Ständiga förbättringar och andra resultat av att arbeta med miljöledningssystem enligt ISO 14001

Full text

(1)2005:12 HIP. EXAMENSARBETE. Ständiga förbättringar och andra resultat av att arbeta med miljöledningssystem enligt ISO 14001. NILS-ERIK ANDERSSON. HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för kvalitets- & miljöledning. 2005:12 HIP • ISSN: 1404 - 5494 • ISRN: LTU - HIP - EX - - 05/12 - - SE.

(2) Ständiga förbättringar och andra resultat av att arbeta med miljöledningssystem enligt ISO 14001 Continual improvements and other results of working with Environmental Management Systems according to ISO 14001. Examensarbete utfört inom ämnesområdet miljöledning vid Luleå tekniska universitet och Söderhalls renhållningsverk AB i Stockholm av Nils-Erik Andersson Luleå 2005-01- 28. Handledare: Beatrice Tjärnhell, Söderhalls renhållningsverk AB Helena Instedt, Luleå tekniska universitet.

(3) Förord Detta examensarbete på 10 poäng avslutar min utbildning på högskoleingenjörsprogrammet Miljö- och kvalitetsmanagement vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts åt Söderhalls renhållningsverk AB (SÖRAB), där jag har gjort en utvärdering av företagets miljöledningsarbete. Arbetet har gett mig en bättre inblick i vad miljöledning handlar om i praktiken, och har varit en mycket lärorik period av mina studier. Jag vill tacka personalen vid SÖRAB, som på olika sätt bidragit till arbetets genomförande, och särskilt Beatrice Tjärnhell. Jag vill också tacka min handledare vid universitetet, Helena Instedt, som handlett mitt arbete och bidragit med sina kunskaper inom området. Sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till min familj, och då speciellt Marith som stått ut med mig under alla studieår och tiden för examensarbetet. Luleå, januari 2005 Nils-Erik Andersson.

(4) Sammanfattning Många företag väljer att arbeta med miljöledningssystem för att på ett systematiskt sätt förbättra företagets miljöprestanda. Men vilka blir resultaten av att arbeta med miljöledningssystem? SÖRAB är ett företag i avfallsbranschen som är certifierade enligt ISO 14001 sedan 1998, och som varit intresserade av en utvärdering av det miljöledningsarbete som bedrivits sedan dess som ett led i företagets förbättringsarbete. Syftet med detta examensarbete har varit att göra en utvärdering av företagets miljöledningsarbete. Utvärderingen har genomförts genom att i huvudsak, med hjälp av intervjuer, studera företagets miljöledningsarbete från det att företagets miljöledningssystem certifierades fram till idag. Arbetet har avgränsats till en teoretisk referensram baserad på svenska studier och erfarenheter av miljöledningsarbete för att resultatet skall vara jämförbart vid analysen av företagets miljöledningsarbete. Fem frågeställningar har legat till grund för utvärderingen. Dessa har varit: vilka förbättringar som åstadkommits i miljöprestanda, om ständiga förbättringar har uppnåtts i miljöprestanda, om ständiga förbättringar har uppnåtts i utvecklingen av miljöledningssystemet, övriga resultat av arbetet med miljöledningssystemet samt om förändringarna beror på miljöledningssystemet eller på andra faktorer. Företaget har uppnått förbättringar i miljöprestanda inom olika områden i företagets verksamhet. Man har också uppnått ständiga förbättringar i miljöprestanda genom sitt arbete med miljömål, även om det finns utrymme för ett ännu effektivare arbete. Utvecklingen av miljöledningssystemet har varit bra och med tiden förenklats. Företaget har i och med miljöledningssystemet skapat ordning och reda och systematik i miljöarbetet och resten av verksamheten. Man har också skapat goda relationer till företagets intressenter. Det är olika faktorer som driver utvecklingen i företagets miljöarbete, men miljöledningssystemet har effektiviserat, strukturerat, och bidragit till ett mer medvetet och effektivt miljöarbete..

(5) Abstract Many companies choose to work with Environmental Management Systems (EMS) for a systematic way of improving the company’s environmental performance. But which results come out of the work with environmental management systems? SÖRAB is a company in the business of waste handling, which is certified by ISO 14001 since 1998. The company has been interested in an evaluation of the environmental management work since then as a part of the company’s improvement work. The purpose with this degree project has been to evaluate the company’s environmental management work. The evaluation has mainly been made by interviews to investigate the company’s environmental management work from the point when they were certified until today. The investigation has been demarcated to theoretic references based on Swedish studies and experiences to make the result comparable in the analysis of the company’s environmental management work. The work is based on five questions: Which improvements have been achieved in environmental performance, if continuous improvements have been made in environmental performance, if continual improvements have been made in the development of the EMS, other results of the work with the environmental management system and if the changes depend on the system or on other factors. The company has achieved improvements in environmental performance in different parts of the company’s activities. They have also reached continuous improvements in environmental performance through their work with environmental goals, even if there are possibilities for an even more effective work. The development of the EMS has been good and been simplified in time. With the EMS the company has created order, methods and systematics in the environmental work and other activities. They have also created good relations to the company’s interested parties. There are different driving forces in the development of the company’s environmental work, but the EMS have increased the capacity, structure, hastened and contributed to a more conscious and effective environmental work..

(6) Innehållsförteckning 1. INLEDNING ...........................................................................................................1 1.1 BAKGRUND ..................................................................................................................... 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION .................................................................................................... 1 1.3 SYFTE ............................................................................................................................. 1 1.4 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................... 1 2. METOD..................................................................................................................3 3. FÖRETAGSPRESENTATION...............................................................................5 4. TEORI....................................................................................................................7 4.1 SYFTE MED MILJÖLEDNINGSSYSTEM ............................................................................. 7 4.2 FRAMGÅNGSRIKA OMSTÄNDIGHETER FÖR STÄNDIG FÖRBÄTTRING .............................. 7 4.3 MILJÖLEDNINGSSYSTEM OCH MILJÖPÅVERKAN ............................................................. 9 4.4 MILJÖMÄSSIG LÖNSAMHET AV ATT ARBETA MED MILJÖLEDNINGSSYSTEM .................. 12 5. EMPIRI ................................................................................................................15 5.1 INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE............................................................................... 15 5.2 INTERVJURESULTAT ..................................................................................................... 16 5.2.1 Förbättringar i miljöprestanda ................................................................... 16 5.2.2 Ständiga förbättringar i miljöprestanda ..................................................... 17 5.2.3 Ständiga förbättringar i miljöledningssystemet ......................................... 18 5.2.4 Övriga resultat av miljöledningsarbetet..................................................... 20 5.2.5 Beror förändringarna på miljöledningssystemet eller av andra faktorer ... 22 5.3 MÅLUPPFÖLJNING ........................................................................................................ 24 6. ANALYS ..............................................................................................................27 6.1 FÖRBÄTTRINGAR I MILJÖPRESTANDA........................................................................... 27 6.2 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR I MILJÖPRESTANDA ......................................................... 27 6.3 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR I MILJÖLEDNINGSSYSTEMET............................................ 28 6.4 ÖVRIGA RESULTAT AV MILJÖLEDNINGSARBETET ......................................................... 30 6.5 BEROR FÖRÄNDRINGARNA PÅ MILJÖLEDNINGSSYSTEMET ELLER AV ANDRA FAKTORER ............................................................................................................................................ 31 7. SLUTSATS..........................................................................................................33 7.1 FÖRBÄTTRINGAR I MILJÖPRESTANDA........................................................................... 33 7.2 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR I MILJÖPRESTANDA ......................................................... 33 7.3 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR I MILJÖLEDNINGSSYSTEMET............................................ 34 7.4 ÖVRIGA RESULTAT AV MILJÖLEDNINGSARBETET ......................................................... 34 7.5 BEROR FÖRÄNDRINGARNA PÅ MILJÖLEDNINGSSYSTEMET ELLER AV ANDRA FAKTORER ............................................................................................................................................ 35 8. DISKUSSION ......................................................................................................37 REFERENSER ........................................................................................................39 Bilaga 1.

(7) 1. Inledning Under inledningen beskrivs bakgrunden, samt utgångspunkt, syfte och avgränsningarna för arbetet.. 1.1 Bakgrund Ansvaret för miljöfrågorna har under senare tid gått från myndighetsstyrning till verksamhetsstyrning. Många företag väljer att arbeta med miljöledningssystem (MLS) för att på ett strukturerat och systematiskt sätt förbättra företagets miljöprestanda. Många företag väljer att arbeta och certifiera sig enligt standarden ISO 14001 som i dagsläget är den mest dominerande inom miljöledning.. 1.2 Problemdiskussion Vilka blir resultaten av att arbeta med miljöledningssystem? Området är relativt nytt och först under senare år har man börjat få fram information om resultaten i form av minskad miljöpåverkan och andra effekter. Det finns exempel på studier som visar att standardiserade miljöledningssystem kan ge affärsmässiga, miljömässiga och andra positiva effekter, samtidigt som andra studier inte visar på någon nytta. En fråga i sammanhanget är om resultatet av arbetet beror på miljöledningssystemen i sig eller om de kommer av andra orsaker, som lagkrav, kundkrav eller företagsinterna ambitioner inom miljöområdet, vilket resulterar i bättre miljöprestanda oavsett miljöledningssystem eller ej. Söderhalls renhållningsverk AB (SÖRAB) är ett företag i avfallsbranschen som är certifierat enligt ISO 14001 sedan 1998. Företaget har varit intresserade av att utvärdera det miljöledningsarbete som har bedrivits sedan dess för att se vad det har resulterat i, som ett led i företagets förbättringsarbete.. 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet har varit att utvärdera SÖRAB:s miljöledningsarbete från det att miljöledningssystemet certifierades och fram till i dag. Syftet har också varit att jämföra resultatet av undersökningen med tidigare erfarenheter av att arbeta med miljöledningssystem, för att kunna dra slutsatser om vad det resulterat i och ge rekommendationer på möjliga förbättringsåtgärder.. 1.4 Avgränsningar Arbetet har avgränsats till att genom intervjuer och insamlande av kvantitativa uppgifter studera företagets miljöledningssystem från 1998 då det certifierades och fram till idag. Val av respondenter har avgränsats till 11 anställda i företaget samt certifieringsorganets revisor. De kvantitativa studierna har avgränsats till att se på ett urval av de miljömål som enligt intervjuerna skall ha förbättrats med tiden och som samtidigt utgör en betydande del av företagets miljöpåverkan. Dessa har begränsats till de som har gått att få fram sammanhängande, befintliga uppgifter om utifrån företagets egen dokumentation. De kvantitativa studierna har baserats på data från företagets egen statistik och måluppföljning och på företagets egna indikatorer för miljöprestanda.. 1.

(8) Arbetet har också avgränsats till en teoretisk referensram baserad på svenska studier och erfarenheter av miljöledningssystem för att analysen av företagets miljöarbete skall vara jämförbar med resultat från andra organisationer. Orsaken till detta är att kulturella, geografiska och sociala skillnader inte skall påverka jämförelsen med resultat från tidigare studier. Svenska organisationer är dessutom ledande inom miljöledning.. 2.

(9) 2. Metod Arbetet har inletts med litteraturstudier för att förbättra kunskaperna inom området, samt för att finna relevant teori att använda i analysen av det empiriska materialet. Litteraturstudien har i huvudsak baserats på sökningar via Luleå tekniska universitets biblioteks katalog Lucia samt den nationella katalogen Libris. Litteraturstudier har även genomförts genom att studera referenslitteratur enligt tidigare studier inom området. Eftersom även andra faktorer än miljöledningssystemet avgör ett företags framgångar med miljöarbetet, samt att det är svårt att få svar på många frågor genom att studera dokumentation, har arbetet fokuserats på att i huvudsak genomföra intervjuer, för att på så sätt få en så komplett och rättvisande bild av företagets miljöledningsarbete som möjligt. Med intervjuer är det lättare att fånga upp information som annars kan vara svår att spåra och verifiera i dokumentation. Enligt Ammenberg (2004), finns det två sätt att studera effekterna av arbetet med miljöledningssystem för att kunna skilja på vad som är ett resultat av miljöledningssystemet och resultat av andra faktorer. Antingen undersöks tillräckligt många företag med och utan miljöledningssystem för att genom jämförelser kunna dra slutsatser av miljöledningssystemets effekter, eller så frågar man ett företag om förändringarna som uppstått genom företagets miljöledningsarbete, och om de beror på förekomsten av miljöledningssystemet. På grund av den tid som finns till förfogande i ett 10 poängs examensarbete har arbetet i huvudsak genomförts med hjälp av intervjuer enligt det andra förslaget från Ammenberg (2004). Detta har kompletterats med att verifiera uppfyllelsen av företagets miljömål i ett urval av företagets delar mellan åren 1998 till 2003. Den samlade informationen har sedan analyserats och jämförts med erfarenheter av miljöledningsarbete från tidigare studier för att kunna besvara syftet med studien.. 3.

(10) 4.

(11) 3. Företagspresentation SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag som ägs av 10 kommuner i norra Stockholm. Företaget tar hand om hushållsavfall från ägarkommunerna, samt hjälper företag att ta hand om det avfall som uppkommer i regionen. Företaget har flera olika anläggningar för avfallshantering. Företaget driver en modern avfallsdeponi i Vallentuna, en stor återvinningsanläggning i Täby, återvinningscentraler på olika orter och har egna omlastningsstationer för avfall. Man komposterar trädgårdsavfall, och samarbetar med andra företag för förbränning av olika bränslefraktioner, och biologisk behandling av nedbrytbart organiskt avfall. SÖRAB har 28 anställda varav de flesta är tjänstemän, och ett större antal entreprenörer som arbetar på företagets anläggningar med den operativa delen av verksamheten. Företagets olika delar och den verksamhet som bedrivs på respektive plats är: Huvudkontor, Vallentuna • Marknad och Försäljning • Ekonomi och Administration • Miljö- och Utveckling Hagby Återvinningsanläggning, Täby • Mottagning och sortering av bygg- och industriavfall • Återvinningscentral och miljöstation för hushåll och småföretag • Komposteringsanläggning • Mottagning av farligt avfall och elektronik från företag • Omlastningsstation • Biogasutvinning Löt Avfallsanläggning, Vallentuna • Mottagning och sortering av bygg- och industriavfall • Återvinningscentral och miljöstation för hushållens avfall • Mottagning och behandling av förorenade jordar • Deponering av olika typer av avfall i separata celler • Mottagning och behandling av slagg från sopförbränning • Biogasutvinning • Askblandningsstation Smedby Omlastningsstation och Återvinningscentral, Upplands Väsby • Återvinningscentral och miljöstation för hushåll • Omlastningsstation hushållsavfall Görvälns Återvinningscentral, Järfälla • Återvinningscentral och miljöstation för hushållens avfall • Mellanlager och flisning av trädgårdsavfall Stockby Återvinningscentral, Lidingö • Återvinningscentral och miljöstation för hushållens avfall. 5.

(12) Brotorp Återvinningscentral, Sundbyberg • Återvinningscentral och miljöstation för hushållens avfall Södergarn kompostanläggning, Lidingö • Mellanlager och flisning av trädgårdsavfall (SÖRAB, 2004). 6.

(13) 4. Teori I teorikapitlet redogörs för de teorier som ligger till grund för analysen av företagets miljöledningsarbete. Teorin består av svenska studier och erfarenheter av miljöledningsarbete, samt olika faktorer som visat sig bidra till en god utveckling i miljöprestanda.. 4.1 Syfte med miljöledningssystem Ett miljöledningssystem syftar till att på ett enhetligt, systematiskt och strukturerat sätt skapa förutsättningar för ett effektivt miljöarbete i en organisation. Granskning och verifiering av arbetet med miljöledningssystemet skall ge svar på om systemet i sig är ändamålsenligt uppbyggt och om verksamheten bedrivs enligt detta system. Ett bra miljöledningssystem kännetecknas av att det bl.a. skall ge följande resultat/effekter, oavsett vilken modell som används: 1. 2. 3. 4. 5. 6.. Begränsa och förebygga miljöpåverkan Säkerställa att lagar och andra miljökrav uppfylls Bidra till att miljöprestandan förbättras över tiden Bidra till att ekonomiskt resursslöseri undviks Bidra till att stärka företagets varumärke Bidra till att ge affärsmässiga konkurrensfördelar. ISO 14001 i sig anger inte några specifika kriterier för miljöprestanda. Däremot är ständig förbättring av organisationens totala miljöprestanda enligt organisationens miljöpolicy en av nyckelkomponenterna i ISO 14001. Med miljöprestanda avses det mätbara resultatet från miljöledningssystemet, med avseende på en organisations styrning av sina miljöaspekter, som i sin tur påverkar utformningen av miljöpolicy, övergripande miljömål och detaljerade miljömål. Genom att uppfylla kraven i ISO 14001 får organisationen därmed främst hjälp med att uppfylla punkt 1 (Begränsa och förebygga miljöpåverkan) och punkt 2 (Säkerställa att lagar och andra miljökrav uppfylls) (Axelsson, Almgren, 2003).. 4.2 Framgångsrika omständigheter för ständig förbättring I rapporten ”Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem?” från IVL Svenska Miljöinstitutet AB, har man avsett att bland annat analysera och besvara om miljöprestandan förbättras genom miljöledningssystem (MLS). Man har också sett på vad som är av betydelse för en god utveckling i miljöprestanda. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med 31 stycken miljöcertifierade organisationer (29 % tillverkningsföretag och 71 % tjänsteföretag), samt med åtta olika miljöföretag verksamma inom energisektorn, där man har genomfört både intervjuer och samlat in miljöräkenskaper. Här redovisas vad som har visat sig vara framgångsrika omständigheter för ständig förbättring, samt effekter av miljöledningsarbete enligt denna studie (Axelsson, Bring Procope, 2003). Samband mellan ständig förbättring och verksamhet Till de tjänsteföretag som hanterar ständig förbättring mest framgångsrikt hör entreprenörer. Detta kan peka på att entreprenörsverksamhet erbjuder bättre förutsättningar för ett bra miljöledningsarbete. Det kan även vara så att detta inte gäller entreprenörer över lag. Fyra av de fem företag som bedriver entreprenadverksamhet är verksamma inom, eller starkt knutna. 7.

(14) till miljöområdet. Detta kan vara en ren slump, eller ett resultat av att just de entreprenörer som bedriver någon form av miljörelaterad verksamhet överhuvudtaget väljer att certifiera sig och att detta är en större orsak till det framgångsrika arbetet i att ständigt förbättra verksamheten (Axelsson, Bring Procope, 2003). Samband mellan ständig förbättring och drivkraft Interna miljöambitioner är den mest framgångsrika drivkraften för ständiga förbättringar, men kundefterfrågan är den vanligaste drivkraften för införandet av miljöledningssystem. Det har visat sig att sambandet mellan ständig förbättring och kundefterfrågan som drivkraft inte är resultatrik. När MLS införs på grund av ägarkrav har den ständiga förbättringen fungerat bättre än när kundefterfrågan verkat som drivkraft. Dock kan dessa båda faktorer samverka (Axelsson, Bring Procope, 2003). Samband mellan ständig förbättring och implementering En del företag som inte har tillräcklig intern miljökompetens och som anlitat externa konsulter för implementeringen har i några fall resulterat i otympliga och icke företagsanpassade system. Detta har då lett till ett dåligt förankrat miljöledningssystem och ett ineffektivt miljöledningsarbete. När företagen inte själva förstår hur de skall arbeta med systemet riskerar de att hamna i en beroendeställning till externa konsulter, och systemet tenderar att hamna vid sidan om resten av verksamheten. De företag som haft en kompetent och driftig miljöansvarig internt, har haft bättre förutsättningar för ett effektivt miljöledningsarbete, och systemet har kunnat förankrats och anpassats bättre i organisationen (Axelsson, Bring Procope, 2003). Samband mellan ständig förbättring och val av förbättringsåtgärd De företag som arbetar med de miljöaspekter som har störst miljöpåverkan har en genomsnittligt hög ständig förbättring. Detta kan jämföras med företag som fokuserar på lågt hängande frukter i sitt miljöledningsarbete som har en genomsnittligt låg grad av ständig förbättring (Axelsson, Bring Procope, 2003). Samband mellan ständig förbättring och uppföljning och utvärdering Företag som bedriver någon form av systematiserad regelbunden uppföljning bedriver även ett bättre arbete med hänsyn till ständiga förbättringar. En del företag följer upp de miljöaspekter som de kan sätta miljönyckeltal på, och mjukare frågor följ inte upp på samma sätt, och inkluderas ibland inte ens i systemet, även om de uppmärksammas på något annat sätt, till exempel genom beskrivning i miljöredovisningen (Axelsson, Bring Procope, 2003). Samband mellan ständig förbättring och internrevisioner, avvikelserapportering och förbättringsförslag Det är betydelsefullt för miljöarbetet hur pass väl företag utvärderar och ser över sin verksamhet, och tar tillvara på de anställdas synpunkter och anmärkningar. Till storleken större verksamheter som kontinuerligt genomför täta internrevisioner har bättre förutsättningar till att identifiera problemområden att hantera i miljöledningssystemet. Det har inte gått att se några samband mellan huruvida internrevisorn är intern eller upphandlad. Allt pekar ändå på att verksamheter med ett flertal hundra anställda eller fler vinner på att själva utbilda internrevisorer, och att genomföra frekventa revisioner. Små företag kan å andra sidan ha en kontinuerlig översyn av verksamheten utan att genomföra täta internrevisioner.. 8.

(15) En väl fungerande rapportering för förbättringsförslag och avvikelser har visat sig effektivt för ett dynamiskt miljöledningsarbete. Resultaten pekar på att blankettbaserad rapportering upplevs komplicerad och tidskrävande och höjer tröskeln för vad de anställda verkligen rapporterar. I mindre företag tenderar muntlig rapportering fungera bra, medan intranätbaserade system passar bra i större verksamheter (Axelsson, Bring Procope, 2003). Samband mellan ständig förbättring och externa revisioner De externa revisionerna fungerar för de flesta företag som ett starkt incitament till ständig förbättring, vanligen i kombination med andra medverkande krafter men ibland allena, och då främst i företag vars främsta syfte med systemet är certifikatet. Däremot menar de flesta företag oavsett ambitionsnivå att externa revisioner utgör en bra sporre till att hålla systemet levande och kunna förankra förbättringsåtgärder i ledningen (Axelsson, Bring Procope, 2003). Effekter av miljöledningsarbetet Undersökningen visar att nästan 50 % av företagen menar på att i princip allt miljöarbete var ett resultat av miljöledningssystemet, och lika många anser att det skulle ha genomförts i alla fall men att det är mer strukturerat i och med systemet. Många anser att de skulle ha genomfört sina miljöåtgärder oavsett om de var miljöcertifierade eller ej, men däremot så har systemet verkligen underlättat och strukturerat miljöarbetet. Förbättringsåtgärder har kunnat genomföras snabbare och flera på samma gång. Förbättrad miljöprestanda har därför kunnat påskyndas. Några få företag menar dock att miljöledningssystemet inte alls har påverkat miljöarbetet, och ett företag säger att det arbetssätt som används idag inom organisationen skulle vara detsamma oavsett certifikat eller ej. Större företag, eller företag med någon form av negativ miljöaspekt, upplever att förbättringsåtgärderna har haft betydelse för verksamhetens miljöprestanda. Flera menar att miljöarbetet fokuserat på viktiga frågor och dessa aspekter kunnat åtgärdas. Ett flertal tjänsteföretag tycker att den viktigaste förändringen utgörs av att miljömedvetandet ökat inom organisationen, samt att de lyckats leva upp till kundernas krav och önskemål. Effekterna av miljöledningssystemet är då att miljöhänsyn genomsyrar dessa verksamheter i alla aktiviteter, en annan synvinkel har erhållits vid inköp och andra beslut. Flera företag upplever att de har fått ordning och reda, varav några menar på att den största behållningen är ett strukturerat arbetssätt som kan användas även för andra delar utöver miljö, exempelvis kvalitetsfrågor (Axelsson, Bring Procope, 2003).. 4.3 Miljöledningssystem och miljöpåverkan Ett viktigt syfte med miljöledningssystem enligt ISO 14001 är att åstadkomma miljöförbättringar. Följande frågor är speciellt viktiga när det gäller hur systemet påverkar miljön (Ammenberg, 2004). Miljöutredningen: hur identifieras, avgränsas och värderas miljöaspekterna? Det är viktigt att observera att vad som kontrolleras och förändras inom ramarna för systemet till stor del är upp till varje organisation. Bland annat kan organisationerna med MLS i stor utsträckning påverka hur miljöaspekterna skall värderas, bland annat genom de faktorer man väljer ut i sin värderingsmetod och hur dessa viktas inbördes. Eftersom systemet syftar till styrning och kontroll av en organisations betydande miljöaspekter är det centralt hur en. 9.

(16) organisation med miljöledningssystem identifierar, avgränsar och värderar sina miljöaspekter. Avgränsningarna påverkar i hög grad resultaten, det vill säga vilka miljöaspekter som är viktigast beror på vad som inkluderas i värderingen (Ammenberg, 2004). Omfattning och avgränsningar: vad omfattar det färdiga systemet? Standardiserade miljöledningssystem har idag en tendens att vara anläggningsinriktade, det vill säga systemen används framförallt för miljöarbetet inom den egna anläggningen och i mindre utsträckning för att hantera miljöaspekter som är viktiga med tanke på miljöpåverkan utanför den egna anläggningen. Potentialen till förbättringar påverkas av vad som innefattas (Ammenberg, 2004). Miljömål: hur och var används målen? Miljömål skall fungera som motorn i det förbättringsarbete som krävs. Det är dock i stor utsträckning upp till varje organisation att avgöra för vilka miljöaspekter mål skall etableras, samt på vilken nivå målen skall läggas. Standarderna talar inte om ifall målen skall ge en förbättring på 50 % eller 1 promille. Det finns inte heller krav på att målen skall nås (Ammenberg, 2004). Ständig förbättring: vad innebär det kravet i praktiken? Det är viktigt att ha i åtanke att ISO 14001 inte ställer några krav som sätter nivån för miljöpåverkan. Ett mycket viktigt krav ur ett miljöperspektiv är att en organisation med ett standardiserat MLS ständigt måste förbättra sin miljöprestanda. Därför är det oerhört centralt vad som menas med miljöprestanda. Definitionerna i ISO14001 ger inte mycket information om miljöprestanda utöver att det är mätbara resultat från systemet. Den praktiska tillämpningen av MLS innebär att man väljer ut ett antal indikatorer eller nyckeltal, som organisationen anser visar på dess miljöprestanda. Att nyckeltal och kvoter ofta används innebär att kopplingen mellan systemet och den totala miljöpåverkan försvagas. Det går alltså att leva upp till kravet om ständig förbättring och ändå öka sin totala miljöpåverkan. Men det är ändå rimligt att mäta i form av kvoter eftersom systemet annars skulle hindra organisationer från att utöka sin verksamhet. Studier av företags och miljörevisorers agerande visar att miljömässiga försämringar kan vägas upp av exempelvis ökad omsättning. Det är alltså mycket svårt att utvärdera kravet om ständig förbättring. Det är dessutom svårt att jämföra olika typer av påverkan, exempelvis bidrag till växthuseffekten med bidrag till uttunningen av ozonskiktet (Ammenberg, 2004). Ambitionsnivå: vad vill organisationen med miljöledningssystem åstadkomma? De flexibla standardkraven och tillämpningen av dem innebär att det i mycket stor utsträckning är upp till varje organisation vilka effekterna av systemet blir. För en organisation som vill göra minimalt men ändå vara certifierad räcker det i princip med att klara lagkraven. Således är ambitionsnivån oerhört viktig. Det innebär att ett ISO 14001certifikat i princip inte säger något om ett företags miljöpåverkan; man måste alltså göra en grundligare undersökning för att veta om en organisation är bra miljömässigt (Ammenberg, 2004). Ekonomiska effekter av miljöledningssystem Många företagsledare fokuserar på ekonomiska resultat. För att motivera företag att arbeta mer aktivt med miljöfrågor och införa ett MLS krävs därför ofta att man kan redogöra för. 10.

(17) direkta ekonomiska vinster, kostnadsreduceringar och/eller ökad konkurrenskraft som leder till ökade marknadsandelar. Miljöarbete resulterar i många fall till att företaget gör ekonomiska vinster, men tyvärr är kostnadsminskningarna och/eller intäktsökningarna svåra att bedöma i förväg, vilket försvårar argumentationen för ekonomiska fördelar. Ett flertal rapporter vittnar emellertid om lönsamma miljöledningssystem, vilket åtminstone indikerar att systemen rätt använda är ekonomiskt fördelaktiga. Huruvida ett MLS leder till besparingar och/eller intäktsökningar beror i stor utsträckning på hur det används och vilken typ av organisation som använder det. De förbättringar som kan genereras när ett MLS införs och som då ger upphov till lönsamhet, besparingar eller andra positiva effekter är följande: • Bättre kundrelationer • Nya kunder • Bättre relationer med myndigheter och andra intressenter • Lättare att behålla och rekrytera kompetent personal • Mer engagerad och mer effektivt arbetande personal • Mindre kostnader på grund av: - Mindre avfall och bättre hantering - Minskad råvaruanvändning - Färre olyckor och mindre dålig publicitet - Mindre förbrukning av kontorsmaterial - Färre resor - Lägre energiförbrukning (Ammenberg, 2004). ISO 14031 Den praktiska tillämpningen av MLS innebär att man väljer ut ett antal indikatorer eller nyckeltal, som organisationen anser visar på dess miljöprestanda. Standarden ISO 14031 som inkluderar riktlinjer för utvärdering av miljöprestanda föreslår användandet av indikatorer för ledningsprestanda för att mäta miljöledningssystemets effektivitet och kan hjälpa organisationer angående kraven om ständig förbättring (Ammenberg, 2004). Utvärdering av miljöprestanda är en intern ledningsprocess. Med hjälp av indikatorer tar man fram information som gör att en organisations historiska och nuvarande miljöprestanda kan jämföras med dess kriterier för miljöprestanda. Det finns två typer av indikatorer för miljöprestanda: • •. Indikatorer för ledningsprestanda är en typ av indikatorer för miljöprestanda som ger information om ledningens insatser för att påverka miljöprestandan i organisationens operativa verksamhet. Indikatorer för operativ prestanda är en typ av indikatorer för miljöprestanda som ger information om miljöprestandan i organisationens operativa verksamhet. Indikatorer för ledningsprestanda bör ge information om organisationens förmåga och insatser för att hantera saker som utbildning, lagkrav, resursfördelning och effektivt utnyttjande av resurser, styrning av miljökostnader, inköp, produktutveckling, dokumentation eller. 11.

(18) korrigerande åtgärder vilka har eller kan ha en påverkan på organisationens miljöprestanda. Indikatorer för ledningsprestanda bör vara en hjälp för att utvärdera ledningens insatser, beslut och handlingar för att förbättra organisationens miljöprestanda. Indikatorer för operativ prestanda bör förse ledningen med information om miljöprestandan i organisationens operativa verksamhet (SIS, 2000).. 4.4 Miljömässig lönsamhet av att arbeta med miljöledningssystem I en studie av industriforskningsinstituten i Sverige har man undersökt om det lönar sig ekonomiskt och miljömässigt att införa miljöledningssystem. Mer än 200 svenska företag som infört och certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001 och/eller EMAS har deltagit i studien (Enroth et.al, 1999). Här redovisas viktiga slutsatser från denna studie. Ju bättre måluppföljning desto bättre miljöresultat Intervjuresultaten från denna undersökning visar att ju bättre måluppföljning man har, desto bättre blir miljöresultatet. Att de flesta företag är medvetna om betydelsen av måluppföljning visas av att många i enkätundersökningen uppgivit just miljönyckeltal som önskvärt hjälpmedel eller verktyg (Enroth et.al, 1999). Behövs certifiering? Intervjuerna visar att hälften av alla miljömål skulle förverkligats även om inte miljöarbetet certifierats. Vad som talar för certifiering trots allt är att nästan alla intervjuade företag betonar att certifieringen ger bättre ordning och reda och mer systematik. Andra fördelar som uppmärksammats i litteraturen (Kretsloppsdelegationen, 1998) är bland annat miljöutbildning av personalen, förbättrad kommunikation av miljöfrågor samt att man börjar ställa krav vid inköp (Enroth et.al, 1999). Resultat av miljöarbete i allmänhet Fem enkätundersökningar som genomförts av Gothenburg Research Institute (GRI) vid Handelshögskolan i Göteborg och IIIEE vid Lunds Universitet under 1990-talet har legat till grund för en bredare undersökning angående näringslivets utveckling av sitt miljöarbete i allmänhet. Där konstateras att positiva resultat av att införa miljöledningssystem ofta är miljöutbildning av personal, spridning av miljöinformation och förenkling av miljökommunikation inom miljöområdet, samt miljökrav vid inköp (miljöinriktat inköpsarbete). Man konstaterar också att många företag startar och förbättrar sitt miljöarbete tack vare införandet av standardiserade MLS och att det kan initiera ett mer strukturerat miljöarbete. Företagens miljörisker minskar i och med att arbetsrutiner för arbetet införs. Företagen tror att teknisk utveckling och marknadskrafter men även lagstiftning kommer att bidra till att miljöproblemen kan lösas. De hinder för att lösa miljöproblem som företagen upplever är vanligen brist på stöd från företagsledningen, bristande kompetens, tekniska lösningar och finansiellt stöd. Kostnaden för miljöarbetet och införandet av miljöledningssystemet samt tidsbrist anges också som hinder. Tidsbrist är främst ett problem för små företag.. 12.

(19) Företagets organisation är ett viktigt instrument för att företagen skall uppnå miljöresultat. Ansvariga personers engagemang och förmåga att entusiasmera medarbetarna framstår i undersökningarna som en viktig faktor för ett framgångsrikt miljöarbete (Enroth et.al, 1999).. 13.

(20) 14.

(21) 5. Empiri Här redovisas inledningsvis hur undersökningens intervjuer har genomförts för att sedan redovisa resultatet av intervjuer och sammanställningen av statistiska uppgifter.. 5.1 Intervjuernas genomförande Eftersom arbetet med miljöledningssystem (MLS) inbegriper många olika befattningar i företaget, och dessa kan ha olika erfarenheter av miljöledningsarbete har hela kedjan av aktörer i företagets MLS intervjuats. Detta för att få en så stor variation som möjligt i svaren (Trost, 1997), för att utifrån detta kunna dra slutsatser om vad företagets miljöledningsarbete har resulterat i. Genom detta val fångas erfarenheterna genom hela kedjan av aktörer, från VD som har det övergripande ansvaret för systemet till driftpersonalen som påverkar företagets miljöprestanda i den operativa delen av företagets system. Dessutom tas både intern- och externrevisorernas erfarenheter av företagets MLS tillvara. Intervjuerna planerades till att pågå i ungefär en timme och pågick i snitt i drygt en timme per respondent. Intervjuerna är i huvudsak genomförda genom personliga möten, förutom i två fall då intervjuerna gjordes per telefon. Respondenter: Hanna Bergman, internrevisor Herman Brundin, miljöledare Lars-Gösta Dahlström, certifieringsorganets revisor Jan-Olof Eriksson, VD Tonny Hendered, ansvarig återvinning/omlastning Göran Jacobsson, ansvarig underhåll Sten Johansson, produktionschef Katarina Mellbin, ansvarig återvinningscentraler Ingrid Olsson, chef miljö och utveckling Tor Sivesind, ansvarig deponi/gas Beatrice Tjärnhell, systemadministratör Frank Weyland, avfallstekniker Respondenterna kontaktades i förväg, tid för intervju bokades in, och intervjuguiden (bilaga1) som varit gemensam för samtliga respondenter, skickades i förväg med e-post till samtliga respondenter. Respondenterna har fått besvara dessa frågeställningar utifrån sina erfarenheter och sin befattning och roll i företaget och arbetet med miljöledningssystemet. Betydelsen av frågeställningarna har vid behov förklarats för respondenterna. Intervjuerna har genomförts som kvalitativa intervjuer med en låg grad av standardisering där intervjuaren kan variera frågeställningarnas utformning och inbördes ordning. Struktureringen av frågeställningarna är också låg för att den intervjuade skall vara fri att tolka och svara på frågorna utifrån sin inställning och erfarenhet av det behandlade området (Davidson, Patel, 2003). Frågeställningar • Vilka förbättringar i miljöprestanda som har åstadkommits? Förklaring: (Vad som helst som medfört att företagets miljöpåverkan minskat) • Om ständiga förbättringar har uppnåtts vad gäller miljöprestanda. Förklaring: (Var och hur ser man att företagets miljöprestanda kontinuerligt förbättrats?). 15.

(22) • • •. Om ständiga förbättringar har uppnåtts vad gäller utvecklingen av miljöledningssystemet. Förklaring: ( Hur har miljöledningssystemets effektivitet utvecklats?) Övriga effekter/resultat av miljöledningsarbetet. Förklaring: (Vilka övriga resultat har företaget uppnått genom att arbeta med MLS förutom förbättringar i företagets miljöprestanda?) Beror förändringarna på miljöledningssystemet eller av andra faktorer? Förklaring: (Är det MLS eller andra faktorer som påverkar och leder till olika förbättringar i miljöprestanda?). Följande frågeställningar fanns också med i intervjuguiden som hjälp och stöd för att diskutera kring frågeställningarna enligt ovan, och för att respondenterna i förväg skulle kunna tänka igenom sina erfarenheter av miljöledningsarbetet: • • • • • •. Erfarenheter av miljöarbetet och miljöledningssystemet Vad har fungerat bra/sämre Problem Utvecklingen av miljöarbetet och miljöledningssystemet över tiden Hur hade miljöarbetet sett ut och fungerat utan miljöledningssystemet? (Vilka hade skillnaderna varit?) Frågor som framkommer under intervjun. 5.2 Intervjuresultat Här har resultaten från intervjuerna sammanställts till den bild av företagets miljöledningsarbete som respondenterna givit samt den tolkning som har gjorts av detta. Sammanställningen av intervjuresultaten redovisas under respektive frågeställning.. 5.2.1 Förbättringar i miljöprestanda SÖRAB har uppnått förbättringar i miljöprestanda inom olika områden. Företaget är mer målmedvetna vid inköp, köper rätt saker, miljövänliga produkter och tjänster. Man letar hela tiden efter bättre kemikalier, och miljövänligare produkter för olika ändamål, men måste samtidigt ha saker som fungerar, säger Jakobsson som också menar att leverantörerna numera tar fram de produkter företaget frågar efter. Företaget har tagit hand om problemet med buller och lukt, och även om vi inte har löst dem, så hanterar vi det på ett bra sätt, säger Hendered. Vattenbaserade färger som tidigare placerades i container för ”ej brännbart” och deponerades tas numera omhand för destruktion. Ordning och reda har ökat på anläggningarna vilket ger bättre miljö menar Brundin, och grundsyftet att miljöledningssystemet skall ge ett allmänt medvetande, har man åstadkommit. Företaget har en bättre hantering och minskade utsläpp av gas och lakvatten från deponierna, och har minskat deponeringen av vissa fraktioner från en del av anläggningarna. Företaget har blivit bättre vad gäller elektronikhantering, och hanterar farligt avfall betydligt mer professionellt. Företaget köper miljömärkt (grön) el för sin verksamhet. En del av företagets egna maskiner har ersatts av nya och miljövänligare modeller. Däremot kör man fortfarande med en del gamla, vilket kritiseras av entreprenörer som har höga krav på sina maskiner. Hendered menar att det går inte att motivera att vi själva kör med gamla maskiner, men man måste se på nyttjandegraden anser Brundin, och menar att dessa används inte så mycket att det är befogat att omedelbart ersätta dessa. Företagets miljöledningssystem. 16.

(23) innehåller också resepolicy för personalen. Den innebär att man skall samåka eller hitta alternativ till bilresor samt lägga möten på lämpliga tider för att undvika onödiga transporter och använda kollektiva färdmedel. Transporternas påverkan har också minskat genom de krav som ställs på entreprenörernas bilar, samt genom optimering av fyllnadsgraden vid transporter. Transporternas relativa miljöpåverkan har blivit bättre, men däremot har det totala transportarbetet ökat i takt med produktionsökningen. Eriksson säger att företaget har minskat miljöpåverkan relativt sett, men att det är svårt att se totalt på detta i och med att produktionen har ökat.. 5.2.2 Ständiga förbättringar i miljöprestanda Vi tycker att vi ser en ständig förbättring i miljöprestanda säger Eriksson, som menar att det inte är svårt att uppnå ständiga förbättringar. Vill man hänga med krävs ständiga förbättringar, annars står man still eller går bakåt i utvecklingen. Man säger att kravet om ständig förbättring uppnås i och med målsättningar, och att företaget lever upp till miljömålen. Enligt Brundin har uppfyllelsen av miljömål en träffsäkerhet på ~60-70 % av samtliga mål och i snitt över tiden. Dahlström som är certifieringsorganets revisor säger att SÖRAB har under alla år varit ganska duktiga och det redan från början. Han säger också att företaget kommer underfund med förändringar och förbättringar över tiden. Framförallt har företaget arbetat ambitiöst med miljömål menar han och säger att verksamheten ser sådan ut att det delvis är frampressat för utvecklingen för egen del. Han säger också att ”SÖRAB är offensiva” (mer än andra), och att det har uppstått ständiga förbättringar i miljöprestanda. Miljöaspekter Brundin menar att det inte är svårt att ta fram miljöaspekter, men subjektiva värderingar kan till viss del påverka valet. Företaget har successivt utvecklat arbetet med miljöaspekter och kopplat in mer ekovetenskaplig värdering för att minimera graden av subjektivitet. Miljöledningssystemet har inneburit att företaget ställer högre krav vid anställningar, och ställer större krav på kompetensen bland personalen. Vid nyrekrytering kompletteras företagets miljökompetens medvetet, vars kunskap bidrar till bland annat framtagandet av miljöaspekter. Med tiden har man lärt sig och blivit bättre på att täcka in olika faktorer i miljöaspekterna. Olsson tror att företaget har hög miljökompetens och bedömer att tillräckliga kunskaper finns för bedömningen av miljöaspekter. Däremot är det svårt att väga små och farliga aspekter mot stora och mindre farliga, och att avgöra vilka miljöfaktorer som i slutänden är farligast för miljön. Miljömål Tidigare formulerade företaget för många mål för mindre betydande miljöaspekter. Företaget har blivit bättre på att formulera miljömål med tiden, och nu ser man till vad som är stort, har utvecklat träffsäkerheten, och lyckats formulera mer realistiska och jordnära mål. Men det är svårt att sätta målen på rätt sätt, då de måste vara motiverande, och varken för lätta eller för svåra menar man. Man anser att det är bra att arbeta med mål, men några säger att måluppfyllelsen har blivit sämre på senare tid, och att man måste skapa bättre, lämpligare och tydligare mål, som går att följa upp. Det finns också åsikter om att en del mål är för lågt satta och att ständiga förbättringar kanske inte alltid blivit av i målarbetet, och om man arbetat bättre med målen hade det synts tydligare. Från början var det lättare, när målen inte var lika krävande menar några.. 17.

(24) En del av de anställda menar också att det varit dålig kontinuitet i målarbetet, att det inte alltid är lätt att påverka utfallet av målen, och att man har varit dålig på att följa upp och sammanställa måluppföljningen. Företaget har inte följt upp måluppfyllelsen löpande under året, och man skulle vilja göra fler än en uppföljning per år av miljömålen. 2-3 gånger per år vore bra för att få bättre kontroll på utvecklingen i arbetet med miljömålen anser man. Transporter Transporter är den största miljöbelastningen som företaget har. Hendered säger att företaget hela tiden arbetar med transporterna, ser på statistik och försöker komma på varför det är som det är och korrigerar för att det skall bli bättre. Kraven på entreprenörers bilar ”skruvas” åt allteftersom, och de skall ha rätt lastförmåga, motorer och köra på rätt bränsle. Vid upphandling ställs ofrånkomliga miljökrav, som gäller för de entreprenörer som blir aktuella. Åkerierna anser däremot att kraven är för högt ställda. Dessa krav började företaget ställa i samband med certifieringen. Ständiga förbättringar har också uppnåtts genom optimeringen av lastning för att minska på transporterna. Deponi Företaget sorterar ut mer och lägger mindre på deponi, som är ett av företagets viktigaste mål. Företaget minskar andelen till deponi av olika fraktioner från vissa anläggningar. Företaget har minskat deponering av brännbart avfall, och skickar mer till förbränning men kapacitetsbrist i förbränningsanläggningar ger däremot problem med avsättningen. Företaget behöver få avsättning för produkterna, annars hjälper det inte hur mycket som plockas ut. Vi sitter i händerna på förbränningsanläggningarna, men borde kunna öka avsättningen eftersom bränsle importeras till Sverige och vi har ett överskott säger Sivesind. Företaget har haft fokus på omhändertagandet av den gas som bildas i deponierna, och man har tagit bättre hand om gaser med tiden. Företaget utvinner gas från sina deponier som används för uppvärmning. Lakvatten Företaget har infört åtgärder på lakvattensidan för att minska mängderna lakvatten över tiden genom olika tekniska lösningar. Lakvatten har man arbetat mycket med, och det har blivit bättre med tiden. Lakvattnet från sorteringsplattan på Hagby, där man vattnar mycket på grund av damm och bränder är det mest förorenande företaget har, och här har sedimenteringsbassäng och filter installerats för att minska konsekvenserna av detta.. 5.2.3 Ständiga förbättringar i miljöledningssystemet Dokumentation Certifieringsorganets revisor säger att företaget kommer underfund med förändringar och förbättringar allteftersom, och det har hänt mycket med dokumentationen med tiden, som var omfattande och krånglig från början. Han påpekade att all pappershantering krävde datorisering, och elektroniskt MLS gör revisioner och ändringar mycket lättare, när man numera har en bashandbok för hela företaget. Olsson menar att miljöledningssystemet verkligen har utvecklats. Det var fyrkantigt och innehöll för många detaljer från början, och det fanns mycket att anmärka i det skrivna. Sedan dess har antalet dokument rationaliserats, policys och manualer har skrivits om och man har förändrat i rutiner för att de skall vara realistiska och verklighetsförankrade, och man har blivit bättre på att skriva ner dem. När Tjärnhell började 2000, så hade man redan fått en. 18.

(25) hyfsad struktur. Miljöledningssystemet lades då på dator, och hon har sedan dess förbättrat systemet ytterligare, genom effektivisering och rationalisering, och genom att försöka se det ur ett användarperspektiv, och försöker hela tiden hitta saker att förbättra. Revisionerna ger hela tiden idéer om förbättringar i systemet och dokumentationen. Dokumentationen fungerar helt klart bättre över tiden, och man förbättrar och angriper saker allteftersom. Det var mycket pärmar och papper tidigare, men man har plockat bort och förenklat och ser numera på behoven, och har anpassat miljöledningssystemet bättre till verksamheten. Systemet har benats ner, är mindre storleksmässigt, och mer lättöverskådligt och lätthanterligt numera. Brundin har däremot ”slagits” mot externa internrevisorer som ansett att det skall dokumenteras mer. Det finns åsikter om att det tar för lång tid att få in förslag till förändringar i dokumentationen, vilket kan bero på resursbrist. Man har blivit bättre på att dokumentera, men det går att förbättra mer, samt att bli bättre på att dokumentera på anläggningarna. Brundin menar att företaget redan vid införandet av miljöledningssystemet var duktiga på att driva verksamheten med en relativt hög miljömedvetenhet, men dåliga på att dokumentera vad man gjorde. Nu är man på väg igen att ha för mycket checklistor, och för mycket detaljstyrning säger några, som menar att det kommer in nya saker hela tiden, och några säger att det finns risk att arbetet kan bli för invecklat, och resultera i ett krångligt system. Revision Revision och avvikelser är motorn i miljöledningssystemet. Man tycker det är bra med revisioner, eftersom man skärper till sig inför revisioner som håller en vaken och får en att fundera vad man håller på med. I samband med revision blir man påmind, fyller i checklistor och går igenom arbetsplatsböcker, men man borde ha någon sorts rutin för detta för övrig tid säger man. Hendered föreslår fler och tätare internrevisioner fast kanske inte lika omfattande, för att man skall känna att systemet lever, vilket också skulle upptäcka brister i driftsinstruktionerna snabbare. Företaget hyrde tidigare in externa internrevisorer, vilket inte fungerade bra eftersom de externa internrevisorerna inte förstod oss och vi inte heller förstod oss på dem säger flera. Det har blivit mycket bättre med egna internrevisorer som känner till företaget och verksamheten, vilka har större chans att hitta fel och brister, och få insidertips. Brundin anser däremot att internrevisionen har fokuserat för mycket på dokumentationen och för lite på hur det ser ut i verkligheten. Certifieringsorganets revisioner anser man har fungerat bra, och haft en verklighetsförankrad linje. Den har fokuserat på det mesta i miljöledningssystemet. Den externa revisorn känner till verksamheten och petar inte i smådetaljer. Företaget har däremot valt att ta in en annan revisor från certifieringsorganet inför nästa externrevision för att få nya ögon på MLS vilket man anser är bra, eftersom den tidigare externa revisorn varit med sedan företagets miljöledningssystem certifierades. Avvikelserapportering Avvikelserapporteringen anses generellt som en väl fungerande och viktig del av miljöledningssystemet, och genom avvikelsesystemet finns en ständig förbättringscykel. Det gick trögt i början, men har sedan fungerat mycket bra (nästan för bra, man har skrivit för mycket på mindre viktiga saker). Däremot har man upplevt en minskning på senare tid. Detta beror dels på slentrian, men även att man har en så pass slimmad organisation att man är stressad och inte alltid hinner med allt som skall göras.. 19.

(26) Miljöledningssystemet Man säger också att man lärt sig och blivit bättre på att sköta systemet, och att se helheten sedan några år tillbaka. Nu har vi kommit ner på en mer normal nivå menar man. Alla har lärt sig och vi har blivit duktigare att följa systemet med tiden säger Sivesind. Weyland menar också att företaget fått ett mer levande system med intranätet, och att skriva avvikelserapport på nätet är mycket smidigt, enklare, och genererar inte lika mycket pappershögar. Med tiden har statistikrapporteringen blivit bättre tack vare MLS, och företaget kan göra bättre jämförelser mellan anläggningar när man har verkliga siffror att se på. Olsson menar att ledningens genomgång är väldigt bra för utvecklingen av systemet. Men man bör lyfta fram MLS effektivitet som en särskild fråga för utvärdering av systemet, och fråga sig på vilken nivå bör eller skall företaget ligga på. Företaget har inget mått på hur effektivt systemet är, och tycker det är svårt att mäta detta. Certifieringsorganets revisor menar att företaget riskerar att vara allt för ambitiösa och inte har resurser till allt de skulle vilja göra. Han säger att företaget har en jämn takt i ständigt små förbättringar med väldiga lyft emellanåt, och att det är en trappstegsutveckling.. 5.2.4 Övriga resultat av miljöledningsarbetet Relation till olika intressenter Företaget har varit miljöprofilerat sedan början av 90-talet då det var inne med miljöfrågor, och blev till slut ett miljöföretag säger Olsson. Eriksson säger att SÖRAB är informativa mot företag och individer, vilket är en central del i verksamheten. Företaget påverkar omgivningen vid köp av tjänster, och ger ut broschyrer, tar emot många studiebesök och deltar i olika sammanhang för att hitta sådana som kan föra miljöbudskapet vidare. Miljöledningssystemet kom som en lämplig produkt, rätt i tiden, och är ett ”skelett” för bolaget. SÖRAB var bland de första på renhållningssidan som införde miljöledningssystem. Företaget arbetar inte med populistiska saker utan reella miljöproblem, och miljöledningsarbetet är inte kundstyrt. Johansson menar att man får bra relationer med myndigheter, grannar och andra intressenter när man visar att man har kontroll på verksamheten. Olsson säger att tillsynsmyndigheterna känner sig säker på oss, och vi har ett gott och stort förtroende hos dem. Att arbeta med MLS underlättar kontakterna med myndigheter, som anser att företaget har ordning och reda, är kompetenta och kommunikativa. När till exempel Länsstyrelsen ser att rutiner och annat fungerar, skapas bra relationer, de ifrågasätter inte lika mycket, och kanske är det lättare att få olika tillstånd menar man, och Brundin tror att företaget har ett bra renommé hos kommuner. Systemet hjälper också företaget vid egenkontrollverksamheten. Det som krävs enligt förordningen om egenkontroll finns med i systemet, och när förordningen kom fanns redan rutinerna för att hantera dessa frågor. Företaget påverkar leverantörer genom incitament, och de ekonomiska kriterierna är viktiga och hör ihop med miljön menar Eriksson. Eftersom SÖRAB var bland de första avfallsbolagen i Sverige som miljöcertifierade sin verksamhet har man varit pådrivande i att etablera en miljöstandard i avfallsbranschen. I och med att företaget är certifierade enligt ISO 14001 kan företaget ställa större krav vid upphandling av entreprenörer och transportörer. Att entreprenörer är miljöcertifierade enligt ISO 14001 är vid till exempel upphandling ett utvärderingskriterie som ger högsta poäng vid bedömningen. Företaget hade inte kunnat ställa. 20.

(27) detta krav utan att själva vara certifierade. Man vill att företagets samarbetspartners skall arbeta med dessa frågor, och driver därigenom på miljöarbetet i andra företag. Relationen med omvärlden påverkas, och det är bra ur konkurrenssynpunkt, eftersom det är väl ansett att ha ett miljöcertifierat företag, och man blir betraktade som ett seriöst företag. Företaget var nästan först bland avfallsbolagen att införa miljöledningssystem, och flera menar att man har höjt statusen på både SÖRAB och avfallshantering, i alla fall inför sig själva, vilket är en viktig sak menar man, och det är lite av en fjäder i hatten att vara ISOcertifierad säger några. Företaget har haft många förfrågningar från andra, i huvudsak inom avfallsbranschen som är intresserade av hur miljöledningsarbetet fungerar. Företaget hade tidigare svårt att försäkra sin verksamhet, men kunde till slut göra detta på grund av att företaget har bra rutiner och instruktioner, ordning och reda och kontroll på verksamheten. Övrigt Eriksson säger att miljöledningssystemet har gett en annan medvetenhet om miljöfrågorna. Personalen blir trygg i sitt arbete i och med att revisorer kontrollerar att det fungerar (man känner att man har koll på läget). Företaget anser att det är väldigt viktigt att personalen får utbildning, och det finns en utbildningsplan för att säkerställa att personalen får erforderlig utbildning. Man lär sig mycket hela tiden i den här världen menar Weyland som säger att man är tvungen att vara uppdaterad och att det förväntas att man skall kunna väldigt mycket. Kunskaperna ökar med hjälp av internutbildning och vi får all den utbildning och information vi behöver säger han. Man ser på saker ur ett annat perspektiv. Man är mer miljömedveten än man förstår, och är engagerad utan att tänka på det säger några. Miljöledningssystemet ställer större krav på kompetensen bland personalen, och har resulterat i att företaget ställer högre krav vid anställningar, och efterfrågar en annan kompetens vid rekrytering för att de skall bidra till arbetet säger Olsson. Hendered anser att arbetet med miljöledningssystemet har betytt mycket för egen del. Det har varit ett bra sätt att komma in i, och lära sig verksamheten, och han är också övertygad om att företaget tjänat mycket pengar med hjälp av miljöledningssystemet. Det har kostat mycket pengar men har också sparat mycket eftersom företaget blivit effektivare. Det ger en indirekt lönsamhet enligt Eriksson som är övertygad om att det är lönsamt med miljöledningssystem. Företaget arbetar med tydliga instruktioner och rutiner, och han säger att struktur och systematik är ekonomiskt befrämjande. Välskötta företag genererar inte heller stora oväntade kostnader, och Brundin menar att miljöledningssystemet finns med som garant för att det inte skall inträffa några miljöincidenter. Alla hade inte varit så noga med hur det ser ut runt omkring en utan MLS. Säkerhet och kontroll har blivit bättre. Sivesind menar att företaget fått bättre rutiner, och blivit bättre på att dokumentera, och med hjälp av dokumenteringen finna fel som uppstår gång på gång. Johansson menar att företaget har fått in ett tankesätt som överförs även på andra områden än miljön. Avvikelsesystemet fångar inte bara miljöfrågor utan även arbetsmiljö- och kvalitetsfrågor, vilket gör att det går snabbare att genomföra förändringar och få pengar för detta tack vare miljöledningssystemet. Han menar också att man har gjort lite mer än bara ett miljöledningssystem, och tagit in även andra delar, till exempel kvalitet, och integrerat detta på ett bra sätt i driftsinstruktioner. Dahlström säger att miljöledningssystemet utvecklas mot att allt mer bli ett system för kvalitet, och att ett kvalitetssystem är till förväxlingen likt ett. 21.

No results found