras inställning till extrem-/äventyrssport i idrottsundervisningen. Mailet innehöll följande frågor:
1. Tycker du att extremsporten har en plats i skolundervisningen? 2. Har du extremsport i din undervisning?
3. Skulle du vilja ha extremsport i din undervisning?
För att få en djupare förståelse, i denna kvalitativa undersökning, för hur respondenterna tänkte kring extremsporten utförde vi intervjuer med de olika individerna.4 Intervjuerna gjordes på de olika skolorna med hjälp av diktafon. Innan intervjutillfället hade vi gjort upp en intervjumall som vi utgick ifrån. På detta sätt så minskar vi risken för att ställa frågorna på olika sätt under våra intervjuer. Frågorna vi utgick från var samtliga knutna till extremsport och hur den kan inkluderas i idrottsundervisningen.5 Intervjuernas längd varierade mellan 15 minuter till 25 minuter. Efter intervjuerna transkriberade vi intervjuupptagningarna så nära talspråk vi kunde för att kunna återge intervjun så realistisk som möjligt.
Två av intervjuerna utfördes på respektive lärares skola och två av intervjuerna gjordes hemma hos de lärarna. Anledningen till detta var att det underlättade för alla parter. Vi ser inte att detta skulle ha påverkat svaren på våra frågor på något större sätt. Det som skulle kunna påverka är att de lärare vi intervjuade hemma inte befinner sig i lärarrollen på samma sätt som de vi intervjuade på skolorna. En annan faktor som kan ha påverkat är att de vi intervjuade på skolorna var mer stressade då en av intervjuerna utfördes mellan två lektionspass, detta var dock inget vi märkte av då vi hade gott om tid på oss.
Vi valde att samma person ställde frågorna under hela intervjun, detta för att få ett bättre flyt och att respondenterna inte skulle bli förvirrade. Båda hade givetvis möjlighet att ställa följdfrågor om det behövdes.
4
Davidson & Patel, 2003, s 78
5
10
2.2 Etiska överväganden
I forskningssammanhang måste vi alltid tänka på de etiska problem vi kan komma att ställas inför och själva skapa. Vi kan inte garantera total anonymitet eftersom det i princip är omöjligt för oss att hålla, men vi kommer göra vårt yttersta för att eliminera att identiteterna blir offentliga.
Vi kommer att informera deltagarna om vad vårt syfte med undersökningen är och var den kommer att finnas tillgänglig och även att medverkan är frivillig och kan avbrytas utan påföljder från oss som håller i studien.6
Vad gäller konfidentialitetskravet så kommer vår data inte att innehålla riktiga namn på några deltagare och bör därför inte vara några problem. Den information som skulle kunna leda till identifikationen av en deltagare är möjligen skolans namn. Eftersom vi inte berör ett etiskt känsligt ämne borde det inte vara några etiska problem i vår undersökning.7
Den data vi får in kommer inte att lämnas ut till andra om det inte är för liknande studier och att de forskarna använder sig av samma etiska regelverk som vi har använt oss av. Vårt syfte med studien är inte att den ska användas för att åsamka någon skada på något sätt.
För att vara på den säkra sidan kommer vi att låta de som vill ta del av vår undersökning innan den lämnas in för publicering.8 De synpunkter som lyfts fram kommer vi att ta del av och diskutera med vederbörande om ett sådant fall skulle dyka upp.
2.3 Urval
Vi valde efter lite övervägande att inrikta oss på lärare som undervisar i Idrott och Hälsa A på gymnasiet. Detta därför att vi tror att möjligheterna att använda sig av extrem-/äventyrssporter i undervisningen är större på gymnasienivå än på högstadienivå. Eleverna är äldre och har större kontroll på sin kropp och de har bättre förutsättningar för att fatta egna beslut och vet sin förmåga. När vi började vår undersökning så skickade vi ut mail till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna med information om vår undersökning, samt ett par grundläggande frågor. Idrottslärarna på de olika skolorna fick själva bestämma om de ville delta i
6 Vetenskapsrådet, 2002: 6-11 7 Vetenskapsrådet, 2002: 12-13 8 Vetenskapsrådet, 2002: 11
11
undersökningen. Av de tio svar vi fick var det endast fyra som visade intresse för vår undersökning. De som visade mest intresse för att delta i vår undersökning var unga eller relativt nyutexaminerade gymnasielärare i Idrott och Hälsa.
Anledningen till att undersökningsgruppen kom att bestå av nyutexaminerade män med relativt likartad erfarenhetsgrad kan bero på många olika faktorer. Är det så att nyutexaminerade lärare har en större tendens till att använda sig av nytt material i sin undervisning? Har våra introduktionsfrågor avskräckt vissa av de lärare vi kontaktade, och kunde vi ha ställt frågorna på ett bättre sätt? Känner mer erfarna lärare att de inte har kompetensen att hålla i aktiviteter som de själva inte har utövat eller vuxit upp med? Har de lärare som inte använder extrem-/äventyrssport i sin undervisning kanske valt att inte ställa upp, för att de inte tycker att de kan bidra med något till undersökningen?
Vi skulle kanske fått bättre respons från de lärare som inte valde att vara med i undersökningen om vi hade låtit bli att skicka ut så detaljerade frågor om vad vår undersökning skulle handla om. Vi kunde istället ha formulerat oss på ett mer allmänt sätt t.ex. att vi skulle undersöka olika aktiviteter i skolidrotten på gymnasiet. På detta sätt så hade kanske fler idrottslärare varit intresserade av att delta.
13
3.
Teori och Bakgrund
När vi använder begreppet extrem-/äventyrssporter menar vi de aktiviteter som inte omfattas av föreningsverksamhet. De aktiviteter som sker på eget initiativ utan tränare/ledare och bestämda träningstillfällen. De sporter som tidigare har benämnts som extrem-/äventyrssporter är: inlines, vindsurfing, fallskärmshoppning, surfing, BMX, bergscykling, paddling, klättring, skateboarding, skidor och snowboarding.9 Utöver dessa så tycker vi att även att Parkour, wakeboard, vandring i terräng och bouldering10 hör hemma under samma kategori. Det finns många definitioner på hur och när en aktivitet räknas till extrem-/äventyrssport. När vi nämner skateboard, snowboard och inlines menar vi att det blir en extrem-/äventyrssport då man inte bara står på bräda, BMX eller inlines, utan t.ex. när man tar det till en ramp eller park för att utmana sig själv.
3.1 Nya aktiviteter
Ett av målen i Idrott och hälsa A är att eleven: ska ha kunskap om och erfarenhet av hur olika faktorer påverkar människors hälsa samt kunna diskutera sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Och ha kunskap om samt ha genomfört och upplevt olika former av friluftsliv.11
Reproduktion står för tradering och överföring av en begränsad, ofta upprepningsbar, kunskapsmassa medan produktion omfattar att skapa och konstruera ny kunskap och nya handlingsmönster, två olika sidor av kunskapsprocessen. 12
Eleverna ska givetvis ta till sig den etablerade kulturella kunskapen men skall också erbjudas möjlighet till nyskapande. Lärandet går mer från ett reproduktionssynsätt till ett produktionssynsätt där det blir viktigt att kunna gå utanför ramarna och komma med nya infallsvinklar. Detta dels för att kunna möta en framtid i förändring och dels för varje individs självständiga utveckling 13
De vanligaste fritidsaktiviteterna bland elever är; fysisk träning, lek och rekreation, tävling och rangordning, estetisk verksamhet, färdighetsträning, rörelse och koncentrationsträning och äventyr och utmaning. De aktiviteter som förekommer minst i skolundervisningen är
9
Rinehart & Sydnor, 2003, s 1.
10
En form av klättring som går ut på att klättra runt ett objekt (t.ex. en stor sten), istället för upp för ett objekt.
11 Skolverket. 12 Ekberg, 2009, s 213. 13 Ekberg, 2009, s 213.
14
utmaning och äventyr, estetisk verksamhet, rörelse- och koncentrationsträning och färdighetsträning. Anledningen till detta är framförallt att ämnet har fått minskat tidsutrymme i skolan.14
Något som också märkts i samhället är att ungdomar allt mer söker sig till nya aktiviteter bl.a. i form av äventyrsporter. Detta kan ses som en motreaktion mot de regelstyrda aktiviteterna som styrs av framgång, konkurrans och prestation. Det som bl.a. har förändrats bland ungdomarna är att individualismen har blivit mycket starkare hos dem och att de har ett större frihetsbehov än tidigare generationer. Dessa ungdomar vill inte underordna sig färdiga regelsystem som är vanliga inom de traditionella idrottsföreningarna med dess scheman, tider och matcher. De extrem-/äventyrssporter som befinner sig utanför dessa reglerade aktiviteter ger en större chans till individuell påverkan och ger samtidigt utlopp för lek- och äventyrslust.15
14
Larsson, Lena. 2004. Sid 7.
15
15
Förhållandet mellan reproduktion och produktion beskriver Ekberg på följande sätt genom denna figur.
Hög grad Produktion av idrottskultur
Mångtydlighet
Låg grad Förståelse Hög grad
Reproduktion av idrottskultur16
Idrotten har blivit mer specialiserad samtidigt som den fria tiden ökar och tilltar i betydelse och erbjuder stora möjligheter för ickeorgansierad idrott, liksom för fysisk aktivitet och rörelse. 17
Enligt professor Bengt-Eric Andersson (professor i utvecklingspsykologi vid lärarhögskolan i Stockholm) behöver elever bara fyra kunskaper och färdigheter att ta med sig ut i livet:
• Nyfikenhet och lust att lära sig nya saker • Skaffa sig nya kunskaper
• Utvecklad social förmåga, att kunna samarbeta, umgås i grupp men också våga stå för egna åsikter och vara kritisk på ett konstruktivt sätt
• Lära sig arbetsdisciplin 18
16 Ekberg, 2009, s 214. 17 Ekberg, 2009, s 47. 18
16
3.2 Samhället i förändring
Det finns framförallt tre olika omständigheter som bakgrund för utövandet av extrem-/äventyrssporter. I det senmoderna samhället är själva upplevelsen en viktig aspekt och vi provar på de nya aktiviteter och livsstilar som erbjuds. Samtidigt så vill människan i dagens samhälle eliminera risker i vardagslivet. En annan punkt som utmärker samtiden är ungdomar som söker sig till nya gemenskaper där de söker bekräftelse och samhörighet.19
3.2.1 Upplevelsesamhället
”Individen framstår inför sig själv som föremål för ett livsprojekt – att skapa det liv han vill leva, att bli den person han vill vara. I syfte att utforma detta livsprojekt provar individen på en mängd av de olika aktiviteter och livsstilar som bjuds ut i samhället. ”Upplevelsesamhället” är fött…” 20
Upplevelsen uppsöks, kontrolleras och bearbetas av individen både kroppsligt och mentalt. Det är dock inte enbart något utan det är något som man är. Upplevelsen blir en viktig del i vårt identitetsskapande men denna kan alltid ändras och är därför även anpassningsbar. För de som utövar extrem-/äventyrssporter är exklusiviteten en viktig del i deras identitetsskapande.21
För att koppla till idrott och hälsa så har ämnet ett egenvärde som bidrar till att höja livskvaliteten. Glädjen och lusten till att röra sig är större/viktigare än prestationen och upplevelsen sätts i centrum.22
3.2.2 Risksamhället
Vårt moderna samhälle jobbar ständigt för att minimera sociala, medicinska, psykologiska och ekologiska risker som är produkter av samhällets avancerade produktionsapparat. Extrem-/äventyrssporter kan verka som dess motpol eller som en kompensation till vardagslivets
19 Nilsén, 2005, s 98. 20 Nilsén, 2005, s 98. 21 Nilsén, 2005, s 98. 22
17
rutinisering. Här får individen en chans till ett mer risktagande liv under en begränsad tid och kontrollerade former.23
I det samhälle som vi lever i idag så mäts livskvaliteten utifrån den materiella standaren. De fysiska utmaningar/spänningsmomenten som människan upplevde i gårdagens samhälle existerar inte längre. Nu är spänningen att försöka klättra på karriärstegen och att försöka lösa svåra teoretiska uppgifter, men den fysiska biten har till stor del försvunnit. Men vissa konstruerar nu denna fysiska utmaning på konstlad väg som t.ex. fallskärmshoppning, bungyjump och klättring. 24
En del av dessa individer, som söker dessa utmaningar och spänningsmoment, är organiserade i olika typer av idrottsföreningar medan vissa är mer oorganiserade. Idrotten borde därför erbjuda olika alternativ av aktiviteter för att tillfredställa dessa behov människan har. Skolan kan användas för att väcka elevernas intresse för att efter skolgången söka sig vidare till olika föreningar och skapa sig en aktiv fritid. 25
3.3 Utvecklingen av extremsporter
Extrem-/äventyrssporter har fått större och större plats i media under senare år vilket har medverkat att dessa sporter har klivit in på den offentliga scenen på ett annat sätt än tidigare. Genom media har det blivit accepterat att lära ut dessa äventyrssporter och känslan om att det är olämpliga aktiviteter har försvunnit.26
Det har skett en förändring i extrem-/äventyrssporterna, inte bara gällande utbredning, utan också hur de bedrivs och dess organisation. De har närmat sig en likhet med andra sporter och individerna på elitnivå är lika professionella och tävlingsinriktade som andra från mer traditionella tävlingsidrotter. Förändringen sker framförallt genom att regelrätta tävlingsmoment införs efter mönster från den etablerade tävlingsidrotten. Aktiviteterna sker nu genom kontrollerade och organiserade former.27
23
Nilsén, 2005, s 99.
24
Ekberg & Erbeth, 2000, s 13.
25
Ekberg & Erbeth, 2000, s 13.
26
Arnegård, 2006, s 23.
27
18
Trots denna utveckling kan man paradoxalt även se en utveckling åt andra hållet där man enbart har naturen som arena och där ingen form av tävling existerar. En förklaring till äventyrssporternas uppgång i popularitet kan vara just att slippa prestationskomplexet som existerar i de flesta traditionella tävlingsidrotter. Istället lockar aktiviteter med inriktning på ett mer kropps- och upplevelsebaserat äventyr.28
I dessa extrem-/äventyrssporter sätts upplevelsen och känslan i centrum och det finns inte något regelverk som talar om hur aktiviteten skall utföras. Här är det bara individen själv som kan påverka utgången med sina egna resurser och dristighet. Att vi idag lever i ett mer individualiseringssamhälle kan kopplas till lusten att själv utveckla och ha eget ansvar för sin aktivitet. Att slippa följa regler om hur just en viss rörelse i en aktivitet skall utföras.29
3.4 Ungdomskulturer
Fysiska aktiviteter utgör en gemensam nämnare för olika kulturer. Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle.30
Ett kulturellt perspektiv i ämnet speglar såväl egna traditioner och sätt att tänka som synsätt och rörelseuttryck i andra kulturer.31
Habitus är det i som finns i allas kroppar och som bestämmer hur vi handlar, tänker och agerar i vår omvärld och formandet är som mest intensivt i barndomen.. Det är även habitus som bestämmer vad som vi tycker är lämpligt och vad som passar oss gällande t.ex. mat, kläder och fritidsaktiviteter. För att ge mer exempel på hur vårt habitus fungerar så påverkar det hur vi går, hur vi talar och i vilken krets vi rör oss i. Det finns även saker av större betydelse gällande vårt habitus som t.ex. hur vi omedvetet tänker och tolkar olika ting. För att tolka detta till idrotten i skolan så kan vissa känna avsky gentemot en viss aktivitet medan andra kan känna lust och glädje till precis samma aktivitet. En intressant infallsvinkel är också
28 Arnegård, 2006, s 25. 29 Arnegård, 2006, s 26. 30 Skolverket. 31 Skovlerket.
19
att individer kan ägna sig åt samma aktivitet men att deras historiskt formade habitus gör att de finner olika värden i denna.32
Förutom själva habitusbegreppet är människor beroende av vilka ”tillgångar” de har som t.ex. det ekonomiska, kulturella och sociala. Dessa värderas och igenkänns enbart av de sociala grupper som ingår inom samma ”fält”.
3.5 Flowbegreppet
Flow kan ses både som en helhetsupplevelse och som en speciell känsla vid ett tillfälle. Gällande helhetsupplevelsen räknas den känsla och glädje som uppkommer även efter tillfället och inte bara under själva aktiviteten. Det kan också ses som det tillfälle då personen är helt inne i den aktivitet de utför, det finns inget annat i tankarna än just detta. Man kan då inte längre vara i ett flow när man väl uppmärksamma sig själv eller så fort sin flow blir
uppmärksammad. 33
Själva flow-upplevelsen kan delas upp i två delar, förflow, och efterflow. Förflow är när man står inför en utmaning och är totalt fokuserad på den uppgift som man har framför sig. I ett förflow är man inte medveten om att det råder total koncentration inom en utan allting faller på plats av sig själv, omvärlden är helt bortkopplad och fokus ligger enbart på uppgiften. Uppgiften är precis i samma nivå som kapaciteten och därför blir det en stimulerande effekt av utmaningen som ligger framför utövaren, som när en höjdhoppar precis klarar sin maxhöjd med stor ansträngning.34 Efterflow är det stadiet som kommer efter utövaren har klarat
uppgiften och blir medveten om sin prestation och den omedvetenhet om sin totala koncentration som rådde under sitt förflow. Detta stadie innebär lycka och kontroll över vad de just presterat och samtidigt en medvetenhet om vad det innebär.35 Det råder en viss konflikt i om man kan vara i ett flow och samtidigt vara medveten om att man är i ett flow. Idrottsutövare har benämnt detta som ett automatiskt tänkande, när handlingen sker utan medveten reflektion.36 32 Engström, 2002, s 43-44. 33 Arnegård, 2006, s 224. 34 Arnegård, 2006, s 224. 35 Arnegård, 2006, s 224. 36 Arnegård, 2006, s 225.
20
Hög utmaning
Rädsla Flow
Låg skicklighet Hög skicklighet
Apati Avkoppling - leda
Låg utmaning
Figur1. ”flowkvadranten”37
Enligt figuren ovan kan vi se hur viktig relationen mellan utmaning och skicklighet/förmåga är för att ett flow ska uppstå. Om vi saknar förmågan att klara en utmaning uppstår rädsla och om utövaren har en hög förmåga men att utmaningen är för enkel blir utövaren avkopplad eftersom motivationen tryter.38 När det råder balans mellan utmaning och skicklighet befinner sig utövaren i flowkvadranten.39 Det är detta tillstånd som bör eftersträvas i skolidrotten, där alla elever kan få en upplevelse av flow. På det sättet blir idrotten en positiv upplevelse och främjar för ett fortsatt aktivt liv. Den som tidigare har tagit sig an och klarat utmaningar de ställts inför har lättare för att våga ge sig på nya utmaningar senare i livet. Genom att ständigt utmana sig själv skapar individen en bättre självbild och kan därför förstå vilka utmaningar som är genomförbara samt vilka begränsningar som finns.40
3.6 Ett liv i rörelse
Tittar man på idrottsverksamhet från tävlingssammanhang kan vi tydligt se att många slutar att vara aktiva efter ungdomsåren. Valet om man är aktiv även i dem senare åren i livet verkar präglas av om utövarens tidigare livsvillkor och levnadshistoria. De som är aktiva i någon form av extrem-/äventyrssport (oftast de som är utomhus) bildar sig ett eget levnadssätt och aktiviteten i fråga blir något naturligt istället för något konstlat. Detta bidrar till att dessa
37
Csíkszentmihalyi & Jackson 2000, s 37.
38
Csíkszentmihalyi & Jackson 2000, s 36.
39
Hassmén, Hassmén & Plate 2003, s 356.
40
21
människor även är aktiva efter ungdomsåren.41 Undersökningar har visat att lärare i de högre åldrarna tycker att det centrala i undervisningen är att elever ska hitta aktiviteter som de kan fortsätta med utanför skolan, vilken typ av aktivitet är oväsentligt, så länge det främjar deras hälsa.42
[…] alla ungdomar via skolan borde erbjudas möjlighet till att få prova på olika idrotter och friluftsaktiviteter som de annars inte skulle komma i kontakt med. En tidig inskolning i vissa aktiviteter, där goda möjligheter till utövande och berikande upplevelser finns långt upp i åldrarna, i många fall nästan livet ut, borde vara självklara inslag i skolans idrottsundervisning. Om denna ”inskolning” inte får större plats i skolan bestäms den istället under uppväxten av hemmets sociala och materiella villkor och av föräldrars och äldre syskons livsstil.43
3.7 Kontrollerad idrottsundervisning
Många lärare känner sig bekväma i sin roll när han/hon känner att de har kontroll. Dessa lärare berättar precis hur eleven ska göra för att utföra övningen i fråga på ”rätt” sätt. I en sådan här miljö stagneras elevernas kreativitet på grund av lärarens kontrollbehov, det hela blir för strukturerat och det ges inte möjlighet till improvisation från eleverna. För att uppnå ett mer lyckat och givande inlärningstillfälle borde läraren strukturera miljön och innehållet så att allt fler elever själva kan finna sin optimala utmaning. De kan själva angripa uppgiften och lösa den på sitt egna sätt, men läraren bör bestämma själva uppgiften och vad som eleverna skall träna. 44
Att utföra skolresor, som är ett ypperligt tillfälle för elever att få chansen till att prova på nya aktiviteter, görs det inte heller i stor utsträckning. Detta på grund av ett antal faktorer som t.ex. att det kräver planering och engagemang från lärarna men även deras rädsla för skador och att andra hälsofarliga situationer skall uppstå. 45
För att återknyta till flowbegreppet och vad som var viktigt för att uppnå detta så rankades det självvalda och självstyrda väldigt högt. Om eleverna i skolan få vara med och bestämma mer i idrottssalen skulle detta förmodligen bidra till ökad koncentrationsförmåga och även mer
41
Arnegård, 2006, s 241.
42
Larsson & Redelius 2004 s 87.
43
Arnegård, 2006, s 241-242.
44
Arnegård, 2006, s 236.
45
22
glädje i form av själva flowupplevelsen. Målet är att utföra aktiviteten för dess egen skull, få fram känslan av att det är meningsfullt och att man verkligen blir uppslukad av aktiviteten. 46 Det verkar finnas en tendens att ungdomar frångår de traditionella, regelbundna och formbestämda aktiviteterna och intresserar sig istället mer av den fria, spontana och individuella aktiviteten.47
3.8 Elevers inflytande på idrott och hälsa
Eftersom skolan ska fostra demokratiska elever med kännedom om de medborgerliga rättigheter som alla har, så måste även dessa rättigheter få en plats i skolans och undervisningens rum. Om eleverna inte får vara delaktiga i sin skolgång och känna att de har möjlighet att påverka innehållet i de olika ämnena är risken att de tappar lusten att lära. Om deras önskemål däremot blir bemötta ökar deras motivation och förutsättningar för ett livslångt lärande ökar.48
Om man tittar på elevernas chans till inflytande på innehållet i ämnet idrott och hälsa så är det relativt högt. Av 16 ämnen kommer ämnet på åttonde plats när eleverna få ange i vilka ämnen de kan påverka innehållet. Pojkar svarar dock i större utsträckning än flickor att de är involverade i valet av innehållet i ämnet. En annan intressant infallsvinkel är att var tionde elev tycker att de inte kan påverka innehållet i ämnet alls medan ingen lärare anger detta. Men en fjärdedel av lärarna anger dock att eleverna får påverka innehållet ganska lite. Sammanfattningsvis är andelen elever som anser att de kan påverka innehållet mycket högre än lärarnas andel. En intressant notis är att de elever som har en behörig lärare anser i större grad att de är delaktiga i planeringen av innehållet i ämnet än elever med en obehörig lärare.49
46
Arnegård, 2006, s 217-218.
47
Ekberg & Erbeth, 2000, s 15.
48
Ekberg, 2009 , s 44.
49
23
4.
Resultat och analys
Vår undersökning består av fyra idrottslärare som arbetar på gymnasienivå på fyra olika skolor i Skåne. Vi skickade ut förfrågningar till ca 20 skolor i Skåne men fick endast svar från fyra stycken. Vi hade från början planerat att använda oss av ett flertal lärare med fördelningen unga män, unga kvinnor, äldre män och äldre kvinnor. Dock hade vi inte möjligheten att välja ut dessa eftersom intresset för att medverka i vår undersökning var så pass lågt. Därför blev fördelningen istället fyra män med relativt kort erfarenhet från idrottsläraryrket.
Vi kommer att använda oss av fiktiva namn för att skydda identiteterna på de vi har intervjuat. Kalle är idrottslärare sedan två år tillbaka och är utbildad idrottslärare med gymnasiebehörighet. Han är 38 år gammal med viss erfarenhet från tre skolor, från grundskolans tidigare år upp till gymnasiet.
Jojje har varit idrottslärare på gymnasieskolan i tre år och är utbildad gymnasielärare i idrott. Han har inte arbetat på några andra skolor men har erfarenhet från sin praktik av ett par högstadieskolor. Han är 28 år gammal.
Nisse är 25 år gammal och har arbetat som gymnasielärare i ungefär ett och ett halvt år. Han har tidigare erfarenheter från låg- mellan- och högstadieskolor. Nisse har en gymnasielärarexamen i idrott.
Mange har jobbat som idrottslärare i tio månader på denna skolan och ytterligare två månader på en annan gymnasieskola. Han är utbildad idrottslärare för gymnasiet men har ännu inte tagit ut sin examen i väntan på att bygga på den. Mange är 30 år gammal.
På frågan om hur pass intresserade lärarna var av att ha extrem-/äventyrssport som en del av innehållet i sin undervisning svarade de allihop att de var väldigt intresserade av att ha det som en del av sitt innehåll.
Kalle pekar på att det är viktigt med en stor variation i ämnet och att alla ska få prova på olika aktiviteter för att hitta sin ”grej”. Han känner dock att det finns begränsningar på grund av hans egen färdighet i de olika äventyrssporterna, men att utmana sig själv och försöka följa med i utvecklingen är en del av idrottsläraryrket.
24
Jojje håller själv på med multisport och jobbar aktivt med att få in en friluftsdag på sin skola för att främja äventyrssporterna i skolidrotten. Det som är viktigast när man introducerar äventyrssporter för eleverna är enligt Jojje att man är väl förberedd och har kunnig instruktör. Utan en bra introduktion av aktiviteten är risken att man inte fångar elevens intresse utan att de tappar intresset.
Nisses syn på äventyrssporter är även den positiv och han har det som ett mål att introducera det i skolan. Han menar att det är viktigt att skolanpassa aktiviteterna så att alla kan vara delaktiga och därför också hitta en aktivitet som de själva kan fortsätta med, men detta ser han inga problem med att göra.
Mange menar att det är viktigt att testa och tänja sina gränser. Han talar även om att det är viktigt ur ett teambildningsperspektiv. Eleverna kommer varandra närmre och lär känna varandra på ett djupare sätt.
Har du haft någon extrem-/äventyrssport i din undervisning?
Utav de fyra lärare vi har intervjuat så har tre haft extrem-/äventyrssport som en del av innehållet i sin undervisning. Endast en av de fyra har ännu inte haft någon form av extrem-/äventyrssport, han har dock haft det i Idrott och Hälsa B.
Aktiviteter som de har haft är: inlines, parkour, fjällturer med bivackövernattning, klättring, MMA, snowboard, skidåkning och kanot/kajak. När det gäller antalet tillfällen de har lektioner med anknytning till extrem-/äventyrssport, är det ingen som har det mer än 5 gånger per termin.
”Det är väldigt sällan. Cirka fem lektioner totalt per termin, och man har åtminstone 150 lektioner per termin i idrott. Så det är inte många procent, det är det inte.” (Jojje)
Hur ställer sig eleverna till extrem-/äventyrssport och hur pass stor efterfrågan på denna typ av aktiviteter?
Kalle tycker att det är blandat, många är rädda och lite skeptiska i början. Efter att de har provat på aktiviteten vänder det oftast. Kalle menar att det är många elever som inte känner till de olika aktiviteterna vilket förvånar honom. Det var inte många av eleverna på skolan
25
som visste vad parkour var innan kalle introducerade aktiviteten för dem på sina idrottslektioner. Han tror inte heller att det är så stor efterfrågan hos eleverna, för att eleverna förväntar sig inte denna typ av aktivitet i den vanliga skolundervisningen. Det är inte heller så många lärare på skolan som driver denna typ av aktiviteter, därför känner inte eleverna till dem.
Jojje förmodar att elevernas lathet, på grund av att det oftast krävs förflyttning för att utöva många av aktiviteterna, gör att de inte är lika positiva till dessa aktiviteter. Många elever vill ha lektionerna serverade så att de kan börja direkt. Men om man kan presentera det på ett bra sätt så skulle nog många tycka att det var väldigt roligt. De flesta tycker att det låter häftigt men när de får chansen att välja aktiviteter att fördjupa sig i har det ännu inte hänt att någon har valt någon form av extrem-/äventyrssport.
Nisse tror att eleverna oftast är väldigt positiva till dessa aktiviteter, eftersom det flera gånger har efterfrågats av dem.
Mange beskriver eleverna som väldigt positiva till extrem-/äventyrssport, då de har efterfrågat både skidåkning och klättring.
Hur har ni det med material och vilka möjligheter finns det att utöva extrem-/äventyrssport i närområdet?
Kalle anser att det är ganska begränsat i närområdet men det beror mycket på att han själv inte känner till närområdet så bra än. De har bra material så som en hel klassuppsättning av inlines. Kalle vet att där finns tillgång till skateramper och skulle gärna vilja ta med sig de som är intresserade på ett besök i stapelbäddsparken.
Jojje tycker att det är relativt bra förutsättningar i närområdet men att de inte utnyttjas, framförallt på grund av att det råder tidsbrist. Det tar oftast för lång tid att ta sig ut i närområdet än vad de har till förfogande under sin lektion. Där finns möjlighet att åka i skateparker men det har inte utnyttjats än. Jojje tycker att det vore en utmärkt idé att ta in utomstående studenter som kan vara behjälpliga som instruktörer i vissa aktiviteter där inte han själv är så erfaren. Det gäller bara att ta sig den tiden som det kräver. De har bra tillgång till material och de pengar de får för att köpa in nytt material räcker oftast till mer än vad de hade planerat.
26
Nisse bedömer närmiljön runt hans arbetsplats som bra. Det är bara ens egna idéer som sätter gränser, han anser att man kan inte ha allting i alla miljöer, men det finns alltid möjligheter om man är villig att tänka utanför det normala. Vi har tillgång till vatten och kan därför ha forsränning och kajak. Andra aktiviteter får man åka iväg en bit för att kunna utöva.
[…]det kan man egentligen säga att alla skolor har ju egentligen en bra närmiljö beroende på helt enkelt vad du ska göra. Självklart är det ju svårt att köra kajak och forsränning om du inte har något vatten nära liksom…men då finns ju förmodligen andra saker som kite eller mountainbike eller något liknande du kan göra istället.
(Nisse).
Mange anser att det inte finns några större möjligheter till att bedriva extrem-/äventyrssporter i deras närmiljö eftersom deras skola är belagd i ett industriområde. Han säger att de eventuellt skulle kunna bedriva parkour, men att det då krävs en viss förkunskap och färdighet i parkour. Han avslutar dock med att säga att det bara är fantasin som sätter gränser.
Varför är det viktigt med extrem-/äventyrssport i skolidrotten?
Kalle vill komma ifrån de traditionella lagsporterna för att många elever utövar extremsport på sin fritid. Många elever förväntar sig inte att de ska få prova på extrem-/äventyrssport i skolundervisningen. Många av eleverna vet inte om att extrem-/äventyrssport finns och han vill öppna nya dörrar för eleverna. Eftersom extrem-/äventyrssport är ett växande fenomen i samhället så anser han att det är viktigt att skolan och dess lärare följer med i utvecklingen. Det är en del av allmänbildningen att känna till och ha provat på många olika aktiviteter samt att vissa elever kan hitta en aktivitet som passar just dem. Variation i ämnet är den viktigaste delen när man ska fånga alla elevers intresse. Kalle anser att det är ett bra sätt för eleverna att stärka sitt självförtroende och våga prova på nya aktiviteter som de inte är vana vid, och framförallt för att det är roligt.
Jojje framhåller att det framförallt är viktigt för att elever ska få prova på olika aktiviteter. Han menar att det är i skolan elever får chansen att prova på olika aktiviteter och att de sedan väljer den aktivitet som passar just den eleven. Jojje tycker också att extrem-/äventyrssport har blivit ett stort fenomen bland ungdomar och det är många som kommer att fortsätta med den sortens aktiviteter när de blir äldre. Det hade enligt honom varit konstigt att inte presentera extrem-/äventyrssporter i skolan eftersom det är så pass stort i samhället. Han
27
menar även att det är en allsidig träningsform där man ofta får med alla kroppens muskler samt kondition, koordination och balans.
det är en allsidig träningsform, om man tänker mountainbike så e d ju jättebra, det är ju mycke bättre än att gå på spinning egentligen…för då får…du får ju med överkroppen och koordinationen och så och med, spinning är det ju i princip bara konditionen..så egentligen är det mycket, mycket bättre. (Jojje)
Nisse tycker att det är viktigt att få med extrem-/äventyrssporten för att eleverna ska vistas mer i utomhusmiljöer, de flesta av extrem-/äventyrssporterna utövas utomhus. Han vill att eleverna ska få prova på aktiviteter som har en stämpel på sig som farliga, och därmed visa att det inte är mer riskfyllt att hålla på med denna typ av aktivitet än vad det är att utöva traditionella sporter. Han anser inte att det är farligt att utöva extrem-/äventyrssport om man gör det under kontrollerade former. Nisse pekar också på att elevernas självförtroende växer när de lyckas utföra en aktivitet som de inte har provat på innan. Han anser att det är svårt att hitta en så pass påtaglig flow-känsla i andra ämnen än idrottsämnet. Det är denna känsla som gör att elever blir bitna av en aktivitet och kan därför locka till fortsatt utövande av denna. Mange tycker det är viktigt för att just hans elever i stor grad behöver teambildningsaktiviteter för att få upp sin självkänsla och han ser då extrem-/äventyrssporter som en sådan aktivitet. Han menar också att själva variationen är otroligt viktigt i ämnet och att de får prova på olika aktivteter, aktiviteter som de kanske tidigare aldrig provat eller ens vetat om fanns.
Vilka nackdelar finns det med extrem-/äventyrssporter?
Kalle menar att eftersom de exempelvis inte har någon klättervägg eller liknande utrustning försvårar det för att ha vissa aktiviteter. För att utöva dessa krävs det transport, som i sin tur kostar pengar i form av busskort eller liknande. Till viss del anser kalle att tiden är en nackdel, ofta tar det längre tid att planera och utföra aktiviteter som han inte är lika van vid att hålla i. Det kräver även mycket engagemang från idrottslärarens sida och därför anser han att många drar sig för att hålla i lektioner där extrem-/äventyrssporter är en del av innehållet. Kalle är medveten om att skaderisken kan vara ett problem, men menar på att med rätt utbildning och bra förberedelse kan dessa risker förebyggas.
28
Jojje tycker att närheten till skog och mark den största nackdelen, att det hade varit lättare om han inte hade behövt åka iväg för att utöva dessa aktiviteter. Lektionernas tid räcker oftast inte till att åka iväg utan måste då gå ut över något annat ämne, samt att det krävs en hel del planering och kunskap/utbildning för att utföra. Han tycker att det i vissa aktiviteter kan vara svårt att få alla elever att vara aktiva samtidigt eftersom det ibland är brist på utrustning och material. Han väger även in ekonomin som en bidragande faktor till att det kan vara svårt att utföra vissa aktiviteter.
Enligt Nisse är ekonomin den främsta nackdelen för utövandet av extrem-/äventyrssport, eftersom det är en kommunal skola är pengar en bristvara. Tiden är också en faktor där han menar på att många lärare väljer att inte ha med aktiviteter som är för tidskrävande. Många lärare saknar intresset för extrem-/äventyrssport och väljer därför att inte engagera sig utanför sin arbetstid.
Mange ser skaderisken som en stor nackdel och vill absolut inte ha extrem-/äventyrssporter om det inte är under kontrollerade former. Anledningarna till att de inte har extrem-/äventyrssporter idag är det geografiska läget samt att det kostar för mycket pengar. Hade skolan legat i t ex Åre så skulle förutsättningarna för att bedriva extrem-/äventyrssporter ändrats drastiskt enligt Mange. Där har de ziplinern50, mountainbike, skidor och snowboard.
Hur kopplar du extrem-/äventyrssport till kursplanen?
Kalle anser att genom att eleverna ska aktivera sig i några självvalda fysiska aktiviteter där de elever som är intresserade av extrem-/äventyrssport kan välja detta att fördjupa sig i. Han ser även kopplingen till hälsa, livsstil och miljö som en punkt där denna typ av aktiviteter passar in. Han menar att man ska använda miljön där man bor till mer än bara det den är avsedd för, det finns oändliga möjligheter till fysisk aktivitet om man bara ser potentialen.
Jojje knyter extrem-/äventyrssport till friluftsliv där man inte bara ska ha orientering utan andra former av friluftsliv. Eleverna ska enligt kursplanen fördjupa sig i en självvald aktivitet och där passar det utmärkt enligt Jojje. Han menar även att de tränar upp sin färdighet i bl.a. balans, koordination, styrka och uthållighet.
50
29
Nisse tycker att det på flera ställen i kursplanen står tydligt om friluftsliv, där han menar att äventyrsidrott går in. Det står även att eleven ska "...genomföra olika fysiska aktiviteter...". Han anser också att äventyrsidrott hör även hemma med hälsa och miljö som står ordagrant. Med tanke på det Flow som äventyrsidrott kan ge så är det direkt relevant för livskvalitén som det står om i kursplanen.
Mange knyter det mycket till friluftslivet och att det ska bedrivas under olika årstider och former. Han menar att man i stort sett kan koppla allt till kursplanen gällande extrem-/äventyrssporter och ger några exempel som ergonomi och fysiologi.
Finns det stöd från arbetslag/ledning för extrem-/äventyrssport?
Kalle anser att ledningen ibland kan ifrågasätta säkerheten och därför inte alltid är positiva till de lite extremare aktiviteterna. Från arbetslaget tycker han att det finns mer stöd, framförallt när det gäller den årliga turen till vallåsen där alla idrottslärare är med och deltar. I andra avseenden kan det vara lite svårare, det är ingen som är emot extrem-/äventyrssport så länge de inte går ut över andra. Vissa är väldigt positiva medan andra är lite mer restriktiva bland kollegorna.
Jojje tycker att han har bra stöd från arbetslaget så länge han själv är den som är drivande, och han inte behöver involvera andra. Han anser att det är lätt för honom att motivera sina materialinköp och får stöd från arbetslaget i sina inköp av utrustning. Han menar dock att det är svårt att få med kollegor om det är större projekt där många ska involveras, de flesta kollegor vill hålla sig till den kursen som de själva är ansvariga för.
Nisse har uppfattningen av att det är pengar som styr hur pass villig ledningen är till att stödja extrem-/äventyrssport. Hade där funnits större resurser i skolan så hade rektorn sagt ja till fler aktiviteter och projekt som kräver transport och eventuell hyra av instruktör och hall. Från kollegorna tycker han att de stödjer honom och att de har många värdefulla tips eftersom de är mycket äldre och har större erfarenhet, å andra sidan så tycker han att de kanske har fastnat lite i gamla hjulspår och har inte lika mycket nya idéer som han själv.
Mange känner att han får stort stöd från både skolledningen och arbetskollegor när det gäller extrem-/äventyrssporter. Skolans elever är beroende av aktiviteter som bygger upp självkänsla
30
och utvecklar de sociala banden och extrem-/äventyrssporter är ett ypperligt verktyg för att nå detta.
31
4.1
Analytisk redovisning av resultat
Eftersom vi endast har fyra idrottslärare i vår undersökning, så kan vi inte dra några generella slutsatser för alla idrottslärare, utan endast för de som har medverkat i vår undersökning. Detta bör därför ses som en pilotstudie som kan ligga till grund för en större undersökning i framtiden. vi kommer att presentera vår analys på ett tematiskt vis där vi analyserar varje fråga separat, detta för att underlätta för läsaren.
Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport har en plats i Idrott och hälsa A.
• Hur ofta får elever prova på extrem-/äventyrssport i Idrott och Hälsa A? • Hur ställer sig lärarna till extrem-/äventyrssport?
• Vilka för- och nackdelar finns det med extrem-/äventyrssport i Idrott och Hälsa A? • Finns det stöd för extrem-/äventyrssport från skolan?
Hur pass intresserade är de fyra lärarna som vi intervjuade av att ha extrem-/äventyrssport som en del av innehållet i sin undervisning?
Gemensamt för lärarna var att de alla hade en väldigt positiv inställning till att använda sig av extrem-/äventyrssport i sin undervisning. Vi tror att resultatet hade sett annorlunda ut om vi hade fått en större variation av svar om fler idrottslärare hade deltagit i vår undersökning. Detta eftersom vi tror att de som svarade på vårat mail redan hade ett intresse för extrem-/äventyrssport. De framhöll dock väldigt olika anledningar till varför de var intresserade av det. Tre av de fyra lärarna ansåg att fånga elevens intresse för nya aktiviteter var den största anledningen. De ansåg att eleverna måste få prova olika aktiviteter för att kunna hitta sin egen ”grej” och att de senare ska kunna fortsätta med denna även efter skoltiden. Mange menade på att extrem-/äventyrssport var ett väldigt bra verktyg för att sammansvetsa en grupp. Märkbart är att Mange inte hade haft någon form av extrem-/äventyrssport i idrott och hälsa A utan endast i idrott och hälsa B, som inte omfattar alla program på gymnasiet. Detta medför att endast de elever som har valt, eller går ett program, som innehåller idrott och hälsa B får chansen att prova på extrem-/äventyrssport på Manges skola.
Det är tydligt att lärarna anser att variation i ämnet är en viktig del för att alla elever ska få chansen att hitta sin egen sport och att de jobbar för ett livslångt lärande för eleverna. Detta är
32
även viktigt för att alla elever med oavsett habitus ska få en undervisning som passar dem.51 Enligt Ekberg så är en av de viktigaste delarna av en idrottslärares arbete att sträva mot ett fysiskt aktivt liv hos eleverna även som vuxen52. Lärarna vi har intervjuat har tydligt anammat detta i sin lärarroll.
Har du haft någon extrem-/äventyrssport i din undervisning och i så fall hur många gånger per termin?
Tre av de fyra lärarna svarade att de hade haft någon form av extrem-/äventyrssport i sin undervisning, det var endast Mange hade inte haft denna typ av aktivitet. Men andelen lektioner som var knutna till extrem-/äventyrssport var väldigt få. Detta anser vi tyder på att det finns ett intressen men det visar sig inte i antalet lektioner. Av de lärare vi intervjuat är det ingen som har extrem-/äventyrssport mer än fem gånger per termin totalt. Vi tror att det beror mycket på att extrem-/äventyrssport inte tillhör en av de traditionella aktiviteterna i idrottsundervisningen. För att denna form av aktivitet ska få större utrymme i idrott och hälsa A, så måste extrem-/äventyrssport få samma legitimitet som exempelvis bollsport, friidrott och gymnastik.
Vi tror dock att det i framtiden kommer att få en större plats i idrottsundervisningen eftersom de nya lärare som kommer ut i skolorna verkar ha ett stort intresse för att använda sig av extrem-/äventyrssport, eftersom det är ett växande fenomen som hela tiden får mer uppmärksamhet i samhället, på lärarutbildningen och bland ungdomar. Samtliga lärare ansåg att de hade för få tillfällen och skulle gärna ha haft fler lektionstillfällen med denna typ av aktivitet. Här kan vi se en likhet med tidigare forskning om vilka aktiviteter som får mest utrymme i idrottsundervisningen. Larsson menar att de idrotter som får mest utrymme i skolan är bollsporter och att äventyrsidrott är en av de aktiviteter som får minst plats.53 En anledning till detta kan vara att det är väldigt otydlig var denna typ av aktivitet ska ingå i idrottsundervisningen i skolan.54
Hur ställer sig eleverna till extrem-/äventyrssport och hur pass stor efterfrågan på denna typ av aktiviteter?
51
Engström, 2002, s 43-44.
52
Ekberg & Erberth, 2000 s 63.
53
Larsson, Lena. 2004; s 21.
54
33
Här råder det delade meningar hos de olika lärarna, Kalle och Jojje tycker att eleverna är lite skeptiska till extrem-/äventyrssport. De tror inte att det beror på bristande intresse, utan att eleverna inte känner till dessa aktiviteter och att de därför inte förväntar sig dessa. Nisse och Mange menar att eleverna ser positivt på extrem-/äventyrssport och eleverna efterfrågar aktiviteter av denna typ.
Om lärarna oftare hade introducerat extrem-/äventyrssport så hade kunskapen om dessa former av aktiviteter ökat hos eleverna och de skulle därför se dessa aktiviteter som en självklar del av innehållet i sin idrottsundervisning. Detta menar Ekberg är viktigt för att idrottsämnet ska följa den utveckling som ständigt fortgår.55 Skulle eleverna efterfråga extrem-/äventyrssport oftare om det hade haft större legitimitet? Vi anser att detta är en bidragande orsak till att det inte efterfrågas. Det är även så att elevernas egna intresse för extrem-/äventyrssport spelar in i hur ofta det efterfrågas. Larsson menar att idrottslärarnas egna erfarenheter och de dominerande elevgruppernas krav på vilka aktiviteter som ska förekomma i idrotten är det som påverkar innehållet i idrottsundervisningen mest.56 En klass med många extrem-/äventyrssportsutövare kommer antagligen till större del att efterfråga dessa aktiviteter än en klass med få utövare.
Hur har ni det med material och vilka möjligheter finns det att utöva extrem-/äventyrssport i närområdet?
De är alla överens om att det framför allt är fantasin som sätter gränser för vad man kan göra i närområdet. Kalle och Mange anser dock att möjligheterna för att utöva extrem-/äventyrssport i närområdet är begränsade. Manges skola är belägen i ett industriområde och tycker att detta begränsar hans förutsättningar och Kalle menar på att det är hans egen kunskap om närområdet som sätter gränser. Både Jojje och kalle tycker att de finns stora möjligheter men att de inte utnyttjas av skolorna. Exempelvis har de båda skateramper i närheten men dessa har aldrig besökts i undervisningssammanhang. Nisse är den enda som anser att det finns bra förutsättningar och att de möjligheter som finns tas till vara på av skolans idrottslärare.
jo det ska finnas (skateramper), jag har faktiskt inte varit där, men jag har hört att det
ska finnas på lite olika områden här omkring. Jag kan inte…jag har precis börjat lära mig området här omkring, så jag har inte lärt mig än. Men jag har funderat på att vi
55
Ekberg, 2009, 213-214.
56
34
ska åka in till malmö till det där…vad heter det…stapelbäddsparken, och åka där.
(Kalle)
Vi får bilden av att förutsättningarna för att bedriva extrem-/äventyrssport oftast finns i närmiljön, men att dessa inte utnyttjas av lärarna. Anledningen till detta kan vara att det krävs mer planering, engagemang och tid för lärarna att genomföra. Så i viss mån verkar det vara lärarens lust och intresse som styr huruvida de använder sig av de möjligheter som finns. Varför är det viktigt med extrem-/äventyrssport i skolidrotten?
Samtliga lärare tycker att det är väldigt viktigt att introducera extrem-/äventyrssport i idrott och hälsa A. Alla lyfter fram vikten av nya aktiviteter i skolundervisningen som en stor del av varför det bör finnas med. De framhäver att senna typ av aktivitet har blivit ett stort fenomen bland ungdomar och att det är viktigt för skolan att följa med i utvecklingen. Ämnet bygger ofta på traditioner och hänger därför ibland inte med i utvecklingen, detta bör därför alla idrottslärare sträva efter att förändra.57
”…och det är något som växer hela tiden och blir större och större. Det känns då lite konstigt att ha en hel A-kurs på två år och aldrig ta in det...” (Jojje)
De är också överens om att extrem-/äventyrssport hjälper eleverna med att stärka deras självförtroende och självkänsla. Samtliga lärare utom Mange tycker att aktiviteter som dessa är viktiga för att alla elever ska få en chans att hitta en aktivitet som passar just dem, och som de därför kan fortsätta med på fritiden. Mange menar istället att den största fördelen med extrem-/äventyrssport är att den bidrar till en stark gemenskap och teambildning. Enligt Nilsén ger extrem/äventyrssport en grund för stark gemenskap och exklusiva upplevelser hos de som utövar aktiviteten.58
Det vi ser som är intressant i deras resonemang är att de inte är ute efter att öka elevernas färdigheter i denna typ av aktiviteter, utan att de istället håller det livslånga lärandet och kunskapen om nya aktiviteter som det centrala. Eleverna ska få chans att prova på nya aktiviteter för att hitta en den som passar just dem. flera av lärarna påpekar också att de vill att eleverna ska få känna den där känslan som vi tidigare har beskrivit som flow. Lärarna menar på att extrem-/äventyrssport kan vara ett verktyg för att komma åt de elever som inte intresserat sig för de traditionella aktiviteterna. När de traditionella aktiviteterna mister sin
57
Larsson 2004 s25.
58
35
attraktion, så kommer nya aktiviteter fram som fångar upp de som letar efter nya utmaningar.59 Lärare som undervisar i de senare skolåren framhäver vikten av att elever ska hitta någon aktivitet som intresserar dem, vad det är för typ av aktivitet spelar ingen roll, utan det centrala ligger i att de ska vara aktiva även utanför skolan.60
Vilka nackdelar finns det med extrem-/äventyrssporter?
En av de största nackdelarna med extrem-/äventyrssport anser de vara att den ekonomiska situationen i skolorna är begränsad och att det oftast krävs transport, hyra av lokaler samt eventuell instruktör. En annan nackdel är att denna typ av aktiviteter anser dem vara mer tidskrävande än de traditionella aktiviteterna. Vi tycker att det är förvånande att de alla framhåller tid som en av de största nackdelarna till att ha extrem-/äventyrssport. Vissa aktiviteter kanske kan vara lite mer tidskrävande än andra, men långt ifrån alla kräver transport och mer tid än de traditionella.
Det är endast två som anser att skaderisken är till nackdel för utförandet. Vi hade förväntat oss att skaderisken skulle vara en av de största nackdelarna och därför avskräcka många idrottslärare från att hålla i extrem-/äventyrssport på sina lektioner.
De lever i ett skyddat samhälle där det helt plötsligt är farligt att göra allting. […] vissa saker får kanske göra ont, men att komma över den här tröskeln och sen verkligen klara någonting, och klara det själv, den känslan kan du inte få någon annan stans. Den är helt obetalbar. (Nisse)
Vi blev lite förvånade över hur många nackdelar som idrottslärarna såg med /äventyrssport i skolundervisningen. Detta kan vara en bidragande faktor till att extrem-/äventyrssporten inte får så stort utrymme i idrottsundervisningen, eftersom lärarna verkar se fler nackdelar än fördelar i vissa avseenden. Tre av de fyra lärarna ansåg även att engagemanget hos lärare var det som avgjorde om de hade extrem-/äventyrssport i sin undervisning. Vi tror därför att lärarens engagemang och intresse för att ha denna typ av aktivitet är avgörande för om en lärare väljer att använda sig av extrem-/äventyrssport som en del av sin undervisning. Detta tar även Bramham och Caudwell upp när de skriver om varför
59
Nilsén 2005 s 86.
60
36
lärare inte tar med eleverna ut på skolresor, vilket är ett ypperligt tillfälle för elever att prova på nya aktiviteter.61
Men där tror jag att lärarens intresse spelar stor roll. Jag personligen skulle lätt kunna tänka mig att köra en sådan här kurs vid sidan om, eller utanför arbetstid, bara för att ge eleverna den möjligheten. Men alla lärare är inte sådana, utan de är nöjda om de har sitt 8-16-jobb. (Nisse).
Om lektionerna i ämnet hade fått mer tid till förfogande, hade då dessa aktiviteter fått mer plats? Att dessa aktiviteter får mindra plats i undervisningen beror mycket på att tidsutrymmet för idrottslektioner har minskat menar Larsson.62
Hur kopplar du extrem-/äventyrssport till kursplanen?
Ingen av de idrottslärare vi har intervjuat ser några problem med att koppla extrem-/äventyrssport till kursplanen för idrott och hälsa A. De nämner alla att det framförallt är lätt att placera in under friluftsliv, där eleverna ska få prova på olika varianter av friluftsfrämjande aktiviteter.63 Eleverna ska även få chans att fördjupa sig i en självvald aktivitet. Här ser idrottslärarna också en möjlighet för eleverna som är intresserade av extrem-/äventyrssport att få tillfälle att välja fritt. Dock är det få elever som har tagit vara på denna möjlighet.
Eftersom de alla ser tydliga kopplingar till kursplanens mål borde det vara väldigt enkelt för dem att kunna motivera varför de borde ha mer av denna typ av aktiviteter. Dock framhäver de även att eleverna själva har en chans att fördjupa sig i en självvald aktivitet, men om inte extrem-/äventyrssport ses som en del av innehållet i idrottsundervisningen av eleverna kommer de antagligen att välja en aktivitet med större legitimitet. Det är ofta föreningsidrottens definition av vad idrott är, som lärare och elever associerar till.64 Det var en väldigt positiv inställning från lärarnas kopplingar till kursplanen. Vi hade förväntat oss att någon av idrottslärarna skulle ha haft svårigheter med detta, eftersom det inte står specifikt att nya aktiviteter ska ingå, och det därför är upp till lärarna själva att hitta möjligheter i kursplanen där dessa aktiviteter skulle kunna passa in.
61
Bramham & Caudwell, 2005, s 25.
62 Larsson 2004 s 7. 63 Skolverket. 64 Larsson 2004 s 25.
37
Finns det stöd från arbetslag/ledning för extrem-/äventyrssport?
Samtliga idrottslärare känner att de har stöd från kollegor och i viss mån stöd även från skolledningen. Skolledningen kan vara lite restriktiv för att de ifrågasätter säkerheten under lektioner med extrem-/äventyrssport. En annan faktor som två av idrottslärarna menar kan bidra till att skolledningen inte alltid stöttar dem är att dessa aktiviteter ofta medför en kostnad för skolan att genomföra. Stödet hos kollegor fanns så länge de vi intervjuade var de som var drivande och det inte krävdes för mycket engagemang och tid av kollegorna.
Att skolledningen var mer restriktiv än kollegorna var för oss inte särskilt förvånande eftersom de har ansvar för skolans ekonomi och säkerheten för eleverna. Det kan även vara brist på kunskap om extrem-/äventyrssport som gör att de ser en större skaderisk än vad idrottslärarna gör. Om man inte har sett något annat än de extrem-/äventyrssporter som framställs i media kan detta eventuellt vara en av orsakerna. De klipp som visas i media domineras ofta av chockande närbilder av krascher och skador, och ger därför inte en rättvis bild av vad extrem-/äventyrssport handlar om.65 Den typ som media visar är knappast skolanpassad och därför väldigt extrem.
Vi var inte heller förvånade över att kollegorna gav sitt stöd så länge de själva slapp att lägga ner tid och engagemang. Det verkar vara lätt att genomföra vilka aktiviteter de vill så länge det inte går ut över någon annans tid, engagemang och planering. Detta kan tyda på en brist eller ovilja till samarbete mellan idrottslärarna.
65
