Lumilos

David Sjunnesson Examensarbete c-uppsats K3, Malmö Högskola 2008 sjunnesson@gmail.com

Abstract

Lumilos is a work investigating the possibilities to use light and color in an interactive design context. I have explored different light sources and compared them to each other and given a short

description of the history of light and how it has been developed during the industrialization in the western world. I have also investigated what is currently done in the field and summarized that with examples in the categories passive-, colored-, material- and interactive light. The conclusion is that working with interactive color and light is a hard task. There are many different angles to take into account such as personal likings and earlier experiences that is uncontrollable by the designer. Yet there are many possibilities and light is a material that is moldable in many forms.

I have put the knowledge about light and color into practice and developed an interactive light wall that is visualizing energy consumption with the use of different colors of light and animations. The wall is built using modules to enable it to be scaled up and down to fit different contexts.

INLEDNING ... 5 INSPIRATION ... 5 SYFTE ... 6 METOD ... 6 MÅL ... 7 PROBLEMFORMULERING ... 7 BAKGRUND ... 8

HURHARLJUSKÄLLANUTVECKLATS? ... 8

Oljelampa ... 8

Gasdrivet ljus ... 8

Elektriskt ljus ... 9

KONTEXTUELLASKILLNADER ... 10

LJUS INOM DESIGN ... 10

RA-INDEX ... 10 LJUSKÄLLOR ... 11 Glödlampa ... 11 Lågenergi lampa ... 11 LED ... 12 OLED ... 12 PASSIVTLJUS ... 13 MATERIAL ... 14 FÄRG ... 15 INTERAKTIVTLJUS ... 15

MIN GESTALTANDE PROCESS ... 16

TIDIGAIDÉER ... 17 Idé 1 ... 17 Idé 2 ... 18 Idé 3 ... 18 SLUTKONCEPT ... 19 SWOT: SOLVINDAR ... 20 SWOT: ENERGI ... 21 RESULTAT ... 21 KONTEXT ... 21 FÄRGVAL ... 22 Låg konsumtion ... 22 Hög konsumtion ... 23 Ordinär konsumtion ... 24 TEKNISKLÖSNING ... 25 Poweruino ... 25 ANVÄNDARTEST ... 26 Resultat användartest ... 27 LIKNANDEPRODUKTER ... 28 Kill-A-Watt ... 28 Wattson ... 28

SLUTSATS/DISKUSSION ... 28

FRAMTIDEN INOM LJUS SOM JAG SER DET ... 29

KÄLLFÖRTECKNING: ... 31

BÖCKER: ... 31

PAPERS: ... 31

HEMSIDOR: ... 32

Inledning

Lumilos är ett arbete om ljus och färg samt dess möjligheter att användas som ett designelement i en interaktiv produktdesignskontext. Hur går det att ta tillvara på de egenskaper och fördelar som ljus har gentemot andra material på bästa sätt? Hur kan ljus användas som ett informationsbärande element i en tid av ständigt informationsflöde? Vilka känslor och tankar kan förmedlas med olika ljussättningar?

Inspiration

Det som har inspirerat mig att göra detta arbete har kommit från många olika håll. En del

inspiration har jag fått från naturen och hur ljus produceras och används där, så kallat

bioluminens. Under min tid på Nya Zeeland fick jag uppleva detta i form av lysmaskar under en båttur på underjordiska sjöar, där taket var klätt med denna livsform. Detta blev en oerhört mäktig upplevelse och inspiration att arbeta med ljus

som har en koppling till naturen. Jag fick även uppleva bioluminens i form av lysande alger under resor i Thailand vilket skapade samma surrealistiska känsla med dess lätt pulserande ljus. Detta fick mig att efterforska djuphavsfiskar och deras intrikata ljusmönster för att både locka och gömma sig gentemot andra fiskar och lede mig, än en gång, att vilja en koppling till naturen i mitt arbete

Annan inspiration som jag har haft är ett av mina tidigare projekt som heter Tabletalk. (”TableTalk” den 19 maj 2008) Det visualiserar något osynligt, i detta fall ett samtal runt ett bord och skapar en suggestiv ambient display att njuta av på bordsytan. I projektet använde vi många ljusdioder och var väldigt noga i vårt val av form på spridningen av ljuset samt färgen för att skapa en känsla av ett lövverk eller bakterier som sprider ut sig över ytan. I ett annat projekt,

kallat Lux Lucis Orbis, har jag skapat ett artificiellt liv av ljus som har olika beteendemönster och reagerar på ljud på olika sätt. Detta var en inspiration i form av att visa kraften ljus har i att förmedla

Figur 1: Lysmaskar producerande bioluminens

liv och rörelse. Några andra inspirationskällor har varit Louis Poulsens arbete. Jag besökte deras showroom och blev väldigt imponerad av deras noggrannhet som går ner i valet av minsta detalj till deras lampor – allt har en funktion och ingenting är där av ren slump. Detta sätt att arbeta tror jag är väldigt produktivt och framgångsrikt.

En sista inspirationskälla jag vill ta upp är Phillips Simplicity event 2006 (”Simplicity” hämtat den 19 maj 2008). Där visade Phillips upp många olika koncept som använde sig av ljus som

informationsbärare och visade på en mängd möjligheter som dessa medför inom både en kontext i hemmet men även i en arbetsplats-, sjukhus- och hotellkontext.

Syfte

Syftet med mitt arbete är att utforska vilka möjligheter det finns att använda färgat ljus, dels inom produktdesign men även i en mer konstnärlig kontext. Detta är två områden som jag anser vara i stark frammarsch samt tycker är väldigt intressanta. Intresset för detta har tidigare i mitt

designutövande tagit sig form inom dels en rad olika projekt, som jag kommer att använda exempel från här i detta arbete, men även som ett stort intresse för andras arbeten vilka jag även kommer att komma tillbaka till och citera. Jag har även jobbat som lärare och handledare på Malmö Högskola i kurser inom ”physical prototyping” där jag flertalet gånger har haft möjlighet att experimentera med olika varianter på ljus och ljuskällor.

Metod

För att genomföra arbetet har jag tittat på tidigare forskning inom olika delar av ljusdesign såsom olika färgers påverkan på människan ur ett fysiologisk och ett psykologiskt perspektiv. Jag har också studerat forskning av olika ljussättningstekniker inom teater och arkitektur och hur ljus använts för att skapa olika känslostämningar. Jag har även valt att studera hur ljus utvecklats genom historien och hur samspelet mellan industrialiseringen i västvärlden och utvecklingen av nya ljuskällor fungerat. Detta har jag gjort för att bättre förstå varför vissa beslut har tagits inom design av olika ljuskällor och med denna hjälp försöka gissa sig till hur ljus kan utvecklas i framtiden.

För att generera min gestaltande del så har jag använt olika tekniker som brainstorming, prototyp byggande samt studerande av vad andra har gjort inom området tidigare.

Mål

Målet med arbetet är att utforska vad det finns för olika möjligheter inom interaktiv ljusdesign med ljus som informationsbärare, samt fördjupa mina kunskaper inom olika färgers egenskaper och hur man kan utnyttja dessa på olika sätt för att förmedla olika budskap och sinnestämningar. Jag har även som mål att utveckla mina kunskaper inom ”physical prototyping” inom framförallt utveckling och tillverkning av mönsterkort.

Problemformulering

Vilka möjligheter finns det att använda färgat ljus som designelement i en interaktiv produktdesigns kontext där ljuset är själva produkten? Går det att härleda någon form av färg- och ljusspråk för att förmedla information i en hemkontext?

Bakgrund

Här har jag valt att ta upp lite historia inom ljus och ljuskällor för att ge en generell överblick hur utvecklingen har skett.

Hur har ljuskällan utvecklats?

Jag har valt att avgränsa mina undersökningar till ungefär 1770 då Lavoisier kom på hemligheten med att syre är lika viktigt som kol när det kommer till förbränning (Schivelbusch, 1988:9) och fram till ungefär 1900 talets början då glödlampan blev utvecklad till en mer hållbar produkt.

Oljelampa

Det första stora genombrottet inom ljus i hemmet sedan elden gjordes av en fransk forskare och uppfinnare vid namn Francois Ami Argand. Han utvecklade vad som blev känt som Argand lampan år 1783. För första gången så hade folket en ljuskälla som producerade en stor mängd ljus (med den tidens mått) utan att sota på ett enkelt och hanterbart sätt. Detta blev för 1800 talets hembelysning vad glödlampan var för 1900 talet. (Schivelbusch, 1988:14)

Ute på gatan så var det réverbére (reflektorlampa) som dominerade och förändrade stadsbilden från sent 1760-tal och framåt. Den lös betydligt starkare än dess föregångare och skapade ett helt nytt beteende på gatan. Det blev en symbol för stadsmakten och framförallt polisen. ”After midnight, every street light is worth a host of watchmen” (Schivelbusch, 1988:97). Detta citat var bokstavligt efterföljt då Paris gator på dagtid patrullerades av 1500 uniformerade poliser medan det nattetid ”patrullerades” av 3500 réverbéres. (Schivelbusch, 1988:97). Ljuset var en betryggande faktor och tillät vanliga personer att vara ute nattetid.

Gasdrivet ljus

Nästa stora genombrott var gaslampan. Första stegen mot detta togs 1805 i Soho av en man vid namn Murdoch. Han hade insett gaslampans fördelar med att ha en centraliserad försörjning av bränsle jämfört med oljelampan samt dess jämna och klara låga. Detta blev en stor hit och togs snabbt emot av affärsägare som nu kunde lysa upp sina butiker i starkt stabilt ljus (Schivelbusch, 1988:120). ”The shops put out so much light that one can read the paper as one strolls”

(Schivelbusch, 1988:149) är en beskrivning av Parisares upplevelse av ljuset. De första gaslamporna 8

förkläddes till att vara oljelampor eller stearinljus för att på ett enklare sätt smälta in i hemmen för att accepteras.

Elektriskt ljus

De första experimenten med elektriskt ljus gjordes av Humphry Davy år 1800 som bestod av kolstavar som ”brann” neråt precis som vanliga vaxljus med hjälp av elektricitet (Schivelbusch, 1988:52). Alltsedan dess har elektriskt ljus varit i centrum av den tekniska och industriella utvecklingen. Det är ofta konstgjort ljus som har skapat möjligheter till annan utveckling har varit möjlig. Vi kan ta industrialiseringen som exempel där man centraliserade arbetet istället för att göra det hemma i stugorna. En stor anledning till att detta var möjligt var att man kunde lysa upp stora fabrikslokaler där arbetarna kunde jobba med hjälp av såkallad båglampa (arc lighting).

Det experimenterades en stor del med båglampor och hur man kunde lysa upp stora

utomhusområden. I Europa fanns det flera långt framgångna planer på att centralisera stora ljustorn som kunde göra natt till dag i hela städer. Detta stannade vid idéer i Europa men i USA realiserades det. I Detroit var till exempel ett område av 54 kvadratkilometer helt upplyst av 122 torn som var och ett var 50 meter högt. (Schivelbusch, 1988:126) Dock var folk inte vana vid dessa starka elektriska ljusupplevelser i början. Ett citat från Dischentated Night sida 55 pratar om upplevelsen i Paris av ett experiment med en sådan ljussättning ”The light which flooded a large area, was so strong that ladies opened up their umbrellas – not as tribute to the inventors but in order to protect themselves from the rays of this mysterious new sun”. Denna teknik var inte användbar i hemmen utan det var först då Edison visade upp sin glödlampa 1879 med kolglödtråd, som fungerade långvarigt samt imiterade den då dominerande ljuskällan gaslampan som elektriskt ljus, slog igenom på stort i hemmen

(Schivelbusch, 1988:58). Åren därefter utvecklades många olika varianter på armaturer för dessa lampor men man höll sig oftast fast vid samma formspråk som för gaslampan. Till exempel skruvade man på samma sätt som man skruvade för att stänga av gasen till en gaslampa när man slog av och på elektriciteten. Idén med att slå av och på elektriciteten från avstånd är en senare uppfinning (Schivelbusch, 1988:68).

Kontextuella skillnader

Ljus och färg är ett väldigt komplext material att arbeta med som designer då de har många olika tolkningar beroende på vilken kultur kontexten finns i. Till exempel så kopplas färgen vit i västvärlden oftast samman med renhet och oskuldsfullhet medan den i många asiatiska länder kopplas samman med död. Ett annat exempel är färgen gult som 2007 klädde hela Thailand och var en symbol för kungen och som bars av stora delar av befolkningen för att hedra honom medan det i USA kopplas samman med feghet då det finns ett slang som är ”yellow bellied”. Detta medför att man som designer måste vara försiktig och medveten om sina beslut så att det hamnar rätt i sin kontext. Även ljusets intensitet är olika. Jun'ichiro Tanizaki pratar om skuggors betydelse i hans bok “In praise of shadows”(2001). Det är en bok som känns aktuell trots att den är skriven för 80 år sen och tar upp att det är lika viktigt var ljuset inte faller som var det faller. Detta var extra tydligt på 1920 talet då man var i övergången från oljelampor och ljusstakar till elektriskt ljus. ”One of these balls of fire alone would suffice to light the place, yet three or four blaze down from the ceiling, and there are smaller versions on the walls and pillars, serving no functions but to eradicate every trace of shadow.” (Tanizaki,2001:57). Det handlar om att anpassa sin färg och intensitet till sin kontext då resultatet skiljer sig betydligt mellan olika kontexter.

Ljus inom design

På senare tid har det mer och mer kommit ljus som inte har som huvudsyfte att belysa något annat utan mer är en sak i sig själv. I vissa fall är det en mer konstnärlig vinkling på användningen av ljuset medan det i andra fall används som informationsbärare och förmedlare av något sorts av budskap. Jag kommer nedan att presentera ett par olika varianter av detta inom olika kategorier och diskutera fördelar och nackdelar med dem samt lite personliga reflektioner om de olika

koncepten/produkterna. Jag har även som avsikt att ge en generell överblick av vad som finns tillgängligt som ljuskälla samt vilka fördelar och nackdelar dessa besitter och för att orientera läsaren vad som finns tillgängligt.

RA-index

RA-index eller CRI (Colour Rendering Index) som det också kallas är ett sätt att mäta hur pass bra en ljuskälla är på att återge färger. På denna skala är 100 perfekt, motsvarande

10

Figur 3:Belsyning av låda med olika ljuskällor med olika CRI värden

dagsljus. Vägbelysningens natriumlampor ligger kring 20, standardlysrör mellan 50 och 60, fullfärgslysrör mellan 80 och 85, och halogenlampor nära 100. Vanliga standardglödlampor ligger mellan 90 och 100 (Meerwein, 2007:44). På kontor krävs minst 80 och på sjukhus minst 90 för arbetsbelysningen. Ett tydligt exempel kan ses i figur 3 där man har belyst samma box med olika ljuskällor som har olika CRI värde. En klar skillnad på klarhet i färgerna och färgernas mättnad är synlig.

Ljuskällor

Glödlampan har ett väldigt högt RA-index. Man brukar säga att det har 100 på den 100 gradiga skalan. Detta medför att den är bra på att återge färger som de verkligen är. Glödlampan är även en väldigt beprövad teknik som har varit med länge nu och är välutvecklad. En nackdel med glödlampor är att de avger en stor mängd energi i form av värme istället för ljus vilket gör dem energi ineffektiva. (Meerwein, 2007:42) Detta behöver inte vara enbart negativt då man är intresserad av att ha uppvärmning som i hushåll under kalla vintermånader och

liknande, men då det är en ”påtvingad” extra funktion så kan man inte kontrollera detta och det passar inte i alla sammanhang.

Lågenergi lampa

En lågenergi lampa har inte alls samma möjlighet att återge färger enligt det såkallade RA-indexet (”Louis Poulsen” hämtat den 18 maj 2008) även om det blir bättre hela tiden så har det fortfarande inte riktigt nått fram till vad en traditionell glödlampa kan reproducera. Ett snittvärde man kan ge dem är omkring 80 på RA- indexet. Detta leder till att när man applicerar en sådan lampa i hemmet blir

allting den belyser färglöst och i mina ögon tråkigt samt att den har en betydligt kallare ton. Ett tydligt exempel på detta fick jag när jag var på besök på Louis Poulsens utställningslokal i

Köpenhamn. Där hade man ställt upp två exakt likadana middagar med frukt och god mat och sedan satt en skärm emellan. Över maten hade man sedan på ena sidan hängt en vanlig glödlampa och på den andra en lågenergi lampa. När jag såg detta så tydligt bredvid varandra ville jag inte ens röra vid

Figur 4: Glödlampa

maten under lågenergi lampskenet medan den under glödlampan såg god och intressant ut.

Funderar man då på att i många hem hänger just en lågenergi lampa över middagsbordet blir det en tydlig indikation på att folk inte är fullt medvetna vad de gör när de installerar en sådan lampa. Det finns däremot väldigt många tillfällen då en sådan lampa passar, som exempel i förråd eller

utrymmen där man drar nytta av dess låga värmeutveckling, men i mitt tycke är det inte över ett matbord.

LED

LED (light emmitting diode) är en ljuskälla som blir mer och mer vanlig som belysningskälla. Dess RA-index är ungefär 80-90 vilket är jämförbart med ett lysrör. (”LjusKultur” hämtat den 13 maj 2008) Tidigare användes den primärt som markör av olika slag som att ange om en elektrisk apparat var på eller av. Detta är fortfarande ett stort användningsområde men nu har tekniken mognat till den grad att den möjliggör en ersättning till den traditionella glödlampan och

lågenergilampan. LED har väldigt liten formfaktor och är energisnål vilket har öppnat upp en rad olika nya applikationer som gigantiska utomhusskärmar exempelvis Fremont Street Experience i Las Vegas, USA vilken är över 450 m lång och innehåller 12,1 miljoner LEDs. (”Freemont Street Experience” den 6 maj 2008)

OLED

OLED är förkortning av (Organic light-emitting diode). Det är en ny teknik (April 2008) som är tänkt ska bli efterföljaren eller komplement till LED (light emitting diode). Dess unika egenskaper som till exempel att de är böjbara, möjlighet att skriva ut dem på material direkt och långa livstid gör att detta

är en teknik som jag tror kommer att bli riktigt stor inom snar framtid. Redan nu används denna teknik inom skärmbranschen där man drar nytta av OLEDs jämna ljus, smalhet och låga energi förbrukning.

12

Figur 7: OLED

Passivt ljus

Passivt ljus definierar jag som ljus som inte på ett enkelt sätt kan påverkas av sin omgivning eller annan form av interaktion.

Mitt första exempel är Tile+Light (figur 8). Det är ett sätt att interagera ljus med kakel på väggen från den koreanske produktdesignern Kim Hyomi där man på

ett enkelt sätt kan bygga upp olika mönster och former att ljussätta till exempel sitt badrum med. Detta visar på möjligheten att om man tänker utanför den klassiska formfaktorn av en ljuskälla i en lampskärm kan man komma på nya innovativa sätt att applicera belysning på i diverse rum och ytor. Detta är en trend som jag har sett förekomma i flera av mina undersökningar inom olika ljusdesigner. Ny teknik har öppnat upp nya möjligheter, inom ljusdesign, att istället för att vara fastlåst i olika formfaktorer begränsade av ljuskällan, finns det nu större möjlighet att designa ljuset utan dessa begränsningar och nästintill ge helt fritt spelrum till designerns kreativitet. Detta är både väldigt inspirerande för mig som designer men samtidigt kan det kännas svårt då det inte finns några tydliga begränsningar satta av formen på ljuskällan att arbeta med och emot. Jag tror att det blir väldigt viktigt att sätta dessa själv för att på så sätt arbeta med materialet och komma på nya innovativa lösningar istället för att bli ”förblindad” i tekniken för att den är ny och spännande. Detta tycker jag Kim Hyomi har lyckats bra med då han använt lysrör i sin design och verkligen arbetat med materialet för att komma fram till sin lösning.

Brightdoor (Figur 9) är en produkt som i sin grund är väldigt enkel och kan anses självklar men samtidigt otroligt effektfull. Den är tillverkad av Alexander Lervik som har flera olika produkter där han använder ljus på olika sätt. Brightdoor konceptet innebär att istället för den ”klassiska” lilla

markeringen på toalettdörren visar om det är upptaget eller ledigt så är det hela dörren som skiftar färg beroende på om

den är låst eller inte. Detta medför en kraftig effekt och det blir betydligt svårare att ta miste på om det är låst eller inte. Här har designern använt något som finns i alla hem och modifierat det genom att lägga till ett nytt element och genom det skapat något helt nytt. Det skapar en ny känsla vilken

Figur 9: Brightdoor Figur 8: Tile+Light

både kan vara hotande och negativ i mina ögon, med den röda dörren som står och lyser rakt emot en men samtidigt så är den gröna väldigt inbjudande och lockar en närmare. Visar på ljusets starka kraft att på ett snabbt sätt förändra stämningen i ett rum.

Material

Mitt första exempel är från ett företag som heter Litracon (figur 10). De har utvecklat en variant på betong som släpper igenom solljus med hjälp av fiberoptik. De har ”staplat” fiberoptiksstrån i olika mönster för att på så sätt skapa olika ljusinsläpp. Då betongen är tillräckligt stark för att vara en bärande konstruktion kan man använda den överallt där det normalt sett används betong. Detta medför helt nya

möjligheter inom arkitektur att få ett flöde med ljus in i ett rum där det rent byggnadstekniskt har varit omöjligt tidigare. Litracon har även utvecklat andra produkter som använder

samma genomlysbara material som till exempel gångplattor och skyltar som lyser upp samt skapar mönster och gångar vilka enbart är synliga nattetid. Detta anser jag är ett perfekt exempel på att man tar två olika material, i detta fall betong och fiberoptik, och kombinerar dessa till ett helt nytt tredje material. Blandningen av materialens olika egenskaper skapar möjligheter som tidigare inte ens gick att föreställa sig.

Ett andra exempel är ett koncept från Ira Rozhavsky som heter Shattered lights (figur 11). Hon har skapat denna lampa bestående av krossat säkerhetsglas som är täckt i silikon och belyst från sidan med hjälp av lysdioder. Beroende på hur du böjer den så kommer ljuset att spridas på olika sätt genom det krossade glaset och skapa en unik

ljusupplevelse varje gång du rör vi den. Detta skapar en produkt som aldrig kommer att vara likadan en annan, vilket skapar en speciell känsla och det är det jag tycker om med denna. Även att den är tillverkad av relativt billiga material och på ett enkelt sätt tilltalar mig. Den skapar också en organisk

14

Figur 10: Litracon

form vilket många ljusprojekt tenderar att göra. Jag vet inte om det är för att vi som människor gärna associerar till naturen rent allmänt eller vad det är som triggar denna association. Jag ser i alla fall både en amöba och en snigel i denna design samtidigt som jag kopplar samman den med is då den har liknande ljusegenskaper och färg samt vatten med sin böljande form. Liknande associationer gör jag i exemplet ovan med Litracon men då mer åt solljus som strilar genom en trädkrona. De säger på sin hemsida att deras mönster är ” organic woodcut-like.” (”LitraCon”). Detta med naturreferenser är något som jag kommer att återkomma mer till senare i den gestaltande delen av mitt arbete.

Färg

Att sammanfatta om hur man kan använda olika färger inom dels produktdesign, men även inom arkitektur och andra kontexter, för att framhäva specifika känslor och upplevelser är väldigt svårt och mångsidigt. Xiao-Ping Gao skriver ”Color emotion may be influenced by, age and sex of subjects, as well as their national and cultural backgrounds.” Detta tolkar jag som att det är det finns flera olika variabler att ta hänsyn till och att man inte generellt kan säga att vissa färger frambringar vissa känslor. Men senare i samma artikel säger Xiao-Ping Gao att där finns ett samband ”[…] it may be possible using a limited numbers of factors to compose a color emotion space, which can

systematically specify humans response to colors.” (2006). Sedan säger Banu Manav (2006) ”present findings indicate that color associations seem to rely on individuals previous knowledge and

experience.” samt “Females had positive emotional responses towards black that is opposite to the results of Hemphill…”. Sedan har vi symboliken olika färger har såsom att grönt kopplas samman med gräs och skog och blått med himmel vilket är ännu en dimension som är individuellt betingad att ta i beaktande. Kaya och Epps (2004) skriver “For instance, in the present study, the color yellow-red was associated with the color of autumn or Halloween. One respondent said that yellow-red made her happy because "it reminds me of school buses and my childhood". Furthermore, the color blue-green was associated not only with the ocean and the sky, but also reminded some respondents of cool mints and toothpaste.” Detta går igen i nästintill all litteratur jag läst och skapar en bild av att ingen har lyckats med att skapa ett system passande alla situationer.

Interaktivt ljus

Power-aware cord (figur 12) är en del av att större projekt kallat Static som har genomförts av Interaktiva Institutet (Backlund,

Gyllenswärd, Gustafsson, Ilstedt Hjelm, Mazé, Redström 2007). Static

energikonsumtionsbeteenden och medvetenhet om hur energi används. Power-aware cord är en förlängningssladd som pulserar och lyser med olika intensitet beroende på hur mycket elektricitet som förbrukas genom den. Det skapas en slags ambient display som konstant förmedlar

förbrukningen. Problemet som jag ser, samt även tas upp av utvecklarna, är att det blir svårt för användaren att tyda budskapet. I detta fall har de försökt arbeta med olika blinkmönster och pulseringshastigheter för att på bästa sätt förmedla olika nivåer. Deras slutsats är att olika personer har olika preferenser och tolkar det på olika vilket visar på mångsidigheten inom ljus, som jag tog upp inom färg, även går igen inom andra områden med ljus.

Luxus

Luxus (figur 13)är en interaktiv gungstol för barn utvecklad av den danska designern Christian Flindt tillsammans med Markus Hannerstig och Pontus Stalin från Malmö Högskola. Stolen lyses upp inifrån av lysdioder och skapar en känsla av att stolen är fylld med vatten gjort av ljus. Gungar du stolen fram och tillbacka så flödar ljuset som vatten runt i stolen och bjuder in till lekar och

experimenterande till exempel att skapa ett stadigt

gungande för att få ett så bra flöde och hastighet på ljuset som möjligt. Detta är ett bra exempel på att ljus inte bara behöver användas för att belysa andra saker utan att det är ett väldigt formbart material som beroende på sin kontext kan appliceras och upplevas på många olika sätt. Dock så är det viktigt att skapa den klara kopplingen mellan input och output vilket jag tycker är gjort mycket bra i exemplet Luxus medan det i Power-aware cord inte är lika tydligt och nog hade behövt en iteration till.

Min gestaltande process

Tidiga idéer

Jag har haft en ganska lång process där jag valt att testa lite olika idéer innan jag kommit fram till min slutgiltiga design. Då jag valde ett ganska brett område att arbeta med har det varit svårt att i början

16

veta vad jag skulle koncentrera mig på. Nedan kommer jag att presentera lite olika idéer kort och förklara vad tanken var med dem samt för- och nackdelar för att sedan berätta mer ingående om min slutgiltiga idé som jag arbetat vidare med.

Mitt tillvägagångssätt för att framställ dessa idéer har varit att först så har jag på papper skissat upp snabbt hur jag har tänkt att de skulle kunna se ut. Detta har jag gjort under en längre period med inspiration från saker som naturen, andra projekt och sinnestämningar. När jag fastnat har jag arbetat med olika metoder som negativ idégenerering och associationer för att framkalla nya idéer och vinklingar

Sedan har jag i de fall där jag tyckt att det har varit intressant tagit idéerna vidare och gjort en 3D modell i ett program som heter Google Sketchup. I detta program finns det en möjlighet att se hur ljuset blandar och sprider sig vilket mer tydligt visualiserat min idé för mig. Därefter har jag i samråd med dels min handledare men även med andra designers beslutat mig om vilket jag ska gå vidare med och utveckla.

Idé 1

Denna idé bygger i grunden på ett material som jag hittade och ville arbeta med. Det är en såkallad ”thermochromatic” färg som ändrar från färgad till genomskinlig vid 27 grader och sedan går tillbaka till färgad igen när den går under 27 grader. Denna egenskap skulle jag utnyttja i en lampa som när den slås på först är helt svart och sedan med hjälp av ljuskällans

värmegenererande egenskaper skulle det sakta växa fram ett mönster och mer och mer ljus sippra igenom som hade lyst upp rummet.

Fördelar: Nyskapande, effektfullt, möjlighet till att skapa en säljbar produkt.

Nackdelar: Låg interaktivitet, okontrollerbar, lite för enkel design för ett examensjobb, små möjligheter till att utöka mina physical prototyping kunskaper.

Idé 2

Denna idé bygger på en mekanisk konstruktion som jag fick inspiration till i Thailand. Det är en armatur med en ljuskälla i mitten som sprider sitt ljus genom ringar av plexiglas runtom. Dessa ringar är justerbara så att man kan forma ljusarmaturen att passa att hänga över olika bord oberoende av bordets form.

Fördelar: Intressant spridning av ljuset, enkel men ändå mångsidig mekanisk konstruktion, stora möjligheter att skapa säljbar produkt.

Nackdelar: Låg interaktivitets möjlighet, finns liknande på marknaden.

Idé 3

Här har jag valt att bli inspirerad av religion och hur många kristna samt bibeln refererar till att det finns någon form av gudomligt ljus. Idén jag skapade runt

detta är en armatur som i släckt tillstånd ser ut som en outslagen blomknopp. När lampan tänds skapas ett ljus som strålar ut från dess mitt och bildar strålgångar liknande kyrkofönster samt en judisk davidsstjärna i botten på marken. Blomknoppen slår sedan sakta ut och bildar en öppen

”blomma” som sprider sitt ljus neråt.

Fördelar: Intressant beteende, utmaning och lärorikt att tillverka.

Nackdelar: Ingen interaktivitet med användaren, svår teknisk lösning, använder inte färgat ljus.

18

Figur 15: Idé 2

Slutkoncept

Konceptet som jag beslutade att gå vidare med och använda i min gestaltande del är ett koncept som dels bygger på vissa delar av mina andra idéer men även lägger till ett par andra vinklingar.

Huvudidén är att jag ska visualisera något i ett hem genom att ljussätta en vägg och med hjälp av ljuset skapa olika interaktiva färger, mönster och animationer. Jag vill att mitt projekt ska vara modulbaserat så att man på ett enkelt sätt kan skala upp eller ner det för att passa i flera olika kontexter samt ska det även vara möjligt att enkelt rekonstruera. Jag vill hellre skapa en plattform för interaktivt ljus än en unik ”one of a kind” produkt. Till denna vägg ska jag utveckla ett ljus- och färg ”språk” för att kunna förmedla olika former av information och sinnesstämningar på bästa möjliga sätt.

För att spåna fram vad jag skulle visualisera tänkte jag på vad väggen är uppbyggd av. Då det är ljus jag använder samt gör mitt arbete om är det inte långt att dra koppling till att visualisera solen som är den största och renaste ljuskällan. Då jag inte bara vill att min vägg ska vara en vacker sak utan också förmedla information undersökte jag mer om solvindar. Solvindar skapas av de en miljon ton partiklar som solen skickar ut varje sekund. Detta är orsaken till norrsken, som uppstår när

partiklarna kolliderar med jordens magnetfält. Är dessa utbrott tillräckligt kraftfulla kan de slå jordens elkraftnät på den sida av planeten som vetter mot solen. Detta är extremt ovanligt, men mindre utbrott sker hela tiden och NASA mäter konstant solens aktivitet och tillhandahåller denna information för allmänheten. Att ta NASAs mätningar av solens aktivitet hade varit ett sätt att visualisera solvindsaktivitet på.

SWOT: Solvindar

En annan idé som jag också tittade närmre på var hur ljus skapas. I mitt fall är det en elektrisk process i lysdioden där elektroner förflyttar sig och generar ljus genom att de ”faller ner” till en lägre

energinivå. Då det är elektricitet som driver lysdioder, samt praktiskt taget all annan belysning som vi använder på jorden, är det intressant om man kunde ta in det som input och mäta det. Det faller också in väl på min tanke om att skapa något som är kopplat till naturen och miljön, då vår

energikonsumtion är ett av de största hoten mot miljön. Att göra folk medvetna på deras förbrukning kan påverka deras användande positivt. Efter mer efterforskning kom jag fram till att det inte finns någon produkt på marknaden som mäter energiförbrukning på flera olika valbara platser och sen visualiserar det på ett, vad jag anser, estetiskt tilltalande sätt. Det finns liknande produkter som Wattson där man mäter total åtgång och det finns även produkter som Kill-A-Watt (”Kill-A-Watt” den 6 maj 2008) vilka mäter på en specifik punkt men visualiserar det väldigt oestetiskt.

SWOT: Energi

Efter att studerat dessa båda beslutade jag mig för att visualisera energiåtgång. Detta beslut tog jag av flera olika anledningar. Dels för att vara energisnål är något jag känner är aktuellt just nu och dels för att det finns en möjlighet att skapa en intressant produkt. Idén är även skalbar uppåt och kan byggas i moduler utifrån hur omfattande man vill göra mätningarna samt att det finns stora möjligheter att arbeta med olika varianter och färger av ljuset på min vägg för att förmedla information. Det är också en bra nivå på teknisk kompetens där jag får utmana mig själv men fortfarande ser att jag har en möjlighet att slutföra det.

Resultat

Kontext

Kontexten jag valt att placera Lumilos i är hemmet. Detta har jag valt för att det i hemmet finns en tydlig koppling mellan den som upplever designen och den som betalar elräkningen. Detta

underlättar för att skapa en bra feedback loop mellan Lumilos och användaren. Samtidigt tror jag att dess estetiska uttryck hade passat bra in då den även fungerar som en ”mood lamp” vilket lämpar sig bäst i en hem kontext.

Det finns också möjlighet att placera Lumilos i en mer företagsliknande kontext. Det beteende som jag då ser är mer att man har en Lumilos på varje avdelning vilket skapar en ”vi” känsla att till

exempel ekonomiavdelningen är mer energisnål än designavdelningen. Detta är inget jag har inriktat mig mer på.

Färgval

Jag har valt att dela upp mina animationer för att gestalta olika energikonsumtionsbeteenden i tre olika nivåer. De nivåer jag har valt är låg konsumtion, ordinär konsumtion samt hög konsumtion. Anledningen till detta är att på ett tydligt sätt gestalta de olika grundbeteenden samt att ha ett mål för mina visualiseringar. Till de olika grundnivåerna har jag utvecklat olika idealfärger som

kombinerar varandra på ett bra sätt samt förmedlar känslor som jag tycker ska associeras till de olika konsumtionsnivåerna. De färger jag presenterar nedan kommer inte vara statiska utan väggen kommer att vara i ett konstant skiftande utseende med olika animationer. Detta är som sagt bara utgången för att tydligare klargöra mina val.

Låg konsumtion

Med mina färgval inom låg konsumtion har jag velat framhäva känslor som lugnhet, glädje, fridfullhet och andra, i mina ögon, positiva känslor. För att kunna skapa detta har jag valt en kombination mellan färgerna grön (00aed0 i hexadecimal) samt cyan/blått. (00aed0 i hexadecimal) Dessa färger i kombination framhäver dels ovanstående känslor (Banu 2006:148) men har även fler egenskaper exempelvis att de tillsammans skapar en stor uppmärksamhet gentemot väggen (Camgöz, Yener, Güvenç 2003).

Då jag anser att en låg energikonsumtion är något personer borde vara medvetna om samt att visa detta för andra kan vara önskvärt blir denna kombination väldigt bra. Ännu en aspekt på

kombinationen grönt och cyan/blått är att de har många och starka referenser till naturen. Man kopplar lätt samman dem med saker som träd, skog, himmel, hav och gräs (Kaya, Epps 2004:399) vilket jag tycker framhäver den ekologiska aspekten än mer. Sista anledning till mitt val är att denna kombination även är vilsam för ögonen och då man förhoppningsvis visar denna kombination ofta är det en viktig aspekt att ta med.

Hög konsumtion

Färgvalet för att gestalta hög konsumtion är baserat på min vilja att förmedla känslor som har negativa konnationer samt att färgerna ska skapa en hög uppmärksamhetsnivå gentemot väggen. Detta eftersom hög konsumtion av energi är något som jag tycker är negativt och att det borde skapas mer uppmärksamhet gentemot detta för att påverka användarens konsumtionsmönster. Förmedlas negativa känslor blir man mer benägen att göra en förändring för att korrigera detta vilket förhoppningsvis resulterar i en lägre energiförbrukning och bättre miljö. Men för att kunna förmedla dessa känslor på bästa sätt måste man vara medveten om dem och på så sätt kommer

uppmärksamhetsnivån gentemot väggen in.

Kombinationen som jag kommit fram till är rött (ff0000 i hexadecimal) samt gult (ffff00 i hexadecimal). Rött är en färg personer upplever vara närmre än den egentligen är samt att den rör sig mot en. (Camgöz, et al 2003:24) Rött har även en hög uppmärksamhetsnivå (Camgöz, et al 2003:24) vilket är önskvärt. De känslor som

förknippas med rött är dock lite mer blandade. Många personer har både positiva och negativa kopplingar till rött. Till exempel förknippas det med kärlek och hjärta vilket för många är positivt men det finns även kopplingar till blod, hat och aggressivitet vilket är betydligt mer negativt. För mig personligen kopplar jag samman rött med tom bensinmätare och generellt varningar vilket för mig passar bra till de associationer jag vill framhäva kopplat till miljön. Det är inte hållbart i längden att förbruka för mycket energi och en tom rödblinkande mätare gestaltar det på ett bra sätt för mig. Rött är överlag en väldigt kraftfull färg som ger starka intryck och jag tycker att den passar bra för att gestalta högkonsumtion.

Figur 18:Låg konsumtion slutresultat Figur 17: Låg konsumtion prototyp

Färgen som jag valt att blanda denna med är gult. Gult har precis som rött lite blandade associationer tillhörande sig. Jag personligen associerar det med dels sol och värme, men framförallt med eld och kraftfullhet. Detta är inget som tagits upp i litteraturen jag läst vilket jag tycker är konstigt. I

litteraturen är det mer associationer som vissa positiva, exempelvis lugnhet, dynamiskt, och glädje (Banu 2006:148) men även negativa som orolig, tråkig och tröttsam som/kan gult kopplas samman med. (Banu 2006:146) Jag antar att detta är ett rätt tydligt bevis på hur att arbeta med färger är komplext och många personliga värderingar läggs in i dem vilket kan resultera i vitt skilda tolkningar. Jag har i alla fall tagit beslutet att jag går efter min personliga känsla med gult och kombinerar det tillsammans med rött. Sedan arbetar jag mer med tydliga animationer av ljuset för att på så sätt framhäva kopplingen till eld mer.

Ordinär konsumtion

Det jag har valt att kalla ordinär konsumtion är något som antagligen kommer att visas ofta och mycket på min vägg, är mitt mål med denna färgkombination att den inte ska vara hög inom uppmärksamhetsområdet. Den ska även vara lite av ett mellanting rent positionsmässigt på färghjulet mellan lågkonsumtionsfärger och högkonsumtionsfärger då det underlättar för mig att kunna mixa mellan de olika färgerna rent tekniskt.

24

Kombinationen som jag har kommit fram till som bäst passar mina kriterier är en kombination mellan lila (851af3 i hexadecimal) och rosa (ff81ef i hexadecimal). Lila är ansedd som en diskret färg då den är en av de färger som attraherar minst

uppmärksamhet till sig. (Camgöz, et al 2003:24) Den är också positionerat

mittemellan de färger som jag har valt till låg och hög konsumtion på färghjulet (se bild) vilket kommer att underlätta för animeringar mellan dessa. Rosa

som jag valt att kombinera lila med är också bra placerat på färghjulet. Rosa förmedlar även känslor som romantik, njutbarhet och värme (Banu 2006:148). Detta är känslor som kan vara för starka för att vara perfekta till användning att visualisera ordinär konsumtion. Dock är rosa den färg som bäst passar tillsammans med lila av de färger som jag har till mitt förfogande med tanke på dess position på färghjulet samt vilka kombinationer som finns tillgängliga.

Teknisk lösning

Jag har valt att skapa två olika kretsar för att realisera mitt koncept. Dessa kretsar har utvecklats genom en process där jag testat en rad olika möjligheter av vilka komponenter som jag behöver använda samt hur dessa ska placeras. Detta har sedan utvärderats och omarbetats tills jag fått fram den slutgiltiga design som uppfyller mina krav.

Poweruino

Den första har jag valt att kalla Poweruino. (se Figur 24) Det är en krets som ger mig möjlighet att kontrollera en högintensiv RGB (red, green, blue) lysdiod och på så sätt rent teoretiskt generera

Figur 21: Färghjulet

ungefär 16 miljoner färger. 18 stycken av dessa kretsar ska sitta riktade emot varandra och kunna kommunicera emellan sig med hjälp av I2C. På så sätt kan jag kontrollera ljusets blandning och intensitet. Används de tillsammans på max, vilket inte kommer att vara aktuellt, kommer de att förbruka energi jämförbart med en 40 watts lampa. Just energiåtgången var en viktig aspekt att hålla så låg som möjligt då den annars motverkar

sitt syfte att minska och ändra på användarens energikonsumtion.

Poweruino kretsen är också byggd så att den möjliggör att användas på en rad olika sätt. Kretsen har de flesta funktioner som en vanlig Arduino Diecimilia har (”Arduino Decimilia” den 6 maj 2008) exempelvis möjlighet att koppla in en rad av olika sensorer men har även utökats med möjligheter att kontrollera komponenter som kräver mer volt och ampere. Kretsen är även fullt kompatibel med programmeringsmiljön använd till Arduino. Detta gör att jag med denna krets kan kontrollera till exempel tre olika motorers hastighet på ett enkelt sätt. Anledningen till att jag valt att göra den på detta sätt är för att jag, som tidigare nämnts, vill skapa en plattform som kan användas på en rad olika sätt istället för en ”one of a kind” produkt.

Den andra kretsen är vid skrivande stund namnlös. Det är en krets som löst bygger på en design som heter Enerjar (”Enerjar” den 6 maj 2008). I sin ursprungsform mäter den energiåtgång vid en specifik punkt och visualiserar det på en liten display. Det jag valt att göra är att skapa något som kallas för en ”sköld” till Arduino, baserat på Enerjar designen. Till detta har jag sedan valt att lägga till trådlös kommunikation för att göra det möjligt att placera ut dessa mätare var jag vill och skicka tillbaka värdena till min vägg där de sedan ska visualiseras. Detta medför en väldigt dynamisk lösning då det på ett enkelt och snabbt sätt går att utöka till fler sensorer om jag skulle önska. Även går det på ett enkelt sätt att skapa liknande produkter med Arduino som grundplattform och sedan utöka av dess egenskaper med hjälp av min krets vilket kan nå ut till hela Arduino samfundet.

26

Användartest

Jag har utfört ett mindre användartest. Det har utförts i hemmiljö med fyra användare i åldersgruppen 22-27. Alla användare i testet har ett intresse för miljön vilket gestaltar sig i till exempel att hushållet källsorterar alla sina sopor samt använder lågenergilampor. Elräkningen betalas gemensamt mellan användarna i hushållet. Testet utfördes på så sätt att Lumilos med tre energisensorer blev placerade i användarnas vardagsrum. De tre sensorerna mätte energiåtgången på en tv, en fläkt och en lampa som sedan skickades tillbacka till Lumilos och triggade de olika färgkombinationerna beroende på användningen. Användarna fick sedan efter testperioden på tre dagar ge kommentarer om vad de tyckt samt ge feedback på vad de önskar skulle ändras.

Jag har även fått mycket feedback under EXIT-utställningen på K3, Malmö Högskola från besökare som gett snabba kommentarer efter att jag förklarat konceptet.

Resultat användartest

Användarna tyckte att Lumilos var vackert att kolla på. Kommentarer såsom att ”färgerna blandas fint” och ”det ser rogivande ut när det skiftar” förekom flera gånger. Flera användare kommenterade på hur de kopplade samman de olika färgerna till de olika årstiderna till exempel ”på vintern vill man ju ha ett varmare ljus och då passar den röda och gula kombinationen bra, och då man använder mer energi kommer det vara den som vissas vilket är bra”. Även negativa kommentarer som ”den är alldeles för stor för vardagsrummet” och ”jag ser inte kopplingen mellan färg och användning” återfanns. Kopplingen mellan energiförbrukning och väggen var inte självklar från början utan behövdes förklara för användaren, dock så när de hade lärt sig att avkoda ”språket” så var det inga problem att tolka Lumilos för de flesta. Vissa av användarna blev förvånade över hur pass mycket energi tv apparaten drog jämfört med lampan och fläkten och det påverkade användaren att släcka tv-n när de inte kollade på ett program . Andra kommentarer om feedbackloopen mellan Lumilos och användaren för att påverka energiförbrukningen förekom sparsamt men tror att det till viss del berodde på den korta testtiden.

Slutsatser jag drar av användartestet är att använda en hell vägg och belysa den är alldeles för dominerande för att använda i en hemkontext. I hemmet så har människor oftast en klar bild över vilket estetiskt uttryck man vill ha i vardagsrummet och Lumilos blir alldeles för tonsättande i de fallen. En mindre variant som till exempel en mindre bordslampa hade varit mycket mer passande i denna kontext. Färgvalet för de olika konsumtionsnivåerna verkar vara passande då användarna gav flera positiva kommentarer om detta. Dock så blev väggen lite väll statisk i praktisk användning och mer animationer hade behövt läggas till. Till exempel att istället för enbart ha tre stycken nivåer av förbrukning lägga till så att man kanske hade 20 olika. Detta hade skapat mer liv i väggen med

animationer då färgerna hade skiftat oftare och användaren hade tydligare sett kopplingen då man kopplat in fler mindre energikrävande föremål. I det här utförandet så blir det för stora hopp mellan de olika nivåerna och föremål som drar lite energi blir det ingen feedback på alls för användaren. Jag använde under testet 30 sekunder för att byta färg mellan de olika nivåerna vilket användarna upplevde som passande då de fick feedback direkt men samtidigt inte ”bara slog om direkt”.

Liknande produkter

Det finns ett par liknande produkter redan på marknaden. Jag har valt att ta upp två olika som jag anser är de största och jämfört dem med Lumilos.

Kill-A-Watt

Kill-A-Watt är en produkt som du placerar direkt i uttaget för att mäta energiförbrukning på den specifika punkten. Energiförbrukningen visualiseras sedan med hjälp av en liten display där förbrukningen visas. Detta är i mina ögon en enkel lösning som både har fördelar och nackdelar. Den har ingen möjlighet att mäta på flera olika punkter samtidigt,

visualiseringen av informationen är väldigt enkel men samtidigt effektiv. Man kan inte få den totala konsumtionen av hemmets energiförbrukning

uträknad. I mina ögon känns det som att man lätt glömmer bort att den finns där vilket både kan anses positivt då den lätt smälter in i miljön men även negativt då den lätt glöms bort och feedback loopen bryts.

Wattson

Wattson är en mätare som visualiserar den totala

energiförbrukningen i huset i form av en ”pund räknare” som tickar uppåt i takt med aktuell förbrukning. Detta skapar en väldigt klar koppling mellan förbrukning och kostnad. Den är även lättanvänd och snyggt formgiven och har en liten ljusvisualisering då den kan pulsera i takt med förbrukningen och skapar en diskret ambient

display. Den har dock nackdelen att den bara kan visualisera ett hus totalkonsumtion vilket medför att det blir svårt att veta var den stora konsumtionen är samt att priset är relativt högt. Detta är trots det den bästa produkten inom energivisualiseringsmarknaden som jag hittat med dess enkla

handhavande och bra visualisering.

28

Figur 25: Kill-A-Watt

Slutsats/Diskussion

Det jag har upptäckt under mina efterforskningar inom färgers och ljus betydelse har varit att det är ett väldigt komplext ämne. Det finns en stor mängd variabler som man måste ta i beräknande för att framkalla rätt känslor och associationer men trots att man använder den senaste forskningen inom ämnet finns det flera olika motstridiga resultat och slutsatser. Detta gör det väldigt svårt att fastställa ett ”universellt språk” för ljus och färg som passar i alla situationer. Det finns alltför många olika variabler som ålder, kön, bakgrund, humör, nationalitet, personliga preferenser etc. att ta i

beräknande som man inte alltid kan ha total kontroll över. Jag säger dock inte att valet av färg är helt slumpmässigt utan det är ett väldigt viktigt beslut även om det är svårt att ta. Min slutsats är att man tydligt måste veta sin exakta målgrupp samt i vilken kontext ens design ska placeras för att kunna göra en kvalificerad gissning och även då är det väldigt svårt att veta om utfallet kommer att bli som man tänkt sig. Dock har man som designer ett klart mål om vad man vill uppnå samt vilken ens tänkta publik är för sin design vilket är viktigt för ett bra resultat. Där kommer rollen som

interaktionsdesigner klart in att med hjälp av olika verktyg såsom personas, ”culture probes” och att involvera användaren tidigt i processen leda designen i rätt inriktning. Detta är en brist jag ser i mitt arbete att det blev för lite av. Jag skulle gärna gjort fler användare tester och involverat användaren tidigare på olika sätt.

Att designa för en hemkontext som jag har valt att göra med Lumilos genererar en massa nya

”problem” och frågor. Jag såg i mitt användartest att även då folk är intresserade av att ha produkter för att visualisera energi så får de inte vara för framträdande och dominerande. Detta kanske

förklarar avsaknaden av liknande produkter som Lumilos på marknaden då de flesta andra är

betydligt mer diskreta i sin visualisering. I en hemkontext är det mer passande att ha en produkt som lättare smälter in i omgivningen men samtidigt kan förmedla information när användaren så önskar det. Jag tror även att uppmärksamheten gentemot Lumilos kommer att vara kraftigt avtagande. I början är användaren intresserad och det är nytt men sedan avtar uppmärksamheten. Detta såg jag i mitt användartest att redan på tredje dagen så hade intresset svalnat lite. Blickarna gick inte lika ofta mot väggen för att kolla vilken färg som visades. En annan modell där man lånar hem Lumilos i kortare perioder hade nog varit effektivare än en permanent installation. Än en gång kommer

formfaktorn in att med en mindre modell hade ett användningssätt som detta varit betydligt enklare. Som exempel hade ett hyresbolag kunnat ha det som service att hyresgästen får låna hem Lumilos i en vecka och på så sätt visualisera och förtydliga sin förbrukning av elektricitet.

Man kan diskutera om huruvida Lumilos är interaktiv eller bara reaktiv. I det utförandet där jag testat det så har det funnits 3 stycken olika inputs. Dessa har samspelat för att generera en viss output. Är då outputen given varje gång man har samma input? Svaret på detta är ja vilket ger att Lumilos är reaktiv. Varje gång du kopplar in en 40 watts lampa så kommer du att få samma resultat om resten av inputen är likadana som den jämförande gången. Dock så är input möjligheterna så pass stora och varierbara att jag skulle kalla Lumilos interaktiv. Det finns tillräckligt många möjliga outputs som kan genereras genom väldigt många olika kombinationer av inputs för att användaren dels inte givet ska veta resultatet av hans interagerande dels om han närmar sig Lumilos ska kunna tolka direkt hur inputen har varit för att generera ett visst resultat. Det jag räknar in i detta ställningstagande är att jag lägger till fler nivåer av energiförbrukning som kan visualiseras. I nuvarande utförande med bara 3 olika nivåer lutar det mer åt att jag anser Lumilos bara vara reaktiv vilket jag anser de flesta

”interaktiva” artefakter hamnar inom.

Överlag har det varit ett väldigt belönande arbete och jag har lärt mig mycket nytt om ljus och färg. Jag är även väldigt nöjd med att ha skapat Poweruino som ”plattform” för att dels producera ljus men även kontroll av andra mer strömkrävande komponenter som inte har funnits innan. Det är en flexibel plattform som kan appliceras på flera olika projekt (vilket den redan har gjort). Jag tror att det finns stora möjligheter att producera denna som en produkt efter ett par stycken iterationer för att mer optimera och förbättra kretsen och kunskapen om detta kommer att vara väldigt givande i framtida projekt.

Framtiden inom ljus som jag ser det

Hur tror jag då att framtiden kommer att se ut inom design av ljus? Jag ser en väldigt klar trend inom användning av ljus och det är att många tillverkare har börjat ta alltmer ansvar för miljön. Light emitting diodes, LED, kommer starkare och starkare. Redan idag finns det flera olika varianter på LED lampor som gemene man kan köpa och använda i ”vanliga” E27 lampsocklar eller liknande.

Anledningen till att jag tror att dessa inte slagit igenom riktigt ännu är dels priset som är betydligt högre samt att de fortfarande inte finns i dagligvaruhandeln i speciellt stor utsträckning. Men när gemene man börjar inse värdet av att lampan drar väldigt mycket mindre ström samt att livslängden är upp till 50.000 timmar (”Optoga” den 6 maj 2008) så tror jag att det slår igenom snabbt. Redan nu tycker jag att LED lampor har börjat ta över ficklampsmarknaden där man enkelt kan se fördelen med låg värme utveckling samt låg ström förbrukning.

En annan riktning som jag ser är hur ljus mer och mer blir

informationsbärare och den viktiga ingrediensen i design, istället för att i första hand användas för att belysa något annat som tidigare oftast

varit huvudfunktionen. Exempel på detta är James Clar & Associates arbete där ljuset kommer i centrum i många av deras verk. Till exempel

används ljus för att skapa deras verk ”Square Eclipse 2k5” (”James Clar & Associates Square 2k5” den 6 maj 2008). Utan det är det bara en svart fyrkant, men när ljuset kommer in och skiftar i färg förskjuts fokus från centrum ut till periferin och plötsligt skapas konsten utanför ramen.

Ett annat exempel på hur ljus kan vara informationsbärande och som jag tror kommer att komma mer och mer är från konstnären Robert Siedel. I hans verk ”processes: living paintings” (”Robert Siedel” den 6 maj 2008) använder han projektorer för att skapa animationer och ljusfenomen på en byggnad och på så sätt förändra hela dess

karaktär. Det blir något annat än vad denna byggnad har varit i hundra år. Det skapas liv och rörelse med hjälp av ljuset. Detta är två exempel från en mer

konstnärlig kontext, men jag tror att detta kommer sippra ut alltmer i andra mer ”vanliga” produkter med tiden. Även att

man som designer blir tvungen att ta ett större ansvar för att ens produkter på något sätt är mer miljövänliga är en sak som jag tror är på stark frammarsch. Dock finns även problemet med ljusförorening som jag tror kommer bli mer aktuellt. ”Ljusföroreningar kan sägas vara oönskat

artificiellt ljus utomhus nattetid som stör och/eller påverkar djur, natur och människor på ett negativt sätt.” (”Ljusstyrkan” den 6 maj 2008). Det är inte hållbart ur energi- eller miljösynpunkt att fortsätta sprida ljuset så som vi gör nu för tiden.

Figur 28: Phylectic Museum

Figur 27: Square Eclipse 2k5

Källförteckning:

Böcker:

Meerwein, Gerhard (2007) Color : communication in architectural space Basel : Birkhäuser , cop Park, David Allen (1997) The fire within the eye : a historical essay on the nature and meaning of light Princeton, N.J. : Princeton University Press

Schivelbusch, Wolfgang (1988)Disenchanted night : the industrialization of light in the nineteenth century Berkeley : Univ. of Calif. Press

Tanizaki, Jun'ichiro (2001) In praise of shadows London : Vintage

Papers:

Backlund, Sara & Gyllenswärd, Magnus & Gustafsson, Anton & Ilstedt Hjelm, Sara & Mazé, Ramia & Redström, Johan (2007) STATIC! The Aesthetics of Energy in Everyday Things. In: Design Research Society Wonderground International Conference 2006, 1-4 November 2006, Lisbon, Portugal. Banu Manav. (2006) Color-Emotion Associoations and Color Preferences: A Case Study for Residences. Color Research & Application, Volume 32, Issue 2, Date: April 2007, Pages: 144-150 Camgöz Nilgun & Yener Cengiz & Güvenç Dilek. (2003) Effects of Hue, Saturation, and Brightness: Part 2: Attention. Color Research & Application, Volume 29, Issue 1, Date: February 2004, Pages: 20-28

Geymonat de Destefani Lucila R. T. W. Whitfield Allan (2008) Esthetic decision-making: How do people select colours for real settings? Color Research & Application Volume 33, Issue 1, Date: February 2008, Pages: 55-60

Kaiser Peter. (1984) Physiological response to color: A critical review Color Research & Application Volume 9, Issue 1, Date: Spring 1984, Pages: 29-36

Kaya Naz & Epps Helen H. (2004) Relationship between color and emotion: A study of college students College student Journal Volume 38 issue 3, p396-405

Xiao-Ping Gao & John H Xin. (2006) Investigations of Human’s Emotional Responses on Colors. Color Research & Application, Volume 31, Issue 5, Date: October 2006, Pages: 411-417

Xiao-Ping Gao, John H. Xin, Tetsuya Sato, Aran Hansuebsai, Marcello Scalzo, Kanji Kajiwara, Shing-Sheng Guan, J. Valldeperas, Manuel José Lis, Monica Billger. (2006) Analysis of cross-cultural color emotion. Color Research & Application. Volume 32, Issue 3, Date: June 2007, Pages: 223-229

Hemsidor:

"Arduino Decimilia” Arduino homepage [www]. Tillgängligt på

http://www.arduino.cc/en/Main/ArduinoBoardDiecimila Hämtat den 6 maj 2008 ”Arduino Shields” Arduino homepage [www] Tillgängligt på

http://www.arduino.cc/en/Main/ArduinoShields Hämtat den 6 maj 2008

”Enerjar” Enerjar homepage [www] Tillgänglig på http://enerjar.net/ Hämtat den 6 maj 2008 ”Freemont Street Experience” Freemont Street Experience [www] Tillgänglig på

http://www.vegasexperience.com/ Hämtat den 6 maj 2008

”James Clar & Associates Square 2k5” James Clar & Associates [www] Tillgänglig på

http://www.jamesclar.com/product/2004/square2k5/index.html Hämtat den 6 maj 2008 ”Ljusstyrkan” Ljusstyrkan.se en kampanj mot ljusföroreningar [www] Tillgängligt på

http://www.ljusstyrkan.se/cms/index.php/about/vad-ar-ljusfororeningar/ Hämtat den 6 maj 2008 ”Kill-A-Watt”P3 Internation[www] Tillgänglig på

http://www.p3international.com/products/special/P4400/P4400-CE.html Hämtat den 6 maj 2008 ”LED” How Stuff Works [www] Tillgänglig på http://electronics.howstuffworks.com/led.htm Hämtat den 6 maj 2008

”LitraCon” Litracon [www] Tillgänglig på http://www.litracon.hu/building-blocks.php Hämtat den 13 maj 2008

”LjusKulur” Belysningsbranschens informationsorgan [www] Tillgängligt på http://www.ljuskultur.se/ ljk2/nav/LED-broschyren%202006.pdf Hämtat den 13 maj 2008

”Louis Poulsen” Louis Poulsen homepage [www] Tillgänglig på http://www.louispoulsen.com/ %5Cclient%5Cimages%5Cfrontpage/Alternative%20Light%20Sources.pdf Hämtat den 18 maj 2008 ”Optoga” Optoga [www] Tillgängligt på http://www.optoga.se/essaydetail.jsp?

”Robert Siedel” Robert Siedel portfolio [www] Tillgängligt på http://www.2minds.de/phyletic-museum.107.0.htm Hämtat den 6 maj 2008

”TableTalk” TableTalk Homepage [www] Tillgängligt på http://tabletalk.se Hämtat den 7 maj 2008 ”Wattson” DIY Kyotot [www] Tillgänglig på http://www.diykyoto.com/ Hämtat den 12 maj 2008