Orsaker till saldodifferenser inom fordonsindustrin

Orsaker till saldodifferenser inom

fordonsindustrin

En studie om saldodifferenser på Haldex i Landskrona

Causes of inventory inaccuracy within

the automotive industry

A study about inventory inaccuracy at Haldex Landskrona

Book Oscar (971115)

Falkenberg Isac (950623)

Gunnarsson Oscar (960524)

Företagsekonomi med inriktning på Transport Management Kandidatuppsats, 15 hp

VT 2019

i

Förord

Våren 2019 var vår sista termin på Transport Management programmet vid Malmö

Universitet. Som en avslutande del av programmet har vi gjort följande examensarbete som har gett oss en djupare förståelse kring saldodifferenser inom fordonsindustrin. Denna kunskap är något som vi garanterat kommer att ta med ut i arbetslivet.

Vi vill först och främst rikta ett tack till Haldex för att de har medverkat i det här examensarbetet. Vi vill även rikta ett tack till Helgi-Valur Fridriksson som har varit en fantastisk handledare.

Malmö 2019-05-29

Oscar Book Isac Falkenberg Oscar Gunnarsson

ii

Abstract

The purpose of this study was to analyze inventory inaccuracy at Haldex. In order to answer the purpose a qualitative method in the form of interviews, a survey and observations were conducted. The empirical material was then later analyzed with relevant theories regarding inventory inaccuracy. This study found that the inventory inaccuracy at Haldex mainly was a result of human errors combined with technological errors. The human errors came from a lack of knowledge in the company's ERP system AX12. The interviews found that the system had been implemented too fast and without relevant training, which later resulted in

employees not knowing how to properly use it. The technological errors came from the company's weak criteria’s when it came to classify the inventory. Today Haldex uses an ABC-classification that is based on the products value, this essay suggests that lead time and importance of the product should be added. In order to minimize inventory errors this essay suggest that RFID technology needs to be added to the company's A-products.

Key words: Inventory management, ABC classification, Inventory inaccuracies, RFID, Motivation, Employee stress

iii

Abstrakt

Den här uppsatsens syfte var att analysera saldodifferenser på Haldex. För att besvara detta syfte genomfördes en kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer samt en enkät. Detta empiriska material analyserades sedan med hjälp av relevanta teorier som berörde inventory management, RFID teknik och anställdas beteende. Det vi kom fram till var att saldodifferenserna på Haldex beror på både mänskliga och teknologiska fel. De mänskliga felen beror på en bristande utbildning i det nya affärssystemet som implementerades för drygt ett år sedan. De teknologiska felen beror på svaga kriterier vid klassificering av sitt lager. Idag använder sig Haldex av ett det vanligaste kriteriet vid en ABC klassificering, nämligen värdet på produkten. Vi föreslår att det bör kompletteras med ledtiden och betydelsen av produkten för att ge ett mer rättvisande klassificering på lagret. För att minska felen som uppstår i lagret föreslår vi att Haldex bör implementera RFID teknologin på sina A produkter.

Nyckelord: Inventory management, ABC classification, Inventory inaccuracies, RFID, Motivation, Employee stress

iv

Innehållsförteckning

1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 3

2. Teoretisk referensram ... 4 2.1 Inventory management ... 4 2.1.1 ABC klassificering ... 5 2.2 Teknologiska hjälpmedel ... 6 2.2.1 RFID-taggar ... 6 2.3 Anställda ... 7 2.4 Förslag på lösningar ... 9 2.5 Teoretisk sammanfattning ... 10 3. Metod ... 12 3.1 Forskningsansats ... 12 3.2 Forskningsmetod ... 12 3.3 Val av företag ... 13 3.4 Tillvägagångssätt ... 13 3.4.1 Intervjuer ... 13 3.4.2 Enkäter ... 15 3.4.3 Observationer ... 16 3.5 Trovärdighet ... 16 3.6 Forskningsetik ... 18 4. Empiri ... 19 4.1 Inventory management ... 19 4.2 Teknologiska hjälpmedel ... 21

v 4.3 Anställda ... 22 5. Analys ... 27 5.1 Inventory management ... 27 5.2 Tekniska hjälpmedel ... 30 5.3 Anställda ... 30 6. Slutsats ... 34 Referenslista ... 36 Bilaga 1 ... Bilaga 2 ...

1

1.Inledning

I följande avsnitt kommer läsaren att introduceras till en beskrivning av det valda ämnet. Avsnittet börjar med en kort presentation samt en kort definition av lager och saldodifferenser. Sedan kommer uppsatsens problematisering att lyftas fram, därefter introduceras uppsatsens syfte. I slutet av inledningen kommer en presentation av en disposition, där läsaren får en förklaring till uppsatsens uppbyggnad och vad som kommer tas upp i varje kapitel.

1.1 Bakgrund

Idag är det vanligt att företag använder lager någonstans i sin försörjningskedja. Ett lager används för att i de flesta fall är lagerpåfyllnadsledtiden längre än leveranstiden (Jonsson och Mattsson, 2019). Fördelarna med ett lager är att servicenivån ökar, då tiden det tar för

kunderna att få sina produkter minskar (Oskarsson et al., 2013). Andra fördelar är minskade kostnader till följd av användandet av ett lager. Exempel på detta är vid inköp, transporter och produktion där företag vill uppnå stordriftsfördelar genom att köpa, frakta och producera stora volymer (Oskarsson et al., 2013). För att detta ska ske behöver företagen uppskatta kundernas efterfrågan i förväg, och det är här som nackdelarna med ett lager uppstår.

Enligt Oskarsson et al. (2013) är nackdelarna med ett lager att det är kostsamt, detta på grund av lagerhållningskostnader, vilket inkluderar personal, lagringsytor och utrustning. När någonting lagras uppkommer även lagerföringskostnader, som innebär att företag binder sina resurser och sitt kapital. När företag lagrar material kan det medföra vissa risker. Exempelvis kan varor skadas vid hantering, och det finns en ökad risk att stöld eller svinn förekommer i den normala hanteringen (Oskarsson et al., 2013). Dessa risker som finns med lager visar sig på flera företag i världen (Oskarsson et al., 2013), och det är dessa faktorer som leder till lager saldodifferenser. Ett sätt att hantera dessa problem som uppstår i lagret är genom inventory management. Inventory management är ett sätt att kontrollera och styra sin lagerverksamhet, där målet är att den beställda kvantiteten ska matcha den verkliga kvantiteten (Chu, Liang, & Liao, 2008).

2

1.2 Problematisering

Enligt Jonsson och Mattsson (2019) innebär inventory management att företag måste uppskatta sina kunders behov på förhand. Eftersom det är svårt att uppskatta behov föreslår författarna att företag använder sig av ett säkerhetslager. Ett säkerhetslager är ett typ av buffertlager vars syfte är att agera som en säkerhet vid eventuella fördröjningar samt ökad efterfrågan (Lumsden, 2012). Jonsson och Mattsson (2019) menar att ett säkerhetslager leder till en ökad kapitalbindning, därav ökar betydelsen av en effektiv inventory management. Det finns flera risker med att använda sig av ett lager, enligt Lumsden (2012) medför de flesta risker extra kostnader för företagen. En av de risker som uppstår inom flera olika industrier är saldodifferenser. Detta är ett problem som kan bli mycket kostsamt för företag (Fan, Tao, Deng, & Li, 2015).

Det finns flera orsaker till saldodifferenser. Kang och Gershwin (2005) har delat upp dem i två kategorier, kända och okända fel. De kända felen är de fel som identifieras tidigt av företagen och syns i datasystemen. Detta kan till exempel vara produkter vars bäst före datum har passerat eller produkter som gått sönder vid hantering eller förflyttning. De okända felen är de som inte syns i systemen. Det kan vara transaktions fel vid ingående eller utgående leveranser där det till exempel är skillnader på planerad leverans kvantitet och faktisk levererad kvantitet. Om detta då inte upptäcks av mottagaren så uppstår det fel i lagersaldot (Kang & Gershwin, 2005). En annan orsak till saldofel kan vara den mänskliga faktorn. När anställda på ett företag känner sig stressade kan de lätt begå fel och det kan leda till

saldodifferenser.

Ett företag som upplever saldodifferenser är Haldex. Företaget producerar, utvecklar och bedriver försäljning av luftfjädringssystem och bromsprodukter till tunga fordon. De tillverkar idag ca 50 olika produkter och detta innebär att Haldex använder över 400 olika komponenter i kedjan. Detta gör att Haldex är i behov av ett stort lager, där ett vanligt förekommande problem är att det planerade lagersaldot inte alltid matchar det faktiska. Detta problem leder till både extra kostnader och förseningar som påverkat företaget negativt. Haldex målsättning är att ha 100% korrekt lagersaldo, men detta mål är de långt ifrån idag. Inventering görs dagligen och saldofel hittas så ofta som varje vecka. Haldex förutspår att produkterna som de tillverkar kommer att bli mer komplexa i framtiden och att antalet underleverantörer kommer att öka. När detta sker vill företaget att saldodifferenser inte ska hindra deras expansion. I

3

detta arbete kommer därför orsakerna till saldodifferenser på Haldex analyseras och detta görs utifrån ett inventory managementperspektiv.

1.3 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med den här studien är att analysera saldodifferenser på Haldex.

För att besvara syftet används följande forskningsfrågor:

Vilka tekniska hjälpmedel kan användas för att minska saldodifferenser? Hur kan anställda påverka saldodifferenser?

4

2. Teoretisk referensram

I följande teoretiska referensram presenteras olika teorier samt modeller som skall hjälpa till att svara på uppsatsens syfte om saldodifferenser på ett lager. Den teoretiska referensramen börjar med en presentation av fenomenet inventory management och går sedan in på begrepp som ABC kategorisering och RFID-teknologi. Avsnittet fortsätter med beskrivningar av orsaker till saldodifferenser där bland annat betydelsen av anställda och deras agerande berörs.

2.1 Inventory management

Khader, Rekik, Botta-Genoulaz och Campagne (2014) menar att den klassiska inventory management modellen bygger på att det faktiska lagersaldot är detsamma som aktörer kan se i sina informationssystem. Wild (2012) menar på att företags informationssystem är komplexa och dålig designade, vilket i sin tur leder till att saldodifferenser kan uppstå. Enligt Khader et al. (2014) innebär det att kvantiteten som finns i kedjan är exakt densamma som aktören har beställt av sina leverantörer. Khader et al. (2014) menar på att i den klassiska inventory management modellen uppdateras informationssystemen varje gång en förändring i lagersaldot sker. Däremot finns det ett flertal olika faktorer som kan resultera i att

informationssystemen och det faktiska lagersaldot inte matchar, detta fenomen kallas för saldodifferenser.

Saldodifferenser kan uppstå på grund av en rad olika anledningar där Kang och Gershwin (2005) och Khader et al. (2014) menar på att lagersvinn delas upp i två kategorier, känd samt okänt lagersvinn. Känt lagersvinn är sådant som upptäcks av personalen och som rapporterats in i informationssystemet, detta kan exempelvis vara produkter som har passerat bäst före datum eller produkter som har blivit skadade i lagerhanteringen. Okänt lagersvinn är sådant som inte upptäcks av personalen, exempelvis stöld eller okända fel på produkter. Okänt lagersvinn är den typen av förlust som resulterar i fenomenet saldodifferenser (Kang & Gershwin, 2005; Atali, Lee & Özer, 2006; Khader et al., 2014). Atali et al. (2009) skriver att saldodifferenser kan uppstå när svinn inte rapporteras in direkt i affärssystemet. Khader et al. (2014) påpekar att det som kan hända när lagersaldo och informationssystem inte matchar är att den tillgängliga kvantiteten är lägre än kvantiteten som visas i informationssystemet. Detta resulterar i att aktören inte gör nya beställningar samt att eventuella förseningsavgifter inte kan delas ut. Den tillgängliga kvantiteten kan även vara högre än vad som står i

5 försäljning och produktion (Khader et al., 2014).

2.1.1 ABC klassificering

ABC klassificering är ett arbetssätt inom inventory management som används världen över för att minska lagerkostnaderna samt öka servicenivån. ABC klassificering går ut på att klassificera produkterna i lager efter olika kriterier (Teunter, Babai, & Syntetos, 2010). ABC klassificering delar in produkter i 3 kategorier (Chu et al, 2008; Liu, Liao, Zhao, & Yang, 2016). Chu et al. (2008) definierar de tre kategorierna enligt följande: A produkter (högt värde): Är 15–20% av den totala lagerhållningen men står för 75–80% av det totala värdet. B produkter (mellan värde): Är 30–40% av den totala lagerhållningen men står för upp till 15% av det totala värdet. C produkter (lågt värde): Är 40–50% av den totala

lagerhållningen men står för 10–15% av det totala värdet. Dessa procentsatser är inte alltid exakta, men Chu et al. (2008) menar på att de är relevanta siffror att basera sin klassificering på. En negativ aspekt med ABC klassificering är att den oftast utgår från kriteriet dollarvärde (summan pengar) detta anser många forskare vara negativt. ABC klassificering bör därav inkludera fler aspekter såsom betydelsen av produkten och graden av föråldring för att ge aktörer en bättre överblick över sin lagerstyrning (Chu et al., 2008).

För att uppnå målet inom inventory mangament, att matcha den beställda kvantiteten med den faktiska kvantiteten kan företag använda sig av olika system där det mest populära är ABC klassificeringssystem (Chu et al., 2008). Ett ABC system används för att hantera mängden inventarier i ett företag. Anledningen till att företag väljer att använda sig av en ABC

klassificering enligt Martin och Stanford (2007) är för att öka kundservicenivån och sänka de administrativa kostnaderna som uppstår vid kontroller av lagernivåer. ABC klassificering utgår ofta från kriteriet dollarvärde (summan pengar) (Martin & Stanford, 2007).

Anledningen till att detta kriterium är populärt är att det gör att inköpsavdelningen kan fokusera på de varor som ger företaget bäst resultat. Dessa varor kan övervakas noggrant, beställas mer regelbundet och förvaltas för att öka omsättningshastigheten jämfört med de varorna med en lägre klassificering. Nackdelen med ABC klassificering enligt (Martin & Stanford, 2007) är att den ej tar hänsyn till företagets lageromsättningshastighet.

6

Förmågan att räkna ut rätt orderkvantitet som kommer att resultera i hög omsättningshastighet för en grupp varor är en viktig del av ett optimalt inventory management. Martin och Stanford (2007) föreslår därför att ABC klassificering bör användas tillsammans med ett

lageromsättnings verktyg för att uppnå bäst resultat. Liu et al. (2016) menar likt Martin och Stanford (2007) att det finns olika verktyg för att klassificera produkter, däribland den traditionella ABC klassificeringsmetoden endast tar hänsyn till ett kriterium, nämligen dollarvärde (summan pengar). Denna metoden fungerar endast då det är homogena produkter som analyseras där den största skillnaden mellan produkterna är priset. När det inte är företag med homogena produkter kan det uppstå problem med ABC metoden. För att lösa detta har en multiple criteria ABC klassificering (MCABC) föreslagits och använts i mindre skala under de senaste decennierna (Liu et al., 2016). Exempel på de kriterier som används är

lagerkostnad, betydelse av produkten, ledtider, gemensamhet, utbytbarhet och tålighet. Nackdelarna med MCABC är att väldigt svaga kriterium kan kompenseras av starka och därför få en högre klassificering än optimalt. Liu et al. (2016) föreslår därför en modell med icke kompensering för att motverka dessa problem. Det innebär i praktiken bättre resultat då svaga kriterier inte kan kompenseras av de starka.

2.2 Teknologiska hjälpmedel

Förutom heltäckande affärssystem kan även teknologiska hjälpmedel såsom RFID-taggar användas för att minimera problemen som kan uppstå vid lagerhantering.

2.2.1 RFID-taggar

Studier kring saldodifferenser har framförallt genomförts under de senaste åren för att

undersöka effekterna av avancerad RFID (Radio Frequency Identification) teknologi, och hur det påverkar track and trace i företag och deras supply chain (Khader et al., 2014).

RFID system består av ett chip, vilken innehåller all information, en läsare och en middleware (mellanprogramvara), vilket tar in informationen och kommunicerar det till ett system

(Bagchi, Guiffrid, O’Neill, Zeng, & Hayya, 2007). RFID-taggar kan förklaras som en uppgradering från streckkoder. Detta eftersom en streckkod behövs lokaliseras fysiskt av personalen för att skannas, medan personalen endast behöver vara i närheten av en RFID tagg för att avläsa den. Taggen kan således vara gömd i en lastbärare och ändå läsas av (Michael & McCathie, 2005). Heese (2007) skriver att RFID-teknik har diskuterats många gånger som en

7

lösning till osäkerheten som lager ger. RFID teknik ger ett mer transparent lager, vilket gör att de anställda kan se exakt antal och var materialet befinner sig på lagret (Heese, 2007).

Enligt Lei, Zhang och Zhou (2018) är RFID-taggar ett sätt att minska saldodifferenser. I sin studie visar de att personalkostnader minskade med 17% samtidigt som lagret minskade med 10–30% och servicenivån ökade. Anledningen till att alla företag inte använder sig av RFID teknologi är på grund av den stora investeringen som krävs. Trots att kostnaden för RFID taggar har minskat under de senaste åren så är det inte alltid optimalt (Heese, 2007). Heese (2007) menar därför att det mest gynnsamma är att inte använda sig av RFID taggar på alla artiklar utan bara på de dyraste. Ett problem är också att investeringen sker i

produktionsprocessen hos leverantören men det är ofta återförsäljaren som upplever

fördelarna med implementationen av RFID. Lei et al. (2018) föreslår att företag bör skriva ett kontrakt för att samordna sin supply chain och undvika suboptimering. Ett intäktsdelnings kontrakt har tidigare visat sig vara ett bra sätt att uppnå ett så bra resultat som möjligt för alla inblandade parter. Ett sådant kontrakt innebär att de ökade intäkterna som återförsäljaren upplever när RFID implementeras delas rättvist ut mellan de olika parterna i supply chainen som bidragit till förbättringarna (Lei et al., 2018).

2.3 Anställda

Bertrand och Van Ooijen (2002) har hittat samband mellan hur stor arbetsbördan är för medarbetare och antal fel som begås i en produktion. När en medarbetare får en ökad

arbetsbörda kan det först leda till att medarbetaren presterar bättre. Om arbetsbördan däremot blir allt för hög blir istället medarbetaren stressad vilket gör att fler fel kan uppstå (Bertrand & Van Ooijen, 2002). Atali et al. (2009) menar på att när anställda ska lagerplacera en artikel kan de av misstag placera artikel på fel plats och i sin tur mata in en annan destination i affärssystemet.

Lieberman och Demeester (1999) har kommit fram till att om företag sänker sina lagernivåer ökar deras produktivitet. Finns det höga volymer på ett lager leder det till att arbetarnas arbetsbörda ökar, vilket ökar pressen på medarbetarna och det leder i sin tur till att

medarbetarna kan begå mer fel (Lieberman & Demeester, 1999). Bruccoleri et al. (2014) vill påvisa att anställdas beteende påverkar hur väl supply chainen presterar. De kommer fram till att om medarbetare känner att deras arbetsbörda blir för påfrestande kan det leda till att de blir

8

stressade, vilket i sin tur leder till att fler fel kan uppstå i produktionen (Bruccoleri et al., 2014). Om flera fel uppstår på grund av den mänskliga faktorn kommer det till slut leda till att produktionen påverkas eller att saldodifferenser uppstår. Bruccoleri et al. (2014) drar även slutsatsen att chefer bör ta de anställdas beteende i beaktning när cheferna ska fatta beslut kring planering och arbetsbörda. Eftersom det kan förhindra trånga sektioner i

försörjningskedjan och på så sätt även förbättra hur försörjningskedjan presterar.

Wild (2012) skriver att saldodifferenser kan uppstå på grund av att en process i de anställdas arbete är komplext, vilket kan leda till att anställda väljer att ta genvägar. Därför menar Wild, (2012) att företag kan minska sina saldodifferenser genom att ta bort komplicerade processer. Wild (2012, s.31) menar på att det finns fem frågor som kan ställas för att undersöka om en process är korrekt utformad.

1. Är processen det lättaste sättet att genomföra uppgiften? Med andra ord ska det inte finnas några genvägar.

2. Är processen lättförståelig för operatörerna?

3. Om anställda skulle avvika från de upprättade rutinerna, kommer det leda till att de anställda får extra jobb

4. Blir de anställda gynnade av att genomföra processen?

5. Förstår operatörerna vikten och konsekvenserna av att genomföra uppgiften.

Wild (2012 hävdar att en process är korrekt och bra genomförd om samtliga frågor går att besvara med ett ja. Om en eller flera frågor besvaras med ett nej är inte processen korrekt genomförd och behöver således ses över.

Campos-García och Zúñiga-Vicente (2019) skriver att personal är en strategisk resurs och deras beteende samt motivation kan ha en stor påverkan på organisationens resultat. Mängden motivation bland en organisations anställda kan bero på en rad olika faktorer, bland annat följande: Kompetens, självständighet, social interaktion och självkänsla. Enligt en studie gjord av Campos-García och Zúñiga-Vicente (2019) är även yttre faktorer som exempelvis belöningar, igenkännande, samt relationer till chefer och medarbetare av stor betydelse när det kommer till personalens motivation. Adair (2006) menar på att 50% av motivationen bland anställda inom en organisation beror på chefernas beteende och agerande.

9

Därav menar Campos-García & Zúñiga-Vicente (2019) att ledare inom näringslivet bör känna till de olika motivationsfaktorerna för att på så sätt kunna motivera sina anställda och öka resultat. Enligt Campos-García och Zúñiga-Vicente (2019) finns det även olika faktorer hos ledare och chefer som resulterar högre motivation bland anställda. Studien visar att om ledaren har tidigare erfarenhet inom organisationen så leder detta till en ökad motivation. Detta eftersom medarbetarna redan känner till ledaren, samt att ledaren känner till interna normer och oskrivna regler. Studien menar på att om chefer och ledare rekryteras utifrån organisationen kan de bidra med nytt tankesätt och ny kompetens, men att de inte är lika motiverade då de inte känner till företagskulturen.

2.4 Förslag på lösningar

Kang och Gershwin (2005) skriver att lagerhanterings felen vanligtvis sker när produkter ankommer till ett lager och ska skickas ut från lagret. Vid ankomstsidan behöver gods från leverantörer registreras in i aktörens informationssystem för att uppdatera lagersaldot annars uppstår saldodifferenser. När gods ska skickas ut från lagret behöver personal även registrera ut produkterna annars kommer lagersaldot vara för högt vilken som även är en typ av

saldodifferens. En annan orsak till saldodifferenser är inkorrekt produktidentifikation, detta är bland annat felmarkeringar vilket som kan uppstå både hos aktören samt hos leverantören (Kang & Gershwin, 2005).

För att hantera saldodifferenser föreslår Jonsson och Mattsson (2019) att företag ska arbeta med att bedöma säkerhetslagret och dess effektivitet. Den metoden som Jonsson och Mattsson (2019) föreslår är number of days. Metoden tar antalet dagar multiplicerat med genomsnitts efterfrågan per dag, där genomsnitts efterfrågan per dag är en uppskattad parameter som representerar en säkerhetsmarginal för att fylla på lagernivåerna. Anledningen till att de förslår användandet av number of days är eftersom deras undersökning visar på stora fördelar gentemot demand fill rate som är en annan vanlig metod. Jonsson och Mattson (2019) fann att mer kapital binds i säkerhetslager vid användandet av demand fill rate metoden, vilket som är en klar nackdel för företag vars mål är maximal lönsamhet. Anledningen till att number of days metoden får ett bättre resultat i Jonsson och Mattsson (2019) undersökning beror främst på några egenskaper i den efterfrågade informationen. Två av dessa egenskaper är graden positiv korrelation mellan kundernas orderfrekvens och den krävda volymen, samt den

10

negativa korrelationen mellan den krävda volymen och kostnad per objekt. Ju större korrelationen är mellan dessa egenskaper desto bättre presterade number of days metoden jämfört med order fill rate metoden (Jonsson & Mattsson, 2019)

DeHoratius et al., (2008) föreslår tre arbetssätt som företag kan använda för att minimera saldodifferenser. Det första sättet är en förebyggande metod. Det innebär att företag försöker eliminera problemen innan det uppstår genom att arbeta med nya och förbättrade processer. Det andra sättet är genom rättning. Det innebär att företag identifierar och rättar existerande problem genom att granska nuvarande policies. Den tredje metoden är integration. Det

innebär att företag använder lagerplanering och beslutsverktyg för att redogöra för problemen. DeHoratius et al. (2008) fokuserar mest på den tredje kategorin och de föreslår ett

användande av “bayesian inventory record”, som är en sannolikhetsfördelning som reflekterar företagens osäkerhet kring den verkliga kvantiteten i lagret. De klassiska lager påfyllnads modellerna antar att kvantiteterna är kända vid tidpunkten för beställning. Med bayesian inventory record antar DeHoratius et al. (2008) att påfyllnaden sker dagligen och att ordern fylls efter en fast ledtid. Detta gör att sannolikhetsfördelningen kan sammanfatta tillräckligt med relevant information angående den faktiska lagernivån för att vara effektiv. Med hjälp av detta verktyg visar DeHoratius et al. (2008) att kostnaderna för saldodifferenser kan minskas.

2.5 Teoretisk sammanfattning

Inventory management är ett brett begrepp, men det viktigaste är att det faktiska lagersaldot ska matcha det som företagen kan se i sina informationssystem. Därav är det viktigt för företag att använda sig av bra och effektiva informationssystem. Då felen inte enbart beror på dåliga informationssystem är det även viktigt för företag att veta var och hur lagersaldo differenser uppstår. Problemen delas in i två kategorier; känt samt okänt svinn (Kang & Gershwin, 2015; Khader et al., 2014). Jonsson och Mattsson (2019) föreslår att ett sätt att lösa problemet med saldodifferenser genom en bedömning av sitt säkerhetslager. En vanlig metod för att designa ett så effektivt lager och säkerhetslager som möjligt är genom en ABC

klassificering (Teunter et al., 2010). Men då detta mått ofta bara tar hänsyn till dollarvärde så föreslår Liu et al. (2016) användandet av MCABC som tar hänsyn till flera kategorier.

Enligt Kang och Gershwin (2015) så uppstår De flesta lagerhanteringsproblemen när produkter ankommer och skickas ut från ett lager. Ett sätt att hantera detta är genom

11

användandet av RFID-taggar. RFID-taggar ger ett mer transparent lager som gör att de anställda kan se exakt var materialet befinner sig (Heese, 2007). Då de anställda vet var materialet befinner sig kan det leda till att deras upplevda arbetsbörda minskar. Detta är viktigt då en för hög arbetsbörda bland de anställda leder till att fler fel som beror på den mänskliga faktorn uppstår (Lieberman & Demeester, 1999). Enligt (Campos-García & Zúñiga-Vicente, 2019) är ett annat sätt att minska problem som uppstår på grund av den mänskliga faktorn genom motivation. Ett sätt att göra detta är genom anställandet av bra chefer som har en lång historik i företaget (Campos-García & Zúñiga-Vicente, 2019).

12

3. Metod

I metodkapitlet förklaras genomförandet av uppsatsen. Metodkapitlet går igenom tillvägagångssätt för insamling av det teoretiska materialet. Förklaringen till valet av företag, insamlingsmetoder och trovärdighet är något som också presenteras.

3.1 Forskningsansats

Syftet med denna uppsats var att analysera saldodifferenser på Haldex. För att lyckas med detta skapades forskningsfrågor som konkretiserade det uppsatsen ville besvara.

Forskningsfrågorna resulterade i att det blev enklare att hitta olika teorier som var relevanta till uppsatsens syfte. Arbetet inleddes med att hitta forskningsartiklar som berör

saldodifferenser, detta var för att få en djupare kunskap i ämnet. För att hitta relevant

forskning användes databaser som Google schoolar och Malmö Universitets databaser. I dessa databaser söktes det på relevanta sökord. De sökord som söktes på var följande: inventory managements, abc classfication, inventory inacuracy, RFID, motivation och employee stress. Efter att en ökad kunskap i ämnet hade uppnåtts, påbörjades uppbyggandet av den teoretiska referensramen. Teorin lade senare grunden för arbetets empiri. Denna forskningsansats kallas enligt Bryman och Bell (2017) för en deduktiv ansats.

3.2 Forskningsmetod

Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod. Bryman och Bell (2017) skriver att kvalitativa studier lägger mer fokus på ord vid insamling av data och vid analysen. Intervjuer samt observationer användes för att samla in empiriska data. Ahrne och Svensson (2011) menar att intervjuer samt observationer är typiskt för studier som är kvalitativa. För att kunna besvara uppsatsens syfte valdes det även att utföra en kort enkät för att få in data från anställda i produktionen. Enkätfrågorna baserades på uppsatsens teoretiska referensram och berörde faktorer som stress, motivation samt lagerstyrning. Att produktions anställda fick besvara en enkät beror på att de inte har tid att delta i långa intervjuer som de andra intervjuobjekten.

13

3.3 Val av företag

Den här uppsatsen handlar om företaget Haldex. En av författarna har arbetat på Haldex sedan 2016 och har fortfarande en aktiv anställning hos företaget. Det etiska dilemmat kring detta diskuteras närmare i kapitel 3.6. Att en författare har en nära anknytning till företaget kan ge både fördelar och nackdelar. Denna författaren kan förmedla en viss kunskap till de andra författarna innan den empiriska undersökningen börjar. Bryman och Bell (2017) hävdar att en forskares tidigare erfarenheter och forskarens tidigare kunskaper kan ge forskaren en viss förståelse kring studieobjektet, vilket däremot kan påverka hur författaren upplever saker. Den anställde författaren har försökt att ha en neutral inställning under hela studiens gång och har inte vägt in sina personliga tankar och åsikter för att styra studien åt någon riktning. För att minimera partiska svar var författaren som är anställd på Haldex inte aktivt deltagande under intervjuerna.

3.4 Tillvägagångssätt

Inom kvalitativ forskning används ofta observationer, intervjuer och textanalyser (Ahrne & Svensson, 2011). Den här studien bygger på observationer, intervjuer samt en kort enkät. Anledningen till att en enkät delades är att i den här studien finns det flera teorier kring hur anställda kan påverka saldofel. Anställda som arbetar i produktionen har inte riktigt tid att delta i långa intervjuer, eftersom det kommer leda till att produktionen påverkas negativt. Därför delades det ut enkäter för att få in åsikter från flera anställda samtidigt. Haldex hanterar idag ca 400 olika komponenter. Den här studien kollat närmare på 13 artiklar som Haldex fann av intresse att undersöka. Samtliga 13 artiklarna är A produkter enligt Haldex. Med det menas att de är dyra och viktiga för produktionen och såldes inventeras flera gånger per år. De produkterna är även tunga och stora och bör således inte försvinna. Enligt Haldex bör det inte förekomma några saldofel på dessa produkter. Den här studien utgår från dessa 13 artiklar när författarna ska intervjua personal som hanterar dessa komponenter Författarna har även gjort en observation av de 13 artiklarna.

3.4.1 Intervjuer

Inom den kvalitativa forskningen finns det tre olika typer av intervjuer, dessa är

ostrukturerade, strukturerade och semistrukturerade (Bryman & Bell, 2017). Denna uppsats bygger på semistrukturerade intervjuer. Bryman och Bell (2017) menar att semistrukturerade

14

intervjuer gör att de personer som blir intervjuade kan utforma svaren på sitt eget sätt. I denna uppsats intervjuades olika personer på Haldex, allt från höga chefer, till tjänstemän och till personal i produktionen. Utifrån den teoretiska referensramen konstruerades sedan

intervjufrågor inför varje intervju, dessa intervjufrågor kan ses i bilaga 1. Frågor kring lagerstyrning, motivation och stress ställdes till intervjuobjekten. Både chefer och anställda intervjuades för att få olika perspektiv på hur saldodifferenser eventuellt kan uppstå. Alla intervjuer skedde i privata rum, där intervjupersonen och intervjuare kunde prata ostört. I den här studien intervjuades 9 personer. Samtliga intervjupersoner anonymiserades. En diskussion kring anonymiseringen går att läsa under kapitel 3.6. En av författarna har en nära koppling till Haldex och även till viss personal som har blivit intervjuat, denna författare har valt att inte delta aktivt i intervjuerna, detta etiska övervägande diskuteras mer i kapitel 3.6. I tabell 1 går det att se när de olika intervjuobjekten intervjuades och hur långt tid det tog. Anledningen att vissa intervjuer är lite kortare är att de som intervjuades arbetar någonstans i produktionen på Haldex och har således inte tid att gå ifrån arbetet för en längre intervju.

Tabell 1. Intervju – och observationsschema

Intervjuobjekt Datum Intervjuns längd (min)

Intervjuobjekt 1 2019-04-30 50 Intervjuobjekt 2 2019-04-30 40 Intervjuobjekt 3 2019-05-02 45 Intervjuobjekt 4 2019-05-02 40 Intervjuobjekt 5 2019-05-02 30 Intervjuobjekt 6 2019-05-02 10

15 Intervjuobjekt 7 2019-05-02 10 Intervjuobjekt 8 2019-04-30 20 Intervjuobjekt 9 2019-04-30 15 Observation 2019-04-29 – 2019-04-30 300

3.4.2 Enkäter

För att samla in det empiriska materialet användes bland annat enkäter. Anledningen till detta var för att samla in data kring stress och motivation bland anställda i produktionen. Enkäten utformades efter den teoretiska referensramen. Enkäter är något som är vanligare inom den kvantitativa forskningen (Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) anser dock även att enkäter kan användas inom den kvalitativa forskningen. I denna uppsats användes enkäter som ett komplement till intervjuer för att maximera insamlingen av data. De anställda inom produktionen på Haldex hanterar dagligen material och därav ansågs det vara viktigt att få in empiriskt material från dem. Anställda i produktionen kan inte kan gå ifrån sina

arbetsuppgifter under längre perioder därav fick de istället för en intervju svara på en enkät under deras raster. Med hjälp av enkäterna kundens således många svar kring stress och motivation samlas in. När en enkät utformas finns det risk för bortfall av data. Bryman och Bell (2017) menar på att interna bortfall är ett fenomen som uppstår när en respondent inte vill delta eller inte besvarar en fråga på ett korrekt sätt. Alla deltagare informerades om att det var helt frivilligt att delta i enkäten och denna går att finna i bilaga 2.

Enkäten skrevs ut i pappersformat och delades på de anställdas raster. Respondenterna fick stängda frågor kring motivation och stress, där de kunde rangordna sin åsikt från olika betyg (1–5) eller (1–3) beroende på vilken fråga som ställdes, 40 stycken enkäter delades ut (se bilaga 1) och 39 personer valde att svara på enkäten. Vilket ger en svarsfrekvens på 97,5%. Ett bortfall uppstod på en enkät som inte var korrekt ifylld. Den respondenten som inte hade

16

fyllt i sin enkät korrekt hade endast fyllt i den halvt, vilket gör att den personens svar inte kunde användas.

3.4.3 Observationer

I den här studien gjordes också observationer. Studenten som hade en anknytning till Haldex gjorde en observation på företaget. Studenten skrev ut inventeringslistor på de avgränsade artiklarna och gjorde inventeringar på de artiklarna. Om observatören hittade saldodifferenser gjordes en notering. Efter att inventeringen var genomförd jämförde observatören det fysiska saldot med det saldot som var inlagt i affärssystemet. Om det fanns en saldodifferens kollade observatören på transaktioner och historiska data på just den artikeln för att eventuellt hitta vad saldodifferenser kan beror på. Observatören förde anteckningar under hela observationen, detta är för att senare kunna återkoppla hur han har tänkt och resonerat under observationen. Observationen gjordes under två dagar, från den 29 april till den 30 april och tog ca 300 minuter. I denna tid är både inventering och analys inkluderad (se tabell 1).

3.5 Trovärdighet

Bryman (2018) menar att trovärdighet är en viktig aspekt inom forskningen, eftersom en uppsats trovärdighet är avgörande för att den ska bli accepterad av andra forskare. För att en studie ska vara trovärdig är det viktigt att studien har genomförts i enlighet med de reglerna som finns och att forskarna återkopplar till de personer som har deltagit i studien för att de ska kunna bekräfta att forskarens uppfattning är korrekt (Bryman, 2018). Bryman och Bell (2017) påpekar att validitet och reliabilitet är viktiga begrepp inom den kvantitativa forskningen. Däremot menar Bryman och Bell (2017) att inom den kvalitativa forskningen är reliabilitet och validitet inte lika relevanta. De menar på att inom den kvalitativa forskningen istället ska vara trovärdig. Bryman och Bell (2017) beskriver trovärdighet utifrån fyra begrepp:

tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.

För att studien ska vara tillförlitlig ska studien följa de regler som finns samt att författarna ska rapportera de empiriska resultaten till de personer som har deltagit i undersökningen. Detta är för att säkerhetsställa att författarna har uppfattat allt korrekt (Bryman & Bell, 2017). Den här studien följer det vetenskapliga rådets etiska principer. Efter empirin var

färdigskriven fick samtliga intervjuobjekt se det empiriska kapitlet, sen fick intervjuobjekten återkoppla och kommentera sina uttalanden. Anledningen till att detta gjordes var för att

17

studien ska anses vara tillförlitlig samt att det är viktigt att säkerhetsställa att intervjuobjektens uttalande har tolkats korrekt.

För att en studie ska vara trovärdig måste även en studie vara pålitlig. Bryman och Bell (2017) skriver att pålitlighet innebär att studien är transparent, dvs att forskarna är tydliga med att säkerhetsställa hur de har gått tillväga genom hela arbetet. För att den här studien ska vara pålitlig har författarna valt att vara transparenta. I metodkapitlet beskrivs hur författarna har gått tillväga, samt vilka vägval de ställdes inför och hur författarna har resonerat kring olika beslut.

Bryman och Bell (2017) pratar om att en studie är trovärdig om den har en överförbarhet, vilket innebär att den går att generalisera till andra miljöer och hur pass generaliserbar studiens resultat är. Eftersom den här studiens syfte är att analysera vad saldodifferenser på Haldex beror på, är inte studiens resultat generaliserbart till andra miljöer. Den här studien uppfyller således inte kravet om överförbarhet. Detta är för att den här studien bygger på empiri som är hämtat på Haldex och det empiriska resultatet går således inte att överföra till andra branscher eller företag (Bryman & Bell, 2018). För att en studie skall vara

generaliserbar behövs ett brett empiriskt urval (Yin, 2018). Detta krav uppfyller inte vår studie, däremot menar Yin (2018) att en studie fortfarande kan ha en viss teoretisk

överförbarhet. Detta anser vi att vår studie har då den teoretiska referensramen kan appliceras i andra studier.

Det sista kriteriet som Bryman och Bell (2017) pratar om är konfirmering vilket betyder att forskarna inte har låtit sina personliga åsikter och uppfattningar styra resultaten och slutsatsen på studien. En av författarna arbetar för tillfället på Haldex, trots detta har denna forskaren försökt att ha en neutral inställning under hela studiens gång. De två andra författarna arbetar inte på Haldex, vilket har inneburit att de har kunnat kritisera den författaren som arbetar på Haldex. Det betyder att de författarna som inte har en anknytning till Haldex har kunnat se till att den anställde författaren inte låter sina personliga åsikter ta över. Under samtliga intervjuer hade denna författaren en passiv roll, den författaren förde anteckningar under samtliga intervjuer och ställde endast enstaka följdfråga om det krävdes. Analysen i uppsatsen har skrivits av samtliga författare och således kan den anställda författaren inte dra några subjektiva slutsatser.

18

3.6 Forskningsetik

För att få fram det empiriska materialet till denna uppsats har både intervjuer samt

observationer på Haldex genomförts. Då kontakt med personal på Haldex var nödvändig för att samla in det empiriska materialet uppstod frågor om etik och moral. Enligt Ahrne och Svensson (2015) är relationen mellan forskare och de människor som studeras, plagiat och förfalskning vanliga etiska frågor inom den samhällsvetenskapliga forskningen.

I vår studie har en av författarna en tidigare relation till intervjuobjekten då han sedan 2015 varit anställd på Haldex. Eftersom den tidigare relationen mellan en av författarna och intervjuobjekten kan påverka svaren valde den anställda forskaren att inte aktivt delta i intervjuerna. Innan intervjuerna genomfördes så informerades intervjuobjekten om att deltagandet i intervjuerna var helt frivilligt och att de när som helst kunde avbryta intervjun om de inte kände sig trygga. De informerades om studiens syfte och blev upplysta om att svaren var helt anonyma. Detta menar Ahrne och Svensson (2015) är ett sätt att värna om de forskningsetiska principer som antogs av vetenskapsrådet i mars 1990.

Ahrne och Svensson (2015) menar även att uppgifter som insamlats om enskilda individer måste skyddas och redovisas på ett sådant sätt så att de inte kan identifieras av utomstående. De intervjuade har därav blivit anonymiserade i uppsatsen som intervjuobjekt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. För att förstärka anonymiteten nämns inte de intervjuades position inom företag. Detta är för att flera av avdelningarna är små och arbetar nära varandra, vilket kan leda till att chefer eller andra medarbetare kan förstå vem som har intervjuats och vem som har sagt vad.

Innan observationerna genomfördes så informerades ansvarig chef om uppsatsens syfte samt hur den var planerad. Övrig personal var medvetna om att en observation skulle ske samt studiens syfte men de medarbetare som observerades informerades ej om observationen. Detta för att arbetssätten ej skulle förändras under observationen då detta kunnat påverka resultatet. Uppsatsen nämner inte några personer vid namn då det inte anses vara nödvändigt för att besvara studiens syfte (Ahrne & Svensson, 2015).

19

4. Empiri

I det följande kapitel kommer det empiriska materialet att presenteras. Kapitlet går även in på hur Haldex arbetar med saldodifferenser idag, samt de anställdas syn på problemen och de bakomliggande orsakerna.

4.1 Inventory management

Det framgår av intervjuobjekt 1 (personlig kontakt, 30 april, 2019) att Haldex idag har ett lager som har plats för ca 2000 pallar. Idag har Haldex ett lagervärde på ca 25 miljoner kr och de har en omsättningshastighet på 2 gånger i månaden. Det framgår även att Haldex främst har produkter som rullar ut och in ur lagret året om. De köper sällan produkten en gång om året. För att detta ska kunna ske så bygger Haldex upp sin logistik på 10 månaders

kundinformation i sitt affärssystem. Intervjuobjekt 1 (personlig kontakt, 30 april, 2019) förklarar vidare att eftersom de har 40 leverantörer och ungefär 10 av dem finns i Asien har det lett till att de satt sitt säkerhetslager efter hur lång leveranstid leverantören har, men även utefter värdet på produkten, hur mycket plats den behöver och hur stor risken för störning är. Intervjuobjekt 1 (30 april, 2019) uppger att artiklar som kommer från Kina har ett

säkerhetslager på ca 3 veckor. Medan artiklar som kommer inom Europa har ett

säkerhetslager på ca 3 dagar. Detta stärks av intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) som också tillägger att Haldex i viss mån jobbar med konsignationslager. Framförallt med de asiatiska leverantörerna som befinner sig längre bort. Intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) vidareutvecklar att ett konsignationslager är ett lager som leverantörerna äger. Det innebär att Haldex inte äger lagret eller de produkter som finns i det lagret utan det är

leverantörerna som äger det och såldes står för kostnaden och risken. Haldex betalar endast när de tar ut något från lagret. Intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) tillägger att konsignationslager är något som Haldex jobbat med under de senaste 10 åren. Men det är långt ifrån alla leverantörerna som vill jobba enligt de premisserna, då det innebär en kostnad för dem.

För att lätt komma åt rätt produkter använder sig Haldex av en ABC klassificering. Detta framgår av intervjuobjekt 3 som säger följande.

”Våra artiklar kategoriseras utifrån deras värde. Det finns A artiklar, B artiklar och C

20

färdigvarulager, ett för komponenter och ett för indirekt material.” (intervjuobjekt 3,

personlig kontakt, 2 maj, 2019).

Intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) förklarar vidare att Haldex arbetar mycket med bestämda lagerplatser för de olika artiklarna. Där de mest omsatta artiklarna hamnar direkt på banorna som finns i godsmottagningen. Resterande artiklar hamnar på centrallagret. I centrallagret har de även en kategorisering efter storleken på pallen då de stora pallarna inte får plats i alla områden. Av intervjuobjekt 1 så framgår det också att de använder sig av ABC klassificering för att bestämma hur ofta artiklarna skall inventeras. A artiklarna inventeras tre gånger om året, B artiklarna två gånger och C artiklarna en gång om året.

För att kunna kontrollera sitt lagersaldo använder sig Haldex av affärssystemet AX12. Detta framgår av intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) som även tillägger att AX12 är ett nytt system på Haldex då företaget innan implementationen i november 2017 använt sig av det äldre affärssystemet AX3. AX 12 är ett globalt system som finns inom hela Haldex

koncernen. Den globala plattformen används framförallt för artikelregistret. De lokala funktionerna är främst produktions inställningar. Intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) anser att AX12 är betydligt bättre än AX3. Däremot tillägger intervjuobjekt 3 att Haldex var lite för tidiga med att implementera AX 12. Intervjuobjekt 3 vidareutvecklar att Haldex var väldigt tidigt ute med implementationen eftersom de till viss del saknade kunskap och utbildning. Intervjuobjekt 3 menar på att de inte riktigt var på rätt nivå vid

implementationen. Trots att alla ska ha fått en utbildning i systemet så anser intervjuobjekt 3 att den varit för kort. Detta stärks även av intervjuobjekt 4 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) som menar implementationen av AX12 skedde utan att alla anställda fått den utbildningen de behövde.

“När AX 12 skulle gå igång så var det väldigt viktigt att vissa skulle ha mer utbildning och vara med från början. Men den dag AX12 satte igång så visste inte jag vad jag skulle göra.”

(intervjuobjekt 4, personlig kontakt, 2 maj, 2019).

Intervjuobjekt 4 förklarar sedan vidare att det var bestämt att AX12 skulle börja användas vid ett visst datum, men eftersom alla inte fått en utbildning så uppstod det många problem i början. Idag är det färre problem som är relaterat till kring bristande utbildning. Däremot finns det fortfarande personer som inte fått en utbildning inom AX12. Enligt intervjuobjekt 4 så lär

21

man sig främst av andra kollegor, och många lär sig bara precis det som de behöver för att klara sitt dagliga arbete. Intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019). Uppgav att:

“Ungefär 50–60% av min arbetstid går till att utveckla, förändra eller rätta till felen som vi har gjort i affärssystemet.” (intervjuobjekt 3, personlig kontakt, 2 maj, 2019).

Trots den tid som en del anställda lägger på att rätta saldodifferenser och andra fel inom AX12 anser inte intervjuobjekt 1 (personlig kontakt, 30 april, 2019) att AX12 är en orsak till saldodifferenser. Detta eftersom Haldex hade problem med saldodifferenser innan det nya affärssystemet implementerades. Det framgår av intervjuobjekt 4 att i nuläget har Haldex saldodifferenser frekvent, det kan till och med uppstå saldodifferenser varje vecka. Det har lett till att de har ett extra möte varje fredag där personal från de olika avdelningar pratar om problemen de upplever och vilken hjälp de önskar att få från övriga avdelningar för att kunna minska risken för saldodifferenser.

Enligt intervjuobjekt 5 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) finns det två bakomliggande orsaker till saldodifferenser:

1. Operatörerna vet inte hur man gör.

2. Det anses vara för mycket klydd när det bara är en artikel som felplaceras. Man vill gärna att det ska vara en hel pall för att det ska vara “värt” det extra jobbet att spärra eller flytta en pall.

4.2 Teknologiska hjälpmedel

När Haldex bytte affärssystem från AX3 till AX12 implementerade även Haldex ett nytt skanningssystem. Idag skannas allt material som kommer in i lagret. Det framgår av intervjuobjekt 1 (personlig kontakt, 30 april, 2019) som fortsätter att berätta att tidigare matades all information in manuellt i systemet när de fick in nytt material. Däremot med AX12 ger systemet operatörerna en pallplats att ställa pallen på. Tanken med skanning systemet var att det skulle bli lättare att hålla koll på hur mycket material som fanns på lagret, samt att det skulle minska saldodifferenserna. Men intervjuobjekt 1 upplever att

saldodifferenserna sedan implementationen av skanning systemet ökat. Hen tillägger att en av orsakerna var att de underskattade inlärningskurvan.

22

“När vi satte in det här skanning systemet så trodde ju konsulter med flera att det här ska människor lära sig direkt för att skanna kan ju inte vara så svårt.” (Intervjuobjekt 1,

personlig kontakt, 30 april 2019)

Intervjuobjekt 4 tillägger att skanning systemet medför flera teoretiska fördelar, dock är det inget som intervjuobjektet har upplevt i praktiken. Hen menar att de fortfarande läggs mycket tid på att leta efter material då det fysiska saldot inte stämmer överens med det saldot som står i affärssystemet. Idag lägger intervjuobjekt 3 och andra medarbetare mycket tid på att leta efter fel placerat material. Förutom skanning systemet så jobbar Haldex idag även med något som intervjuobjekt 3 jämför med RFID teknik. Med hjälp av denna teknik så kan Haldex spåra materialet genom hela försörjningskedjan. Intervjuobjekt 3 menar att Haldex pallflagga har en liknande identitet som RFID taggar. Vilket gör att Haldex kan följa materialet hela vägen från en leverantör fram till en färdigställ produkt. Intervjuobjekt 3 menar på att

problemet inte är spårningen materialet utan problemet ligger i plockningen av materialet. Ett av de största problemen enligt intervjuobjekt 3 är att produktionen har flertalet lager platser. Tanken är ar att operatörer endast skall plocka den produktionsorder som körs för tillfället. Men eftersom Haldex har väldigt mycket olika lager platser leder det till att mycket material flyttas mellan olika lager platser.

4.3 Anställda

Det framkommer av intervjuobjekt 1 (personlig kontakt, 30 april, 2019) att saldodifferenser förmodligen inte beror på yttre faktorer utan att det främst beror på Haldex. Intervjuobjekt 1 uppger även att hen tror att saldodifferenser inte beror på stress eller bristande utbildning utan att det skulle kunna bero på att systemet är för svårt eller att systemet inte är tillgängligt. Detta är något som bekräftas av intervjuobjekt 8 (personlig kontakt, 30 april, 2019). Intervjuobjekt 8 menar på att systemet fungerar bra när det fungerar. Intervjuobjekt 1 (personlig kontakt, 30 april, 2019) säger att saldodifferenser beror dels på affärssystemet och även dels på

människan. Däremot menar intervjuobjekt 1 att saldodifferenser inte beror på stress eller underbemanningen. Intervjuobjekt 1 tror att ingen skulle göra fel med avsikt.

Detta är något som intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) också är inne på. Intervjuobjekt 3 menar på att vid implementationen av det nya affärssystemet förekom det

23

flertalet saldodifferenser, men att det har blivit bättre nu. Däremot förekommer det fortfarande saldodifferenser som exempelvis att artiklarna står på fel plats. De kan exempelvis beror på den mänskliga faktorn eller att det är fel inställningar i systemet. Den mänskliga faktorn kan bero på stress, koncentration eller vad som helst. En observation (29 mars, 2019) som gjordes på Haldex bekräftar detta. Observatören fann att två artiklar hade liknande saldodifferenser. Observatören fann att dessa två artiklar var skannade till ett område som heter “no location” trots att de stod i ett buffertlager. Observatören fann att det förmodligen rörde sig om en fel inställning i en skanner. På fyra andra artiklar fanns det ett annat saldofel.

Observatören fann att fyra artiklar fanns i affärssystemet men inte fysiskt. Observatören fann att det förmodligen beror på en fel skanning eller att någon har skannat till eller från

materialet för tidigt. Observatören kontrollerade dessa pallar i affärssystemet och fann då flertalet av pallarna var över 2 månader gammal och således bör dessa pallar ha använts i produktionen. Vilket antyder på att pallarna har förbrukats och att saldodifferenser har berott på en felsökning eller att någon i personalen har glömt att flytta pallen. Observatören fann även att en pall som fanns i AX12 inte fanns fysiskt, däremot fann operatören till slut pallen i området för spärrat material, vilket betyder att någon har glömt att flytta den pallen.

Observatören har även funnit flera artiklar som har ett okänt svinn. Med det menas att personalen som arbetade vid tillfället kunde inte besvara hur det har skannat just dessa pallar Intervjuobjekt 8 (personlig kontakt, 30 april, 2019) säger att detta beror på att de brukar slänga flaggorna så fort de tar ner material och att de ibland brukar buffrar för ordar i förväg. Intervjuobjekt 4 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) påpekar att det ibland kan förekomma att de i bearbetningen flyttar det fysiskt men inte i scannern, vilket innebär att de exempelvis har en produktionsorder som de egentligen borde plocka en rad i taget men de flyttar alla rader efteråt eller att de glömmer picka helt och hållet. Observatören har även hittat artiklar som är helt spårlöst försvunna, på två artiklar saknas det ca 10 pallar av varje artikel, observatören kan inte finna varför dessa pallar saknas och därför är det ett okänt svinn.

Intervjuperson 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) menar också att stress skulle kunna vara en anledning till saldodifferenser. Däremot är det svårt att uttala sig kring eftersom det är något som alla reagerar olika på. Detta är något som våra utdelade enkäter kan bekräfta. Det rådde väldigt delade meningar kring stress och hur väl man hinner med sina arbetsuppgifter. Ca 50% uppger att de hinner med sina arbetsuppgifter, medan 30% tycker att de inte alls hinner med sina arbetsuppgifter och 20% anser att de hinner precis med sina arbetsuppgifter. Några

24

tillfrågade respondenter har också uppgett att de arbetar mycket övertid för tillfället för att få ut produkter till kunderna. Intervjuobjekt 9 (personlig kontakt, 30 april, 2019) uppger att det finns flertalet störande ljud i produktionen. Intervjuobjekt 9 menar på att den höga musiken i produktionen leder till stress. Intervjuobjekt 7 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) uppger att stress uppstår i olika situationer. Enligt intervjuobjekt 7 blir det mer stressigt när det är mycket materialhantering eller när andra skift har förberett dåligt.

Intervjuobjekt 7 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) menar på att det blir extra stressigt när det är många orderbyten. Intervjuobjekt 7 säger att vissa kunder har endast 12 artiklar i pallen, vilket gör att roboten skickar ut pallar hela tiden. Intervjuobjekt 7 menar på att detta är ett

stressmoment eftersom andra kunder väljer att ha 20 artiklar i pallen istället. Intervjuobjekt 1 (personlig kontakt, 30 april, 2019) menar på att personal kan begå fel på grund av de är omotiverade, inte har rätt verktyg eller att riktlinjerna är oklara, exempelvis var pallarna ska stå. Intervjuobjekt 1 menar också på att det förmodligen är för lätt att göra fel. Intervjuobjekt 2 (personlig kontakt, 30 april, 2019) pratade också om motivation.

”Bland annat arbetar vi med kompetensutveckling, informera och involvera arbetarna om syftet med deras jobb och vilken effekt de får. Vi har ledare som är tydliga och som ska vara

som en rollmodell. Vi planerar också långsiktigt så våra medarbetare får en chans att utveckla sig, vi har resurser att de ska lära sig och vi lägger tid på utbildning”

(intervjuobjekt 2, personlig kontakt, 30 april, 2019)

Intervjuobjekt 2 (personlig kontakt 30 april, 2019) menar också på att de har en ökad arbetsrotation, vilket betyder att fler anställda får lära sig allt mer olika stationer och kan arbeta på flera avdelningar.

”För några år sen kunde man endast sin maskin, nu kan nästan alla rotera inom bearbetningen och vi har också personer från monteringen som kan komma in och hjälpa till

på bearbetningen” (Intervjuobjekt 2, personlig kontakt 30 april, 2019)

Detta är något som stärks av intervjuobjekt 6 (personlig kontakt, 2 april, 2019). Intervjuobjekt 6 uppger att Haldex erbjuder arbetsrotation och möjligheten till att lära sig nya saker, vilket gör att arbetet blir roligare och att man blir motiverad till arbeta. I den utdelande enkäten anser 39 personer att deras lön inte påverkas av deras arbetsinsats. De tillfrågade menar på att

25

oavsett hur bra de gör sitt jobb eller hur mycket det kan så får de inte en högre lön än de som inte arbetar lika hårt. En stor majoritet av respondenterna (90%) anser att de sällan eller vid enstaka tillfällen får beröm eller visade uppskattning från sina chefer, det var även 90% som ansåg att deras relation till deras chef var ok eller att den upplevs som dålig. Det var även en respondent som ansåg att deras relation till deras chef var “sämre än sämst”. Respondenterna blev tillfrågade om deras chef kom internt inifrån organisationen och enkätsvaren visade att 30% svarade vet ej på frågan gällande huruvida deras chef rekryteras externt eller internt. Enkäten berörde även anställdas syn på hur socialt deras dagliga arbete är. Resultatet visade att det råder delade meningar kring hur socialt arbetet var. 85% anser att deras arbete var socialt medan 15% anser att det är osocialt.

Intervjuobjekt 4 (personlig kontakt 2 maj, 2019) uppger att det görs inventeringar dagligen och att det ofta är den mänskliga faktorn som ligger bakom. För någon månad sedan började Haldex ha veckomöten mellan kvalitetsavdelningen och logistikavdelningen, där de diskuterar om artiklar saknas. Intervjuobjekt 4 (personlig kontakt 2 maj, 2019) menar på att

kommunikationen till kvalité inte alltid är bra och det i sin tur kan vara en orsak till

saldodifferenser. Hen menar på att artiklar inte blir flyttade i rätt tid, vilket blir ett problem när det ska inventeras.

Detta är något som intervjuobjekt 5 (personlig kontakt 2 maj, 2019) bekräftar. För två år sen hade kvalitetsavdelningen en omorganisation. Flera så kallade ’blue collar’ anställda blev omplacerade eller fick inte fortsätta i organisationen. Blue collar anställda är mer som ansiktet utåt mot produktionen. De kunde flytta saker när det behövdes, de kunde göra en mer

detaljerad koll nere i produktionen när det blev problem. Det finns inget riktigt tydligt budskap eller en tydlig organisation på hur saker och ting ska göras. Även om det finns en tydlig struktur på vem som ska göra det. Intervjuobjekt 5 (personlig kontakt 2 maj, 2019) uppger också att det inte finns kunskap hos vissa hur material ska läggas i karantän.

Intervjuobjekt 5 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) säger att ibland kan det uppstå kvalitetsfel av material i bearbetningen eller i produktionen och då lägger man pallen åt sidan men inte skannat den till MRB (där spärrat material ska placeras).

”Operatörerna vet ej hur man gör, för att flytta saker till karantän. Man anser att det är för mycket klydd när det bara är en artikel, man vill göra att det ska vara en hel pall som man

26

Intervjuobjekt 2 (personlig kontakt 30 april, 2019) säger att Haldex har öppnat upp för genvägar och för avvikelser. Hen nämnde också att Haldex måste gå tillbaka till ett mer begränsat arbetssätt för att begränsa människor för att kunna ta genvägar. Intervjuobjekt 3 (personlig kontakt, 2 maj, 2019) säger också att folk tar genvägar.

”Samtidigt kan det också hända att folk inte läser meddelande de får på scannern, det har hänt hur många gånger som helst. Att man läser fel nummer och sen går det inte att flytta pallen med scannern, då flyter de bara pallen fysiskt för att hålla produktionen igång.”

(Intervjuobjekt 3, personlig kontakt, 2 maj, 2019)

Flera intervjuobjekt bekräftar att de inte får någon utbildning i affärssystemet, utan de har fått lära sig själva eller av andra (Intervjuobjekt 4, personlig kontakt, 2 maj, 2019; intervjuobjekt 6, personlig kontakt 2 maj, 2019; intervjuobjekt 7 personlig kontakt, 2 maj, 2019;

intervjuobjekt 8; personlig kontakt, 2 maj, 2019; Intervjuobjekt 9, personlig kontakt 30 mars, 2019). Flera av intervjuobjekten uppger ändå att det har funkat ok att få lära sig av andra. Intervjuobjekt 3 (personlig kontakt 2 maj, 2019) säger att om de anställda behöver utbildning ska deras chef anse att de behöver det, då ska it eller intervjuobjekt 3 kontaktas. Då får de en omfattande utbildning i affärssystemet.

27

5. Analys

I det följande kapitlet kommer det insamlade empiriska materialet från Haldex att analyseras med hjälp av den teoretiska referensramen. Analysen kommer att sluta i varför Haldex har saldodifferenser.

5.1 Inventory management

Det framgår av intervjuobjekt 1 att Haldex har ett lager av betydelsefull storlek, och att de jobbar med två olika sorters lager. De har lagret som de själv äger och sen så har de också ett konsignationslager som ägs av leverantörerna. Det innebär att Haldex inte behöver kontrollera saldonivåerna och dylikt på det lagret. Däremot så är det något som de måste göra på sitt eget lager, och där använder de sig av en ABC klassificering för att veta var olika artiklar skall placeras. Klassificeringen görs framförallt utifrån artiklarnas värde. Haldex använder sig också av ABC klassificeringen för att bestämma hur ofta de olika artiklarna skall inventeras. A artiklarna inventeras tre gånger om året, B artiklarna två gånger om året och C artiklarna en gång om året. Detta agerande är felaktigt enligt Liu et al. (2016) eftersom teorin menar på att en traditionell ABC klassificering som endast tar hänsyn till kostnad, bara fungerar bland homogena produkter. Haldex producerar olika artiklar som kan variera och då menar Liu et al. (2016) att ABC klassificeringen måste kompletteras med en multiple criteria ABC

klassificering (MCABC). Vilken som bland annat även tar hänsyn till exempelvis betydelse av produkten, ledtider, gemensamhet, utbytbarhet och tålighet. Inventering utifrån värdet på artiklarna är därav något som inte är optimalt och enligt Liu et al. (2016) så borde Haldex kolla på andra kriterier när det kommer till frekvensen på inventeringarna och placeringen av artiklarna.

Då Haldex hanterar stora och tunga produkter så borde de använda sig av två andra kriterier som ett komplement till kostnads kriteriet. Dessa kriterier kan vara betydelse av produkten samt ledtider. De andra kriterierna som Liu et al. (2016) föreslår passar inte i Haldex fall då produkterna inte är utbytbara. Varje produkt är specialanpassad för en specifik kund, detta gör att de inte har så mycket gemensamt heller. Produkterna har däremot olika betydelse för företaget och de har även olika ledtider som de påverkas av. Haldex bör därför implementera dessa kriterier i sin ABC klassificering för att få ett optimalt lager och i slutändan ett så optimalt resultat som möjligt.

28

Efter att en ABC klassificering kompletterats med en multiple criteria ABC klassificering (MCABC) så kvarstår behovet av att få bukt med saldodifferenser om ett optimalt lager vill uppnås. Här föreslår Jonsson och Mattsson (2019) att företag bör arbeta med att effektivisera sitt säkerhetslager. Idag så räknar företaget ut en önskad kvantitet på sitt säkerhetslager genom att kolla på hur lång leveranstid produkten har samt hur ofta en leverans sker. Enligt Jonsson och Mattsson (2019) så är detta inte den mest effektiva metoden för att optimera sitt säkerhetslager. Haldex har däremot inte haft några problem med sitt säkerhetslager tidigare och enligt företaget själv så är det inte här saldodifferenserna uppstår. Åtgärder för att

optimera säkerhetslagret är därför inte något som Haldex bör prioritera. Speciellt då en annan bakomliggande orsak till saldodifferenser är svinn. Enligt Khader et al. (2014) så delas lagersvinn upp i två kategorier, känd samt okänt lagersvinn. Känt lagersvinn är sådant som upptäckts av personalen och okänt är sådant som inte upptäcks.

Enligt Atali et al. (2009) så uppstår saldodifferenser när svinn inte rapporteras in i affärssystemet.

Av intervjuobjekt 5 som framgick det att det finns två bakomliggande orsaker till saldodifferenser inom Haldex och dessa är följande:

1. Operatörerna vet inte hur man gör.

2. Det är mycket arbete att rätta till 1st artikel som fel placeras. Man vill gärna att det ska vara en hel pall för att det ska vara “värt” extra jobbet.

Den andra kategorin antyder på att lagersaldo differenserna inom organisationen till stor del består av känt lagersvinn. Att detta svinn resulterar i saldodifferenser beror således på att det är komplicerat och tidskrävande för personal att rapportera det i affärssystemet.

Enligt Bertrand och Van Ooijen (2002) teori så finns det ett samband mellan arbetsbörda och arbetsprestation. Teorin menar på att när personal upplever en ökad arbetsbörda kan det leda till att medarbetaren presterar bättre till en början. Arbetsbördan kan dock enligt teorin bli för hög och detta resulterar sedan i att personalen blir stressad och begår misstag.

Att personal på Haldex upplever rutiner för att rätta till felplacerade artiklar som komplicerat och att de har operatörer som saknar kunskap i affärssystemet är något som antyder på en hög arbetsbörda inom företaget. Denna höga arbetsbörda är enligt Bertrand och Van Ooijen (2002) ett problem som kan leda till att omedvetna misstag begås. Därav går det att tolka att okänt svinn är ett fenomen som med stor sannolikhet även finns på Haldex.

29

Affärssystemet AX12 har använts av Haldex sedan november 2017. Men trots att det skett förbättringar i användandet så upplevs det fortfarande inte som något som alla medarbetare känner sig bekväma med att använda. I det gamla affärssystemet AX3 så var personalen tvungen att skanna in alla varor manuellt, och tanken var att AX12 skulle underlätta detta arbete. I våra intervjuer visade det sig däremot att vissa anställda inte tycker att AX12 fått det resultat som företaget hoppades på. Intervjuobjekt 1 upplever att lagersaldo differenserna sedan implementationen av AX12 ökat. Hen tillägger att en av orsakerna var att de underskattade inlärningskurvan. Detta är en intressant kommentar då en stor del av

intervjuobjekten tycker att AX12 är ett affärssystem som upplevs som bra och effektivt, men problemet är att det är komplext och svårt att lära sig.

Att affärssystem är komplexa och dåligt designade är något som stöds av Wild (2012). Enligt Wild (2012) så kan saldodifferenser uppstå när den fysiska kvantiteten inte är densamma som aktören kan se i sina informationssystem. Att den fysiska kvantiteten inte stämmer överens med informationssystemen kan bland annat bero på att organisationens personal inte använder systemet på ett korrekt och effektivt sätt. Wild (2012) hävdar att komplexa processer i det dagliga arbetet kan få medarbetare att hitta genvägar för att klara sina dagliga arbetsuppgifter vilket som i sin tur kan leda till saldodifferenser. Ett sätt att motverka detta är genom att använda sig av det som DeHoratius et al. (2008) kallar för Bayesian inventory record. DeHoratius et al. (2008) föreslår att företag bör använda sig av den här metoden för att minska kostnaderna för saldodifferenser. Anledningen till att de föreslår användandet av Bayesian inventory record är att det är en sannolikhets fördelningsmetod som tar hänsyn till företags osäkerhet kring lagrets verkliga kvantitet. På så vis kan metoden ge mer rättvisande lagernivåer. Denna metoden kräver dock matematiska och statistiska uträkningar vilket innebär extra arbete för företaget. Eftersom DeHoratius et al. (2008) endast lyckats visa på att kostnaderna för saldodifferenser kan minimeras och Haldex mål är att helt eliminera dem så anser vi att det finns andra lösningar som företaget kan gynnas av. Kang och Gershwin (2005) menar att lagerhanterings fel vanligtvis sker när artiklar transporteras till och från lagret. Gods behöver registreras in samt ut i affärssystemen på ett korrekt sätt annars kommer lagersaldo differenser att uppstå.