”JAG HADE ÖNSKAT MIG MER
UTBILDNING I HUR VI SKA ANVÄNDA
ALLA DIGITALA HJÄLPMEDEL”
En kvalitativ studie om implementeringen av digitala hjälpmedel i
äldreomsorgen i offentlig sektor
BETTINA TENNSTRÖM
ÅSA LARSSON
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Handledare: Els-Marie Anbäcken Seminariedatum: 2020-06-04 Betygsdatum: 2020-06- 15 Akademin för hälsa, vård och välfärd
”JAG HADE ÖNSKAT MIG MER UTBILDNING I HUR VI SKA ANVÄNDA ALLA DIGITALA HJÄLPMEDEL”
Författare: Bettina Tennström & Åsa Larsson Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020
SAMMANFATTNING
Studien syftar till att undersöka uppfattningen kring implementeringen av digitala
hjälpmedel i det sociala arbetet med äldre personer i offentlig sektor sett ur två perspektiv. Vidare syftar studien till att undersöka om de faktorer som forskningen lyfter fram för en lyckad implementering appliceras i den undersökta kommunens arbete med att införa digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen. Detta för att bidra med en större förståelse och ökad kunskap kring processen samt uppmärksamma organisationer om effekterna med att involvera alla berörda parter i implementeringsprocessen. Studien har en kvalitativ
forskningsansats, ett abduktivt förhållningssätt och semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av sex intervjupersoner och utifrån dessa intervjuer har det empiriska
materialet bearbetats och analyserats.
I resultatet framkommer en samstämmighet hos samtliga intervjupersoner gällande faktorer som spelar in för en lyckad implementering i det sociala arbetet med äldre personer där utbildning och utvärdering är de mest framträdande. Ur resultatet framkommer, trots denna vetskap både på förvaltningsnivå och utförarnivå, en skillnad mellan professionerna gällande uppfattning i vilken grad utbildning och utvärdering sker vid implementering av digitala hjälpmedel.
Nyckelord: Implementering, Digitala hjälpmedel, Enhetschef, Utvecklare i vård och omsorgsförvaltningen, Äldre personer, Socialt arbete
”I WOULD HAVE LIKED MORE EDUCATION IN HOW TO USE ALL THE DIGITAL TOOLS”
Authors: Bettina Tennström & Åsa Larsson Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020
ABSTRACT
The thesis aims to examine two perspectives regarding the implementation of digital aids in the social care administration in the public sector. Furthermore, the thesis aims to exam whether the factors, that research highlights for a successful implementation are applied in the examined municipality's work on introducing digital aids in the elderly care. This is to contribute to a greater understanding and increased knowledge of the process and to raise awareness of the effects of involving all stakeholders in the implementation process. The study uses a qualitative and abductive approach. The sample consisted of six semi-structured interviewees as empirical material that was processed and analyzed.
In the result, there is a consensus among all interviewees on factors that play a role in successful implementation, where education and evaluation are the most prominent. The result shows, despite this knowledge both at the management level and at the executive level, a difference between the professionals regarding the degree to which education and
evaluation takes place when implementing digital tools.
Keywords: Implementation, Digital aids, Unit Manager, Developer in social healthcare, Older people, Social work
FÖRORD
…..och helt plötsligt var det maj månad 2020 och vi sitter och formulerar uppsatsens förord.
Det känns nästan lite overkligt att vi äntligen är klara med vår uppsats och att tiden trots allt
har flugit fram i vindens fart. Vi vill med detta förord rikta ett stort tack till alla som på ett
eller annat sätt bidragit till att denna uppsats. Vi vill först och främst rikta ett stort tack till
samtliga intervjupersoner som ställt upp med både sin tid, egna erfarenheter och upplevelser
kring det undersökta ämnet. Er medverkan har varit av stort värde och utan er hade studien
inte varit möjlig att genomföra. Vi vill självklart även tacka vår handledare Els-Marie
Anbäcken! I denna speciella tid då Covid – 19 pandemin har gjort oss beroende av tekniken,
vilken vi kan konstatera inte alltid varit med oss, har du med stort engagemang och intresse
handlett oss och gett oss utrymme att utforma vår egen uppsats. Vi vill också passa på att ge
ett stort tack till våra familjer som stått ut med oss under dessa veckor då studietimmarna har
varit både många och långa. Nu är det över och vi kan återgå till att se till att gräset blir klippt
och blommorna vattnade 😉
INNEHÅLL
1 INLEDNING OCH BAKGRUND ...1
1.1 Bakgrund välfärdsteknik / digitala hjälpmedel internationellt ... 3
1.2 Bakgrund implementeringsprocessen i förvaltning ... 3
1.3 Förändring i offentlig sektor ... 5
1.4 Problemformulering ... 6
1.5 Syfte och frågeställning ... 6
1.6 Begreppsförklaring ... 7
2 TIDIGARE FORSKNING ...8
2.1 Implementeringsprocessen ... 8
2.2 Ledarskap ...10
2.3 Utbildning och attityder ...11
2.4 Delaktighet ...12 2.5 Organisatoriskt motstånd ...13 2.6 Sammanfattning ...13 3 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 14 3.1 Top-down ...14 3.2 Bottom- up ...15 3.3 Ledarskapsteori ...15 3.4 Kontexten ...15 3.5 Implementerningsstyrning ...16 3.6 Policyprocess ...16 3.7 Sammanfattning ...17
4 METOD OCH MATERIAL ... 17
4.1 Metodval ...17
4.1.1 Urval och avgränsningar ...18
4.2.1 Genomförande av intervjuer och etiska aspekter ...20
4.2.2 Litteratur...22
4.3 Analysförfarande av intervjuer ...22
4.4 Validitet och reliabilitet ...23
4.4.1 Tillförlitlighet ...23
4.4.2 Äkthet ...24
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 24
5.1 Implementeringsprocessen ...25
5.2 Utbildning och information ...26
5.3 Ledarskap och stöd ...29
5.4 Utvärdering ...30
5.5 Digitala hjälpmedel en besparingsfråga ...31
6 DISKUSSION... 32
6.1 Resultatdiskussion ...33
6.2 Metoddiskussion ...36
6.3 Etikdiskussion ...37
7 SLUTSATSER ... 37
7.1 Förslag till vidare forskning ...38
REFERENSLISTA ... 39 BILAGA A – MISSIVBREV
BILAGA B – INTERVJUGUIDE UTVECKLARE BILAGA C – INTERVJUGUIDE ENHETSCHEF BILAGA D – INTERVJUGUIDE UNDERSKÖTERSKA
1
INLEDNING OCH BAKGRUND
Världens befolkning blir allt äldre vilket skulle kunna ses som en av de största framgångar mänskligheten upplevt. År 2050 beräknas det finnas 1,5 miljarder personer äldre än 65 år i hela världen vilket är en femtioprocentig ökning i jämförelse med år 2019 då antalet personer över 65 år beräknades vara 703 miljoner. Globalt sett beräknas det samma år finnas 426 miljoner personer i åldern 80 år och äldre vilket är en tredubbling sedan 2019 då antalet personer över 80 år var 143 miljoner. Denna ökning ses som den största procentuella ökningen i alla ålderskategorier världen över (United Nations, 2019).
Världen står inför en demografisk förändring med en ökande åldrande befolkning (World Health Organisation, 2015). Detta fenomen är ett faktum där även Sveriges befolkning förväntas följa utvecklingen. I Sverige finns det i dag närmare 1,6 miljoner personer över 65 år vilket motsvarar ca 20 procent av Sveriges hela befolkningsmängd. Denna siffra förväntas öka med 25 procent fram till år 2070 då det nationellt sett beräknas finnas närmare 2 miljoner personer äldre än 65 år (Statistiska Centralbyrån, 2019).
Den demografiska förändringen kan alltså ses som en stor framgång för mänskligheten men den ställer även den svenska välfärden inför stora utmaningar då antalet äldre personer i behov av hjälp och stöd i det dagliga livet ökar. I och med att antalet förvärvsarbetande personer som bidrar till välfärdens finansiering minskar samtidigt som den äldre
generationen, som kommer att vara i behov av allt mer stöd och hjälp, går i pension ställs samhället inte enbart inför organisatoriska utmaningar utan även ekonomiska prövningar. Detta kommer att medföra frågor kring den svenska välfärdens resursfördelning och dess effektivisering (Regeringskansliet, 2013).
I Sverige beräknas det år 2030 finnas ett underskott på cirka 65 000 heltidsanställda i äldreomsorgen (Regeringskansliet, 2010). Bristen på arbetskraft inom äldreomsorgen kommer att leda till att myndigheter och förvaltningar måste förändra sin organisation i ett led för att kommuner och landsting aktivt ska kunna arbeta med att säkerställa och tillgodose de äldres behov. När de demografiska förutsättningarna förändras, både i hur många som bidrar till dess finansiering och i hur många som nyttjar den, behöver Sverige för att kunna ha en fortsatt högkvalitativ äldreomsorg bedriva den på ett effektivt sätt (Riksdagen, 2015). För att kunna möta äldre personers behov och för att kunna svara upp till svensk lagstiftning, som säger att omsorgen om äldre ska inriktas på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (SFS 2001:453), behöver komplementära metoder implementeras inom äldreomsorgen. Ett naturligt steg med detta som bakgrund kan då vara att olika tekniska och digitala lösningar, välfärdsteknik, som svara upp till de behov som finns inom hälso- och sjukvården och som är applicerbara på verksamheten, implementeras
Välfärdsteknik förväntas kunna möta de utmaningar en växande äldre befolkning medför för välfärdsstaten, men för att implementeringen ska kunna genomdrivas på ett fungerande sätt behövs ett strukturerat arbetssätt och en tydlig inriktning för att möta utmaningen (Åkerlind, 2017). Vid implementeringen av olika beslut inom en myndighet är det regeringen som har författat förordningen och gett instruktioner till det berörda ämbetsverket. Ämbetsverket har i sin tur i uppgift att föra vidare direktiven om implementering till kommunerna där ärendet bereds av kommunstyrelsen för att berörda nämnder och förvaltningar i slutänden ska kunna genomföra de förändringar regeringen har författat.
Forskning kring implementeringsprocessen är omfattande och redogör för olika faktorer vilka möjliggör att verkställandet av politiska beslut så långt som möjligt ska kunna
efterliknar de givna direktiven. Många gånger är implementeringsprocesser komplexa och ett problem som framkommer i forskningen påvisar att trots att det finns strategier och
mekanismer vid implementering kan utfallet få olika konsekvenser beroende på kontext och situation. Det som är en förutsättning för en lyckad implementering i ett sammanhang kan i ett annat vara ett hinder (Hertting, 2014). Berörda yrkesgrupper som är involverade i implementeringsprocessen och dess attityder och förhållningssätt är ytterligare en faktor som lyfts fram i forskningen för att till exempel nya arbetssätt och tekniska lösningar på ett adekvat sätt ska kunna introduceras i förvaltningens organisation.
Då studiens författare upplevde en avsaknad i pågående utbildning gällande socialt arbete med inriktning mot äldreomsorgen väcktes ett intresse för att skriva en uppsatts med
anknytning till ämnet, detta för att fylla den upplevda kunskapsluckan. En nyfikenhet för det specifika ämnesområdet väcktes via en av studieförfattarnas VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på ett vård- och omsorgsboende där dennes handledare var enhetschef. För att arbeta som enhetschef inom äldreomsorgen krävs en socionomutbildning men denna yrkesroll får liten uppmärksamhet i socionomprogrammet. Genom information på VFU platsen framkom att det är svårt att rekrytera enhetschefer till äldreomsorgen då det är få sökande på varje tjänst och det kommer att leda till en brist på enhetschefer i framtiden. En del av enhetschefer som rekryteras har inte en socionomutbildning utan kommer från andra yrkesområden. Med denna kunskap anses denna undersökning extra viktig för att belysa denna yrkesroll i socialt arbete. Att en enhetschef i det sociala arbetet med äldre har rätt utbildning borde vara en tillräcklig anledning till att yrkesrollen skulle få ett större fokus i socionomutbildningen.
I det sociala arbetet är enhetschefer och undersköterskor inom hemtjänsten och utvecklare i den kommunala verksamheten yrkesgrupper som både berörs och är involverade vid
implementeringen av ny teknik och nya arbetssätt i äldreomsorgen. De två förstnämnda yrkeskategorierna, enhetschef och undersköterska, kan tänkas representera utförarsidan. Utvecklare kan då ses som representant för de kommunala riktlinjer som ska implementeras i verksamheten och det är då av intresse att undersöka dessa yrkesgruppers uppfattning av implementeringsprocessen, vilka strategier som finns vid implementering och hur dessa förmedlas och fungerar i verksamheten.
1.1
Bakgrund välfärdsteknik /digitala hjälpmedel internationellt
Regeringen antog i ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i mars 2016 en vision avseende arbetet kring digitaliseringen och införandet av välfärdsteknik inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten (Socialdepartementet, 2016). I formuleringen framgår det tydligt att ambitionerna är högt satta då det går att läsa att:
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet ( s 8)
Utvecklingen kring välfärdsteknik kan delas upp i två områden där målet för dess
användning dels är som teknik till stöd för vårdpersonal, dels som teknik för den enskildes trygghet och självständighet. Insatser som kan erbjudas till den enskilde i ordinärt boende kan exempelvis vara olika typer av passiva larm och sensorer, elektroniska lås för personer som nyttjar hemtjänst, GPS- larm, vårdplanering via videokonferenser och fjärrtillsyn via kamera nattetid. Trots visionen om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter år 2025, vilket endast är 5 år bort, ökar användningen endast svagt av välfärdsteknik nationellt sett. Av Sveriges 290 kommuner var det år 2019 endast 168 kommuner som erbjöd fjärrtillsyn via kamera nattetid vilket Socialstyrelsen (2019) bland annat förklara bero på att det finns tveksamheter hos de biståndshandläggare som beviljar insatsen tillsyn via kamera. Detta förklaras bero på de många beslut som behöver tas i samband med att bevilja insatsen samt att det är tidskrävande att motivera den enskilde att ta emot tillsyn digitalt till skillnad från tillsyn via personal i samband med utskrivning efter sjukhusvistelse. Avsaknaden av digital mognad ses även som en faktor till varför endast 168 kommuner erbjuder fjärrtillsyn nattetid via kamera. Med digital mognad avses den förmåga en organisation har till att tillgodogöra sig nyttorna av en digitalisering (Digitalförvaltningen 2019).
1.2 Bakgrund implementeringsprocessen i förvaltning
Forskningsområdet gällande implementering syftar till att åskådliggöra hur teoretisk kunskap kan omvandlas till praktisk tillämpning. Implementering förstås genom fördjupad kunskap om de processer och beteenden som resulterar i att beslut förverkligas. När det talas om implementering kan definitionen enligt följande användas; Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används som avsett och med varaktighet (Sundell & Soydan, 2008).
Implementeringsprocessen i en förvaltning är en långvarig process där nya metoder kan ta flera år att integrera i den ordinarie verksamheten. Kunskapen kring implementering i det sociala arbetet bygger på forskning från många områden bland annat brottsförebyggande
arbete och hälso- och sjukvården. Implementeringsprocessen kan enkelt beskrivas utifrån fyra faser 1) behovsinventering 2) installation 3) användning 4) vidmakthållande. Processen steg ska inte ses som fasta utan kan i vissa kontexter överlappa varandra vilket påvisar att det inte handlar om en linjär process (Olsson & Sundell, 2008). Vid ett påtagligt och uttalat behov av förändring är möjligheterna till en framgångsrik implementering större än vid diffusa och outtalade behov (Socialstyrelsen, 2012).
Fas 1 i implementeringsprocessen, behovsinventering, syftar till att identifiera vilka behov av förändring det finns i verksamheten. Vid ett identifierat behov av förändring formuleras ett konkret och mätbart mål för implementeringen. För att målet med den kommande
implementeringen inte ska kunna missförstås och tolkas på ett felaktigt sätt bör det finnas en tydlighet i dess formulering.
Fas 2, installationen, avser att vid beslut om införande av en ny metod behöver behovet av förändring förankras i organisationen. Då berörda parter informeras och blir delaktiga i förändringsarbetet visar forskningen att det underlättar implementeringsarbetet då känslan av att äga beslutet medför ett ansvarstagande.
Fas 3, användning, syftar till att vid implementering av nya metoder är det av vikt att arbeta på rätt sätt med de kärnkomponenter som metoden är uppbyggd kring och på det sätt som är avsett. Då arbetet med den nya metoden följer angivna anvisningar och kärnkomponenterna används på avsett säger man att utförare av den nya metoden är behandlingstrogen det vill säga att de följer metoden. Hur mycket kunskap utföraren har kring kärnkomponenterna ligger till grund för hur snabb och effektiv implementeringen av en ny metod kan bli Fas 4, vidmakthållandet av metoden. Att vidmakthålla och uppnå en klientsäkerhet vid införandet av en ny metod i det sociala arbetet krävs det att uppföljning sker i syfte att kunna identifiera problem och eventuella förbättringsbehov. Det kan handla om huruvida metoden i sig är effektiv, om det finns organisatoriskt motstånd eller kompetensen hos utföraren. Genom uppföljning och utvärdering av implementering kan överväganden om att modifiera metoder för en effektivare användning göras i stället för att förkastas (Socialstyrelsen, 2012; Olsson & Sundell, 2008).
Figur 1 Implementeringsprocessen
1.3 Förändring i offentlig sektor
I ekonomistyrningsverkets rapport (2016) tas det upp att offentlig sektor står inför stora förändringar och utmaningar detta för att samhället förändras snabbt och anledning till denna förändring är den nya tekniken.
Ingen kan säga hur offentlig förvaltning kommer att se ut om tio år. Det enda som är säkert är att det kommer att vara väldigt annorlunda mot hur det ser ut idag. Teknik ändrar
förutsättningarna snabbt, och kommer att fortsätta att göra det. Den största utmaningen ligger därför inte i att förutspå vad som kommer komma härnäst, utan att säkerställa att den offentliga förvaltningen har förmågan att hantera förändring (s 7).
En lyckad implementering är tätt sammankopplad med förmågan att hantera förändringar. När något ska förändras i en organisation krävs det också en förändring på individnivå. Varje individ behöver vara delaktig och den behöver tro på den kommande förändringen men främst behöver individen anamma det nya arbetssättet om implementeringen ska nå den effekt som önskas, det räcker alltså inte att enstaka individer arbetar på det nya sättet. För att nå de effektmål som önskas med förändringen bör det utformas ett strukturerat
förändringsarbete. För att nå de önskade effekterna av en förändring såsom en
implementering av ny teknik till exempel bör förändringsledning hanteras på ett bra sätt (ESV, 2016). Förändringsledning är en strukturerad metod för att vägleda individer och grupper
från deras nuvarande position till en önskad framtida position. Enkelt förklarat, ett projekt såsom en implementering av ett tekniskt hjälpmedel utgörs då av en projektledning som fokuserar på det tekniska i förändringen medan förändringsledningen fokuserar på individerna som berörs av förändringen. Dessa två ledningar kompletterar varandra eftersom de just fokuserar på olika saker. Linjen mellan dessa två ledningar är inte alltid tydlig speciellt om det gäller mindre projekt och förändringar, vid dessa tillfällen kan projektledaren ha båda rollerna (Hallin, Olsson & Widström, 2019).
1.4 Problemformulering
Under de kommande decennierna kommer den andel av Sveriges befolkning som överstiger 80 år att växa. Under samma tidsperiod beräknas även andelen personer i förvärvsaktiv ålder att sjunka. Detta kommer medföra att det ställs ökade krav på äldreomsorgen för att kunna tillgodose äldre personers behov av omsorg. Nya innovativa metoder kommer att behöva implementeras i äldreomsorgen för att möta de demografiska förändringar omsorgen står inför detta för att höja tjänsternas kvalitét men även för att utveckla omsorgsarbetet. Det sociala arbetet kommer att ställas inför nya utmaningar och det kommer att krävas mer i rollen som enhetschef inom äldreomsorgen genom de förändringar som den nya tekniken medför både för personal och brukare. Behovet av välfärdstjänster kommer att öka i takt med den åldrande befolkningen och för att välfärdstjänster såsom till exempel digitala hjälpmedel ska kunna implementeras på ett effektivt sätt inom äldreomsorgen är det av vikt att ständigt beakta implementeringsprocessen utifrån olika perspektiv. Två centrala perspektiv är utförarsidans perspektiv och förvaltningens perspektiv. En avgränsning har gjorts i denna studie till att endast undersöka dessa två perspektiv vilket medför att äldre personers perspektiv gällande implementeringen av digitala hjälpmedel i äldreomsorgen inte har beaktats. Då den tekniska kunskapen i dagens samhälle ständigt utvecklas är det av intresse för studiens författare att undersöka yrkesutövares uppfattning av
implementeringsprocessen i det sociala arbetet mot äldre personer.
1.5 Syfte och frågeställning
Studien syftar till att undersöka implementeringsprocessen av digitala hjälpmedel i vård- och omsorgsförvaltningen i offentlig sektor. Studien syftar vidare till att undersöka uppfattningen kring processen ur två perspektiv, utförare inom hemtjänsten och utvecklare i den
kommunala vård- och omsorgsförvaltningen. Frågeställning formuleras enligt följande:
Använder kommunen de faktorer som forskning påvisar kunna leda till en lyckad implementering?
1.6 Begreppsförklaring
I detta avsnitt förklaras begrepp som genomgående förekommer i arbetet. Detta för att läsaren ska få en förståelse och kännedom till vad författarna syftar till.
Digitala hjälpmedel
I Socialstyrelsens termbank definieras välfärdsteknik som ” digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning” (Socialstyrelsen, 2020). I detta arbete när digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen nämns syftas det till fjärrtillsyn som är tillsyn via kamera nattetid samt Ipads.
Enhetschef
I detta arbete när enhetschef nämns syftas det till enhetschefer i äldreomsorgen och i detta fall inom hemtjänst. Det sociala arbetet för en enhetschef innebär att leda och planera verksamheten för äldre personer. I uppdraget ingår att göra tillvaron värdig, meningsfull och skapa trygghet samt att följa lagar och förordningar som är kopplat till området (Framtid.se, 2020).
Utförare
Med utförare avses en juridisk person eller enskild individ som mottagit uppdraget om vården av en kommunal angelägenhet (Sveriges Kommuner och Regioner, 2020). I detta arbete när utförare inom äldreomsorgen nämns syftas det till undersköterskor och enhetschefer i den kommunala hemtjänsten.
Utvecklare
En utvecklare på vård och omsorgsförvaltningen arbetar med det systematiska
kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen. Denne är även processförvaltare för rutiner och instruktioner som tillhör de arbetssätt det vill säga den ledningsprocessen som kommunen arbetar med. En utvecklare är stöd till verksamhetschefen inom förvaltningen. Denna definition av utvecklare gavs av den utvecklare som intervjuades i detta arbete.
Äldre personer
Det finns många sätt att definiera äldre personer men i detta arbete när äldre personer nämns syftas det till personer över 65 år som har rätt till vård och omsorg enligt Socialtjänstlagen (SFS:2001:453)
2
TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitel presenteras forskning kring implementering i offentlig sektor både i Sverige och internationellt. Vi vill med denna forskning få en bild av hur en implementeringsprocess går till, vilka faktorer som kan komma att ha betydelse i en lyckad implementering samt om ledarskapet har en inverkan på processen. För att påvisa en bredd i det empiriska materialet som denna studie baserar sin analys på har de artiklar som presenteras i detta avsnitt en variation avseende datainsamlingsmetod där både deltagande observationer,
litteraturöversikt och intervjuer förekommer som datainsamlingsmetod. För att få en bättre förståelse för de artiklar som studiens författare har utgått från i detta avsnitt ges en kort redogörelse av varje artikel första gången den tas upp i texten. Vidare kommer forskningen presenteras utifrån de teman som framkommit i undersökningen. Dessa är:
implementeringsprocessen, ledarskap, utbildning och attityder, delaktighet, organisatoriskt motstånd samt sammanfattning.
2.1 Implementeringsprocessen
När ett problem har identifierats i en organisation eller verksamhet och befintliga metoder inte anses ha den kapacitet det krävs för att kunna åtgärda problemet påbörjas arbetet med implementeringsprocessen. Implementeringsprocessen är av stor vikt för att implementering av till exempel ett nytt digitalt hjälpmedel ska lyckas. I Durlak och DuPres (2008)
litteraturöversikt, där över 500 vetenskapliga publikationer sammanställdes i syfte att bland annat identifiera faktorer som påverkar implementeringsprocessen, framkommer det att implementeringen påverkas från olika håll där bland annat politikerna har en viktig roll i huruvida utfallet blir lyckat eller ej. Durlak och DuPres (2008) menar att om högre instanser påskyndar processen kan det leda till att personal inte hinner bli tillräckligt dedikerade till en ny arbetsmodell eller till ett nytt hjälpmedel vid dess införande då det inte ges tillräckligt utbildning och tid till att sätta sig in i den nya arbetsmodellen eller hjälpmedlet. Detta kan enligt Durlak och DuPres (2008) leda till att arbetsmetoden eller hjälpmedlet inte
implementeras fullt ut. Genom att uppnå ett bra genomförande ökar inte enbart chanserna för en statistisk framgång av implementeringen utan kan även leda till stora fördelar för både personal och brukare. Forskningen kring implementeringsprocessen är stor och påvisar flertalet modeller, ramverk och teorier inom området. Meyers och Durlak (2012) identifierar i en litteraturöversikt, genom att sammanställa centrala komponenter i undersökt
forskningslitteratur, 25 olika teoretiska ramverk för implementeringsprocessen. Dessa har sedan sammanställts och 4 övergripande faser har utkristalliserats ur materialet samt 14 avgörande steg för att kunna organisera, bedöma och lyckas med implementeringsprocessen. De fyra övergripande faserna är 1) Initial bedömning 2) Struktur för implementering 3) Genomförande och 4) Lära och förbättra. De olika steg som efterföljer respektive
övergripande faser förklaras nedan med hjälp av Folkhälsomyndighetens (2017) översättning av stegen
1. Behov och resurser
2. Den tilltänkta implementeringens matchning i verksamheten 3. Kapacitet och beredskap
4. Den tilltänkta implementeringens möjlighet att anpassas i verksamheten 5. Stöd i verksamheten
6. Organisationens styrka huruvida kunskapsnivån och motivationen behöver höjas 7. Vem som genomför implementeringen, personalrekrytering samt stöd till personal 8. Möjligheten till utbildning av dem som utför implementeringen
Fas 2 Struktur för implementering
9. Utforma teman för implementeringen 10. Skapa en plan för implementeringen Fas 3 Genomförandet
11. Teknisk support och handledning 12. Uppföljning och utvärdering
13. Återkoppling kring pågående process till samtliga inblandade Fas 4 Lära och förbättra
14. Lära av erfarenheter i syfte att kunna förbättra nästkommande implementering Genom att fokusera på konkreta aktiviteter menar Meyers och Durlak (2012) att deras sammanställning tar forskningen ett steg längre i strävan efter att uppnå implementering av god kvalité. I Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers och Grandias (2014) litteraturstudie som innefattade 133 artiklar har syftet varit att ta reda på hur förändringsledning inom offentlig sektor har studerats samt vilka luckor som finns i forskningen och som kan skapa ett
framtida forskningsområde. Kuipers et al. (2014) har utgått ifrån fyra faktorer i sin studie och dessa är kontext, innehåll, process och utfall. Faktorn process beskrivs i studien som de interventioner och de processer som är involverade när förändringar ska implementeras. I en stor del av de artiklar som analyserats framkommer det att det inte gjorts någon utvärdering av den förändring som gjorts i organisationen, det framkommer inte heller om
implementeringens utfall varit framgångsrikt. I en systematisk litteraturöversikt utförd av Jeon, Glasgow, Merlyn och Sansoni (2010) med syfte att påvisa den utveckling av policys som är nödvändig för att förbättra kompetensen hos chefer på äldreboenden i Australien,
framkommer det att genom kontinuerlig utvärdering kan eventuella problem i utförandet av inventionen identifieras i ett tidigt skede. Detta leder till överväganden om att justera
metoden då kan ske i syfte att uppnå ett mer effektivt utfall. Durlak och DuPre (2008) menar även att utvärdering är en viktig komponent i arbetet med att ta fram nya arbetssätt och
metoder då lärdom från tidigare implementeringar vägs in i de nya besluten. Några av de artiklar Kuipers et al. (2014) fokuserade kring påvisade att det endast låg fokus på själva förändringsprocessen och därför var framgångsfaktorer inte relevanta. En förklaring till detta kan vara att offentlig sektor generellt karakteriseras ha många uppsatta mål som står i
konflikt med varandra vilket gör det svårt att mäta effekterna av en organisatorisk
förändring. Detta talar emot kunskapen om att NPM (New Public Management) är en av de viktigaste drivkrafterna i förändringsarbete speciellt när det kommer till att kunna spara pengar och effektivisera i offentlig sektor (Kuipers et al. 2014).
2.2 Ledarskap
Då nya arbetsmetoder implementeras i en verksamhet innebär det att medarbetarna i linje med den nya metoden förändrar sitt arbetssätt. I denna process menar Aaronson, Ehrhart, Farahnak och Sklar (2014) att ledarskapet har en viktig funktion i arbetet med att lyckas med en implementering. I artikeln av Aaronson et al (2014) där litteraturöversikt har använts som metod, behandlas ledarskapets roll vid implementering samt de strategier som ledare och chefer kan vidta vid införandet av evidensbaserad praktik i organisationer och arbetsgrupper inom hälso-och sjukvården samt i det sociala arbetet. I artikeln talas det om det utvecklande ledarskapet, även benämnt som transformellt ledarskap, vilket Aaronson et al (2014) menar vara framgångsrikt och av relevans vid organisatoriska förändringar. Vidare menar Aaronson et al (2014) att det transformella ledarskapets styrka ligger dess förmåga att motivera och öka prestationen hos medarbetarna genom att inspirera till att uppnå de strategiska uppsatta mål som en implementering medför. Utöver detta menar Aaronson et al (2014) att det
utvecklande ledarskapet går att appliceras i olika verksamheter, kulturer och kontexter och ändå behålla sin effektivitet. Vidare beskriver Aaronson et al (2014) karakteriserande drag för ledarskapsstilen där bland annat faktorer som att se varje medarbetares behov av att utvecklas, att inspirera medarbetarna till att nå upp till uppsatta mål samt att ses som en förebild lyfts fram. I Jeon et al (2010) litteraturöversikt, med syfte att påvisa den utveckling av policys som är nödvändig för att förbättra kompetensen hos chefer på äldreboenden i Australien, lyfts på liknande sätt som i Aaronson et al (2014) artikel olika faktorer för ett framgångsrikt ledarskap. Genom professionell expertis i form av välutbildade chefer i ledarskap, kommunikation, erkännande av varje medarbetare och stöd i dess arbetsroll menar Jeon et al (2010) att det skapas en ökad produktivitet hos medarbetarna vilket medför en förbättrad vårdkvalité.
I Kuipers et al. (2014) analys framkommer det att trots offentlig sektors fokus på ledarskap finns en avsaknad i forskningen kring kunskapen om vilka faktorer som leder till ett effektivt ledarskap. Kuipers et al. (2014) menar att detta är märkligt eftersom det är en av de
viktigaste faktorerna i den privata sektorn. Med denna information menar Kuipers et al (2014) att det går att dra slutsatsen att ledarskap i offentlig sektor inte är speciellt bunden till de teorier som finns kopplat till ledarskap. Forskningen kring ledarskap i offentlig sektor, exempelvis enhetschef i det sociala arbetet för äldre personer, visar att ledarskapet handlar om de uppgifter som ska utföras i organisatoriska förändringsprocesser mer än själva
förändringsarbetet. I studien framkommer det att ett effektivt ledarskap är nyckeln till en effektiv förändringsledning (Kuiper et al. 2014).
2.3 Utbildning och attityder
I tidigare forskning när det gäller implementering av digitala hjälpmedel går det att se många likheter i resultaten. Vid implementering av till exempel digitala hjälpmedel inom
äldreomsorgen påvisar flera studier att yrkesutövarnas inställning och attityder till tekniken är en påverkansfaktor för en lyckad implementeringsprocess. Beroende på attitydernas karaktär, antingen positiva eller negativa, påverkas implementeringen i olika riktningar. Nilsen, Dugstad, Eide, Knudsen Gullslett och Eides (2016) utförde i samband det statliga projektet att implementera nattlig övervakning inom äldreomsorgen i fem kommuner i Norge en studie vars syfte var att identifiera och undersöka olika typer av motstånd som uppkom i samband med implementeringen. I studien som har en longitudinell design med kvalitativ ansats utfördes både individuella semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer samt deltagande observationer. I undersökningen deltog både vårdpersonal och
teknikutvecklare. Det resultat som framkommer ur analysen visar att det finns olika slags motstånd till implementeringen av det digitala hjälpmedlet. Vissa av vårdpersonalen
upplevde att tekniken i sig var hotande vilket ledde till ett tekniskt motstånd. Ytterligare källa till motstånd som identifierades var rädslan för att inte kunna hantera den nya teknologin. Liknande svårigheter framkommer även i Åkerlind, Martin och Gustafssons (2017) studie där biståndshandläggares föreställningar kring digitala hjälpmedel undersöks. Studien påvisar att vid implementeringen av välfärdsteknik är attityder hos yrkesutövarna en
påverkansfaktor och att dessa kan vara av både positiv och negativ karaktär. Dock
framkommer det i den aktuella studien att övervägandena attityder hos yrkesutövarna är negativa. Åkerlind et al. (2017) menar att de negativa attityderna som påvisa i studie kan sammankopplas med yrkesutövares kunskapsluckor kring ämnet och bristen på förståelse kring de fördelar som brukarna kan få ta del av vid användandet av digitala lösningar/ välfärdsteknik. Biståndshandläggare ser välfärd tekniken som ett hinder då kunskapen om tekniken är bristande. Trots dessa svårigheter påvisar Åkerlinds studie att
biståndshandläggare har en uppfattning om att välfärdstekniken kan förbättra kvaliteten i vardagen för de äldre men att de finns svårigheter i implementeringen. I både Nilsen et al. (2016) och Åkerlind et. al (2017) studier ses brist på kunskap och utbildning som primära orsaker till varför det finns svårigheter i implementeringen av digitala hjälpmedel. Nilsen et al. (2016) uttrycker motstånd hos personalen medan Åkerlind et al. (2017) talar om negativa attityder. I Loh, Flicker och Horners (2009) kvalitativa studie, med fokusgruppsintervjuer som metod, undersöks attityder kring kommunikationsteknik på äldreboenden i Australien, framkommer det både positiva och negativa attityder hos vårdpersonalen kring digitala hjälpmedel. De positiva attityder som framträder i undersökningen är bland annat att digitala hjälpmedel kan bidra till tidsbesparing för personalen. De negativa attityderna som framkommer hos vårdpersonalen i studien menar Loh et al (2009) kan kopplas till
kunskapsluckor och brist på erfarenhet kring de fördelar som de boende får ta del av vid användandet av de digitala hjälpmedlen.
Liknande resultat gällande negativa attityder och brist på kunskap framkommer i Melkas, Hennala, Pekkarinen & Kyrkis (2020) fältstudie som undersöker den inverkan införandet av den digitala roboten Zora har haft på både brukare och personal på ett äldreboende i Finland. Studien baseras på semistrukturerade observationer och fokusgruppsintervjuer med
sammanlagt 40 brukare och personal. Melkas et al (2020) menar att då digitala hjälpmedel i allt större utsträckning implementeras i äldreomsorgen är det av stor vikt att den personal som ska hantera dessa hjälpmedel upplever sig ha den tekniska kunskapen för att kunna hantera tekniken detta i syfte för att ett optimalt utfall av implementeringen ska kunna uppnås. I studien framkommer det att personalen upplevde roboten som ett hot då de inte getts tillräcklig utbildning kring teknik och att de inte fick en klar målbild kring till syftet av införandet av roboten samt vilken nytta Zora kunde medföra. Det upplevda hotet kan enligt Nilsen et al (2016) handla om en rädsla hos personalen att mista makt och kontroll eller den professionella integriteten. Melkas et al (2020) menar att genom ett skickligt ledarskap och genom utbildning av personal så kan positiva attityder och känslan av delaktighet skapas. Durlak et al (2008) tar i sin forsknings recension upp framgångsfaktorer om en lyckad implementering där utbildning och teknisk assistans lyfts som två av de främsta faktorerna för en lyckad implementering.
2.4 Delaktighet
I planeringsarbetet och i beslutssituationen som föreligger en implementeringsprocess påverkas många gånger flertalet enheter inom en organisation samt andra aktörer på något sätt. Korpela, Elfvengren, Kaarna, Tepponen och Tuominen (2012) menar i sin fallstudie om implementeringsarbetet kring en ny strategi inom socialtjänsten i Finland att det är av vikt att skapa konsensus och engagemang till besluten hos de individer och aktörer som berörs för att besluten ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. Vidare menar Korpela et al (2012) att även om det tagna beslutet och strategin för införandet ser bra ut på papper betyder det inte att implementeringsprocessen kommer att fortlöpa utan problem. Implementeringen kan misslyckas om berörda människor i organisationen inte är engagerade och villiga att utföra förändringen i praktiken. Genom delaktighet och
engagemang i genomförande stadiet blir målet för implementeringen tydligare för samtliga berörda parter vilket Korpela et al menar är en viktig del i ett framgångsrikt genomförande av ett beslut. Då samtliga parter har en förståelse för de föreliggande problem som föranlett implementeringen möjliggörs det att arbetet med förändringen kan planeras på ett effektivt sätt då personal kan komma att känna ett större engagemang till det tagna beslutet.
Upplevelsen av att vara delaktiga i själva implementeringsprocessen är även något som Durlak et al (2008) menar är en faktor för en lyckad implementering. Det är mer troligt att personal, som genom delaktighet, förstår och kan identifiera de problem som föranleder implementeringen, som tror på de fördelar som innovationen kan medföra och som har en
tro på sin förmåga att på rätt sätt kunna genomföra implementeringen kommer att bidra till en lyckad implementering än de som inte känner sig delaktiga i processen.
2.5 Organisatoriskt motstånd
I Loh et al (2009) studie undersöks vårdpersonals attityder kring implementeringen av välfärdsteknik samt kommunikationsteknik på två äldreboenden i Australien. I studiens resultat lyfter författarna fram 13 olika teman gällande attityder kring
kommunikationstekniken där 4 teman kategoriseras som positiva och 9 som negativa. De fyra positiva attityderna kring kommunikationstekniken som framkom uttrycktes i termer som att vara tidsbesparande och kostnadseffektivt samt att välfärdstekniken kan leda till bättre och mer tillgänglig kommunikation. Loh et al. (2009) menar att de negativa attityder som framkommer kan tolkas vara ett motstånd och kan ses som ett uttryck hos personalen för ett upplevt hot från organisationen där kommunikationstekniken används. Det upplevda hotet skulle enligt Loh et al. (2009) egentligen kunna handla om rädsla om att förlora både den professionella och den moraliska integriteten, rädsla om förändring eller rädsla om att mista kontroll och makt. I Nilsen et al (2016) fallstudie fanns det även här ett organisatoriskt motstånd hos vårdpersonalen vilket grundade sig i rädslan för förändring. Det
organisatoriska motståndet innefattade att det endast var nattpersonalen som fick utbildning av den nya tekniken vilket resulterade i att det blev svårt att få implementeringen att fungera fullt ut när dagpersonal inte förstod nattpersonalens instruktioner kring hjälpmedlet. En gemensam nämnare för Nilsen et al. (2016) och Loh et al. (2009) studier är den rädsla som verkar finnas hos personal när det kommer till förändringar inom organisationen vilket Loh et al. (2009) talar om i termer som det organisatoriska motståndet eller det organisatoriska hotet. Implementering handlar i mångt och mycket om förändring. Kuipers et al. (2014) menar att forskningen påvisar att de anställda i en förändring i offentlig sektor inte bara ses som subjekt utan även som aktörer till motstånd av förändring i själva förändringsprocessen.
2.6 Sammanfattning
I Loh et al (2009) studie undersöks vårdpersonals attityder kring implementeringen av välfärdsteknik samt kommunikationsteknik på två äldreboenden i Australien. I studiens resultat lyfter författarna fram 13 olika teman gällande attityder kring
kommunikationstekniken där 4 teman kategoriseras som positiva och 9 som negativa. De fyra positiva attityderna kring kommunikationstekniken som framkom uttrycktes i termer som att vara tidsbesparande och kostnadseffektivt samt att välfärdstekniken kan leda till bättre och mer tillgänglig kommunikation. Loh et al. (2009) menar att de negativa attityder som framkommer kan tolkas vara ett motstånd och kan ses som ett uttryck hos personalen för ett upplevt hot från organisationen där kommunikationstekniken används. Det upplevda hotet skulle enligt Loh et al. (2009) egentligen kunna handla om rädsla om att förlora både den professionella och den moraliska integriteten, rädsla om förändring eller rädsla om att mista kontroll och makt. I Nilsen et al. (2016) fallstudie fanns det även här ett organisatoriskt
motstånd hos vårdpersonalen vilket grundade sig i rädslan för förändring. Det
organisatoriska motståndet innefattade att det endast var nattpersonalen som fick utbildning av den nya tekniken vilket resulterade i att det blev svårt att få implementeringen att fungera fullt ut när dagpersonal inte förstod nattpersonalens instruktioner kring hjälpmedlet. En gemensam nämnare för Nilsen et al. (2016) och Loh et al. (2009) studier är den rädsla som verkar finnas hos personal när det kommer till förändringar inom organisationen vilket Loh et al. (2009) talar om i termer som det organisatoriska motståndet eller det organisatoriska hotet. Implementering handlar i mångt och mycket om förändring. Kuipers et al. (2014) menar att forskningen påvisar att de anställda i en förändring i offentlig sektor inte bara ses som subjekt utan även som aktörer till motstånd av förändring i själva förändringsprocessen.
3
TEORETISKT PERSPEKTIV
I följande kapitel presenteras de teoretiska perspektiv som ligger till grund för analysen av undersökningens resultat. I implementeringsforskningen finns begrepp som top-down och bottom-up. Det har även i denna studie tittats på ledarskapsteori då den verkar vara av betydelse vid förändringar i organisationer. Genom att i denna undersökning lyfta fram top-down, bottom-up och ledarskapsperspektivet kan styrkor och svagheter i
implementeringsprocessen belysas. Då kontexten runt implementeringsprocessen är av betydelse lyfts även detta i följande avsnitt. Vidare förklaras implementeringsstyrning samt policyprocess som även dessa är delar av implementeringsprocessen.
3.1 Top-down
Top-down teorin har ett hierarkiskt sätt att se på implementeringen. Det förklaras genom att ett beslut tas på politisk nivå. Besluten omarbetas i förvaltningen och blir så småningom till en färdig produkt. De berörda aktörerna på den lägre nivån ska endast verkställa den färdiga produkten (Hall & Löfgren, 2006). För att implementering, sett ur detta teoretiska
perspektiv, ska lyckas måste det finnas klara mål och riktlinjer för att beslutet ska kunna verkställas på ett korrekt sätt. Top-down teorins styrka ligger i att det skapas en rättssäkerhet och garanti i dess utförande då de beslut och riktlinjer som skapats är utformade på samma sätt och kan tillämpas i olika kontexter. Svagheten med Top-down teorin är att det är komplicerat att ta beslut och skapa riktlinjer eftersom dessa kommer att tillämpas i olika kontexter, utifrån detta blir det då svårt att få ett optimalt resultat av implementeringen (Hall & Löfgren, 2006).
3.2 Bottom-up
Bottom-up teorin använder de kunskaper som finns hos dem som i praktiken ska utföra de beslut som ska verkställas, de så kallade gräsrotsbyråkraterna och som finns längst ner i en hierarki. Det är gräsrotsbyråkraterna som utformar och påverkar de som ska utföra den faktiska implementeringens riktlinjer och mål. Styrkan i denna teori är att de som är delaktiga i utformningen av de riktlinjer och beslut även har kunskap av det faktiska arbete som ska utföras och genom denna kunskap kan anpassa beslut så att det fungerar optimalt i verksamheten. Svagheten med bottom-up teorin är att beslut och riktlinjer kan komma att se olika ut i olika verksamheter men detta kan även ses som en styrka då beslut och riktlinjer blir mer grundade i själva kontexten och på så sätt anpassade i den verksamhet som de tillämpas i (Hall & Löfgren, 2006).
3.3 Ledarskapsteori
Forskningen kring ledarskapet är omfattande och en snårig djungel att ta sig igenom. Bolman & Deal (1997) menar på samma sätt som Granberg (2003) att begreppet ledarskap inte har någon entydig definition då ledarskapet kan sägas omfatta allt och inget. Det primära
synsättet är dock att ledarskap kan förknippas med vissa personer, enheter eller grupper som kommer att påverka andra (Moqvist 2002). Vidare menar Bolman & Deal (1997) att
forskningen påvisar att det finns mängder av modeller och teorier kring hur ledarskapet kan utövas men att dessa inte alltid är självklara och tillförlitliga. Beroende på organisation och i vilket sammanhang ledarskapet utövas i passar olika modeller bättre i vissa kontexter än andra. I praktiskt taget alla arbetsrelaterade situationer underställs de flesta individer någon form av ledarskap som utövas i syfte att inom organisationen motivera människor att
gemensamt nå uppsatta mål. Då ledarskapet i stor utsträckning många gånger handlar om en påverkansprocess menar Maltén (2000) att information och kommunikation är två viktiga grundläggande aspekter/faktorer till att en organisation på ett tillfredsställande sätt ska fungera. Finns ett väl fungerande informationsflöde mellan enhetschef och vårdpersonal i det sociala arbetet, kan förändringsarbete i organisationen ske på ett effektivt sätt. Delaktigheten kan då leda till att personalen känner motivation till att uppnå uppsatta mål. Saknas denna kommunikation och informationen i stället kommer till personal via andra kanaler kan detta skapa problem inom organisationen då missförstånd lätt kan uppstå (Bolman & Deal, 1997).
3.4 Kontexten
Att ta beslut, skapa riktlinjer samt att göra handlingsplaner är inte den största eller den mest problematiska utmaningen i en implementeringsprocess utan det ligger i det praktiska genomförandet (Balogun, Hope-Hailey & Gustafsson, 2015). Skiftande kontexter betyder varierande grad av problematik i det praktiska genomförandet vid en implementering och en implementering medför alltid en förändring vilket gör att det kan uppstå motstånd i
arbetsgruppen. För att en implementerings utfall ska bli lyckad krävs ett arbete med att ändra attityder och beteenden hos de personerna som arbetar i organisationen (Balogun et al,
2015). Här har enhetschefen en inverkan till hur förändringen tas emot i arbetsgruppen genom att arbeta med gruppens beteende och attityder till det digitala hjälpmedlet som ska implementeras. Förändringsarbetet från förvaltningens sida gentemot enhetschefers
attityder och beteenden ses ändå som det viktigaste arbetet eftersom det är enhetschefer som arbetar närmast arbetsgruppen så kommer dessa främst att påverka gruppens inställning antingen positivt eller negativt utifrån de förutsättningar som cheferna fått. En negativ inställning kan komma att påverka den äldre brukarens liv om digitala insatser beviljats men att det finns ett motstånd hos dem som ska utföra dessa. Balogun et al (2015) mena att för att kunna ändra den kultur som finns i organisationen och på arbetsplatsen krävs ett
ingående och grundligt arbete. Den här sorten av implementering får inte vara för stram och stel utan är tvungen att kunna anpassas till kontexten för att vara framgångsrik och på grund av detta blir även strukturen av stor vikt. Att implementeringen inte blir stram är till exempel viktigt i arbetet med jämställdhet. I en sådan implementering är det enligt Balogun et al. (2015) inte önskvärt att använda sig av en top-down modell eftersom det är attityder och beteenden man vill förändra.
3.5 Implementeringsstyrning
Förhållandet mellan politiker och förvaltning har en växelverkan. Förvaltningsstyrning används av politiker när de vill att förvaltningen ska verka på ett speciellt sätt det vill säga det som politikerna önskar att förvaltningen ska utföra. Förvaltningsstyrning kan ses som en av de länkar som ligger till grund för själva implementeringsstyrningen (Lundqvist, 1992). Idealbilden av processen är att alla länkar som utgörs av olika aktörer har en insikt om sin styrning. Men i själva verket kan det vara så att aktörerna inte har insikt om varandras styrning och handling eller att dessa inte samordnas. Lundqvist (1992) förklarar
implementeringsstyrningen genom tre länkar som utgörs av 1) förvaltningsstyrning som innebär att regeringen styr förvaltningen, 2) organisationsstyrning som är förvaltningens enskilda styrning. Denna styrning verkar mellan förvaltnings instanser eller tjänstemän som styr över underställda förvaltningar eller tjänstemän och 3) samhällsstyrning som innebär att förvaltningen kontrollerar att styrningen gör det den ska till exempel att de äldre får de vårdinsatser som den äldre har rätt till enligt de biståndsbeslut de fått (Lundqvist, 1992).
3.6 Policyprocess
När något ska förändras eller något nytt ska införas skapas policys. Policys kan även förklaras som riktlinjer, rutiner eller styrdokument som ligger till grund för arbetet i en organisation. En förändring kan exempelvis vara ny teknik eller ett nytt politiskt beslut (Kuipers, Higgs, Kickert, Trummers, Grandia & Van der Voet, 2014). I själva utförandet av en policy, om det exempelvis gäller ny teknik måste tekniken granskas. Detta för att införskaffa kunskap om vad som bör vara i fokus gällande syftet med den nya tekniken (Meyer, Durlak &
Wandersman, 2012). Enligt Meyer et al. (2012) måste man, för att få ett helhetsperspektiv av den nya tekniken som eventuellt ska införas, hämta information från olika grenar i
organisationen och ibland även utifrån som till exempel från leverantören som ska leverera tekniken. I analyser av policys har det framkommit att implementeringsprocessen, som är ett av stegen i en policy, saknas trots att detta steg i införandet av nya mål och riktlinjer omfattar cirka nittio procent av hela policyprocessen (Premfors, 1989).
3.7 Sammanfattning
Det kan vara av vikt att förstå att en implementering inom offentlig sektor handlar om förvaltningsstyrning som i sin tur leder till implementeringsstyrning vilket betyder att politiker styr efter specifika önskemål som de vill att förvaltningen ska utföra. Det är många som är inblandade vid beslut som ska implementeras och det kan vara svårt att ha ordning på vem som gör vad i en organisation (Lundqvist, 1992). Att titta på implementeringen ur
perspektivet top-down ger en förståelse för hur implementeringen oftast ser ut i en förvaltning. Beslut tas högre upp i förvaltningen för att sedan föras vidare steg för steg i organisationen, policys skapas och beslutet landar till slut på utförare nivå som en färdig produkt. Bottom-up perspektivet tittar istället på utförare nivå och att det är där policy skapas hos dem som bäst vet hur det fungerar i praktiken. Balogun (2001) menar att
kontexten även spelar in i hur implementeringens utfall blir och att det krävs ett arbete med att ändra attityder och beteenden hos de personerna som arbetar i organisationen. I
undersökningen av en implementering är det oundvikligt att inte titta på ledarskapets
betydelse eftersom ledarskapet handlar om ett fungerande kommunikationsflöde mellan chef och personal detta för att förändringsarbeten som en implementation till exempel ska bli så effektiv som möjligt (Maltén, 2000). Alla dessa faktorer och perspektiv påverkar
implementeringsprocessen och har varit med i analysen av resultat i denna studie.
4
METOD OCH MATERIAL
I detta avsnitt redogörs för studiens metodval, tillvägagångssätt samt en presentation och motivering av urval av intervjupersoner. Vidare beskrivs genomförandet av intervjuer, tillvägagångssätt vid bearbetning och analys av insamlad data samt en redogörelse av studiens tillförlitlighet och äkthet.
4.1 Metodval
Denna studie har en kvalitativ ansats där intervjuer har använts som metodval. Larsson (2005) menar att syftet med en kvalitativ forskningsansats är att kunna förstå och beskriva en individs upplevelse i en viss kontext eller i ett visst studerat avseende samt att den ger forskaren ett helhetsperspektiv av individens uppfattning. En kvalitativ ansats kan alltså sägas hjälpa forskaren att se världen genom andras ögon (Larsson, 2005).
Kvale och Brinkman (2014) menar att den kvalitativa ansatsen möjliggör för forskaren att kunna ta del av intervjupersonernas subjektiva verklighet och antas kunna ge en ingående kunskap av ämnet. Då syftet med denna studie är att få en förståelse för
implementationsprocessen av digitala hjälpmedel samt ta del av intervjupersonernas subjektiva uppfattningar kring processen anses valet av metod motiverat.
Larsson (2005) förklara att vid forskning med en abduktiv metod tillämpar forskaren en kombination av deduktiva och induktiva moment i studien, forskaren utgår i från både teori och empiri. I vissa avseenden följer forskaren en strategi som är empirinära där mönster och begrepp härleds från insamlat material, det vill säga att resultaten grundas på ett mer
induktivt förhållningssätt. I andra avseenden kan studien styras utifrån frågor grundade i ett teoretiskt perspektiv vilket beskrivs som ett deduktivt angreppssätt. Genom ett abduktivt angreppssätt har studiens författare getts en möjlighet att utan att vara styrda av teoretiska perspektiv skildra intervjupersonernas verklighet men ändå kunnat tillämpa teorins
referensramar i vissa kontexter för att kunna få en ny uppfattning kring situationen som sedan jämföras med verkligheten.
Figur 2 Abduktiv ansats
4.1.1 Urval och avgränsningar
Då studien syftar till att undersöka implementeringsprocessen av digitala hjälpmedel i vård-och omsorgsförvaltningen samt uppfattningen kring processen sett ur olika perspektiv har enhetschefer och undersköterskor inom hemtjänsten samt utvecklar inom äldreomsorgen i en mellanstor kommun i Sverige intervjuas för att kunna besvara studiens syfte och
frågeställning. Ett målinriktat urval har sedan utifrån dessa avgränsningar använts. Ett målinriktat urval inbegriper enligt Bryman (2011) i huvudsak att forskaren utifrån studiens formulerade syfte och frågeställningar väljer ut en specifik målgrupp som anses kunna
besvara dessa. I föreliggande studie var en avgränsning i urvalet som applicerades för att kunna ge svar på studiens frågeställning att intervjupersonerna i sin yrkesroll inom hemtjänst och förvaltning arbetar med digitala hjälpmedel, främst nattkamera och ipads. Detta utifrån att studiens författare har en förkunskap om att dessa digitala hjälpmedel aktivt används i den undersökta kommunens äldreomsorg.
Önskvärt för studien var att åtta personer skulle delta i undersökningen detta anpassat efter studiens angivna tidsram och upplägg. På grund av rådande omständigheter kring Covid- 19 pandemin deltar endast sex personer i denna studie. Av de sex personer studien innefattas av är tre undersköterskor och två enhetschefer inom hemtjänsten samt en utvecklare i
omsorgsförvaltningen. Samtliga intervjupersoner är yrkesverksamma i en mellanstor kommun i Sverige. Undersköterska 1 har arbetet inom den kommunala äldreomsorgen i 20 år. Undersköterska 2 har arbetat 10 år och undersköterska 3 har arbetet i cirka 30 år. Alla tre undersköterskor har undersköterskeutbildning. De två enhetschefer som deltog i
undersökningen arbetar båda två i den kommunala äldreomsorgen. Enhetschef 1 har arbetet i cirka två år på nuvarande arbetsplats och 23 år i olika verksamheter inom hemtjänst och denne är utbildad psykiatrisjuksköterska. Enhetschef 2 har varit verksam som enhetschef på nuvarande arbetsplats i 2 år och har totalt sett arbetet under 22 år som enhetschef inom hemtjänsten och denne har en högskoleutbildning inom social omsorg. Utvecklaren i vård-och omsorgsförvaltningen har arbetat i 2,5 år i sin nuvarande yrkesroll. Dessförinnan arbetade denna som verksamhetsutvecklare samt projektledare och har en
högskoleutbildningsbakgrund inom områdena människa, natur och religion.
Urvalet av intervjupersoner i denna studie skedde främst via ett bekvämlighetsurval. Bryman (2011) beskriver att ett bekvämlighetsurval sker då forskaren väljer intervjupersoner som finns tillgängliga för forskaren via egna kontakter. Enhetschef 1 som arbetar inom
äldreomsorgen, utvecklare i vård- och omsorgsförvaltningen samt de undersköterskor som intervjuats förmedlades via en av studieförfattarnas egna kontakter. Intervjupersonerna kontaktades initialt via mail med bifogat missivbrev (se bilaga A) med en förfrågan om att delta i en intervju. Efterföljande kontakt skedde via mail där intervjun bokades in. Tid och den plats där intervjun skulle äga rum valdes av intervjupersonen. Enhetschef 2 kontaktades via mail med bifogat missivbrev med kontaktuppgifter som framkommit efter en sökning på den undersökta kommunens hemsida. Tillvägagångssättet för att boka in intervjun skedde på samma premisser som vid tidigare nämnda intervjuer.
4.2 Datainsamling och genomförande
Vid datainsamling i den kvalitativa forskningen menar Bryman (2011) att de två huvudsakliga typerna av intervjustrategier som forskaren kan använder sig av är ostrukturerade- och semistrukturerade intervjuer. Den ostrukturerade intervjun är den form av intervjuer som har den mest öppna intervjustrategin och som ger stor flexibilitet i utförandet. Det ges
utrymme för spontana frågor och svar då forskare oftast endast har allmänna frågeställningar eller teman som intervjupersonen fritt kan associera kring Intervjun kan liknas vid ett vanligt samtal. Vid den semistrukturerade intervjun förklarar Larsson (2005) att forskaren utgår
från en intervjuguide med frågeområden, teman och samtalsämnen som är kopplade till studiens problemställning som behöver redogöras för i detalj. Genom att vara följsam i intervjusituationen ges forskaren en möjlighet att kunna anpassas frågorna utefter intervjupersonens svar. Vid insamling av material i föreliggande studie har studiens författare valt semistrukturerade intervjuer som metod. Att intervjua människor kan stundtals vara en svår och stressande uppgift. Intervjuguiden gav möjlighet till studiens författare att under intervjuns gång kunna hålla ett fokus så att frågor som var relevant för studien ställdes och inte glömdes bort. Intervjuguiden gav oss även en möjlighet att kunna gå tillbaka till om samtalet hamnade långt utanför studiens valda ämne. Genom att kunna ställa följdfrågor, som den semistrukturerade intervjun medger, kunde ytterligare aspekter och värderingar kring ämnet fångas upp som annars skulle kunna ha förbisetts.
4.2.1
Genomförande av intervjuer och etiska aspekterUnder vinter 2019/2020 utbröt den globala pandemin Covid - 19. Detta kom att påverka hela jordens befolkning och myndigheter världen över vidtog olika slags åtgärder i ett försök att stoppa smittspridningen. Nationellt uppmanades befolkningen till social distansering, ett förbud mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer infördes och den 1 april 2020 beslutade regeringen att införa besöksförbud på landets samtliga äldreboenden. Covid - 19 har kommit att påverka föreliggande studies genomförande då folkhälsomyndighetens uppmaning om social distansering har följts. Studiens författare har i samråd med handledare tagit beslutet om att utföra intervjuer via digitala hjälpmedel såsom skype, zoom och via telefon. Möjligheten att svara via e-mail har även erbjudits om
intervjupersonerna inte kunnat eller velat ställa upp på en personlig intervju. Kvale och Brinkman (2014) menar att fördelen med att utföra intervjuer ansikte mot ansikte är att icke-språklig information såsom ansiktsuttryck och gester kan ge forskaren tillgång till tyst information som inte uttrycks verbalt. Att utföra intervjuer digitalt kan skapa en distans mellan forskaren och intervjupersonen där vägledning från ansiktsuttryck och gester uteblir i båda riktningarna.
Vidare har det även förekommit en viss påverkan på studiens urval då två av de yrkesgrupper som studien fokuserar kring, undersköterskor och enhetschefer inom äldreomsorgen, har haft en ökad arbetsbelastning under Covid- 19 pandemin. Detta har lett till att det har varit svårt att få tag på intervjupersoner som har haft tid och möjlighet att ställa upp på en intervju.
Då studien syftar till att undersöka uppfattningen av implementeringen sett ur två olika perspektiv utarbetades en intervjuguide till respektive målgrupp innan intervjuerna
genomfördes där frågorna var anpassade efter vilken profession som intervjuades (se bilaga B, C & D). Frågorna förväntades kunna svara på studiens frågeställning och utgick från det formulerade syftet i föreliggande studie. Intervjuguiden formulerades och strukturerades i olika teman utefter Kvale och Brinkmans (2014) rekommendationer som menar att guiden antingen kan innehålla detaljerade sekvenser av frågor som formulerats omsorgsfullt eller med teman som täcker det aktuella ämnet. De teman som studiens intervjuguider utgick ifrån var bakgrundsfrågor, uppfattning kring digitala hjälpmedel/ välfärdsteknik, erfarenhet
av implementering av digitala lösningar samt avslutande frågor. Bryman (2011) menar att det underlättar för intervjupersonerna att svara på studiens frågeställningar om det finns ett visst mått av struktur i de formulerade teman och att de frågor som ställs kopplade till dessa har en bra ordningsföljd. Dock menar Bryman (2011) att i den semistrukturerade intervjun behöver forskaren vara flexibel under intervjuns gång och att de frågor intervjuguiden innehåller, inte nödvändigtvis alltid behöver ställas i en specifik ordningsföljd utan kan ändras utifrån vilken riktning samtalet tar. Detta togs i beaktande vid utformningen av studiens intervjuguide då frågorna formulerades på ett sådant sätt att det fanns utrymme för att ändra på ordningsföljden vid behov.
Under rådande omständigheter hölls en av intervjuerna digitalt via skype, tre av intervjuerna utfördes på respektive intervjupersons arbetsplats och två av intervjupersonerna svarade på undersökningens frågor via mail. Samtliga intervjuer utfördes under april och maj månad år 2020. Då denna studie innefattas av två studieförfattare utfördes samtliga intervjuer i närvaro av dem båda. Detta i syfte att det underlättar i analysen av materialet då dem båda tagit del av intervjupersonernas språkliga uppfattningar kring ämnet men även den icke-språkliga informationen. För att intervjusituationen inte skulle upplevas som ostrukturerad och förvirrande för intervjupersonerna då de båda studieförfattarna närvarade bestämdes i förväg vem som skulle utföra intervjun och vem som skulle sitta med och observera. I och med detta upplägg gavs den av studiens författare som observerade en möjlighet att kunna fokusera på svaren och vid behov ställa följdfrågor som den semistrukturerade
intervjumetoden medger.
Vid inledningen av varje intervjutillfälle presenterade studiens författare tidsramen för intervjun, de syfte och frågeställning som studien söker svara på samt de etiska principer som efterföljs. Dessa presenterades även i det missivbrev som tidigare mailats till
intervjupersonen. I föreliggande studie har Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för den humanistisk - samhällsvetenskapliga forskningen efterföljts. Dessa principer är
informationskravet, samtyckeskavet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å.)
.
Studiens samtliga deltagare har informerats kring dess roll i undersökningen samt studiens syfte och frågeställning. Vidare har det redogjorts för de villkor gällande medverkan i studien det vill säga att deltagandet är frivilligt och attintervjupersonen när som helst kan avbryta intervjun. I enlighet med samtyckeskravet har intervjupersonerna gett sitt samtycke till att delta i undersökningen samt att de innan intervjun påbörjades gett sitt godkännande till att samtalet spelades in med hjälp av digital bandspelare. Ytterligare information har getts till samtliga intervjuade att dess deltagande behandlas med största möjliga konfidentialitet. För att skydda intervjupersonernas identitet har samtliga deltagare avidentifierats och givits fingerade namn i studiens resultatdel samt att vissa av dem tillskrivits ett annat kön. Slutligen har deltagarna informerats om att det endast är studiens författare som kommer att tillgång till det material som samlats in och efter avslutad studie kommer allt material raderas detta i enlighet med nyttjandekravet. Efter avslutade intervjuer, som alla varade mellan 20 - 45 minuter, transkriberades de
inspelade materialet ordagrant. De svar som inkom via email ansågs som redan transkriberat material och lämnades som det var. Bryman (2011) menar att i den kvalitativa forskningen intresserar sig forskaren för vad intervjupersonen säger men många gånger även av hur det
sägs. Människors ickespråkliga uttryck kan ha stor betydelse i analysen av insamlat material. En förutsättning för att dessa uttryck ska kunna ges möjlighet att framträda är att forskaren är uppmärksam på intervjupersonen utan att distraheras av momentet att behöva föra minnesanteckningar av vad som sägs. Detta är en av de fördelar som ljudinspelning för med sig i den kvalitativa intervjun. Lilja (2005) menar dock att vid ljudinspelning går värdefull information, som de ickespråkliga uttrycken förmedlar i forma av till exempel klädstil, gester och ansiktsuttryck, forskaren förbi. För att studiens författare inte skulle gå om miste sådan information fördes en diskussion efter varje genomförd intervju huruvida det var något som ansågs som viktigt att uppmärksamma i transkriberingen.
4.2.2 Litteratur
Med studiens syfte och frågeställning i åtanke har studiens författare sökt tidigare forskning kring det aktuella ämnet via de databaser som finns tillgängliga via Mälardalens Högskolas bibliotek. Sökning har skett via databaserna Social Service Abstract, Social Care Online, DiVA, Google Scholar. För att finna tidigare forskning relevant för studien tillämpades ett urval av sökord dessa var; implementering, enhetschef, äldreomsorg, digitala hjälpmedel, välfärdsteknologi, digitalisering och socialt arbete. Abstract lästes på de artiklar som kom upp vid sökning med ovan nämnda sökord och de artiklar som bedömdes relevanta för studien lästes av båda studieförfattarna i sin helhet. Därefter togs beslut om att antingen inkludera artikeln eller inte beroende på dess relevans. Genom att granska referenslistor i den tidigare forskning som valts ut hittades ytterligare litteratur som ansågs var av vikt för föreliggande studie. De artiklar som valdes ut och som tillämpats i avsnittet tidigare forskning är samtliga refereegranskade.
4.3 Analysförfarande av intervjuer
Då studien ämnar undersöka och beskriva uppfattningen kring ett fenomen utifrån de intervjuades perspektiv, ligger fokuset i analysförfarandet i vad som sägs snarare än i hur det framhålls. För att undvika eventuella feltolkningar av insamlat material utfördes studiens analysarbete tillsammans av studieförfattarna. Efter respektive genomförd intervju transkriberades det inspelade materialet ordagrant och lästes därefter igenom i sin helhet upprepade gånger. För att bearbetningen av materialet, som i ett nästa steg, skulle
underlättas valdes två huvudteman ut med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning. Intervjumaterialet strukturerades sedan vid en första bearbetning efter de utvalda
huvudtemana. Varje tema hade i förväg tilldelats en specifik färg och vid genomläsning av materialet färgmarkerades det som ansågs som relevant utifrån tematillhörighet. De två huvudteman som användes var uppfattning om digitala hjälpmedel
och implementeringsprocessen. Huvudtemana fördes sedan i en tabell i ett Word dokument och det färgkodade materialet samt intressanta citat från intervjupersonerna placerades utifrån tematillhörighet in i kolumner under respektive huvudtema i syfte att materialet skulle bli lättöverskådligt. Bryman (2011) benämner tillvägagångssättet, med att dela upp datamaterialet i tabeller, som “framework” och menar att det är fördelaktigt i en tematisk
