ÅRSREDOVISNING
Årsredovisning 2017
Titel: Årsredovisning 2017 Upplaga: 300 ex
Tryck: ISBN 978-91-7563-530-9 PDF: ISBN 978-91-7563-531-6 Dnr: 5712/2017
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera.
Boverket 2018
Omslagsbilden visar en av illustrationerna i Boverkets kampanj för att informera om att det finns stöd att söka för exempelvis studentbostäder.
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 3
Innehåll
GD har ordet ... 5 1 Resultatredovisning ... 6 1.1 Vårt uppdrag ... 6 1.2 Om årsredovisningen ... 71.3 Året som gick – axplock från 2017 ... 8
1.4 Organisationsstyrning ... 9
1.4.1 Redovisning av resurser och prestationer inom Boverket ... 9
1.4.2 Ny organisation 2018 ... 11
1.4.3 Boverkets ledningssystem ... 11
1.4.4 Kompetensförsörjning ... 12
1.4.5 Arbetsmiljöarbete och analys av sjukfrånvaro ... 12
1.4.6 Medborgar- och myndighetsservice ... 13
1.5 Sektorsövergripande verksamhet ... 15 1.5.1 Miljörapportering – en översikt ... 15 1.5.2 Funktionshinderpolitiken ... 17 1.5.3 Jämställdhetsintegrering ... 17 1.6 Internationellt arbete ... 18 1.6.1 Nordiskt samarbete ... 18
1.6.2 Internationellt samarbete och EU-samarbete ... 18
1.7 Fokusområde Städer ... 20 1.7.1 Måluppföljning Städer ... 20 1.7.2 Byggd miljö ... 21 1.7.3 Fysisk planering ... 27 1.8 Fokusområde Boende ... 31 1.8.1 Måluppföljning Boende ... 31
1.8.2 Boende och bostadsmarknad ... 32
1.9 Fokusområde Byggnader ... 37
1.9.1 Måluppföljning Byggnader ... 37
1.9.2 Byggregler ... 38
1.9.3 EU-direktiv och standardisering ... 40
1.9.4 Marknadskontroll ... 41
1.9.5 Energi ... 42
1.10 Garantihantering ... 45
1.10.1 Kreditgarantier för lån till bostadsbyggande ... 45
1.10.2 Förvärvsgarantier ... 47
1.10.3 Rådgivningsfunktion ... 47
1.11 Bidragshantering ... 48
1.11.1 Investeringsstöd till äldrebostäder ... 49
1.11.2 Upprustning av skollokaler ... 49
1.11.3 Upprustning av skolutemiljöer ... 49
1.11.4 Stöd till ickestatliga kulturlokaler ... 50
1.11.5 Stöd ordna bostad... 50
1.11.6 Stöd till allmänna samlingslokaler ... 50
1.11.7 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag ... 51
1.11.8 Innovativt byggande ... 51
1.11.9 Statsbidrag för ökat bostadsbyggande ... 52
1.11.10 Renovering och energieffektivisering... 52
1.11.11 Renovering av utomhusmiljöer ... 52
1.11.12 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ... 53
1.11.13 Stöd till Hållbara städer ... 53
2 Finansiell redovisning ... 54
2.1 Resultaträkning ... 54
2.2 Balansräkning ... 55
2.3 Anslagsredovisning ... 56
2.4 Tilläggsupplysningar och noter ... 59
2.6 Väsentliga uppgifter ... 67
2.7 Garantiverksamhet ... 68
3 Bilaga 1: Regeringsuppdrag ... 69
3.1 Avslutade och pågående uppdrag enligt 2017 års regleringsbrev ... 69
3.2 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev (Rb) eller särskilt regeringsbeslut (R) ... 70
4 Bilaga 2: Rapporter, handböcker och informationsmaterial ... 73
5 Intern styrning och kontroll ... 76
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET GD HAR ORDET 5
GD har ordet
För att samhället ska kunna fungera och utveck-las behöver människorna som lever där känna att de är delaktiga. Hur du bor och hur du tas emot i den byggda miljön – har betydelse för känslan av delaktighet – och är dessutom en viktig fråga för demokratins utveckling.
Boverkets frågor är i hetluften, och det har varit högt tempo sedan jag tillträdde som generaldirektör på Bo-verket under sommaren. Vi är en myndighet som job-bar med frågor inom ett brett fält och de märks, men det är i synnerhet en fråga som under en längre tid varit högst på agendan. Den handlar om hur vi ska kunna få fram väldigt många hållbara bostäder både i det korta och i det långa perspektivet.
När vi bygger och förändrar samhället måste vi planera och använda våra resurser på ett effektivt sätt. I det sociala perspektivet handlar det om att få fram fler bostäder och se till att det samhälle vi bygger inklude-rar alla. Samtidigt måste vi också tänka på hur vi kan minimera belastningen på vår miljö. Detta har varit viktiga frågor att hantera under 2017.
Upp emot 600 000 bostäder behövs fram till 2025. Men hur många av dessa som ska vara helt nya bostäder och hur många som kan skapas inom befintligt bestånd genom ombyggnad, är en annan fråga. Här krävs olika lösningar.
Under året har Boverket bland annat fortsatt arbetet med att effektivisera planprocessen. Det gäller bland annat att försöka minska den långa tiden i planproces-sen, med många överklaganden. Vi har också arbetat med att se över vårt regelsystem i stort och att planera för digitaliseringsutvecklingen och vårt sätt att se på regelsystemet.
Mellan 2016–2017 har Boverket satsat mycket tid och gjort riktade insatser vad gäller stöd och bidrag. Bo-verket har arbetat för att hanteringen kring stöden fun-gerar och att de har efterfrågats av målgrupperna
ge-nom riktade informationskampanjer för att stöden ska få den spridning och verkan som är avsikten.
Jag har också funderat mycket på hur vi kan arbeta mer innovativt och att regelverken på sikt i en högre ut-sträckning ska tillåta och stödja innovation, mångfald och flexibilitet.
I Boverkets roll ingår att arbeta för och utveckla förut-sättningar för den byggda miljön. Det gör vi genom en god planering, med koppling till infrastruktur och an-nan samhällsservice, så att staden byggs för att inklu-derar alla. Det återspeglas i delar av de uppdrag Bover-ket har arbetat med under året.
Kommunerna är de som i huvudsak ska realisera pla-nerna för medborgarna och här har Boverket fungerat som stöd i processen, med kunskapsunderlag, regler och vägledningar.
Boverkets frågor berör hela samhället, vilket betyder att vi haft dialog med många aktörer under året genom olika uppdrag och nätverk, inom industrin, länsstyrelse, kommunerna och med olika boende- och byggorgani-sationer. Boverket har kommunicerat genom webbse-minarier och digitala möten. Spännande är att vi ser att det har effekt, att de digitala verktygen ökar möjlighet-en för fler att vara med och ta del av dmöjlighet-en kunskaps-spridning som vi vill nå ut med.
Eftersom ”ständig förändring är ett konstant tillstånd”, behöver myndigheten vara aktiv i förändringsarbetet. Under hösten 2017 meddelade regeringen att Boverket får en betydande anslagsutökning och därmed fler uppdrag. Därför har ett arbete påbörjats internt med att ställa om organisationen. Det handlar mycket om att skapa ett bra arbetsklimat och att se till att det finns en levande dialog. Fo to : Fr anz Fe ld m ani s
1 Resultatredovisning
1.1 Vårt uppdrag
Boverket är en förvaltningsmyndighet som enligt förordning (2012:546) med instruktion för Bo-verket ansvarar för frågor om byggd miljö, hus-hållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyg-gelse, boende och bostadsfinansiering. Myndig-heten ansvarar också för den centrala administ-rationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.
Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet, följa miljömålet God bebyggd miljö och vara aktiv i internationellt arbete inom sektorsom-rådet.
Grunden för myndighetens arbete är plan- och byggla-gen (2010:900), delar av miljöbalken och labyggla-gen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsan-svar, även kallad bostadsförsörjningslagen.
BOVERKETS MÅLSTRUKTUR
Valet av fokusområden grundar sig på en samlad bild av hur Boverket ser på sina största utmaningar och hur myndigheten bäst kan arbeta för att göra så stor nytta som möjligt för samhället.
Boverket har delat in sin verksamhet i tre övergripan-defokusområden:
• städer
• boende
• byggnader.
Varje fokusområde styrs genom ett långsiktigt, giskt mål. Vi arbetar aktivt med att uppfylla de strate-giska målen inom Boverkets fokusområden och bidrar därigenom till att uppfylla regeringens politik. Bover-kets strategiska mål är i sin tur indelade i årliga etapp-mål som vi följer upp verksamheten emot.
Fokusområdena utgår från lagar, förordningar och EU:s rättsakter och är sammanfattningar och tolkningar av de mål som formulerats av regering och riksdag, samt dialog med Boverkets intressenter.
Hållbarheten genomsyrar allt vårt arbete. De tre fokus-områdena är sammankopplade via hållbarhetsdimens-ionerna; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
Boverkets styrmodell tar även avstamp i myndighetens värdegrund, regler respektive kunskap.
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.2 OM ÅRSREDOVISNINGEN 7
1.2 Om årsredovisningen
Boverkets följer upp sin verksamhet mot myndighets-instruktionen, regleringsbrev och förordningar. För att underlätta läsningen finns det hänvisningar i texten till motsvarande paragrafer i instruktionen. Årsredovis-ningens kapitelindelning korrelerar till Boverkets in-struktion. Boverkets verksamhetsområden redovisas under respektive fokusområde. Däremot ligger garanti- och bidragshantering redovisade i separata kapitel. Det finns också ett kapitel, Organisationsstyrning, som tar upp resursuppföljningen för myndigheten och myndig-hetsintern utveckling. Sektorsövergripande och inter-nationell verksamhet ligger också redovisade i separata kapitel. Redovisningen kring respektive fokusområde sammanfattas under den inledande måluppföljningen, med fördjupning och analys under respektive delaktivi-tet.
BOVERKETS UPPFÖLJNING AV MÅL OCH PRESTATIONER
Måluppföljningen har vi valt att redovisa under respek-tive fokusområde, med tydlig koppling mot vår myn-dighetsinstruktion. Under Organisationsstyrning redo-visar vi även kostnader som förbrukats och andelen årsarbetskrafter som lagts ner på olika verksamhetsom-råden.
Fokusområdena relaterar till instruktionens verksam-hetsområden, och för tydlighetens skull har vi redovisat några områden utanför fokusområdena, vilket gäller för sektorsövergripande verksamhet, vissa internationella åtaganden samt för garanti- och bidragshantering.
För att mäta hur resurserna i arbetad tid och kostnad fördelar sig mot fokusområden och verksamhetsområ-den, använder Boverket en prestationsindelning.
Från 2017 har Boverket valt att mäta prestationerna mot verksamhetsområden som ligger fast mot instrukt-ionen. På så vis får vi en mer stabil uppföljning även om målstrukturen kan förändras över tid, exempelvis genom förändrade strategiska mål.
Utfallet mot prestationstyp kan därför vara något för-ändrad jämfört med tidigare indelning mot fokusområ-den på grund av hur aktiviteterna är kopplade.
Det finns sju prestationstyper som Boverket mäter sin verksamhet i:
• kunskapsunderlag
• tillsyn
• garantihantering
• bidragshantering
• föreskrift och allmänt råd
• svar på remiss
• svar på förfrågning.
Prestationstyperna är ett samlingsbegrepp för verksam-hetens produktion, alltså det arbete som vi utför under året. Den största prestationstypen består av tid och kostnad kopplat till att Boverket tar fram prestationsty-pen Kunskapsunderlag. Denna typ omfattar även hand-böcker och vägledningar, som tidigare år utgjorts av en egen prestationstyp.
Prestationstyperna motsvaras av myndighetens sex interna huvudprocesser (prestationstyperna Svar på förfrågning och Remiss ingår i samma huvudprocess). Boverket har valt att arbeta processorienterat för att förenkla och framför allt skapa ett enhetligt arbetssätt för hela organisationen. Genom ett processinriktat arbetssätt, med stöd i det integrerade ledningssystemet kan Boverket förbättra kvaliteten i sitt arbete. Det sker genom att myndigheten följer tydliga processkartor och har stödjande dokument lätt tillgängliga vilket kan underlätta för alla medarbetare att snabbt komma in i verksamheten, och att alla jobbar på ett likartat sätt.
Boverkets verksamhet, baserat på myndighetens in-struktion och uppdrag i/utanför regleringsbrevet analy-seras inom de olika verksamhets- och fokusområdena kopplat till strategiska mål, och mäts i relation till pre-stationstyperna.
Utfallet av de olika prestationstyperna beror både på hur många, och hur omfattande uppdragen är som kommer in till myndigheten under året, och på graden av egeninitierad verksamhet. Det kan också vara av-hängigt den interna utveckling och de kompetensinsat-ser som Boverket ankompetensinsat-ser vara nödvändiga för att kunna utföra verksamheten med god kvalitet.
1.3 Året som gick –
axplock från 2017
Exempel på händelser och aktiviteter inom Boverkets verksamhet under 2017.
Januari:
Plattform för hållbar stadsutveckling lämnar in sin årsrapport. En webbsänd genomgång genomförs av nära-nollenergikrav som ska införas i Boverkets bygg-regler, (2011:6).
Februari:
Generaldirektören Janna Valiks förordnande går ut och regeringen utser Susann Bard som tillförordnad gene-raldirektör. Boverket presenterar ett program för rege-ringsuppdraget att genomföra PBL kompetensinsatser inför perioden 2017–2020. Boverket bjuder in till ett webbseminarium om de stöd och bidrag som införts för att öka byggande, renovering och energieffektivisering.
Mars:
Planbestämmelsekatalogen lanseras – ett digitalt verk-tyg för bygglov och detaljplaner som främst riktar sig till bygglovshandläggare eller planförfattare, men också för dem som arbetar med program för digitala planer.
April:
Boverkets allmänna råd (2017:1) om bredbandsanslut-ning, börjar gälla. Möte i samverkansgrupp Smarta städer. Boverket är värd för årligt möte med delegat-ionen för ras och skred och myndighetsnätverket för stranderosion.
Maj:
Mål- och resultatdialog med Näringsdepartementet. Boverket lämnar rapporten ”Underlag till en nationell arkitekturpolicy” till regeringen.
Juni:
Webbseminarium om nyheter om detaljplanering, bygglov, anmälan och byggregler, som hör ihop med ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och bygg-förordningen från den 1 juli 2017.
Juli:
Ny generaldirektör, Anders Sjelvgren, tillträder. Bo-verket deltar i olika seminarier under Almedalsveckan.
Augusti:
Nordiskt samarbete genom planmyndighetsmötet i Örnsköldsvik och Kramfors och byggmyndighetsmöte i Borgå. Boverket lämnar rapporten ”Digitala detalj-planer – Reglering av hur detaljdetalj-planer ska utformas digitalt”.
September:
Nordiskt bostadsmöte i Helsingfors, Boverket lämnar rapporten om serietillverkade hus till regeringen, ”En mer förutsägbar byggprocess – Förenklad kontroll av serietillverkade hus”. Energideklarationerna fyller tio år, vilket föranleder brett informationsutskick till fas-tighetsägare om att det är dags för nya deklarationer.
Oktober:
Boverkets allmänna råd (2017:7) om ekonomiska pla-ner och kostnadskalkyler träder i kraft. Boverket ge-nomför webbseminariet ”Gestaltning och PBL”. Workshop hålls om uppdraget ”Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker”. Sex generaldirektörer i samverkan kopplat till regeringsuppdraget ”Samord-ning av omställ”Samord-ning till en fossilfri transportsektor” skriver under ett programdirektiv till 2020.
November:
Publikationen om indikatorer offentliggörs, vilken visar på ett starkt påbörjat bostadsbyggande under 2017. Kommunbonusar betalas ut. Boverket deltar på Arkitekturgalan, både med en monter och från scen. Redovisning av uppdrag om att utvärdera övriga effek-ter av regelverket kring omgivningsbuller. Myndig-hetsgemensamt webbseminarium om att planera för friluftsliv i vardagen för framför allt kommuner och länsstyrelser.
December:
Plattformsdagarna – under huvudtema ”Ny politik för levande städer – Hur vill du bidra?” anordnas den 6-7 december i Göteborg. Över 50 kunskapsdialoger hålls, med teman inom hållbar stadsutveckling. PBL-kompetensdagarna genomförs 14–15 december och handlar om lag- och övriga regeländringar och inform-ation om aktuella frågor inom PBL.
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.4 ORGANISATIONSSTYRNING 9
1.4 Organisationsstyrning
Under organisationsstyrning redovisar Boverket
resursanvändning för verksamhetsområden och
prestationstyper totalt för myndigheten. Även
utveckling kring ledningssystemet,
kompetens-försörjning och medborgar- och
myndighetsser-vice redovisas.
1.4.1 Redovisning av resurser och
prestationer inom Boverket
I tabellen nedan redovisas de totala kostnaderna
och det totala antalet årsarbetskrafter för
verk-samhetsområdena under en treårsperiod. De är
indelade per verksamhetsområden, och
gruppe-rade i fokusområden, med undantag för
Garanti-hantering och BidragsGaranti-hantering som särredovisas.
Tabell 1 Intäkter och kostnader per verksamhetsområde
2017 2016 2015
Verksamhetsområde åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Städer
Bygglov, detaljplaner och översiktsplaner
Intäkter av anslag 53,2 45,5 43,4 Övriga intäkter 4,1 2,4 0,6 Kostnader -57,2 -48,0 -44,0 - Förvaltningskostnader -54,7 -46,7 -43,7 - Transfereringar -2,5 -1,3 -0,3 Årsarbetskrafter 41,2 38,0 39,1 Plangenomförande Intäkter av anslag 3,1 2,5 2,6 Kostnader -3,1 -2,5 -2,6 - Förvaltningskostnader -3,1 -2,5 -2,6 Årsarbetskrafter 2,4 1,5 1,5 Regional utveckling Intäkter av anslag 8,3 7,2 5,5 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,8 Kostnader -8,3 -7,2 -6,3 - Förvaltningskostnader -8,3 -7,2 -6,3 Årsarbetskrafter 8,0 6,6 5,6
Stadsutveckling och arkitektur
Intäkter av anslag 36,6 34,3 33,0 Övriga intäkter 2,4 2,3 0,4 Kostnader -39,1 -36,5 -33,5 - Förvaltningskostnader -38,7 -36,4 -33,5 - Transfereringar -0,4 -0,1 0,0 Årsarbetskrafter 34,0 30,1 32,9 Boende
Boende och bostadsmarknad
Intäkter av anslag 39,8 45,8 47,8 Övriga intäkter 1,3 1,1 1,5 Kostnader -41,1 -46,9 -49,4 - Förvaltningskostnader -41,1 -46,9 -49,4 Årsarbetskrafter 37,0 45,5 49,4
Byggnader Byggregler Intäkter av anslag 48,6 50,4 42,8 Övriga intäkter 2,7 2,6 2,9 Kostnader -51,3 -53,0 -45,8 - Förvaltningskostnader -51,3 -53,0 -45,8 Årsarbetskrafter 40,4 42,2 38,7
EU-direktiv och standardisering
Intäkter av anslag 4,0 5,3 8,1 Övriga intäkter 0,1 0,0 0,1 Kostnader -4,1 -5,4 -8,2 - Förvaltningskostnader -4,1 -5,4 -8,2 Årsarbetskrafter 3,7 5,0 8,0 Marknadskontroll Intäkter av anslag 6,8 7,2 7,1 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -6,8 -7,2 -7,2 - Förvaltningskostnader -6,8 -7,2 -7,2 Årsarbetskrafter 4,6 5,1 5,2 Energi Intäkter av anslag 24,9 18,0 25,1 Övriga intäkter 1,8 0,7 5,1 Kostnader -26,7 -18,6 -30,2 - Förvaltningskostnader -26,7 -18,5 -30,2 - Transfereringar 0,0 -0,1 0,0 Årsarbetskrafter 15,3 14,5 23,5 Bidrag Intäkter av anslag 3 116,6 2 416,9 372,6 Övriga intäkter 239,8 140,9 87,1 Kostnader -3 356,4 -2 557,8 -459,8 - Förvaltningskostnader -36,7 - Transfereringar -3 319,7 -2 525,9 -437,5 Årsarbetskrafter 24,9 22,9 17,8 Garantier Övriga intäkter -88,7 36,6 22,6 Årets kapitalförändring 81,3 -66,3 -15,2 Kostnader 7,4 29,7 -7,4 - Förvaltningskostnader 7,4 Årsarbetskrafter 2,5 2,7 3,1 TOTALT Intäkter av anslag 3 341,9 2 633,0 588,2 Övriga intäkter 163,5 186,7 121,2 Årets kapitalförändring 81,3 -66,3 -15,2 Kostnader -3 586,7 -2 753,5 -694,2 - Förvaltningskostnader -264,1 -226,0 -256,4 - Transfereringar -3 322,6 -2 527,4 -437,7 Årsarbetskrafter 214 0,0 214 0,0 225 Källa: Agresso
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.4 ORGANISATIONSSTYRNING 11
Tabell 2 Kostnad per redovisad prestationstyp, perioden 2015 - 2017
Kommentar: Handböcker och vägledningar ingår sedan 2017 i prestationstypen Kunskapsunderlag Källa: Agresso
ANALYS AV PRESTATIONERNAS UTVECKLING UNDER ÅRET
Boverket arbetar till övervägande del (62 procent) med prestationstypen kunskapsunderlag mätt i antalet årsar-betskrafter, det vill säga en prestation som innefattar olika typer av rapporter, analyser handböcker och väg-ledningar. Framförallt gäller det inom fokusområde Städer. Svar på förfrågning (10 procent) hanteras främst inom verksamhetsområde Byggregler och även inom planprocessen. Föreskrift och allmänt råd (9 procent), hanterar Boverket framförallt inom verksam-hetsområdet Byggregler, men också inom Energi och Boende och bostadsmarknad.
Figur 2 Fördelning 2017 mellan prestationstyper
Källa: Mercur
Tabell 3 Boverkets regeringsuppdrag
2017 2016 2015
Totalt antal
aktiva uppdrag 52 40 50
Avrapporterade 25 18 33
Pågående 27 22 17
Källa: Sammanställning från Statsliggaren och särskilda regeringsuppdrag
Boverket har under 2017 arbetat med en hel rad upp-drag. Samtliga uppdrag, och status på dessa, finns listade i bilaga 1. Uppdragens längd varierar mellan några månader till i vissa fall flera år. Under året har Boverket varit aktiv inom 52 uppdrag.
1.4.2 Ny organisation 2018
Regeringen aviserade i och med Budgetpropositionen för 20181 att Boverket skulle få en anslagsutökning från och med 2018. Det innebär att organisationen behöver anpassas till ett nytt läge. Därför startade Bo-verket upp ett förändringsarbete under sista kvartalet 2017. Myndigheten uppskattar ett behov av upp emot 45 nya tjänster som behöver skapas inom Boverket för att möta både nya och utökade uppgifter samt uppdrag. Områden som behöver resurssättas extra gäller bland annat verksamhet relaterat till arkitektur, digitalisering, sunda inomhusmiljöer och nya stöd.
I och med att verksamheten kommer att utökas har Boverkets ledning beslutat att inrätta ett Malmöbaserat kontor från och med den 1 februari 2018. Hyresavtalet för det nya kontoret undertecknades i december 2017.
1.4.3 Boverkets ledningssystem
Boverket arbetar i ett integrerat ledningssystem sedan 2012. Ledningssystemet inkluderar de fyra perspekti-ven kvalitet, miljö, arbetsmiljö och informationssäker-het. Syftet med ledningssystemet är att ha ett gemen-samt processinriktat, lärande arbetssätt som strävar mot ständig förbättring.
1 Prop. 2017/18:1 Utgiftsområde 18.
2017 2016 2015
Prestationstyp åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Föreskrift och allmänt råd 20,0 -24,6 19,5 -22,6 21,8 -22,6
Svar på remiss 7,1 -6,8 8,8 -8,4 5,5 -5,0 Svar på förfrågning 20,7 -20,1 20,3 -19,7 21,2 -19,6 Bidragshantering 19,0 -31,5 15,7 -24,5 12,7 -16,6 Garantihantering 2,5 -19,1 2,7 -17,0 3,1 -10,7 Tillsyn 11,5 -14,8 11,9 -14,8 16,9 -18,4 Kunskapsunderlag 133,3 -173,6 135,1 -165,8 143,8 -166,8 Totalt 214 -290,6 214 -272,7 225 -259,7 9% 3% 10% 9% 1% 6% 62%
Föreskrift och allmänt råd Svar på remiss Svar på förfrågning Bidragshantering Garantihantering Tillsyn Kunskapsunderlag
I februari 2017 blev Boverkets ledningssystem certifie-rat inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö, och under våren 2017 genomfördes en extern uppföljningsrevis-ion. Boverket har även satsat på att systematisera arbe-tet med risk- och möjlighetsanalys inom ledningssy-stemet. Detta ger förutsättningar för ett förbättrat mål-arbete som också påbörjades under 2017. Boverket arbetar kontinuerligt med att utveckla systemstöd för att underlätta och effektivisera myndighetens arbets-sätt.
1.4.4 Kompetensförsörjning
Processen kompetensförsörja är ett samlingsnamn för olika aktiviteter som sker i organisationen på olika nivåer och som tillsammans ska säkerställa att Bover-ket kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla med-arbetare samt säkerställa kompetens för framtiden. Boverket har under 2017 tagit fram en delprocess för kompetensutveckling. Boverkets verksamhet är kun-skapsintensiv. Det innebär att medarbetarnas kompe-tens är den mest avgörande framgångsfaktor för att myndigheten ska lyckas med uppdragen. Rätt kompe-tens utifrån verksamhekompe-tens faktiska behov är en nyck-elfråga både på kort och lång sikt.
Boverket har under 2017 fortsatt sitt aktiva värde-grundsarbete. Arbetet har till största del bedrivits inom ramen för det ordinarie arbetet. Genom särskilda vär-degrundsdiskussioner har alla anställda kunna träna sig på att föra värdegrundsdiskussioner, avdramatisera och blir duktigare på att ta upp svåra frågeställningar i rätt tid.
Under hösten 2017 började Boverket med en invente-ring för att finna lämpliga arbetsuppgifter till de som erbjuds plats inom ramen för regeringsuppdraget Mo-derna beredskapsjobb. Samtidigt inleddes ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att hitta matchande ar-betssökande till denna typ av arbete. Med start 2018 började den första personen arbeta på Boverket utifrån uppdraget om Moderna beredskapsjobb2.
2017 inleddes med att åtta nyanlända erbjöds praktik-plats utifrån regeringsuppdraget Praktik i staten. Prak-tikanterna avslutade sin praktikperiod i februari 2017. Under hösten fortsatte samarbetet med Arbetsför-medlingen och Boverket erbjöd tre praktikplatser för nyanlända vilket har genomförts med gott resultat.
2 Regeringens dnr N2016/07802/SUBT N2016/07505/KLS(delvis) och N2016/01717/PBB.
Sju studenter från högskolor och universitet har under sommaren 2017 beretts sommarjobb, i syfte att de ska få praktisk erfarenhet kopplat till sina studier.
På grund av fortsatt många uppdrag, har Boverket under 2017 valt att utöka antalet tillsvidareanställda medarbetare vid två tillfällen. Under 2017 anställde Boverket 51 nya medarbetare, varav 39 kvinnor och tolv män. Drygt hälften av dessa, 31 personer, har anställts tillsvidare. Av de totalt 51 medarbetarna ingår 13 medarbetare som tidigare varit visstidsanställda på Boverket och som under året tillsvidareanställts, efter annonsering alternativt genom företrädesrätt. Till största delen handlade anställningarna om återbesätt-ningar. Alla nya medarbetare har deltagit i en systema-tisk introduktionsutbildning, där en förvaltningsrättslig utbildning är ett obligatoriskt inslag.
Under 2017 gick sju medarbetare i pension (åtta med-arbetare under 2016). Av Boverkets 17 chefer var åtta kvinnor och nio män. (17 chefer under 2016, varav nio kvinnor och åtta män). Boverkets ledningsgrupp bestod vid utgången av 2017 av åtta personer, tre kvinnor och fem män. Medelåldern för Boverkets personal under 2017 var 47 år. Under 2016 var medelåldern på Bover-ket 48 år jämfört med 44 år i staten som helhet.
1.4.5 Arbetsmiljöarbete och analys av
sjukfrånvaro
Medarbetarenkäten (dnr 1148/2017) som Boverket genomförde under 2017 visade ett starkt positivt resul-tat för diskussionsklimat och initiativ tillsammans med ledarskap. Svaren visade också på ett förbättrat resultat för arbetsbelastning och stress. Trots förbättringen behöver insatser fortsatt göras inom detta.
Frågor om mångfald och en inkluderande miljö är också ett viktigt område att utveckla och förstärka. En positiv uppfattning om Boverkets fysiska arbetsmiljö framkom i enkäten.
Utifrån de utvecklingsbehov som medarbetarenkäten och avdelningarnas och enheternas årliga riskbedöm-ningar under våren visar, har Boverket utformat ar-betsmiljömål med åtgärder. Det gäller inom områdena utvecklat ledar- och medarbetarskap, hållbar arbetsbe-lastning och likabehandlingsfrågor.
Från att under de senaste åren har minskat har nu en ökning av den totala sjukfrånvaron skett med 1,1 pro-centenheter för 2017. Kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens. Sjuktalet för 2017 låg på totalt 4,0 procent
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.4 ORGANISATIONSSTYRNING 13
av den beräknade arbetstiden (2,9 procent för 2016) och av denna är 2,4 procent sjukfrånvaro längre än två månader. Kvinnors sjukfrånvaro var 5,1 procent (3,6 procent för 2016) och mäns sjukfrånvaro var 2,2 pro-cent (1,7 propro-cent för 2016).
Boverket har arbetat aktivt med förebyggande arbets-miljöarbete, och regelbundna riskbedömningar. Struk-turerad anpassnings- och rehabiliteringsprocess har använts i förebyggande syfte och när behov uppstår. Myndigheten har kontinuerligt genomfört förebyg-gande individuella åtgärder för att främja hälsa och åtgärder, som till exempel utbildning i första hjälpen och hjärt- lungräddning (HLR).
I samarbete med företagshälsan har Boverket enligt ett av årets arbetsmiljömål skapat ett utbildningsmaterial om stress. Syftet har varit att öka kunskapen om stress och dess effekter, samt om förebyggande metoder för att hantera stress och hur man tillsammans arbetar förebyggande inom områdena organisatorisk och social arbetsmiljö för att motverka ohälsa.
Tabell 4 Anställda, medeltal
2017 2016 2015
Män 92 90 98
Kvinnor 151 140 136
Medeltal 243 230 234
Årsarbetskrafter 214 214 225
Källa: Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning
1.4.6 Medborgar- och myndighetsservice
MINA MEDDELANDEN
Boverket är en av de myndigheter som har haft i upp-drag att ansluta till tjänsten Mina meddelanden under 2017. Syftet med anslutningen är att öka servicegraden för personer eller organisationer som kan skicka med-delanden digitalt. Boverket har under året arbetat främst med flödet som går mot organisationer. Det Boverket kan konstatera är att det digitala flödet för bidragssystemet fungerar bra redan nu. Boverket har även testat att skicka ut kontrolluppgifter, bekräftelser och beslut via det digitala flödet. All information som går ut har informationsklassats. Myndigheten räknar med att medborgarservicen kommer att förbättras, däremot antas besparingsvinsten blir begränsad.
SVAR PÅ FRÅGOR OCH REMISSER
Varje år kommer många frågor in till Boverket från-myndigheter företag och enskilda personer. För att kunna ge en god och effektiv service hanterar
Bover-kets Svarstjänst en stor andel av inkommande frågor. Boverkets olika enheter samverkar med Svarstjänsten flera gånger i veckan genom att ge handledning. Om det är en fråga som är komplicerad skickas frågan vidare från Svarstjänst till verksamhetens enheter.
Inkommande frågor bidrar till enheternas omvärldsbe-vakning och ger inspel till vad som behöver förtydligas och utökas på Boverkets webbplats, bland annat PBL kunskapsbanken. De underlag, utredningar och slutsat-ser som tas fram i vissa frågor används också som material vid konferenser och fungerar som internt dis-kussionsunderlag.
Frågor som ställts under året har handlat om energide-klarationer, lov och byggande, detaljplaner, Boverkets byggregler, energi, CE-märkning av byggprodukter, bidrag och stöd med mera. Under 2017 har frågor kring bidrag och stöd flyttats över till svarstjänst. De enkla frågorna har minskat, vilket har inneburit att handlägg-ningstiderna per fråga har ökat. Vad gäller antal e-post frågor till svarstjänst, så har dessa ökat under året.
När det gäller handläggningstiden så är målet att 80 procent av frågorna ska vara besvarade inom 14 dagar och frågeställarna ska kontaktas om svaret tar längre tid.
• Måluppfyllnad under perioden 1 januari–31 december var 99,8 procent.
Servicemålet för telefonfrågor är att 80 procent av samtalen ska besvaras inom 3 minuter.
• Måluppfyllnad under perioden 1 januari–31 december var procent.
Servicemålet för växelsamtal är att 90 procent av sam-talen ska besvaras inom 1 minut.
• Måluppfyllnad under perioden 1 januari–31 december var procent.
Svarstjänst bemannar även Boverkets växel och där har antalet samtal ökat under 2017 jämfört med 2016.
Servicemätning/kundundersökning har genomförts under sista kvartalet för 2017. Denna mätning är ett viktigt verktyg för Boverket i arbetet med att utveckla servicen på bästa sätt.
Huvudprocessen ”Svara på frågor och remisser” har följande processmål när det gäller service:
Boverkets hantering av deras förfrågning.
Måluppfyllnad för 2017 var:
• Kvinna 69 procent.
• Man 71 procent.
Nöjdheten ökade marginellt under 2017, från 69 pro-cent till 70 propro-cent.
Boverket besvarar årligen ett stort antal remisser. Många av remisserna kommer från Swedish Standards Institute (SIS) och avser standarder inom byggområdet som nyupprättas eller ändras. Dessa remitteras till Boverket för bevakning så att de inte strider mot myn-dighetens föreskrifter eller allmänna råd. Boverket tar emot remisser av samtliga standarder inom byggområ-det. Efter SIS-remisser utgörs den största andelen re-misser av de som kommer från regeringen, Statens offentliga utredningar, (SOU).
Tabell 5 Totala antalet remisser för samtliga fokusområden
2017 2016 2015
Kostnader i mnkr -6,8 -8,4 -5,0
Årsarbetskrafter 7,2 8,8 5,5
Summa inkomna remisser 456 447 421 Summa besvarade remisser 394 336 389 - varav departementsremisser (inkl. SOU) 66 69 51 Källa: Boverkets diarium och Agresso
BOVERKETS WEBBPLATSER boverket.se
Antalet besökare och sidvisningar på webbplatsen boverket.se har fortsatt att öka under 2017 och har för första gången haft över 3 miljoner besök och 10 miljo-ner sidvisningar under ett år. Antalet besök på webb-platsen som sker via surfplattor och mobiler ökar ett par procent per år och är uppe på 34 procent.
Tabell 6 boverket.se 2017 2016 2015 Kostnader i tkr -2 314 -2 100 -2 240 Totalt antal besök 3 106 917 2 473,687 2 099 418 Antal sidvis-ningar 10 082 213 8 548 843 8 028 593 Källa: Adobe Analytics för antal besökare och Agresso för kostnader
Under året har Boverket arbetat löpande med förbätt-ringar av till exempel innehåll, struktur, säkerhet och användbarhet. Via en webbenkät utskickad under 2017 har myndigheten frågat besökarna vem de är och om de
är nöjda med webbplatsen. 80 procent är nöjd eller mycket nöjd med webbplatsen. Knappt 2000 personer svarade på enkäten, varav ca 25 procent var anställda i kommun respektive privat sektor, 30 procent var pri-vatpersoner och resterande cirka 20 procent studenter, anställda på länsstyrelser med mera.
OmBoende.se
Webbplatsen omboende.se förvaltas och utvecklas gemensamt av Boverket och Konsumentverket. Ytter-ligare samverkan sker med Fastighetsmäklarinspekt-ionen och Konsumentverkets rikstäckande upplys-ningstjänst Hallå konsument. Här deltar Boverket ak-tivt i det arbete som Konsumentverket bedriver till-sammans med ett flertal andra myndigheter.
På OmBoende.se finns information om skriftliga avtal, budgetkalkyler, renovering och nybyggen, men också aktuella nyheter som rör boende. Webbplatsen har ett välbesökt forum i vilket avtalade konsumentvägledare besvarar utvalda frågor. Besökssiffrorna på webbplat-sen är fortsatt goda.
Boverket har tillsammans med Konsumentverket be-slutat att genomföra en förstudie kring hur allt material på OmBoende.se ska kunna implementeras på myndig-heternas egna webbplatser. Fokus ligger på att skapa och hålla en hög kvalitet på innehållet för besökaren.
Tabell 7 OmBoende.se, kostnader och antal besök
2017 2016 2015 Kostnader i tkr -594 -780* -540* Totalt antal besök 521 703 483 058 457 690 Unika besö-kare 425 347 394 094 371 836 * justerad för OH-kostnader 2015-2016
Källa: Adobe Analytics för antal besökare och Agresso för kostnader
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.5 VERKSAMHETSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET 15
1.5 Sektorsövergripande
verksamhet
Många av Boverkets frågor är sektorsövergri-pande. Det innebär att flera verksamheter om-fattar mer än ett fokusområde och att samver-kan med andra myndigheter är en förutsättning för att lösa frågorna.
1.5.1
Miljörapportering – en översikt
UPPFÖLJNING AV BOVERKETS MILJÖMÅLSARBETE Boverket har i uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen. I Handlingsplan för
Boverkets miljömålsarbete för åren 2016-2019
(rap-port 2016:20, dnr 1982/2015) tar myndigheten upp de åtgärder som myndigheten identifierat som medel för att nå ett flertal miljömål. Åtgärderna ska även bidra till FN:s globala mål (se nedan om Agenda 2030). Åtgärderna följs upp årligen i årsredovisningen till och med 2019. De aktiviteter som redovisas enligt planen ingår som aktiviteter i Boverkets ordinarie verksam-hetplan, under respektive fokusområde.
Pågående aktiviteter under 2017:
• Plattform för hållbar utveckling
• Goda ljudmiljöer
• Ekosystemtjänster och grön infrastruktur
• Stadsmiljöavtal 2.0
• Miljöindikatorer
• Vägledning om LCA.
Några av aktiviteterna avslutades redan under 2016, medan ett större antal har pågått under 2017 och forts-ätter fram till 2019. En del av aktiviteterna omfattas även som åtgärder i Miljömålsrådets åtgärdslista där Boverket har ansvaret att driva några av de pågående aktiviteterna.
AGENDA 2030
Vid FN:s toppmöte under september 2015 antog värl-dens stats- och regeringschefer Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. Många av de mål och delmål som ingår i Agenda 2030 arbetar Boverket aktivt med i sin ordinarie verksamhet. Mål 11 handlar om hållbara städer och samhällen och berör flera av Boverkets verksamhetsområden.
Exempel på de pågående uppdrag och uppgifter som omfattas finns inom mål 7, ”Säkerställa tillgång till
ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och mo-dern energi för alla”. Delmål 7.3 som avser att till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet är något som Boverket aktivt arbetar med (se vidare under Fokusområde Byggnader). Inom mål 11 ”Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara” omfattar också Boverkets kärnverksamhet. Här är Boverket synnerlig-en aktiva inom flera av delmålsynnerlig-en. Exempel på detta är Boverkets engagemang att främja en hållbar stadsut-veckling (se vidare under Fokusområde Städer) och att främja frågorna inom funktionshinderpolitiken. Bover-kets arbete med att främja riksintressefrågorna och hur man genom plan- och bygglagen kan stärka insatserna för att skydda och bevara kultur- och naturarv. Inom mål 13 ”Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser” har Bo-verket varit aktiva bland annat genom uppdrag som avser vägledning om krav avseende hälsa, säkerhet, risk för olyckor mm och uppdrag om miljöindikatorer samt livscykelanalys kopplat till byggnader.
MILJÖMÅLSRÅDET 2017
Boverket ingår som strategisk part i Miljömålsrådet, och medverkar därmed till att försöka nå de nationella miljömålen. Boverket är representerat genom general-direktören, och bistår rådet i arbetet med att identifiera effektiva samarbeten och åtgärder inom myndigheter-nas verksamhetsområden. Syftet är att på ett kostnads-effektivt sätt öka takten i arbetet med att nå miljökvali-tetsmålen och generationsmålet.
Miljömålsrådet presenterar årligen de åtgärder som myndigheterna ska genomföra i samverkan för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Miljömålsrådets samverkanslista finns på Miljömålsportalen.
Boverket har ansvaret att driva fyra av de gemen-samma åtgärderna på listan för år 2017:
• Plattform för hållbar stadsutveckling
• Stadsmiljöavtal 2.0
• Barns och ungas miljöer
• LCA för byggnadsverk.
Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket ge-mensamt ansvar vad gäller att driva åtgärden ”Förstu-die för att kunna utveckla framtidsscenarier för effekter på utsläppen av klimat- och luftföroreningar av ut-vecklingen inom byggsektorn i Sverige”. Boverket deltar även i andra samverkansåtgärder, där andra myndigheter i Miljömålsrådet har ansvaret att driva vissa åtgärder som framgår av tabell 8.
Tabell 8 Boverket medverkar inom flera samverkansåtgärder
Tema Åtgärder Status 2017 Drivansvarig myndighet
Ekonomi, tillväxt och
konsumtion Initiativ till myndighetssamverkan kring frågor som rör hållbar utveckling i förhållande till barn och unga Pågår Konsumentverket Förstudie om vägledning om miljöbedömningar och vägledning av olika
samhällsmål Pågår Naturvårdsverket
Utveckla Hallå konsument Pågår Konsumentverket
Utveckla information om märkning i Hallå konsument Ny Konsumentverket Giftfri miljö Påskynda tillgängliggörande av information om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter – med fokus på sammansatta varor Pågår Trafikverket Grön infrastruktur och
landskap Genomför handlingsplaner för grön infrastruktur Pågår Naturvårdsverket
Regional landskapsanalys (test av) Pågår Trafikverket
Havs- och
vattenför-valtning En samordnad plan för genomförande av åtgärder enligt havsmiljöord-ningens åtgärdsprogram Pågår Havs- och vattenmyndigheten En nationellt gemensam planering för genomförande av
vattenförvalt-ningsförordningens åtgärdsprogram Ny Havs- och vattenmyndigheten
Hållbar stadsutveckling
Plattformen för hållbar stadsutveckling (se vidare under fokusom-råde Städer)
Upphävande av beslut om uppdrag att upprätta och förvalta en platt-form för hållbar stadsutveckling” meddelades i regeringsbeslut 2017-12-18 (M2017/03236/Mm)
Upphävs
från 2018 Boverket
Stadsmiljöavtal 2.0 (se vidare under fokusområde Städer) Pågår Boverket Barns och ungas miljöer – nationell samordning (se vidare under
fokusområde Städer) Pågår Boverket
Utveckla upphandlingskriterier för innemiljöer där barn kan bli
expone-rade för farliga kemikalier Pågår Kemikalieinspektionen
Nationell tillsynsvägledning för UV-skyddade utemiljöer Pågår Strålsäkerhetsmyndigheten Storstadsutveckling – behov av undermarksplanering Pågår Sveriges geologiska undersökning
Jordbruksmarkens värden Pågår Jordbruksverket
Hälsa som drivkraft i miljömålsarbetet och för hållbar utveckling Ny Folkhälsomyndigheten Förstudie för att kunna utveckla framtidsscenarier för effekter på
ut-släppen av klimat- och luftföroreningar av utvecklingen inom
byggsek-torn i Sverige Ny Naturvårdsverket och Boverket
Gemensam strategi för arbete med goda ljudmiljöer Ny Den nationella bullersamordningen* Hållbara transporter Fossilfria och hållbara transporter Pågår Statens energimyndighet
Färre nya exponerade för buller och luftföroreningar Pågår Trafikverket
Transportplanering 2.0 Ny Trafikverket
Samverkan om cykling Ny Trafikverket
Resurseffektivitet Vägledning/information och dialog med bygg- och fastighetssektorn om livscykelanalyser för byggnadsverk (se vidare under fokusområde
Byggnader) Ny Boverket
Källa: Utdrag ur Miljömålsrådets gemensamma åtgärdlista 2017, NV-02027-153.
* Omfattar myndighetssamverkan mellan Naturvårdsverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Trafikverket, Transportstyrelsen och Länsstyrelserna.
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.5 VERKSAMHETSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET 17
1.5.2 Funktionshinderpolitiken
INSTRUKTIONEN 3 § 2, 7§
Den 30 november 2017 beslutade riksdagen om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken. Den främsta skillnaden mot tidigare är den direkta hänvis-ningen till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.4 Funktionshinderspolitiken syftar till jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Boverket har ett sektorsansvar för funktionshindersfrågor med an-knytning till sitt verksamhetsområde och ska vara sam-lande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra berörda parter
Även det kommunala bostadsanpassningsbidraget, där Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverk-samhet, är en del av funktionshinderspolitiken. Bover-kets arbete i denna del beskrivs under fokusområde Städer.
Boverket har ett permanent samråd med funktionshin-dersförbunden, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting, Tre samrådsmöten har ägt rum under året, det sista i november 2017 då Boverkets föreskrif-ter och allmänna råd om tillgänglighet och användbar-het för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-förmåga diskuterades. Begripsam AB hade bjudits in till mötet och gav exempel på där föreskrifterna och de allmänna råden borde utvecklas för att bättre tillgodose behoven hos personer med kognitiva funktionsnedsätt-ningar.
Boverket medverkade även i Tillgänglighetsarenans ena seminarium i Almedalen där temat var hur den översyn som Kommittén för modernare byggregler gör kan komma att påverka tillgänglighetslagstiftningen.
Boverket har tagit fram vägledningstexter med illust-rationer om tillgänglighetsreglerna i Boverkets bygg-regler. Vägledningstexterna publicerades i april 2017 på PBL kunskapsbanken. Syftet med vägledningarna är att öka förståelsen för reglerna och underlätta för en-hetligare tillämpning av reglerna.
4 https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/ Hämtad 2018-01-29.
Boverket har initierat ett projekt med stöd av Nordiska ministerrådet om forskning inom tillgänglighetsområ-det. Möte med de nordiska länderna hölls i december månad i Gjøvik i Norge. Där bedrivs fullskaleforskning inom tillgänglighetsområdet. Målet med projektet är att få en tydlig överblick över redan utförd fullskaleforsk-ning och konkreta planer för framtida forskfullskaleforsk-ning och nordiskt samarbete inom området.
1.5.3 Jämställdhetsintegrering
Boverket är en av de 18 myndigheter som i sina regle-ringsbrev redan 2013 fick ett särskilt uppdrag relaterat till sin kärnverksamhet att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering, "Handlingsplan för jämställd-hetsintegrering på Boverket 2015–2018" (dnr
213/2015). Arbetet har under 2017 följt den framtagna handlingsplanen.
Under året har Boverket fortsatt arbeta med att kom-plettera verktyg och metoder för styrning av verksam-heten och att påverka attityder för att vidareutveckla förhållningssättet till frågan om jämställdhet. Satsning-en syftar till att utveckla verksamhetSatsning-en så att dSatsning-en på bästa sätt bidrar till att uppfylla de jämställdhetspoli-tiska målen.
Boverket har under året deltagit vid de nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat och där rapporterat om hur myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering fortgått.
Boverket har även deltagit i det regionala nätverket för jämställdhet som Länsstyrelsen i Blekinge län är initia-tivtagare till. Boverket medverkade på jämställdhets-dagarna i Örebro januari 2017 med en monter där myndigheten utöver internt jämställdhetsarbete även informerade om genomförda projekt inom uppdraget jämställda offentliga miljöer. Boverket deltog även med föreläsare i seminariet "Kan bostadskristen lösas utan jämställdhet?"
Under hösten deltog Boverket vid Näringsdepartemen-tets inspirationsdag och informerade om sitt arbete med jämställdhetsintegrering av verksamheten. Boverket deltog även med Näringsdepartementet i ett runda-bordssamtal med en referensgrupp för feministiskt planering.
1.6 Internationellt arbete
INSTRUKTIONEN 9 §1.6.1 Nordiskt samarbete
Boverket samarbetar med de nationella nordiska plan-, bygg- och bostadsadministrativa myndigheterna och medverkar i Nordiska ministerrådets projekt om håll-bara städer och samhällen. Årliga möten ger informat-ion om utveckling och initiativ i respektive land kring effektivisering av plan- och byggprocessen och hur bostadsmarknaderna utvecklas.
Vid planmyndighetsmötet i Örnsköldsvik och Kram-fors under augusti 2017 framkom, hur alltmer beslu-tanderätt inom fysisk planering flyttas till kommunerna i de nordiska grannländerna. För de större städerna arbetar man med bättre användning av mark och kol-lektivtrafik. I Finland och Norge sker det genom olika slags avtal, i Danmark genom en modernisering av huvudstadsområdets ”Fingerplan”. Samtidigt försöker man i Danmark och Norge främja en tillväxt i balans över hela landet.
I Finland och Norge pågår ett arbete att låta de direkt-valda regionala organen få större makt inom fysisk planering, medan Danmark för flera år sedan avskaffat den regionala nivån och i stället infört större kommu-ner.
Sammanfattningsvis kan konstateras, att globalisering-en och dglobalisering-en snabba utvecklingglobalisering-en medför ständiga för-sök till anpassning av planlagstiftning, administrativa nivåer och metoder för att kunna hantera förändrings-trycket.
Byggmyndighetsmötet genomfördes i månadsskiftet augusti/september i Borgå, Finland. I samtliga länder pågår initiativ för förenkling av byggreglerna. I Dan-mark är man beredd att gå så långt som att på försök under fem år låta fem experimentkommuner bli ”lagbe-friade” för byggnadsprojekt. Danmark är på väg att införa en särskild certifieringsordning som ställer krav på certifierade byggnadskonstruktörer och brandrådgi-vare.
Samtidigt som byggreglerna ska förenklas, medför ländernas heta byggmarknader en ökad risk för bygg-fel. Hur man tar bort onödiga regelhinder men samti-digt uppnår en god kvalitet i den byggda miljön är därför perspektiv som genomsyrat delfrågor som digi-talisering, certifiering och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. De nordiska länderna har en gemen-sam arbetsgrupp för digitalisering av plan- och bygg-processen.
Boverket deltog i ett bostadsmöte under september i Helsingfors där respektive land redogjorde för nypro-duktionen av bostäder och bostadsmarknadernas ut-veckling och sammanhörande bostadssociala frågor.
1.6.2 Internationellt samarbete och
EU-samarbete
ÖSTERSJÖSAMARBETE
Boverket har i uppdrag att bistå Näringsdepartementet inom området fysisk planering, under det svenska ord-förandeskapet av Visions And Strategies Around the Baltic sea (VASAB). Uppdraget pågår 1 januari 2017– 30 juni 2018. Tio länder runt Östersjön ingår i organi-sationen som arbetar med fysisk planering till lands och till havs. Ett tematiskt fokus är hur digitaliseringen ger möjligheter att skapa smarta samhällen och region-er som är attraktiva för invånarna. Smarta städregion-er är prioriterat verksamhetsområde under ordförandeskapet.
Sverige har tillsammans med sekretariatet i Riga arran-gerat ett flertal seminarier/workshopar och kommitté-möten med temana ”Smart samhälle” och ”Grön stads-utveckling och medborgardialog”. Tre kommittémöten genomfördes under 2017.
EU-SAMVERKAN
Inom byggområdet har Boverket ett omfattande enga-gemang, såväl i Europeiska kommissionens ständiga byggkommitté som i olika expertgrupper och frågor om marknadskontroll. Verksamheten för 2017 inom dessa områden beskrivs under respektive fokusområde. Inom fysisk planering finansierar EU ett forsknings-program, ESPON 2020. Boverket deltar på regeringens uppdrag, i övervakningskommittén.
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.6 INTERNATIONELLT ARBETE 19
Under perioden 2014–2020 har EU valt att satsa 500 miljoner kronor på tillämpad forskning inom fysisk planering och territoriell utveckling.5
CEMAT
Boverket representerade Sverige i Europarådets råds-konferens för ministrar med ansvar för fysisk planering i november i Bukarest. Baserat på en enkätsamman-ställning från de deltagande parterna, där från Sveriges sida Tillväxtverket, Boverket och Regeringskansliet svarat, ledde till att en deklaration om ”Functional Areas” antogs vid ministerkonferensen. En ytterligare deklaration som antogs handlade om Council of Europe Conference of Ministers responsible for Spati-al/Regional Planning (CEMAT) framtid. CEMAT har inte direkt koppling till någon av Europarådets arbe-tande kommittéer och ansvaret för framtida konferen-ser ligger därför på medlemsländerna själva. Det be-stämdes att tills vidare ska Rumänien fortsätta fungera som ordförandeland.
Boverket deltar i ett EU-projekt om byggnaders energi-prestanda, Concerted Action IV Energy Performance of Buildings Directive (EPBD).
Projektet
handlar om hur de olika länderna transformerat och implementerat direktivet om byggnaders energiprestanda. Under 2017 har Boverket deltagit i två Concerted Actionmöten inom uppdraget och inväntar den slutliga ”Country report” från projektkoordinatorn.ÖVRIG INTERNATIONELL SAMVERKAN
International Council for Research and Innovation in Building and Construction (CIB) är främst ett forskar-nätverk, men organisationen är även medarrangör i större konferenser. Boverket deltog i World
Sustainable Built Environment i juni i Hong Kong med ett ”paper”, det vill säga en rapport, “Environmental Indicators to Monitor the Swedish Construction and Real Estate Management Sector”.
Inter-Jurisdictional Collaboration Committee (IRCC) består av länder som liksom Sverige har funktionsbase-rade byggregler. Vid mötet under november i Singa-pore behandlades bland annat frågor om loggbok för byggprodukter och byggnadsmaterial som ingår i en byggnad, brandskydd och Building Information Mo-deling (BIM).
5 https://www.espon.eu/ Hämtad 2018-01-29.
Internationale Technische Tagung für Aufsichtsbe-hörde (ITTAB) behandlar säkerhetsfrågor för hissar, liftar och linbanor. Boverket deltog i ett möte under hösten 2017 i Jackson Hole, USA. Bland annat behand-lades olyckor med svängande stolsliftar.
Ett partnerskap har under året inletts med FN:s pro-gram 10 YFP Sustainable Buildings and Construction (SBC). 10 YFP är FN:s ramverk för hållbar konsumt-ion och produktkonsumt-ion, med syfte att öka takten i omställ-ningen. Programmet syftar till att förbättra kunskapen om hållbart byggande och att stödja och sprida hållbara byggnadslösningar. Arbetet handlar om att dela med sig av goda exempel, lansera projekt, skapa samarbets-nätverk och få fler aktörer runt om i världen att bygga hållbart.6
BESÖK FRÅN UTLÄNDSKA MYNDIGHETER
Inom ramen för nordiska ministerrådets ”Nordic-Baltic Mobility Program” har Boverket tagit emot delegation-er från Litauen och Lettland unddelegation-er hösten 2017. Fokus på båda mötena har varit digitalisering och kontroll av byggprocessen. Lettlands system med två operativa centrala myndigheter för byggnadsinspektioner och marknadskontroll förefaller ge goda resultat vad gäller tillsyn.
6 http://www.scpclearinghouse.org/sustainable-buildings-and-construction Hämtad 2018-01-24.
1.7 Fokusområde Städer
Under fokusområde Städer redovisar Boverket sitt arbete med att nå de mål som gäller för om-rådet. Verksamheterna inom fokusområdet hand-lar huvudsakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, stöd och bidrag samt medborgar- och myndighetsservice. Grunden för Boverkets arbete inom alla fokusområden är hållbarhetens tre dimensioner, ekonomisk, social och miljö-mässig hållbarhet. Boverket arbetar kontinuerligt för att trygga en god livsmiljö och att verka för att skapa goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, och i vidare mening etable-ring av företag och annat samhällsbyggande. Stadsutveckling är ett mångfacetterat område och inom området pågår mycket forskning och utveckling.
Fysisk planering handlar om att bestämma hur mark- och vattenområden ska användas. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska olika samhällsintressen vägas mot varandra i en öppen och demokratisk process sam-tidigt som enskildas rättigheter ska beaktas. Kommu-nerna har ett stort ansvar för planering.
1.7.1 Måluppföljning Städer
Antalet årsarbetskrafter (åak) inom fokusområde Stä-der uppgick till totalt 85,6 åak (se verksamhetsområden nedan) under 2017, vilket innebär en ökning med ca 9 åak jämfört med för 2016. Störst har ökningen procen-tuellt sett varit inom verksamhetsområdet Stadsut-veckling och arkitektur. Den prestationstyp som domi-nerade fokusområde Städer var kunskapsunderlag, som uppgick till drygt 90 procent.
Tabell 9 Årsarbetskrafter och kostnader fördelat på prestation inom fokusområde Städer
Källa: Agresso
Verksamhetsområde åak tkr åak tkr åak tkr
Bygglov, detaljplaner och översiktsplaner 41,2 -58 155 38,0 -47 841 39,1 -42 214
Föreskrift och allmänt råd 0,0 -1 0,0 -34
Svar på remiss 1,8 -1 468 1,7 -1 433 1,2 -927 Svar på förfrågning 4,0 -3 222 3,8 -3 149 5,0 -3 978 Kunskapsunderlag 35,3 -53 465 32,5 -43 259 32,9 -37 275 Plangenomförande 2,4 -3 549 1,5 -3 370 1,5 -3 847 Kunskapsunderlag 2,4 -3 549 1,5 -3 370 1,5 -3 847 Regional utveckling 8,0 -7 715 6,6 -7 292 5,6 -6 636 Svar på remiss 1,4 -1 114 1,3 -1 082 1,2 -978 Kunskapsunderlag 6,6 -6 602 5,3 -6 210 4,4 -5 659
Stadsutveckling och arkitektur 34,0 -37 475 30,1 -37 170 32,9 -33 703
Svar på remiss 1,6 -1 259 1,9 -1 576 0,9 -700
Svar på förfrågning 0,6 -446 0,3 -261 0,5 -383
Bidragshantering 0,4 -348 0,7 -1 080 0,4 -485
Kunskapsunderlag 31,5 -35 422 27,1 -34 252 31,1 -32 135
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.7 FOKUSOMRÅDE STÄDER 21
STRATEGISKT MÅL FÖR FOKUSOMRÅDE STÄDER
• Fler urbana miljöer svarar mot människors behov av en fungerande vardag.
Det strategiska målet handlar om att enskilda bostäder och byggnader sätts in i ett vidare perspektiv så att människor får en fungerande och attraktiv boende-miljö, med närhet till service, kollektivtrafik och grönska för rekreation.
Under 2017 har Boverket arbetat med kunskapsun-derlag och vägledningar som kan användas som stöd i utvecklingen kring samhällsbyggnadsprocessen. Vad gäller åtgärder för att motverka negativ utveckling för områden med strukturella problem, har det tagits fram goda exempel för att visa på hur detta kan motverkas. Det gäller till exempel aktiviteter kring gestaltningens betydelse för en god livsmiljö, vilket visas i informa-tionsmaterial kring utemiljö- och skolstöden.
Inom stadsutveckling har Boverket samverkat med bland annat Statens Energimyndighet och Riksantikva-rieämbetet kring olika uppdrag och i styrelsearbete kring Svenska stadskärnor. Plattformen för hållbar utveckling har tagit fram en gemensam handlingsplan, och dessutom knutit Agenda 2030:s delmål tydligare till arbetet. Inom arkitektur och gestaltning har Bover-ket fortsatt sitt arbete som inleddes 2016 och bland annat tagit fram underlag till en nationell arkitekturpo-licy. Myndigheten har också genomfört webbsemi-narium om gestaltning och plan- och bygglagen. Verk-samhet knutet till barns och ungas utemiljöer har fort-satt genom att myndigheten spridit kunskap om den vägledning som Boverket tog fram 2015 (rapport 2015:8).
Boverket har ansvar för miljömålet God bebyggd miljö, och där har myndigheten genomfört flera aktivi-teter och samverkat tvärsektoriellt. Dels enligt den handlingsplan som gäller för tidsperioden 2016–2019 dels kring de samverkansaktiviteter som ingår i miljö-målsrådets arbete. Goda ljudmiljöer är till exempel en fråga som utretts under 2016-2017, som följd av de ändringar som gjordes 2015. Ekosystemtjänster och grön infrastruktur är en viktig vägledningsfråga och Boverket har under 2017 tagit fram en inspirations-skrift ”Naturens tjänster i staden – till nytta och
glädje!” (939/2016) som visar de olika aktörernas rol-ler inom samhällsbyggnadskedjan och hur de arbetar inom ekosystemtjänster. Kunskaps- och väglednings-arbete har pågått inom klimatanpassning och ett upp-drag kring vägledning om hälsa, säkerhet och risk för olyckor har avrapporterats till regeringen, där intent-ionen har varit att stödja kommuner och länsstyrelser samt att verka för en effektivare planeringsprocess.
I arbetet kring fysisk planering och planeringsproces-sen har Boverket gjort omfattande insatser kring plan- och bygglagen. Myndigheten har producerat vägled-ningar inom ett stort antal områden som publicerats på PBL kunskapsbanken och man har gjort fortsatta rik-tade insatser kring PBL kompetens. PBL kunskapsban-ken, som är myndighetens primära kanal för att föra ut kunskap kring plan- och bygglagen har fungerar väl med tanke på att antalet besökare har ökat successivt under hela den period som det funnits, och fungerar därmed som det viktiga stöd för användare inom bland annat kommuner, länsstyrelser och byggbranschen i sin helhet som det var tänkt. Boverket har också följt upp hur tillämpningen av plan- och bygglagstiftning följs upp av kommuner och länsstyrelser.
I och med att större städer blir allt viktigare motorer för tillväxt i hela landet skapas också kapacitets- och pla-neringsproblem. Det innebär också utmaningar för landsbygden och de mindre orterna. Boverket utvecklar därför i samverkan med andra aktörer en förbättrad integrering av bebyggelse- och transportplanering för hela landet, som samtidigt stödjer hållbara samhälls-strukturer.
1.7.2 Byggd miljö
STADSUTVECKLING OCH ARKITEKTUR
INSTRUKTIONEN 1 §, 2 § 1-4, 8 §
SMARTA STÄDER OCH REGIONER
Under hösten genomfördes tre framtidsverkstäder inom temat Smarta städer och regioner, finansierat via Till-växtverket. Syftet var att inspirera till nya sätt att tänka och agera i planeringsprocessen. Fokus har legat på hur kommunerna kan ta sig an digitalisering och ny teknik i den fysiska planeringen och vad som krävs av plane-ringsprocessen.
Uppsala, Karlskrona och Malmö var de kommuner som deltog och i övningen lyfte man utmaningar som var karakteristiska för just dessa. Framtidsverkstäderna har resulterat i ökad insikt men också i ökad kunskap kring de svårigheter som finns kring att få till en mer dyna-misk och flexibel planeringsprocess i en allt snabbare förändringstakt. Ambitionen är att kunna presentera en metod som stöd för kommunerna om frågorna kring digitaliseringen och teknikutvecklingen i den översikts-liga planeringsprocessen.
HÅLLBAR STADSUTVECKLING
En mängd fortlöpande aktiviteter har skett, till exempel styrelsearbete i Svenska Stadskärnor och medverkan i deras årskonferens. Idéskriften ”Rätt tätt” (dnr 1523/2015) har översatts till engelska (Urban Density Done Right) och bland annat spridits på konferensen World Towns leadership summit i juni 2017 i Malmö.
Boverket har även haft ett omfattande kunskapsutbyte med andra myndigheter och har medverkat i olika referensgrupper, exempelvis Statens Energimyndighet ”Spara och bevara”, Riksantikvarieämbetets projekt om kulturvärden i byggprocessen och forskningsprojektet ”Medborgardeltagandets effekter” som drivs av Chal-mers och KTH i samverkan med Mistra Urban Futures.
Tillsammans med Riksantikvarieämbetet har exempel-sidorna på ”Tema Kulturvärden” inom ramen för PBL kunskapsbanken uppdaterats. Boverket har även med-verkat vid Riksantikvarieämbetets riksintresseutbild-ningar och Domstolsverkets internutbildning om land-skap och kulturmiljö i plan- och bygglagen. På bover-ket.se har texterna om ”Vägledning för medborgardia-log”, ”Exempelsamling Tryggt och jämnt” och ”Jäm-ställdhet i samhällsplaneringen” uppdaterats.
PLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Plattform för hållbar stadsutveckling (dnr 2105/2015) är både en mötesplats för lokala och regionala initiativ och en mötesplattform för frågor om hållbar stadsut-veckling. Samarbetet för att sprida kunskap, erfaren-heter och samverkan om hållbar stadsutveckling inom Plattformen har ytterligare utvecklats under året.
Plattformsmyndigheterna (Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Tillväxtverket och Statens energimyn-dighet) har under 2017 tagit fram en gemensam verk-samhetsplan med en gemensam rambudget och
aktivi-teterna har genomförts enligt plan. Plattformens strate-giska inriktning har under 2017 tydligare kopplats mot Agenda 2030, mål 11.
De aktiviteter som har varit prioriterade under året har varit att ta fram förslag på underlag för framtida nat-ionellt mål för hållbar stadsutveckling. Det har också handlat om att samordna finansiering och spridning av projektresultat, forskning, utveckling och innovationer – det vill säga att med plattformens kontaktytor koppla ihop forskningsfinansiärers FoI-verksamhet med mål-gruppers behov av kunskap inom hållbar stadsutveckl-ing. Slutligen har det handlat om att sprida svenska erfarenheter om hållbar stadsutveckling internationellt, och att öka den egna kunskapen om lösningar som genomförs i andra länder.
Plattformen har deltagit i ett antal runda bordssamtal som regeringskansliet har anordnat under året inför skrivelsen om levande städer. Webbplatsen Hållbar stad har utvecklats till att bli ett stöttande verktyg när det gäller att hitta olika stöd till hållbar stadsutveckling samt en spridningskanal när det gäller lärande exempel. Plattformen har under året gett ut fyra nyhetsbrev.
Under Almedalsveckan genomfördes ett seminarium med temat ”En stadspolitik för vem?”. Detta var en uppföljning på resultatet från Plattformsdagarna 2016 då ”Barnen ska ha sin plats i staden” röstades fram som det viktigaste villkoret för att vi ska bo och leva i en hållbar stad
Året avslutades i december med Plattformsdagarna i Göteborg, med temat ”Ny politik för levande städer – hur vill du bidra?” Över 50 kunskapsdialoger anordna-des med teman inom hållbar stadsutveckling. Dessu-tom erbjöds föreläsningar, utställningar, partnersam-verkan och studiebesök.
Den 17 december beslöt regeringen (M2017/03236/ Mm) att upphäva beslut om uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling. I stället inrättas ett Råd för hållbara städer från och med 2018. Rådet ska bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer, och det ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling.
ÅRSREDOVISNING 2017 BOVERKET 1.7 FOKUSOMRÅDE STÄDER 23
ARKITEKTUR OCH GESTALTNING
Boverket har en ledande roll inom arkitekturpolitiken, vilket även framgår av myndighetens instruktion. Se-dan 2016 har Boverket därför kraftsamlat kring aktivi-teter kopplade till arkitektur och gestaltning.
I maj lämnade Boverket till Näringsdepartementet rapporten Underlag till en nationell arkitekturpolicy (rapport 2017:12, dnr 729/2017). Uppdraget omfattade sammanställning och analys av olika processer samt dokument som kommuner använder sig av för att främja god arkitektur och hållbara stadsmiljöer. Bover-ket har därefter föreläst om materialet för en mängd aktörer till exempel länsstyrelser, kommuner, lands-ting, akademi, civilsamhälle och näringsliv.
I rapporten lämnar Boverket förslag till insatser inom olika områden, i syfte att stärka arkitekturens roll i samhället. Bland annat föreslås att kommunernas kom-petens ska stärkas och att skapa regionala komkom-petens- kompetens-centra. I förslagen ligger också att genomföra statliga insatser, samt att stärka arkitekturen i samhällsdebat-ten, och plan- och bygglagstiftningen.
Det övergripande syftet är att lyfta och stärka arkitektu-rens ställning i samhället och i offentlig sektor. Med-borgardeltagande och hur arkitekturen kan bidra till att möta samhällsutmaningar och behov är frågor som tas upp i rapporten, som även lyfter fram exempel från kommuner.
I oktober genomförde Boverket webbseminariet ”Ge-staltning och PBL” som samlade ett stort antal tittare. I december hölls två kunskapsdialoger kring ämnet på Plattformsdagarna och en på PBL Kompetensdagarna. Boverket deltog på Arkitekturgalan i november. Årets uppföljning av plan- och bygglagen har belyst kommu-nernas arbete med arkitektur och gestaltning, bland annat vad gäller tillgång på kompetens. Gestaltningens betydelse har lyfts i informationsmaterial kring ute-miljö- respektive skolmiljöstöden.
BARNS OCH UNGAS UTEMILJÖ
Skolans och förskolans utemiljöer är centrala delar av vardagen för de flesta barn. Tätare städer, ökande trafik och en stressig vardag för många vuxna har resulterat i en minskad rörelsefrihet och att allt fler barn skjutsas till skolan och fritidsaktiviteter. Därför måste skolgår-dar och förskolegårskolgår-dar erbjuda miljöer som främjar
barns och ungas allsidiga utveckling. Trenden i stads-byggandet idag är att friytorna för barn och unga mins-kar så att deras rörelsefrihet begränsas. Samtidigt stiger ohälsotalen bland barn och unga med ökad psykisk ohälsa och mindre fysisk aktivitet.
Under 2017 har arbetet med att sprida kunskapen om vägledningen och allmänna råd gällande barns och ungas utemiljöer vid skola och förskola från 2015 fort-satt genom föreläsningar om frågorna. Det gäller även för stöd till upprustning av skolutemiljöer, där Bover-ket har tagit fram både informationsmaterial och en inspirationsfilm för att sprida kunskap.7
Tillsammans med Statistiska Centralbyrån, SCB, har Boverket under 2017 påbörjat en nationell kartläggning av barns och ungas tillgång till skolgårdar. Första delen i kartläggningen var färdig i april 2017 och hela kart-läggningen förväntas vara klar i april 2018. Syftet med kartläggningen är att få ett bättre kunskapsunderlag gällande den faktiska situationen och utvecklingen över tid. Den ger också indikationer på kvaliteten i utemil-jön och några av de grundläggande krav på kvaliteter som ställs i Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet.
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH GRÖN INFRASTRUKTUR Boverket har under 2017 fortsatt sitt vägledningsarbete om ekosystemtjänster och grönstruktur i den byggda miljön. Arbetet ska bedrivas fram till slutet av 2018 och bidra till attraktiva städer och tätorter, samt till att Sverige ska nå etappmålet om betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Fokus under 2017 har varit att utveckla vägledning om hur ekosystemtjänster kan integreras i tillämpningen av plan- och bygglagen, exempelvis i översiktsplanering, detaljplanering, byggprocessen och i förvaltningen. Vägledningen tas fram i dialog med en större referens-grupp med representanter från kommuner, länsstyrelse, bygg- och förvaltningsbransch.
Boverket har tagit fram inspirationsskriften ”Naturens tjänster i staden – till nytta och glädje!” som lyfter fram olika aktörer i samhällsbyggnadskedjan och hur de arbetar med ekosystemtjänster.
7 http://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/rusta-upp-skolor-och-skolans-utemiljo/ostergardsskolans-utemiljo/ Hämtad 2018-01-29.
