Studenters erfarenheter av aktivitetsgap

(1)

Studenters erfarenheter av aktivitetsgap

Rares Cornel Stanescu

Arbetsterapeut 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

0 Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Studenters erfarenheter av aktivitetsgap

Students' experiences of activity gap

Författare: Rares Cornel Stanescu

Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Vårterminen 2020

(3)

1

ABSTRAKT

Bakgrund: Delaktighet i aktivitet definieras som engagemang i en livssituation och är en dimension av görandet som är viktigt för hälsa. Det finns situationer i livet då man inte utför aktiviteter som man vill utföra eller utför aktiviteter som egentligen inte vill utföra. Båda dessa situationer kan beskrivas som aktivitetsgap. Studenterna är en utsatt grupp som på grund av stor arbetsbelastning kan uppleva ett stort antal aktivitetsgap. Syfte: Studiens syfte är att beskriva studenters erfarenheter av aktivitetsgap och huruvida de relaterar till bakgrundsfaktorer. Metod: Studien designades som en kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie med en enkät baserad på självskattning bedömningsinstrument ”GAP i vardagens aktiviteter”. Enkätens svaren på kvantitativa frågor analyserades statistiskt och presenterades med deskriptiv statistik i tabeller, diagram och med siffermått i beskrivande texten och fritextsvar analyserades genom innehållsanalys. Resultat: De flesta aktivitetsgapen fanns bland fritidsaktiviteter (33%) som var av typen ”gör inte men vill göra” och i boendeaktiviteter (32%) som de flesta var av typen ”gör, men vill inte göra”. Studien visade inte en tydlig korrelation mellan studenters bakgrundsfaktorer och antal aktivitetsgap. Slutsats: Studiens resultat visade att studenterna upplever en stor variation av antal aktivitetsgap och att det finns studenter som upplever ett stort antal aktivitetsgap under studietid. Detta kan indikera brister på tydliga strategier i vardagen. Arbetsterapeutiska åtgärder kan bidra till att minska aktivitetsgapen genom att identifiera orsakerna och utveckla strategier för en bättre planering och prioritering av aktiviteterna som kan förebygga psykisk ohälsa och förbättra deras livskvalité.

(4)

2

ABSTRACT

Background: Participation is defined as commitment in a life situation and is a dimension of doing which is important for health. There are situations in life when people do not do activities which they want to do or do activities that they do not want to do. Both these situations can be described as activity gap. Students are an exposed group which, because of a large workload, can experience a large amount of activity gaps. Aim: The aim of this study is to describe students’ experiences of activity gap and if these are related to their background factors. Method: The study was designed as a quantitative descriptive cross-sectional study with a survey based on self-assessment tool “Occupational Gaps Questionnaire”. The survey’s responses were analyzed statistically and presented with descriptive statistics in tables, charts and with numerical dimensions in the descriptive text and the answers with free text analyzed with content analysis. Result: The most activity gaps were among leisure activities (33%) which were of "do not but want to do" type and in household activities (32%) which were most of "do but do not want to do" type. The study did not show a clear correlation between students’ background factors and the number of activity gaps. Conclusions: Study’s outcome showed that students experience a big variation of activity gaps and there were students which experienced a large amount of activity gaps during study time. That can point to lack of strategies to cope in everyday life. Occupational therapy measures can help to reduce the number of their activity gaps by identifying the causes, developing strategies for better planning, and prioritizing the activities that can prevent mental illness and improve their quality of life.

Keywords: students, activity gap, background factors, illness.

(5)

3

Innehåll

1. Inledning ……….…..………4

2. Bakgrund………...…………4

2.1 Aktivitet och delaktighet………..………...……....4

2.2 Aktivitetsgap och ohälsa………...………..…5

2.3 Studenters hälsa och aktivitet………..………...…6

2.4 Problemformulering………..……….…....8

3. Syfte………..……….….9

4. Metod………..……….…...9

4.1 Design………..……….….…..9 4.2 Urval……….………….………….…...10 4.3 Datainsamling……….……….…………...10 4.4 Dataanalys……….………….………..….…11 4.5 Forskningsetiska aspekter ……….……….…….….……..12

5. Resultat……….….….………..12

5.1 Beskrivning av undersökningsgruppen………..….………….…...……13 5.2 Upplevda aktivitetsgap……….……….………..….13

5.2.1 Aktivitetsgap relaterat till kön……….………….………..…..15

5.2.2 Aktivitetsgap relaterat till ålder……….……….……..……...…....16

5.2.3 Aktivitetsgap relaterat till familjesituation……….……….….……...…...16

5.2.4 Aktivitetsgap relaterat till antal barn……….……….………17

5.2.5 Aktivitetsgap relaterat till arbetssituation……….……….…….17

5.2.6 Aktivitetsgap relaterat till studiesituation……….………..…....18

5.2.7 Fritext svar ……….………...…..…..…19

6. Diskussion………20

6.1 Diskussion av resultat ……….………….……...…20

6.1.1 Diskussion av kvantitativa frågornas resultat……….………..….…20

6.1.2 Diskussion av kvalitativa frågornas resultat……….……….………..…...23

6.2 Diskussion av metod……….…….24

7. Slutsatser……….……….25

8. Tillkännagivanden………..25 9. Referenser………..…..27 10. Bilaga1……….………….30 11. Bilaga 2 ………..…………..31

(6)

4

1. INLEDNING

Aktivitet är centralt för hälsa och välbefinnande

(

Erlandsson och Persson, 2014

)

och varje person utför vanligen en stor mängd och variation av aktiviteter.Engagemang i en livssituation kallas för delaktighet (Taylor, 2017). Personens delaktighet har en stor inflytande på aktivitetens resultat. Ett bra resultat leder till personens tillfredsställelse och välbefinnande. Varje person utför olika aktiviteter med olika grad av delaktighet beroende på aktivitetens värde och mening

(

Erlandsson och Persson, 2014

).

Om det finns en skillnad mellan vad man vill göra och vad man gör då uppstår ett aktivitetsgap (Eriksson et al, 2009) vilket kan sägas vara en inskränkning i delaktigheten.

Det finns situationer i livet då människor inte längre utför aktiviteterna som tidigare fanns i deras aktivitetsmönster men som personen fortfarande vill utföra. Det kan bero på tidsbrist, prioritering av andra uppgifter eller faktorer relaterade till stress. I denna studie ska undersökas om och i vilken grad studenter upplever aktivitetsgap under studietid. Under den tiden måste de fokusera på studier samtidigt som de behöver utföra andra obligatoriska aktiviteter som finns i deras aktivitetsmönster (arbete, dagliga aktiviteter och rutiner, andra administrativa uppgifter, osv). Hinner de utföra aktiviteter som anses som meningsfulla och som de vill och behöver göra eller upplever de ett aktivitetsgap? Finns det aktiviteter som de utför fast de inte vill? Vilka är korrelationerna mellan aktivitetsgap och personens bakgrundsfaktorer?

I denna uppsats studeras aktivitetsgap, med hjälp av ett standardiserat bedömningsinstrument -GAP i vardagens aktiviteter (Eriksson, 2017) med beprövat validitet och reliabilitet (Eriksson et al, 2009).

2. BAKGRUND

2.1 Aktivitet och delaktighet

Model of Human Occupation (MOHO) beskriver människan som en aktiv varelse och aktivitet är grundläggande för att uppnå en god hälsa (Taylor, 2017). Världshälsoorganisationen (WHO) definierar “Aktivitet som en persons genomförande av en uppgift eller handling” (Socialstyrelsen, 2020). Aktivitet är det människan gör i tid och rum, som är inriktad mot ett mål som har en mening. Meningsfulla aktiviteter definieras som aktiviteter som ger individen

(7)

5 upplevelser av mening och värde (Håkansson et al, 2009, Erlandsson och Persson, 2014). Varje person är unik och är karakteriserad av sina personliga faktorer (viljekraft, vanebildning och utförande kapacitet) (Taylor, 2017). Delaktighet definieras enligt Taylor (2017) som engagemang i en livssituation och är en dimension av görandet. Delaktigheten är personlig för att typen av engagemang är påverkat av personliga anledningar, motivation, roller och vanor. Delaktigheten är även kontextuell, för att den är påverkad av miljöfaktorer som kan vara främjande eller hindrande. En person ska utföra en aktivitet med bättre resultat om personen engagerar sig i rollen som denna aktivitet enligt Taylor (2017). Om denna roll definierar en del av personens identitet, då känner personen sig delaktig och kompetent. Rollerna är även viktiga för människors självkänsla och identitet. De roller som personen har är relaterade till aktiviteterna som utförs och ibland överlappar flera roller varandra. Dessa roller kan vara förälder, make eller maka, anställd i ett visst arbetsområde, student, osv och det förväntas från personen att agera på ett särskilt sätt i dessa roller. Om dessa förväntningar inte uppfylls kan önskat aktivitetsresultat inte uppnås och det kräver personens anpassning till rollen eller det kan tvinga personen att förändra rollen. Dessa rollförändringar kan påverka personens identitet genom att omdefiniera rollerna eller att anpassa uppgiften, som kan skapa en ny organisation av aktivitetsmönster som är bättre tillämpat till personen (Kielhofner, 2008). Om personen inte längre utför en aktivitet som var tidigare en viktig del av dennes identitet och som personen fortfarande vill utföra, skapar det ett aktivitetsgap. Detta aktivitetsgap är större än ett gap i en aktivitet av mindre betydelse för denna person (Eriksson, 2017).

2.2 Aktivitetsgap och ohälsa

När en person av någon anledning inte längre kan vara delaktig i en meningsfull aktivitet, som engagemang i arbete, fritidsaktiviteter, eller aktiviteter i det dagliga livet, riskerar individen att drabbas av ohälsa (Taylor, 2017). Då uppstår så kallade aktivitetsgap som betyder en förlust av delaktighet i en eller flera meningsfulla aktiviteter inom olika aktivitetsområden: arbete, dagliga aktiviteter, sociala aktiviteter, eller fritidsaktiviteter. En sådan aktivitetsförlust blir ett avbrott i vardagens aktiviteter som vanligen brukade utföras förut, men som inte längre utförs (Eriksson och Tham, 2010). Aktivitetsgap i denna studie utgår från Eriksson (2017) där definieras som en situation där man vill utföra en aktivitet men inte utför aktiviteten, eller som en situation där man inte vill utföra en aktivitet men man utför den. Instrumentet GAP avser inte att mäta vad man kan eller inte kan utföra, utan bara situationerna där man vill utföra en aktivitet men inte utför den eller där man utför en aktivitet som man inte vill utföra (Eriksson, 2017). Ett stort

(8)

6 antal aktivitetsgap visar en obalans mellan vad en person vill göra och vad personen verkligen gör, vilket anses kunna leda till ohälsa (Eriksson, Tham och Kottorp, 2013).

En studie av aktivitetsgap hos en normal population visade att frekvensen av gap varierade i korrelation med ålder: för persongruppen under 30 år var medianen 5 gap, för persongruppen mellan 30 och 49 år var medianen 4 gap, för persongruppen mellan 50 och 64 år var medianen 2 gap och för persongruppen efter 65 år var medianen 1 gap (Eriksson, 2017). Forskning av olika grupper av personer med funktionshinder visar att de flesta gap i aktiviteter är typ ”gör inte men vill göra” (Eriksson, Tham och Kottorp, 2013) och påverkar mest området av frivilliga aktiviteter (fritidsaktiviteter) som personerna ofta inte längre utför fast de skulle vilja utföra.

Bedömningsinstrument GAP har även använts i en studie av personer med stressrelaterade besvär, där visas ett samband mellan ett ökat antal aktivitetsgap och stressrelaterad ohälsa, med flest antal gap under fritiden (Eriksson et al, 2012). En studie av personer med förvärvad hjärnskada visade att den finns en korrelation mellan ökande antal av aktivitetsgap och minskade upplevd livstillfredställelse (Eriksson et al, 2009). Litteraturgenomgången visar sålunda att det saknas studier av studenters aktivitetsgap, men det finns studier av andra grupper

2.3 Studenters hälsa och aktivitet

Folkhälsomyndigheten (2018) publicerade slutsatserna av studier som gjordes angående studenthälsans i 2013 vid Malmö Högskola och i 2017 vid Göteborg Universitet. Studierna presenterade information om utbredningen och utvecklingen av psykiska besvär bland studenter och om betydelsen av hälsofrämjande insatser. Studierna visar på höga andelar av psykisk ohälsa bland studenter och resultaten pekar på att en hög andel studenter upplever stress, har utmattning symtom, ångest och depression och känner oro för att inte klara av sina studier. Troliga orsaker är: små möjligheter till kontroll och inflytande, hög arbetsbelastning, höga krav på prestation från sig själv och andra och ständig omorganisation. Konsekvenserna var en långsammare inlärning, sämre resultat och även avhopp från utbildning. Dessa orsaker kan vara relaterade till studenternas bakgrundsfaktorer som kön, ålder, arbetssituation, familjesituation, antal barn och studiesituation. Resultaten visade även samband till viktiga friskfaktorer, exempelvis att fysisk aktivitet relaterad till lägre nivåer av utmattning eller att tid till återhämtning som var associerad till både minskad utmattning och ångestsymtom.

(9)

7 Flera undersökningar från USA (American Psycological Association, (u.å), Suicide Prevention Resource Center, (u.å.), American College Health Association, (u.å)) visar att psykisk ohälsa påverkar studenter på många sätt under studietid. Ohälsan kan också ha långsiktiga konsekvenser genom att påverka framtida yrkesliv och utvecklingsmöjligheter (Eisenberg, et. al., 2007). Psykisk ohälsa kan också påverka studenternas energi, koncentration, mental förmåga och optimism som hindrar deras inlärningsförmåga. En annan amerikansk undersökning visade att depression är associerad med låg betyg och med att hoppa av skolan (Eisenberg, Downs and Golberstein, 2009).

I Storbritannien har Insight Network och Dig-In Box genomfört den största undersökningen av universitetsstudenters psykisk hälsa (över 37 500 studenter från 140 universitet) som visar att studenterna upplevde psykiska hälsoproblem och behövde professionell hjälp. Påfrestningen under studietidensperiod kan resultera i stress som bidrar till ohälsa (Macaskill, 2012). Studentlivet i sig kan vara en orsak till mental ångest, studenter rapporterar högre nivåer av psykiska problem än icke-studenter i samma åldersgrupp (Unite Students, 2016). Studenterna påpekade faktorer som hög arbetsbelastning för att fylla kurskrav, akademiska prestationer, finansrelaterade besvär och balans mellan jobb och studier, ansträngning för att passa in i nya sociala grupper (NUS, 2013). Cooke et al., (2006) fann att psykisk sjukdom ökar från den tidpunkt då studenter börjar sina studier.

I studenters liv finns inte bara psykiska besvär utan det finns fysiska hälsoproblem också. En studie från Kroatien (Andrijasevic, et al, 2005) visar att de flesta besvär och sjukdomstillstånd bland studenter, var en konsekvens av bristande fysisk aktivitet och av en stillasittande livsstil. En annan studie (Pressman et al, 2009) konstaterades att det finns en korrelation mellan meningsfulla fritidsaktiviteter och positiva psykosociala och fysiska aspekter som är betydande för hälsa och välmående. Studien visade att de personer som regelbundet var engagerade i meningsfulla fritidsaktiviteter rapporterade bättre sömn, livstillfredsställelse, engagemang i dagliga livet och upplevde bättre fysiska förmågor, samt upplevde en lägre grad av depression och negativa känslolägen.

Fysiska aktiviteter som exempelvis friluftsliv, motion, aktiv transport i vardagslivet i form av promenader och cykling, samt hushållsarbete eller trädgårdsarbete kan främja fysisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa (fyss.se, 2020). WHO rekommenderar för vuxna minst 150 minuter av fysisk aktivitet i veckan för ett sunt liv. Personer som regelbundet utför fysiska aktiviteter har en lägre risk att utveckla många långvariga (kroniska) tillstånd, såsom hjärtsjukdomar, typ

(10)

8 2-diabetes, stroke, hypertoni och vissa cancerformer. Forskning visar att fysisk aktivitet kan också förbättra självkänsla, sömnkvalitet, ökar energin, samt minskar risken för stress, depression, demens och Alzheimers sjukdom (WHO, 2018). Fysisk aktivitet leder till förändringar i de delar av hjärnan som reglerar stress och ångest samt ökar produktionen av endorfiner och hormoner som skapar positiva känslor och minskar uppfattningen av smärta (Anderson och Shivakumar, 2013). Återhämtning och avslappning genom frivilliga meningsfulla aktiviteter som man vill göra och faktiskt gör är av stor betydelse för att förebygga psykisk ohälsa när människorna upplever stressiga situationer (Matuska och Christiansen, 2008).

Som framgår ovan finns det studier som beskriver studenters aktivitet, med tonvikt mot fysiska aktivitet och fritidsaktivitet samt att dessa är av betydelse för välmående och hälsa. Däremot så visar litteraturgenomgången att det saknas studier av aktivitet från ett bredare perspektiv som beaktar hela bredden av aktiviteter i vardagen och hur de påverkas under studietiden. Detta är vikt för att bättre förstå huruvida aktiviteter kan påverka hälsa under studietiden och vilka faktorer som kan influera det. Att kartlägga faktorerna som kan påverka delaktighet i aktivitet och orsakar aktivitetsgap under studietiden kan vara av stor betydelse för studenternas hälsa.

2.4 Problemformulering

Som tidigare studier visade det finns en ökande tendens till psykisk ohälsa bland studenter, som är relaterad till flera bakgrundsfaktorer. Däremot är kunskap om deras delaktighet i aktiviteter i termer av aktivitetsgap okänt. Antalet aktivitetsgap kan vara viktigt i relation till studenters hälsa under studietiden för forskning visat att ju flera aktivitetsgap, desto mindre upplevd tillfredsställelse (Eriksson et al, 2009). Gapen ger även en indikation om det finns en obalans mellan vad en person vill göra och vad personen verkligen gör (Eriksson, Tham & Kottorp, 2013).

Det finns sålunda en kunskapslucka att fylla och ett behov av studier inom området för att erhålla en större förståelse kring studenters upplevelser av aktivitetsgap. Studiens resultat kan bidra till kunskap om behov av nya arbetsterapeutiska åtgärder för att förebygga studenters ohälsa. Att fastställa om och hur många aktivitetsgap finns och att försöka minska gapet för att återhämta studenternas aktivitetsbalans genom att utveckla nya strategier för att kunna utföra de meningsfulla aktiviteterna som de saknar (Matuska & Christiansen, 2008) kan vara av stor

(11)

9 betydelse för studenter som befinner sig i denna situation. Tidigare studier av studenter visade att studenters bakgrundsfaktorer (kön, ålder, familjesituation, antal barn, studiesituation och arbetssituation) är av viktiga i relation till studenters hälsa och kan påverka på många sätt deras liv under studietid (Folkhälsomyndigheten, 2018). Denna studie skall därför även undersöka om korrelation mellan studenters aktivitetsgap och deras bakgrundsfaktorer föreligger som grund för utformning av förebyggande insatser.

3. SYFTE

Studiens syfte var att beskriva studenters erfarenheter av aktivitetsgap och huruvida de relaterar till deras bakgrundsfaktorer.

4. METOD

4.1 Design

En kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie används (Olsson och Sörensen, 2011) med en enkät baserad på självskattning bedömningsinstrument GAP (Eriksson, 2017). Den här designen anses vara lämplig för studiens syftet - att beskriva erfarenheterna av en viss population (studenter) av aktivitetsgap vid ett visst tillfälle (under studieperiod).

4.2 Urval

Undersökningsgruppen bestod av studenter från ett universitet i Sverige som frivilligt valde att delta i studien. Förfrågan för att delta i studien lades upp på en Facebook sida för studenter, så att alla studenter som studerade vid ett universitet i södra Sverige hade möjligheten att delta i studien genom att svara på enkätens frågor. En undersökningsgrupp som innehöll mellan 40 och 50 studenter bedömdes som tillräcklig stor för att besvara studiens syfte. Det fanns inga exklusions kriterier (Olsson och Sörensen, 2011).

(12)

10

4.3 Datainsamling

För att kunna kartlägga aspekter av personens delaktighet i aktivitet, användes ett valid och reliabelt självskattningsinstrument: Gap i vardagens aktiviteter (GAP).

Instrumentet GAP är MoHO baserat och undersöker om människorna uppfattar sig vara delaktiga i aktiviteter som de vill utföra i vardagslivet (Eriksson, 2017). GAP inkluderar 30 aktiviteter inom dagliga aktiviteter och rutiner (Törnquist och Sonn, 2016), fritidsaktiviteter, sociala aktiviteter och arbete eller arbetsliknande aktiviteter, där respondenten besvarar två frågor med ”ja” eller ”nej” vid varje aktivitet: Utför du aktiviteten? / Vill du utföra aktiviteten? Forskning visar att instrumentet mäter delaktighet i vardagens aktiviteter och har en acceptabel validitet och reliabilitet för olika diagnosgrupper med funktions- och aktivitetsbegränsningar (Eriksson et al, 2009; Eriksson, Tham och Kottorp, 2013).

Datainsamlingen skede via en enkät som började med sex bakgrundsfaktorer: kön, ålder, arbetssituation, familjesituation, antal barn och studiesituation för att undersöka om och hur dessa variabler är relaterade till respondenternas aktivitetsgap. Enkäten fortsatte sedan med de 30 frågorna – aktiviteterna som finns i GAP instrumentet och visar om och hur många aktivitetsgap finns i deltagarnas aktivitetsmönster. Frågorna i GAP omfattade ett antal frågor i följande aktivitetsområden: 9 boendeaktiviteter, 10 fritidsaktiviteter, 7 sociala aktiviteter och 4 aktiviteter relaterade till arbetsliv. De sista 2 frågorna var med fritextsvar där respondenterna (1) ”beskrev med egna ord hur de upplevde sina vardagsaktiviteter och eventuella gap mellan vad ville de göra och gjorde” samt (2) ”om de har svarat att de har några gap: vilka av dessa aktiviteter värdesätter de högst”.

Procedur

En online enkäten skapades i författarens konto på en plattform för online enkäter. Informationsbrevet som innehåll alla förklaringarna angående studiens syfte, databearbetning, sekretess, förfrågan för samtycke samt enkätens länk delades på studentgrupps Facebooks sida av ett universitet i Sverige. Online enkäten var öppen för studenterna som ville delta i denna studie till och med önskat antal deltagare har nåts (mellan 40 och 50 deltagare). Data samlades i säkerhet i författarens konto på ”Survio.com” servrar som skyddade alla insamlade information mot dataintrång enligt GDPR lagen (survio.com, u.å). Insamlade data importerades därifrån i en Microsoft Excel dokument för bearbetning och analys.

(13)

11

4.4 Dataanalys

Insamlade data analyserades med beskrivande statistik som innebär att resultaten presenterades med hjälp av tabeller, diagram eller med siffermått. Statistisk analys i form av korrelation genomfördes för att kartlägga eventuella relationer/ samband (Ejlertsson, 2012). Svaren på varje aktivitetsfråga besvarades med ja eller nej sammanställdes i ett Microsoft Excel dokument och delades in i två aktivitetsgap grupper “gör inte men vill”, “gör men vill inte”. Därefter beräknades antal aktivitetsgap på varje aktivitetsfråga och totalt antal aktivitetsgap i undersökningsgruppen som sammanställdes i en tabell. Sedan beräknades totalt aktivitetsgap per person. Data över antal aktivitetsgap var kvantitativa, det vill säga numeriska, och eftersom undersökningsgruppens storlek var begränsad redovisades data i form av median, kvartil, samt minimum/maximum i tabeller stapeldiagram och löpande text.

Programmet Microsoft Excel användes även för att framställa deskriptiva stapeldiagram, beräkna gruppens median och spridning (kvartil) samt korrelationskoefficient mellan bakgrundsfaktorerna och antal aktivitetsgap. Korrelationsanalyserna med Pearsons koefficient, dubbelsidigt, parat visade om de valda variablerna (kön, ålder, arbetssituation, familjesituation, antal barn och studiesituation) var relaterade till respondenternas antal aktivitetsgap, samt korrelationens styrka och eventuell statistisk signifikans (Olsson och Sörensen, 2011).

Enkätens frågor med fritextsvar bearbetades genom innehållsanalys (Olsson och Sörensen,

2011). Ett dokument skapades där svaren från respektive frågorna skrevs in. Av de 46

respondenterna var det 36 respondenter som svarade frågan ”Beskriv gärna med egna ord hur du upplever dina vardagsaktiviteter och eventuella gap mellan vad vill du göra och gör”, respektive 35 respondenter som svarade på frågan ”Om du har svarat att du har några gap: vilka av dessa aktiviteter värdesätter du högst”. Efter att svaren skrivits in i dokumentet analyserades varje svar för sig på så sätt att det som var karakteristiskt i texten identifierades och kodades. De koder som hade gemensamt innehåll fördes samman och beskrivande kategorier bilades för varje grupp som hade gemensamma koder. När de angav specifika aktiviteter jämfördes deras text med hur de besvarat aktivitetsfrågorna.

(14)

12

4.5 Forskningsetiska aspekter

Personerna som deltog i studien informerades skriftligt om studiens syfte och att det är ett frivilligt deltagande, samt att de kan avbryta deras deltagande vid deras eget beslut till och med de lämnar in i enkäten (informationskravet) (Olsson och Sörensen, 2011). Ett informationsbrev lades ut på Facebook. Deltagarna tillfrågades om medverkan i studien och informerades om att medverkan i studien genom att besvara enkäten ansågs som ett samtycke till att delta i studien (samtyckeskravet) (Olsson och Sörensen, 2011). Informationen som samlades in används bara för studiens syfte (konfidentialitetskravet) och behandlades på ett konfidentiellt sätt enligt lagarna och förordningarna (nyttjandekravet). Svaren på enkätens frågor samlades i författarens konto där det kan inte går att identifiera vilket svar som tillhör vilken deltagare.

Risken är att denna studie kan visa personliga vanor och erfarenheter hos studenterna i form av aktivitetsgap som är känsliga ämnen. Enkätens frågor omfattar inte namn eller personliga uppgifter (e-postadress, telefonnummer, adress, osv) som gör att deltagarna kan identifieras. Deltagarnas kön, ålder, familjesituation, antal barn, arbetssituation eller studiesituation är allmänna personuppgifter som inte kan identifiera de 46 deltagarna inom studentgruppen med nästan 5000 medlemmar där presentationsbrevet lades. Aktivitetsgap frågor handlar om 30 aktiviteter som alla friska människor kan hypotetiskt utföra. Risken för att deltagarnas svar kunde identifieras var minimalt och alla insamlade data ska förstöras när examensarbete är godkänt.

5. RESULTAT

Resultat redovisas i tre delar: beskrivning av undersökningsgruppen, grundat på frågorna som handlar om studenternas bakgrundsfaktorer, presentation av antal och typ av aktivitetsgap grundat på aktivitetsfrågorna svar och redovisning av deltagarnas fritextsvar grundat på kvalitativa frågorna med fritextsvar.

5.1 Beskrivning av undersökningsgruppen

Undersökningsgruppen bestod av 46 studenter, av vilka merparten var kvinnor (90%) och de flesta av deltagarna (60%) fanns i de sista två åldersgrupper (över 36 år). Tre fjärdedelar av

(15)

13 undersökningsgruppen var gift/ sambo och hade barn. Det var också tre fjärdedelar som studerade heltid och en majoritet arbetade samtidigt som de studerade. Deras bakgrundsfaktorer redovisas i Tabell 1, nedan:

Tabell 1: Presentation av undersökningsgruppen (n:46)

Bakgrundsfaktorer Undergrupper Antal deltagare Kön Män 4 Kvinnor 42 Ålder 18 – 25 år 9 26 – 30 år 8 31 – 35 år 2 36 – 40 år 12 41 år och äldre 15 Familjesituation Ensamstående 10 Gift/sambo 36

Antal barn Inget barn 10

1 barn 13

2 barn 16

3 barn 6

4 barn eller fler 1 Arbetssituation Arbetar inte 12 Arbetar 1 – 25% 7 Arbetar 26 – 50% 6 Arbetar 51 – 75% 2 Arbetar 76 – 100% 19 Studiesituation Heltid Reguljär 20 Heltid Distans 10 Deltid Reguljär 6 Deltid Distans 10

5.2 Upplevda aktivitetsgap

Resultatet visade att i hela undersökningsgruppen fanns totalt 254 aktivitetsgap inom de olika aktivitetsområdena. Av alla 46 respondenterna, var det 44 som upplevde ett eller flera aktivitetsgap och 2 som inte rapporterade något aktivitetsgap. De flesta aktivitetsgapen fanns bland fritidsaktiviteter och boendeaktiviteter (Tabell 2), men de baserades på aktivitetsområde med de flesta aktivitetsfrågor (nio respektive tio frågor). Minst antal aktivitetsgap hade undersökningsgruppen i arbetslivsaktiviteter men resultatet är grundat bara på fyra frågor.

(16)

14 Tabell 2. Antal och typ av aktivitetsgap

Aktivitet Typ av aktivitetsgap Total antal gap ”Gör inte men

vill göra”

”Gör men vill inte göra”

Totalt antal aktivitetsgap i boende aktiviteter 30 52 82

Handla 3 7 10

Laga mat 1 12 13

Tvätta 3 11 14

Städa 3 13 16

Sköta enklare underhåll av bostad, trädgård, bil

6 3 9

Sköta mer omfattande underhåll av bostad, trädgård, bil

8 1 9

Sköta hemmets ekonomi 3 0 3

Transportera sig 1 2 3

Shoppa 2 3 5

Totalt aktivitetsgap i fritidsaktiviteter 72 11 83 Delta i/ intressera sig för idrott/motion 13 2 15

Idka friluftsliv 9 1 10

Ha en hobby 10 1 11

Nyttja kulturutbudet 11 0 11

Titta på TV/ Lyssna på radio 1 1 2 Läsa dagstidningar / nyheter / veckotidningar 4 2 6

Läsa böcker /tidskrifter 9 1 10

Skriva 4 0 4

Spela spel 10 2 12

Använda dator och smartmobil 1 1 2 Totalt aktivitetsgap i sociala aktiviteter 49 5 54 Umgås/ har kontakt med partner och/eller

barn

0 0 0

Umgås/ har kontakt med släkt/ vänner/ grannar

3 1 4

Ge hjälp och stöd till andra 11 0 11

Delta i föreningsverksamhet 7 1 8

Utöva religion/andlighet 7 0 7

Besöka restaurang, café, pub, danslokaler 11 3 14

Resa 10 0 10

Totalt aktivitetsgap i arbetslivs aktiviteter 26 9 35

Arbeta 10 5 15

Studera 0 1 1

Sköta och uppfostra barn 5 1 6

Arbeta ideellt 11 2 13

Totalt aktivitetsgap 177 77 254

De flesta aktivitetsgapen inom fritidsaktiviteterna var av typen ”gör inte men vill göra”, medan boendeaktiviteterna var av typen ”gör men vill inte göra”. Den vanligaste typen av aktivitetsgap var “gör inte, men vill göra” fanns inom aktivitetsområdena fritid och sociala aktiviteter och

(17)

15 antalet var nästan dubbelt än aktivitetsgapen av typen “gör, men vill inte göra” som fanns de flesta inom aktivitetsområdet boendeaktiviteter.

Det fanns bara en aktivitet ”Umgås/ har kontakt med partner och/eller barn” där respondenterna inte rapporterade gap. De flesta aktivitetsgap (16) rapporterades inom aktiviteten ”Städa”, där 13 aktivitetsgap var av typen ”gör, men vill inte göra”. Det fanns två aktiviteter med 15 rapporterade aktivitetsgap: ”Delta i/ intressera sig för idrott/motion” där fanns 13 aktivitetsgap av typen ”gör inte men vill göra” och ”Arbeta” med 10 aktivitetsgap typ ” gör inte men vill göra”. Det fanns också två aktiviteter där rapporterades 14 aktivitetsgap: ”Tvätta” där fanns 11 aktivitetsgap typ ” gör men vill inte göra” och ”Besöka restaurang, café, pub, danslokaler” med 11 aktivitetsgap av typen ” gör inte men vill göra”.

Spridningen av totala antalet aktivitetsgap per person var ganska stor. Medianen för gruppens totala antal aktivitetsgap var 5,5 och spridningen som beskrevs genom kvartiler var lika med 2 (Q1) och 8 (Q3). Det fanns studenter som upplevde inget aktivitetsgap och det var studenter som upplevde aktivitetsgap vid nästan hälften av aktiviteterna som ingick i enkäten. Distributionen av respondenterna antal av aktivitetsgap kan ses i Figur 1 som finns nedan:

Figur 1. Antal aktivitetsgap per deltagarnas

5.2.1 Aktivitetsgap relaterat till kön

I undersökningsgruppen fanns 4 män och 42 kvinnor och det var 3 män och 41 kvinnor som upplevde ett eller flera aktivitetsgap. Grundat på gruppens snedfördelade sammansättning i relation till kön, kan analysen på bakgrundsfaktorn ”kön” inte göras

0 1 2 3 4 5 6 7 8 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 An ta l d elta gare Antal aktivitetsgap

(18)

16 5.2.2 Aktivitetsgap relaterat till ålder

I undersökningsgruppen fanns 5 åldersgrupper. Resultatet visar att det högsta genomsnittet (median) antal aktivitetsgap fanns i åldersgruppen 26 – 30 år och åldersgruppen 36 – 40 år och det minsta antalet aktivitetsgap upplevde åldersgruppen ”41 år eller äldre”, medan åldersgrupperna 18–25 år och 31 – 35 år finns emellan. Resultatet visade också att det fanns ingen korrelation mellan variabeln ålder och antal aktivitetsgap (korrelationskoefficient r =

-0,01)

Tabell 3. Aktivitetsgap relaterat till ålder

Åldersgrupp (antal studenter)

Antal aktivitetsgap Totalt

gap Median 1–4 5–8 9–14 18 – 25 år (8) 10 29 0 39 4 26 – 30 år (8) 2 34 18 54 7,5 31 – 35 år (2) 3 5 0 8 4 36 – 40 år (12) 10 19 60 89 7 41 år eller äldre (14) 11 32 21 64 2

En person från gruppen 18 till 25 år och en från gruppen 41 år eller äldre upplevde inget aktivitetsgap.

5.2.3 Aktivitetsgap relaterat till familjesituation

Respondenterna delades i två grupper enligt deras familjesituation. Gruppen för ensamstående upplevde ett mindre antal aktivitetsgap än gruppen med gift/sambo. Korrelation mellan variabeln familjesituation och antal aktivitetsgap är svag positiv (korrelationskoefficient r =

0,17). Korrelationen var signifikant (p <0,05). Materialet kan också anse som snedfördelat

eftersom det var bara nio ensamstående respondenter, jämfört med 35 respondenter som är gift/ sambo.

Tabell 4. Aktivitetsgap relaterat till familjesituation

Familjesituation (antal studenter)

Antal aktivitetsgap Totalt gap

Median 1 - 4 5 - 8 9 - 14

Ensamstående (9) 10 33 0 43 4,5

Gift/sambo (35) 26 86 99 211 6

(19)

17 Figur 3. Korrelation mellan variabeln "familjesituation" och antal aktivitetsgap

Grupp 1 – ensamstående; Grupp 2 – gift/sambo

Linjen med små prickor visar korrelationen mellan variabeln ”familjesituation” och antal aktivitetsgap

5.2.4 Aktivitetsgap relaterat till antal barn

Undersökningsgruppen delades i 5 grupper enligt antal barn som deltagarna hade. Gruppen som innehåll deltagare med 4 barn eller fler upplevde i genomsnittet största antalet aktivitetsgap per person, medan gruppen där respondenterna hade 3 barn upplevde i genomsnittet minsta antalet aktivitetsgap per person. Det fanns en mycket svag negativ korrelation mellan variabeln antal barn och antal aktivitetsgap som inte var signifikant (korrelationskoefficient r = -0,09).

Tabell 5. Aktivitetsgap relaterat till antal barn

Antal barn (antal studenter)

Antal aktivitetsgap Totalt

gap Median 1 - 4 5 - 8 9 - 14 Inget barn (13) 12 48 9 69 6 1 barn (10) 7 18 47 72 6,5 2 barn (15) 13 27 43 83 4,5 3 barn (5) 4 18 0 22 4

4 barn eller fler (1) 0 8 0 8 8

En student från gruppen där respondenter hade 2 barn och en från gruppen där respondenter hade 3 barn upplevde inget aktivitetsgap.

0 0.5 1 1.5 2 2.5 0 2 4 6 8 10 12 14 16

Korrelation mellan variabeln "familjesituation" och

antal aktivitetsgap

(20)

18 5.2.5 Aktivitetsgap relaterat till arbetssituation

Undersökningsgruppen delades i 5 grupper från deltagarna som inte arbetar till de som arbetar 76 – 100%. De flesta antal aktivitetsgap upplevde respondenterna från gruppen som arbetar 1 – 25% (Median = 7) och minsta antal aktivitetsgap upplevde gruppen där respondenterna inte arbetar (Median = 3,5). Det fanns en mycket svag positiv korrelation mellan variabeln ”arbetssituation” och antal aktivitetsgap som inte var signifikant (korrelationskoefficient r =

0,06).

Tabell 6. Aktivitetsgap relaterat till arbetssituation

Arbetssituation (antal studenter)

Antal aktivitetsgap Totalt gap Median 1 - 4 5 - 8 9 - 14 Arbetar inte (12) 16 15 29 60 3,5 1 – 25% (7) 4 34 0 38 7 26 – 50% (5) 2 13 23 38 6,5 51 – 75% (2) 3 7 0 10 5 76 – 100% (18) 11 50 47 108 6

Det fanns en person som ”arbetar 51 – 75%” och en som ”arbetar 76 – 100%” som upplevde inget aktivitetsgap

5.2.6 Aktivitetsgap relaterat till studiesituation

Undersökningsgruppen delades i 2 grupper enligt deltagarnas studiesituation: 30 som studerar heltid (reguljärt och på distans) och 16 som studerar deltid (reguljärt och på distans). Resultatet visade att respondenterna som studerar heltid upplevde ett större antal aktivitetsgap än de som studerar deltid. Korrelation mellan variabeln ”studiesituation” och antal aktivitetsgap var svag negativt (korrelationskoefficient r = -0,2). Korrelationen var signifikant (p <0,05).

Tabell 7. Aktivitetsgap relaterat till studiesituation

Studiesituation (antal studenter)

Antal aktivitetsgap Totalt gap

Median Korrelation 1 - 4 5 - 8 9 - 14

Heltid (30) 21 85 76 182 6,5 -0,2

Deltid (14) 15 34 23 72 3,5

(21)

19 Figur 6. Korrelation mellan variabeln "studiesituation" och antal aktivitetsgap

Grupp 1 – studerar heltid; Grupp 2 – studerar deltid

Linjen med små prickor visar korrelationen mellan variabeln ” studiesituation” och antal aktivitetsgap

5.2.7

Fritext svar

Sammanställningen av fritext svaren från de 36 respondenter som valde att besvara på frågan ”Beskriv gärna med egna ord hur du upplever dina vardagsaktiviteter och eventuella gap mellan vad vill du göra och gör” kunde kategoriseras efter följande: använder olika strategier för att klara sig i vardagen (9 respondenter), behöver utveckla nya strategier för att kunna klara sig i vardagen (6 respondenter), behöver mer tid (15 respondenter) och upplever att de klarar sig i vardagen bra och mycket bra (2 respondenter). Det fanns ytterligare fyra svar som inte kunde kategoriseras: ”COVID-19”, ”Vara mer aktiv”, ”Är mest hemma” eller ”Vill gå ut och inte sitta för mycket hemma”.

De 35 respondenter som svarade på frågan ”Om du har svarat att du har några gap: vilka av dessa aktiviteter värdesätter du högst”, nämnde: en aktivitet eller flera där de rapporterade ett gap (17 respondenter) eller en aktivitet eller flera där de rapporterade inget gap (18 respondenter). I det första fallet/ frågan nämnde alla svaren en aktivitet där fanns ett aktivitetsgap av typen ”gör inte men vill göra”, såsom ” Delta i/ är intressera sig för idrott/motion”, ”Idka friluftsliv”, ”Ha en hobby”, ” Nyttja kulturutbudet”. I den andra fallet mest värdesatt aktivitet var ” Umgås/ har kontakt med partner och/eller barn” (9 svar) som var den endast aktivitet där ingen respondent rapporterade något gap.

0 0.5 1 1.5 2 2.5 0 2 4 6 8 10 12 14 16

Korrelation mellan variabeln "studiesituation" och

antal aktivitetsgap

(22)

20

6. DISKUSSION

6.1 Diskussion av resultat

Studenterna som deltog i denna studie upplevde olika antal aktivitetsgap (mellan 0 och 14), men antalet aktivitetsgap i snitt per person var på gruppnivå jämförbar med resultatet av en studie om aktivitetsgap hos en population utan funktionsbegränsningar/ normal population (Eriksson, 2017). Antal aktivitetsgap förekom och var relativt jämnt fördelat inom alla aktivitetsområden, relaterad till antalet frågorna som finns inom varje aktivitetsområde som kan ses i Tabell 2.

Det stora antalet aktivitetsgap av typen ”gör men vill inte göra” i boende aktivitetsområdet och det stora antalet aktivitetsgap av typen ”gör inte men vill göra” i fritidsaktiviteter området kan tolkas som att respondenterna inte utför de meningsfulla aktiviteterna för att kunna hinna med de obligatoriska aktiviteterna som de är tvungna att utföra. Fritidsaktiviteter och tid för återhämtning är mycket viktigt och bidrar till hälsa och välmående enligt en tidigare studie (Matuska & Christiansen, 2008). Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan ökat antal aktivitetsgap med flest antal gap under fritiden vid stressrelaterad ohälsa (Eriksson et al, 2012). Resultatet visade att undersökningsgruppen också har ett stort antal aktivitetsgap i aktiviteterna städning, tvättning och matlagning av typen ”gör men vill inte göra”. I hela undersökningsgruppen (46 deltagare) fanns 42 kvinnor (91%) och 35 av dem är gift/sambo samt 31 av dem har barn. Tidigare studier har även visat att kvinnornas roller är mer inriktade mot hushållsarbete och på att sköta och uppfostra barn än männens (Erlandsson & Eklund, 2003) och som konsekvens hinner de ofta inte utföra aktiviteter som de vill göra och som kan ha en viktig roll för återhämtning.

Hälften av respondenterna (23) upplevde mellan 6 och 14 aktivitetsgap som är mer än medianen hos en population utan funktionsbegränsningar i en tidigare svensk studie (Eriksson, 2017), där respondenterna hade 5 aktivitetsgap i genomsnitt per person i åldersgruppen 20 - 29 och 4 aktivitetsgap i genomsnitt per person i åldersgruppen 30 – 49 (respondenterna som finns i de här grupperna motsvarar på ett ungefärligt sätt åldrarna som respondenterna har i min studie). De studenterna som upplevde ett sort antal aktivitetsgap kan drabbas av ohälsa (Eriksson, Tham och Kottorp, 2013) och kan därför behöva stöd i att förstå vikten av prioritering av meningsfulla aktiviteter och utveckling av strategier genom att planera sina aktiviteter på ett bättre sätt samt

(23)

21 att få stöd i anpassningsprocessen till sin livssituation för att kunna undvika ett ökat antal aktivitetsgap som kan orsaka stressrelaterad ohälsa (Eriksson et al, 2012). Å andra sidan kan ett mindre antal aktivitetsgap leda till en ökad tillfredsställelse som kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa och till en bättre livskvalité (Matuska & Christiansen, 2008). Vikten av strategier framkom även i resultatet på fritext svaren på frågan ”Beskriv gärna med egna ord hur du upplever dina vardagsaktiviteter och eventuella gap mellan vad vill du göra och gör”, skapade det fyra kategorier som på olika sätt indikerar vikten av strategier. Att behöva mer tid kan tolkas också som ett strategibehov av studenterna för att planera, prioritera och effektivisera sin vardag på ett bättre sätt. Detta kan skapa förutsättningar för att hinna utföra alla aktiviteter som de behöver göra (aktivitetsgap typ ”gör, men vill inte göra”) på grund av aktiviteternas värde och mening (Erlandsson och Persson, 2014), och vill göra (aktivitetsgap typ ”gör inte, men vill göra”) som är bra för återhämtning och välbefinnande (Matuska & Christiansen, 2008). Respondenterna som svarade på frågan ”Om du har svarat att du har några gap: vilka av dessa aktiviteter värdesätter du högst” delades i två kategorier. I den första kategorin var de som nämnde en aktivitet eller flera där de rapporterade ett gap och det var bara aktiviteter från fritidsområdet som vanligtvis orsakar aktivitetsgap av typen ”gör inte men vill göra”. I den andra kategorin var de som nämnde en aktivitet eller flera där de rapporterade inget gap. Författaren tolkade att de inte utförde den där aktiviteten så mycket som de skulle vilja och detta kan också tolkas som ett behov för bättre planering, prioritering och effektivisering av vardagen. Den här tolkningen förstärkas av 9 respondenter som svarade på den här frågan och indikerade aktiviteten ”Umgås/ har kontakt med partner och/eller barn” som var den endast aktivitet där rapporterades inget aktivitetsgap. Denna fråga visar vikten av gapet som personen upplever i aktiviteten som man värdesätter högst jämfört med ett gap i en aktivitet av mindre betydelse för denna person (Eriksson, 2017).

Resultatet visade en mycket svag korrelation mellan variabeln ”ålder” och antalet aktivitetsgap i denna studie. Detta kan leda till slutsatsen att det kan vara också andra faktorer som bidrar till upplevt antal aktivitetsgap. Tidigare studie (Eriksson, 2017) visade en tydlig stark negativ korrelation mellan variabeln ”ålder” och antal aktivitetsgap, men åldersgrupperna var annorlunda definierade (under 30 år, 30 – 49 år, 50 - 64 år och 65 år eller äldre). I denna studie skulle användning av samma åldersgrupper leda till en snedfördelning av respondenterna, där kanske alla respondenterna skulle ha hamnat in de första två grupperna.

(24)

22 Gruppen ”ensamstående” upplevde i genomsnitt per person ett mindre antal aktivitetsgap jämfört med gruppen ”gift/sambo”. Resultatet kanske kan förklaras genom färre familjeförpliktelser orsakade av flera roller som överlappar varandra (Taylor, 2017) och större frihet att välja, planera och utföra nödvändiga och frivilliga aktiviteter.

I grupperna för antalet barn var fördelningen ojämn med flera mindre grupper och resultatet kan det kunde påverka beräkning av korrelationen mellan variabeln ”antal barn” och antal aktivitetsgap, som i denna studie visade en mycket svag korrelation. Detta kan leda till slutsatsen att en annan gruppering av respondenterna och flera deltagare skulle kunna visa en ett annat resultat vad gäller korrelation, eller det kan vara också andra faktorer som bidrar till upplevt antal aktivitetsgap, grundat på aktivitetens värde och mening (Håkansson et al, 2009, Erlandsson och Persson, 2014).

Ett stort antal av studenterna i undersökningsgruppen (34 respondenter) arbetar och studerar hel- eller deltid samtidigt. Resultatet visade ett mindre antal aktivitetsgap (median = 3,5) i gruppen ”arbetar inte” än i de alla andra grupperna (median = mellan 5 och 6,5) som kan förklaras genom att de som inte arbetar har mer tillgänglig tid för att planera och utföra alla nödvändiga och frivilliga aktiviteter i vardagen. Dock fanns det 10 av 12 respondenter som inte arbetar och som rapporterade ett gap typ ”gör inte men vill göra” vid aktiviteten ”arbeta” som antar det förutom aktivitetens värde och mening en inkomst som förser ekonomisk trygghet. Ekonomisk trygghet täcker personens grundläggande behov enligt Maslows behovstrappa (Maare Tamm, 2012) och kan skapa omständigheterna för att utföra andra aktiviteter som man vill, t. ex. att stödja en hobby, eller att inte utföra aktiviteter som man inte vill, t.ex. att köpa utrustning som kan underlätta vissa aktiviteter som matlagning, tvättning, eller städning, dvs ett bra sätt att planera och prioritera aktiviteterna enligt personens vilja och behov. Det fanns en mycket låg korrelation mellan variabeln ”arbetssituation” och antal aktivitetsgap. Det kan leda till slutsatsen att det finns en mer komplex relation som också inblandar andra bakgrundsfaktorer såsom ekonomisk trygghet, samt personens vilja, möjlighet och behov för att utföra vissa aktiviteter, grundat på aktivitetens värde och mening (Håkansson et al, 2009, Erlandsson och Persson, 2014).

Gruppen som studerar deltid upplevde i snitt ett mindre antal aktivitetsgap (median = 3,5) än de som studerar heltid (median = 6,5) som kan förklaras genom att de som studerar deltid har

(25)

23 bättre möjlighet att planera sin vardag och att utföra obligatoriska och frivilliga aktiviteter för att de har mer tillgänglig tid som inte används för studier.

Insamlade data visade överlag ingen tydlig korrelation mellan bakgrundsfaktorer och antal aktivitetsgap, förutom för familjesituation och studiesituation som hade ett svagt signifikant samband. Det kan också vara så att det var en för liten grupp med små undergrupper (där indelningen efter vissa bakgrundsfaktorer var snedfördelad) som gör att samband inte visar sig. Kanske en studie med en större undersökningsgrupp och en bättre fördelning av respondenterna i grupper och undergrupper kan mer tillförlitliga resultat mellan bakgrundsfaktorerna och antal aktivitetsgap.

Å andra sidan, kan antalet aktivitetsgap orsakas av andra bakgrundsfaktorer såsom ekonomisk trygghet, sociala nätverk, upplevd tillfredsställelse, osv som kan påverka studenters personliga faktorer (Taylor, 2017) på ett annat sätt, eller av en sammankomst av bidragande bakgrundsfaktorer. Dessa bakgrundsfaktorer kan vara svårare att kvantifiera men kan ändå användas i en ny studie och ge kanske en bättre kartläggning av personers delaktighet i aktivitet med självskattning bedömningsinstrument ”GAP i vardagens aktiviteter”.

Särskilt studenterna som upplevde ett stort antal aktivitetsgap i denna studie (över medianen dvs mellan 6 och 14 gap) skulle kunna dra nytta av promotiv arbetsterapi för att kunna förstå hur ett stort antal aktivitetsgap kan påverka deras hälsa (Eriksson et al, 2012). De kan också vinna på att få stöd och förstå utveckla olika strategier för att planera bättre sina vardagliga aktiviteter enligt sina vilja och behov för att kunna minska antalet aktivitetsgap och uppnå önskad tillfredställelse och välbefinnande som kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa och till en bättre livskvalité (Matuska & Christiansen, 2008). För att undvika aktivitetsgapen av typen ”gör inte men vill göra”, som är den vanligaste typen av aktivitetsgap (Eriksson et al, 2012), kan strategier användas som att planera och effektivisera aktiviteterna som ingår i personens aktivitetsmönster för att hinna utföras alla nödvändiga och frivilliga aktiviteter enligt personens behov. En god strategi för att undvika aktivitetsgapen av typen ”gör men vill inte göra” kan vara att personen blir medveten av sina egna möjligheter och begränsningar för att utföra visa aktiviteter och att välja rätt aktiviteterna som ingår i sitt aktivitetsmönster.

(26)

24

6.2 Diskussion av metod

Den här kvantitativa studien innehåller bara 46 deltagare och därmed uppstår risken med små och snedfördelade undergrupper av olika bakgrundsfaktorer (t.ex. kön, ålder, familjesituation, antal barn). I dessa fall är det möjligt att ett större antal respondenter kunde visa ett resultat som kunde leda till en annan slutsats om hur dessa bakgrundsfaktorer kan påverka studenters aktivitetsgap. En styrka i studien var dock att instrumentet är både validitets och reliabilitets testat. Ytterligare en styrka kan vara att studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare studier. En annan styrka var att inget internbortfall förelåg på de 30 aktivitetsfrågorna. Bortfall av enstaka frågor hanterades som internt bortfall vilket enligt Olsson och Sörensen (2011) betyder att enstaka frågor inte är besvarade, men att enkäten i stort är ifylld. Detta hände bara vid frågorna med fritextsvar där fanns 10 respektive 11 respondenter som inte svarade.

Den sneda fördelningen i undergrupperna av variablerna ”kön”, ”familjesituation” och ”antal barn” kan ha influerat resultatet som i sin tur kan ha påverkat studiens validitet och reliabilitet (Eriksson et al, 2009; Eriksson, Tham & Kottorp, 2013).

Val och användning av centralmått (median) och spridningsmått (kvartil) var grundat på tanken att de skulle ha varit mer relevant att visa i olika grupper där någon skulle haft ett extremt värde som drar upp eller ner hela gruppens genomsnitt och spridning. Självskattningsinstrumentet GAP har tydligt formulerade frågor och begreppet ”aktivitetsgap” definierades i presentationsbrev. Det fanns dock flera överraskande svar som författaren misstänkte att de var felaktiga, antingen på grund av respondenternas brist på uppmärksamhet eller de svarade på ett fel fråga. Detta kan ha påverkat innehållsvaliditeten som enligt (Olsson och Sörensen, 2011) innebär att alla delar av ett område mätts och överensstämmer med varandra och om datainsamlingstekniken (enkät baserad på självskattning instrumentet ”GAP”) ges information om studiens syfte (kartläggning av studenters erfarenheter av aktivitetsgap).

Grundat på de inträffade situationerna, finns det möjligheten att andra svar kan också vara felaktiga och detta kan påverka resultatet och diskussionen och kan ha inflyttande på studiens validitet och reliabilitet (Eriksson et al, 2009). En annan aspekt som kan påverka studiens validitetsprövning för denna grupp kan vara att GAP bedömningsinstrumentet har inte tidigare använts på studenter.

(27)

25

7. KONKLUSION

Studiens resultat visade att studenterna rapporterade en stor variation antal aktivitetsgap (från 0 till 14 aktivitetsgap av 30 aktiviteter). Vad gäller typen av aktivitetsgap ”gör inte men vill” rapporterade respondenterna under olika form att de inte hinner utföra aktiviteter som de vill och de använder olika strategier för att klara sig i vardagen eller de behöver olika strategier för att hinna utföra aktiviteterna som de vill.

Studiens resultat visade inte en tydlig korrelation mellan bakgrundsfaktorer (ålder, familjesituation, antal barn, arbetssituation eller studiesituation) och antal aktivitetsgap. Detta kan leda till slutsatsen att det finns andra bakgrundsfaktorer som orsakar aktivitetsgap. Det kan också vara samverkan av flera faktorer, både personliga faktorer och miljöfaktorer som påverkar personens delaktighet som är personlig och kontextuell (Taylor, 2017). För att kartläggas studenters delaktighet i aktivitet bör undersökningen fördjupas mot flera bakgrundsfaktorers samverkan.

Denna studie visar att studenterna kan vara i behov av arbetsterapeutiska åtgärder, när de upplever ett stort antal aktivitetsgap. Arbetsterapeuten kan hjälpa studenterna att planera och prioritera meningsfulla aktiviteter för att kunna utföra dem och att minska aktivitetsgapet av typen ”gör inte, men vill göra”, samt att hjälpa studenterna förstå vikten av aktiviteterna som de inte vill utföra, men som behöver utföras ändå genom att visa aktiviteternas värde och mening (Erlandsson och Persson, 2014). Att minska antalet aktivitetsgap och återhämta aktivitetsbalans är av stor betydelse för personen tillfredställelse och välbefinnande som kan förebygga ohälsa

(

Erlandsson och Persson, 2014; Matuska & Christiansen, 2008

)

.

8. TILLKÄNNAGIVANDEN

Jag vill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i studien och bidragit till att studien kunnat genomföras. Jag vill också tacka min handledare, Maria Larsson Lund som varit ett stöd under studiens gång.

(28)

26

Referenser:

American College Health Association, u.å. National College Health Assessment II. Hämtat i den 15.04.2020, från:

https://www.acha.org/documents/ncha/NCHA

II_WEB_SPRING_2015_REFERENCE_GROUP_EXECUTIVE_SUMMARY.pdf

American Psycological Association, u.å. - College students’ mental health is a growing concern, survey finds. June 2013, Vol 44, No. 6. Hämtat i den 15.04.2020 från: https://www.apa.org/monitor/2013/06/college-students

Anderson och Shivakumar, (2013). Effects of Exercise and Physical Activity on Anxiety. Front Psychiatry. 2013; 4: 27.

Andrijasevic et al., (2005). Participation in leisure activities and self-perception of health in

the students of the University of Split. Kinesiology. 37, 1, s. 21-31

Cooke et al, (2004). Student debt and its relation to student mental health. Journal of Further and Higher Education, 28, 53–66.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2., moderniserade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eisenberg, et al, (2007). Prevalence and correlates of depression, anxiety, and suicidality among university students. American Journal of Orthopsychiatry, 77(4), 534–542.

Eisenberg, D., Downs, M., & Golberstein, S. (2009). Stigma and help-seeking for mental health among college students. Medical Care Research and Review, 66(5), 522–541.

Eriksson, Tham and Borg, (2006). Occupational gaps in everyday life 1-4 years after acquired brain injury. Journal of rehabilitation medicine 38, 153 - 156.

Eriksson et al, (2009). Relationship between occupational gaps in everyday life, depressive mood and life satisfaction after acquired brain injury. Journal of rehabilitation medicine 41(3), 187-194.

Eriksson, G. and Tham, K., (2010). The Meaning of Occupational Gaps in Everyday Life in the First Year after Stroke. OTJR Occupation Participation Health 29(3) · November 2009

Eriksson, et al, (2012). A comparison of perceived occupational gaps between people with stress-related ill health or musculoskeletal pain and a reference group. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 19(5):411-20 · October 2011

Eriksson, Tham and Kottorp, A (2013). A cross-diagnostic validation of an instrument measuring participation in everyday occupations: The Occupational Gaps Questionnaire (OGQ). Scandinavian Journal of Occupational Therapy 20, 152–160

Eriksson, G., (2017). Gap i vardagens aktiviteter. Sveriges Arbetsterapeuter. Version 2.0/2017

Erlandsson, och Eklund, (2003). Women's experiences of hassles and uplifts in their everyday patterns of occupations. Occupational Therapy International, 10(2), 95–114

Erlandsson och Persson., (2014). ValMO-modellen. Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Studentlitteratur AB, Lund

(29)

27

Folkhälsomyndigheten, 2018. Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas.

hämtat i den 05.04.2020, från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659

Fyss.se, 2020. Rekommendationer om fysisk aktivitet, http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/

Håkansson, Dahlin Ivanoff, and Sonn (2006). Achieving balance in everyday life. Journal of Occupational Science, 13(1). 74-82

Håkansson, et al, (2009). Engagement in patterns of daily occupations and perceived health among women of working age. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 16(2), 110-117.

Kielhofner, G., (2008). A model of human occupation. Theory and application (4 uppl.). Lippincott: Williams & Wilkins

Maare Tamm (2012). Psykologiska Teorier vid Hälsa och Sjukdom. Tredje upplagan. Studentlitteratur AB, Lund

Macaskill, A., (2012). The mental health of university students in the United Kingdom. British Journal of Guidance and Counselling, 41(4), 426–441

Matuska, and Christiansen (2008). A proposed Model of Lifestyle Balance. Journal of Occupational Science, 15(1), 9–19

National Union of Students [NUS] (2013) “Mental Distress Overview”. Hämtat i den 15.04.2020, från: https://www.nus.org.uk/Global/Campaigns/20130517%20Mental%20Distress%20Survey%20%20Ove rview.pdf

Nummela, et al, (2008). Association of self-rated health with different forms of leisure activities among aging people. International Journal of Public Health, 53, (5), 227–235.

Olsson och Sörensen, (2011). Forskningsprocessen. (3 uppl). Liber AB. Stockholm

Pressman et al, (2009). Association of enjoyable leisure activities with psychological and physical well-being. Psychosomatic medicine, 71(7), 725-732.

Scanlon, L., Rowling, L. and Weber, Z. (2010). “You don’t have like an identity ... you are just lost in a crowd”: Forming a Student Identity in the First-year Transition to University. Journal of Youth Studies, 10(2), 223–241.

Socialstyrelsen.se. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa-kortversion. Stockholm: Socialstyrelsen, hämtat i den 20 februari 2020, från:

https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/e-halsa/klassificering-och-koder/icf/

Stress.se – hämtat i den 31.01.2020 från https://stress.se/utbrand/

Suicide Prevention Resource Center, u.å. Consequences of Student Mental Health Issues. Hämtat i den 15.04.2020, från: https://www.sprc.org/colleges-universities/%20consequences

Survio.com, u.å. – hämtat i den 18.05.2020 från https://www.survio.com/sv/hjaelp/43000261605-s%C3%A4kerhet-gdpr-och-dataskydd

(30)

28

Unite Students (2016) Student Resilience: Unite Students Insight Report. Hämtat från: http://www.unite-group.co.uk/sites/default/files/2017-03/student-insight-report-2016.pdf

Taylor, R., (2017). Kielhofner’s Model of Human Occupation. Wolters Kluwer (5 uppl.)

Törnquist och Sonn, (2016). ADL-Taxonomi. En bedömning av aktivitetsförmåga. Sveriges Arbetsterapeuter. Version 4.0/2016

World Health Organisation, (2018). Physical Activity. Hämtat i den 31.05.2020, från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity

(31)

29 Bilaga 1. Informationsbrevet Institutionen för hälsovetenskap Arbetsterapiprogrammet __________________________________________________________________________

Förfrågan om att delta i ett examensarbete om studenters erfarenheter av aktivitetsgap

Delaktighet i aktivitet (engagemang i en livssituation) i vardagen är viktigt för hälsa. Det finns situationer i livet vi inte utför aktiviteter som vi vill utföra eller utför aktiviteter som vi egentligen inte vill utföra. Båda dessa situationer kan beskrivas som aktivitetsgap.

Studiens syfte är att beskriva studenters erfarenheter av aktivitetsgap då detta inte tidigare studerats. Studien vänder sig därför till dig som är student vid universitet.

Studien är ett examensarbete på grundnivå och en del av utbildningen till arbetsterapeut vid Luleå Tekniska Universitet

Deltagandet är helt frivilligt och du samtycker till att delta genom att besvara enkät i bifogad länk. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande innan enkäten avslutas. Insamlade data kommer inte kunna härledas till dig som person och de uppgifter du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras så att ingen obehörig kommer kunna ta del av dem. Redovisning av resultatet kommer att ske på gruppnivå och presenteras i form av en rapport vid Luleå Tekniska Universitet. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det finnas tillgänglig på Universitetsbibliotekets hemsida under länken ”Universitetets publikationer”.

Om du vill delta i denna studie, svara på enkätens frågor genom att klicka på nästa länk:

https://www.survio.com/survey/d/L9K8B9T9A2V9I9N5G.

Ansvarig för studien är Rares Stanescu (författare). Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig: rarsta-7@student.ltu.se, 0722876945

Handledare för studien är:

(32)

30 Bilaga 2. Enkät https://www.survio.com/survey/d/L9K8B9T9A2V9I9N5G

Frågor

Bakgrundsfrågor:

1. Kön? (Man, Kvinna)

2. Ange din ålder? (18–25, 26–30, 31–35, 36–40, 41 och mer)

3. Arbetssituation? (jobbar inte, 1–25%, 26–50%, 51–75%, 76–100%) (100% = heltid) 4. Familjesituation? (ensamstående, sambo/gift,)

5. Har du barn? (0, 1, 2, 3 ,4 eller mer)

6. Studiesituation? (reguljär heltid, reguljär deltid, distans heltid, distans deltid)

Frågor om aktivitetsgap:

7. Handla (ex. göra småinköp, veckohandla mat)? Utför du aktiviteten? Ja/Nej

Vill du utföra aktiviteten? Ja/Nej

8.

Laga mat (ex. laga mat, baka, diska, duka) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

9.

Tvätta (ex. tvätta, stryka, laga)

Utför du aktiviteten? Ja/Nej Vill du utföra aktiviteten? Ja/Nej

10.

Städa (ex. damma, dammsuga)

11.

Sköta enklare underhåll av bostad, trädgård, bil (ex. små reparationer, sköta om blommor, tvätta bil, klippa gräsmatta, rensa ogräs)

12. Sköta mer omfattande underhåll av bostad, trädgård, bil (reparera bil, anlägga odling, bygga om/renovera bostaden)

Utför du aktiviteten? Ja/Nej Vill du utföra aktiviteten? Ja/Nej 13. Sköta hemmets ekonomi

(33)

31 Utför du aktiviteten? Ja/Nej

14. Transportera dig (ex. åka bil/buss, cykla, köra bil) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

15. Shoppa (ex. personliga saker, kläder, saker till hemmet) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

16. Delta i/ är intressera sig för idrott/motion (ex. motionsgympa, simma, jogga, spela fotboll, titta på idrottsevenemang)

17. Idka friluftsliv (ex. promenera, plocka bär och svamp, jaga, fiska, campa) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

18. Ha en hobby (ex. hantverk, spela instrument, sjunga, fotografera, husdjur) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

19. Nyttja kulturutbudet (ex. gå på bio, konserter, teater, utställningar, bibliotek) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

20. Titta på TV/ Lyssna på radio (ex. titta på film, tv-serier, nyheter, lyssna på musik) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

21. Läsa dagstidningar/ nyheter/ veckotidningar Utför du aktiviteten? Ja/Nej

Vill du utföra aktiviteten? Ja/Nej 22. Läsa böcker/ tidskrifter?

23. Skriva (ex. skriva brev, e-post, dikter, böcker) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

(34)

32 Utför du aktiviteten? Ja/Nej

25. Använda dator och smartmobil (ex. skriva, surfa, spela spel) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

26. Umgås/ har kontakt med partner och/eller barn? Utför du aktiviteten? Ja/Nej

27. Umgås/ har kontakt med släkt/ vänner/ grannar (ex. träff fysisk eller via webb, telefon)

28. Ge hjälp och stöd till andra (ex. handla, vara barnvakt) Utför du aktiviteten? Ja/Nej

Vill du utföra aktiviteten? Ja/Nej 29. Delta i föreningsverksamhet

30. Utöva religion/andlighet (ex. be hemma, läsa andliga/ religiösa texter, delta i religiösa sammanhang/aktiviteter)

31. Besöka restaurang, café, pub, danslokaler Utför du aktiviteten? Ja/Nej

Vill du utföra aktiviteten? Ja/Nej 32. Resa (för nöje, charter)

Utför du aktiviteten? Ja/Nej Vill du utföra aktiviteten? Ja/Nej 33. Arbeta (hel- eller deltid)

Utför du aktiviteten? Ja/Nej Vill du utföra aktiviteten? Ja/Nej 34. Studera (hel- eller deltid)

(35)

33 35. Sköta och uppfostra barn

36. Arbeta ideellt (ex. leda gymnastik grupper, studiecirklar, ungdomsverksamhet, politiskt aktiv)

37. Beskriv gärna med egna ord hur du upplever dina vardagsaktiviteter och eventuella gap mellan vad vill du göra och gör. (Fritext)

38. Om du har svarat att du har några gap: vilka av dessa aktiviteter värdesätter du högst? (Fritext)