Ökad kundklubbsnöjdhet i IKEA Family
- Hur IKEA kan optimera sin kundklubb
UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats 15hp
HT2010
Författare: Fredrik Carlson & Annelie Källebo
Handledare: Susanne Åberg
Sammanfattning
Datum: 2011-04-15
Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Fredrik Carlson och Annelie Källebo Handledare: Susanne Åberg
Sökord: IKEA, IKEA Family, kundlojalitet (customer loyalty), kundklubbar (customer clubs), relationsmarknadsföring (customer relationship marketing), kunddatabaser (customer database mining), kundklubbsnöjdhet (customer club satisfaction)
Titel: Ökad kundklubbsnöjdhet i IKEA Family – Hur IKEA kan optimera sin kundklubb Problemformulering: IKEA har satsat mycket på sin kundklubb och på att rekrytera fler medlemmar men har fått kritik för att de inte utnyttjar potentialen i IKEA Family fullt ut.
Vilka brister kan påvisas i kundklubben och på vilket sätt ska IKEA öka kundklubbsnöjdheten för att erhålla kunder som är mer nöjda?
Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra med förbättringsområden inom IKEA Family, med utgångspunkt i hur kundklubbsnöjdheten hos medlemmarna kan ökas. Genom en analys av medlemmarnas åsikter om kundklubben och en jämförelse med tidigare forskning inom kundklubbar och kundklubbsnöjdhet kommer uppsatsen härleda brister i IKEA Family och förslå förbättringar. Förslagen på förbättringar kan användas för att öka kundklubbsnöjdheten och därmed bidra till att IKEA får mer lojala kunder.
Teori: En sammanfattande modell av teori inom kundklubbar och kundklubbsnöjdhet ligger till grund för hur den empiriska datan analyseras.
Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning gällande åsikter hos medlemmarna i IKEA Family som kompletteras med kvantitativ och kvalitativ sekundärdata. Den
kvantitativa undersökningen gjordes utan samarbete med IKEA för att inte riskera att svaren blev vinklade.
Slutsats: De främsta bristerna som framkommit från undersökningen är IKEA:s insamlande
och användning av kunskap om kunderna. Få kunder drar kortet i butikerna och få kunder
engagerar sig i tvåvägskommunikation med IKEA på de aktiviteter IKEA erbjuder. Genom att
införa incitament för att få kunderna att dra medlemskortet i butik och göra
tvåvägskommunikationen mer attraktiv för kunderna kan IKEA potentiellt skapa en högre
kundklubbsnöjdhet. Förändringarna kan direkt bidra till nöjdare kunder genom att kunderna
kan komma att uppskatta tvåvägskommunikationen som en värderad fördel och även indirekt
genom att IKEA kan använda kunskapen till att segmentera kunderna och rikta erbjudanden
till dessa mer effektivt än idag.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Problemformulering ... 7
1.2 Syfte ... 7
1.3 Avgränsningar ... 7
1.4 Disposition ... 8
2. Teori ... 9
2.1 Relationsmarknadsföring ... 9
2.2 Kundlojalitet ... 9
2.2.1 Kundnöjdhet ... 11
2.2.2 Lojalitetsprogram ... 11
2.3 Sammanfattande teoridel ... 15
3. Metod ... 17
3.1 Val av metod ... 17
3.2 Fallstudie ... 17
3.3 Teoretisk bakgrund ... 18
3.4 Insamling av empirisk data ... 18
3.4.1 Enkätundersökning ... 18
3.4.2 Sekundärdata ... 20
3.4 Validitet och reliabilitet ... 22
4. Empiri ... 23
4.1 IKEA och IKEA Family ... 23
4.1.1 Medlemskap i IKEA Family ... 23
4.2 Kundklubbsnöjdhet ... 26
4.2.1 Kundförmånseffekten ... 26
4.2.2 Kundkunskapseffekten ... 28
4.2.3 Kundintegrationseffekten ... 28
5. Diskussion ... 30
5.1 Medlemskap i kundklubben ... 30
5.2 Kundklubbsnöjdhet ... 31
5.2.1 Kundförmånseffekten ... 32
5.2.2 Kundkunskapseffekten ... 33
5.2.3 Kundinteraktionseffekten ... 34
5.3 Slutsats ... 34
5.3.1 De främsta bristerna i IKEA Family ... 34
5.3.2 Förbättringsmöjligheter ... 35
7. Källförteckning ... 37
8. Bilagor ... 39
8.1 Enkätundersökning ... 39
6
1. Inledning
I inledningen presenteras uppsatsens ämne, problemformulering, syfte, avgränsningar och disposition. Inledningen ger läsaren en förståelse för vad som kommer behandlas i uppsatsen.
Dagens marknader kännetecknas av ökad konkurrens samt oförutsägbara och välinformerade kunder. Kunder är idag mer ombytliga och mindre lojala än de varit tidigare och det sätter press på företagen och deras lönsamhet. Lojala kunder är nämligen enligt forskningen nästan nio gånger mer lönsamma än nya kunder, då de både handlar oftare och köper mer varje gång (Butscher 2004).
I jakten på lojala kunder använder sig många företag av kundklubbar. Kundklubbar har potential att etablera en närmre relation till företagets kunder och även som
marknadsföringskanal till befintliga kunder. En kundklubb som utnyttjas på ett bra sätt kan även bidra med kunskap om företagets kunder som företaget kan analysera och använda sig av vid framtida produktutveckling och när de riktar erbjudanden till sina kunder och
medlemmar i kundklubben. Enligt HABIT är dock kundklubben ingen ”mirakelmedicin” för kundlojalitet då det krävs att den används på rätt sätt för att bidra till mer lojala kunder. Då kundklubbar är mycket kostsamt och tidskrävande är det viktigt för företag som har en kundklubb att veta vad som krävs för att kundklubben ska kunna nå önskad effekt.
Ett företag som fått kritik för att de inte utnyttjar potentialen i sin kundklubb fullt ut är IKEA (Blomqvist et al. 2000). IKEA har sedan 1984 drivit sin kundklubb IKEA Family och var först i Sverige med att starta en kundklubb. IKEA Family är också en mycket stor kundklubb med sina 10 miljoner medlemmar år 2007 (Palmlund et al. 2007). År 2010 gjorde IKEA en storsatsning för att locka in fler medlemmar i sin kundklubb vilket kan bidra till mer lojala kunder. Då kundernas nöjdhet är en av de viktigaste variablerna till om kunderna blir lojala är det viktigt att anpassa förmåner och erbjudanden efter hur medlemmarnas preferenser ser ut och förändras. Kundklubbsnöjdheten är det som avgör huruvida medlemmarna kommer fortsätta vara medlemmar eller inte och påverkar också hur stark relationen mellan medlemmen och företaget blir. Att IKEA Family:s medlemmar upplever en hög
kundklubbsnöjdhet är avgörande för om kundklubben kan bidra till högre kundlojalitet eller
inte och är därför av mycket stort intresse.
7 1.1 Problemformulering
IKEA har satsat mycket på sin kundklubb och på att rekrytera fler medlemmar men har fått kritik för att de inte utnyttjar potentialen i IKEA Family fullt ut. Vilka brister kan påvisas i kundklubben och på vilket sätt ska IKEA öka kundklubbsnöjdheten för att erhålla kunder som är mer nöjda?
1.2 Syfte
Uppsatsens syfte är att bidra med förbättringsområden inom IKEA Family, med utgångspunkt i hur kundklubbsnöjdheten hos medlemmarna kan ökas. Genom en analys av medlemmarnas åsikter om kundklubben och en jämförelse med tidigare forskning inom kundklubbar och kundklubbsnöjdhet kommer uppsatsen härleda brister i IKEA Family och föreslå
förbättringar. Förslagen på förbättringar kan användas för att öka kundklubbsnöjdheten och därmed bidra till att IKEA får en mer effektiv kundklubb.
1.3 Avgränsningar
Uppsatsen fokuserar på att belysa eventuella brister inom IKEA Family genom att analysera kundklubbsnöjdheten och vilken förbättringspotential som finns. Uppsatsen kommer inte att belysa andra faktorer som leder till ökad lojalitet förutom just kundklubbsnöjdhetens
bidragande effekt. Aspekter som produktkvalitet, image eller annan form av marknadsföring
kommer således inte att tas upp. Dessa aspekter är också viktiga och bidrar till att ett företags
kunder blir mer lojala men inom ramen för denna uppsats har dessa utlämnats då det är just
kundklubben som är av främsta intresse. Uppsatsen mäter inte heller lojaliteten hos IKEA
Family:s medlemmar, utan endast nöjdheten med kundklubben. Att ökad kundklubbsnöjdhet
leder till ökad lojalitet är ett antagande grundat i tidigare forskning. Anledningen till att
författarna har valt att begränsa uppsatsen till att undersöka nöjdheten med kundklubben är att
frågeställningen ska kunna besvaras på ett tydligt sätt. Det hade inte varit praktiskt möjligt att
undersöka fler aspekter av kundlojalitet. Författarna kunde inte heller identifiera ett bra sätt att
mäta om kundklubben faktiskt leder till ökad lojalitet.
8 1.4 Disposition
Uppsatsen innefattar fem kapitel samt referenser och bilagor. Här följer en översikt av uppsatsens kapitel:
• Inledning: I inledningen presenteras uppsatsens ämne, frågeställning, syfte, avgränsningar och disposition.
• Teori: I teorikapitlet presenteras etablerade teorier och modeller inom området relationsmarknadsföring, kundklubbar och kundklubbsnöjdhet. Teorin ger läsaren en förståelse och referensram för empirin och analysen genom en sammanfattande modell som ligger till grund för den fortsatta uppsatsen.
• Metod: I metoden presenteras hur uppsatsen har tillkommit och vilka metodiska val och avväganden som författarna har gjort.
• Empiri: I empirin presenteras information om IKEA Family. Kapitlet innehåller även resultatet från författarnas enkätundersökning samt resultat från tidigare studier som har genomförts om IKEA Family.
• Diskussion: I diskussionen jämförs teorin och de empiriska resultaten. Slutsatser om IKEA Family som kundklubb presenteras samt vilka brister som finns inom
kundklubben. Utifrån dessa brister presenteras förbättringsmöjlighet som kan leda till
ökad kundklubbsnöjdhet hos medlemmarna i IKEA Family.
9
2. Teori
I teorikapitlet presenteras begreppet kundnöjdhet som en viktig komponent inom
relationsmarknadsföring. Vidare beskrivs lojalitetsprogram och kundklubbar som ett sätt att skapa mer nöjda och lojala kunder. Avsnittet avslutas med en sammanfattning där begreppet kundklubbsnöjdhet är centralt och ligger till grund för uppsatsens fortsatta resonemang.
2.1 Relationsmarknadsföring
Inom marknadsföring finns det relativt nya begreppet relationsmarknadsföring.
Relationsmarknadsföring används av företag som ett komplement till mer traditionell marknadsföring i sociala medier. Begreppet introducerades först på 80-talet men har som fenomen funnits lika länge som handel existerat (Grönroos 2004). Relationsmarknadsföringen beskrivs ofta som lojalitetsskapande marknadsföring eftersom båda begreppen har som mål att skapa lojalitet hos kunderna (Butscher 2000). Enligt Kotler (1999) är relationen mellan
kunder och det egna företaget en grundsten och syftet med relationsmarknadsföringen är att genom en ökad lojalitet i sin tur också bidra till ökad lönsamhet. Relationsmarknadsföring kan även ses fylla två olika syften; dels att göra kunder immuna mot konkurrenters
marknadsföring samt att få kunder att handla produkterna oftare (Oxholm, Zigler et al. 2008).
Enligt Dahlén et al. (2009) är syftet att göra kunderna mindre mottagliga för konkurrenters marknadsföring och öka kundernas användning av produkten.
Enligt Stone et al. (2004) kan man sammanfatta utvecklingen inom relationsmarknadsföring enligt följande:
“Companies are adopting more transformational relationship marketing and loyalty schemes that aim to build greater customer loyalty and retention, and develop methods of creating longer-term relationships, with the aim of improving profits”.
- Stone et al. (2004)
2.2 Kundlojalitet
Dagens marknadsförare lägger stort fokus på att behålla befintliga kunder och med
relationsmarknadsföringens framväxt har kundlojalitet blivit ett viktigt strategiskt område. En
förlorad kund är inte bara förlorade intäkter, utan också en kostnad för att hitta en ny kund. En
10 lojal kund är nästan nio gånger mer lönsam än en ny kund (Butscher 2004). Enligt TARP- studier 1
Det är också viktigt att kunder är lönsamma för företaget. Kunder som handlar för första gången är olika lönsamma. Personers konsumtion varierar från de som handlar dyra saker i stor volym och de som handlar billigare saker i mindre volym. Företag bör försöka identifiera de kunder som är mest lönsamma och har det högsta värdet över tid (Kotler 1999). Enligt Butscher (2000) står 20 % av kunderna för 80 % av försäljningen. Att hitta och behålla dessa kunder är avgörande då kunder tenderar att bli mer lönsamma ju längre de stannar hos företaget. Det finns fyra anledningar till detta:
är kostnaden dessutom fem gånger så hög för att locka till sig en ny kund som att behålla och göra en redan existerande kund tillfredsställd. Därför är det mycket viktigt att inte ta sina kunder för givna, att visa sin uppskattning för dem och att lyssna på deras åsikter.
Duktiga företag lyckas både med att hitta och behålla kunder (Kotler 1999).
• Återkommande kunder köper mer för varje gång de återkommer om de är nöjda.
• Kostnaden för att hjälpa en kund som återkommer sjunker med tiden.
• Nöjda kunder rekommenderar företaget till andra potentiella kunder.
• Längre kundrelationer är mindre priskänsliga när det gäller rimliga prishöjningar.
Som ett resultat av dessa faktorer är de företag som lyckas behålla en stor del av sina kunder under lång tid, det vill säga de företag som har hög kundlojalitet, mer lönsamma än andra företag (Kotler 1999).
Enligt Bell (2003) kan kundlojalitet beskrivas som något som skapas av kundnöjdhet, produktkvalitet och image. Han lägger även till att faktorerna kommunikation och tillit är viktiga för att lojalitet ska skapas. Enligt Alhabeeb (2007) kan tillit både medföra att kunderna blir lojala mot varumärket och känner starkt för det och även lojalitet i form av att kunderna fortsätter köpa företagets produkter. Alhabeeb menar också att det företag som ger kunden det högsta värdet (en kombination av produkt tillsammans med tjänster, image och andra mjuka värden) kommer att få kundens tillit och därav även en hög lojalitet.
1