Danilo Tydén
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT2020 Grundnivå
Handledare: Susanne Lind Examinator: Gail Dunberger
Utbrändhet bland sjuksköterskor
Att belysa sjuksköterskors erfarenhet av situationer som bidrar till utbrändhet – en litteraturöversikt
Burnout among nurses
To investigate nurses’ experiences regarding situations contributing to burn-out syndrome – a literature review
Sammanfattning
Bakgrund: Psykiatriker och psykologer uppmärksammade fenomenet utbrändhet i
början av 1970-talet. Sedan dess har detta fenomen blivit allt vanligare bland personer med högpresterande arbeten. Icke behandlad utbrändhet kan övergå
i kronisk form, ett tillstånd man kallar utmattningssyndrom och som sedan 2003 är en diagnos enligt Socialstyrelsen. Orsaken till utbrändhet är
huvudsakligen arbetsrelaterad stress och är kopplat till hög arbetsbelastning. En av riskgrupperna är sjuksköterskor.
Sjuksköterskan har i sin profession det övergripande ansvaret för omvårdnaden av patienten. På grund av stress, personalbrist och
långa arbetspass, utgör hen en högriskgrupp för att utveckla utbrändhet, vilket ofta manifesterar sig i sjukskrivning. Om inte sjuksköterskan får de resurser som är nödvändiga för att säkerställa god omvårdnad, kan detta
påverka patientsäkerheten.
Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av situationer som kan bidra till
utbrändhet.
Metod: En litteraturöversikt där åtta originalartiklar analyserades.
Resultat: I resultatdelen presenteras två jämförelsefaktorer; ”Sjuksköterskans
erfarenhet av utbrändhet” samt ”sjuksköterskans erfarenheter av utbrändhet sett ur ett samhällsperspektiv”. Den förstnämnda jämförelsefaktorn beskriver den subjektiva upplevelsen, såsom fysiska och psykiska symtom kopplade till utbrändhet. Den andra beskriver arbetsrelaterad stress och dålig
organisation på arbetsplatsen där brist på kunskap om fenomenet utbrändhet skapar frustration för sjuksköterskan
Diskussion: I metoddiskussionen framkommer författarens val av litteraturöversikt som metod för detta examensarbete. I resultatdiskussionen resonerar författaren utifrån resultatet med hjälp av Antonovskys holistiska modell KASAM och övrig vetenskapligt material.
Background: Psychiatrists and psychologists noticed the phenomenon of burnout in early 1970s. Since then, this phenomenon has become ever more common among people with high-performing jobs. Untreated, burnout can transition into a chronic form, a condition called fatigue syndrome, which, since 2003 is considered a diagnosis according to the National Board of Health
The root cause of burnout is mainly work-related stress and linked to high workload. One of the risk groups is nurses. The overall responsibility for the care of the patients falls within the Nurses‘profession who thereby forms a high-risk group for this phenomenon, which manifests itself in stress,
powerlessness and sick-leaves. Unless the nurse provided with the necessary resources to ensure good nursing care, patient safety can be affected
negatively.
Aim: To investigate nurses experience of situations that can contribute to
burnout.
Method: A literature review of 8 original articles.
Results: The results section presents two comparison factors that also constitutes
themes. The first themes is “experience of burnout seen from a nurse
perspective” the other “the nurse’s experience of burnout seen from a societal perspective”. Nurse´s experience of burnout refers to the
subjective comprehension, such as physical and mental symptoms, while the nurse’s experience of burnout in a social context reflects work-related stress. Poor organization at the workplace and lack of knowledge
about the phenomenon, creates frustration for the nurse.
Discussion: In the method discussion the authors choice of literature reviews as the method of this thesis is revealed. In the result discussion
the author’s reasoning is based on the result, aided by
Antonovsky’s holistic model KASAM and other scientific material. Keywords: Nurses, burnout, phenomenology, experience, qualitative studies
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 2
2 Bakgrund ... 2
2.1 Symtom ... 3
2.2 Utbrändhet och diagnos ... 3
2.2.1 Utbrändhet versus utmattningssyndrom ... 3
2.2.2 Diagnos och behandling ... 4
2.2.3. Riskfaktorer ... 4
2.3 Sjuksköterskans uppdrag och kompetensbeskrivning ... 5
2.4 Sjuksköterskans arbetsbördor ... 6 2.5 Problemformulering ... 6 3 Syfte ... 7 4 Teoretisk utgångspunkt ... 7 5 Metod ... 8 5.1 Datainsamling ... 8 5.2 Urval ... 9 5.3 Analys ... 9 6 Forskningsetiska överväganden ... 10 7 Resultat... 10
7. 1. Sjuksköterskans erfarenheter av utbrändhet ... 11
7.1.1 Subjektiva upplevelsen ... 11
7.1.2. Faktorer för hinder vid omvårdnad ... 11
7.2.Sjuksköterskans erfarenheter av utbrändhet sett ur ett samhällsperspektiv ... 12
7.2.1. Socioekonomiska faktorer ... 12
7.2.2 Erfarenhet, utbildning och organisation ... 12
7.2.3 Vikten av dialog ... 14
8 Diskussion... 14
8.1 Metoddiskussion ... 14
8.2 Resultatdiskussion ... 16
8.3 Kliniska implikationer... 19
8.4 Förslag till fortsatt forskning ... 20
9 Slutsats ... 20
Referensförteckning ... 21
Bilaga 1. Sökmatris ... 25
Bilaga 2. Matris av urvalet av artiklar till resultat ... 26
1 Inledning
I denna litteraturöversikt behandlar författaren ämnesområdet utbrändhet bland
sjuksköterskor, då ämnet i fråga av olika anledningar har väckt dennes intresse. Detta intresse uppstod vid de praktikplatser som författaren vistats på, genom den massmediala
uppmärksamheten av fenomenet, samt det faktum att författaren själv har erfarenhet av utbrändhet, vilket ökar förförståelsen för problemet. Utbrändhet är ett fenomen i samhället
som många människor idaghar kännedom om. Sjuksköterskans förhållande till detta fenomen
är oftast relaterad till arbetsplatsen. Utbrändhet är en subjektiv upplevelse, i vilken sjuksköterskan själv beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att vara utbränd. Tillståndet är vanligt förekommande bland sjukhuspersonal och då framför allt bland sjuksköterskor. Faktorer som underbemanning och brist på vårdplatser är vardag för en sjuksköterska, vilket för med sig ökad stress och minskad kontroll över arbetssituationen. Detta bidrar i sin tur till otrygghet i arbetsrollen vilket ytterligare ökar stressen. Den arbetssituation som sjuksköterskor har i dagens samhälle väcker många frågor och funderingar.
2 Bakgrund
Utbrändhet är en relativt ny företeelse i förhållande till andra sjukdomar. Fenomenet uppmärksammades första gången i slutet av 1960-talet, då man såg att sambandet mellan stress och arbete kunde göra människor sjuka. Sedan dess har det bedrivits forskning inom ämnet på grund av att fler och fler drabbas (Socialstyrelsen, 2003).
Utbrändhet myntades av psykiatrikern Herbert Freudenberger under 1970-talet, där han beskrev fenomenet i en vetenskaplig kontext (Socialstyrelsen, 2003). På en hälsocentral där engagerade volontärer arbetade med missbrukare, märkte Freudenberger att de hängivna volontärerna som arbetade outtröttligt, efter viss tid tappade energi och intresse. De från början starkt motiverade volontärerna hade med tiden blivit oengagerade, utmattade samt tappat sitt ursprungliga ideal. Denna form av utmattning som Freudenberger uppfattade, namngav han med begreppet “utbränd”, vilket sedermera visade sig vara ettvanligt tillstånd bland klinikarbetare. Senare drabbades Freudenberger själv av utbrändhet och kunde därmed återge fenomenet på ett mycket detaljerat sätt (Freudenberger, 1974). Samtidigt med
Freudenberger, intresserade sig psykologen Christina Maslach för samma fenomen. Hon beskrev liknande tillstånd som Freudenberger när hon intervjuade socialarbetare, som så att säga ”gått över gränsen” i sitt engagemang för sina klienter. Socialarbetarna använde ordet ”burnout” när de skulle beskriva sin situation. Maslach upptäckte då tre huvuddimensioner i
företeelsen ”burnout” bland anställda inom vården; emotionell utmattning, empatibortfall gentemot patienterna samt sämre arbetsprestation. Dessa tre komponenter lade grunden till skattningsinstrumentet Maslach Burnout Inventory (MBI) och utgör decentrala delarna i manualen med samma namn (Maslach & Leiter, 1996). Maslach Burnout Inventory är den mest tillämpade metoden för att identifiera utbrändhet enligt Gómez-Urquiza et.al. (2016). Maslach trodde från början att ”utbrändhet” enbart förekom bland yrken med nära
människokontakt som till exempel inom hälso- och sjukvård. Senare förstod hon dock att det gällde alla yrken. Detta innebar en modifiering av MBI, för att kunna anpassa manualen till alla yrken. Maslach gjorde tillägget MBI-GS, där GS står för General Survey (Maslach & Leiter, 1996). Kahn och Byosiere, beskriver att begreppet ”utbrändhet” är kopplat till ”arbetsrelaterad stress”. Denna koppling vilar på den forskning som då hade gjorts inom ämnesområdet (Kahn & Byosiere, 1992).
2.1 Symtom
Forskningen har visat att arbetsrelaterad stress visar ett stort antal beteendemässiga och
psykofysiologiska stressymptom som överensstämmer med bilden av utbrändhet, eller till stor del liknar detta fenomen. Psykologen Ayala Pines har tagit fram ettformulär som påminner om MBI, där hon ger större plats åt det känslomässiga perspektivet. Hon betonar där
utmattningsaspekten som betydande symptom för fenomenet utbrändhet, det vill säga trötthet och brist på energi, samt även den psykiska emotionella aspekten såsom negativt tänkande. Pines gör här en vidare tolkning än Maslach och menar att utbrändhet är ett uttryck för en långvarig reaktion på utmattning och emotionellt lidande. Denna stressreaktion kan sedan manifesteras i såväl fysiska som psykiska symtom (Pines, A. & Aronson, E. 1988). Enligt Korczak et al. (2010) är sömnproblemett relaterat symtom till utbrändhet. Detta kan i sin tur leda till minnes- och koncentrationssvårigheter. Ytterligare ett vanligt symptom är känslanav att inte klara av tidspress (Socialstyrelsen, 2003).
2.2 Utbrändhet och diagnos
2.2.1 Utbrändhet versus utmattningssyndrom
Begreppet utbrändhet är inte någon medicinsk sjukdomsbestämning. Utbrändhet är oftast relaterat till arbetsplatsen och är en psykologisk reaktion i form av arbetsstress (Gustafsson, 2014). På engelska har ”occuptional stress” samma betydelse som utbrändhet (Währborg, 2009). Utmattningssyndrom behöver däremot inte vara kopplad till arbetsrelaterad stress. Utmattningssyndrom däremot en medicinsk diagnos (Gustafsson, 2014). Kriterierna att ställa diagnos för utmattningssyndrom är bland annat att patienten har visat symtom på psykisk och
fysisk utmattning under minst två veckor och att symtomen har sin orsaksgrund i stressfaktorer som har varat under minst sex månader (Socialstyrelsen, 2003). 2.2.2 Diagnos och behandling
Idag finns inte någon diagnostisering för utbrändhet. Däremot finns det
diagnosticeringsriktlinjer för utmattningssyndrom som Socialstyrelsen (2003) har tagit fram. I en studie av Korczak, Huber och Kister (2010) menar man att det inte existerar någon
konsekvent definition av utbrändhet. Utbrändhet är inte heller definierad som diagnos enligt Classification of Mental and Behavioural Disorders som ingår i ICD-10, vilket står för International Classification of Diseasesoch ansvaras av Världshälsoorganisationen (World Health Organization, 1993). Diagnostic and StatisticalManual of Mental Disorders, 4th. Edition (DSM-IV) som är en diagnosmanual för psykiska sjukdomar samt den senaste forskningen inom ämnet som publicerats av American Psychiatric Association (APA), tar heller inte upp utbrändhet som diagnos. Behandling av utbrändhet är idag oklar, det finns ingen säker evidensbaserad behandling. Forskning visar dock att förebyggande åtgärder mot stress såsom fysisk aktivitet och avspänningsmetoder har god effekt (Socialstyrelsen, 2003). 2.2.3. Riskfaktorer
Socialstyrelsen, (2003) skriver utifrån människor som har drabbats av utmattningssyndrom, att det är vanligast bland personer som arbetar inom vård, skola, omsorg samt bland chefer. En riskfaktor i form av beteende är en person som grundar sin självkänsla på
arbetsprestationer. Detta utgör en risk för att utveckla utbrändhet. En forskningsrapport från Forskningsrådet visar att faktorer på arbetet såsom hög stressnivå, små utvecklingsmöjligheter och låg kontroll över arbetet, kan öka risken för känslomässig utmattning, sömnsvårigheter samt depression (Forskningsrådet, 2015).
En form av nöd kan vara moralisk stress, såsom McTiernan & McDonalds (2015) studie visar avseende hospicesjuksköterskor på Irland, där otillfredsställande andlig och existentiell närvaro är en stressfaktor. I en studie av Gómez-Urquiza et al. (2016) menar man att
onkologisjuksköterskans regelbundna utsatthet för kontakt med svårt sjuka patienter är en grundläggande faktor till syndromets uppkomst. Gómez-Urquiza et al (2016) beskriver vidare att sjuksköterskan ställs inför komplexa situationer där faktorer såsom hög stress är ett vanligt inslag. Vidare i studien beskriver man att utbrändhet bland sjuksköterskor också återspeglas i deras arbete genom brist på empati, negativa känslor, cynism och en låg självuppfattning. Detta negativa beteende är en riskfaktor som kan påverka patientsäkerheten och
professionalitet beskrivs utifrån att det kan komma att påverkapatientens omvårdnad, patientens kontroll och återhämtning av sjukdom, samt bidra tillfrånvaro från arbetsplatsen genom sjukskrivning. I det senare fallet utgör denna problematik sjuksköterskans
arbetssituation, där kostnadseffektivitet och underbemanning är viktiga faktorer som
prioriteras före patienternas och vårdpersonalens välbefinnande. Detta kan i sin tur medföra att patientsäkerheten äventyras samt att sjuksköterskor sjukskriver sig. En annan studie skriver att det finns forskning som styrker att unga, oerfarna sjuksköterskor med ett dåligt socialt kontaktnät, löper större risk att utveckla utbrändhetsyndrom (Lahana et al. 2017). Andra aspekter som Lahana et al. (2017) tar upp är sjuksköterskans arbetsplatsorganisation såsom brist på vidareutbildning, personalkommunikation, arbetsskiftsändringar, osäkerhet om att tillämpa behandlingsformer samt oförmåga att kunna ta egna beslut.
2.3 Sjuksköterskans uppdrag och kompetensbeskrivning
Sjuksköterskans uppdrag är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ge möjligheter att hantera hälsoproblem för att uppnå bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskeyrket är en profession där högskoleutbildning ingår, vilket leder till legitimation. Professionen innebär också kunskap om gällande lagar samt aktuella styrdokument för hälso- och sjukvård. Exempel på lagar som är kopplade till sjuksköterskans profession: Hälso- och sjukvårdslagen, (SFS 2017:30) och
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Sjuksköterskan ansvarar själv för sin yrkesutövning. Det innebär att ansvaret för att den egna kompentensen är uppdaterad och håller adekvat kvalitet, åligger sjuksköterskan. Denna kunskap ska vara vetenskapligt förankrad samt evidensbaserad. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ansvara för omvårdnaden och tillika leda omvårdnadsarbetet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Hen ska tillämpa
omvårdnadsprocessen som arbetsmodell vid patientmötet för att identifiera och se behoven utifrån patientens resurser, åtgärda problem för att sedan återkoppla till det (Florin, 2014). I omvårdnadsansvaret ingår de sex kärnkompetenserna; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik. Dessa
kompetenser är viktiga områden i sjuksköterskans yrkesutövning (Nilsson Kajermo, Johansson & Wallin, 2014).
2.4 Sjuksköterskans arbetsbördor
Sjuksköterskan arbete innefattar vård av andras liv och hälsa och är en del av
omvårdnadsansvaret. I yrket ingår också att lösa problem. Många av dessa problem är inte omvårdnadsförankrade, utan administrativa uppgifter som kan ta mycket av sjuksköterskans tid. En arbetsbetsbelastning som är mer framträdande och som utgör ett betydande problem är det höga antalet patienter som sjuksköterskan ska ansvara för, som kan ses i en studie av (Russels, 2015). Höga krav som patienter och deras familjemedlemmar ställer på vårdkvalitén kan innebära att sjuksköterskan gör avkall på sina egna behov och privatliv, vilket är bördor som också beskrivs i studien. Det i sin tur kan leda till att man får svårt att tacka nej till arbetsrelaterade uppgifter efter arbetstid.
En annan studie beskriver korrelationen mellan arbetsnöjdhet och antal patienter per sjuksköterska, där lågt antal patienter bidrar till högre arbetsnöjdhet och mindre
arbetsplatsflykt än i det motsatta förhållandet (Lindqvist et al., 2014). I enforskningsstudie undersökte man sambandet mellan andelen patienter som en sjuksköterska tog hand om och hur många patienter som dog inom trettio dagar efter operation. Resultatet visade att på sjukhus där sjuksköterskorna hade hög arbetsbelastning, det vill säga många patienter, ökade dödligheten med sju procent inom 30 dagar, för varje ytterligare patient som sjuksköterskan tog hand om. Studien var en tvärsnittsanalys där över tiotusen sjuksköterskor bidrog med data, samt över tvåhundratusen patienter var inblandadei (Aiken, Clarke, Sloane, Sochalski, Silber, 2002). Avseende arbetsbelastning och patientsäkerhet visade en studie att sjuksköterskan lämnar ogjorda omvårdnadsarbetsuppgifter. Sjuttiofyra procent av 10174 sjuksköterskor rapporterade att någon typ av vård hade lämnats ogjort under deras arbetspass (Ball et al., 2016).
2.5 Problemformulering
Forskning visar att psykiska diagnoser ökar bland hälso- och sjukvårdpersonal och i denna ökning ingår utbrändhet, vilket avspeglar sig i rapporter som massmedia publicerar.
Sjuksköterskan som är omvårdnadsansvarig och har till uppgift att utföra patientsäker vård, brottas med hög arbetsbelastning och stressig miljö. Detta kan leda till psykisk och fysisk ohälsa, vilket i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Ur ett samhällsperspektiv är det därför av yttersta vikt att belysa detta ämne, för att öka förståelsen samt förebygga utbredning av fenomenet. Med denna bild av fenomenet utbrändhet som problemområde, avser denna litteraturöversikt att öka förståelse och kunskap inom ämnet.
3 Syfte
Att belysa sjuksköterskors erfarenhet av situationer som kan bidra till utbrändhet.
4 Teoretisk utgångspunkt
Sjuksköterskornas upplevelser kan beskrivas utifrån medicinske sociologen Aaron
Antonovskys hälsoteori om känslan av sammanhang (KASAM), där innebörden består av tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilket anses varacentrala faktorer för hälsan (Antonovsky, 1991). Hälsa styrs av två faktorer. Den ena är motståndsresurser som bygger på arvsanlag, tro, utbildning, självidentitet, materiell standard, kultur och engagemang.
Den andra är KASAM, en modell för att uppskatta individens stresstolerans och förmågan att hantera svåra livssituationer. Vid hög nivå av känsla av hanterbarhet, begriplighet och
meningsfullhet är graden KASAM hög och i motsatt förhållande låg. De tre centrala begreppen kommer att användas som teoretisk utgångpunkt i diskussionsavsnittet för att diskutera resultatet i litteraturöversikten. Författarens val av teoretisk utgångspunkt har gjorts på basis av teorins lätt applicerbara förmåga i kontexten ”sjuksköterskans erfarenhet av utbrändhet”. Antonovskys begrepp ”begriplighet” och ”hanterbarhet” är grundläggande i sjuksköterskans arbetsmiljö som till exempel vid organisation och struktur. Begriplighet syftar till i vilken omfattning människan upplever inre och yttre påverkande faktorer utifrån ett logiskt sätt där informationen är ordnad och strukturerad. Att ha hög känsla av begriplighet skapar förutsättningar att förutsäga vad som väntar hen i framtiden och kommer det som en överraskning har denne ändå förmågan att ordna och förklara det. Hanterbarhet utgår från individens resurser såsom till exempel familj, religion, läkare. Har man resurser som man kan räkna med och lita på skapar det potential att möta de krav som man ställs inför. Har man hög känsla av hanterbarhet då har man också resurser i sammanhang när livet beter sig orättvist. Man blir på så sätt inte offer för omständigheterna, utan reder ut situationen samt bejakar den. Begreppet meningsfullhet kan beskrivas utifrån sjuksköterskerollen som att räcka till, känna uppskattning samt delaktighet. Delaktighet är också en motivationskomponent i begreppet meningsfullhet. Motivation är en viktig aspekt för varje individ. Det kan skapa en
känslomässig innebörd i sammanhanget genom engagemang, hängivelse samt ge energi för att klara av utmaningar. Om man, enligt Antonovsky, har ett problem i ett sammanhang och kan begripa och hantera det samt förstå dess mening, finns det förutsättningar att hantera
problemet och eventuellt lösa det, vilket resulterar i mindre stress. Vid dålig
tur kan resultera i utbrändhet. Vid dylika situationer kan det vara svårt att vara sjuksköterska och se ”känslan av sammanhang” när arbetssituationen är kaotisk (Antonovsky, 1991).
5 Metod
Författaren har gjort en litteraturöversikt över ämnesområdet för att kartlägga och undersöka betydelsen av fenomenet, vilket innefattar sjuksköterskans upplevelse av utbrändhet samt vilken relation hen har till detta tillstånd. Kvalitativ ansats har gjorts, på grund av att det är den fördelaktigaste metoden för att beskriva sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter samt att beskriva fenomenet (Friberg, 2017).
En sammanfattning har gjorts för varje studie, som en dokumentation för att säkerställa relevant material. Identifiering av likheter och/eller skillnader mellan de artiklar som valts har gjorts utifrån teoretisk utgångspunkt, metodologiskt grepp, samt analysgång (Dahlborg-Lyckhage, 2017). Syftenas likheter/skillnader har beaktats. Även studiernas resultat har granskats för att identifiera skillnader eller likheter. De tre begreppen i Antonovskys hälsoteori KASAM har utgjort teman för denna översikt, för att underlätta arbetet samt ge struktur. Artiklar inom samma ämnesområde som avser utbrändhet har delats upp i kategorier
som åsyftar till respektive KASAM begrepp.Begreppen kommer att fungera som verktyg för
att analysera texten, samt att öka förståelsen om utbrändhet bland sjuksköterskor. 5.1 Datainsamling
Datainsamlingen började förutsättningslöst med frisökning av relevant data i Google. De ord som användes var både på engelska och svenska, som till exempel sjuksköterska, nurse, burnout och utbrändhet. Informationssökning gjordes via databaser som täcker omvårdnad, mental hälsa och psykologi:CINAHL Complete, Nursing & Allied Health Database. Sökningarna gjordes under tidsperioden maj – september 2018. Utbudet av artiklar som var relevanta för studiens syfte var skrivna på engelska. Tillgången på artiklar som beskrev sjuksköterskors erfarenheter av utbrändhet var smalt. Valet av databaser i denna
litteraturöversikt grundades på utbud, kvalitet, evidens och åtkomlighet (Östlundh, 2017). Avgränsningsområden användes såsom språk engelska, full text och peer reviewed. Sökord som användes: professional burnout, nurses, qualitative study/studies, experience,
phenomenology, hermeneutics. Tillkomsten av sökorden enligt ovan gjordes bland annat
utifrån valet av ämnesord. Ämnesorden togs fram genom CINAHL Headings för att få fram det korrekta ämnesordet för sökandet. I fallet burnout, blev söktermen: (” MH Burnout Professional+”) vilket innebär den korrekta söktermen (Ersta Sköndal Bräcke
sekundärsökningar som resulterade i nyckelord från tänkbara artiklar (Östlund, 2017). Sökorden kombinerades med de booleska söktermerna AND och OR för att få fram så bra söksträng som möjligt och därigenom hitta relevanta artiklar. Tillvägagångsättet för sökning som avser respektive artikel finns beskrivna i bilaga 1. Sökorden tillämpades vid geografisk avsökning, för att författaren skulle bilda sig en uppfattning om huruvida det var skrivet om ämnesområdet. Avsökningen började i Norden, därefter Europa och slutligen övriga världen. 5.2 Urval
Begränsningar av artiklar (Bilaga.1) gjordes utifrån tillgång samt relevans. Artiklarna som valdes var ”peer reviewed” samt på engelska. Urvalet av artiklar hade en tidsbegränsning mellan 2008–2018. För att kvalitetssäkra materialet i detta examensarbete, valdes granskade artiklar som innehöll vetenskapliga abstrakt (Östhlund, 2017). De granskade artiklarna valdes från databaserna CINAHLComplete och Nursing & Allied Health Database.
Begränsningsordet “peer reviewed” kunde användas som granskningsverktyg i dessa databaser. Artiklarna till resultatdelen var i “full text “men denna term användes inte som sökkriterium vid val av artiklar i skolans databaser. Utgångspunkten för det geografiska sökningsområdet var i första hand sjuksköterskans erfarenheter av utbrändhet i Norden och i andra hand Europa. I resultatdelen ingår åtta artiklar (Bilaga 2). En av artiklarna var
kvantitativ samt en var mixad metod, men här valdes endast den kvalitativa delen. Övriga artiklar var kvalitativa studier (Friberg, 2017). Fokus lades på kvalitativa artiklar, eftersom författaren ville veta hur sjuksköterskorna upplevde och beskrev utbrändhet.
5.3 Analys
Analysen har gjorts enligt Fribergs modell för att analysera artiklarnas resultat (Friberg, 2017). De valda relevanta artiklar som berörde ämnesområdet, svarade upp emot sökordens, problemformuleringens samt syftets innebörd. Artiklarna som användes i resultatdelen lästes på nytt, för att förstå kontexten samt dess innehåll för respektive artikel. För varje artikel gjordes en kort sammanfattning av innehållet. Detta gjordes för att bedöma artiklarnas kvalitet samt att de svarade på syftet. I nästa steg kategoriserades samt tematiserades respektive artikel utifrån dess innehåll. Detta för att skapa en översikt över vilket arbetsunderlag som skulle hanteras. Därefter gjordes tabell med tre kolumner där begrepp, kategori, och teman rubricerade vardera kolumn. Under analysprocessens gång skapades huvudkategorier och underkategorier som bidrog till valet av tema. Valet att rita en tabell underlättade författarens arbete med att förstå varje artikels innebörd samt möjligheten att se ett samband som svarar
mot syftet. Artiklarna granskades också utifrån ” Bilaga III, Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier” i Friberg, (2017).
6 Forskningsetiska överväganden
Forskningsetisk reflektion har gjorts utifrån de artiklar som valts i denna litteraturöversikt. Hänsyn har tagits utifrån faktorer som människors lika värde, integritet och
självbestämmanderätt (Kjellström, 2013). De valda artiklarna var också etiskt granskade av en utomstående instans såsom etiskkommitté i respektive land där studien formgivits. Ett annat sätt att påvisa etiska överväganden i artiklarna varatt beskriva hur man informerat deltagarna angående undersökningens tillvägagångssätt samt villkor, vilket möjliggjorde för dematt avböja eller dra sig ur undersökningen. Dessa förhållningsregler kan vara utformade som ett samtyckesdokument eller checklista för etisk granskning som deltagaren godkänner eller skriver på (Kjellström, 2013).
Ytterligare sätt att se om etiskt övervägande har gjorts är om etiska principer tillämpats inför och under genomförandet av det vetenskapliga arbetet. Andra aspekter som att författaren har god kännedom om gällande lagar och etiska koder har också bidragit till medvetenhet om ett etiskt förhållningssätt. Tre av artiklarna var etiskt granskade av etisk kommitté. Resterande fem artiklar förde ett etiskt resonemang såsom samförstånd och deltagande på frivillig basis såsom beskrivet enligt ovan. Tydlig information till deltagarna visade på att studieansvarig visade hänsyn gentemot deltagarna. Författaren har varit medveten om sin förförståelse av ämnesområdet samt eventuell godtycklighet i val av artiklar, vilket kan ha påverkat urvalet av artiklar. Artiklar var skrivna på engelska och författaren behövde översätta dessa till svenska, vilket kan ha orsakat översättningsfel och feltolkning av ord och sammanhang. Författaren använde lexikon för att översätta ord från engelska till svenska.
7 Resultat
Vid inventering av artiklar till resultatdelen, samt upprepad läsning av desamma, utformade sig ett mönster, vilket resulterade i en modell för presentation av resultatet. Å ena sidan
sjuksköterskans självupplevda erfarenheter av utbrändhet såsom symtom, tecken, psykiskt och fysiskt, känslomässigt. Å andra sidan sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser ur ett samhällsperspektiv; kontakten med andra människor, synen på vården och
sjuksköterskeprofessionen, samarbete med andra professioner (läkare). Dessa jämförelseaspekter ledde till två teman i resultatdelen. Det ena temat resulterade i
”erfarenheter av utbrändhet sett ur ett sjuksköterskeperspektiv”, och det andra ”sjuksköterskans erfarenheter av utbrändhet sett ur ett samhällsperspektiv”. 7. 1. Sjuksköterskans erfarenheter av utbrändhet
7.1.1 Subjektiva upplevelsen
I artikeln av Brito Vidal Batista et al. (2013), beskriver man att utbrändhet kännetecknas av både fysiska och psykiskasymtom och att fenomenet har sitt ursprung i arbetsstressen. Sjuksköterskan blir medveten om att utbrändhet är en sjukdom som allvarligt påverkar hens hälsa. Som utbrändhetstecken beskriver deltagarna sömnlöshet, humörsvängningar och negativ attityd och även fysiska symtom som bland annat huvudvärk och gastrointestinala problem. Vidare i studien beskrivs också svårigheti att fatta beslut gällande omvårdnaden av patienter, samt upplevelsen av att förlora förmågan att förstå andra människor. I flera artiklar framgick det att känslomässig belastning såsom frustation i förhållandet till sig själv och till sitt arbete är ett problem, (Brito Vidal Batista et al., 2013: Smythe et al., 2017: Kornhaber & Wilson, 2011). På geriatriska avdelningar är trötthet och utbrändhet vanligare bland oerfarna sjuksköterskor än sjuksköterskor med erfarenhet med minst ett år, visar en studie av Kolthoff & Hickman (2017). Trötthetsmedkänsla beskrivs i studien som avsaknad av empati med orsaksgrund i signifikant brist på energi bland oerfarna sjuksköterskor (Kolthoff & Hickman 2017).
7.1.2. Faktorer för hinder vid omvårdnad
I en studie av Dev, Fernando, Lim, Consedine (2018) beskriver sjuksköterskorna att
utbrändhetsrelaterade faktorer såsom hög arbetsbelastning och låg erfarenhet, skapar barriärer för medkänsla. En av egenskaperna som förutsades skapa färre hinder för medkänsla var självförtroende, medan självmedkänsla ” self-compassion” skapade ett förmildrande/lindrande samband mellan utbrändhet och utbrändhetsrelaterade hinder för medkänsla. Sjuksköterskor specialiserade på brännskador upplevde känslan av maktlöshet när de vårdade brännskadade.
Deltagarna beskrev också känslan av att vara otillräcklig vid smärtlindring av patienten och känna oförmåga att lindra. Känslan av inkompetens att utföra uppgiften och tvivel på sin egen förmåga, var särskilt påtaglig när patienten ifrågasatte deras kompetens. Att ta beslut som innebär en handling som skapar lidande eller stark smärta för patienten, vilket sjuksköterskan rättfärdigade genom att säga till patienten att det kommer bli bra i slutändan, trots att hen mycket väl visste att så inte var fallet, skapade frustration hos sjuksköterskan. En annan aspekt som återspeglades i intervjuerna var sjuksköterskornas oro. Oron hur det kommer att gå för patienten när den skrivs ut? I händelse av traumatiska brännskador kunde deltagarna
återge att de kände sig känsloskadade i situationen, det vill säga de kände sig sårbara för att de innehade kunskap och erfarenheter om svåra brännskador. Känslan av att vara maktlös och otillräcklig samt osäker i situationen vid vårdande av svårt sjuk patient framgick i flera artiklar (Dev et al.,21018: Kornhaber & Wilson, 2011: Pearson, 2013). En annan aspekt som sjuksköterskorna på en palliativ avdelning uppfattade som ett problem, var att inte ha kontroll på smärta genom medicinering, vilket skapade känslan av hjälplöshet (Pearson,2013).
Deltagarna uttryckte oro över att inte kunna tillhandhålla adekvat vård av döende patient. En av dem beskrev rädslor inför mötet med en döende, som bottnade i för lite erfarenhet. En annan uppgav oro över oförmågan att trösta någon i något som de själva inte hade upplevt eller har kunskap om (Peterson et al., 2010).
7.2.Sjuksköterskans erfarenheter av utbrändhet sett ur ett samhällsperspektiv 7.2.1. Socioekonomiska faktorer
I studien Brito Vidal Batista et al (2013) berättade sjuksköterskorna att sjukdomen får konsekvenser som berör både arbete, miljön, privatliv och sociala sammanhang.
Sjuksköterskor beskrev också okunnighet om utbrändhet inom sjuksköterskekåren. Denna okunnighet har sin grund i dålig utbildning och ointresse från samhället. Många av
sjuksköterskorna i studien var dubbelarbetande med familj och med dito dåliga löner. De upplevde situationen att varken ha tid eller ork med studier, eller råd med utbildning.
Deltagarna talade om försämring av den fysiska och emotionella livsvärlden som bland annat förknippas med fysiska sjukdomar relaterade till utbrändhet. Detta får konsekvenser i mötet med både arbetsplatsen, patienten och familjelivet. Stressen bidrog också till isolering bland sjuksköterskor, där motivationsbrist, utmattning och brist på engagemang resulterat i
sjukskrivning och allmän isolering från omvärlden. Sjukskrivning i sig leder ofta till ångest, där eventuell förlust av arbete kan vara en ångestframkallande faktor (Brito Vidal Batista et al., 2013).
7.2.2 Erfarenhet, utbildning och organisation
I en studie som behandlar sjuksköterskor i barncancervården på akutsjukhus med palliativ vård, beskrev deltagarna en rådande brist på erfarenhet och utbildning inom ämnet (Pearson, 2013). Denna bristande kunskap resulterade i osäkerhet att förmedla emotionell vård. En sjuksköterska uttryckte att hen var oförmögen att hantera känslomässiga situationer som berörde föräldrarna. Detta berodde på brist på erfarenhet och utbildning, som i sin tur
manifesterades i en stressituation. Deltagarna i studien uttryckte också oro över hantering av barnets symtom samt att veta vad som förväntades av dem, framför allt i situationer när
barnets hälsotillstånd försämrats. Sjuksköterskorna berättade också att det inte fanns någon ”plan” som avsåg platsrelaterad vård, samt vilka åtgärder som skulle tillämpas. Man efterfrågade därför internutbildning i mer holistisk vård, för att ge sjuksköterskorna kunskapen att tillhandahålla psykologiskt och emotionellt stöd och därigenom öka
kännedomen om hur man levererar denna vård. En deltagare beskrev det som: ”Du har bara en chans att göra det rätt”. Det i sin tur skapade oro över att inte få en andra chans att förklara för familjen vilken vård som skulle erbjudas. Vidare i studien berättade en sjuksköterska om den obekväma situationen att meddela patient och familj att en behandling är inställd. Det svåra var att ta diskussion och förklara vad det berodde på. Avslutningsvis i denna studie ville sjuksköterskorna poängtera vikten av avsatt tid för reflektion. Detta för att hantera
erfarenheter av svåra situationer samt att ta hand om sina egna känslor. Otillräckligt stöd kan leda till stress eller utbrändhet (Pearson, 2017).
I studien Peterson et al (2010), redovisades problematiseringen angående ”varför det är så stressfyllt att vårda döende patienter”. Där beskrev en av deltagarna tid som en stressfaktor och förklarade vidare att närvaro är fundamentalt när en patient är döende. Att inte kunna ge tid åt uppmärksamhet för denna patient eller dennes familj skapar känslan av ovärdigt bemötande. Upplevelsen av beslutsångest inför olika ämnen som berör vårdplanen för patienten känns frustrerande. Att medla när en familjekonflikt uppstår som rör patients omvårdnad upplevs som besvärande. Svårigheten med att vårda döende ledde till ökad
stressnivå bland sjuksköterskorna, vilket framgick i flera resultatartiklar (Peterson et al.,2010: Pearson,2013: Kornhaber & Wilson, 2011)
I en studie på ett demensboende, berättade respondenterna att de efterfrågade mer utbildning, möjligheten att utöva sina färdigheter samt mer personcentrerad vård (Smythe, Jenkins, Galant-Miecznikowska, Bentham, Oyebode, 2017). Sjuksköterskorna menade att deras ansvarsroll som sjuksköterska upptog alldeles för mycket tid åt att styra och kontrollera andra medarbetare, vilket de uppfattade som frustrerande. Även administrativt arbete samt kontakten med patientens respektive familj, tog mycket tid. Avsatt tid för personcentrerad omvårdnad var väldigt liten, något deltagarna kände skuldkänslor för. Dålig kvalitet på utbildning i form av cd-skivor och internet, samt små möjligheter till att utöva förvärvade kunskaper beskrevs också som en stressfaktor. Sammanfattningsvis i denna studie beskrev sjuksköterskorna åtskilliga arbetsområden som skapade frustation. De menade att detta bottnade i brist på förståelse, som i sin tur frambringade mindre arbetsnöjdhet, vilket i sin tur
borgade för dålig kvalitetsvård. Dessa faktorer kan i slutändan resultera i utbrändhet (Smythe et al., 2017).
7.2.3 Vikten av dialog
Förmågan att förstå vad sjuksköterskan värdesätter i sin profession samt vikten av att ge hen möjlighet att beskriva det med sina egna ord, är en förbyggande faktor för att förhindra utbrändhet inom sjuksköterskekåren. Dialog är också ett redskap som kan hjälpa till att uppfylla sjuksköterskornas förväntningar, samt vara ett stöd på arbetsplatsen, vilket fungerar som ett preventivt medel för att undvika personalomsättning. Detta framgår i flera artiklar i översikten (Leach, 2013: Pearson, 2013: Peterson et al., 2010: Smythe et al., 2017).
8 Diskussion
Diskussionen delas in utifrån metod och resultat. I metoddelen beskriver författaren sitt val av litteraturöversikt som arbetsmetod. I resultatdelen diskuterar författaren vad som framkommit av devetenskapliga resultatartiklarna, samt utgått från de tre begreppen i Antonovskys
KASAM modell och egna reflektioner. 8.1 Metoddiskussion
Litteraturöversikt som metod var ett lämpligt val av modell för att undersöka det aktuella problem som detta examensarbete avser. Kvalitativ studieansats gjordes för att kartlägga problemområdet. Författarens avsikt har varit att belysa ett fenomen utifrån deltagarnas utsagor, detta för att komma närmare de medverkande för att på så sätt förstå problemet (Henricson & Billhult, 2013). Av de åtta artiklarna till resultatdelen var en kvantitativ och resten kvalitativa, varav en var mixad metod där den kvalitativa delen valdes till detta arbete. Tillvägagångsmetod för att hitta material för arbetet var bland annat databaserna Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Database eftersom de var inriktade på hälsa och omvårdnad samt sjuksköterskeprofessionen. Metodanalysen har gjorts utifrån Fribergs modell, där artiklarna har analyserats. Varje artikel har kvalitetsgranskats och lästs med ett kritiskt förhållningssätt. Detta resulterade i att två av de från början tio utvalda artiklarna, valdes bort (Friberg, 2017).
Fördelen med intervjubaserade kvalitativa artiklar, är att berättaren får utrymme att klargöra eller beskriva ett fenomen, som därigenom leder till en djupare förståelse av problemet. Nackdelen är att deltagaren kan vara påverkad av en idealbild eller att det är dennes förförståelse om fenomenet som berättas. En kvantitativ artikel kan på ett fördelaktigt sätt berika och åskådliggöra ett fenomen och utgöra ett komplement för att bidra till större förståelse för problemet. Risken med kvantitativ artikel är att författaren missförstår eller inte
innehar den kunskap om hur det kvantitativa resultatet ska förstås. En annan negativ aspekt av kvantitativ artikel är att den djupare förståelsen av fenomenet kan utebli, eftersom resultatet anges i siffror och värden, det vill säga statistik (Friberg, 2017).
En svaghet med valet av litteraturöversikt som modell är att författarens förförståelse kan påverka resultatet i urvalet av information samt presentation (Friberg, 2017). Andra aspekter som kan påverka resultatet i detta arbete är möjlig förlust av information på grund av
begränsad åtkomst. Otillräckligt med informationsunderlag kan också vara en bidragande orsak till negativ inverkan på resultatet. En annan tänkbar svaghet kan vara att författaren tolkar arbetsmaterialet fel, eller inte förstår dess innebörd. Tid är en viktig faktor när något ska undersökas. Om författaren har gott om avsatt tid för sitt arbete är sannolikheten hög att slutresultatet blir av god kvalitet (Henricson, 2013). Med ”av god kvalitet” menas att författarens arbete är stringent utfört och undersökningsämnet är vetenskaplig relevant, av substantiell betydelse samt sanningsenlig (Priebe & Landström, 2013). Författaren har använt
sig av två databaser: CINAHLComplet samt Nursing Allied Health Database. Valet av dessa
operatorer utgjordes av att de erbjöd ett brett spektrum av omvårdnadsvetenskap och artiklar vilka belyste sjuksköterskans profession som var relevant för detta arbete. Nackdelen med att använda sig av enbart två databaser är risken att författaren kan missa något viktigt som är relevant för arbetet. Vid insamlingen av data har författaren ej tillämpat trunkering, vilketkan ha resulterat i för få träffarsamt utelämnat viktigt material som är betydelsefullt för
litteraturöversikten (Östlundh, 2017).
Strategin vid urval av vetenskapliga artiklar har utgått från sökorden: professional burnout,
qualitative study/studies, nurses, experience, phenomenology, hermeneutics. Dels för att de
valda sökorden resulterade i flest antal träffar, se (Bilaga 1) och dels för att sökorden återfanns i artiklar som svarar mot syftet. Artiklarnas geografiska ursprung som Brasilien, Storbritannien, USA, Nya Zeeland, Australien avvek som sökområde från ursprungsplanen, vilken primärt var inriktad på Norden och Europa. Att artiklar från hela världen valdes ut i resultatdelen, var en följd av bristen på adekvat material vari sjuksköterskan beskriver utbrändhet med sina egna ord och som det gjorts forskningsstudier på inom Europa. Ett för författaren betydelsefullt motiv till valet av artiklar till resultatdelen grundades på dess kvalitativa innehåll, i vilken sjuksköterskan beskriver och berättar om sina erfarenheter av utbrändhet utifrån arbetsplatssituationer. Artiklarnas variation av undersökningsplatser och situationer, var en avsiktlig handling för att skildra fenomenet ur olika aspekter och således bidra till ökad förståelse för det undersökta området. Urvalet av artiklar behandlades utifrån
dess kvalitativa innehåll och koherens avseende sjuksköterskor med utbrändhet. Vidare vid hantering av de utvalda artiklarna togs i beaktning att dess relevans motsvarade syftet, att de var etiskt och vetenskapligt granskade samt att artiklarna innehöll vetenskapliga abstract. Styrkan i de åtta valda artiklarna till resultatdelen är att sex av dem författades inom tidsperioden 2013–2018. Fördelen med aktuell forskning inom ämnesområdet är att
författaren kan presentera de senaste rönen. Det finns forskning inom ämnet utbrändhet trots att fenomenet är relativt ungt. Det visar på att det finns engagemang och dynamik i att forska inom ämnet på grund av att det är betydande samhällsproblem. Ämnet som författaren ville undersöka valdes inte slumpmässigt, utan uppstod ur reflektion av författarens bakgrund och egna erfarenheter av ämnet, vilket hade avgörande betydelse (Priebe & Landström, 2013). En annan viktig aspekt i valet av ämne är fenomenets vanlighet idag, samt hur det återspeglas av massmedia som ett vanligt förekommande fenomen.
8.2 Resultatdiskussion
I resultatet presenteras två huvudteman inklusive underteman. Huvudtema nummer ett beskriver sjuksköterskors erfarenheter och symtom av utbrändhet utifrån situationer, där deltagarna blir medveten om att fenomenet är kopplat till arbetsstressen. Samtidigt förstår de också att problemet påverkar deras hälsa negativt. Att fenomenet kan kopplas till arbetsstress kan bekräftas av Kahn och Byosieres studie (1992) samt pionjärerna inom ämnesområdet
Maslach och Leiter (1999). Huvudtema nummertvå beskriver fenomenet utifrån hur det
interagerar med sjuksköterskans profession, där yttre faktorer har inflytande på dess
uppkomst. Här beskrivs också det mellanmänskliga planet i mötet med patienten, vilket får konsekvenser i form av dålig omvårdnad samt bemötande. Stressen som är fenomenets huvudkomponent, kan framkalla beteenden såsom isolering och osäkerhet, vilket kan förklaras utifrån känslan av att vara oviktig eller behovet av att isolera sig från omvärlden. Dennaisolering kan sedermera leda till sjukskrivning, som också kan ses i resultatet. Resultatet visar utifrån de vetenskapliga artiklarna, att sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av utbrändhet är varierande beroende på arbetssituation och arbetsplats. Resultatet visar också att faktorer som att vårda cancersjuka barn inom palliativ vård och patienter med svåra brännskador har en betydande stressutlösande faktor som resulterar i förlust av energi och känslor hos respektive sjuksköterska. Denna förlust av energi och känslor såg Freudenberger (1974) i sin forskning om utbrändhet och förstod samtidigt att den var arbetsrelaterad. Ett märkbart inslag som var återkommande i flera artiklar var brist på erfarenhet samt behov av utbildning. Denna oerfarenhet och okunskap skapade oro och osäkerhet hos deltagarna som även uppfattades av patienten, vilket denne även ifrågasatte.
Detta inslag av okunskap kan förvisso vara märkligt, med tanke på att sjuksköterskan ska säkerställa sitt yrkeskunnande genom utbildning och kompentens för att tillgodogöra patientens behov samt utföra vård på ett patientsäkert sätt. Omvårdnadsansvaret ligger på sjuksköterskan och denne ska tillämpa evidensbaserad kunskap samt vara uppdaterad om gällande lagar och förordningar (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Bristen på kunskap hur man ska handskas med svåra känslomässiga situationer blir komplicerat för sjuksköterskan att ansvara för, när nödvändig kunskap och medel för att bedöma situationen inte finns att tillgå. Av den anledningen är det relevant att uppdatera kunskap som är nödvändig för respektive unika situation, för att vidmakthålla en god kvalitet avseende sjuksköterskeprofessionen.Ett sätt att tillgodogöra sig kunskap är genom mentorskap, som är adekvat för sjuksköterskans kompetens samt möjlighet för den oerfarne att få det självförtroende som krävs för att utföra arbetsuppgifter på ett patientsäkert sätt (Fackler, Chambers, Bourbonniere, 2015). Denna resurs av kraft som mentorskapet förmedlar, såsom kunskap, erfarenhet och självförtroende, underlättar för den oerfarne att bygga relationer i patientkontakten samt känna trygghet i arbetsrollen, vilket är en förutsättningföratt förhindra stress och eventuell utbrändhet.
Tid är en aspekt som präglar resultatdelen. Vikten av tid beskrivs både explicit och implicit av deltagarna. Känslomässiga situationer som uttrycks och förmedlas måste få ta den tid som behövs för att förstås. Deltagarna i resultatdelen beskriver faktorer som närvaro och
personcentrerad omvårdnad. För att möjliggöra tillgodoseende av dessa komponenter, krävs tid för utövning om det ska resultera i god vård. Brist på tid är en betydande stressor i en sjuksköterskekontext. Tidspress är ett fenomen som är av central betydelse hur vi lever och arbetar idag. I Währborg (2009) beskrivs tidspress som ”bråttom sjukan”.Iett
sjuksköterskesammanhang kan denna betydelse illustreras i för hög arbetsbelastning, vilket resulterar i att sjuksköterskan endast utför de för professionen nödvändigaste göromålen.Att skapa relation med patienten finns inte tid för. Samtidigt ska sjuksköterskan vara
kostnadseffektiv, vilket är förenat med tid. Detta kan innebära att om en sjuksköterska arbetar under tidspress och visar symptom på utbrändhet, påverkar det patientsäkerheten negativt visar en studie (Ching-i, Feng-ju, Tin-an, 2010). Att utlova hög patientsäkerheti kombination meden kostnadseffektiv grundhållning, är i författarens mening ett kontraproduktivt sätt att bedriva sjukvård på. Detta påstående styrks också av den information som framkommit i bakgrunden i litteraturöversikten, där hög arbetsbelastning och låg sjukskötersketäthet per patient påverkar patientsäkerheten negativt samt ökar risken för utbrändhet hos
arbetsdag samt bearbeta känslointryck är viktigt, vilket är något som sjuksköterskorna också efterlyser i resultatdelen. Enligt författaren kan en sjuksköterska aldrig planera sin dag eller arbetsvecka, på grund av att arbetet inte är förutsägbart. Oväntade incidenter händer hela tiden på ett sjukhus och en sjuksköterska ska vara kapabel att omprioritera beslut, vara flexibel samt omgruppera sina anställda, ungefär som i det militära. Resultatet tolkadesutifrån den
teoretiska utgångspunkten “känslan av sammanhang” (KASAM) som är en hälsoteori skriven av Antonovsky (1991).I denna utgör tre begrepp dess centrala innebörd: hanterbarhet,
begriplighet och meningsfullhet.
Hanterbarhet i sammanhanget kan ses utifrån de resurser som den drabbade har.
Hanterbarhet i form av resurs är också en faktor som individen kan lita på och räkna med. Det kan exemplifieras i en läkare som man litar på, som kan medvetandegöra och förklara det fenomen man lider av. På så sätt skapas förutsättningar att hantera situationen, vilket resulterar istörre kontroll över problemet. Hanterbarheten kanvara låg utifrån hög
arbetsbelastning och låg erfarenhet, vilket kan leda till att patientsäkerheten kan äventyras, vilket beskrivs i patientsäkerhetslagen (SFS 2010-659). Avsaknad av tro kan leda till moralisk stress. Tron kan utgöra en kraft, som antingen kan vara svag eller stark och i det här fallet var den svag. Tiden i ett hanterbart sammanhang kan skapa mening om vi fyller den med något. Tiden är en central del i människans liv. Om sjuksköterskans arbete ses utifrån ett linjärt tidsperspektiv, där kontroll och självkänsla är en del i sammanhanget, då finns förutsättningar för optimism och tillit till det hen gör (Lilja och Hellzén, 2013). I en omvänd situation där sjuksköterskan uttrycker osäkerhet, maktlöshet och okunskap att hantera situationen kan tidslinjen te sig cirkulär. Detta kan ge uttryck i rundgång av negativa tankemönster vilket kan uppfattas som stressigt, obegripligt och ohanterbart anser författaren. Enligt Antonovsky (2005) är hälsa byggd utifrån hur höga eller låga motståndsresurser man har. I de fall där svaga motståndsresurser uttrycks i form av okunskap och maktlöshet av deltagarna, kan det vara bidragande faktorer som framkallar osäkerhet och oförmåga att utföra arbetsuppgifter. Detta kan på sikt påverka sjuksköterskans självbild negativt, vilket kan resultera i oförmåga att se sammanhang och i sin tur kan leda till utbrändhet. Sjuksköterskans profession bygger på att se patienten utifrån en helhetsbild, samt förhålla sig på etiskt sätt i ett
omvårdnadssammanhang (Dahlberg & Segesten, 2010). Omständigheter av bristande förmåga att förstå sammanhang kan resultera i att patienten inte får den omvårdnad den behöver eller inteblir bemött på ett etiskt sätt, vilket denne har rätt till enligt lag (hälso- och sjukvårdslagen, 2017). Vikten av att kunna se och bedöma sammanhang är en förutsättning i sjuksköterskans
profession för att kunna erbjuda god omvårdnad, vilket har ett kausalt samband med motivation och engagemang, som i förlängningen bidrar till meningsfullhet. Dialog är en central del i sjuksköterskans profession. En artikel i resultatdelen tog upp denna aspekt där sjuksköterskorna uttryckte bristande förståelse från arbetsgivare och organisation.
Sjuksköterskorna ansåg att detta berodde på brist på dialog samt uteblivet gehör för vad yrkeskåren värdesätter i sin profession. Studien Fackler et al (2015) visade att när
sjuksköterskor får mer inflytande och makt, samt ges möjlighet att ta egnabeslut angående sin profession, resulterar detta i större arbetsnöjdhet och bättre kvalité i omvårdnaden av
patienten. Detta skulle bidra till att stärka sjuksköterskan självförtroende samt inflytande, vilket skulle stärka sjuksköterskans auktoritet. Dialogen sett ur Antonovskys (2005)
meningsfullhet, ärbekräftelse på motivation och engagemang samt viljan och önskan om att förstå och att vara mottaglig för förändring, vilket skapar mening. Risken med att inte föra en dialog kan medföra att man tappar hängivna sjuksköterskor som utgör ankare i verksamheten, vilka också bidrar till att kvalitetssäkra omvårdnaden, vilket framgår av studien Palfi, Nemeth, Kerekes, Kallai, Betlehem (2008).
8.3 Kliniska implikationer
Denna litteraturöversikt har haft för avsikt att belysa utbrändhet utifrån sjuksköterskans egna ord. Författarens förhoppning är därmed att översikten ska utgöra ett komplement i bilden av utbrändhet, vilket bidrar till större förståelse om problemet. Författaren anser att fördelen med att beskriva ett problem utifrån egna ord, är att det ger en autentisk bild av problemet samt mer utrymme åt att beskriva fenomenet. Undersökningen kan bidra med nya insikter om fenomenet, vilka tidigare inte uppmärksammats eller förbisett. I resultatdelen framkommer faktorer såsom behov av dialog och utbildning, vilket sjuksköterskorna efterfrågar. God dialog ochadekvat evidensbaserad utbildning, är fundamentala komponenter för god
kvalitativ vård enligt sjuksköterskorna i litteraturöversikten. Tidsfaktorn är en viktig aspekt i fenomenets kontext, anser författaren. Föreställningen om att god vård kan utföras
kostnadseffektivt anser författaren vara i strid mot innebörden av vad god vård är.
Kostnadseffektivitet är förknippat med ”tid är pengar” det vill säga att utföra maximalt antal tjänster inom minimal tid. Denna ekvation är svår att förena med god kvalitet, med tanke på att sjuksköterskan ska vårda utifrån ett helhetsperspektiv där också anhöriga är en del i patientkontexten. Samtidigt som sjuksköterskan är i behov av att avsätta egen tid för att bearbeta intryck och känslor. Denna litteraturöversikt, kan på sjuksköterskans arbetsplats bidra med att lyfta sjuksköterskan tankar och önskemål samt hennes problem. Detta kan illustreras såsom avsatt tid för återkoppling och spegling på arbetstid.
8.4 Förslag till fortsatt forskning
Utifrån ämnet som författaren har valt att studera i denna litteraturöversikt har bidragit till ökad kunskap om fenomenet utbrändhet, men även insikt om att det finns ganska lite forskat inom ämnet. Två faktorer utmärker sig som signifikanta i sjuksköterskans relation till
utbrändhet; tiden och arbetsbelastningen. Tiden är en central del i fenomenets uppkomst vilket avspeglas i sjuksköterskan arbete, vilket tydligt framgår av översikten. Sjuksköterskan har ett beroendeförhållande till tiden och avser faktorer som dialog, utbildning, reflektion och mötet med patienten. Beroende på hur mycket tid som avsätts per patient, avspeglas det i
omvårdnadsresultatet. Samma sak gäller för arbetsbelastning. Ju fler patienter per sjuksköterska desto mindre avsatt tid för respektive patient vilket även detta får negativa konsekvenser för resultatet. Att närmare studera de två komponenterna tid och
arbetsbelastning som eventuella korrelationsfaktorer till utbrändhet, vilka dessutom är intimt sammanflätade, anser författaren bör vara underlag till fortsatt forskning.
9 Slutsats
Sjuksköterskan profession är ett komplext yrke, där omvårdnaden utgör det huvudsakliga ansvarsområdet. För att sjuksköterskan ska kunna utföra god omvårdnad måste hens hälsa vara i balans, vilket är en förutsättning om man är vårdgivare. Det som framkommer av sjuksköterskorna i denna översikt är behovet av att bli förstådd samt ha inflytande över sin arbetssituation. Sjuksköterskans inflytande är styrd av vilken kontroll hen har över
hanterbarhet och begriplighet, vilket skapar större förståelse och mening i sammanhanget. Sjuksköterskans arbetsnöjdhet baseras på faktorer som inflytande och kontroll över
arbetssituationen, vilket kräver tid för egen självreflektion och gehör utifrån de önskemål som sjuksköterskan efterfrågar, samt ökad tillsyn över sin egen arbetssituation. Om dessa faktorer kan beaktas, kan sjuksköterskans arbetssituation avsevärt förbättras samt utgöra ett preventivt medel mot utbrändhet, vilket i slutändan resulterar i bättre omvårdnad och patientsäkerhet i sjukvården. Tillika förväntas också av sjuksköterskan att infria rollen som mentor att lära ut adekvat evidensbaserad omvårdnadskunskap. Dessa aspekter tåls att fundera över huruvida kostnadseffektivitet (som även nämns i hälso och- sjukvårdslagen) är förenligt med god vård. Författaren anser att om vi ska få bukt med problemet utbrändhet så måste vården få kosta, vilket är den faktorn som ger god vårdkvalitet
Referensförteckning
* Artiklar som ingår resultatet.
Aiken, LH., Clarke, SP., Sloane, DM., Sochalski, J., Silber, JH. (2002). Hospital nurse staffing and patient mortality, nurse burnout, job dissatisfaction. JAMA 2002:288(16): 1987-1993. Doi 10.1001/jama.288.16.1987.
Antonowskys, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur
Ball, JE., Griffiths, P., Rafferty, AM., Lindqvist, R., Murrells, T., Tishelman, C. (2016). A cross-sectional study of ’care left undone’ on nursing shifts in hospitals. Journal of
Advanced Nursing 72(9), 2086-2097. Doi:10-1111/jan.12976
*Brito Vidal Batista,J., Serpa de Souza Batista, P., Oliviera Barros, E., Souza Rocha Lopez, F., Barbosa Periera Medeiros, G., Maria Dias Morais,J. (2013). Burnout syndrome: Understanding of nursing professionals who work in hospital context. Journal of
Nursing UFPE, Feb2013 7(2), 553-562 (9p).
http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.5205/reuol.3073-24792-1-LE.
Ching, I Teng . Feng-Ju, Hsaio., Tin-An, Chou. (2010). Nurse-perceived time pressure and patient-perceived care quality. Journal of Nursing Management. Apr2010; Vol. 18 (3), pp. 275-284. Doi: 10.1111/j.1365-2834.2010.01073.x
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser. I F, Friberg. (Red.) Dags för
uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 171-180). Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praktik. (1.utg.) Stockholm: Natur och kultur.
*Dev, V., Fernando,T.A., Lim,A.G.,Consedine, N.S. (2018). Does self-compassion mitigate the relationship between burnout and barriers to compassion? A cross-sectional quantitative study of 799 nurses. International Journal of Nursing Studies. 81 (2018) 81-88.https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.02.003.
Ersta Sköndal Bräcke högskolebibliotek, (2019). PubMed sökguide stor pdf. Hämtad
https://www.esh.se/download/18.13977bbe1686f0eb0df7d96/1551366911340/PubM ed%20s%C3%B6kguide%20liten.pdf
Fackler, CA., Chambers, AN., Bourbonniere, M. (2015). Hospital nurses lived experience of power. Journal Of Nursing Scholarship. 2015; 47:3 267-274. Doi:10/1111/jnu.12127 Florin, J. (2014). Omvårdsprocessen. I A, Ehrenberg & L, Wallin (Red.). Omvårdnadens
grunder: ansvar och utveckling. (s. 47-75). Lund: Studentlitteratur.
Försäkringskassan, (2016). Sjukfrånvarons utveckling 2016. Socialförsäkringsrapport 2016:7. Hämtad 2018-09-06 från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a2001891-5c47-4b8a-b47b-64dfbbd48555/socialforsakringsrapport_2016_07.pdf?MOD=AJPERES
Gómez-Urquiza, J L., Aneas-Lopez, A B., De la Fuente-Solana, E I., Albendin-Garcia, L., Diaz-Rodriguez, L., Canadas-De la Fuente, G A. (2016). Prevalence, Risk Factors, and Levels of Burnout Among Oncology Nurses: A Systematic Review. Oncology
Gustafsson, G. (2014). Stress, utbrändhet och utmattningsssymtom. I I. Skärsäter (Res.).
Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundläggande nivå. (s. 55-74).
Studentlitteratur: Lund
Gustafsson, G. (2009). Att bli eller inte bli utbränd – ett komplext fenomen bland
vårdpersonal på samma arbetsplatser. (Avhandling nr 1243 2009, Institutionen för
omvårdnad, Umeå universitet) Umeå: Print & Media
Henricson, M., Billhult, A. (2013). Kvalitativ design. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 129–149). Lund:
Studentlitteratur.
Kahn, RL., & Boysiere, P. (1992). Stress in organizations. In Dunnette, MD., & Hough, LM. (Eds.). (1992). Handbook of industrial and organizational psychology, Vol.3 (2nd ed.). (pp. 571- 650). xxiii, 1095pp.
Kjellström, S. (2013). Forskningsetik. I M, Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod –
från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69–90). Studentlitteratur: Lund
*Kolthoff, K L., & Hickman, S E. (2017). Compassion fatigue among nurses working with older adults. Geriatric Nursing Mar/Apr2017; 38 (2):106-109 (4p).
http//dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.gerinurse.2016.08.003.
Korczak, D., Huber., B., Kister, C. (2010). Differential diagnosis of the burnout syndrome. GMS Health Technology Assessment 2010, vol. 6, ISSN 1861-8863
*Kornhaber, R A., Wilson, A. (2011). Enduring feelings of powerlessness as a burns nurse: a descriptive phenomenological inquiry. Contemporary Nurse: A Journal for the
Australian Nursing Profession. 39 (2)
Oct2011.https://esh.idm.oclc.org/login?url=https://serach-proquest-com.esh.idm.oclc.org/docview/1022983999?=accountid=27209.
Lahana, E., Papadopoulou, K., Roumeliotou, O., Tsounis, A., Sarafis, P., Niakas, D. (2017).
Burnout among nurses working in social welfare centers for the disabled. BMC
Nursing (2017) 16:15.DOI 10.1186/s12912-017-0209-3
*Leach, F., Yeager, K. (2013). What makes a day extraordinary. Nursing Management – UK.
Apr2013; 20(1): 16-22 (7p). Medline info: PMID: NLM23705544 NLM UID:
9433248.
Lilja, L., Hellzén, O. (2013). Vårdares attityder och stigmatisering. I Skärsäter, I. (Red.) Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundläggande nivå. (s. 383-396). Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, R., Smeds Alenius, L., Runesdotter, S., Ensio, A., Jylhä, V., Kinnunen, J., Strömseng Sjetne, I., Tvedt, C., Wiberg Tjönnfjord, M., Tishelman, C. (2014). Organization of nursing care in three Nordic countries: relationships between nurses’ workload, level of involvement in direct patient, job satisfaction, and intention to leave. BMC Nursing 2014 13:27.DOI 10.1186/1472-6955-13-27.
Maslash, C., Jackson, SE., Leiter, MP. (1996). Maslash Burnout Inventory. Manual. 3rd ed.
Palo Alto, CA: Consulting Psychologist Press.
Maslash, C., & Leiter, M.P. (1999). Sanningen om utbrändhet: hur jobbet förorsakar personlig stress och vad man kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur.
McTiernan, K., & McDonalds, N. (2015). Occupational stressors, burnout and coping strategies between hospital and community psychiatric nurses in a Dublin region.
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 2015, 22, 208–218. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jpm.12170
Nilsson Kajermo, K., Johansson, E. & Wallin, L. (2014). Kunskapsbaserad Omvårdnad – från kunskap till säker och effektiv vård. I A, Ehrenberg & L,Wallin (Red.).
Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (s.297-325). Lund: Studentlitteratur Palfi, I.,Nemeth, K., Kerekes, Z., Kallai, J., Betlehem, J. (2008). The role of burnout among
Hungarian nurses. International Journal Of Nursing Practice 2008; 14, 19-25. Doi 10.1111/j. 1440-172X.2007.00662.X
*Pearson, H N (2013). You have only got one chance to get it right: Children’s cancer nurses experience of providing palliative care in the acute hospital setting. Issues in
Comprehensive Pediatric Nursing. 2013; 36 (3): 188-211, Informa Healthcare USA,
Inc.DOI: 10.3109/01460862.2013.797520.
*Peterson, J., Johnson, M., Halvorsen, B., Apmann,L., Chang, P., Kershek, S., Scherr, C.,Ogi, M., Pincon, D. (2010). What is it so stressful about caring for at dying patient? A qualitative study of nurses’ experience. International Journal of Palliative Nursing. Apr2010; 16(4): 181-187. (7p). ISSN: 1357-6321 PMID: NLM20559180
Priebe, G.,Landström,C. (2013). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 31-50). Lund:
Studentlitteratur.
Pines, A., & Aronson, E. (1988). Career burnout: Causes and cures: New York: Free Press. 257pp.
Russel, K. (2015). Perceptions of burnout, its prevention, and its effect on patient care as described by oncology nurses in the hospital setting. Oncology Nursing Forum, vol 43, No. 1, january 2016. Doi: 10.1188/16. ONF. 103-109
SFS 2010-659. Patientsäkerhetslagen . Hämtad 2018-10-09 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag . Hämtad den 2018-10-09 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
*Smythe, A., Jenkins, C., Galant-Miecznikowska, M., Bentham, P., Oyebode, J. (2017). A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes. Nurse Education Today. Mar2017; 50: 119-123,
(5p). http://dx.doi.org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.nedt.2016.12.015
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-123-18
Svenska sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2018-10-06. Tillgänglig på:
https://www.swenurse.se/Sa-tycker- vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/
World Health Organization (1993). The ICD-10 Classifaction of Mental and Behavioural
Disorders. Diagnostic criteria for research. Hämtad från
http://www.who.int/classifications/icd/en/GRNBOOK.pdf
Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och kultur.
Öresland, S., & Lutzén, K. (2009). Etiska stigar och moraliska vandringar. I Friberg, F & Öhlén, J. (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 419– 434). Lund: Studentlitteratur.
Östlund, L (2017). Informationssökning. I F, Friberg. (Red.). Dags för uppsats: vägledning
Bilaga 1. Sökmatris
Datab as Sökord Anta l träff ar Begränsnin gar Antal lästa abstra kt Antal lästa artikl arValda artiklar till resultat, se bilaga 2. CINAHL Complete Burnout AND Experience AND Nurse 173 2008 jan. –2018 sep, Peer reviewed, full text 27 1 Dev, V., Fernando,T.A., Lim,A.G.,Consedine, N.S. CINAHL Complete (MH ”Qualitative studies”) AND Burnout Professional AND Nurses 58 2008–2018, Peer reviewed, full text 21 6 1. Smythe, A.,Jenkins,C.,Galant-Miecznikowska,M.,Bentham,P., Oyebode,J 2. Pearson, HN. 3. Kolthoff, KL.,Hickman,SE. 4. Peterson,J., Johnson,M.,Halvorsen,B.,Apma nn,L., Chang,P-C., Kershek,S.,Scherr,C,.Ogi,M.,Pin con,D.
5. Brito Vidal Batista, J., Serpa de Sousza Batista, P., Oliviera Barros,E.,Souza Rocha Lopes,F.,Barbosa Pereira Medeiros,G.,Maria Diaz Morais,J. ProQuest Nursing & Allied Health Database Burnout AND nurse AND phenomenologica l 15 2008–2018, peer reviewed, full text
5 1 Kornhaber, A.R., Wilson,A.
ProQuest Nursing & Allied Health Database noft (a qualitative study) AND noft (burnout professional) AND noft (nurses) 37 2008–2018, peer reviewed, full text 14 1 Leach,F.,Yeager,Kerry. PubMed (phenomenology) OR "Hermeneutics"[ MS]) OR Experience) AND "Burnout, Professional"[MS ]) AND nurse)) AND "Qualitative Research"[MS] 21 2008–2018, peer reviewed, full text 14 1 (P.g.a. att det var den enda artikeln som var gratis)
Virginia de Oliveira Feliciano, K., Kovacs.MH.,Sarinho,SW.
