Risk, tillit och vaccinering -En kvalitativ studie om unga vuxnas resonemang kring vaccinationen av Covid-19 i en svensk kontext

44 

Full text

(1)

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi

Risk, tillit och vaccinering

En kvalitativ studie om unga vuxnas resonemang kring vaccinationen

av Covid-19 i en svensk kontext

Sociologi, kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 hp

Vt 2021

Författare: Tobias Johansson & Tobias Jonsson Handledare: Monika Berg

(2)

Förord

Vi vill tacka alla som varit en del av detta arbete. Tack till de respondenter som tagit sig tiden att delta i studien. Slutligen vill vi även rikta ett tack till vår handledare Monika Berg som varit ett stort stöd och under handledningens gång inte låtit oss ta den enkla vägen. Hon uppmuntrade oss att vara kritiskt tänkande så att vi på eget bevåg kunde komma fram till hur arbetet skulle genomföras.

(3)

Örebro University

School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp

Essay, 15 hp, Spring 2021 Titel: Risk, tillit och vaccinering

Authors: Tobias Johansson & Tobias Jonsson

Abstract

The first case of Covid-19 in Sweden was confirmed at the end of January 2020. At the time of conducting this study the society has begun vaccination against the virus. Although a majority of the population seem positive towards vaccination, the question remains which factors are influencing this attitude. The aim of this study is to create an understanding of how young adults in Sweden reason about Covid-19 and the vaccination thereof. The aim of this study is answered with the following question statements, how do young adults in Sweden reason about the risk of Covid-19 and the vaccination thereof and how do young adults in Sweden reason about the vaccination formed by their natural attitude and trust towards expert systems. Previous research shows that risk and trust towards expert systems are influential factors on individuals' inclination towards vaccines, regarding child vaccines or previous influenza vaccines. Antecedent quantitative studies show differences in

vaccination attitudes between age categories and that young adults were most likely to have a negative attitude towards vaccines. This qualitative interview study, focusing on individuals in the age category of young adults, shows how risk and trust towards expert systems can influence their reasoning regarding Covid-19 and the vaccine against the virus, furthermore it shows how their natural attitudes can be affected by the pandemic. The result of this study shows that the studied young adults tend to see more risks with Covid-19 towards other people than themselves, which can be a contributing factor to the attitude towards vaccination of that age category. This study also shows that a high trust in expert systems can enable a positive reasoning regarding the vaccine and that the subjects of this study’s natural attitudes are changed by the pandemic.

Keywords: risk, trust, expert systems, the natural attitude, vaccination, covid-19, young

(4)

Sammanfattning

Det första fallet av Covid-19 bekräftades i Sverige i slutet på januari 2020. Vid studiens genomförande har samhället påbörjat vaccineringen mot viruset. Även om majoriteten av befolkningen verkar positivt inställda till vaccinet återstår frågan om vilka faktorer som påverkar detta. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur unga vuxna i Sverige resonerar kring Covid-19 viruset och vaccinationen mot det. Syftet besvaras med följande frågeställningar, hur resonerar unga vuxna i Sverige kring risker med Covid-19 viruset och vaccinationen mot det och hur formas unga vuxna i Sveriges resonemang kring vaccinering av den naturliga inställningen och deras förhållningssätt till expertsystem. Tidigare forskning visar att risk och tillit till expertsystem kan vara påverkande faktorer på individers vaccinationsbenägenhet, åtminstone när det gäller barnvaccin eller tidigare influensavaccinationer. Tidigare kvantitativ forskning har även visat på skillnader i vaccinationsbenägenhet mellan åldersgrupper, där unga vuxna var mest troliga att vara negativt inställda. Denna kvalitativa intervjustudie med individer i åldersgruppen unga vuxna visar hur risk och tillit till expertsystem kan influera deras resonemang kring Covid-19 viruset och vaccineringen mot det samt hur deras naturliga inställning kan påverkas av pandemin. Resultatet av studien visar att respondenterna tenderar att se allvarligare på risker med Covid-19 gentemot andra än sig själva, något som kan vara en bidragande faktor till den åldersgruppens inställning till vaccinering. Studien visar även att en hög tillit till

expertsystem möjliggör ett positivt resonemang kring vaccineringen och att den naturliga inställningen i pandemins samhälle är förändrad hos respondenterna.

Nyckelord: risk, tillit, expertsystem, den naturliga inställningen, vaccinering, covid-19, unga

(5)

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar... 2

1.2 Begreppsdefinitioner ... 3

1.3 Disposition ... 3

2. Tidigare forskning ... 4

2.1 Risk, tillit och expertsystem ... 4

2.2 Vaccinationsdebatten ... 6

2.3 Attityd till vaccinering ... 7

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 8

2.5 Vårt bidrag... 9

3. Teori och begrepp ... 9

3.1 Risksamhället ... 10

3.2 Tillit till expertsystem och den naturliga inställningen ... 11

3.3 Analytiskt ramverk ... 13

4. Metod ... 15

4.1 Datainsamlingsmetod ... 15

4.2 Urval ... 16

4.3 Genomförande av intervjuer... 17

4.4 Bearbetning och analys av datamaterial ... 18

4.5 Etiska hänsynstaganden... 19

4.6 Studiens tillförlitlighet... 20

5. Resultat och analys ... 21

5.1 Risk... 22

5.1.1 Risk kopplat till vaccin ... 22

5.1.2 Risk kopplat till virusets påverkan på individen ... 23

(6)

5.2.1 Unga vuxnas tillit till expertsystem ... 25

5.2.2 Finns den naturliga inställningen kvar? ... 26

5.2.3 Unga vuxnas resonemang kring vaccinering ... 28

6. Slutsatser och diskussion ... 31

6.1 Hur resonerar unga vuxna kring risker med Covid-19 viruset och vaccineringen mot det? ... 31

6.2 Hur formas unga vuxnas resonemang kring vaccinering av den naturliga inställningen och deras förhållningssätt till expertsystem? ... 32

6.3 Diskussion ... 33

6.4 Framtida studier... 34

Referenser ... 35

(7)

1

1. Inledning

Samhället befinner sig i en tid där Covid-19 styr hur individer förhåller sig till sin omvärld såväl som varandra. Vardagslivet under Covid-19 präglas av rekommendationer och

föreskrifter såsom: Umgås i mindre kretsar, undvik trängsel i handeln, tvätta händer ofta och noggrant, arbeta hemifrån om möjligt samt använd munskydd i kollektivtrafiken

(Folkhälsomyndigheten, 2021).

Det är av största vikt att samhället har en övergripande tillit till expertsystem då vardagslivet präglas av de tidigare nämnda restriktioner och föreskrifter som förmedlats av expertsystem i samhället.

En rapport presenterad på det nationella SOM-seminariet, 31 mars 2021, angående förtroendet för samhällets och pandemins aktörer 2020 visar att förtroendet för några av landets expertsystem har ökat sedan 2019. Rapporten visar att 78% av befolkningen uppgav att de har ett stort förtroende för sjukvården. Samma studie visar att 71 % av respondenterna anser att de har ett stort förtroende för folkhälsomyndighetens hantering av coronapandemin. När det gäller statens hantering av coronapandemin var det endast 49% som uppgav att de känner ett stort förtroende (SOM, 2020).

En anledning till att siffrorna ser ut som de gör i Sverige skulle kunna förklaras genom det som Löfmarck (2014) skriver om i sin doktorsavhandling. Han nämner kontextuella faktorer som till exempel den övergripande graden av individualisering i samhället, graden av

förtroende mellan medborgare och mellan medborgare och stat som bidrar till individens tillit till expertsystem.

När Löfmarck resonerar kring tillit och expertsystem refererar han till Giddens (2008) som menar att tillit till expertsystem hjälper individer att leva sina vardagsliv mer eller mindre bekymmersfritt. Expertsystemen avlastar individer genom att ta över ansvaret för att hantera framtida rädslor eller risker. Tillit till expertsystem går även att koppla till det Schütz och Luckmann (1973, s. 7) kallar livsvärlden och den naturliga inställningen. När individen befinner sig i sin bekanta livsvärld uppstår ett tillstånd som de kallar den naturliga inställningen. En analys är att pandemin resulterat i att individer förlorat möjligheten att

(8)

2 befinna sig i den naturliga inställningen. Mer troligt är dock att under Covid-19 pandemin finns den naturliga inställningen kvar, dock anpassad till det nya levnadssättet som råder.

World Health Organization (2020) beskriver flockimmunitet som ett indirekt skydd för befolkningen mot smittsamma sjukdomar och att detta sker genom vaccinering eller att en tillräckligt stor del av befolkningen redan varit drabbade av sjukdomen. Ulrich Beck (2009) beskriver risk som ett nutida ställningstagande mot, eller synliggörande av, framtida hot. Riskbegreppet blir applicerbart på vaccinering då individer konkret tar ett ställningstagande mot det framtida hotet i form av den potentiella smittan. WHO (2020) förespråkar

flockimmunitet via vaccinering men poängterar att det varierar från sjukdom till sjukdom hur stor del av befolkningen som behöver vaccineras för att nå flockimmunitet.

I september 2020 genomfördes en studie med 1000 respondenter för att undersöka

vaccinationsbenägenheten mot Covid-19 hos den svenska befolkningen. Denna studie visade att endast 59% av befolkningen var beredda att ta vaccinet (Läkemedelsvärlden, 2020). Oavsett hur hög procentsats som krävs för att nå flockimmunitet kan dessa siffror

representera ett mått på osäkerhet. Att endast 59% av befolkningen var beredda att ta vaccinet väcker frågeställningen hur individer resonerar kring risk och vaccinering.

Dagens samhälle beskrivs ibland som postmodernt. Postmodernitet är ett begrepp som enligt Lyotard (1984, s. 81) innebär att individen inte längre styrs av förutbestämda regler och att de inte blir avskräckta av en övermakt med tolkningsföreträde. När individer nu har större möjlighet att själva göra val väcks frågeställningen hur individens tillit till expertsystem i samhället påverkar resonemanget kring vaccinering.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen av hur unga vuxna resonerar kring vaccinering genom att analysera deras tillit till expertsystem i samhället. Vidare med Covid-19 i åtanke undersöks hur unga vuxna resonerar kring risker med vaccineringen samt om pandemin påverkar deras naturliga inställning.

- Hur resonerar unga vuxna i Sverige kring risker med Covid-19 viruset och vaccineringen mot det?

(9)

3 - Hur formas unga vuxna i Sveriges resonemang kring vaccinering av den naturliga

inställningen och deras förhållningssätt till expertsystem?

1.2 Begreppsdefinitioner

I denna studie kommer begreppet unga vuxna att användas och då syftar det till individer inom åldersspannet 25–34.

Abstrakta system är ett begrepp som är tätt besläktat med begreppet expertsystem och därmed definieras de likadant i de fallen där även abstrakta system nämns i denna studie.

Lekmän är ett begrepp som används i studien av Dupras & Williams-Jones (2012) för att beskriva individer utan utförliga kunskap om ett visst ämne, därför kan vi komma att benämna dessa likadant.

1.3 Disposition

Kapitel 2 presenterar tidigare forskning som är relevant för studien, den tidigare forskningen rör teman såsom risk, tillit till expertsystem samt attityder och debatter kring vaccinering. I kapitel 3 presenteras studiens teoretiska ramverk som innehåller Alfred Schütz & Thomas Luckmanns livsvärldsteori, Anthony Giddens teorier om tillit och expertsystem och Ulrich Becks teori om risk och risksamhället. I kapitel 4 presenteras den valda

datainsamlingsmetoden och tillvägagångssättet för att analysera och bearbeta det insamlade materialet. I Kapitel 5 analyseras det insamlade datamaterialet. Slutligen i kapitel 6

(10)

4

2. Tidigare forskning

Nedan redovisas tidigare forskning, i form av vetenskapliga artiklar. De teman som redovisas är risk, tillit och expertsystem, vaccinationsdebatten samt attityder till vaccinering.

Forskningen uppnår peer reviewed kriteriet.

Majoriteten av den tidigare forskningen har hittats via sökningar i följande tre databaser, Web of Science, Sociological abstracts och Primo. Primo är universitetsbibliotekets databas, Web of Science är en databas för ämnesöverskridande forskning och Sociological abstracts är en databas exklusivt för sociologisk forskning. Resterande forskning består av en

doktorsavhandling samt referenser som var återkommande i relevant tidigare forskning. Sökord som använts i studien var vaccine, anti-vax, risk, abstract systems, expert systems, hesitancy, knowledge, skeptic, och trust i olika kombinationer.

Följande söksträng är ett exempel på en av de kompletta söksträngar som användes i studien, (''Risk'') AND (Trust*) AND (Vaccin* OR ''Anti-vaccine'') AND (Hesitan*) AND

(Knowledg*) AND (skeptic*). När denna sökning genomfördes i primo hittades 538 träffar, därefter applicerades filter för peer reviewed, enbart engelska eller svenska texter och tidsspann 2011–2021, de kvarvarande träffarna var då 424. Vid sökningar i databaser som inte enbart var sociologiska applicerades ett filter för att endast visa sociologiska artiklar.

Efter sökningen granskades titlarna för att kunna utesluta studier som ej verkade sociologiska eller inte innefattade sökorden, detta gjorde det möjligt att snabbt gallra bland den mängd träffar som uppkom. Därefter lästes abstract i de kvarvarande artiklarna för att skapa en uppfattning om studiens omfattning samt minska antalet. Relevanta studier handlade om vaccination samt använde liknande sociologiska begrepp och teorier. Det sista steget var att läsa de valda studierna mer ingående.

2.1 Risk, tillit och expertsystem

I detta avsnitt presenteras studier som relaterar till de tätt sammanlänkade begreppen risk, tillit och expertsystem. Det är viktigt att förstå hur begreppen kan användas för att belysa olikheter eller problematik i verkligheten för att sedan applicera det på ny forskning.

(11)

5 I sin doktorsavhandling gjorde Erik Löfmarck (2014) en jämförande studie mellan svenska och polska välutbildade mammor, där han behandlade deras förhållningssätt till risk i vardagslivet. Avhandlingen som lyfter en rad faktorer som påverkar mödrarnas

förhållningssätt visar att det skiljer sig mellan hur mödrarna i de olika länderna hanterar risk. De kontextuella skillnaderna som påvisas i avhandlingen är exempelvis den övergripande graden av individualisering i samhället, synen på jämställdhet, familjens betydelse, den förda familjepolitiken och förtroende mellan medborgare samt mellan medborgare och stat

(Löfmarck, 2014).

Löfmarck (2014) menar vidare att individer med hög tillit till expertsystem kan lägga över ansvaret för riskhanteringen på expertsystem i samhället de lever i, detta för att leva såpass oreflekterat som möjligt i sin tillvaro. Att individer med hög tillit till expertsystem ej ägnar lika mycket tid åt riskhantering exemplifierar Löfmarck (2014) genom hur mödrarna som deltog i studien tänkte kring matandet av barnen. Löfmarck (2014) beskriver hur barnen inte bara ses som ett barn och således annorlunda gentemot övriga familjemedlemmar. Eftersom kosthållningen i familjen inte skiljer sig åt mellan familjemedlemmar behöver mödrarna inte fundera kring vilken mat som specifikt ges till barnet.

En annan studie som behandlar risk, tillit och expertsystem relaterat till influensa A H1N1, även känt som svininfluensan är en studie av (Dupras & Williams-Jones, 2012). Studien lägger stor vikt vid lekmäns tillit till expertsystem och visar att den är nyckeln till en effektiv implementering av samhälleliga hälsoinsatser (Dupras & Williams-Jones, 2012). Dupras & Williams-Jones (2012) menar att tillit är nödvändigt för tillhörighet och att det är sällsynt att sociala relationer bygger enbart på vetenskapliga fakta, därmed argumenterar de för att sociala relationer måste innefatta någon form av tillit för att vi inte ska leva i ständigt paranoida tillstånd.

Dupras & Williams-Jones (2012) diskuterar utförligt innebörden av att riskbedömning är subjektivt och att experter kan agera en sorts felkälla. Den information som lekmän får ta del av kan resultera i en orimlig riskperception som kan tvinga beslutsfattare att göra drastiska val. I studien nämns att World Health Organization, WHO, inför influensa H1N1 pandemin 2009, hade omdefinierat begreppet pandemi från att innehålla såväl frekvens som dödlighet till att enbart innehålla frekvens. Detta förnekar organisationen genom att hävda att det tidigare inte fanns någon uttalad definition i ett försök att återuppbygga tilliten (World Health Organization, 2011). Dupras & Williams-Jones (2012) menar att det är problematiskt då en

(12)

6 stor del av expertsystemets roll när det kommer till allmänhälsan, är att förmedla risker till allmänheten och se till att de förstår riskerna som förmedlas. Avslutningsvis menar de att en effektiv involvering av befolkningen samt informering till dem är nödvändigt för att

medborgarna själva ska kunna konceptualisera risken i det aktuella fallet.

En kvalitativ studie av Ward, Attwell, Meyer, Rokkas & Leask (2018) visar på att föräldrar som väljer att inte vaccinera sina barn har en lägre tillit till expertsystem än föräldrar som väljer att vaccinera sina barn. Detta innebär att föräldrarna som inte vaccinerar sina barn tar över expertsystemens ansvar för riskhantering. En konsekvens blir att de föräldrar som inte vaccinerar sina barn behöver reflektera över fler risker i vardagen än de föräldrar som vaccinerar sina barn då de sistnämnda föräldrarna överlåter ansvaret för riskhantering på de berörda expertsystemen (Ward, Attwell, Meyer, Rokkas & Leask, 2018).

2.2 Vaccinationsdebatten

I följande avsnitt redogörs för diskursen kring vaccination, med fokus på anti-vaccinations åsikter. Viktigt att tydliggöra är att informationen samt debatten kring vaccinering äger rum via traditionella expertsystem och medier men även via exempelvis sociala medier.

En studie av Kata (2009) visar att sannolikheten att finna resultat angående anti-vaccinering när de använder sig av Google för att söka information angående vaccin ser olika ut för föräldrar i USA och Kanada. Studien visar att föräldrar i USA har 24 % sannolikhet att få resultat kopplat till anti-vaccinering medan föräldrar i Kanada bara har 6% sannolikhet att få samma resultat vid liknande sökningar (Kata, 2009). Studien visar att när sökningar på en sökmotor görs med orden ”immunization eller immunisation” kommer inga resultat för hemsidor kopplade till anti-vaccinering upp, då grupper som är emot vaccinering inte tror på, eller använder sig av begrepp kopplat till immunitet eller flockimmunitet (Kata, 2009). Studien visar även att sökningar med ordet ”vaccination” ger ett resultat som till 71% innehåller träffar flaggade som anti-vaccinering (Kata, 2009). Studien menar även på att hemsidor kopplade till anti-vaccinering använder sig av olika tekniker för att tilltala läsaren. Teknikerna som användes var, spridning av desinformation, berättelser av individer som påverkats negativt av vaccin, hävda sidans legitimitet med hjälp av att erbjuda kurser inom risker med vaccinering samt att vissa sidor erbjöd hjälp från advokater specialiserade på vaccinationsskador (Kata, 2009).

(13)

7 Ward et.al, (2018) som även nämns i 2.1 menar vidare att valet att inte vaccinera sina barn kan få konsekvenser för föräldrarna när det gäller sociala relationer samt konsekvenser som medför att expertsystem såsom vården behandlar dem annorlunda än föräldrar som vaccinerar sina barn.

Ward et.al, (2018) menar att de föräldrar som deltog i studien aktivt valde att inte vaccinera sina barn utifrån perspektivet att de vill ge sina barn de bästa möjligheterna till god hälsa och inte ur en önskan att trotsa systemet. De gjorde valet utifrån vad de ansåg var bäst för sina barn baserat på den fakta de hade tillgång till.

2.3 Attityd till vaccinering

I detta avsnitt presenteras olika attityder samt potentiella bakomliggande orsaker till att dessa attityder kring vaccinering finns i samhället.

I en studie av Kata (2009) nämns anledningar till att vissa individer vägrar att vaccinera sig eller sina barn. De anledningarna är alternativa förståelser av vad som är hälsosamt,

alternativa perspektiv på det ansvar som föräldrar har och ett ifrågasättande av traditionella expertsystem. Vidare menar Kata (2009) att denna typ av diskurs exemplifierar spänningar som finns i det postmoderna samhället och bidrar till att göra anti-vaccinerings rörelsen till ett problem av signifikanta proportioner.

En ytterligare studie av Kata (2012) förklarar det paradigm som skapats i det postmoderna samhället där en omdefiniering av begreppen expertis och relativism skett, detta möjliggör att informationen på internet kan tolkas på vis som gynnar både vaccinmotståndare och

vaccinförespråkare. Kata (2012) menar att detta kan vara en av orsakerna till att framför allt vaccinmotståndare blir övertygade att den information som de tar del av är rimlig och övertygande. De anser att det är deras sätt att se på informationen och att den alternativa källan har rätt i sin argumentation.

Ytterligare en forskningsstudie gjord av Engin & Vezzoni (2020) i Italien gällande skepsis till vaccin exemplifierar attityder och orsaker till dem. Inledningsvis i studien presenteras en annan tidigare studie som genomfördes på 140 000 respondenter från 40 olika länder där resultatet indikerade att 21% av världens befolkning anser att vaccin inte är säkra i varierande grad (Gallup, 2019). Engin & Vezzoni (2020) menar då att trots att vaccin anses vara ett av

(14)

8 de största fynden gällande allmänhälsan så förekommer det i Italien samt resterande delar av västvärlden en ökning av skepsis samt ren anti-vaccinism.

Engin & Vezzoni (2020) tar hänsyn till tre olika sorters variabler i sin kvantitativa studie, demografiska variabler, attituditionella variabler och värdegrunds variabler. De demografiska variablerna var ålder och utbildningsnivå. De attituditionella variablerna var generell tillit och institutionell tillit. Generell tillit beskrivs även som social tillit och författarna menar att denna typ av tillit skapar en sorts ansvarskänsla som får individer att agera för allmänhetens bästa. Denna ansvarskänsla kan anses vara viktig i vaccinations sammanhang då denna logik är en motiverande faktor till att nå flockimmunitet, genom att individer vaccinerar sig även för andras skull. Den generella tilliten beskriver författarna som individens generella tilltro eller avsaknad av tilltro till regeringen och övriga experter, så kallade traditionella

expertsystem. De värdegrundsbaserade variablerna var religion och politisk tillhörighet.

Studiens resultat indikerade att 15% av befolkningen var emot vaccinering samt att 25% ställde sig neutrala i frågan, detta ansågs problematiskt då målet för att nå flockimmunitet är 90–95%. Vidare kom studien fram till ett signifikant resultat som visade att anti-vaccinations attityder var främst förekommande i åldrarna 25–34 och bland outbildade individer med en generell misstro till expertsystem i samhället. Åldern 25–34 faller inom medelvärdet för att skaffa barn och de drog då slutsatsen att nyblivna föräldrar kan vara skeptiska kring vad de ger sina barn. Vid utbildningsnivå drogs ingen vidare slutsats utöver att välutbildade tenderar att leva mer hälsosamt, troligtvis är de mer kritiska och således gör välgrundade val. Den generella misstron till expertsystem i samhället och specifikt till hälso- och sjukvården anser de är extra alarmerande då tilltron verkar vara på nedgång (Engin & Vezzoni, 2020).

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Den tidigare forskning som presenteras i avsnitt 2.1 om risk, tillit och expertsystem användes i denna studie för att hämta inspiration till hur de sociologiska begreppen används.

I avsnitt 2.2, vaccinationsdebatten, presenteras tidigare forskning som inte används i

analysdelen av studien. Den fyller ändå ett syfte genom att illustrera hur tidigare sociologisk forskning om vaccination kan se ut.

Avsnitt 2.3, attityd till vaccinering, innehåller två tidigare forskningsstudier som kan relateras till attityder till vaccinering. Studien av Engin & Vezzoni (2020) används som en grund för

(15)

9 det urval som gjorts och studien av Kata (2012) hjälper oss att analysera attityder hos våra respondenter.

2.5 Vårt bidrag

Tidigare forskning som vi tog del av och fann relevant för studien var främst kvantitativ forskning eller forskning som övergripande undersökte attityder till fenomenet (jfr. Engin & Vezzoni, 2020; Kata 2009; Dupras & Williams-Jones 2011). Forskningen som använts har fokus på tillit till expertsystem och risk som bidragande faktorer för huruvida samhällen väljer att vaccinera sig. Dock upplevs ej fokuset ligga på att hur enskilda individer resonerar kring vaccinering. Utöver detta är denna studie inriktad på den pågående Covid-19 pandemin samt vaccineringen av Covid-19 till skillnad från den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen har fokuserat på exempelvis barnvaccin eller H1N1 influensan. Därmed ämnar vi istället undersöka hur unga vuxna i en svensk kontext resonerar kring vaccineringen av Covid-19 samt belysa deras resonemang med sociologiska teorier angående risk (Beck, 2009), tillit till expertsystem (Giddens, 2008) och den naturliga inställningen (Schütz & Luckmann, 1973).

(16)

10

3. Teori och begrepp

För att försöka skapa en förståelse för studiens sociologiska ämne valdes Alfred Schütz och Thomas Luckmanns livsvärldsteori, Anthony Giddens teori om tillit och expertsystem och Ulrich Becks teori om risk och risksamhället. Samtliga teorier ansågs vara applicerbara på det sociologiska fenomenet men Giddens och Becks teorier upplevdes extra träffande då de var vanligt förekommande i den tidigare forskningen.

3.1 Risksamhället

Beck (2009, s. 4) beskriver risk som ett nutida synliggörande av, och ställningstagande mot framtida hot. Att riskbegreppet kan sammankopplas med vaccineringen av Covid-19 som ett ställningstagande mot framtida hot är en analys vi gör. Exempelvis potentiella bieffekter av vaccinet kontra scenarier som kan uppstå av att inte vaccinera sig.

I takt med att samhället går mot det sekulära menar Beck (2009, ibid) att individen inte längre lägger sina öden i andras händer, istället formar de sin framtid utifrån egna handlingar och beslut som kan resultera i såväl positiva som negativa effekter. Dessa handlingar och beslut ställs i direkt relation till den risk som de ämnar förebygga. Risk är en viktig aspekt för att förstå hur individen reflekterar över, och förhåller sig till olika fenomen i vardagslivet.

Beck (2009, s. 5) diskuterar att risk inte konstitueras av kunskap samtidigt som risk inte heller konstitueras av avsaknad av kunskap, risk är istället ett sätt att reflektera över det osäkra. Covid-19 vaccinets potentiella bieffekter är ännu inte säkerställda, trots detta råder det konsensus om att flockimmunitet via vaccinering är vägen ifrån pandemin. Vaccinering med flockimmunitet som mål är då ett slags ställningstagande till risk trots osäkerheten.

Risksamhället är ett begrepp Beck (2009, s. 6) myntade för att beskriva hur moderniseringen har resulterat i en ny dimension av risk. I risksamhället har kulturellt och nationellt

varierande politik en roll i hur tolkningar av händelser i samhället ser ut (Beck, 2009, ibid). Han menar även att vetenskapliga bedömningar, av vad Giddens skulle kalla expertsystem, har tagit över traditionens roll i samhället.

Beck (2009, s. 8) varnar för att risksamhället inte har förmågan att skydda individen mot de risker som finns, exempel på detta lyfts när han talar om vetenskapen. Han menar att

(17)

11 vetenskapen inte längre bidrar till att motverka risker, vetenskapen ägnar sig numer åt att synliggöra dem för den allmänna befolkningen. Individen blir inte beordrad att ta ett vaccin utan individen får information om vaccinet för att sedan fatta beslutet själv. Det är svårt att argumentera för huruvida detta är positivt eller negativt, men det kan anses stämma överens med verkligheten. Att individer själva väljer hur de ska förhålla sig till denna risk kan i praktiken å ena sidan leda till att samhället aldrig uppnår flockimmunitet och att onödiga liv förloras men å andra sidan kan det leda till att individen tackar nej till något potentiellt farligt.

3.2 Tillit till expertsystem och den naturliga inställningen

Tillit till expertsystem och den naturliga inställningen är två besläktade begrepp. I det här fallet ser vi att den naturliga inställningen står under tilliten till expertsystem och kan vara en bidragande faktor till tilliten.

Livsvärlden eller vardagslivet som Schütz och Luckmann (1973) beskriver det, är det

samhälle som individen deltar i. Där människor kan engagera och förändra sig samtidigt som det finns en objektivitet i denna livsvärld, skapad av andra individer, som begränsar våra handlingsalternativ. När individer befinner sig i sin bekanta livsvärld befinner sig individen i ett tillstånd som kallas den naturliga inställningen. Det är enbart i denna livsvärld som individen kan bli förstådd fullt ut samt förstå andra. Vardagslivet är således individens fundamentala verklighet (Schütz & Luckmann, 1973, s. 3). Den naturliga inställningen, beskrivs av Schütz och Luckmann (1973, s. 7) genom att varje handling och förståelse av vår värld baseras på en reserv av tidigare ackumulerad kunskap som kommer från våra egna erfarenheter samt erfarenheter vi fått överförda till oss av våra medmänniskor och framför allt från förebilder såsom föräldrar och lärare. Den naturliga inställningen är inte något som en individ enkelt överger utan det krävs en signifikant förändring för att individen ska börja tvivla (Schütz & Luckmann, 1973, s. 35).

Om varje handling och förståelse av vår värld baseras på en reserv av tidigare ackumulerad kunskap kan det rimligtvis antas att vaccinering kan vara en del av denna kunskap. Det upplevs som allmän kännedom att vaccin skyddar individen mot farliga sjukdomar. Bara för att ett vaccin kan medföra negativa bieffekter innebär det inte att vaccin upplevs som

negativt. Enligt Schütz & Luckmann (1973, s. 155) behöver inte kunskap som är

motsägelsefullt rubba den naturliga inställningen om kunskapen är irrelevant för varandra. Negativa bieffekter av vaccinet mot svininfluensan behöver inte påverka en individs naturliga

(18)

12 inställning gentemot vaccin, i det här fallet covid-19 vaccinet. Vaccinet mot covid-19 är nytt och därför kan det argumenteras för att individer bör se på det med skepsis. I den naturliga inställningen kan dock nya erfarenheter fortfarande vara något individen inte tvivlar på beroende på hur lika de är tidigare erfarenheter och kunskaper (Schütz & Luckmann, 1973, s. 143).

I den naturliga inställningen litar vi på att världen såsom vi känner den kommer fortsätta vara densamma. Validiteten av våra tidigare erfarenheter är essensen av tänkandet i den naturliga inställningen. I den naturliga inställningen avstår individer från att tvivla (Schütz &

Luckmann, 1973, s. 9). Vi sätter händelser i epoché, inom parentes, vilket innebär att ta händelser för givet (Schütz & Luckmann, 1973, s. 27).

Sjukvården och vaccination kan anses vara en del av vårt vardagsliv, vår livsvärld. Information i kunskapslagret kan dock förändras över tid när diskrepanser uppstått i

livsvärlden. Högre former av kunskap, så kallad ren kunskap, är något individer inte tvivlar på i den naturliga inställningen, individer kan ha en tillit till kunskap som inte är tillgänglig i deras del av livsvärlden vilket går att koppla till, tillit till expertsystem (Schütz & Luckmann, 1973, s. 316).

Giddens (2008, s. 52) skriver att tillit skapas redan när individer är barn och att denna tillit är som en vaccinering mot emotionell ångest, en skyddshinna som finns för att skydda barnet mot framtida hot och faror. Detta gör att individen med hopp och mod kan avvärja

skrämmande och hotfulla situationer som kan uppkomma senare i livet. Giddens (2008, s. 53) menar att den grundläggande tilliten fungerar som en avskärmningsmekanism i förhållande till risker och faror i individers handlingar och interaktioner. Den grundläggande tilliten finns för att vi ska kunna fortsätta med våra vardagliga aktiviteter och sätta potentiella händelser eller problem, som under vissa omständigheter skulle kunna väcka oro inom parentes. Denna tillit kan försvinna gentemot specifika expertsystem beroende på hur de kolliderar med individens liv (Giddens, 2008, s. 170).

När det kommer till tillit kopplat till de expertsystem som finns i det senmoderna samhället lyfter Giddens (2008, s. 162) fram exempel på system idag som de flesta individer i samhället känner en tillit till, nämligen försörjningen av vatten, ström eller uppvärmning. Giddens (2008, s. 161) menar att dessa expertsystem bidrar till att stabilisera individers

(19)

13 går således inte runt och funderar över om vattnet ska sluta rinna eller om värmen ska

försvinna. Däremot är det viktigt att individen manövrerar mellan information från olika expertsystem för att inte börja tvivla på saker och ting (Giddens, 2008, s. 215).

Exempel på expertsystem i form av centrala aktörer i Covid-19 pandemins nutid kan vara sjukvården, folkhälsomyndigheten eller övriga opinionsbildare som sprider information om smittan såväl som vaccinationen mot den. Dessa expertsystem ska bidra till att stabilisera individens vardagsliv.

Giddens (2008, s. 161) menar att expertsystem är något som skapar en relativ säkerhet för individer och deras vardagsliv, en säkerhet som innebär att individer lämnar över en del av kontrollen av sitt vardagsliv till expertsystemen. Giddens (2008, s. 166) menar dock att denna överlämning av kontroll innebär ett förfrämligande för självet och för individen. Att individer i det senmoderna samhället saknar en kontroll över sitt vardagliga liv som fanns i det

förmoderna samhället, där individer utvecklade olika relevanta färdigheter för att skapa en lokal kontroll bunden till den givna kontexten.

På samma sätt kan det argumenteras att individer som lever i dagens senmoderna samhälle har en tillit till sjukvården och den stundande vaccineringen av Covid-19. Giddens (2008, s. 161) skriver om individer som har en sådan tillit, en tillit som skapats sedan de var barn och som hjälpt till att “skydda” individen från kommande faror och hot, vilket expertsystemen försöker göra med vaccineringen. Men på samma vis som att vissa individer känner denna tillit till expertsystemen finns det även individer som inte gör det.

3.3 Analytiskt ramverk

Nedan kommer de analytiska ramverk som ämnas att användas i studien presenteras med koppling till studiens syfte och frågeställning. De begrepp och teorier som valts ut ligger till grund för hur studiens valda forskningsområde analyseras.

(20)

14 Figur 1. Begreppsrelationer.

Figur 1 illustrerar relationen mellan begreppen som används i denna studie. Modellen visar att dessa begrepp kan anses vara tätt besläktade och att alla överlappar och påverkar varandra. Hur relationen kommer till uttryck redovisas vidare i analyskapitlet.

I denna studie kommer begreppet risk användas för att analysera respondenternas

resonemang angående att vaccinera sig eller inte. En intressant aspekt kan vara vilken risk respondenterna främst tar hänsyn till inför valet att vaccinera sig, för att skydda andra eller för att skapa ett skydd för sig själva.

Begreppet tillit som till största del står i relation till begreppet expertsystem används i studien för att analysera hur expertsystemen påverkar individens resonemang kring Covid-19 viruset samt vaccineringen mot det. Vidare används dessa begrepp även för att analysera hur

expertsystemen påverkar valet att vaccinera sig eller inte hos respondenterna i studien.

Den naturliga inställningen är ett begrepp som är tätt besläktat med tillit till expertsystem. I studien kommer vi försöka bilda en uppfattning om huruvida det kan sägas att den naturliga inställningen inte finns under pandemins förhållanden, eller om den finns kvar i förändrat tillstånd. Den naturliga inställningen kommer som komplement till tilliten användas för att belysa hur individer resonerar kring vaccinering.

(21)

15

4. Metod

I detta kapitel presenteras hur studien är genomförd samt de val som togs under

forskningsprocessen. Kapitlet inleds med en redovisning av datainsamlingsmetoden som är en semistrukturerad intervjustudie. Efter detta redovisas det urval som gjorts, hur intervjuerna har genomförts, hur det insamlade materialet har bearbetats samt vilka etiska

hänsynstaganden som har gjorts. Studiens tillförlitlighet diskuteras löpande.

4.1 Datainsamlingsmetod

Då vi i denna studie ämnar undersöka unga vuxna i Sveriges resonemang kring risk och tillit till expertsystem kopplat till Covid-19 pandemin lämpar sig en kvalitativ metod. I

genomförandet av studien användes semistrukturerade intervjuer baserade på en

intervjuguide, (se bilaga), när respondenterna intervjuades. Anledning till att valet föll på semistrukturerade intervjuer var att den datainsamlingsmetoden gav intervjuerna en struktur samtidigt som den ger en möjlighet till flexibilitet då intervjuguiden ej behöver följas från början till slut, ordningen kunde ändras beroende på de svar som respondenterna gav. Flexibiliteten gav även en möjlighet att undersöka fenomen eller intressanta ämnen som uppkom under intervjun men som inte fanns med i intervjuguiden samt en möjlighet att ställa följdfrågor på eventuella oklarheter (Bryman, 2008, s. 415). Följdfrågor ställdes även i syfte att säkerställa att svaren tolkats korrekt vilket skapar en högre trovärdighet (Bryman, 2008, s. 354–355). En nackdel som semistrukturerade intervjuer medför är att de saknar en viss mängd struktur vilket kan leda till att materialet blir svårare att sammanställa inför analysen (Bryman, 2008, s. 244). Detta blev dock inget större problem då det i denna studie endast genomfördes sex intervjuer.

I denna studie har ett abduktivt förhållningssätt tillämpats, detta förhållningssätt lämpar sig då det finns ett teoretiskt ramverk som förklarar vad studien ämnar studera. Metoden lämpar sig även då det genomfördes flertalet enskilda intervjuer som alla kunde ge en insyn i huruvida den valda teorin passade. Detta förhållningssätt förenklade studien på så vis att teoretiskt ramverk, tidigare forskning men även forskningsfrågorna kunde revideras under studiens gång (Alvesson, M & Sköldberg K, 2008, s. 55). Det abduktiva förhållningssättet kunde således med fördel användas i denna studie.

(22)

16 Abduktiv metod är en metod för analys och insamling av data som innehåller både delar av en induktiv ansats och en deduktiv ansats, metoden ämnar söka efter underliggande mönster. Forskaren kan under studiens gång dels justera den teoretiska utgångspunkten, dels utveckla det empiriska tillämpningsområdet detta för att anpassa dessa till de mönster som

uppmärksammats (Alvesson, M & Sköldberg K, 2008, s. 55).

4.2 Urval

De respondenter som valdes ut för denna studie var unga vuxna i Sverige. Detta val togs delvis med bakgrund i en kvantitativ studie som gjordes i Italien som påvisade att motviljan till att vaccinera sig var vanligast bland individer inom den ålderskategorin (Engin &

Vezzoni, 2020). I denna studie togs valet att använda individer i en ännu mer snäv målgrupp, nämligen individer i åldrarna 25–30 som är bosatta i Sverige då de kan anses vara i ett mer liknande skede i livet än om ålderskategorin omfattade åldrarna 25–34. Det som i studien definieras som unga vuxna är individer i samma ålderskategori som oss författare, detta var en anledning till urvalet då denna närhet i ålder skapade ett extra personligt intresse. Vidare valdes unga vuxna då det ansågs förhållandevis enkelt att hitta respondenter genom olika universitetsrelaterade kanaler som vi vid studiens genomförande hade tillgång till. Vidare är studien inte ämnad att generera ett generaliserbart resultat för någon specifik population, istället syftar studien till att skapa en förståelse för den valda gruppens tankar, idéer och resonemang genom att analysera dessa med hjälp av de valda teorierna. Detta resulterar i en möjlighet att applicera samma begrepp och infallsvinkel på andra individer inom samma kategori och med liknande attityder för att förklara deras inställning, i och med detta kan en överförbarhet skapas (Bryman, 2008, s. 355). Alla de kriterier som nämnts innebär att det fungerar med ett icke-sannolikhetsurval och i det här fallet användes ett målstyrt urval (Bryman, 2008, s. 392). Eftersom studien genomförs för att skapa förståelse för något specifikt kan en minskad spridning stärka validiteten genom styrda urvalskriterier.

För att hitta respondenterna till studien valdes Facebookgruppen “dom kallar oss studenter” ut som primär källa. Tanken bakom det beslutet var att universitetsstudenter har en hög sannolikhet att befinnas sig inom den tilltänkta målgruppen (Ekonomifakta, 2020). Denna Facebookgrupp är huvudsakligen en grupp för studenter, men med cirka 25 000 medlemmar i gruppen fanns även möjligheten att individer som inte är studenter kunde nås via plattformen.

(23)

17 Detta är relevant eftersom studien inte begränsar målgruppen till studerande, utan bara unga vuxna inom den valda ålderskategorin i Sverige.

Ett medvetet val togs även att intervjua hälften kvinnor och hälften män för att minska risken att kön skulle kunna vara en påverkande faktor.

4.3 Genomförande av intervjuer

Innan intervjuerna genomfördes hölls en pilotintervju med en individ inom den valda ålderskategorin. Att en person valdes ut som tillhör rätt målgrupp var för att efterlikna de tänkta intervjuerna och således skapa en bild av hur de kunde komma att se ut. En ytterligare anledning till att en pilotintervju genomfördes var för att se ifall den skapade intervjuguiden, (se bilaga), kändes bekväm, genomförbar samt att den ställde relevanta frågor om de ämnen eller fenomen som studien ämnar undersöka. Resultatet av pilotintervjun upplevdes positivt och därför kunde intervjuguiden bevaras i sin ursprungliga form.

Samtliga intervjuer som inkluderas i studien genomfördes via datorprogrammet zoom. Detta val togs med hänsyn till den pågående Covid-19 pandemin, för att minska risken att

respondenterna skulle falla illa till följd av deras deltagande. Under intervjuerna deltog båda författarna vilket medförde att en kunde fokusera på att intervjua medan den andra kunde anteckna intressanta detaljer såsom kroppsspråk och övergripande tankar om intervjun. Att båda författarna närvarade under intervjuerna var något som respondenterna informerades om innan intervjun inleddes för de skulle kunna besluta om de var bekväma med situationen.

Innan intervjuernas början fick respondenterna kontaktuppgifter till universitetets

dataskyddsombud/personuppgiftsansvarig. Nästa steg var att informera respondenterna om studiens övergripande syfte och innehåll. Därefter startades inspelningen och respondenterna informerades om de etiska riktlinjer som togs hänsyn till, hur GDPR kraven efterlevs och vart de kan vända sig för klagomål. Slutligen innan själva intervjudelen påbörjades spelades respondenternas samtycke till såväl inspelning av intervjun som medverkan i studien in.

Intervjun inleddes med några korta bakgrundsfrågor för att inleda diskussionen. Därefter genomfördes intervjun utifrån tre huvudteman, risk, tillit till expertsystem och vaccin. Frågorna som ställdes var dels planerade utifrån intervjuguiden, dels frågor som kom

(24)

18 spontant och kändes relevanta under intervjuernas gång. Detta gäller såväl följdfrågor som helt nya frågor i de fall respondentens svar ledde intervjun i en helt ny riktning som

upplevdes intressant för studien. Ordningsföljden i intervjuguiden följdes inte till punkt och pricka utan intervjun fick naturligt fortlöpa utifrån de svar respondenten gav och de

följdfrågor som kändes relevanta.

Under intervjuerna undveks användning av värdeladdade ord för att minska förutfattade meningars påverkan på resultatet. Respondenten gavs utrymme att tänka och reflektera över frågorna utan att intervjuaren avbröt.

4.4 Bearbetning och analys av datamaterial

Efter att de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna genomförts, transkriberades dessa för vidare analys av det insamlade materialet. Relevanta teman för studien skapades redan i samband med intervjuguiden, (se bilaga). Nästa steg var att läsa de transkriberade intervjuerna ordagrant och koda svaren från respondenterna utifrån tidigare etablerade relevanta teman. Utöver att koda utifrån tidigare etablerade teman skapades även nya som kändes dels relevanta utifrån studiens teori, dels passande för respondenternas utsagor. Nya teman som kodades var, den naturliga inställningen, samhällsansvar och individualism. Steg två blev att se över koderna för att se vilka som relaterade till varandra med tanke på vilken av studiens frågeställningar som de kan hjälpa till att besvara. Det sista steget var summering, när kodning och tematisering var klar användes resultatet för att skapa en tillförlitlig analys av de teman som behandlas i studien och således uppnå konfirmeringskriteriet (Bryman, 2008, s. 355).

Den naturliga inställningen är ett abstrakt begrepp som används för bearbetning och analys av datamaterial i denna studie. Begreppet involverar individers vardagsliv, detta skapar en problematik i att med säkerhet bekräfta existensen av begreppet i en respondents utsaga. Med bakgrund i detta så ämnar vi här sammanfatta hur vi reflekterat över denna problematik för att applicera begreppet på olika citat och sedan dra slutsatser.

Att befinna sig i den naturliga inställningen innebär att förhålla sig oreflekterat till fenomen i vardagen som individen är bekant med. Det går således att argumentera för att respondenter som inte tidigare deltagit i en intervju, inte befinner sig i den naturliga inställningen när de

(25)

19 besvarar frågor och således ger svar som inte reflekterar hur de faktiskt förhåller sig till risker i vardagen. De förebyggande åtgärder som tagits mot detta är att hålla ett samtal med

respondenterna så vardagligt som möjligt innan intervjuns start för att minska risken att detta skulle förekomma. Det faktum att vi som författare befinner oss inom samma ålderskategori som respondenterna förebygger troligtvis även denna problematik då vi inte ses som

främmande eller överordnade.

Den sista svårigheten med den naturliga inställningen är frågeställningen, hur vet vi att det vi analyserar från ett citat faktiskt går att koppla till den naturliga inställningen? Vid reflektion över begreppet kom vi fram till att den naturliga inställningen kan kopplas samman med tilliten till expertsystem och att begreppen nästan överlappar varandra i vissa aspekter. Därmed anser vi oss kunna dra slutsatser om båda begreppen i många avseenden. En annan tankeställning är att den naturliga inställningen som innefattar vanor och vardagsliv kan återspeglas i det respondenterna uppger som blind tillit eller när de inte riktigt kan peka på varför de resonerar som de gör. Vår slutgiltiga bedömning är att den naturliga inställningen har varit ett applicerbart begrepp på det insamlade datamaterialet.

4.5 Etiska hänsynstaganden

Vid genomförandet av de kvalitativa intervjuerna togs hänsyn till frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet (Bryman, 2008, s. 131). Vidare togs hänsyn till fyra etiska principer, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2008, s. 131–132).

Innan intervjuerna genomfördes fick deltagarna övergripande ta del av studiens syfte, de informerades även att deltagandet är frivilligt samt att de när som helst under intervjun kan välja att avbryta sitt deltagande. Ingen respondent valde att avsluta intervjun, men hade de gjort det så hade de informerats om att det material som insamlats inte kommer användas utan deras samtycke. Detta gjordes med syftet att uppfylla både kravet för information och samtycke.

I ett försök att uppnå kofidentialitets- och nyttjandekravet meddelades respondenterna att det endast är forskarna i denna studie som kommer ta del av deras personuppgifter, inspelningar

(26)

20 samt de obehandlade transkriberingarna av de inspelade intervjuerna. För att försöka efterleva dessa krav anonymiserades respondenterna i den färdiga studien. De informerades även om att det insamlade materialet endast kommer att användas i denna studie, ingen annan. Vidare sparades materialet oåtkomligt för andra människor, dels lokalt som inspelningar på

författarnas datorer, dels som utskrifter i pappersform.

En sista etisk aspekt som togs hänsyn till i samband med studien var skada för deltagarnas del. ”Statement of ethical practice föreskriver att forskare i en undersökning ska föregripa och undvika konsekvenser för deltagarna som kan tänkas vara skadliga och att noga tänka igenom risken för att erfarenheten av att delta kan vara obehaglig.” (Bryman, 2008, s. 133). Eftersom samhället vid studiens genomförande befann sig i en pandemi togs hänsyn till

respondenternas hälsa genom att utföra intervjuerna på distans.

4.6 Studiens tillförlitlighet

För att kvalitativa studier ska betraktas som vetenskapliga vill tillförlitlighet uppnås som består av fyra kriterier. De fyra kriterierna är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt ‘’En möjlighet att styrka och konfirmera’’ (Bryman, 2008, s. 354). Studiens tillförlitlighet och förhållningssätt till dessa kriterier har diskuterats löpande i metodkapitlet.

(27)

21

5. Resultat och analys

I detta kapitel kommer analysen av den insamlade empirin att genomföras. Analysen görs på de två huvudrubrikerna risk, och vaccinering, tillit och den naturliga inställningen med tillhörande underrubriker.

Figur 2. Hierarkisk ordning av begrepp och teorier samt hur de påverkar varandra.

Figur 2 illustrerar hur de teoretiska begreppen relateras till vaccinationsbenägenheten hierarkiskt i denna studie. Det figur 1 visade var att dessa begrepp är tätt besläktade och påverkar varandra. Figur 2 ämnar exemplifiera hur detta släktskap tar sig uttryck.

De två huvudbegrepp som används för att analysera unga vuxnas resonemang kring

vaccinering är risk och tillit till expertsystem. Huruvida individer har en hög eller låg tillit till expertsystem påverkar individens inställning till vaccinationen. I denna studie är begreppet den naturliga inställningen underordnat tillit till expertsystem. När individen befinner sig i den naturliga inställningen kan det antas att hen har en tillit till expertsystem. Rimligtvis finns det även individer som inte har tillit till expertsystem som en del av deras naturliga

inställning men detta är inget som undersöks i denna studie. Tillit till expertsystem är även relaterat till begreppet risk då denna tillit ska möjliggöra att individen lägger över

riskhanteringen på expertsystem i samhället. De risker individen upplever påverkar valet att vaccinera sig, en individ skulle exempelvis kunna tycka att vaccinationen i sig är mer riskfylld än viruset. Risk går även att relatera till den naturliga inställningen då individen i den naturliga inställningen lever förhållandevis oreflekterat över fenomen som sker i det

(28)

22 vardagliga livet såsom risker. Ett ökat individuellt risktänk kan således få den naturliga inställningen ur balans.

5.1 Risk

Risker med vaccinering kan ses från olika perspektiv. Ett riskperspektiv är de konsekvenser vaccineringen kan ha på individen själv, ett annat perspektiv är de risker förknippade med att inte vaccinera sig men det finns även ett perspektiv där individerna ser på risker med vaccin enbart i förhållande till andra individer.

5.1.1 Risk kopplat till vaccin

Beck menar att i dagens samhälle ser individen inte saker som guds vilja utan att de tar eget ansvar och reflekterar över sina egna handlingar och de effekter som handlingarna kan

medföra. Detta framgick tydligt i de svar som respondenterna gav under intervjuerna. Fem av sex respondenter uppgav någon form av rädsla eller oro kopplat till Covid-19 pandemin. De såg dels risker med den pågående pandemin, dels risker kopplat till de olika vaccin som finns mot viruset. Respondent 5 och 2 svarade så här på vilka risker de ser med att inte vaccinera sig.

“Ehmm jaa, där ser jag en risk i långtids Covid framför allt. Att få biverkningar av själva Coronan då istället. På lång sikt.”

“Definitivt, bara den ahh vad ska man säga den emotionella tanken av att det eventuellt bidrar till att min mormor och morfar eller min farmor och farfar skulle bli smittade av mig.”

Att individer reflekterar över sina handlingar och vilka effekter de kan medföra är tydligt i svaren som respondenterna gav. Detta kan kopplas till de teorier om risk som Beck (2009) beskriver, att risk eller risktänk är ett synliggörande av, och ställningstagande mot, framtida hot. Beck (2009) menar även att individer sätter eventuella framtida hot i direkt relation till det som de vill förebygga och tar sedan beslut baserat på hur de resonerar i frågan.

Respondenterna exemplifierar detta då det framgår att de tar ett ställningstagande mot det framtida hotet i form av riskerna med vaccineringen för att förebygga det framtida hotet i att bli sjuk i långtids Covid-19 eller bidra till smittspridningen. Respondenterna resonerar kring

(29)

23 och beslutar om vilken risk som de vill förebygga beroende på det hot som de ser som

allvarligast.

Respondenterna i denna studie fick även svara på frågor angående risk kopplat till att vaccinera sig. På denna fråga valde fem av sex respondenter att lyfta fram effekter eller biverkningar som är kopplade till själva vaccinet. Respondent 4 och 2 svarade så här när de fick frågan om risker kopplat till att vaccinera sig.

“att jag har något bakomliggande neurologiskt problem som kommer triggas igång, en bieffekt helt enkelt som är oupptäckt.”

“Det är klart det säkert finns risker i form av biverkningar som det gör som det gör på så väldigt mycket. Men jag anser att riskerna är så mycket högre med annat som jag gör i vardagen än vad det är om jag skulle råka ut för något dåligt som skulle komma utav vaccinet… så jag känner att även om det finns potentiella risker så är det värt att ta dem.”

Ovanstående svar går även att koppla till det Beck (2009) nämner som att sätta faror i relation till det som vill förebyggas. Utifrån svaren som respondenterna gav går det att utläsa att det finns flera hot eller faror till följd av Covid-19, vilka hot eller faror som prioriteras kan variera från situation till situation och från individ till individ. Här resonerar respondenterna istället kring att hotet eller faran skulle kunna vara bieffekter av vaccinet.

Respondenterna som deltog i denna studie såg risker både med att vaccinera sig och att inte vaccinera sig. Det går att urskilja att individerna ställer riskerna i relation till det som de vill förebygga men att det som de vill förebygga är situationsanpassat. När det kommer till att vaccinera sig ställde de risken i relation till pandemin, när det kommer till att inte vaccinera sig ställdes ofta riskerna i relation till hur deras beslut kunde påverka närstående.

Det som går att utläsa av analysen är att respondenterna resonerade mer kring risker i att inte vaccinera sig även om de självklart reflekterade över potentiella bieffekter av vaccinet.

5.1.2 Risk kopplat till virusets påverkan på individen

Respondenterna såg inte bara risker med vaccineringen utan de såg även risker med viruset och dess påverkan på dem som individer. Respondenterna talade inte mycket om vilka risker de ser med viruset på individnivå men tre av sex respondenter uttryckte någon slags rädsla för

(30)

24 effekterna av Covid-19. Respondent 4 och 6 svarade följande på vilka risker som de anser kan påverka dem som individer.

“smak och lukt så det känns ju läskigt, jag är ju en njutare en livsnjutare så det känns ju läskigt.”

“Risker… Asså jag är inte så insatt och jag har inte läst så mycket om det men det är väl bara det här med, det media målar upp eller de här videosarna som kommer ut om att vissa har fått de här symptomen eller så, men samtidigt kan man ju inte blint förlita sig på sånt.”

Respondent 4 uppgav att hen kände en rädsla och en oro över vilka effekter som viruset kan få på individen. Respondent 6 var också orolig för de risker som viruset kan medföra men inte alls i lika stor utsträckning. Beck (2009) menar att risk är ett sätt att reflektera över det osäkra, något som respondenterna gör när de resonerar kring effekterna av Covid-19 på dem som individer. Respondent 4 vill inte drabbas av förändrad smak eller lukt, vilket inte nödvändigtvis skulle ske även om hen blir smittad och även då är det under förutsättningen att hen faktiskt blir sjuk i Covid-19. Respondent 6 menar att hen inte kan lita på allt hen läser, trots detta syns ett ställningstagande mot risker i individens utsagor. Respondenterna

exemplifierar det Beck (2009) menar, att risk varken konstitueras av kunskap eller avsaknad av kunskap.

Respondenternas risktänk visar att de inte i lika stor utsträckning ser risker med viruset och hur det kan påverka dem som individer, som riskerna med att vaccinera sig. Individerna har ett större risktänk när det kommer till närstående än när det kommer till dem själva. En av respondenterna såg dock få risker då denne inte känner att hen kan lita fullt ut på mediers utsagor.

Det vi kommit fram till i detta avsnitt är att de unga vuxna som deltagit i studien resonerar kring risker med Covid-19 på en individuell nivå, även om de inte uppgav någon oro för allvarligare effekter av viruset.

5.2 Vaccinering, tillit och den naturliga inställningen

I detta kapitel presenteras de två sammanlänkade begreppen den naturliga inställningen och tillit till expertsystem. Fokus läggs på att analysera hur respondenterna resonerar kring

(31)

25 vaccinering och dra slutsatser om deras tillit till expertsystem, samt naturliga inställning som ett underordnat begrepp.

I samtal med respondenterna så framgick det tydligt att de upplever samhället som förändrat. Individer beter sig på nya sätt och tar hänsyn till nya risker i sin vardag i och med den

pågående covid-19 pandemin. Tillit till expertsystem är ett begrepp eller en teori som beskrivs av Anthony Giddens (2008) som ett slags verktyg individer använder sig av för att leva ostört i sin vardag. Likt den naturliga inställningen av Schütz och Luckmann (1973) menar han att detta är något som existerar i alla individer och som stabiliserar deras vardagsliv genom att lägga över riskhantering på expertsystem i samhället.

Tillit till expertsystem kan ses som något alla individer har, däremot i olika mängd beroende på tidigare erfarenheter eller bara gentemot olika expertsystem. Frågan är om tilliten till expertsystemen såväl som den naturliga inställningen påverkas av covid-19 pandemin. Om den naturliga inställningen finns kvar, är den då förändrad? Detta är exempel på

frågeställningar som kommer att redogöras och analyseras kring i de nedanstående avsnitten.

5.2.1 Unga vuxnas tillit till expertsystem

Samtliga respondenter uttryckte en hög tillit till expertsystem i varierad form. Respondent 3 och 4 uttryckte detta då frågor ställdes om de litar på folkhälsomyndighetens information eller informationen från något av de övriga expertsystemen som relateras till hanteringen av Covid-19.

‘’[...]jag har ganska så hög tillit till hur det ser ut i Sverige och hur våra myndigheter jobbar, och just för att man behöver ha en viss expertkunskap för att kunna jobba som tjänsteman inom offentlig sektor och det tror jag att jag har hög tillit till, sen finns det ju också alltid den mänskliga faktorn men jag har bara en hög tillit till våra system’’ ’Jag har nog ett högt förtroende för sjukvården det har jag, det baserar jag nog på tidigare erfarenheter. Jag känner att jag aldrig blivit sviken av svenska sjukvården som folk har gjort och det spelar väl också in i att de gör sitt jobb och att de gör så gott de kan. Jag har nog ett ganska stort förtroende för sjukvården, det har jag.’’

(32)

26 Respondenterna uttrycker här en övergripande tilltro till expertsystem i det svenska

samhället, något som även de övriga respondenterna delade. Vid frågan om respondenterna känner tillit till sjukvården svarade samtliga respondenter positivt, däremot uttryckte tre av sex respondenter att detta kunde bero på att de personligen inte haft några tidigare problem med sjukvården.

Trots att det verkade som att respondent 1 och 3 hade en hög tillit till expertsystem inledningsvis uttryckte respondent 3 att tilliten har förändrats sedan början av pandemin. Respondenterna uppger en generell tillit till expertsystemens information men även att bristfällig information kan påverka tilliten. Respondenterna 1 och 3 svarade följande på frågan om de litar på informationen från expertsystem.

‘’Litar på informationen, ja. Men det är väldigt happlande, det är aldrig klara besked kring någonting, det är alltid såhär, nu kör vi det här i två veckor och sen kollar vi om det hänt någonting sen kör vi någonting annat i två veckor och sen hoppar vi tillbaka, så man vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till någonting.’’

[…] folkhälsomyndigheten först så låg det ganska högt för mig, men det har dalat mycket med tiden skulle jag säga men fortfarande högre än regeringen. För det känns som att de har mer koll inom ett specifikt område och det är

Citatet av respondent 1 exemplifierar det Dupras & Williams-Jones (2012) menar, att tilltron till ett specifikt expertsystem kan minska något hos individen på grund av oklara besked. Respondenten ser alltså vikten av konkreta besked för att behålla lugnet, även om detta självklart är svårt i ett så pass nytt klimat som samhället under Covid-19 pandemin kan anses vara.

Resultatet av detta avsnitt är att individerna som deltagit i studien har en hög tillit till expertsystem men att bristfällig information kan påverka tilliten negativt.

5.2.2 Finns den naturliga inställningen kvar?

Samtliga respondenter beskrev under intervjuerna att deras förhållningssätt till risker i vardagen har förändrats i och med covid-19 pandemin, detta är något som kan relateras till den naturliga inställningen oavsett om den är förändrad eller försvunnen.

(33)

27 Respondent 1 beskriver skillnaden mellan samhället innan pandemin och samhället som det ser ut idag, när hen besvarar en fråga kring vilka faktorer som kan vara bidragande till att individer tar vaccinet mot covid-19:

‘’Jo, att de tar det är väl att kunna få närmare, komma närmare ett vanligt liv igen, att liksom leva och inte bara överleva.’’

Respondenten beskriver samhället under covid-19 pandemin som avvikande. I den naturliga inställningen och dess oreflekterade förhållningssätt till risker i vardagen kan det tolkas som att individen inte normalt fokuserar på att överleva. Individer i den naturliga inställningen minimerar sitt risktänk och placerar faror inom epoché för att inte ständigt tvivla på sin omgivning. Detta görs delvis genom att lägga över riskhanteringen på expertsystem i samhället.

Om individer i samhället präglat av covid-19 har ett fokus på att överleva genom att exempelvis följa restriktioner förhåller de sig inte oreflekterat och ett argument för att individen kastas ur den naturliga inställningen i ett sådant samhällstillstånd uppstår.

Intervjuerna gav dock insikter om att det inte behöver vara så att den naturliga inställningen inte kan finnas i ett så pass förändrat samhälle. Den naturliga inställningen kan tolkas som kvarvarande dock förändrad. Respondent 2 uttrycker vikten av att inte tvivla på sjukvården, något som kan analyseras som att den naturliga inställningens sätt att förhålla sig oreflekterat lever kvar, åtminstone i någon form:

‘’Jag måste ha det känns det som, det känns som att det hade varit jobbigt att leva annars om vi inte hade förtroende för en sådan basal sak i samhället, att man ska kunna bli frisk och bli omhändertagen.’’

Att den naturliga inställningen som vanligtvis finns i individers vardagsliv har förändrats i och med pandemin är en slutsats studien kommer fram till. Hur detta skulle ta sig uttryck hos unga vuxna specifikt är troligtvis inte annorlunda gentemot någon annan ålderskategori. Det som skiljer unga vuxna från övriga åldersgrupper i pandemins fotspår är rimligtvis hur de väljer att agera på de risker som de upplever, något som presenterats i kapitel 5.1.

Samtliga respondenter i studien uttrycker en hög tillit till expertsystem och tre av sex uttrycker ett lågt risktänk kopplat till deras egna potentiella insjuknande i covid-19. Trots

(34)

28 detta uttrycker samtliga respondenter att diskussion och reflektion kring viruset och dess effekter har ägt rum. Att individer kan lägga över riskhanteringen på abstrakta

samhällssystem och lita på att det fungerar är den mest centrala delen i den naturliga inställningen. Respondent 6 reflekterar över hens inställning gentemot regeringen och folkhälsomyndighetens information samt agerande kring covid-19 viruset och vaccineringen mot det:

‘’Det kanske är dumt men det känns som att, ja, man litar sig blint på, det känns som att det är den högsta institutionen liksom så det, man litar väl sig lite blint på det, man hoppas och tror inte att de skulle göra fel på det sättet att det skulle påverka ett helt land, så man har väl någon slags tillit till regeringen och folkhälsomyndigheten.’’

Den tillit till expertsystem som respondenten uttrycker, som även delas av de övriga respondenterna och som redovisats i avsnitt 5.2.1 tyder på att den naturliga inställningen lever kvar i någon form. Eftersom samhället ser annorlunda ut och individer förhåller sig till nya risker i vardagslivet så dras slutsatsen att samtliga respondenters naturliga inställning kan anses förändrad.

Det här avsnittet visar att den naturliga inställningen inte försvunnit under Covid-19 utan att den istället har förändrats vilket innebär att den återigen kan förändras efter pandemins slut.

5.2.3 Unga vuxnas resonemang kring vaccinering

Unga vuxnas inställning till vaccin likställs i denna studie vid tillit till expertsystem. Ett sätt att analysera fenomenet är att se vaccin som en förlängning av expertsystemet sjukvården och ett annat är att se det som en förlängning av det expertsystem medicintillverkare kan anses vara. I denna studie ser vi även vaccin som något positivt att förhålla sig oreflekterat till i den naturliga inställningen. Respondent 4 fick frågan om varför hen var säker på att ta vaccinet och svarade följande:

”Jag känner ändå att jag har ett ganska högt förtroende för det här vaccinet, asså i grund och botten har jag stort förtroende för vaccin och tycker att det är viktigt att vi vaccinerar oss.’’

Det finns ingen oro över att expertsystemen skulle ge ut ett vaccin som inte fungerar eller som inte är effektivt. Detta är något som respondent 4 förtydligade med följande citat:

(35)

29 “Jag känner inte någon rädsla för att jag blir förd bakom ljuset och att det inte

egentligen hjälper…”

Att inte bli förd bakom ljuset är en intressant tanke som visar att respondenten har en hög tillit till expertsystem samt att vaccin kan vara en del av den naturliga inställningen. Den enda respondenten som inte var starkt positiv till vaccinet var respondent 6 som resonerade enligt följande när frågan ställdes om hens egna erfarenheter av sjukdomen covid-19 påverkat hens beslut att vaccinera sig:

“Jag tror att jag har blivit mer negativt inställd till vaccinet då jag fick ganska lindriga symptom...så för mig känns det som att det kanske är onödigt om jag inte smittas av det igen…’’

Respondenten uppger inte någon generell misstro till expertsystem, respondenten visar i övriga svar en hög tilltro. Istället ser hen förhållningsvis individualistiskt inga fördelar med att ta vaccinet på grund av att hen redan haft en lindrig variant av sjukdomen. Vi tolkar respondentens svar som att hen har ett annorlunda risktänk gentemot övriga respondenter i studien. Respondenten tar ingen hänsyn till att vaccinera sig för andras skull och oroar sig heller inte över att potentiellt få viruset en andra gång då det ändå inte påverkat hen allvarligt.

Figur 2 ämnar visa att vaccinationsbenägenheten påverkas av tilliten till expertsystem och den naturliga inställningen som underordnat begrepp. Detta återspeglas i resultatet genom att de unga vuxna som deltagit i studien har en hög tillit till expertsystem vilket resulterar i en vaccinationsbenägenhet. Undantaget visar inte på att den tesen skulle vara felaktig utan snarare att även andra aspekter kan spela roll i beslutsfattandet exempelvis graden av upplevd risk.

Att den naturliga inställningen har förändrats i och med pandemin behöver inte nödvändigtvis innebära att den kommer vara förändrad för alltid. Samtliga respondenter fick frågan om hur de tror att effekterna av covid-19 kommer påverka samhället framåt i tiden. Respondenternas svar skiljde sig åt vad gäller denna fråga, respondent 4 gav följande svar:

“[...]Exempelvis blåsa ut ljus på en tårta känns ju konstigt att göra, det tror jag absolut att jag kommer tänka på och jag tror också att jag kommer att tänka på att

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :