2018, 5 (1): 1
_____________________________________________________________________________
© 2018 Magnus Hagevi. Detta är en Open Access artikel distribuerad under CC-BY-NC som innebär att du tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, men inte att verket används i
kommersiella sammanhang. http://dx.doi.org/10.15626/sj.20180500 ISSN: 2001-9327
REDAKTÖRENS FÖRORD
Magnus Hagevi, Institution för statsvetenskap, Linnéuniversitet
E-post ǀ magnus.hagevi@lnu.se
Tema religionsröstning
I en rad nummer av Surveyjournalen kommer svenska folkets partipreferenser granskas utifrån hur ofta de besöker gudstjänst. I internationella jämförelser beskrivs den svenska befolkningen som ett av världens mest sekulära. Som framkommer i detta nummer av Surveyjournalen är det vanligt att forskare konstaterar att religionsröstning – skillnaden mellan religiösa och sekulära väljares röstning – har betydelse även i det svenska samhället. I centrum står gudstjänstbesök, ett i väljarsociologin klassiskt mått på om väljarna är religiösa eller sekulära. Genom att studera religionsröstning över tre decennier med start 1988 visar de publicerade artiklarna att religionens betydelse för väljarnas partipreferenser inte är stabilt över tid. För att underlätta för läsaren inleds varje kapitel med en likartad introduktion med teorier om religionsröstning. Också metodavsnittet i respektive kapitel repeteras till stor del i respektive artikel. Genom att granska tre olika frågeundersökningar är det dessutom möjligt att komma med säkrare slutsatser om religionens betydelse för svenska väljares partipreferens än vad som ofta är brukligt.
