Idrott & hälsa ur ett genusperspektiv

1 Lärande och samhälle

Examensarbete i idrott och hälsa

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Idrott & hälsa ur ett genusperspektiv

Physical education out of a gender perspective

Michael Söderström & Jonathan Törnell

270 högskolepoäng

Grundlärarexamen Handledare: Torbjörn Andersson Höstterminen 2018 Examinator: Tomas Peterson

3

Förord

Som blivande pedagoger inom idrott och hälsa ville vi fördjupa oss i genus samt vilka utmaningar som vi kan ställas inför. Utifrån egna erfarenheter finner vi att normer och genus är områden som vi ständigt konfronteras med och därför har vi valt att undersöka detta ämne i skolan. Vi valde att genomföra detta arbete för att vi som blivande pedagoger skall få en bättre insikt och förståelse kring genus samt hur vi kan arbeta pedagogiskt med detta i skolan. Detta arbete är skrivet med nära samarbete av Jonathan Törnell och Michael Söderström, vi studerar både på ämneslärarprogrammet med inriktning mot grundskolan. Det har varit givande att skriva i par där goda idéer och diskussioner har växt fram under arbetets gång. Vi har arbetet utan uttalad arbetsfördelning och på så sätt varit delaktiga i alla de olika delarna. Vi vill också tacka vår handledare Torbjörn Andersson för det stöd som vi fått under arbetets gång.

5

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka genus i idrott och hälsa på högstadiet. Genom att förstå könsskillnaderna kan vi verka för en bättre genuspedagogisk undervisning. Detta har vi gjort genom en forskningsöversikt där vi har beskrivit genus i skolan samt hur pedagoger kan angripa området. Detta kompletteras med en kvantitativ undersökning i form av en enkät som elever i grundskolan mellan årskurs sju till nio har svarat på. Därtill har också en kvalitativ undersökning gjorts då två intervjuer genomförts med två idrott- och hälsa lärare för att få större och fler perspektiv i vårt arbete. Vår huvudfrågeställning som vi har arbetat fram lyder ”Hur arbetar lärare med genus i sin undervisning samt hur förhåller de sig

till traditionella könsmönster i ämnet idrott och hälsa?” och har fungerat som grund för hela

vårt examensarbete. Vi har även valt att inkludera en underfråga som lyder ” Vilka

könsskillnader upplever lärare i idrott och hälsa idag jämfört med elevernas perspektiv”. Den

empirin som vi har arbetat fram har vi analyserat och diskuterat för att arbetet ska bli så bra som möjligt. Arbetet är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär då både intervjuer och enkäter har genomförts. Undersökningen är också genomförd på endast en skola vilket gör att det inte är möjligt att generalisera resultatet så att de blir allmänt giltigt. Detta har heller inte varit något mål av oss. Vårt mål har istället varit att undersöka genus inom ämnet idrott och hälsa på en grundskola i Sverige. Vi hoppas då också att vårt arbete kan hjälpa eller ligga till grund för vidare forskning inom området. Det hade varit intressant att göra undersökningen med flera skolor på olika sociokulturella platser. Vi hoppas också att vi själva har erhållit kunskaper som vi kommer ha nytta av i yrkeslivet och som gör oss till bättre lärare. Det resultat som vi presenterar är hur genus och normbildning kan uttrycka sig samt hur pedagoger förhåller sig till genus i sin egen undervisning.

6

Abstract

The purpose of this thesis is to investigate gender in physical education at the upper secondary school. By understanding the gender differences, we can work for a better gender education. We have done this through a research overview where we have described gender in the school and how educators can attack the area. This is supplemented by a quantitative survey in the form of a questionnaire that pupils in compulsory school have answered between seven and nine. In addition, a qualitative study has been made when two interviews were conducted with two teachers in physical education to get wider and more perspectives in our work. Our main question that we have worked out reads "How do teachers work with gender in their teaching

and how do they relate to traditional gender patterns in the subject of physical education?"

And have served as the basis for our entire thesis work. We have also chosen to include a secondary question that reads: "What gender differences do teachers in sports and health

experience today compared to the students' perspective". We have carefully analyzed and

discussed the empirical work to make the thesis as good as possible. The work is of a

qualitative and quantitative nature, since both interviews and questionnaires have been carried out. The study is also carried out at only one school, which means that it is not possible to generalize the result so that they become generally valid. This has not been our goal either. Instead, our goal has been to investigate gender within the subject of physical education at a primary school in Sweden. We also hope that our work can help or form the basis for further research in the field. It would have been interesting to do the survey with several schools in different socio-cultural places. We also hope that we have gained knowledge that we will benefit from in our professional life and that make us better teachers. The result we present is how gender and norms can express themselves and how educators relate to gender in their own teaching.

8

Innehållsförteckning

Metod för tidigare forskning ... 15

Utanför skolan ... 15

Hur ser det ut i skolan? ... 17

Pedagogiskt förhållningsätt ... 18 Metod ... 22 Etiska övervägande ... 24 Resultat ... 26 Enkätundersökning ... 28 Intervjuer ... 32 Metoddiskussion ... 36

Analys & diskussion ... 38

Slutsats ... 43

10

Inledning

I Lgr 11 (Skolverket, 2011, s. 6) under värdegrunden står det ”Skolan ska aktivt och medvetet

främja elevers lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.” Detta citat påvisar då att skolans

uppdrag är att bryta dessa stereotyper och traditionella könsmönster som finns och uppmuntra eleverna att forma sina egna liv utan påtryckningar eller press utifrån. Avvikelser från normer kan visas i allt som människor gör som bygger på antagande kring vad som är normalt. Klädsel, hur vi ser ut, hur vi rör oss, intressen, boende och familj är bara några aspekter som gör att personer placeras i fack. Normbildandet sker överallt och även i skolan. Det är viktigt att vi som lärare är medvetna om detta så att vi kan arbeta kring området så att eleverna förstår att det som är avvikande inte behöver vara fel. Genom att utmana dessa normer kan vi gå mot en mer jämställd skola (Reimer och Martinsson, 2008).

Som blivande lärare anser vi att detta område är aktuellt och intressant utifrån en lärares synvinkel. Vi vill få kunskap och förstå dessa krafter så att vår egen undervisning kan bli givande för eleverna. Tanken är att detta arbete ska bli en plattform för pedagoger att utgå ifrån. Vi ser många fördelar med en ökad förståelse kring genus och att det ska kunna bidra till en undervisning som kan ge elever möjlighet till ett bättre lärande. Genus är ett område som det finns mycket forskning om men utifrån egna erfarenheter så får det inte speciellt mycket plats i undervisningen. Idrott och hälsa är ett ämne där många olika delar ska genomföras och kanske är genus svårt att arbeta med eller att lärare helt enkelt väljer att prioritera andra områden. Vi båda studerar ämneslärarutbildningen med inriktning mot idrott och hälsa, därför har vi då också valt att genomföra detta arbete med lite mer fokus kring just detta ämne. Detta är ett val som vi gjort utifrån både intresse men också på grund av den forskning som vi har ansett varit relevant. Vi ser även att detta arbete skulle kunna ligga till grund för framtida undersökningar där jämförelser mellan skolor från olika geografiska områden skulle vara intressant att göra. Vår undersökning är endast begränsad till elever och

11

lärare på en skola. Detta val gjordes utifrån praktiska skäl då framför allt tid begränsat våra möjligheter att göra en mer övergripande jämförelse.

I grundskolans kursplan för idrott och hälsa (Skolverket, 2011, s. 49) finner vi två paragrafer som kan kopplas till genus; Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Hur

individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Inom idrott och hälsa finns det vissa oskrivna regler om vad som är feminint och

maskulint. Ett exempel skulle kunna vara att pojkarna anses vara duktiga på bollsporter medan flickorna anses vara duktiga på dans och gymnastik. Dessa normer speglar sig även i dagens samhälle. Samhällsstrukturen är uppbyggd av oskrivna regler om vad som anses normalt eller avvikande. Regler som vi människor behöver anpassa oss efter för att passa in i sociala sammanhang. Om en person bryter mot dessa normer kan det anses vara avvikande och inte normalt. Skolan kan vara en plats för att utmana dessa normer och regler som finns i vårt samhälle för att skapa en bättre förståelse och acceptans för vad som anses vara

avvikande eller onormalt (Andreasson, 2006).

Genus är ett brett område vilket gör att det blir svårt att diskutera. Genus styrs också av många olika faktorer och förändras över tid vilket gör att stereotyperna är tydliga. Som lärare i idrott och hälsa finns kanske den största utmaningen i att bryta dessa stereotyper som ofrånkomligt tas med i undervisningen från olika sporter och idrotter. Idrott och hälsa skiljer sig från övriga ämnen då eleverna får komma bort från skolbänkarna och använda kroppen som redskap istället för stillasittande teoretisk undervisning. Utifrån våra undersökningar har vi börjat fundera i om idrott och hälsa är mer format för pojkar. De tar oftast mest plats, de hörs mest, de är mest engagerade och de får utlopp för sin energi på ett tydligare sätt än flickor. Dock vill vi också tillägga att flickor inte nödvändigtvis påverkas negativt av detta utan utifrån intervjuerna är betygsfördelningen inte alltid i fördel för pojkarna.

12

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka genus i idrott och hälsa på högstadiet. Genom att förstå könsskillnaderna i skolan kan vi verka för en bättre genuspedagogisk undervisning. Genus och normbildning kan uttrycka sig på olika sätt och vi vill undersöka hur pedagoger förhåller sig till genus i sin egen undervisning. Genom intervjuer med pedagoger kan vi jämföra deras tankar och idéer med vad forskningen visar. Vi vill även undersöka utifrån en enkät, elevernas syn på genus i ämnet idrott och hälsa. På så sätt får vi in både kvalitativ och kvantitativ data som vi vill jämföra med tidigare forskning. Genom att jämföra forskning med både elevers och lärares syn på genus har vi skaffat oss ett brett område där vi får in olika perspektiv. Ett arbete med enbart intervjuer av lärare var något som vi funderade kring men tanken att även få elevers syn och upplevelser kring genus i ämnet idrott och hälsa var något som vi ville undersöka. Detta ledde till ett arbete med både kvalitativ och kvantitativ metod i intervjuer av lärare och enkäter till elever.

Frågeställningar

Utifrån syftet formuleras följande huvudfrågeställning:

Hur arbetar lärare med genus i sin undervisning samt hur förhåller de sig till traditionella könsmönster i ämnet idrott och hälsa?

Utifrån huvudfrågeställningen formuleras även en underfråga:

Vilka könsskillnader upplever lärare i idrott och hälsa idag jämfört med elevernas perspektiv? Detta tog vi reda på genom enkätundersökningar med elever samt intervjuer med två lärare. Resultatet av enkäten och intervjuerna jämförs med tidigare forskning för att öka förståelsen kring genus och hur vi som framtida lärare kan tänka och förhålla oss kring detta.

13

Teoretiska perspektiv

I det vardagliga livet uppfattas genus som en självklarhet. Det vill säga att vid möten mellan människor kan vi oftast direkt se om det är en man eller en kvinna framför oss. Vi människor har under en längre tid skapat skillnader mellan könen och det har gjort att vi idag har olika förväntningar kring vad som är kvinnligt och manligt. Vi förväntar oss att män gör vissa saker och är på ett visst sätt på samma vis som vi har förväntningar på kvinnor hur de ska vara och bete sig, och därmed har de olika genus. Mellan män och kvinnor finns såklart biologiska skillnader men det vi försöker förstå är de socialt konstruerade skillnaderna. Det vi ser idag är en vardag som har formats av sociala och historiska händelseförlopp (Andreasson, 2006). Jesper Andreasson (2006) skriver att för att förstå genus måste vi förbise skillnaderna mellan könen, vad som är kvinnlig och manligt, och istället lägga fokus på relationerna mellan människor. Gränserna mellan könen upprätthålls genom myter, traditioner och vardagliga praktiker. Om vi ser genus som ett mönster för sociala relationer så kan både likheter och skillnader mellan människor träda fram. På så sätt kan vi frigöra konstruktioner kring maskulinitet och femininitet. Genus kopplas alltid ihop med aktiva handlingar i olika situationer. I och med detta så existerar inte genus utan olika handlingar som vi utför dagligen. Alltså innebär detta att beroende på hur vi är, agerar eller rör på oss sänder vi signaler till omgivningen som läses av. Dessa signaler berättar vilka vi är och vilka vi vill vara. Oavsett om vi vill det eller inte gör vi alla detta. Vi placerar människor i fack enbart genom att observera dem. På grund av att vi redan går efter regler kring hur vi ska vara och föra oss så görs detta omedvetet. Genus handlar om strukturer av olika sociala relationer och mönster men också om kroppsliga praktiker (Andreasson, 2006).

Alla är vi en del av konstruktionen av genus och normer. Viljan att passa in och ingå i olika sociala grupper gör att normer bildas genom relationer över tid. Dessa normer konstrueras genom handlingar, åsikter och mentaliteter mellan individer. På så sätt bildas ett mönster kring hur man ska vara och hur man ska föra sig. Denna process är ett sätt att ena kollektivet kring regler, normer och värderingar som gäller. Genom att se på sig själv utifrån ett

spegelperspektiv kan vi granska oss själva utifrån de regler och normer som råder. Hela tiden jämför vi oss med andra människor och bildar då en bild av hur vi vill vara och hur vi

14

ett sätt. Allt går tillbaka till att passa in och att följa de regler och normer som den dominerande gruppen har (Andreasson, 2006). Det som också påverkar är samhällets förändringar. Givetvis är det en mängd olika faktorer som påverkar normbildandet i skolan men framförallt olika samhällsprocesser som också ställer högre krav på eleverna att inte enbart få goda betyg utan att också bli aktiva medborgare (Lundgren, Säljö & Liberg 2012).

15

Tidigare forskning

Metod för tidigare forskning

Informationssökning till vetenskapliga artiklar som är peer reviewed samt övrig litteratur gjordes på Malmö Universitets bibliotekdatabas libsearch. Utifrån det område vi ville arbeta kring sökte vi på ord så som gender, physical education, education, pedagogy, teacher, norm och sport. De val vi gjorde grundar sig i att forskningen och litteraturen skulle vara skriven efter år 2000, den skulle behandla genus utifrån grundskolan. Vårt urval utgick ifrån aktuella studier i Sverige samt västvärlden. Studier som kan motivera ett aktuellt perspektiv över hur genus synliggörs i dagens skola. Utifrån våra val inom litteraturen och den kunskapsöversikt som vi hade tillgång till kunde vi färdigställa vår frågeställning samt syfte.

Utanför skolan

Traditionellt finner vi könsskillnader inom idrottspreferenser. Detta kan vara ett resultat på könsbaserade förväntningar som samhället har på individer (Jonsson, Eriksson, Källberg, 2015). Cecilia Jonsson (2015) belyser dessa könsskillnader när hon jämför gymnastik med ishockey. Hon menar på att gymnastik traditionellt har setts som en feminin idrottsutövning medan ishockey tillhör den maskulina sidan av idrottsutövandet. Detta synliggörs historiskt då det maskulina fokuset på idrotten har varit styrka medan den feminina sidan har fokuserat på estetiska inslag. Detta har förändrats med tiden och fler kvinnor har orienterat sig mot den maskulina idrottssidan. Dock har inte män orienterat sig i lika stor utsträckning mot de traditionellt feminina idrotterna. Trots detta är flickor fortfarande en minoritet inom ishockey liksom män är inom gymnastik (Jonsson, Eriksson, Källberg, 2015). Bodybuilding följer en liknande trend då Carrie Paechter (2003) menar på i sin forskning att det är en maskulin idrottsutövning. Trotts detta orienterar sig allt fler kvinnor till denna idrott idag. Dock

förväntas kvinnorna att stärka sin femininitet inom bodybuilding genom att bära make up vid tävlingar samt förstora brösten.

I dagens samhälle finner vi många oskrivna regler och normer om vad som anses normalt samt avvikande. Regler som många försöker förhålla sig till och samtidigt finns det många

16

människor som känner att de inte passar in i vad samhället anser vara ”normalt”. Mycket av det vi anser vara normalt förstärks genom att det imiteras i vår kultur. Filmer, romaner och media imiterar exempelvis den heterosexuella normen. Något som inte alla människor kan identifiera sig med (Reimer, Martinsson, 2008). Eva Reimer och Lena Martinsson (2008) menar på att om en man inte passar in i heteronormativ manlighet kan han missförstås som feminin eller homosexuell. Det vill säga att män skall bete sig på ett specifikt sätt för att upprätthålla sin ”manlighet”.

Genom historien har idrott uppfattats som en maskulin aktivitet. Detta har resulterat i att hälften av befolkningen har antingen exkluderats eller avrådas att delta i idrottsutövandet. Jay Coakley och Elizabeth Pike (2009) menar på att flickor växer upp med en uppfattning om att det är viktigare att vara attraktiv än aktiv. Coakley och Pike (2009) menar även att många kvinnor väljer att inte delta i idrottsutövandet på grund av för lågt självförtroende över sina kroppar. Idrott ses fortfarande av många kvinnor som inte feminint. Under de senare åren har dock antalet kvinnor ökat dramatiskt inom idrottsaktiviteter (Coakley & Pike, 2009). Detta anses även vara den mest dramatiska förändringen inom idrott under de två senaste

generationerna. Några av anledningarna till denna positiva förändring är nya möjligheter för kvinnor, nya lagar och politik som stärker rättigheterna för likabehandling, globala rörelser om kvinnors rättigheter, globala rörelser om hälsa och inte att förglömma ökad bevakning i media av kvinnor inom idrott (Coakley & Pike, 2009).

Trots att kvinnor än idag missgynnas vid resursfördelning inom idrottsorganisationer så är en av de största faktorerna till varför kvinnors deltagande ökat dramatiskt, nya möjligheter. Möjligheter som inte fanns under första halvan av nittonhundratalet. Skolor,

idrottsorganisationer och samhället i stort tog inte det kvinnliga deltagandet inom idrott på allvar tills andra halvan av nittonhundratalet (Coakley & Pike, 2009).

Trots att antalet kvinnliga deltagare har ökat bör vi förutspå utvecklingen med försiktighet. I många länder världen över förekommer inte jämlikhet inom idrottsverksamheter. Några anledningar till detta enligt Coakley och Pike (2009) är budgetnedskärningar, människor som inte accepterar förändring som något positivt, homofobi och rädsla för att bli kategoriserad som homosexuell. Budgetnedskärningar i sig är en av de största anledningar till att kvinnors idrottsutövande inte utvecklas lika snabbt som männens. Detta på grund av att kvinnor är mindre etablerade i föreningar och samhället, mindre administrativt stöd samt färre beundrare

17

som i sin tur resulterar i att kvinnor blir mindre inkomstinbringande än männen. Dessa anledningar är resultatet av att männens idrottsprogram i samhället har mer än hundra års utveckling bakom sig medan kvinnors etablering är relativt ny. Detta i sin tur leder till att män inom idrottsföreningar lättare får sponsorer samt åtkomst till tillgångar (Coakley & Pike, 2009).

I de alternativa idrotterna finner vi ofta en tydlig hierarki. Coakley och Pike (2009) tar upp ett exempel inom skateboardåkning. I skateparker är det pojkar som dominerar arenan medan flickorna ofta är åskådare. För att en flicka skall få respekt för sitt deltagande behöver hon först accepteras av pojkarna. Den låga deltagargruppen av flickor inom skateboardåkning skapar en automatisk hierarki där pojkarna står högst upp. För att en tjej skall bli accepterad i skateboardparken behöver hon visa att hon kan åka som en kille. Alternativ idrott identifieras med pojkars risktagande och modiga livsstil (Coakley & Pike, 2009).

Hur ser det ut i skolan?

Könsskillnader i undervisningen finns och skillnader och likheter mellan de olika könen ska vi diskutera. Dessa skillnader är inte något som vi kan förklara eller förstå utifrån biologiska och genetiska utgångspunkter. De mönster vi ser idag har mycket att göra med hur det ser ut både socialt men också kulturellt. Detta har i sin tur gjort ett avtryck inom skolan. Under 1980-talet var pojkar i framkant vad gäller betyg i ämnen i såsom matematik och

naturvetenskapliga ämnen. Efter 1980-talet har det skett en förändring där flickor idag ligger före. Detta är något som vi i Sverige inte är ensamma om utan flera länder såsom Finland, Norge, Island och Storbritannien har sett en liknande förändring (Björnsson, 2005). Vad är det då som gör att pojkar idag tenderar att prestera sämre än flickor? Det finns argument

angående klass och etnicitet som till viss del ger en tolkning till varför det ser ut som det gör. Men vi har valt att försöka fokusera extra på genusaspekten. Vi vill se vad det är för

föreställningar om vad manligt är, och hur det inverkar på pojkars utbildning. I det moderna samhället är det mycket individualiserat, där elever har ett ansvar för sitt egna lärande. De ska klara av att passa in i det nya sociala, ekonomiska och politiska systemet. Mats Björnsson (2005) tar också upp att pojkar tenderar att anstränga sig när det gäller den egna positionen och status i förhållande till de andra pojkarna istället för att koncentrera sig på sina

18

skolan. Pojkars strävan efter popularitet och maskulinitet styrs av normerna och hur vi ser på de olika könen. Maskulinitet brukar oftast förknippas med hårdhet, aggressivitet och

hierarkiska maktrelationer. Detta leder till att pojkar som är stillsamma och prioriterar skolan ofta är dem som blir mobbade eller har lägre status bland sina klasskamrater. De starka normer som ligger hos pojkarna är inte skrivna i sten utan kan brytas. Mats Björnsson (2005) tar upp att till skillnad från pojkarna har flickor brutit sig loss från ett tidigare flickideal. Till skillnad från pojkar så kan flickor prestera bra i skolan och ändå inneha en hög status. Pojknormerna som vi har idag är starka vilket gör dem svårare att förändra. Tävling, mod, konkurrens och styrka är några av de normer som anses vara maskulina. Alltså är idrotter med dessa inslag ett område där dessa normer kan flöda och ge status. Detta leder då till att om en pojke är duktig inom till exempel fotboll är det också stor chans att han har en hög status bland eleverna. Det finns också en relativt etablerad bild i skolan om att pojkar är de dominerande och tar mest plats medan flickor har blivit tillbakatryckta. Det finns också de som hävdar att lärare tilldelar pojkar denna roll och låter flickor agera hjälplärare för att upprätthålla någon form av ordning. Mats Björnsson (2005) tar också upp att elever ofta upplever att läraren behandlar pojkar och flickor olika. Att de förväntade sig att pojkar skulle vara på ett sätt och flickor på ett sätt. Idag ser vi också att det finns variationer geografiskt och inom varje ämne. Det finns såklart även pojkar som är tysta och flickor som är aktiva och gör sig hörda (Björnsson, 2005).

Pedagogiskt förhållningsätt

Teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap är två delar som lärare behöver för att skapa goda förutsättningar för en både givande och utmanande undervisning. Lärare behöver då tid till att införskaffa sig den kunskap som krävs. Erfarenhetsbaserad kunskap erhålls genom diskussion och reflektion. Genom att arbeta och diskutera kring normer och genusvetenskap kan vi också utmana dessa på ett givande och lärorikt sätt. Genusvetenskapens utgångspunkt ligger i normer och den världsbild som finns i samhället. De som då inte passar in i den vita

västerländska bilden, socialt, ekonomiskt eller kulturellt diskrimineras och utestängs. Lärare har här ett ansvar att utbilda elever till ett välkomnande och inkluderande synsätt. Genom att arbeta kring detta område kan svåra situationer uppstå där det är viktigt att allas synpunkter synliggörs. Normkritisk pedagogik handlar inte om att klara av svåra situationer utan att arbeta främjande och förebyggande för att skapa en likvärdig och inkluderande miljö för

19

lärande. Genom att lägga fokus på hur vi lär ut och hur vi vill ha vår läromiljö kan vi också få utrymme för kritiskt tänkande och olikheter. Alla lärare kommer dock någon gång att hamna i situationer när till exempel sexism eller homofobi uppstår men genom att vi lär oss av dessa situationer kan vi på ett bättre sätt kontrollera diskussionen. Lärarens arbete är att skapa möjligheter för kunskap oavsett vad eleven har med sig i sitt bagage (Lundberg & Werner 2012).

När vi förstår hur heterosexuella normer fungerar inom idrott samt samhälle kan vi titta närmare på hur pedagoger förhåller sig till dem. Generellt kopplar lärare i idrott och hälsa elevernas attityd gentemot idrott till naturliga egenskaper (Patriksson, 2011). Pojkar och flickor är som dom är. Enligt Aktuell beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (Patriksson, 2011) brukar lärare inom idrott och hälsa försöka anpassa undervisningen till kön. Det vill säga att lärarna uppmanar eleverna att passa bollen till alla, speciellt flickorna. Många gånger slipper flickor dem mest krävande övningarna och läraren försöker undvika för mycket dans på lektionerna för att inte pojkarna ska känna obehag. Göran Patriksson (2011) anser även att pojkar ofta ses som tuffa och tar för sig mer medan flickor hamnar i

bakgrunden. Pojkar tar mycket plats i undervisningen i idrott och hälsa. En del lärare anser även att det är svårt att ändra på genusmönster då lärarna jämför det med att ändra på pojkar och flickor till något dom inte är naturligt (Patriksson, 2011). Vidare finner vi forskning som styrker antagandet att lärare anpassar lektioner till kön. I Normkritisk undervisning i idrott och hälsa?: Ett queert fall (Larsson, Quennerstedt, Öhman, 2012) nämns det att lärare kan ha en benägenhet att anpassa undervisningen efter kön. Flickor och pojkars beteende i idrott är även deras egenskaper. Lärare tycker inte alltid att dessa beteende och mönster behöver utmanas då de kommer naturligt. Dock blir det problematiskt om beteende ses som något genetiskt och motverkande av detta blir svårt. Larsson (2012) tar upp ett exempel på hur undervisningen i idrott och hälsa anpassas efter genetiska förutsättningar. Vid vissa aktiviteter som kräver styrka, uthållighet och kroppskontakt blir flickor och pojkar uppdelade på grund av sina genetiska förutsättningar. Trots att vissa områden inom idrott är svårare än andra att anpassa till alla elever finns det ett gott exempel på hur en lärare bröt heteronormativa

mönster. Larsson (2012) berättar om en lektion i dans där eleverna lärde sig att dansa schottis. Under första lektionen lärde sig pojkarna de manliga stegen medan flickorna fick lära sig de kvinnliga stegen. Läraren bröt sedan detta mönster genom att ge alla elever ett nummer. Eleverna blev uppdelade i nummer ett och två. Nummer ett innebar manliga steg medan nummer två innebar kvinnliga steg. Det tidigare inlärda rörelsemönstret resulterade i att

20

dansen blev lite stel till en början men efter några omgångar hade alla elever lärt sig både de manliga samt kvinnliga stegen i schottis.

Håkan Larsson och Jane Meckbach (2012) antyder att i både grundskolan samt på gymnasiet tenderar lärare att gruppera flickor för sig och pojkar för sig. Många gånger får de båda grupperna modifierade övningar baserade på könstillhörighet. Vid vissa tillfällen blir det helt olika övningar som presenteras för de båda grupperna. En del antagande syftar på att för mycket bollspel och fysisk träning gynnar pojkarna i större grad än flickorna medan mer estetiskt präglade aktiviteter samt koordination gynnar flickorna mer (Larsson & Meckbach, 2012). Larsson och Meckbach (2012) menar på att vårt urval av innehåll samt arbetsformer inverkar på flickor och pojkars förutsättningar i ämnet. Samtidigt visar forskning tydligt på att verksamma lärare utformar sin undervisning efter sin lärarutbildning samt den samtida

läroplanen (Larsson & Meckbach 2012). Det vill säga att färdigutbildade lärare använder sig av den kunskap samt direktiv som de blivit lärda inom vid utformningen av lektioner.

Utgångspunkten inom normkritisk pedagogik är att problematisera relationerna mellan kunskap, makt och identitet. Frågan som då följer av detta är hur vi lärare ska gå tillväga och uppmuntra våra elever till att på egen hand reflektera kring sin kunskap och samhällsstruktur. Vi vill att eleverna ska se bortom föreställningarna att vissa grupper är annorlunda och avvikande medan andra är normala och följer den outtalade normen (Kalonaityté, 2014). Viktoria Kalonaityté (2014) tar upp tre punkter kring hur normkritisk pedagogik kan angripas. Första punkten är en intervention där syftet är att synliggöra vad en norm är och

konsekvenserna som följer. Vad som anses annorlunda och avvikande problematiseras också för att få en tydligare bild kring hur klassrumsklimatet är. Den andra punkten handlar om bearbetning. Här går vi igenom hur en norm skapas och följderna av normbildandet. Utifrån vad som har tagits upp under den första punkten kan vi nu bearbeta den normativitet som har uppstått. Den sista punkten tar upp lärandet och konsekvenserna kring de tidigare punkterna. Vi går här igenom vad eleverna har lärt sig och hur kunskapen tillämpas ute i samhället. Pedagogik kring normer är komplext och utmaningarna är många och givetvis finns det inte enbart en rätt väg att gå. Däremot är det viktigt att det problematiseras och behandlas i

klassrummet. Tyvärr kan vi inte på egen hand förändra normer men vi kan försöka. Normer är något som genomsyrar vår vardag och är ett sätt att förstå kollektiv identitet. På så sätt blir de tre punkterna som jag nämnde tidigare ett försök till att problematisera de beteende- och

21

tankemönster som råder just nu (Kalonaityté, 2014). Viktorija Kalonaityté (2014) tar också upp normkritiska motberättelser som ett sätt att arbeta kring normer och genus. Det handlar om att det ska finnas en parallell kunskap vid sidan om huvudkunskapen. Det vill säga om vi använder en lärobok som utgår från det vita, heteronormativa, västerländska samhället bör vi även ha en motberättelse som skildrar ämnet utifrån andra perspektiv. På så sätt utmanas läroboken och en bredare kunskap kan förmedlas till eleverna. Genom att eleverna får ta del av två olika perspektiv inom samma område kan de få en bättre förståelse. Givetvis kommer också lärare möta problem och motviljor. Ett exempel kan vara att vissa elever ser sig själva som enbart konsumenter och vill enbart sitta av tiden utan att engagera sig i området.

Ytterligare ett exempel är föreställningarna om lärarens position. Om läraren är man och av hög ålder och dessutom har en hög position inom det akademiska systemet blir motståndet mindre. Det vill säga att diskussionen tar den väg som läraren avspeglar (Kalonaityté, 2014). Mycket är skrivet om pedagogiken och om olika förhållningssätt hur vi som lärare kan

vägleda våra elever. Normer är en del av samhället och detta följer då också även eleverna in i skolan vilket ställer högre krav på vårt arbete som lärare. Med det sagt så finns det mer

anledning till att arbeta kring genus och de normer som följer. Les Stein (2014) skriver i sin forskning om lärarens roll och betydelse för elevernas utveckling. Han menar att ledarskapet hos lärare har stor påverkan på formandet av eleverna. Genom goda relationer och förståelse kan läraren nå eleverna på ett bättre sätt. Genom sitt ledarskap kan då också arbetet kring områden såsom normer och genus förbättras.

22

Metod

Enkätundersökningen genomfördes den 21e november 2018. Vi var medvetna om att det är orimligt att förvänta sig att samtliga elever på skolan skulle besvara enkäten men vi bestämde oss för att 100 svar var rimligt för vår undersökning. Vi skickade ut enkäten till 129 elever, varav 100 elever valde att deltaga i undersökningen. Vi ville undersöka elevernas syn på genus och hur de uppfattar genus i idrott och hälsa undervisningen. En enkätundersökning bygger på deltagarnas villighet att medverka i undersökning samt svara på frågorna (Patel, Davidsson 2003). Deltagarna var även informerade om att svaren till enkätundersökningen var anonyma samt att det inte gick att spåra individen från dennes svar på något sätt. Dessa enkäter ligger till grund för utformandet av intervjufrågorna.

Vi valde att använda oss av en digital lösning vid insamlandet av enkäter. Genom att använda oss av en hemsida som specialiserar sig på enkätundersökningar kunde vi samla in

information samt data från eleverna på ett snabbt och enkelt sätt. Vi använde oss av en hemsida vid namn Enalyzer.com för att både skapa samt samla in enkäter. Eleverna blev sedan tilldelade en länk till enkäten som de kunde fylla i. Med hjälp av Enalyzer.com kunde vi även sammanställa all data som vi samlat in. Sammanställningen gjordes i form av diagram där vi lättare kunde läsa av den data som var insamlad.

Vid genomförandet av intervju informerades individerna i god tid angående syftet med studien samt vem som var ansvarig för undersökningen. Vi genomförde intervjun med två stycken deltagare vid två olika tidpunkter. Samtliga deltagare arbetar på samma skola. Genom att använda oss av email bekräftade vi samt kom överens om ett lämpligt datum för intervjun. Intervjuerna genomfördes på individernas arbetsplats den 6e och 12e december 2018.

Intervjufrågorna som användes till arbetet bifogas som en bilaga. Vi valde att genomföra en standardiserad intervju med deltagarna. Intervjufrågorna var densamma samt ställdes i samma ordning hos båda deltagarna. Detta val gjordes för att lättare kunna jämföra informationen hos båda deltagarna av intervjun. Vi genomförde lågstrukturerade intervjuer där vi ger deltagarna möjlighet att utveckla sina svar (Patel, Davidsson 2003). Intervjuerna varade i ungefär 45 minuter. Intervjufrågorna arbetades fram för att säkerställa kvalitén. Vi formulerade frågor som skulle ge oss möjlighet till följdfrågor och diskussion. Valet av lärare som vi skulle intervjua baserades på erfarenhet, ämne och skola. De båda lärarna arbetar på samma

23

grundskola där enkätundersökningen genomfördes. Genom att intervjua lärare som arbetar på den skolan som vi genomförde vår undersökning på kunde vi jämföra lärarens ord med elevernas åsikter. På så sätt fick vi en bättre bild över hur skolan arbetar samt om eleverna instämmer till detta. Lärarna som intervjuades har båda olika mängder erfarenheter som lärare inom idrott och hälsa och detta var attraktivt när vi valde vilka lärare vi skulle intervjua. Lärare 1 tog examen nyligen och är en relativt ny lärare inom idrott och hälsa samt att lärare 2 har arbetat som lärare inom idrott och hälsa under ett tiotal år. Lärarna som intervjuades var en man och en kvinna. Genom skillnaden av erfarenheter samt kön kunde vi få en bild över hur situationen ser ut i skolan genom nya samt erfarna ögon.

Valet att genomföra intervjun på samma skola som enkätundersökningen genomfördes på var för att kunna jämföra elevernas åsikter med lärarens åsikter om hur skolan bemöter

genusfrågor. Det fanns även tankar om att genomföra intervjuer med lärare från andra skolor genom att ställa frågor om enkätundersökningens resultat. På så sätt hade vi kunnat få ett bredare resultat där andra aspekter kunde behandlas som till exempel om svaren hade skiljt sig utifrån lärare på olika skolor. Dock fick vi avgränsa vår undersökning till enbart en skola vilket då gjorde att vi kunde gå lite djupare kring intervjuerna och försöka få en bild hur det ser ut på den skolan.

Ulf Brinkkjaer och Marianne Høyen (2013) skriver att vid undersökningar är det viktigt att forskaren reflekterar över sin undersökningsprocess. Undersökningen måste genomföras genom noga utvalda frågor eller personer som frågas, även antalet personer som ska vara med i undersökningen. Validitet, reliabilitet är kriterier som forskning ska bygga på. Validitet handlar om säkerheten i undersökningen vid till exempel intervjuer eller frågeformuläret. Reliabilitet handlar om att undersökningen ska kunna genomföras igen med samma resultat. Detta är då något som vi har haft med under processen och som vi utgått från när det gäller enkäterna och intervjuerna. Vi kan inte med säkerhet veta att alla idrottslärare i Sverige upplever och erfar samma sak, men utifrån resultatet kan vi dra en slutsats över hur det ser ut på skolan som undersöks. Vi valde att spela in intervjuerna samt transkribera dem för att gynna reliabiliteten. Genom att spela in intervjuerna hade vi alltid tillgång till den fulla informationen som gavs i intervjuerna. Gällande validitet handlar det om att

undersökningsresultaten är relevanta och kan användas för att påverka samhället, alltså lärarprofessionen. Objektivitet vid intervjuerna är av stor betydelse för att uppnå en bra

24

validitet. Genom att studiens syfte, frågeställning och empirisk material är kopplade till varandra förstärker detta validiteten i denna studien. Genom att inte vägleda informanterna i intervjuerna kan vi förstärka reliabiliteten i undersökningen. På så sätt kan studien

genomföras igen med liknande resultat.

Olsson och Sörensson (2011) tar också upp viktig information gällande behandling av kvalitativ forskning som vi kommer använda oss av vid våra intervjuer. Det är viktigt att tänka på vilken plats som man genomför en intervju på. Detta för att den intervjuade ska känna trygghet och inte bli påverkad av yttre faktorer. Det är också viktigt att man är väl förberedd för intervjun. De som ställer frågorna ska ha ett mål med intervjun och veta vilken information man vill ha fram. Vid förberedelserna inför intervjun valde vi noggrant fram frågorna som skulle vara oss till nytta. Intervjuaren ska också ha en känsla för när man ska bryta in i samtalet och ta upp någon ny fråga. Blir den som intervjuar för ivrig kan

respondenten känna sig besvärad och inte berätta den information som man är ute efter. Under intervjun ska man hålla sig lugn och nyfiken och inte på något sätt ”tränga” den intervjuade (Olsson & Sörensen, 2011). Vi strävade hela tiden för att intervjuerna skulle vara så öppna som möjligt för att vi skulle kunna ställa följdfrågor samt skapa en givande diskussion.

Etiska övervägande

De grundläggande principerna vi arbetar efter är autonomiprincipen och godhetsprincipen det vill säga att inte skada samt rättviseprincipen. Dessa olika principer handlar om att visa respekt för inblandade personer och intressenter och att vi hela tiden ska sträva efter att göra gott och försöka förhindra skada. Vi ska också alltid arbeta på ett så rättvist och neutralt sätt så att ingen som är inblandad tar skada eller känner sig behandlad på fel sätt (Olsson, Sörensen 2011). Detta är något som vi tycker är viktigt och det är absolut något som vi hela tiden kommer att arbeta för. Även fast vi har fått ett godkännande från dem intervjuade lärarna att använda deras namn i undersökningen har vi valt att inte göra detta. Detta val gjordes för att skydda samt förhindra eventuell skada. Vi har valt att namnge lärarna som vi intervjuade till: Lärare 1 och lärare 2.

Vi har även förhållit oss till vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer.

25

syfte. Samtliga deltagare informerades om undersökningens syfte inför genomförandet av intervjuerna samt enkätundersökningen. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna har rätt att bestämma över sin egen medverkan under arbetets gång. Konfidentialitetskravet handlar om att personuppgifterna om deltagarna förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Vi har informerat deltagarna om att dem inte går att identifieras genom vårt arbete samt att inga personuppgifter om deltagarna finns med. Nyttjandekravet handlar om att de insamlade uppgifterna om enskilda personer enbart får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, u.å.). Samtliga deltagare har informerats om syftet med intervjuerna samt enkätundersökning och vad detta kommer att leda till. Deltagarna har även informerats om att de kan avbryta samt dra sig ur undersökningen om de önskar. Om någon väljer att avbryta sitt deltagande i undersökningen kommer all information samt material om deltagaren att tas bort.

26

Resultat

Vår undersökning genomfördes på en grundskola på landsbygden i Skåne. Detta genomfördes i form av enkäter. Enkäten bestod av sju frågor som var formulerade för elever i årskurs 7–9 på grundskolan. Efter att vi samlat in svaren visade resultatet att 100 elever hade deltagit i studien. Deltagandet var frivilligt samt anonymt och 29 elever valde att inte deltaga. På skolan som vi valde att genomföra enkätundersökningen går det cirka 300 elever. Vi ville ha minst 100 svar på vår enkät. Resultatet av de insamlade enkäterna är inte representativt för hela skolan men det kan ändå ge oss en inblick i hur eleverna ställer sig till genus i idrott och hälsa. Eleverna som deltog i studien går i olika klasser samt årskurser. Däremot går samtliga elever på den senare delen av grundskolan, det vill säga att samtliga elever som deltog i undersökningen går i årskurs 7–9 på grundskolan.

Studien påvisar inte om den specifika grundskolan undervisar om genus. Genom enkäterna ville vi bättre förstå elevernas relation till ämnet idrott och hälsa samt om eleverna är familjära med genus.

Vår enkätstudie består av 7 frågor som 100 elever valde att besvara. Av dessa 100 elever fullföljde 97% studien och 3% av svaren är ofullständiga.

27 Frågorna i enkäten följer:

1. Fråga: Kön

Svarsalternativ: Flicka, Pojke, Identifierar mig inte med ovanstående alternativ. 2. Fråga: Tycker du om idrott och hälsa i skolan?

Svarsalternativ: Bästa ämnet, Bra, Sådär, Inte alls

3. Fråga: Behandlas pojkar och flickor lika i idrott och hälsa? Svarsalternativ: Ja, Rätt ofta, Sällan, Aldrig

4. Fråga: Vem tror du får högst betyg i idrott och hälsa? Svarsalternativ: Pojkar, Flickor, Lika

5. Fråga: Har ni arbetat med genus i idrott och hälsa?

Svarsalternativ: Mycket, Ganska mycket, Inte särskilt mycket, Inte alls

6. Fråga: Anser du att idrott och hälsa har en variation av aktiviteter som passar ALLA? Svarsalternativ: Alltid, Rätt ofta, Bara ibland, Aldrig

7. Fråga: Får pojkar och flickor påverka undervisningen lika mycket?

28

Enkätundersökning

(1) Nedanstående diagram redovisar antalet pojkar samt flickor som deltog i enkätstudien. Av 98 deltagare, som valde att besvara den här frågan, var 48% flickor samt 51% pojkar. 1% av deltagarna identifierar sig inte med något av könen. Det är ett resultat som vi är nöjda med då antalet pojkar och flickor som deltog i studien var nästa lika många.

(2) Nedanstående diagram visar resultatet på fråga två i enkätstudien. Antalet elever som anser att idrott och hälsa i skolan är det ”Bästa ämnet” är 37,4%. 43,4% av eleverna tyckte att idrott och hälsa var ”Bra”. Utifrån det här diagrammet kan vi se att eleverna på grundskolan trivs med undervisningen i idrott och hälsa. Enbart 6,1% av eleverna tyckte inte om idrott och hälsa i skolan.

29

(3) Vid frågan om pojkar och flickor behandlas lika i idrott och hälsa svarade 42,9% av deltagarna ”Ja”. Ytterligare 41,8% av eleverna svarade ”Rätt ofta”. Med andra ord tycker 84,7% av deltagarna att behandlingen mellan flickor och pojkar är relativt lika. Dock besvarade 13,3% av deltagarna i enkätstudien att flickor och pojkar sällan behandlas lika i undervisningen.

(4) I diagrammet nedan valde vi att ställa frågan ”Vem tror du får högst betyg i idrott och hälsa?”. Med denna fråga ville vi veta hur föreställningarna om betygen ser ut bland eleverna. 48% av deltagarna svarade att dem tror att pojkar får högre betyg än flickor i idrott och hälsa. Antalet elever som trodde att flickor får högre betyg än pojkarna var enbart 12,2%. Vi valde även att inkludera ”Lika” som ett alternativ för deltagarna och 39,8% av eleverna trodde att både pojkar och flickor får lika höga betyg. Vi vill även poängtera att 52% tror inte att pojkarna får högst betyg i idrott och hälsa.

30

(5) Har ni arbetat med genus i idrott och hälsa? Vi ville undersöka om eleverna någon gång har diskuterat genus i undervisningen. Resultatet visar att eleverna ansåg att dem inte arbetat särskilt mycket med genus i undervisningen. 0% av deltagarna ansåg att dem arbetat mycket med genus och enbart 14,3% ansåg att dem arbetat ganska mycket med genus. Däremot ansåg 46,9% av eleverna att dem inte har arbetat med genus i idrott och hälsa. Detta är en hög siffra och jämför vi den med 14,3% av eleverna som ansåg att dem har arbetat ”ganska mycket” med genus i idrott och hälsa kan vi fråga oss om alla eleverna hade samma definition av genus.

(6) När vi frågade eleverna om dem anser att idrott och hälsa har en variation av aktiviteter som passar ALLA svarade 52% av deltagarna ”Rätt ofta”. 24,5% svarade ”Alltid” samt 22,4% svarade ”Bara ibland”. Enbart 1% av deltagarna svarade ”Aldrig”. Detta diagrammet kan vi jämföra med ett ovanstående diagram där eleverna fick besvara frågan: ”Behandlas pojkar och flickor lika i idrott och hälsa?”. 84,7% av eleverna ansåg att både pojkar och flickor behandlas lika, rätt ofta eller mer. I det aktuella diagrammet finner vi att 76,5% av deltagarna tycker att undervisningen i idrott och hälsa har en variation som passar alla.

31

(7) I den sista frågan på enkätstudien frågade vi eleverna: ”Får pojkar och flickor påverka undervisningen lika mycket?”. Av 94 deltagare i studien svarade 67,7% att pojkar och flickor får påverka undervisningen lika mycket. 18,8% av deltagarna svarade att pojkar får påverka undervisningen mest samt att 13,5% svarade att flickor får påverka undervisningen mest.

32

Intervjuer

Genomförandet av intervju skedde efter att enkätstudien var genomförd. Valet att genomföra enkätstudien först baseras på att informationen som inhämtats från eleverna skall vara ett hjälpmedel vid formuleringen av intervjufrågorna. Intervjun genomfördes på samma skola som enkätundersökningen. Två stycken lärare inom idrott och hälsa valde att ställa upp på en intervju. Dessa lärare undervisar även eleverna, som genomförde enkätundersökningen, i idrott och hälsa. Lärare 1 examinerades år 2013 och lärare 2 har arbetat som lärare i idrott och hälsa i över 30 år. Genom deras olika erfarenheter får vi två olika perspektiv på våra frågor i intervjun. Genom att intervjua en lärare med mer än 30 års erfarenhet har vi även möjlighet till att bättre förstå hur skolan har utvecklats över tid.

Lärare 1

Intervjun med lärare 1 skedde på dennes arbetsplats. Till intervjun hade vi förberett åtta frågor där vi strukturerat frågorna så att det inte enbart blir korta svar. Vi var ute efter längre svar där det skulle finnas tillfälle för följdfrågor och ytterligare diskussion.

På första frågan som lyder ”Enligt vår enkät trodde eleverna att pojkarna får högre betyg i idrott och hälsa än flickorna. Stämmer detta? Om inte, vad tror du denna tron bygger på?”. Resultatet visade att 48% trodde att pojkar fick högre betyg medan endast 12% trodde flickor fick högre. Däremot trodde 52% att pojkar inte får högre betyg än flickor. Lärare 1 ansåg att det skiljer sig väldigt mycket från klass till klass. Men om hen fick generalisera lite så ansåg hen att killar kanske får lite högre betyg. Lärare 1 beskriver bland annat föreningslivet som en faktor till att pojkar får högre betyg. Lärare 1 menar att de kanske har mer i sin ”ryggsäck” och att deras erfarenheter kring andra idrotter på fritiden kan ge pojkar ett försprång.

Ytterligare nämner hen även att hen tror att nyexaminerade lärare kanske har ett annat synsätt än de som arbetat längre, att de har bättre kunskap att se mönstren och problemen som

förutfattade meningar kan ha. I deras verksamhet skiljer de inte på flicka och pojke utan de ses som elever. Något som också nämns är att pojkar ofta syns och hörs mest och att de ibland kan ha en övertro på sig själva. Att deras självförtroende är högre än flickors i många

moment. Däremot betyder inte detta att deras kunskaper motsvarar deras självförtroende, det vill säga att en del pojkar har en övertro på sig själv och på sin egen förmåga.

33

Den andra frågar handlar om planeringen av undervisningen görs med genus i åtanke så att innehållet ska passa alla. Lärare 1 svarade nej på denna fråga. Hen berättade att de arbetar fram en allmän planering som de går efter och att genus inte är något som de planerar efter. Den enda uppdelningen de har är vid orientering där flickorna börjar och pojkarna får en senare starttid. Lärare 1 nämner även att det gynnar alla elever att ha undervisning tillsammans.

Vi pratade också med lärare 1 om de arbetar kring genus i undervisningen. I läroplanen (Skolverket, 2011) står det bland annat om att ”hur individens val av idrotter och andra

fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön”. Hen svarade att de inte har

något större område kopplat till genus. Hen nämner dans som ett område där stereotyper och könsroller dyker upp men att de har löst problematiken genom att använda sig av expressiv dans där det inte finns något rätt eller fel och inte styrda roller.

På frågan hur synliggörs genus i idrott och hälsa? Så svarade lärare 1 att killar ofta tar mer plats och får flest tillrättavisningar. Flickor tar ofta en mer tillbakadragen roll. Däremot menar hen att det är viktigt att inga elever glöms bort och att det är viktigt med feedback till de elever som inte är lika starka och tar lite mycket plats. Hur genus synliggörs handlar mycket enligt lärare 1 om konstellationen på klassen i fråga. Vilka individer som är drivande har stor påverkan och något som varierar beroende på vilken klass vi vill titta på. Det är alltså svårt att generalisera, det skiljer sig väldigt mycket från olika klasser berättar lärare 1.

Om elevers inflytande i undervisningen inom idrott och hälsa så berättar lärare 1 att pojkar oftast vill vara med och påverka innehållet mest. Hen berättar att pojkar ofta önskar olika aktiviteter så som spökboll och fotboll. Hen nämner dock att elevers chans att påverka undervisningen är smal och att det inte är speciellt mycket som eleverna får igenom men att det är något som hen ansåg att de kunde bli bättre på. Lärare 1 poängterar även vikten att synliggöra de elever som inte tar någon plats eller har det svårare att nå måluppfyllelsen. Hen menar att det är viktigt med feedback och att försöka höja de som är låga och nämner även att de som syns och hörs mycket ändå får sin tid och feedback i slutändan.

Sista frågan var lite annorlunda konstruerad. Vi valde att ge lärare 1 ett kort textstycke för att försöka få igång en diskussion utifrån den. Texten lyder ” Mats Björnsson (2005) tar upp att pojkar tenderar att anstränga sig om sin egen position eller status i förhållande till de andra pojkarna istället för att koncentrera sig på sina skolresultat. Han menar att kraften som läggs på den sociala positioneringen går ut över skolan. Pojkars strävan efter popularitet och

34

maskulinitet styrs av normerna och hur vi ser på de olika könen. Maskulinitet brukar oftast förknippas med hårdhet, aggressivitet och hierarkiska maktrelationer. Detta leder till att pojkar som är stillsamma och prioriterar skolan ofta är dem som blir mobbade eller har lägre status bland sina klasskamrater.” Kanske är upplägget för ämnet idrott och hälsa mer lämpat för pojkar eller så har idrott en större betydelse för status hos pojkar än hos flickor. Lärare 1 svarade att hen inte kunde se några mönster som innebar att idrott skulle vara en markör på hög status. Hen menar att det kunde vara elever med andra intressen förutom idrott som även hade hög status. Däremot så säger hen att det kan skilja sig geografiskt och mellan olika skolor men att hen inte kan se dessa mönster på sin arbetsplats.

Lärare 2

Vid intervjuns första fråga berättade vi lite om vår enkätstudie som vi genomfört på hens arbetsplats samt resultatet av denna. Enligt vår enkät trodde eleverna att pojkarna får högre betyg än flickorna i idrott och hälsa. Vi var nyfikna att veta var denna tron kommer ifrån samt om detta påståendet stämmer. Lärare 2 svarade att tron bygger på att killarna oftast tror sig vara bättre än flickorna i bollspel. Hen påpekade även att detta inte stämmer på deras skola samt att hennes magkänsla är att flickorna har högre betyg än pojkarna i idrott och hälsa på skolan. Detta beror på att det går många tjejer på skolan som utövar handboll på sin fritid samt att dessa tjejer toppar betygen i idrott och hälsa.

Vidare frågade vi lärare 2 om arbetslaget har genus i åtanke när de planerar undervisningen i idrott och hälsa. Hen svarade att de inte anpassar sin undervisning efter flickor eller pojkar. Det handlar om att alla ska bli bättre samt utvecklas.

Vidare ställde vi en fråga som var relaterad till förgående fråga. Enligt skolverket (skolverket, 2011) skall eleverna lära sig om hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Vår fråga följde: ”Hur arbetar ni med genus i undervisningen?”. Lärare 2 svarade att de tar upp frågan om genus när dom arbetar med exempelvis styrketräning. När det kommer till muskelmassa och biologiska skillnader så finner vi skillnader mellan pojkar och flickor. Hen fortsätter sin förklaring genom att ge ett exempel på att kvinnor är byggda för att amma och föda barn. Däremot skall flickorna inte känna sig underlägsna på grund av detta. Dock kan vissa moment i undervisningen kräva individanpassning för att eleven skall utvecklas på rätt sätt. Det gäller att utmana eleven men inte att sätta ribban för högt. Slutligen nämner även lärare 2 att kroppsideal är något som diskuteras mer med flickorna än med pojkarna.

35

Vidare ställde vi frågan om genus synliggörs i undervisningen. Vi valde att förtydliga frågan genom att specificera om det fanns skillnader i prestation samt deltagande hos pojkar och flickor. Lärare 2 tycker inte att det finns någon tydlig skillnad i idag. Hen fortsätter att förklara att förr i tiden var skillnaden betydligt större. Pojkarna kunde var mer överlägsna i vissa moment då många aktiviteter var resultatbaserade. Idag är idrott och hälsa mer av ett kunskapsämne och genom att vi har tagit bort resultat, från skolämnet, möts pojkar och flickor mycket mer. Idag tar flickorna lika mycket plats som pojkarna. Lärare 2 fortsätter även att förklara hur hennes undervisning ser ut idag. Hen särskiljer ingen elev och det är viktigt att se dem som en grupp. Idag får man även vara lite mer försiktig med exempelvis hur man tilltalar en elev. Ordet ”hen” är ett vanligt uttryck idag.

Vid nästkommande fråga undrade vi om eleverna har något inflytande på undervisningens upplägg. Vi valde att specificera frågan genom att fråga om vilket kön som vill påverka undervisningen mest samt om pojkar och flickor har olika preferenser vid önskningar av upplägg. Lärare 2 svarade att önskningarna varierar men att vid terminsstarten berättar hen om dem olika områden som eleverna skall få arbete med i idrott och hälsa. Därefter får eleverna möjlighet att komma med förslag och idéer på hur dem vill arbeta med dessa områden. Eleverna får även chansen att uttrycka sig individuellt om dem vill ha mer hjälp inom vissa områden. Detta i sig har visat sig effektivt då pojkarna brukar önska att dom vill ha mer hjälp med dansen medan flickorna kanske vill ha lite mer hjälp med träningsläran. Hen menar på att detta är ett sätt att ge eleverna mer inflytande i undervisningen men att ändå hålla sig inom kursplanens ramar. Hen fortsätter att berätta angående vilket kön som önskar vad i undervisningen. Högljudda killar brukar skrika efter fotboll men lärare 2 tror att detta beror på att de inte har fotboll så ofta i undervisningen. Hen säger: ”Däremot kan vi använda bollen

som ett redskap för att ”lura” eleverna till att vara mer aktiva”.

Mats Björnsson (2005) tar upp hur pojkar tenderar att anstränga sig om sin egen position eller status i förhållande till de andra pojkarna istället för att koncentrera sig på sina skolresultat. Han menar att kraften som läggs på den sociala positioneringen går ut över skolan. Pojkars strävan efter popularitet och maskulinitet styrs av normerna och hur vi ser på de olika könen. Maskulinitet brukar oftast förknippas med hårdhet, aggressivitet och hierarkiska

maktrelationer. Detta leder till att pojkar som är stillsamma och prioriterar skolan ofta är dem som blir mobbade eller har lägre status bland sina klasskamrater.

Till detta påstående svarade lärare 2 att det ligger någonting i det. Hen tror att det någonstans handlar om pojkarnas egen föreställning om hur en pojke ska lyckas. Dock tror hen inte att

36

pojkarna ser mer upp till en maskulin kille än en ”varm” kille. Det finns ett sätt att vara på men inte några förväntningar. Lärare 2 tror att det är en egen inre bild hos killarna, en osäkerhet kanske. Men genom att visa en god kamratkänsla kan detta resultera i att pojkarna försöker anpassa sig till detta. Det smittar av sig. Men däremot finner vi alltid exempel på den lilla killen som ska vara kaxig och gör upp för den maskulinitet som denne fattas i fysisk form. Men lärare 2 tror att detta börjar vända lite och att detta inte syns på deras skola. På skolan får eleverna vara vem dom vill och andra egenskaper mäts. Dock finner vi även killar som börjar styrketräna för att finna en egen identitet eller att känna sig tryggare i sig själva. Lärare 2 menar även på att det handlar om vad läraren utstrålar samt förmedlar. Förväntningar som läraren har på eleven kan förändra individens självkänsla. Det är viktigt att idrottsläraren inte kallar eleven för klen eller belönar dem vältränade eleverna. Det är viktigt att läraren påpekar vikten av att ha olika förmågor och att inte premiera en specifik förmåga. Det är viktigt som idrottslärare att samtala med eleverna om hur det ena inte är bättre än det andra. Genom att individen skapar en trygghet i att utmana sig själv kan denne utvecklas på bästa möjliga sätt.

Metoddiskussion

I detta arbete ville vi även få med ett internationellt perspektiv på samspelet mellan genus och idrott men dessvärre var den tillgängliga informationen begränsad inom detta område. Det blev svårt att hitta någon information inom genus och idrott som inte var en västerländsk bild. Dock valde vi att inkludera den internationella informationen vi fann då den avvek i viss mån ifrån hur det ser ut i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka genus i idrott och hälsa på högstadiet. Genom att förstå könsskillnaderna i skolan kan vi verka för en bättre genuspedagogisk undervisning. Genus och normbildning kan uttrycka sig på olika sätt och vi vill undersöka hur pedagoger förhåller sig till genus i sin egen undervisning. Genom intervjuer med pedagoger kan vi jämföra deras tankar och idéer med vad forskningen visar. Detta arbete innehåller även enkätundersökningar som användes som en grund vid framställning av intervjufrågor. Valet av att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod framkom vid planeringen inför arbetet då idéen om att få både elevers och lärares tankar kring området var intressant på förhand. Efter att vi fått in enkäterna och genomfört intervjuerna handlar det om att

systematisera, komprimera och bearbeta materialet för att kunna besvara de frågor vi ställt. Vad gäller den kvantitativa bearbetningen brukar man skilja mellan två typer av statistik,

37

deskriptiv och hypotesprövande statistik. Deskriptiv statistik används för att i siffror beskriva insamlat material medan hypotesprövande används för att testa statistiska hypoteser. Vårt arbete är alltså deskriptiv, att genom de svar vi fått in har vi då dragit slutsatser och visat detta genom olika diagram. När det kommer till den kvalitativa bearbetningen handlar det om att vi ville skaffa oss en djupare kunskap än den något fragmentiserande kunskapen som oftast blir fallet vid en kvantitativ undersökning. Kvalitativ undersökning och i det här fallet intervjuer har gett oss lite mer djupgående kunskap och framför allt förståelse kring hur det ser ut i skolan enligt de som intervjuas (Patel & Davidson 2011).

Utifrån lärarna som intervjuades arbetar det ytterligare en lärare i idrott och hälsa på skolan. Det hade varit intressant att få ytterligare ett perspektiv på vår undersökning men på grund av tidsbrist valde vi att enbart genomföra intervjuer med två lärare. Ytterligare en tanke var att intervjua lärare från andra skolor för att jämföra resultatet för att få ett större perspektiv. Observationer är även en metod som eventuellt hade gett oss en inblick kring genus som intervjuerna och enkäterna inte gav oss. Genom att vara på plats och observera

undervisningen hade vi fått ytterligare tillgång till information som kan försvinna vid intervjuer och enkäter. Dock var detta något som vi fick avstå från på grund av tidsbrist. Under arbetets gång blev vi även intresserade av omklädningsrummens påverkan på eleverna utifrån deras jargong och uppförande kopplat till genus. Detta hade varit intressant att arbeta vidare med då omklädningsrummen har en nära relation till undervisningen i idrott och hälsa.

38

Analys & diskussion

Utifrån vår huvudfrågeställning ”Hur arbetar lärare med genus i sin undervisning samt hur

förhåller de sig till traditionella könsmönster i ämnet idrott och hälsa?” samt vår underfråga

”Vilka könsskillnader upplever lärare i idrott och hälsa idag jämfört med elevernas

perspektiv?” har vi försökt dela upp området i olika arbetsområde. Först ville vi få en inblick

kring hur det ser ut utanför skolan. Vi ville se vilka krafter och mönster som styr normer. Hur det ser ut i samhället samt hur det speglas i skolans verksamhet. Vi går även in på teoretiska utgångspunkter kring hur vi tar oss an och förhåller oss utifrån detta arbete.

Vi har kommit fram till att den skola som vi har undersökt arbetar med genus på ett sätt där elever ses som individer och inte skiljs utifrån kön. De traditionella könsmönster uttrycks i form av att pojkar hörs och syns mest samt föredrar att arbeta med boll, dock är inte undervisningen, enligt intervjuerna, styrd utifrån dessa mönster. Enligt tidigare forskning brukar lärare anpassa undervisningen efter kön (Patriksson, 2011), detta är något som skiljer sig utifrån vår undersökning. Dock uppvisar intervjuerna liknande resultat som tidigare forskning där pojkar tar större plats i undervisningen (Patriksson, 2011). I enkäterna svarade sammanlagt 84,7% ”Ja” eller ”Rätt ofta” på frågan om pojkar och flickor behandlas lika i idrott och hälsa. 67,7% av eleverna ansåg även att både pojkar och flickor får påverka undervisningen lika mycket. Detta kan vara en indikator på att lärarna inte anpassar

undervisningen efter kön. Utifrån könsskillnader menar de intervjuade lärarna att skillnaderna i prestation varierar utifrån klass och årskurs. Det vill säga att prestationen inte är

könsrelaterad och att prestationsskillnaderna mellan pojkar och flickor varierar från klass till klass. Enligt Mats Björnsson (2005) tenderar pojkar att ha bättre betyg än flickor inom idrott och hälsa. Detta är något som lärare 1 håller med om då hen berättar att pojkar tenderar att ha högre betyg än flickor i idrott och hälsa på skolan. Dock finns det även klasser på skolan där enbart flickor hade uppnått betyget A.

Carrie Paechter (2015) menar på i sin forskning att redan i ung ålder kan vi se hur barn strävar efter att tillhöra något eller känna sig viktiga. En strävan som uppmuntras av samhället i både media samt kultur. Dagens samhälle värdesätter normalitet och de som avviker blir ofta utanför. En normalitet som vi själva har skapat och som vi hela tiden förändrar. Genom historien har vi alltid kunnat använda oss av olika kategorier för att placera oss i samhället. Vem vi är och vilka vi vill tillhöra. Vad flest människor kategoriserar sig som blir vad

39

samhället anser vara normalt. Carrie Paechter (2015) nämner även att normer skapas utifrån vad majoriteten av människor associerar sig med. En norm som sätter press på både barn och vuxna över hur de skall agera för att bli accepterade. Både flickor och pojkar tenderar att eftersträva starka roller inom de olika könen. Att vara den stora fotbollsstjärnan, polis eller superhjälte möts av prinsessor eller andra karaktärer som har en stark position. De placerar sig omedvetet i olika fack utifrån samhällets uppbyggnad. En uppbyggnad som syns i barns böcker, filmer och sagor. Den heteronormativa synen i samhället har en stark representation i både media och vår kultur (Paechter, 2015). Vidare tar Mats Björnsson (2005) upp hur pojkar tenderar att anstränga sig om sin egen position eller status i förhållande till de andra pojkarna istället för att koncentrera sig på sina skolresultat. Pojkarnas strävan efter maskulinitet och popularitet styrs av normer samt föreställningar över hur en man skall vara. Detta leder till att pojkar som är stillsamma och prioriterar skolan ofta är dem som har lägre status bland sina klasskamrater. I vår intervju med lärare 2 svarade hen att det ligger någonting i detta påståendet. Enligt hen kan det handla om pojkarnas egen föreställning om hur en pojke ska lyckas. Men när pojkarna visar en god kamratkänsla kan detta smitta av sig och bli den nya normen i skolan. Lärare 2 förklarar även att vi alltid kommer att hitta den lilla killen som ska vara kaxig för att göra upp för den maskulinitet som denna fattas i fysisk form. Däremot har läraren ett stort ansvar när det kommer till elevernas självkänsla. Det är viktigt att läraren väljer sina ord noga och inte kallar en elev för ”klen” när denne inte klarar av en specifik uppgift. Förväntningar som läraren har på eleven kan förändra individens självkänsla. Genom att läraren inte premierar en specifik förmåga kan individen skapa en trygghet i att utmana sig själv samt utvecklas på bästa möjliga sätt.

Som tidigare nämnt tog Jonsson (2015) upp ett exempel på hur heteronormativitet synliggörs i idrott. Vissa idrotter anses vara mer maskulina än feminina och vice versa. Inom ishockey har kvinnor alltid varit en minoritet och idrotten i sig har alltid setts som maskulin. När det gäller gymnastik är det helt tvärtom och männen är en minoritet. Gymnastik i sig är kategoriserat med estetik och koordination som anses vara feminina attribut (Jonsson, Eriksson, Källberg, 2015). Vad som är normalt samt avvikande i samhället och inte minst inom idrotten är barn och ungdomar väl medvetna om. Något som vi väljer att anpassa oss efter för att inte avvika från samhället. Med tiden förändras normer och samhället likaså (Paechter, 2015).

Hur det ser ut i skolan idag är på många sätt ett resultat av samhället. De normer och föreställningar som råder är något som genomströmmar de flesta verksamheter och då även skolan. Inom idrott och hälsa är dessa roller tydliga och relativt enkla att urskilja (Björnson,