Sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet : En litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2021

SJUKSKÖTERSKORS

ERFARENHETER AV STRESS I

OMVÅRDNADSARBETET

-EN LITTERATURSTUDIE

ELLINOR SJÖBERG

ANGELICA STRÖM

2

SJUKSKÖTERSKORS

ERFARENHETER AV STRESS I

OMVÅRDNADSARBETET

-EN LITTERATURSTUDIE

ELLINOR SJÖBERG

ANGELICA STRÖM

Sjöberg, E & Ström, A. Sjuksköterskors erfarenheter av stress i

omvårdnadsarbetet. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever en stor del stress i sitt arbete. Stressen kan påverka människans fysiska och psykiska hälsa negativt om en individ utsätts för stress i för hög grad. Tidigare studier visar att sjuksköterskors arbete har många olika faktorer som är orsaken till att stress upplevs, samt att den påverkar sjuksköterskans hälsa och omvårdnadsarbetet. Omvårdnad är ett tidskrävande arbete som är till för att främja hälsa och sträva efter att ge patienter en säker och personcentrerad vård.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet.

Metod: Uppsatsen är gjort som en kvalitativ litteraturstudie. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna granskades med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU:s, granskningsmall för kvalitativa studier och elva studier återstod som användes i resultatet. De elva studierna analyserades genom en innehållsanalys.

Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier; Stressfaktorer i vården och Konsekvenser av stress. Under båda huvudkategorier framkom sex under-kategorier; Brist på personal, Teamarbete, Arbetsbelastning, Positiv inverkan av stress, Bristande patientsäkerhet och Negativ hälsopåverkan.

Konklusion: Sjuksköterskorna i studierna upplevde att stressen berodde på flera olika faktorer. Den berodde till stor del på personalbrist, sjuksköterskors stora arbetsbelastning samt ej fungerande teamarbete. Däremot framkom hur ett positivt arbetslag kunde minska stressen bland kollegorna och var en av de större

anledningarna till att sjuksköterskorna stannade kvar på sin arbetsplats.

Sjuksköterskor erfor även att konsekvenser av stress i arbetet leder till bristande patientsäkerhet samt inverkar negativt på den egna hälsan.

Nyckelord: erfarenheter, omvårdnadsarbete, sjuksköterska, slutenvård, stress

3

NURSES’ EXPERIENCES OF

STRESS IN NURSING

-A LITERATURE REVIEW

ELLINOR SJÖBERG

ANGELICA STRÖM

Sjöberg, E & Ström, A. Nurses’ experiences of stress in nursing. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.

Background: Nurses’ experience a great amount of stress in their work. Stress can adversely affect the human’s physical and mental health if an individual is

exposed to too much stress. Previous studies show that nurses’ work has many different factors as reasons for the stress that are experienced, and that it affects the nurses’ health and nursing work. Nursing is a time-consuming job which focuses on promoting health and strives to provide patients with safe and person-centered care.

Aim: The aim with this review is to compile nurses’ experiences of how occupational stress impacts nursing.

Method: A qualitative method was used in this literary review. The search was performed in CINAHL and PubMed. The studies were reviewed with a template from SBU:s review customized for qualitative studies, which resulted in eleven remaining studies that were used in the results. These eleven studies were analyzed through a content analysis based on Henricson’s model.

Results: The results consist of two main categories; Stressors in care and

Consequences of stress. Under both main categories subcategories emerged that resulted in a total of six; Lack of staff, Teamwork, Workload, Positive impact of stress, Lack of patient safety and Negative health impact.

Conclusion: The nurses in the studies experienced that the stress was due to several different factors. The stress is largely due to staff shortages, nurses' heavy workload and negative teamwork. On the other hand, it emerged how a positive work team could reduce stress among colleagues and was one of the major reasons why the nurses remained at their workplace. Nurses also experience that the consequences of stress at work are lack of patient safety and a negative health impact on the nurses themselves.

4

Innehållsförteckning

INLEDNING ...5

BAKGRUND ...5

Stress ...5

Arbetsrelaterad stress i sjukvården...7

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete ...8 PROBLEMFORMULERING ...9 SYFTE ...9 METOD ...9 Inklusionskriterier ...9 Databassökningar ... 10 Urvalsprocessen ... 10 Kvalitetsgranskning ... 11 Analys ... 11 RESULTAT ... 11 Stressfaktorer i vården ... 12 Konsekvenser av stress ... 15 DISKUSSION ... 17 Metoddiskussion ... 17 Resultatdiskussion ... 19 KONKLUSION ... 23

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 23

REFERENSER ... 24

BILAGOR... 27

Bilaga 1A ... 27

Bilaga 1B ... 28

5

INLEDNING

I detta arbete kommer författarna att fördjupa sig i hur sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats. Under författarnas verksamhetsförlagda utbildning, VFU, på slutenvårdsavdelningar på Malmö Universitetssjukhus upplevdes tydlig stress hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna uttryckte att de hade svårt att hinna utföra alla sina arbetsuppgifter och att arbetsbelastningen var hög. Stress är något som bland annat kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete negativt och för-fattarna till denna studie vill därför undersöka hur sjuksköterskor upplever stress på arbetsplatsen och vilka konsekvenser den får för omvårdnadsarbetet.

BAKGRUND

I bakgrundsavsnittet ges en beskrivning av relevanta begrepp såsom psykisk och fysisk stress med dess konsekvenser, arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

Stress

Stress är något som alla upplever mer eller mindre i vardagen (Agervold 2001). En viss mängd stress kan vara positiv och ibland även nödvändig för att

människan ska klara av vardagen på ett bra sätt. Stressen kan dock utvecklas till ett problem om människan utsätts för den i alltför stor omfattning och under en alltför lång tid. Alla människor reagerar olika på stress och vid olika nivåer. Ofta är människan medveten om exponeringen för stress men har svårt att bryta de mönster som orsakar stressen (a.a).

Kroppen klarar inte av att under en längre tid ständigt vara i beredskapsläge och vara utsatt för stress. Detta på grund av att stressen sliter mycket på kroppen och gör att den inte hinner återhämta sig ordentligt (Arnetz & Ekman 2013). I sådana situationer kommer stressen, som istället för att förbättra prestationsförmågan, försämrar kroppen (a.a). Det som styr individens reaktion på stress är det autonoma nervsystemet, som är ett system som inte kan påverkas av viljekraft utan är självstyrt (Sand m.fl. 2007). Det autonoma nervsystemet styr exempelvis funktioner som mag- och tarmsystemet, könsorganet och andningen. Detta system kan sedan ytterligare delas upp i två, det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet. Det parasympatiska systemet är aktivt när individen är i vila. Detta system har till uppgift att se till att kroppen återhämtar sig och fungerar som den ska. Det minskar puls och blodtryck, ökar matsmältningen och är även viktigt för att individen ska kunna somna. Det sympatiska nervsystemet är istället det system som aktiveras vid stressituationer. Stresshormon utsöndras, luftrören vidgas, hjärtats minutvolym ökar, genomblödningen till hjärna och musklerna ökar och kroppen laddar upp med energi för att kunna klara av fysiska och psykiska påfrestningar (a.a). Aktivering av stressystemet grundar sig från början i att försvara sig mot akuta hot och är därför bara kort och effektivt för att snabbt skydda individen (Arnetz & Ekman 2013). Detta sker genom den så kallade fight or flight-reaktionen där individen snabbt behöver bestämma sig för att försvara sig eller fly från situationen (a.a).

6

Aktivering av stress grundar sig däremot i att hjärnan behöver ett alarmsystem för att prioritera viktiga händelser, där nya eller oväntade stimuli uppstår för att inte prioritera onödig aktivitet (Arnetz & Ekman 2013). Denna alarmreaktion aktiverar hela kroppen på samma sätt som vid stressystemet förr i tiden, som vid fight or flight-reaktionen, och kan upplevas både som positiv och negativ. På grund av att alla individer är mentalt olika reagerar alla olika på en och samma situation, där vissa kan uppleva situationen som skrämmande medan andra upplever den som spännande. Däremot kan feltolkning av alarmsystemet göras och upplevas som stress. Individer som utsätts för långvarig aktivering kan få ökad puls, förhöjt blodtryck, huvudvärk och problem med magen. När en person drabbas av något av dessa symtom är det viktigt att ta stressen på allvar och finna en lämplig åtgärd för att minska stressen och på så sätt kan mer långdragna komplikationer undvikas (a.a).

Aktivering av stress är i sig är inte skadlig för kroppen, eftersom själva syftet är för att förbättra prestationer exempelvis i arbetssituationer eller träning (Arnetz & Ekman 2013). Däremot kan ihållande aktivering förhöja risken för somatiska (Sand m.fl. 2007). Risken för att drabbas av det metabola syndromet ökar. Det är ett samband mellan bukfetma, diabetes typ 2, blodfettsrubbningar och högt blodtryck. Detta syndrom ökar i sin tur risken för att drabbas av stroke eller kranskärlssjukdom. Den långvariga stressen kan även negativt påverka immun-försvaret och sömnen samt leda till psykiska sjukdomar såsom depression och ångest (a.a). Dessa följdsjukdomar relaterar till inaktivitet, rökning, felaktiga matvanor då stressen kan leda till försämrade vanor vilket gör att kortisol och fria fettsyror i kroppen stiger (Arnetz & Ekman 2013). På samma sätt kan fysisk inaktivitet även öka stressnivån samt de delar i hjärnan som “hanterar” stresshanteringsförmågan (a.a).

När en person utsätts för långvarig stress kan dennes kognition påverkas, kognition innebär hur människans hjärna tar in, bearbetar och på andra sätt hanterar information (Arnetz & Ekman 2013). Processerna i hjärnan gör att människan kan fatta beslut, planera och vara problemlösande. Den kognitiva funktionen hjälper också människan att styra uppmärksamheten och sortera bort det som inte ska vara i fokus just då. En hög arbetsbelastning kan påverka hjärnans kognitiva funktioner. Många yrken kräver planering, problemlösning, beslutsfattande och ofta att ha många bollar i luften samtidigt. Genom att arbeta i en miljö som är påfrestande under lång tid ökar risken för psykisk ohälsa och utmattning. Blir hjärnan överbelastad kommer den ha svårare att fortsätta vara koncentrerad på rätt sak och processa intrycken sämre. Stress kan således påverka individens kognitiva funktion till det negativa. Störningar och avbrott under arbetet kan också påverka arbetsminnet och koncentrationsförmågan negativt, om då avbrotten sker upprepade gånger ökar risken för att misstag sker (a.a).

Arbetsrelaterad stress kan leda till stora konsekvenser om det inte finns möjlighet till att kontrollera arbetet eller om den är förutsägbar (Arnetz & Ekman 2013). Om det exempelvis finns en obalans mellan en persons arbetsmängd och insatser samt dess belöning kan risken för utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar öka (a.a). I studien av Chen m.fl. (2016) beskrivs sambanden mellan arbetsrelaterad stress och depressiva symtom hos sjuksköterskor. Sjuksköterskorna i studien upplevde att på grund av den ökade arbetsbelastningen ökade deras stress och även

7

I studien av Chipas och McKenna (2011) undersöktes de negativa konsekvenserna av långvarig stress hos sjuksköterskor. I studien framkom det att agitation var det vanligaste symtomet på stress vilket 47,2 procent av sjuksköterskorna upplevde åtminstone en gång i veckan. Irritation och minskat tålamod upplevdes av 38,6 respektive 22,1 procent av sjuksköterskorna i studien varje vecka. Andra konse-kvenser som framkom var huvudvärk, matsmältningsproblem, förvirring och överkonsumtion av alkohol. De främsta källorna till stress uppgavs vara karriären och arbetsplatsen (a.a).

Arbetsrelaterad stress i sjukvården

En intervjustudie av Kowalczuk m.fl. (2019), visade att sjuksköterskor har en högre stressnivå i jämförelse med andra yrken. Även om det är många

sjuksköterskor som upplever stress kan bakgrunden och anledningen till stressen variera samt i vilken omfattning stress upplevs (a.a). 77 procent av sjuksköter-skorna uppgav komplexiteten i arbetet som den största faktorn till stress. En annan bidragande faktor som lyftes av hälften av deltagarna var den organisatoriska styrningen. Studien beskrev hur stressnivån upplevs som högre hos yngre sjuk-sköterskor i jämförelse med de som är äldre och har varit i yrket en längre tid. Detta berodde på att de erfarenheter en sjuksköterska fick med tiden gjorde att de blev mer motståndskraftiga mot stressen. En mer oerfaren sjuksköterska på-verkades i större utsträckning av ansvaret de fick och mängden arbete som en ny-examinerad sjuksköterska förväntades utföra (a.a). I en studie från Kina av Callaghan m.fl. (2000) undersöktes bakomliggande faktorer till yrkesrelaterad stress hos kinesiska sjuksköterskor. Majoriteten av sjuksköterskorna berättade att deras arbete hade en direkt negativ påverkan på hälsan.

Inom sjukvården kan det även komma in nya faktorer som påverkar arbetsmiljön och därmed även stressen, en av dessa faktorer kan till exempel vara Covid-19. I studien av Mo m.fl. (2020) undersöktes hur sjuksköterskor påverkades av stress i relation till omvårdnad av patienter sjuka i covid-19. Studien visade att sjuksköt-erskorna upplevde en ökad arbetsbelastning och psykologisk påfrestning än tidigare. Rädslan för att de eller familjen skulle drabbas av sjukdomen var en av de stora anledningarna till att sjuksköterskorna blev stressade (a.a).

Enligt Arbetsmiljöverket (2013) är stress och tung arbetsbelastning några av orsakerna till det stora antalet sjukskrivningar som finns inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården står även för en stor del av de sjukskriv-ningarna som kan relateras till organisatoriska och sociala orsaker. Statistik från åren 2005-2010 visade att 35% av de arbetsskadeanmälningarna som hade organisatoriska och sociala orsaker kom från hälso- och sjukvården. Enligt Statistiska Centralbyrån (2017) fanns det år 2014 cirka 111.000 legitimerade sjuksköterskor i Sverige. Omkring en av tio av de som hade en sjuksköterske-examen arbetade inom ett annat yrke som var utanför vården. För ungefär hälften av sjuksköterskorna som lämnat yrket var arbetsbelastningen en anledning, där stress på arbetsplatsen räknades in. Nästan hälften av sjuksköterskorna tyckte att sjuksköterskeyrket var krävande och bidrog till stress vilket också var en bi-dragande orsak till att de lämnade yrket. Bland de sjuksköterskor under 50 år som lämnat yrket kunde nästan 65 procent av dem kunna tänka sig att återvända till vården om vissa faktorer ändrades. De viktigaste faktorerna för att återvända var rimligare arbetsbelastning, högre lön och större möjlighet att styra över

arbetssituationen. Stress är en av de faktorerna som återkom i arbetssituationen (SCB 2017).

8 Sjuksköterskans omvårdnadsarbete

Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2016) är omvårdnadens mål att främja välbefinnande och hälsa, lindra lidande och förebygga ohälsa. Omvårdnaden sker ofta på relationsnivå och är till för personer som exempelvis behöver stöd, aktiv hjälp med något fysiskt eller guidning. Omvårdnaden ska hela tiden utföras med gott bemötande och målsättningen är även att i omvårdnadsrelationen ska balans-era det maktförhållandet som finns så att patienten känner sig delaktig och viktig i vården (a.a). Hälsa är den centrala målsättningen i omvårdnad och förenklat kan hälsa sammanfattas i två begrepp inom hälso- och sjukvården. I det första perspektivet ses hälsa som motsats till sjukdom, då är omvårdnadens syfte att motverka sjukdom. Till exempel bota, lindra och försöka återställa en person till sin tidigare hälsa och ta bort den sjukdom som nu finns hos personen som söker vård. I det andra perspektivet ses hälsa som en motsats till ohälsa ur ett filosofiskt synsätt. Människans ses ur ett helhetsperspektiv och det är personen själv som avgör om den upplever hälsa eller inte. Omvårdnaden formas för att främja hälsan för den specifika individen, detta görs genom att bland annat lindra lidande, motverka obehag och ge stöd för hälsosamma levnadsvanor (a.a)

Sjuksköterskans arbete för att bibehålla en säker vård för patienterna är en viktig hörnsten. Utifrån svensk sjuksköterskeförenings dokument

“Kompetens-beskrivning för legitimerad sjuksköterska” (Svensk Sjuksköterskeförening 2017) beskrivs säker vård såsom att sjuksköterskan ska arbeta med riskbedömningar för alla patienter för att förebygga exempelvis fall och malnutrition. Sjuksköterskan ska även rapportera information till sina kolleger på ett adekvat sätt, hantera läkemedel säkert och hela tiden jobba på förbättringsarbeten för att göra vården ännu säkrare för patienterna. För att kunna utföra en säker vård som sjuksköterska krävs noggrannhet och att ha tid att utföra arbetet ordentligt. Med sjuksköterskan ansvarig för omvårdnaden krävs att sjuksköterskan är fokuserad och prioriterar omvårdnaden för att kunna bidra med bästa möjliga vård för alla patienter. Det kan även reducera risken för vårdrelaterade skador och infektioner samt felaktig läkemedelshantering (a.a).

Även den personcentrerade vården kan påverkas negativt om sjuksköterskan är stressad (Svensk Sjuksköterskeförening 2017). Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ska utföra omvårdnaden i partnerskap med patienten.Detta ska göras på ett sådant sätt att patienten behåller sin värdighet och integritet. Det är viktigt att kontinuerligt undersöka utifrån patienten vad denne anser att hälsa är och även ge patienten möjlighet att själv vara med och planera sin vård. Person-centrerad vård är något som kräver tid och omtanke från sjuksköterskan, men har sjuksköterskan ont om tid och för många arbetsuppgifter är risken att den person-centrerade vården inte får sin plats och att detta arbete sätts i andra hand vilket fråntar patienternas fokus (a.a).

Den etiska koden för sjuksköterskor presenteras av International Council of Nurses (2012). ICN:s kod syftar till att leda världens sjuksköterskor mot ett gemensamt perspektiv på omvårdnad oberoende av länders separata lagar. Koden beskriver fyra områden av riktlinjer för etiskt handlande inom sjuksköterskans profession. Dessa områden bearbetar sjuksköterskan och allmänheten, yrkes-utövningen, professionen samt medarbetare. Det främsta ansvaret för sjuk-sköterskan är att vårda patienter och för exempelvis mänskliga rättigheter, värderingar, jämställdhet och allmän respekt. Detta innebär att patienterna ska få korrekt och lämplig information om dess vård och samtycke anpassat efter kultur

9

och sjuksköterskan ska även vara trovärdig och professionell. För den yrkes-verksamma sjuksköterskan syftar den etiska koden till att arbetsuppgifterna ska utföras med högsta kvalitet och att vården som ges överensstämmer med säkerhet och värdighet för patienten och dennes rättigheter. En sjuksköterskas huvud-uppgift är omvårdnadsansvar och omvårdnaden ska vila på evidensbaserade riktlinjer och forskning. Samtidigt ska sjuksköterskan arbeta för att främja ett gott samarbete med kollegor och medarbetare (a.a).

PROBLEMFORMULERING

Sjuksköterskor upplever många gånger sitt arbete som stressande (Kowalczuk m.fl 2019; Callaghan m.fl. 2000). Stress kan ha flera olika orsaker och även påverka arbetet negativt (Arnetz & Ekman 2013). Genom att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet vill författarna öka sin egen kunskap inom området och kunna bidra med denna kunskap i sitt kommande arbetsliv. Genom litteraturstudien kan sjuksköterskestudenter få insikt i yrkes-verksamma sjuksköterskor erfarenheter och bli medvetna om vad som kan komma att vänta i deras blivande yrkesroll. Enligt SCB (2017) är det viktigt att ha en förståelse för hur sjuksköterskor upplever stress i sitt arbete och hur stress kan påverka omvårdnadsarbetet. Avsaknad av denna förståelse kan ha en negativ inverkan på vårdkvaliteten och vara en anledning till att sjuksköterskor lämnar vården (a.a).

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet.

METOD

Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign. En litteraturstudie kännetecknas av att studier granskas och kvalitetsbedöms. Dessa sammanfattas för att få fram ett resultat av valt ämne (Polit & Beck 2014). En kvalitativ studiedesign syftar till att beskriva upplevelser, känslor och fenomen (Henricson 2012). Eftersom denna studie beskriver sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet, ansåg författarna att denna studiedesign var relevant att använda.

Inklusionskriterier

Inklusionskriterier var sjuksköterskor, män och kvinnor som var verksamma inom slutenvårdsavdelningar och akutmottagningar. Inkluderade studier skulle ha kvalitativ ansats, vara skrivna på engelska, publicerade efter år 2000 och vara peer reviewed. Det skulle vara tillgängliga i fulltext via Malmö universitets bibliotek.

10 Databassökningar

De två databaserna som användes vid litteratursökningarna var CINAHL och Pubmed. Dessa användes eftersom databasen CINAHL inriktar sig på

omvårdnadsforskning och Pubmed på medicin och omvårdnadsforskning.

Eftersom studien inriktade sig mot området omvårdnad ansågs dessa två databaser vara relevanta. (Willman m.fl. 2016). De första sökningarna utfördes i form av pilotsökningar för att ge författarna en överblick över vilka studier som fanns i databaserna utifrån studiens syfte. Därefter gjordes en strukturerad databas-sökning där sökblocken var“nurses”, “stress”, “hospital”, “qualitative design”, ”experience” och “workplace” användes.

I Pubmed användes relevanta MeSH-termer för specifika ämnesord för att täcka hela området. Detsamma gjordes i CINAHL i Headings. Dessa ämnesord samt synonymer kom att kombineras med de booleska sökoperatorerna OR och AND för att bilda sökblock i respektive databas. OR användes för att utvidga sökningen med de olika synonymerna i sökblocken och AND användes för att kombinera de olika sökblocken vilket specificerade och avgränsade sökningen (Willman m.fl. 2016). Denna procedur utfördes i båda databaserna och genererade slutligen 143 studier i Pubmed samt 140 i CINAHL (för att se fullständig sökning i CINAHL och PubMed se Bilaga 1).

Urvalsprocessen

När litteratursökningarna hade gjorts lästes först samtliga titlar igenom och de som verkade relevanta utifrån litteraturstudiens syfte valdes ut och deras abstract lästes. Därefter lästes studierna i fulltext utifrån de abstract som verkade

relevanta. De studier som bedömdes kunna svara på syftet och motsvarade inklusionskriterierna valdes ut för att kvalitetsgranskas. Detta urvalsförfarande dokumenterades och presenteras i tabellen nedan, se tabell 1.

Tabell 1 Urvalsprocess av artiklar i antal

Databas Sökblock Filter Träffar/

Lästa titlar

Lästa

abstrakt Lästa artiklar Granskade Urval CINAHL Nurses AND

stress AND hospital AND qualitative AND experience AND workplace Peer reviewed, på engelska, abstract available, publicerad efter 2000 140/140 38 15 6 6

PubMed Nurses AND

stress AND hospital AND qualitative AND workplace Peer reviewed, på engelska, abstract available, publicerad efter 2000 143/143 48 17 6 5 Totalt 283 86 32 12 11

11 Kvalitetsgranskning

Granskningsmallen som användes för att granska potentiella studiersom skulle ligga till grund för litteraturstudien hämtades från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2020). Granskningsmallen som användes heter “Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Utifrån denna mall granskade författarna flera olika punkter i studierna som till exempel datainsamling, analys och resultat. Valet av mall baserades på faktorer såsom att den är anpassad efter kvalitativa studier samt för att bedöma om studien i fråga är relevant och trovärdig eller ej. Detta avgjorde om författarna använde sig av studien i fråga. Granskning-en av studierna gjordes Granskning-enskilt av båda författarna och sammanställdes sedan gemensamt i en artikelmatris, (Bilaga 2). För att en studie skulle klassas som medelhög kvalitet granskade författarna bland annat på hur väl urvalet beskrevs och hur datainsamlingen gjordes (SBU 2020). För att studien skulle bedömas vara av medelhög kvalitet skulle dessa punkter ha beskrivits väl. För att en studie skulle vara av hög kvalité skulle den även på ett tydligt sätt beskriva hur analysen hade gjorts och författarna skulle ha reflekterat över eventuella felkällor som det till exempel hade kunnat bli av att inte sätta forskarnas förförståelse åt sidan. Efter kvalitetsgranskningen av de tolv studierna återstod elva studier som analyserades. Fem av studierna bedömdes vara av medelhög kvalitet och sex av hög kvalitet. Analys

När studierna granskats gjordes en innehållsanalys av deras resultat (Henricson & Billhult 2012). I en innehållsanalys läses studierna upprepade gånger för att identifiera olika kategorier. Det är viktigt att inga resultat från studierna

exkluderas då detta kan påverka det slutgiltiga resultatet (a.a). Med hjälp av denna typ av analys kan forskare få ihop en helhet av olika studier och kunna samman-ställa dessa (SBU 2014). I denna studie sammanställdes de vetenskapliga

studierna genom en analys i tre steg, utformade av Henricson och Billhult (2012). I det första steget lästes studierna flertalet gånger för att få en överblick över materialet. I steg två valde författarna ut de delar av texten som svarade på litteraturstudiens syfte. Dessa delar delades sedan in i olika koder för att lättare kunna sammanställas. Författarna lade sin förförståelse i ämnet åt sidan under litteraturstudien för att få ett mer objektivt resultat. Steg tre som är det sista steget gick ut på att sammanställa ett resultat av de studierna som använts utifrån de koder som identifierats. De olika koder som identifierats som till exempel ”brist på personal” och ”teamarbete” delades in i kategorier som resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier (Danielson 2012). De två första stegen gjordes enskilt av de båda författarna och det tredje gjordes gemensamt.

Översättning till svenska gjordes när resultatet sammanställdes. Resultatet från samtliga studier kategoriserades för att få överblick på vilka underrubriker som skulle användas för att redovisa författarnas slutliga resultat (a.a).

RESULTAT

Resultatet baserades på 11 vetenskapliga studier gjorda med kvalitativ ansats. Studierna hämtades från flera olika vårdkontexter men var alla från någon form av sjukhusavdelning eller akutmottagning, exempel på avdelningar är medicin, kirurgi och akutsjukvård. Bland studierna var tre från USA, resterande var från; Belgien, Brasilien, Hong Kong, Iran, Kanada, Storbritannien samt Sydafrika. I samtliga studier var kvinnor överrepresenterade i jämförelse med männen. I

12

studierna av Liang m.fl. (2018), Hayward m.fl. (2018) och Dekeseredy m.fl. (2019) deltog endast kvinnor. Antalet studiedeltagare varierade från tio till 281 sjuksköterskor. Av 443 deltagande sjuksköterskor var 384 kvinnor och 59 stycken var män. I studien av Moola m.fl. (2008) framgick ej könen. Åldern bland sjuk-sköterskorna i studierna varierade mellan 22 och 60 år. Från de elva studierna framkom två huvudkategorier samt sex underkategorier (se tabell 2). Huvud-kategorierna var följande; Stressfaktorer i vården samt Konsekvenser av stress. Tabell 2 Resultatredovisning av huvudkategorier och underkategorier

Stressfaktorer i vården Konsekvenser av stress

I Artiklar samt kvalitets- bedömning Brist på personal Teamarbete Arbets-belastning Bristande patient-säkerhet Negativ hälso-påverkan Positiv inverkan av stress Abdi-Hajbaghery m.fl. (2012) Medelhög. X X X X X Choi m.fl. (2011) Hög. X X X X De Almeida Vicente m.fl. (2016) Hög. X X X X Dekeseredy m.fl. (2019) Medelhög. X X Halpin m.fl. (2017) Hög. X X X Hayward m.fl. (2016) Hög. X X X X X Kleis (2020). Medelhög. X X X X Liang m.fl. (2018). Hög. X X X Moola m.fl. (2008) Medelhög. X X X X X Sobral m.fl. (2018) Medelhög. X X X X Van Bogaert m.fl. (2017) Hög. X X X X X Stressfaktorer i vården

Fyra olika underkategorier om stressfaktorer i vården framkom; Brist på personal, Teamarbete och Arbetsbelastning. För inkluderade studier se tabell 2.

Brist på personal

I studien av Sobral m.fl. (2018) lyfte sjuksköterskorna bristen på sjuksköterskor och läkare på avdelningarna som en stressfaktor. Denna personalbrist kom sedan att negativt påverka hur sjuksköterskornas scheman lades, vilket också presente-rades som en faktor till stressen på arbetsplatsen. En sjuksköterska berättade att personalen redan arbetade med minsta möjliga mängd arbetskraft för att kunna

13

täcka alla arbetsuppgifter på avdelningen. Däremot hände det att sjuksköterskorna arbetade extra pass för att täcka för sjuka kollegor vilket ytterligare ökade stressen sjuksköterskorna upplevde (a.a). Även i studien av Hayward m.fl. (2016) fram-kom hur ökad arbetsmängd och stress främst berodde på en konstant brist på personal och överbelagda avdelningar, samt att många av avdelningarna hade ett högt patientantal per sjuksköterska. Detta gjorde att sjuksköterskorna som deltog i studien upplevde stress som tog sig uttryck i utbrändhet och utmattning (a.a). Bristen på personal beskrevs även av sjuksköterskorna i studien av Dekeseredy m.fl. (2019) som ett vanligt förekommande problem och något som kom att påverka både arbetsmängden och kvaliteten på vården (Dekeseredy m.fl. 2019). I studien av Van Bogaert m.fl. (2017) beskrev sjuksköterskorna hur arbetsmängden ökade med tiden. Däremot förändrades inte antalet sjuksköterskor på avdelningen vilket ytterligare ökade arbetsbelastningen och stressen hos de få sjuksköterskor som arbetade. Denna brist på sjuksköterskor i kombination med ökande antal arbetsuppgifter ledde till att sjuksköterskorna upplevde en stress i att de fick arbeta mot klockan istället för med patienterna (a.a).

Personalbristen beskrevs orsaka stress som i sin tur ledde till en ökad sårbarhet i arbetet och även till arbetsrelaterade skador, exempelvis infektioner. Sjuk-sköterskor behövde även komma in och arbeta på sina lediga dagar för att fylla upp för sjuka kollegor vilket gjorde att de inte fick den vilan de behövde (Choi m.fl. 2011). Ibland kunde stressen vara svår att förutspå då den plötsligt kunde dyka upp och lika snabbt försvinna igen. Sjuksköterskorna upplevde att de ständigt skulle kunna hantera alla sådana situationerna som de utsattes för,

oberoende av hur underbemannade de var (Moola m.fl. 2008). I studien av Halpin m.fl. (2017) beskrev nyexaminerade sjuksköterskor svårigheten med att alltid leva upp till kraven som ställdes från chefer och att alltid kunna prestera och utföra alla arbetsuppgifter trots brist på personal. Detta i kombination med att samtidigt vara nyexaminerad sjuksköterska beskrevs som tungt och stressigt. Arbetet upplevdes vara svårt att hantera och hinna med, men om det samtidigt rådde brist på personal på arbetsplatsen upplevde de nyexaminerade sjuksköterskorna att stressen ökade ytterligare. En av sjuksköterskorna beskrev hur hon på grund av sjukdom hos kollegorna fick arbeta ensam med två inhyrda sjuksköterskor och hon förväntades ta den styrande rollen under arbetspasset, vilket hon inte upplevde sig förberedd inför utan detta ökade istället stressen markant (Halpin m.fl. 2017).

En annan synvinkel som sjuksköterskorna tog upp var hur sårbara de var under nattpassen. Under nedskärningar på personal var nattpassen de som upplevdes påverkas mest då det sedan tidigare redan var lite personal under dessa pass. Deltagarna berättade hur de inte kunde utföra någon säker vård då de helt enkelt inte hade tillräckligt med resurser för alla patienter, speciellt inte vid oförutsäg-bara händelser som fall eller att en patient akut insjuknar (De Almeida Vicente m.fl. 2016).

Teamarbete

Sjuksköterskorna i studien av Van Bogaert m.fl. (2017) beskrev hur teamarbetet både kunde vara positivt och negativt för arbetet och hantering av arbetsmängden och därmed även påverka den upplevda stressen. Tillsammans i ett starkt team kunde det underlätta att hjälpa varandra, både inom sjuksköterskeyrket men även mellan professioner. Vissa sjuksköterskor berättade att vid stress och tidsbrist i arbetet kunde lätt negativa diskussioner och otrevligt bemötande uppstå mellan sjuksköterskorna, vilket uppgavs kunde bilda en ond cirkel som försvagade

14

teamarbetet och orsakade stress (a.a). Sjuksköterskor kunde även uppleva det som stressande att arbeta tillsammans med andra sjuksköterskor som inte hade

tillräckligt mycket kunskap. Istället för att hjälpa var den andra kollegan mer i vägen och upplevdes inte kunna göra mycket nytta. I andra arbetsgrupper kunde det också upplevas som att det inte fanns ett hjälpsamt klimat utan all personal skötte sitt utan att hjälpa varandra vilket även det bidrog till stressen (Moola m.fl. 2008). Liknande presenteras i studien av Abdi-Hajbaghery m.fl. (2012), då

sjuksköterskorna upplevde att samarbetet mellan kollegorna försämrades på grund av att den yrkesrelaterade stressen på avdelningen ökade (a.a). Sjuksköterskor upplevde även att en dålig arbetsrelation till sina kollegor kunde bidra till stress och trötthet. Stressen kunde bidra till en dålig kommunikation mellan kollegor som upplevdes kunna påverka patienternas vård samt patientsäkerheten negativt (Hayward m.fl. 2016).

Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde hur stressen ökade genom att de ständigt försökte passa in och identifiera sin roll i teamet. Det var viktigt att passa in och bli accepterade av äldre kollegor, däremot beskrev sjuksköterskorna att det fanns stora skillnader i vårdarbetet mellan nyexaminerade och äldre sjuksköterskor. Det var av vikt för de nyexaminerade att behålla sin egen höga standard i vården och till exempel fortsätta följa alla säkerhetsrutiner som de lärt sig. Detta kritiserades av kollegorna eftersom samtliga sjuksköterskors arbete ej såg likadant ut. Några av de nyexaminerade sjuksköterskorna berättade att de ville vara noggranna med alla sina arbetsuppgifter men att de fick kritik för detta då de utförde uppgifter långsammare än andra sjuksköterskor som kanske inte var lika noggranna. Detta gjorde att de nyexaminerade blev uppmanade till att stressa igenom arbetet för att passa in i arbetslaget (Halpin m.fl. 2017).

Teamarbetet sågs dock inte bara som negativt utan teamet kunde också utgöra ett stöd för att klara av stressen bättre. En sjuksköterska berättade att hennes arbete var stressigt men hennes kollegor och patienter var de som gjorde det mödan värt (Kleis m.fl. 2020). I studien av Hayward m.fl. (2016) framkom att de stressfulla kraven som vissa sjuksköterskor kände kunde underlätta mentalt av att ha en positiv arbetsmiljö och bra samarbete inom arbetslaget. Nyexaminerade sjuk-sköterskor beskrev hur ett bra team kunde bidra till att stress och rädsla minskade, genom att kontinuerligt få stöd och att kollegor delade med sig av erfarenheter (a.a). Två sjuksköterskor i studien av Halpin m.fl. (2017) betonade kontrasten mellan två arbetsplatser, sin gamla och sin nuvarande, gällande bemötandet från arbetslagen. Sjuksköterskornas nuvarande arbetslag var positivt och ville arbeta tillsammans, vilket var en stor kontrast till det gamla teamet som uppgavs vara anledningen till att sjuksköterskorna bytte arbetsplats (a.a). Ibland kunde även kollegorna vara anledningen till att en sjuksköterska valde att stanna kvar på en arbetsplats även om den upplevdes vara stressande. Om teamet var välfungerande och harmoniskt orkade sjuksköterskorna med sitt arbete även om det var stressigt (Choi m.fl. 2011).

I från studien av Sobral m.fl. (2018) beskrevs bristen på solidaritet i arbetslaget som en källa till stress. Sjuksköterskorna beskrev det som brist på samman-hållning samt hur vissa kollegor ansåg sitt arbete viktigare än andras. En annan aspekt där teamet var en orsak till stress var att träna upp nyanställda kollegor. Detta på grund av att det redan var hög arbetsbelastning på avdelningarna och tiden var knapp (a.a). Som nyexaminerad sjuksköterska beskrev Liang m.fl. (2018) i sitt resultat hur stor rädsla och stress som ständigt fanns för att göra fel.

15

Somliga av sjuksköterskor beskrev sin nya arbetserfarenhet som “walking on thin ice”, eftersom det var stor skillnad från att vårda patienter som sjuksköterske-student jämfört med arbetet och ansvaret som färdig sjuksköterska. Ytterligare en orsak till stressen var de höga kraven från teamet på arbetsplatsen (a.a).

En annan del av teamet runt sjuksköterskan som också spelade roll var hur cheferna var. Sjuksköterskor berättade att de behövde stöd från sin chef för att kunna fortsätta utföra sitt jobb på ett säkert sätt i situationer där de upplevde stress. En sjuksköterska från studien av Kleis m.fl. (2020) berättade om upplevelsen att hantera patienters anhöriga som blev verbalt aggressiva. Detta upplevdes mycket svårt och stressigt när det inte fanns något stöd från i avdelningschefen. En annan sjuksköterska berättade hur chefen som en del av teamet hade bidragit till att öka stressen mer genom att göra mängden arbete större (Kleis m.fl. 2020). Även i en studie gjord av Choi m.fl. (2011) ansåg sjuksköterskorna att cheferna bidrog till att skapa stress genom att de inte spenderade tillräckligt med tid på att lära känna sjuksköterskorna och ta reda på hur de kände. Sjuksköterskorna upplevde också att om de kom in klagomål till chefen från patienter antog chefen alltid att det var personalens fel. Detta påverkade personalens moral negativt samt ökade stressen eftersom sjuk-sköterskorna inte fick någon empati från de styrande (Choi m.fl. 2011).

Arbetsbelastning

Genom att behöva ansvara för omvårdnaden av patienterna, ha hand om tekniska uppgifter och samtidigt ansvara för att allt skulle dokumenteras kunde sjuk-sköterskorna känna sig stressade och överväldigade. Dessa känslor ökade också när arbetsbelastningen var så hög att sjuksköterskorna inte hann ta rast eller sluta arbetet i tid (De Almeida Vicente m.fl. 2016). I studien av Van Bogaerts m.fl. (2017) beskrev sjuksköterskorna att deras arbetsbelastning konstant ökade i form av ökat patientantal och sjukare patienter. Detta ledde till högre krav på en avancerad sjukvård. Sjuksköterskorna uppgav att en ytterligare broms i yrket var all viktig administration som skulle göras för varje patient. Journalsystemen för dokumentationen förändrades ofta och därför kunde administrationen sjuk-sköterskorna utförde inte gå på löpande band. Även hur materialbrist, exempelvis icke påfyllda sårvagnar och annan brist på material på avdelningen. Denna arbetsbelastning saktade ner arbetet och underlättade inte för de redan över-arbetade sjuksköterskorna, det bidrog istället till att öka stressen ytterligare (a.a). En sjuksköterska från studien av Sobral m.fl. (2018) beskrev allt administrativt arbete som oviktigt och den extra arbetsbelastningen var för personen i fråga den största källan till stress inom yrket. Sjuksköterskan ansåg att för mycket tid lades på att anteckna i journalerna och registrera patienterna istället för att faktiskt lägga sin arbetstid på att ta hand om patienternas mentala och fysiska hälsa (a.a).

Konsekvenser av stress

Två underrubriker om konsekvenser av stress presenteras; Bristande patientsäkerhet, Negativ hälsopåverkan och Positiv inverkan av stress. För inkluderade studier se tabell 2.

Bristande patientsäkerhet

Det kunde vara svårt att utföra en säker vård när sjuksköterskorna konstant var utsatta för stress och patientsäkerheten riskerade därmed att försämras (Moola m.fl. 2008). Sjuksköterskorna i studien av Van Bogaert m.fl. (2017) uppgav att de blev sämre på att fokusera på sin patient samt vara uppmärksamma på om

16

patienten försämrades eller förbättrades om de var stressade. De uppgav att de fokuserade mindre på fallprevention, infektionsprevention samt patient-identifikation på grund av den konstant bakomliggande stressen. Med en ökad arbetsmängd för sjuksköterskorna på avdelningen minskade tiden att hinna kommunicera med patienterna för att sjuksköterskorna skulle hinna med allt. Detta gjorde att sjuksköterskorna upplevde sig som otillräckliga och att kvaliteten på vården sjönk, eftersom tiden inte räckte till att både fokusera på patienternas mentala och emotionella mående (a.a). I en annan studie gjord av Kleis m.fl. (2020) berättade sjuksköterskorna att de måste skynda sig mellan alla patienter eftersom de hade för lite tid och för många patienter. Detta gjorde att omvårdnads-arbetet inte fick ta den noggrannheten och tid som krävdes och patientsäkerheten påverkades därmed negativt på grund av att sjuksköterskorna utsattes för stress (Kleis m.fl. 2020).

Sjuksköterskorna beskrev att deras yrkesrelaterade stress grundades i konstant kritiskt sjuka patienter och att patienternas status hela tiden var oförutsägbar (Abdi-Hajbaghery m.fl. 2012; Hayward m.fl. 2016). Studien visade hur sjuk-sköterskorna upplevde att deras patienter blev sjukare, arbetsmängden ökade och tiden att utföra alla uppgifter inte räckte till. De kände stort behov av att utöka sin kunskap eftersom deras tidigare kunskap ej räckte till när patienternas sjukdoms-fall krävde högre kompetens. Risken med att kompetensen och tiden inte ökades var att det kunde påverka patientsäkerheten negativt. Detta var den främsta anledning till att sjuksköterskorna upplevde så mycket stress att de övervägde att sluta på sin arbetsplats (a.a). Sjuksköterskorna i studien av De Almeida Vicente m.fl. (2016) berättade också om att patienterna blev “sjukare och sjukare”. När trycket och stressen var hög på andra avdelningar fick sjuksköterskorna både fler och sjukare patienter. Detta gjorde att de kunde få en väldigt sjuk patient och kände att de inte hade någon tid att lägga på de patienterna som var friskare vilket gjorde att de friskare patienterna kanske inte alltid fick så mycket tid och vård som de behövde. Den minskade tiden med patienterna riskerade att påverka patientsäkerheten vilket ökade stressen för sjuksköterskorna (De Almeida Vicente m.fl. 2016).

Negativ hälsopåverkan

Sjuksköterskorna berättade att de åkt hade hem gråtandes från sitt arbete vid flera tillfällen på grund av stressen. Andra beskrev det som en överväldigande känsla av att inte kunna hantera stressen på arbetsplatsen vilket kunde resultera i att de kände sig utbrända och vresiga (Dekeseredy m.fl. 2019). En annan aspekt på deras hälsa var den fysiska. Sjuksköterskorna beskrev att deras arbete kunde vara tungt och i längden kunde orsaka exempelvis ryggskador. Sjuksköterskorna berättade även att de utsattes för ökad infektionsrisk eftersom patienter kunde bära på smittsamma och farliga virus. Även om skyddsutrustning fanns och användes så utsatte sig sjuksköterskorna för det potentiella viruset genom sitt arbete. Dessa risker kunde både bero på stress och även skapa mer stress för sjuksköterskorna (Choi m.fl. 2011).

När en patient dog eller att vara ansvarig för en ung men väldigt sjuk patient påverkade också sjuksköterskornas hälsa negativt. En sjuksköterska beskrev sig gå in i en depression på grund av kombinationen av stress samt att en av de unga patienter hon vårdade avled. Andra berättade att det var på grund av stressen på arbetsplatsen som de blev sjukskrivna (Dekeseredy m.fl. 2019). En sjuksköterska som arbetade inom barnsjukvården berättade att arbetet hade gjort att hennes egen

17

oro kring sina barn ökade. Detta skapade mycket ångest och stress vid tanken av vad som kunde hända dem då hon såg många verkliga exempel på sin arbetsplats. Ytterligare en sjuksköterska beskrev hur vissa patientfall kunde finnas kvar i minnet i flera år utan att det gick att släppa dem. Dessa känslor kunde handla om skuldtankar och ångest som fortsatte att tynga sjuksköterskan långt efter att händelsen inträffat (Kleis m.fl. 2020). Stress kunde ta sig i uttryck genom både fysiska och psykiska symtom. Några exempel, som beskrevs både i studierna Abdi-Hajbaghery m.fl. (2012), Hayward m.fl. (2016) samt Moola m.fl. (2008), på psykiska symtom är att känna frustration, ilska, rädsla, irritabilitet och att uppleva sig som känslig. Den långvariga stressen och att vara konstant utmattad gjorde att somliga sjuksköterskor beskrev sig uppleva ångestattacker, sömnsvårigheter, kardiovaskulära symtom samt hudinflammationer (Hayward m.fl. 2016; Moola m.fl. 2008).

Positiv inverkan av stress

En av sjuksköterskorna från De Almeida Vicente m.fl. (2016) berättade att genom att acceptera den höga arbetsbelastningen och anpassa sitt arbete efter den, lättare kunde hantera den stress som sjuksköterskorna utsattes för i arbetet. I en annan studie av Moola m.fl. (2008) ¨beskrev sjuksköterskorna också att en ökad arbets-mängd och stress inte alltid endast upplevdes negativ. De beskrev negativ stress som anledningen till att de inte kunde hantera mängden arbetsuppgifter. Samtidigt redogjordes hur positiv stress ökade förmågan att hantera situationerna som sjuk-sköterskorna utsattes för. En av deltagarna berättade att den positiva stressen var anledningen till att det gick att fortsätta arbeta, vara effektiv och hela tiden tänka framåt till skillnad mot den negativa stressen som istället orsakade irritation och psykisk negativ påverkan (Moola m.fl. 2008).

DISKUSSION

Diskussionsavsnittet är indelat i två delar, metod- samt resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuterar författarna fördelar och nackdelar med metoden i litteraturstudien och i resultatdiskussionen diskuteras litteraturstudiens resultat i relation till annan litteratur och utifrån omvårdnadsperspektiv.

Metoddiskussion

Litteraturstudien utgick från kvalitativa litteraturstudier. Kvantitativa studier är lämpliga att använda till statistiska studier, där olika värden jämförs med varandra medan kvalitativa studier använder sig istället av intervjuer och beskrivningar, samt upplevelse av fenomen. Risken med att välja bort kvantitativa metoder är att viss statistisk fakta faller bort men eftersom litteraturstudien skulle inriktas på en av de två metoderna valdes den kvalitativa (Henricson & Billhult 2012).

Inklusionskriterier

Författare valde att exkludera studier skrivna innan 2000 för att litteraturstudien skulle relatera till rådande situation inom sjukvården, trots att det fanns litteratur som skulle förloras genom att avgränsa. Författarna valde att inkludera båda könen då syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevda stress och inte om det fanns könsskillnader som kunde relateras till detta. En negativ aspekt var att män var underrepresenterade i samtliga studier. Detta kan diskuteras vidare då det är en större andel kvinnor som arbetar som sjuksköterskor än män,

18

trots det kommer studien fokusera på yrket som könsneutralt. Det hade kunnat göras fler studier som istället undersökte om det fanns någon skillnad på hur manliga och kvinnliga sjuksköterskor upplevde hur stressen påverkade om-vårdnadsarbetet, för att få en ny infallsvinkel. Författarnas egna erfarenheter visar på mer stress inom slutenvården och akutsjukvården jämfört med öppenvården, därför ville författarna fokusera på detta område för att avgränsa studiens innehåll. Författarna önskade inkludera både erfarna och nyutbildade sjuksköterskor. För-fattarna valde att inkludera både slutenvårdsavdelningar och akutmottagningar för att ej specialisera sig inom specifika avdelningar utan att få perspektiv från alla avdelningar och mottagningar på sjukhuset.

Datainsamling

Databaserna som användes var Pubmed samt CINAHL. Det hade kunnat göras sökningar i fler databaser för att minska risken att relevanta studier uteblivit. I föreliggande litteraturstudie gjordes dock bara sökningar i två databaser. En alternativ databas som författarna diskuterade att använda var Psycinfo. Denna valdes bort då de andra två databaserna ansågs svara bättre på syftetoch för-fattarna fann tillräckligt med underlag i CINHAL och Pubmed så Psycinfo valde författarna att inte använda sig av. I sökningarna försökte författarna få sök-blocken i de olika databaserna att vara så lika varandra som möjligt för att inga studier skulle missas. Sökblocken skilde sig dock något från varandra vilket kan ha påverkat sökträffarna. En styrka med sökningarna som gjordes är att författarna använde sig av både sökord och fritextord i varje sökblock, vilket ökar träffsäker-heten för sökningen (Willman m.fl. 2016). Nackdelar är att sökningen kan bli för bred vilket gör det svårt att läsa igenom alla titlar och samtliga relevanta abstract som kommer upp som träffar. Något som författarna reflekterat över genom arbetets gång är att det är första gången de utför en större databassökning. Detta kan ha påverkat vilka sökord som valts och hur de kombineras och då även vilka resultat som uppkom och eventuellt missat somliga relevanta studier.

Urvalsprocess

Urvalet utfördes i flera steg för att fånga de mest relevanta studier samt av kvalitet (Willman m.fl. 2016). Somliga studiers deltagare var endast kvinnor och i rester-ande studier var kvinnliga sjuksköterskor överrepresenterade, vilket gör att litteraturstudien ej kan räknas som jämställd. Trots detta var resterande faktorer i kvalitetsgranskningen hög för studien vilket gjorde att författarna valde att inkludera den. En annan anledning var då författarna vill framhäva sjuksköterske-yrket i denna studie som könsneutralt, vilket även studien av Moola m.fl. (2008) presenterar yrket som.

Kvalitetsgranskning

Studierna kvalitetsgranskades med SBU’s mall för bedömning av studier med kvalitativ metodik (SBU 2020). För att öka tillförlitligheten valde författarna att bedöma alla studier enskilt och sedan jämföra sitt resultat och se om de var bedömda likvärdigt. Granskningen får större tyngd då två oberoende personer granskar och bedömer studierna (Willman m.fl. 2016). I den gemensamma

sammanställningen bedömdes fem av studierna vara av medelhög kvalitet och sex av hög kvalité. En studie valdes även bort under kvalitetsgranskningen då

författarna inte ansåg att den hade tillräckligt hög kvalité för att vara med i litteraturstudien. Mallen valdes att inte modifieras och det sågs som en rimlig fördelning mellan medelhög och hög kvalitet på studierna. En svaghet i kvalitets-granskningen är att båda författarna är noviser och inte har gjort denna typ av

19

kvalitetsgranskning tidigare. Detta kan ha påverkat vilka bedömningar som gjordes och även resultatet.

Analys

Studierna analyserades med en innehållsanalys i tre steg från Henricson (2012). Då vissa delar av processen gjorts enskilt kan detta ses som en styrka i studien då det visar att resultatet bearbetats ordentligt och av två olika parter innan det sammanställdes (Willman m.fl. 2016). Författarna upplevde det svårt att utforma de olika kategorierna så de skulle svara mot syftet. Fördelen med innehålls-analysen var materialet bearbetades flertalet gånger vilket ökade förståelsen hos författarna för ämnet. Detta resulterade i relevanta tankar användbara i resultat-diskussionen. En svårighet som uppkom under analysen var att många koder upplevdes snarlika vilket försvårade indelningen av underkategorier. Översätt-ningen till svenska gjorde när resultatet sammanställdes. Författarna valde att utföra översättningen så pass sent för att minska risken för en felaktig översättning av viktiga begrepp tidigt i processen som kunde komma att påverka resultatet.

Överförbarhet

Författarna ville ej ha någon geografisk exkludering. En av anledningarna var att författarna var tveksamma till om enbart svenska studier skulle vara tillräckligt för att fylla kunskapsluckan. Författarna är medvetna om att Sveriges hälso- och sjukvård skiljer sig från andra länders sjukvård, på samma sätt som att andra länders sjukvård skiljer sig från varandra runt om i världen. Detta kan ge fyllighet till diskussionen hur det skiljer sig runt om i världen istället för att endast fokusera på ett lands erfarenheter. En nackdel är dock att litteraturstudien inte innehåller en enda studie från Sverige, vilket gör att litteraturstudien ej kan direkt likställas med den svenska sjukvården och svenska sjuksköterskors erfarenheter av

yrkes-relaterad stress.

Studierna i resultatet hade en stor geografisk spridning. Flera studier hade ett överensstämmande resultat vilket tyder på att det kan vara överförbart till flera olika världsdelar. Som beskrivet under rubriken Inklusionskriterier skiljer den svenska sjukvården sig delvis från andra länders sjukvård och en nackdel är att ingen av studierna i resultatet är svensk. Ett fynd i denna litteraturstudie var att vare sig stressen yttrade sig på ena sidan av jordklotet eller andra, är många var sjuksköterskornas arbetsuppgifter liknande runt om i världen. Detta gjorde att stressen fortfarande existerade, vilket författarna identifierat i samtliga studier som presenteras i resultatet. Liknande denna yrkesrelaterade stress

sjuksköterskorna upplevde, har författarna upplevt inom den svenska hälso- och sjukvården genom arbete som undersköterskor samt sjuksköterskestudenter under praktik i den svenska sjukvården. Därför anser författarna att denna studies resultat till viss del vara överförbart till den svenska sjukvården.

Resultatdiskussion

Nedan kommer de 11 studier som presenterades i resultatet att diskuteras utifrån relevant litteratur.

Stressfaktorer i vården

I resultatet beskrivs bristen på personal som en stor anledning till att

sjuksköterskorna upplevde stress. Det beskrivs hur mängden arbetsuppgifter var för stor i relation till hur många de var i personalen (Sobral m.fl. 2018; Hayward

20

m.fl. 2016; Desekerdy m.fl. 2019; Van Bogaert m.fl. 2017). Som beskrivs i bakgrunden kräver sjuksköterskans omvårdnadsarbete mycket tid (Svensk Sjuksköterskeförening 2017). Det beskrivs även att en av sjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård. För att kunna utföra en säker vård ska sjuk-sköterskan arbeta förebyggande bedriva förbättringsarbete, handha läkemedel på ett säkert sätt och hålla sina kollegor upplysta om den information de behöver veta (a.a). En slutsats utifrån detta är att i ett arbete som kräver noggrannhet och tid och när sjuksköterskorna har för lite resurser i form av personal och tid kan det vara svårt att prioritera patienterna och att bristerna i arbetet går ut över patient-säkerheten. Bristen på personal i vården skapar stress för sjuksköterskorna och gör att de får svårt att ge sina patienter tillräckligt med tid.

Personalbristen kunde vara så stor att sjuksköterskorna fick arbeta på sina lediga dagar för att täcka för sjuka kollegor (Choi m.fl. 2011). Om en person aldrig få ordentlig vila och återhämtning från arbetet ökar risken för att bli sjuk eller utbränd (Arnetz & Ekman 2013). Arbetsmiljöverket (2013) beskriver hur vanligt det är med skador på arbetsplatsen i vården, och att till-räckliga riskbedömningar om till exempel psykosociala faktorer som stress saknas. En slutsats av detta är att personalbristen och den höga arbetsbelastningen på sjuksköterskorna riskerar att påverka deras hälsa negativt.

I flera av studierna (Van Bogaert m.fl. 2017; Abdi-Hajbaghery m.fl. 2012; Hayward m.fl. 2016) uppgav sjuksköterskor att deras samarbete i arbetslaget försämrades av stress bland kollegorna. En slutsats är att stress kan leda till att undersköterskor, läkare samt övriga kollegor på avdelningen blir stressade för att sjuksköterskorna redan är stressade. Detta kan i sin tur leda till ytterligare

försämrat samarbete och övergår i mer självständigt arbete. Det riskerar även att leda till ökade diskussioner och otrevligt beteende genom hela arbetslaget som påverkar arbetet och stressen negativt. Arnetz och Ekman (2013) hur en persons kognitiva förmåga kan försämras av stress (a.a). Detta kan som konsekvens resultera i att samarbeten mellan kollegor försämras då irritation kan uppstå. Det är då lätt att hamnar i en ond spiral som beskrivs i studien av Van Bogaert m.fl. (2017). Genom denna onda spiral kan flera på avdelningen må dåligt över att komma till jobbet eftersom sjuksköterskorna inte vill hamna i konflikt med kollegorna och då inte vågar be om hjälp. Detta kan ytterligare öka stressen både bland sjuksköterskorna och resterande personal.

Däremot beskrev vissa sjuksköterskor (Kleis m.fl. 2020; Hayward m.fl. 2017) att stressen på arbetsplatsen minskade av att de fick samarbeta med sina kollegor, samt att kollegorna kunde vara anledningen till varför sjuksköterskorna stannade på den mycket stressande arbetsplatsen. Ett bra arbetslag kan underlätta stressen genom känslan att det görs tillsammans och ständigt finns där för varandra trots att alla på avdelningen är stressade eller på väg mot utbrändhet på grund av den höga arbetsbelastningen (a.a). En slutsats utifrån detta är att sjuksköterskor i vissa fall stannar kvar på sin arbetsplats på grund av sina kolleger. Det kan till exempel bero på att sjuksköterskorna vet att de redan är underbemannade och inte vill göra större skada mot de andra arbetande sjuksköterskorna genom att lämna arbets-platsen och därmed öka personalbristen.

En annan aspekt som kan påverka stressen på sin arbetsplats är hur chefen på avdelningen är. I studierna av Kleis m.fl. (2020) och Choi m.fl. (2011) beskriver sjuksköterskorna hur chefen antingen kunde öka eller minska den stress som

21

sjuksköterskorna kände. Studierna beskriver hur chefens agerande och brist på empati bidrog till stressen som sjuksköterskorna upplevde på arbetsplatsen (a.a). Hälften av deltagarna i studien av Kowalczuk m.fl (2019) upplevde att osäkerhet från organisationen var en bidragande orsak till stress. En slutsats utifrån detta är att chefens handlingar kan ha stor påverkan på mängden stress sjuksköterskorna upplever. I resultatet framkom enbart negativa upplevelser av chefers handlingar där chefen var en källa till stress. Om chefen istället hade visat empati och varit stöttande mot sjuksköterskorna hade deras stress troligtvis kunnat minskas. I resultatet framkom endast negativa upplevelser i hur cheferna agerade och bidrog till stress. Sjuksköterskorna presenterar cheferna som en källa till stressen i sig och endast ökade mängden stress som sjuksköterskorna upplevde (Kleis m.fl. 2020; Choi m.fl. 2011). Därav framkom vikten av att ha chefer som visar empati och har insikt i sjuksköterskorna samt övrig personals upplevelse av stress på arbetsplatsen för att kunna motverka det i högsta mån.

Upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska beskrivs av Halpin m.fl. (2017) i resultatet, där en av aspekterna som lyftes var att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter med att vara nyexaminerade och samtidigt börja arbeta på en arbetsplats som hade för lite personal. Skillnaden mellan ny personal och gammal var att den personalen som arbetat längre på avdelningen hade en annan erfarenhet och hade under personalbristen lärt sig att hantera stressen och belastningen som fanns på arbetsplatsen. Det blev istället en chock för en nyexaminerad sjuksköterska att börja där. Halpin m.fl. (2017) beskrev även att de nyexaminerade sjuksköterskorna fått kritik för att de utfört ett arbete för noggrant för att det tog längre tid än när andra sjuksköterskor utförde samma arbete. En av anledningarna till detta var att de erfarna sjuksköterskorna behöver arbeta i högre intensitet, vilket gjorde att arbetet inte utfördes lika ordentligt. De nyexaminerade sjuksköterskorna beskrev även att utöver själva arbetet upplevde de en stress över att försöka passa in i det nya teamet (a.a). En slutsats som kan dras av detta är att de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde en stor stress både från arbetet och kollegorna, detta på grund av att de hade mindre erfarenhet och ville passa in. Det kan vara av särskild vikt att passa in om det är ens första arbetsplats. Ytterligare en slutsats som kan dras är att de nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevde att de utförde en säkrare omvårdnad än vad de som hade arbetat längre gjorde.

Det stora ansvarsområdet en sjuksköterska har resulterar i att de har en mängd olika arbetsuppgifter. I flera av studierna beskrevs det även att sjuksköterskans arbetsbelastning enbart utökades (De Almeida Vicente m.fl. 2016; Van Bogaerts m.fl. 2017; Sobral m.fl. 2018). Detta tillsammans med alla olika arbetsuppgifter som skulle utföras gjorde att sjuksköterskorna upplevde att de arbetade mot klockan istället för med patienterna (Van Bogaert m.fl. 2017). När en person utsätts för stress påverkas den kognitiva förmågan negativt (Arnetz & Ekman 2013). En hög arbetsbelastning kan komma att påverka den kognitiva förmågan negativt (a.a). En slutsats utifrån detta är att sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan komma att påverkas negativt av att hen utsätts för stress i sitt arbete. Om till exempel stressen gör att sjuksköterskan får ett sämre arbetsminne riskerar sjuksköterskan att glömma arbetsuppgifter som måste göras, detta kan i sin tur påverka patientsäkerheten till det negativa. Det endast ökande ansvarsområdet bidrar även till att stressen bara ökar.

22

Sjuksköterskorna i studien av Moola m.fl. (2008) beskrev hur stress i lagom mängd kunde ses som positivt och öka deras prestation jämfört med negativ stress.Den positiva stressen kan enligt Arnetz och Ekman (2013) få en

sjuksköterska på tårna och vara uppmärksam vid vissa situationer, jämfört med den negativa stressen som istället är lätt att gräva ner sig i och svårare att komma upp ifrån. Positiva stressen kan göra att sjuksköterskorna utvecklas och lär sig mer praktiskt i de situationer de utsätts för. Däremot är det viktigt att även den positiva stressen lägger sig mellan arbetspassen för att den inte ska övergå till konstant och negativ stress (a.a). Som en slutsats av detta så har inte all form av stress en negativ inverkan, några av sjuksköterskorna upplevde dessutom den som något positivt, även för omvårdnadsarbetet.

Konsekvenser av stress

Bristande patientsäkerhet uppmärksammades tydligt i studierna (Moola m.fl. 2008; Van Bogaert m.fl. 2017; Kleis m.fl. 2020). Sjuksköterskorna ansåg att deras omvårdnadsarbete försämrades när stressen tog överhand. Som Svensk Sjuk-sköterskeförening (2017) beskriver försämras både omvårdnadsarbetet och dokumentationen vid stress hos sjuksköterskan. Sjuksköterskorna i studierna beskrev även hur patientsäkerheten försämrades när det var stressigt på

avdelningen (Moola m.fl. 2008; Van Bogaert m.fl. 2017; Kleis m.fl. 2020). På liknande sätt beskriver Arnetz och Ekman (2013)hur stressen negativt kan påverka människans kognitiva funktion, och i sin tur sjuksköterskans kognition under arbete. Som sjuksköterska är den främsta arbetsuppgiften att ansvara för omvårdnaden (ICN 2012). Den etiska koden som presenteras av ICN innehållande de fyra områdena med riktlinjer kan vara svårt för sjuksköterskan att upprätthålla när det är hög stressnivå på arbetsplatsen. Slutsatser som drogs av författarna var att stressen kunde påverka omvårdnaden i den grad att patient-säkerheten brast. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att få tillräckligt många timmars vila iväg från yrket för att inte endast känna sig som en onytta för patienterna, som i själva verket har orsakats av stress och utbrändhet och inte okunskap eller lathet. Den personcentrerade vården blir heller inte tillräcklig om det exempelvis är

personalbrist. Många sjuksköterskor kan känna sig otillräckliga eftersom tiden ofta inte räcker till att prata med sina patienter, eftersom de både vårdar den psykiska och den fysiska biten hos en människa.

Den negativa hälsopåverkan som beskrevs av sjuksköterskorna främst bero på stressen som arbetsplatsen bidrar till (Dekeseredy m.fl. 2019; Choi m.fl. 2011; Kleis m.fl. 2020; Abdi-Hajbaghery m.fl. 2012; Hayward m.fl. 2016; Moola m.fl. 2008). Symtomen som sjuksköterskorna uppgett i studierna, är olika hälso-komplikationer, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och sömn-problematik och har en stark koppling till långvarig stress och kan leda till utbrändhet och

sjukskrivning om det går för långt (Arnetz och Ekman (2013). a.a). SCB (2017) presenterade den främsta anledningen till varför sjuksköterskorna lämnade sitt yrke som var de höga stress-nivåerna och arbetsbelastningarna som upplevdes. Arbetsmiljöverket (2013) presenterade höga arbetsskadeanmälningar på 35% inom den svenska hälso- och sjukvården. Detta kan kopplas till mycket negativ stress hos de arbetande sjuk-sköterskorna eftersom dess uppmärksamhet och kognitiva förmåga försämras vid längre exponering för stress (Arnetz & Ekman 2013). En slutsats utifrån detta är att stressen kan ha en negativ påverkan på vår hälsa, den kan även vara orsaken till att sjuksköterskor väljer att lämna yrket.

23

Långvarig stress kan leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, utbrändhet och spänningar i kroppen (Arnetz & Ekman 2013). Som sjuksköterska kan det vara svårt att minska sin stress då arbetsmiljön ser ut som den gör. Enligt Arnetz och Ekman (2013) kan stressen om den inte åtgärdas orsaka långdragna

komplikationer. Det beskrivs även hur stressen kommer att försämra en persons prestation om personen inte får tid att återhämta sig. Sjuk-sköterskorna i studierna av Dekeseredy m.fl. 2019; Choi m.fl. 2011; Kleis m.fl. 2020; Abdi-Hajbaghery m.fl. 2012; Hayward m.fl. 2016 och Moola m.fl. 2008 beskriver vid flera tillfällen flera olika orsaker till stress och hur de upplever att de inte har tid att utföra omvårdnadsarbetet ordentligt. En slutsats utifrån detta är att stressen som

sjuksköterskor upplever på sin arbetsplats löper stor risk att påverka deras hälsa. Om sjuksköterskornas hälsa påverkas till det negativa kommer även

omvårdnadsarbetet att påverkas negativt.

KONKLUSION

I resultatet framkommer att sjuksköterskor upplever stress i sitt arbete. Stressen beror till stor del på personalbrist, en alltför stor arbetsbelastning samt negativt teamarbete. Däremot framkom hur ett positivt arbetslag kunde minska stressen bland kollegorna och var en av de större anledningarna till att sjuksköterskorna stannade kvar på sin arbetsplats. Sjuksköterskor beskrev även att konsekvenser av stress i omvårdnadsarbetet resulterar i en negativ hälsopåverkan samt leder till brister i patientsäkerheten. Som omvårdnadsansvarig krävs det att sjuksköterskans arbete ej påverkas av den stress som kan finnas på en arbetsplats eftersom om-vårdnadsarbetet och patientsäkerheten kan påverkas Därför bör detta problem uppmärksammas hos blivande sjuksköterskor för att patientsäkerheten samt sjuksköterskornas egen hälsa inte får äventyras.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Genom att öka sin egen kunskap om stressen som finns inom slutenvården för sjuksköterskor kan författarna driva ett förbättringsarbete på sin kommande arbetsplats för att belysa och förhoppningsvis minska den stress som finns där. Kunskapen kan även bidra till att författarna bli mer medvetna om sin egen arbetsrelaterade stress och kan hantera detta bättre om de är medvetna och vet orsaken till att de känner sig stressade. Som vidare kunskapsutveckling hade en studie om vilka förbättringsarbeten som kan göras för att minska stressen för sjuksköterskor kunnat göras.

24

REFERENSER

Abdi-Hajbaghery M, Khamechian M, Masoodi Alavi N, (2012) Nurse’s

perception of occupational stress and its influencing factors: A qualitative study. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 17, 325-359

Agervold M (2001). Arbete och stress: En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur

Arbetsmiljöverket (2013) Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa >http://www.av.se< (2020-11-25)

Arnetz B & Ekman R, (2013) Stress - Gen, Individ, Samhälle. Stockholm, Liber AB

Callaghan P, Tak-Ying S A, Wyatt P A, (2000) Factors related to stress and coping among Chinese nurses in Hong Kong. Journal of Advanced Nursing, 31, 1518-1527

Chen C, Wang J, Yang C, Fan J (2016) Nurse practitioner job content and stress effects on anxiety and depressive symptoms, and self-perceived health status. Journal of Nursing Management, 24, 695-704

Chipas A, McKenna D, (2011) Stress and Burnout in Nurse Anesthesia. AANA Journal, 79, 122-128

Choi S P, Pang S M, Cheung K, Wong T K, (2011) Stabilizing and destabilizing forces in the nursing work environment: A qualitative study on turnover intention. International Journal of Nursing Studies, 48, 1290-1301

Danielson E (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I: Henricson M, (Red.)

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

De Almeida Vicente A, Shadvar S, Lepage S, Rennick J E, (2016) Experienced pediatric nurses’ perceptions of work-related stressors on general medical and surgical units: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 60, 216-224

Dekeseredy P, Kurtz Landy C M, Sedney C L, (2019) An Exploration of Work Related Stressors Experienced by Rural Emergency Nurses. Online Journal of Rural Nursing & Health Care, 19, 2-24

Halpin Y, Terry L M, Curzio J, (2017) A longitudinal, mixed methods

investigation of newly qualified nurses' workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing, 73, 2577-2586

Hayward D, Bungay V, Wolff A C, MacDonald V, (2016) A qualitative study of experienced nurses’ voluntary turnover: learning from their perspectives. Journal of Clinical Nursing, 25, 1336-1345