Malmö högskola
Lärarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
På väg mot arbete
En kvalitativ studie om åtgärden SIN för invandrare
On the road to employment
A qualitative study of measures taken towards supported employment
For immigrants
Studie- och yrkesvägledareexamen (120) poäng Vårterminen 2007
Handledare: Maja. Nordenankar
Förord
Denna uppsats har skrivits inom ramen för (c- kurs) i Studie- och yrkesvägledningsprogrammet. Jag vill tacka alla informanter som med deras insats har hjälpt mig med min uppsats.
Malmö våren 2007
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa
invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där ”supported employment”. Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.
Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ.
De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov.
Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.
Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
1.2 Syfte 7 1.3 Frågeställning 72. Kunskapsbakgrund 8
2.1 Primär och sekundär integration 8
2.2 Signal- och filterteori 10
2.2.1 Invandrarnas svaga signalering 10
2.2.2 Statisk diskriminering 11
2.3 Humankapitalansats 11
2.3.1 Bristande human kapital hos invandrare 12
2.4 Den tröga arbetsmarknaden 13
2.4.1 Sorteringsteori 13
2.4.2 Svårt att konkurrera i sorteringsprocessen 13
2.5 Projektbeskrivning 14
2.5.1 Supported employment 14
2.5.2 Arbetsplatsintroduktion (den svenska versionen) 14
2.5.3 Projekt deltagarnas karaktär 17
3. Metod och genomförande 20
3.1 Kvalitativa intervjuer 20
3.2 Urval 21
3.3 Genomförande 21
3.4 Reliabilitet och validitet. 22
3.5 Etik 22
4. Resultat
4.1
Förmedlarna 244.2 Projektdeltagarna 25 4.3 Analys 27
5. Diskussion 31
6. Litteraturlista 36
7. Bilaga
1. Inledning
Arbete är centralt utifrån både sociala och ekonomiska perspektiv. Genom arbete deltar individen i ett samhälleligt och socialt sammanhang, blir en del i produktionen och bidrar till den
ekonomiska tillväxten. Arbetslösheten har emellertid slagit olika hårt mot olika grupper. Den för enskilda individer och familjer allt svårare sociala och ekonomiska situationen har inte drabbat alla i lika hög grad i den svenska befolkningen. I genomsnitt har emellertid fler personer med utländsk härkomst än infödda svenskar drabbats.
Förklaringarna är flera och komplexa. Samhällsekonomisk utveckling, ändrade kompetenskrav men också förhållningssätt till och kunskaper om de arbetssökande och deras bakgrund, är förklaringsfaktorer som har en direktanknytning till förhållandena och situationen i Sverige. Vidare har de sektorer där många ingångsarbeten funnits trängts tillbaka, vilket har medfört ökade inträdessvårigheter på arbetsmarknaden. Andra förklaringar är knutna till dem som har invandrat och till deras individuella förutsättningar och möjligheter vad gäller
utbildningsbakgrund, yrkeslivserfarenhet, vistelsetiden samt tillgång till nätverk i Sverige1 Under 1900- talet har invandrare- och flyktingpolitiken förändrats väsentligt. De särskilda invandrarpolitiska målen om jämlikhet, valfrihet och samverkan, som dominerat sedan mitten av 1970- talet har ersatts av den generella integrationspolitiken. I den betonas individens delaktighet och ansvar oavsett etnisk, kulturell och social bakgrund.
I enlighet med den generella integrationspolitiken har regeringen konstaterat att den generella arbetsmarknadspolitiken ska tillgodose även sådana behov som kan vara specifika för invandrare. Det är i huvudsak inom ramen för de generella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som
invandrarnas behov av arbetsmarknadspolitiken ska tillgodoses. Med detta menas att
arbetsmarknadspolitiken ska svara för även sådana behov som är specifika för just invandrare.2 De senaste tidens utveckling på migrations- och invandrarområdet har på många sätt visat på nödvändigheten av att samhället prioriterar och samordnar insatser för att hindra växande
1 Regeringens proposition 1997/98:16, ”Sverige, framtiden och mångfalden och invandrarpolitik till
integrationspolitik”. sidan 45.
marginalisering, utanförskap och segregering bland de grupper som invandrat till Sverige3 Jan Ekberg förklarar sambandet mellan sysselsättning och inkomster. Han pekar på full sysselsättning och jämn inkomstfördelning under efterkrigstiden har varit centrala mål för den ekonomiska politiken. Dessa målsättningar har ansetts vara viktiga att uppfyllas på både nationell och individuell nivå. Hög sysselsättning är viktig för nationalproduktens tillväxt, vilken är
grunden för den materiella välfärden. Dessutom kan ekonomisk tillväxt vara en förutsättning för att uppnå dem. Tillgång till arbete är av central betydelse för individens välfärd. Genom arbetet erhåller man i allmänhet sin försörjning. En ojämn fördelning av sysselsättning i befolkningen kan således antas bidra till en ojämn fördelning av inkomster. Målsättningarna om full
sysselsättning och jämn inkomstfördelning kan såldes kopplas till frågan om invandrarnas villkor på svensk arbetsmarknad.4
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Studien kommer att fokusera på en specifik arbetsmarknadspolitiskåtgärd, arbetsplatsintroduktionen för vissa invandrare (SIN).
1.3 Frågeställning
1 Vilka personer deltar i projektet med avseende på vissa grundläggande karakteristika som till exempel ålder, kön, etnisk bakgrund, utbildningsbakgrund?
2 Vilka förväntningar har de olika aktörer dvs. deltagarna, handledarna? 3 Vilka instrument och arbetsmetoder används inom projektet?
4 Vilka effekter kan identifieras?
3 Josef Alberto Diaz: Primärintegration och bidragsberoende, ”Studie av integration och tidigt bidragsberoende inom
det kommunala flyktingsmottagandet.
4 Jan Ekberg Professor i internationalekonomi (2004) Inledningskapitelet till Ekberg egenförsörjning eller
2. Teori - Kunskapsbakgrund
I det här kapitlet kommer jag att redogöra för de teorier och begrepp som utgör studiens utgångspunkter. Jag har med tanke på tidsramen för uppsatsen begränsat mig till svensk- litteratur. Inledningsvis så tänkte jag ge olika definitioner av begreppet integration.
Integration är ett tillstånd då invandrade individer uppnår en partiell eller fullständig jämlikhet med infödda individer i termer av deltagande i olika typer av sociala relationer som arbetsliv, boendeförhållanden och politik5. Integration innebär med detta synsätt att invandrarna har tillgång till bestämda samhällsfält, där yrkespositioner, inkomster, utbildningsmöjligheter, bostäder samt välfärdsresurser produceras och efter bestämda principer fördelas.
2.1 Primär och sekundär integration
Primärintegration består av de grundläggande inlärningsprocesser som utgör oundgängliga villkor för att den långsiktiga integrationen skall lyckas. Det handlar om språkinlärning, förberedelser för utbildningskonverteringar eller nya utbildningsinvesteringar, stabila bostadsförhållanden och kontakter utanför de egna etniska grupperna. Medan primärintegration lägger en grund för integrationen, innebär sekundär eller kvalitativ integration både fördjupning av integrationen på nyckelområdena i form av kommunikativ kapacitet, självförsörjning och boende och utbredning av integrationsprocessen till nya områden, t.ex. upprättande av mer personliga nätverkskontakter och deltagande i politiken.6
Schröder, analytiker vid Integrationsverket konstaterar att orsaken till den försämring som inleddes på 70-talet beror på att innan dess styrdes invandringen av efterfrågan på den svenska arbetsmarknaden, medan den därefter främst påverkats av krig och konflikter i andra länder. Vid mitten av 90-talet anade man ett trendbrott men gällde det verkligen hela gruppen utrikesfödda? Det är tveksamt. Allmänt känt är att antalet år i Sverige har betydelse för situationen på
arbetsmarknaden. Sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda minskar med vistelse- tiden i landet. Men samtidigt sker det en sortering på arbetsmarknaden efter var individen är född.
5 Dias (1993) 6 Diaz (1997)
Schröder för också fram frågan vad beror detta på? För låg utbildningsnivå? Ovilja att söka arbete? För stora kulturella avstånd? Hennes svar är nekande i samtliga fall. Däremot kan det enligt henne möjligen handla om otillräckliga kunskaper i svenska och bristande tillgång till nätverk. Vidare säger hon att samtliga ovannämnda orsaker, både de avfärdade och de tänkbara har utgångspunkt i egenskaper hos de utrikes födda. Men det kan också finnas orsaker på arbetsmarknadens efterfrågesida, det vill säga uppfattningar och värderingar hos arbetsgivaren, fackföreningar och folk i allmänhet.
Schröder föreslår gedigna och systematiska utvärderingar av integrationspolitiska projekt och förbättrad undervisning i Svenska.7 En av de viktigaste faktorer som påverkas av
samhällsutvecklingen är hur introduktionen genomförs under den nyanländes första tid i Sverige. Alla uppföljningar och utvärderingar pekar i samma riktning. Idag är det känt att introduktionen för nya invandrare inte uppfyller sitt syfte. Kontakt med arbetsmarknaden och delaktighet i samhället uppnås inte varken när det gäller innehåll i introduktionen eller målsättningen.
Etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare har under det senaste decenniet varit långsam. I genomsnitt har bara 30 procent av dem i yrkesaktiv ålder ett arbete efter tre år i Sverige. Inblandade aktörer samverkar bättre och kommunerna utvecklar ständigt metoder men effekterna uteblir ofta. I rapporten som blev färdig 2005 ges ytterligare exempel på brister i systemet under och efter introduktionen. Studier av grundläggande vuxenutbildning och
validering visar tillsammans med tidigare uppföljningar och utvärderingar av introduktionen, att introduktionen tenderar att skapa vissa inlåsningseffekter för nyanlända invandrare. Vägen till arbetsmarknaden blir onödigt lång när de nödvändiga insatserna som språkutbildning, validering, kompletterande utbildningsinsatser sker efter varandra snarare än parallellt och ofta först efter avslutade introduktion. Bland annat hänvisas ett stort antal akademiker till studier på
grundskolenivå i svenska och andra ämnen för att få behörighet att söka in på högskola.
Samtidigt har andelen nya flyktinghushåll med särskilda behov av vård, rehabilitering och eller stödinsatser i boendet ökat de senaste två åren och utgjorde förra året en tredjedel av dem som integrationsverket anvisar introduktionsplatser för. Trots en positiv inställning till samverkan kan det konstateras att sektoriseringen inte brutits. Det finns för lite drivkrafter för inblandade aktörer att handla rationellt för individens och samhället. Det har varit svårt att få till stånd regional
7 Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap. Dokumentation av arbetslivsforum 19- 20 oktober 2004 i Växjö.
samverkan. Bara ett fåtal kommuner samarbetar med aktörer utanför kommungränser, trots centrala och ibland även regionala och överenskommelser om samverkan kring introduktionen. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att det måste vara mycket svårt att individanpassa introduktionen utan ett stort utbud av t.ex. Utbildningsanordnare eller praktikplatser.8 Per Broomeförfattare urskiljer tre teorier som belyser invandrarnas problem på arbetsmarknaden.
2.2 Signal- och filterteorin
Signal- och filterteorin betonar att utbildning fungerar som ett identifieringsinstrument eller ett filter som ger arbetsgivaren och individen själv information om hans eller hennes personliga kvalifikationer. Däremot säger utbildningen inte så mycket om kognitiva färdigheter och kunskaper hos individen i fråga.
2.2.1 Invandrarnas svaga signalering
Utifrån signal- och filterteorin skulle man kunna förklara invandrares svårigheter att få
anställning och göra karriär med att de sänder ut betydligt svagare signaler till arbetsgivaren om sin kapacitet än Svenskar, även om kapaciteten är densamma. Man kan peka på svårigheter att översätta olika typer av formell skolutbildning och yrkeserfarenhet till Svenska förhållanden och invandrares svårigheter att signalera om sina personliga kvalifikationer och möjligheter att tillägna sig färdigheter och kunskaper i arbete. För det första är det inte ovanligt att flyktingar saknar sina utbildningsdokument, vilket gör det mycket svårt för dem att signalera om sina kvalifikationer. Men även om sådana dokument finns, är betyg, utbildningsbevis och certifikat från andra länders skolor svåra att översätta och att relatera hur betygen skall tolkas. En
invandrare med t ex teknisk utbildning har sannolikt lättare att signalera än en invandrare som har en mer kulturspecifik utbildning. För det andra är också intyg om yrkeserfarenhet från hemlandet svåröversatta. Arbetsgivaren har svårt att kontakta företag i andra länder. För det tredje är
invandrarna handikappade när det gäller att signalera om sina personliga kvalifikationer. Språket förhindrar en effektiv signalering. För det fjärde betonas enligt en variant av signalteorin särskilt att den arbetssökande skall kunna signalera om sina möjligheter att tillägna sig färdigheter och kunskaper i arbetet och då kunna visa att han klarar sig bra i konkurrens med andra. Vidare att
man kan visa att man kan tillägna sig företagskultur, specifika arbetsregler för företaget m m.9
2.2.2 Statisk diskriminering
Invandrares svagare signalering och arbetsgivares svårigheter att tyda signalerna kan ge upphov till statisk diskriminering. Det kan då ta sig uttryck i att en arbetssökande invandrare inte kallas till en anställningsintervju därför att personalhandläggaren redan i utgångsläget tillskrivit den arbetssökande vissa negativa egenskaper som han eller hon förknippar med den invandrargrupp den sökande tillhör. Att skaffa sig information om den enskilde individen kan vara förknippade med så höga kostnader att arbetsgivaren inte anser det mödan värt utan i stället förlitar sig på den kunskap han tror sig ha om en grupp. I vilken utsträckning statisk diskriminering i realiteten är ekonomiskt rationell påverkas av hur korrekt kunskapen om gruppen är, hur höga kostnaderna vid ett felaktigt val är. Enligt signal- filterteorin så har statisk diskriminering ökat. Den allmänna slutsatsen av en analys utifrån signal- och filterteorin är att den svaga signaleringen från
invandrarna får som konsekvens att många dugliga invandrare inte anställs därför att
arbetsgivarna har för dålig information om deras kapacitet. Detta innebär att man i många fall anställer en mindre duglig svensk i stället för en mer duglig invandrare därför att svensken kan signalera bättre. Företaget och samhället i stort gör därmed en välfärdsförlust.10
2.3 Humankapitalansatsen
Humankapital teorin kan karakteriseras som en mikroansats, där sociala fenomen kan spåras tillbaka till beteenden hos den enskilde individen. Grundläggande i teorin är att en mängd mänskliga aktiviteter – val av utbildning, migration, sökande efter arbete, strävan att göra karriär med mera ses som investeringar. På samma sätt kan migration ses som en investering. Genom att investera i migration förbättrar individen sin levnadsstandard på ett eller annat sätt. Han får t ex högre lön, bättre bostad, ökad trygghet, bättre möjligheter till skolutbildning för barnen eller tillgång till ett mer utvecklat välfärdssystem.11
9 Broome Per (1996) Varför sitter brassen på bänken?
10 Broome per (1996) Varför sitter brassen på bänken?Varför har invandrarna så svårt att få jobb? 11 Broome Per (1996) Varför sitter brassen på bänken ?
2.3.1 Bristande humankapital hos invandrarna
Utifrån humankapitalteorin kan man peka på flera tänkbara förklaringar. Broome pekar på bristande kunskaper i Svenska språket, bristande kännedom om Svenska förhållanden och kultur, för dålig kunskap om regelsystemet på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Vanligtvis anställer en arbetsgivare en arbetssökande på basis av dennes formella utbildningsmeriter som då kan sägas avspegla individens kognitiva förmåga, när det gäller att utföra en speciell arbetsuppgift. Man kan konstatera att vid samma formella utbildningsnivå, oberoende om den är låg eller hög, har invandrare en betydligt högre arbetslöshet och har haft betydligt större svårigheter att få arbete än svenskar.
Broome menar att orsaken till invandrarnas problem att få arbete skall sökas i andra inslag i humankapitalet än den formella utbildningen. Det första orsaken kan var bristande kunskaper i svenska språket. För det andra så har invandrarna betydligt mindre humankapital när det gäller kunskaper om Svenska förhållanden och svensk kultur i allmänhet. Även här kan man
argumentera för att sådana kunskaper har blivit allt viktigare när det gäller möjligheterna att fungera effektivt på arbetsmarknaden. För det tredje saknar invandrarna ofta kunskap om de regelsystem som gäller å arbetsmarknaden, särskilt gäller detta de informella regler som finns på arbetsplatserna, regler som i hög grad är kultur specifika och som brukar benämnas ”tyst
kunskap” Även i boken Arbete? Var god dröj12 nämns att en av de centrala förutsättningarna för att uppnå en god position på arbetsmarknaden är utbildning. Utbildning är en investering i humankapital och enligt boken Arbete? Var god dröj så har första och andra generationens invandrare svårt att etablera sig i samhället. Elever till första och andra generationsinvandrare presterar sämre i skolar man har kommit fram till och detta bland annat beror på
socioekonomiska faktorer som familjens utbildningsnivå, inkomst och position på arbetsmarknaden.
Att hemmiljön i en familj där föräldrarna är högutbildade och har goda inkomster tenderar att uppmuntra studier mer, att det förekommer böcker naturligt i barnens närmiljö och att föräldrarna har mer intresse och resurser för hjälp med läxläsning är faktorer som förts fram. Samtidigt så har resultaten även visat att den svenska skolan inte har lyckats motverka de brister på språkträning
12 Christer Lundh. Libennich-Björkman, Rolf Ohlsson, Pedersen, Dan-Olof Rooth. Arbete? var god dröj, Invandrare i
som säkerligen finns i många invandrarfamiljer. Den grupp som växer snabbast bland barn- och ungdomskohorterna är personer med utomeuropeisk bakgrund, och det är just den grupp som verkar ha störst problem att etablera sig. Vidare nämns i boken att hypotesen till att det är utländskt ursprung i sig som förklarar de sämre skolresultaten bygger därför på invandrarnas överrepresentation inom lägre socioekonomiska skikt och deras svaga anknytning till
arbetsmarknaden13
2.4 Den tröga arbetsmarknaden - sorteringsteori
Sorteringsteorin skiljer sig i flera avseenden från såväl humankapitalteorin som signalteorin. Här antas att individen har bristande information om den egna kapaciteten och att företagen inte heller har någon sådan information. Sorteringen sker i princip från födelsen till pensioneringen. Den formella skolutbildningen tjänar som initialfilter för att grovsortera de nyanställda. Därefter följer inom företaget en kontinuerligt pågående konkurrens, selektions- och sorteringsprocess, som är både tidskrävande och kostsam.
2.4.1 Svårt att konkurrera i sorteringsprocessen
I sorteringsprocessen är tillägnandet av tysta kunskaper utomordentligt viktigt. I en del fall kan den tysta kunskapen uppvisa typiska svenska kännetecken som invandrare har svårt att tillägna sig. Vissa invandrarmän kan inte underordna sig kvinnor som arbetsledare. En invandrare som i hemlandet uppfostrats i en hierarkisk ideologi kan ha svårt att lära och anpassa sig till den
svenska ordningen som i större utsträckning bygger på en jämlikhetsideologi. Automatiskt blir då en invandrare handikappad när han söker anställning. Vidare har den ekonomiska
strukturomvandlingen resulterat i att sorteringen har blivit en allt längre och komplicerad process. Här finns också ett konjunkturellt fenomen, när det finns överskott på arbetskraft höjs de
generella kraven på kulturspecifik utbildning och yrkeserfarenhet vilket försvårar för invandrarna att få arbete.14
2.5 Projektbeskrivning
13 Arbete? Var god dröj! Christer Lundh, Li Bennich Björmark, Rolf Ohlsson, Peder J. Pedersen, Dan Olof Rooth. 14 Varför sitter brassen på bänken eller varför har invandrarna så svårt att få jobb? Författare Per broome.
Här kommer jag först att presentera den amerikanska modellen som kallas för supported employment och därefter redogöra för den svenska (SIN) versionen. Efter det kommer jag att redogöra för deltagarna i projektet.
2.5.1 Supported employment
Metoden är utvecklad i USA och Canada. Under 1990-talet har metoden fått spridning i Europa. För närvarande används metoden i samtliga europeiska länder förutom Danmark, Lettland och Litauen. Metoden har använts för att ge ett särskilt stöd till personer med funktionshinder. Stödet är individuellt och ges av en stödperson. Att ge arbetsplatsintroduktion med stöd har visat sig vara bra även för andra grupper med särskilda behov. Metoden bygger på en teori om att de flesta kan arbeta om rätt stödinsatser ges. Integration och normalisering genom anställning på den reguljära arbetsmarknaden är en viktig del i teorin. I metodens ursprungliga tillämpning ingår att den funktionshindrade har en reguljär anställning och att stödpersonen inledningsvis utför arbetsuppgifter i produktionen till dess att den anställde kan klara av arbetsuppgifterna själv. Det viktigaste avsteget som görs i den svenska modellen är att stödpersonen endast utför
arbetsuppgifter i instruerande syfte. Modellen har utvecklats i Sverige genom
försöksverksamheten: särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för funktionshindrade i arbetslivet under 1993-1998. Metoden används också i den nu pågående försöksverksamheten med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare (SIN).15. I Sverige har metoden fått namnet arbetsplatsintroduktion.
2.5.2 Arbetsplatsintroduktion (den svenska versionen)
Situationen för utrikesfödda arbetssökande har förbättrats de senaste åren. Trots detta är
arbetslösheten fortsatt högre och sysselsättningen lägre för utrikesfödda, framför allt för personer med utomnordisk och utomeuropeisk bakgrund, än för befolkningen som helhet. Den låga sysselsättningsgraden indikerar att det fortfarande finns en stor grupp utanför arbetskraften som inte är registrerad vid arbetsförmedlingen. Många av dessa har pga. den svåra
arbetsmarknadssituationen under 90-talets lågkonjunktur förlorat sin kompetens och i många fall upphört med att söka arbete. Det finns positiva erfarenheter från en rad orter i landet där
invandrarnas kompetenser validerats mot arbetsmarknaden på etablerade valideringscentra och på
så sätt synliggjorts för arbetsgivarna. Det visar sig att satsningar på tidig kartläggning och förstärkta matchningsinsatser ger påtagliga resultatförbättringar. För att klara
arbetskraftsförsörjningen och för att förhindra att grupper av flyktningar och invandrare slås ut från arbetsmarknaden krävs en förtroendefull samverkan i alla kommuner mellan
arbetsförmedlingen, kommunen, migrationsverket, integrationsverket, utbildningsanordnare och arbetsmarknadens parter. På så sätt ska arbetsplatsernas intresse för kompetensen hos de utrikes födda öka och därmed bidra till minskad segregering och diskriminering. De sökande som behöver mest stöd skall ha förbättrade möjligheter till individualiserade insatser för att finna arbete. Försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare bedöms svara mot ett behov som hittills inte kunnat tillgodoses inom arbetsförmedlingens ordinarie tjänster och
befintliga arbetsmarknadsprogram. Den samlade erfarenheten från försök med supported employment metodik visar entydigt att förstärka matchningsinsatser och stöd i anslutning till arbetsplacering är en kostnadseffektiv åtgärd, i synnerhet när den riktar sig till personer som riskerar ett långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden. Enligt propositionen 2002/2 003:44 om förstärkt arbetsmarknadspolitik fick arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att bedriva en
försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare under perioden den 1 september 2003 till och med den 31 december 2005, Detta har nu ytterligare förlängts med ett år till 31 december 2006.
Specialutbildade arbetsförmedlare skall, med hjälp av en särskild arbetsmetodik, förmedla kontakt med lämpliga arbetsgivare, bistå den arbetssökande och arbetsgivare under den sökandens första tid på arbetsplatsen och ansvara för uppföljningen. Målet är att hjälpa invandrare utifrån det här projektet och underlätta invandrarnas inträde på arbetsmarknaden. Då den sökande aktualiseras för arbetsplatsintroduktion skall det i (AIS)16dokumentation framgå att insatsen är den lämpligaste. Anvisningen skall föregås av ett ”överföringssamtal” med den avlämnade arbetsförmedlaren. Beroende på arbetslagets processer kan signatur/ärendeansvaret kvarstå hos anvisande arbetsförmedlare alternativt övergå i sin helhet till arbetsförmedlaren som ingår i försöksverksamheten dvs. SIN-förmedlaren17
Metoden består av sex steg:
16 Vis.ams.se
1. Sökandeanalysen: Efter överföring av det operativa ärendeansvaret gör arbetsförmedlaren, utifrån tidigare gjord kartläggning och handlingsplan, en analys av den enskildes aktuella förutsättningar för olika arbeten. Arbetsförmedlaren skall konkret söka efter lämplig arbetsplats där den enskildes kunskaper och erfarenheter kan tas tillvara. Upprättande av meritportfölj och validering kan vara insatser av stor betydelse för att kunna ackvirera arbete. Detta kan ske antigen före anställningen eller parallellt med anställningen under en kortare tid. I den mån kulturella, religiösa eller andra omständigheter har betydelse för arbetsplaceringen så skall det beaktas.
2. Arbetsanskaffningen: Arbetsförmedlingen skall ackvirera arbetet åt den sökande. Detta sker oftast genom personligt besök på arbetsplatser utifrån tänkbara arbetsområden som framkommit vid sökandeanalysen. Det är betydelsefullt att arbetsförmedlare utnyttjar sina kontakter såväl i nätverken på arbetsförmedlingen som i arbetslivet utanför kontoret för att söka efter lämplig arbetsplats. Den aktuelle arbetsgivaren skall omgående informeras om att det är anställning som avses, även om en kort praktikperiod inför anställning inte kan uteslutas i det enskilda fallet.
3. Arbetsplatsanalysen: När överenskommelsen om anställning träffats skall arbetsförmedlare sätta sig in i de aktuella arbetsuppgifterna och arbetsmiljön och stämma av detta mot den sökandes förutsättningar. Eventuella anpassningsåtgärder görs i samband med att den sökande noggrant introducerats i arbetsuppgifterna och på arbetsplatsen.
4. Arbetsplatsintroduktionen: Introduktionen skall ske i nära samverkan mellan
arbetsförmedlingen, den sökande och arbetskamrater, fack och arbetsledning på arbetsplatsen. Det ska träffas en tydlig överenskommelse med berörda personer hur introduktionen ska genomföras. För sökande som har dåliga kunskaper i svenska språket ska arbetsförmedlaren se till så att information om arbetsutförande, säkerhets- och ordningsfrågor, psykisk och fysisk arbetsmiljö, personalinformation mm. lämnas muntligt och skriftligt på ett sådant sätt att den sökande förstår informationen.
5. Anställningen: Arbetsplatsintroduktion pågår till dess den sökande kan utföra
arbetsuppgifterna självständigt. Det är arbetsförmedlaren som fortlöpande stämmer av med den sökande och arbetsgivaren så att introduktionen följer uppgjord planering. Om det blir aktuellt
med anställningssubventioner så ska arbetsförmedlaren ta upp detta med anvisande förmedlare som fattar beslut i sak. Anvisande förmedlare svarar för dokumentation rörande programbeslut. Arbetsförmedlaren svarar för dokumentation som rör arbetsplatsintroduktionen.
6. Uppföljningen: Stöd till den anställde och till arbetsgivaren kan ges av arbetsförmedlare upp till ett halvt år efter anställningens påbörjade. Behov av förlängt individuellt stöd kan bli aktuellt t.ex. i samband med omorganisationer eller vid byte av arbetsuppgifter. Bedömningen av
uppföljningsstödets omfattning görs individuellt.
2.5.3 Utvärdering
Enligt propositionen skall arbetsplatsintroduktion utvärderas av IFAU18
Utvärderingen bör innehålla mätningar om de kvalitativa aspekterna för den enskilde deltagaren. Vidare bör effekterna på myndighetssamverkan i ett bredare perspektiv belysas t. ex utifrån överenskommelsen om introduktion mellan AMS, Skolverket, Migrationsverket,
Integrationsverket och Svenska kommunförbundet. Det bör vidare ligga inom försöksverksamhetens ram att:
1 Utveckla och finslipa metodiken med hänsyn till målgruppen
2 Utveckla användningen av meritportfölj och validering i matchningen för att förbättra förutsättningarna för arbetsplatsintroduktionen.
3 Pröva och utvärdera omfattning och tidslängd på uppföljningsstödet.
4 Sätta realistiska, kvalitativa och uppföljningsbara mål och resultatindikatorer19
2.6 Projektdeltagarnas karaktär
Här tänkte jag ge en sammanfattning av de redovisade resultat som regeringens
näringsdepartement har kommit fram till gällande SIN projektet under året 2005. Jag redovisar här bara den delen av regeringens brev som har med min frågeställning att göra dvs. fördelningen vad det gäller kön och ålder och födelselandet för deltagarna i projektet. För att förtydliggöra resultaten och uppdelningen tänkte jag använda mig av tabeller.
Försöket med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare (SIN) hade den 31 december 2005
18 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 19 http://prod.vis.ams.se
pågått i 28 månader. Resultatutvecklingen har varit positiv och arbetsförmedlingen har placerat totalt 9 005 personer i introduktion under försöksperioden, varav 4 781 under år 2005 vilket motsvarar 83 % av det av AMS uppsatta målet. Fyra av de elva länen har haft stora svårigheter att uppnå målet. Majoriteten, 56 % av de placerade utgörs av män och 67 % är i åldern 25-44 år. Sammantaget har under försöket 7961 personer lämnat SIN varav andelen i arbete vid uppföljningstillfället (1-22 månader efter avslutad introduktion) var 57 %. För kvinnorna var andelen 59 % och för män 55 %. Andelen i arbete 90 dagar efter avslutad introduktion var sammantaget 61 %. Andelen för kvinnor var 63 % och för män 60 %.
Tabell 1. Personer som påbörjat SIN under 2005, fördelning på kön och ålder.
Län kvinna män -24 25-34 35-44 45-54 55 Totalt proc Totalt Antal 01 Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlands län 49% 51% 50 % 50% 36% 64% 12% 36% 33% 15% 3% 10% 36% 34% 16% 3% 4 % 35% 35% 25% 0% 100 % 100 % 100 % 1450 195 209 05 Östergötlands län 06 Jönköpings län 10 Blekinge län 40 % 60% 42 % 58% 48% 52% 12% 38% 29% 18% 3% 11% 37% 33% 14% 6% 9% 32% 27% 24% 8% 100 % 120 % 100 % 131 120 188 12 Skåne län 14 Västra Götaland 18 Örebro län 40 % 60% 43% 57% 40 % 60% 10 % 35% 30% 20% 4% 12 % 36% 33% 15% 4% 9% 36% 31% 22% 1% 100 % 100 % 100 % 791 1030 278 19Västmanlands län 24 Västerbottens län 36 % 64% 44 % 53 % 18 % 33 % 34% 11% 4% 10 % 37 % 37% 14 1% 100 % 100 % 254 135 Totalt 44 % 56 % 11 % 35% 32% 17% 4% 100 % 4781
Av tabell 1 framgår att en viss förskjutning nedåt i ålder har skett från 2004 till 2005 såtillvida att andelen under 25 år har ökat från 7 % till 11 % medan andelen 45-54 år har minskat från 19 % till 17 % och andelen 55 år och äldre minskat från 6 % till 4 %. Andelen 25-44 år har förändrats marginellt, från 68 % till 67
Tabell 2. Personer som har påbörjat SIN under 2005, fördelning på födelseland.
Sverige Eu15. USA Kanada F.d. Jugo- Sla- vien Övr- riga Öst- europa
Irak Iran Övriga Asien Latin- amerika Afrika Totalt proc. Totalt antal 01 Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlandslän 10 % 4% 5% 8% 13% 8% 19% 9% 26% 3 % 4% 6% 8% 12% 11% 26% 12% 18% 0% 3% 10% 5% 36% 5% 22% 3% 16% 100 % 100 % 100 % 1450 195 209 05 Östergötlands län 06 Jönköping s län 10 Blekinge län 3% 4% 15% 6% 20% 15% 27% 3% 8% 7% 2% 23% 9% 23% 5% 17% 3% 12% 1% 1% 47% 20% 10% 3% 12% 3% 3% 100 % 100 % 100 % 131 120 188 12 Skåne län 14 Västra Götaland 18 Örebro län 6% 4% 32% 13% 9% 6% 18% 4% 7% 6% 5% 19% 8% 15% 15% 16% 5% 13% 1 % 3% 19% 4% 17% 8% 20% 4% 24% 100 % 100 % 100 % 791 1030 278 19 Västmanlands län 24 Västerbottens län 3 % 3 % 11% 10% 28% 12% 13% 9% 11% 2 % 4 % 4% 13% 14% 22% 17 % 4% 20% 100 % 100 % 254 135 Totalt 6% 4% 16% 9% 15% 10% 18% 6% 16% 100 % 4781
Irak och Iran. Andelarna är 15 % respektive 10 %. Från övriga Asien kommer 18 %. Från länder som tidigare utgjorde Jugoslavien kommer 16% och från Östeuropa i övrigt kommer 9%.16% av deltagarna kommer från afrikanska länder och 6% från Latinamerika.
3. Metod och genomförande
3.1 Kvalitativa intervjuer
Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som ofta erhålls när vi använder kvantitativa metoder. Det är ofta praktiskt att göra löpande analyser när vi arbetar med en kvalitativ undersökning. Detta är en aspekt som skiljer kvalitativa undersökningen från kvantitativa, där vi vanligen väntar med all bearbetning tills allt material är insamlat. Ambitionen är att försöka förstå och analysera
helheter.20 Utifrån syftet med arbetet som är att förstå hur olika aktörer upplever projektet, har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. När man gör en kvalitativ intervju försöker man
tolka meningen hos centrala teman i den intervjuades livsvärld. Beskrivning av specifika
situationer och handlingar eftersträvas, inte allmänna åsikter. Intervjun är fokuserad på bestämda teman, den är varken strängt strukturerad med standardiserade frågor eller helt icke styrande. En väl genomförd forskningsintervju kan vara en ovanlig och berikande upplevelse för den
intervjuade, som kan vinna ny insikt om sin livssituation.21
När vi gör en kvalitativ bearbetning arbetar vi ofta med ett stort textmaterial, t ex när vi genomfört intervjuer och ska bearbeta den utskrivna texten. Redan ett begränsat antal intervjuer ger ett stort textmaterial om vi skriver ut dem. Detta gör att kvalitativa undersökningar är tids-och arbetskrävande, vilket kan vara en nackdel. Fördelen med att göra en löpande analys, t ex direkt efter en intervju är att det kan ge idéer om hur vi ska gå vidare. Kanske inser vi, att vi i intervjun förbisett något eller att den intervjuade uppfattar frågorna på ett sätt som vi själva inte tänkt på. Ny och oväntad information kan på detta sätt berika undersökningen.22
20 Runa Patel Bo Davidson ,Forskningsmetodikens grunder, Att planera,genomföra och rapportera en
undersökning.(1 991,1994)
21 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun
3.2 Urval
Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare är ett arbetsmarknadspolitiskt stöd som riktar sig till personer som är inskrivna på arbetsförmedlingen och som är eller riskerar att bli
långtidsarbetslösa23 För den här uppsatsen har jag valt att intervjua fyra deltagare och fyra platsförmedlare som benämns ”SIN” förmedlare. Totalt antal personer som deltar i projektet som varje Sin-förmedlare har hand om är tjugofem. Personerna vilka jag har intervjuat har olika bakgrund. Nahid kommer från Iran och har gått miljövetenskapliga programmet på
Malmö högskola, Azem kommer från Albanien och är agronom, utbildningen har han med sig från hemlandet. Bahram kommer från Iran och här har han gått nätverksteknisk utbildning. Sahar som är fjärde och sista intervjupersonen är född i Sverige, men hennes föräldrar kommer från Iran. Hon har läst färdigt gymnasiet här i Sverige och har jobbat med en hel del.
3.3 Genomförande
Jag har på grund av uppsatsens begränsning valt att intervjua personer på arbetsförmedlingar i södra Sverige. När det väl var dags att börja med uppsatsen så ringde jag till de personerna för att komma överens om en tid för att träffa dem. Intervjupersonerna har jag träffat på Malmö
högskola och arbetsförmedlingen. Vi satte oss i ett grupprum och jag använde mig av bandspelare. Användning av bandspelare vid intervjuer har en uppsättning fördelar och en uppsättning nackdelar. Till fördelarna hör att man kan lyssna till tonfall och ordval upprepade gånger efteråt, kan skriva ut intervjun och läsa vad som ordagrant sagts. Man lär sig av sina egna misstag när man lyssnar till sin egen röst. Man lär sig också av sådant man gjorde bra vid
intervjun. Man behöver inte göra en massa anteckningar utan kan koncentrera sig på frågorna och svaren. Till nackdelen hör att det tar tid att lyssna igenom banden och att det är besvärligt att spola dem fram och tillbaka för att leta rätt på detaljer.24 Intervjuerna tog ca fyrtio minuter vardera. Vid intervjuerna utgick jag från en intervjuguide (bil.1)
3.4 Reliabilitet och validitet
Traditionellt menar man med reliabilitet och tillförlitlighet att en mätning är så att säga stabil och
23http://prod.vis.amse.se
inte utsatt för t.ex. slumpinflytelser, alla intervjuade skall få samma fråga på likartat sätt25. Vid mina intervjuer har jag ställt samma frågor till mina intervju personer.
Man särskiljer ibland fyra komponenter hos det sammansatta begreppet reliabilitet. Den ena rör sig om likhet mellan frågor som avses mäta samma sak26 som jag har använt mig av. Den andra hänger samman med intervjuarens sätt att registrera svar, en tredje har att göra med skilda intervjuarens sätt att registrera (objektivitet). Fjärde och sista är konstans, som tar upp
tidsaspekten och förutsätter att fenomenet eller attityden eller vad det kan vara frågan om inte ändrar sig. Vid kvalitativa intervjuer är konstans inte aktuell på samma sätt som vid kvantitativa studier. Förändringar är just vad man är intresserad av. Likaså traditionellt menar man med validitet eller giltighet att instrumentet eller frågan skall mäta det den är avsedd. Vid kvalitativa intervjuer strävar man vanligen efter att just komma åt, få veta vad den intervjuade menar med eller hur han eller hon uppfattar ett ord eller en företeelse. T.ex. i mina intervjuer ville jag veta hur intervjupersonerna har uppfattat och upplevt en viss situation eller ett visst bemötande.27 Jag tycker att det är viktigt att skapa en förtrolig intervjusituation så att respondenterna känner sig trygga och svarar så ärligt som möjligt på frågorna. Jag har lyckas som intervjuare att skapa en sådan situation för intervju personerna och jag som forskare har lyckas med att få trovärdiga svar på mina frågor som jag tycker var baserade på intervju personernas upplevelse och erfarenheter. Jag har försökt leva mig in i intervjupersonernas förhållanden och vara neutral vid intervju- tillfället och som intervjuare inte pracka på den intervjuade egna åsikter, eftersom det är den intervjuades föreställningar man vill få fram och förstå. Enligt Torst28 rör det sig här inte om grader av objektivitet utan snarare om grader av empatiserande.
3.5 Etik
Hellre än att riskera att tystnadsplikten bryts skall man underlåta att rapportera sina fynd. Ingen forskning i världen kan vara så väsentlig att den får tulla på de etiska kraven. Bara genom att man tar upp en frågeställning så väcker intervjuaren hos den intervjuade en massa tankar och föreställningar till liv. Intervjuaren får inte vara rädd för att den intervjuade skall börja gråta, oavsett om gråten är kopplad till glädje eller sorg. Här kan det vara på sin plats att ta upp frågan
25 Jan Torst (1993.1997) valitativa intervjuer 26 Jan Torst (1993,1997) Kvalitativa intervjuer 27 Jan Torst (1993,1997) Kvalitativa intervjuer 28 Jan Torst (1993.1997) Kvalitativa intervjuer
om den intervjuades samtycke. Självfallet måste den intervjuade från början ha klart för sig att det är frågan om en intervju och att tystnadsplikt råder.29 Naturligtvis har jag fått muntligt samtycke av mina intervjupersoner. Jag har talat om för dem vad intervjun handlar om.
I forskningsvärlden så ställs konfidentialitetskravet, vilket innebär att alla data som samlas i skall vara konfidentiella. Jag har bevarat alla inspelade band så att ingen obehörig kan komma åt dem.
4. Resultat
4.1 Förmedlarna:
Jag har intervjuat fyra förmedlare från två förmedlingar. Antalet intervjupersoner är som jag tidigare har nämnt begränsat på grund av uppsatsens storlek.
Vilka svårigheter/hinder finns det att få arbete?
Samtliga förmedlare var eniga om att det oftast är så, att det är namnet som ställer till när man söker arbete, t.ex för en av projektdeltagarna som skickade sin ansökan till samma arbetsgivare fast en med sitt namn och en med svenskt namn. Den ansökan som var med svenskt namn fick svar, men inte den med hennes namn på. Förutom namnet så tyckte förmedlarna att det finns de med språk- och skrivsvårigheter som inte kan komma vidare och därför behöver extra hjälp. En av förmedlarna tyckte att namnet inte ligger till ens nackdel alla gånger. Han menade att ”det
finns arbetsplatser som har väldigt många invandrare då är det kanske lättare att söka sig till den arbetsplatsen för att få jobb”. Söker man sig till en arbetsplats där det bara är Svensson och
Olsson som är anställda, då kan det vara en nackdel att ha utländskt namn.
Vad är det som arbetsgivarna tittar på?
Språket och kompetens är de två viktigaste sakerna som arbetsgivarna tittar på tyckte
förmedlarna, men däremot så tyckte en av förmedlarna, Patrik att ”språket har betydelse i vissa
lägen, men definitivt inte i alla”. Det beror på vilka arbetsuppgifter den sökande skall ha. ”Man kan säga som så, att sitter man i en växel på ett företag så ska man förstå språket annars blir det missförstånd” . Han hade även den uppfattningen , att ibland så anställer arbetsgivarna någon
med lägre kompetens, men däremot den som har högre kompetens fast utländskt namn får inte tjänsten. Han anser att det kan vara bra att vissa kommuner avidentifierar personernas namn vid rekrytering.
Hur har hänsyn tagits till de arbetssökandes behov och önskemål?
Behoven av hjälp och stöd varierar beroende på den sökande. Hänsyn tas naturligtvis till deltagarnas behov och önskemål tyckte samtliga förmedlare. En av förmedlarna, Kalle sa ”attvissa behöver bara en spark för att komma igång”. Med detta menar han att för dem som har gått
arbetslösa länge, tappat ork, motivation, lust behöver hjälp för att komma igång för att söka arbete. Vissa andra vill att vi bara fungerar som en länk mellan dem och arbetsgivarna. Andra är bara glada om vi finns och vill ha oss som ett stöd och vill att vi ska vara tillgängliga när de behöver oss. Förmedlarna påpekade också att ett sådant bemötande, omhändertagande hade deltagarna inte upplevt hos de vanliga platsförmedlarna.
4.2 Projektdeltagarna
Här kommer jag att presentera resultaten från intervjuerna med deltagarna i projektet. Totalt är det fyra personer som jag har intervjuat.
Nahid har läst miljövetenskapliga programmet på Malmö högskola och har sedan tidigare en tandsköterskeutbildning. Hon kommer från Iran och har bott i Sverige i 19 år. ”Jag tycker att det
här projektet är väldigt bra. Jag tycker att jag fick bra stöd från arbetsförmedlingen i början och jag tror att det beror på min handläggare och det berodde ännu mer på mig själv också för jag är öppen och optimist.”
Vad det gäller att hitta arbete så tycker Nahid att ”det är jättesvårt med tanke på att vi är
invandrare och arbetsgivarna känner inte till oss”. Nahid menade att det finns många svenskar
som inte känner till deras kulturer och som tycker att alla är likadana. Hon anser att det enda som fungerar är att skaffa kontakter. På frågan vad arbetsförmedlingen kan göra säger hon så här: ”Jag vill att arbetsförmedlingen ska fungera som en länk mellan mig och arbetslivet så de ska
göra särskilt mycket för mig som invandrare som en minoritet i samhället” Nahid menar att som
invandrare behövs kanske mer uppmärksamhet från arbetsförmedlingen än för svenskarna, eftersom de kan ordna ett arbete själva, medan som invandrare är det svårare. Som invandrare behövs hjälp med många olika saker, att skriva brev, CV , hur ska man gå igenom en intervju osv.
Azam har läst till agronom på universitetet i sitt hemland och arbetade där på ett stort företag i åtta år. Han kommer från Albanien och kom till Sverige i början av 1999. Azem fick sitt första arbete via sin provanställning först, men nu jobbar han 75 % i en växthusaffär. Azem hade
problem med att hitta jobb. Han berättar så här ”Jag har skickat min examen till VHS i Stockholm
och fick veta att min utbildning motsvarade USA`S”. Azem säger att den hjälp och stöd som han
får via SIN- förmedlaren har stort betydelse för honom. Han sa att ”det är många som inte är
nöjda med sina ordinarie handläggare och får inte den hjälp som de annars borde få”.
Azem tycker inte att de jobb han har idag motsvarar hans utbildning, men däremot så är han nöjd att han har ett arbete.
Bahram har läst till nätverkstekniker och har även gått en svetsutbildning som var på nio månader. Bahram kommer från Iran och har bott i 17 år i Sverige. Tidigare har han jobbat som montör i Landskrona och som lagerarbetare i Arlöv på ett företag som hette ICA-meny. Innan han blev arbetslös så jobbade han på LBC. Han säger ”Jag skickade min ansökan många gånger
men jag fick inget svar och jag blev aldrig kallad på en intervju”.
Han upplevde att namnet ställde till det när han sökte jobb. Bahram säger ”så fort man säger namnet så säger de att tjänsten är tillsatt”.
Han är inte nöjd med arbetsförmedlingens bemötande. Han tycker att de varken lyssnar på honom eller bryr sig om hans önskemål. Han berättar så här ”Det känns som om de redan har
planerat vad som skall göras”. Bahram tycker inte heller att det jobb som han har idag motsvarar
hans utbildning.
Sahar har läst färdig gymnasiet här i Sverige. Hon har gått naturvetenskaplig linje och har sedan gått på komvux för att förbättra sina betyg. Sahar`s föräldrar kommer från Iran men Sahar själv är uppvuxen här i Sverige. Hon säger så här om SIN- handläggare ” hon är en underbar
arbetsförmedlare. Hon är bäst”.
Sahar har också jobbat med en hel del. Inte heller hon har haft det lätt att hitta jobb. Hon berättar så här ”Jag har varit elak en gång och skickat samma CV till samma arbetsgivare, en
med mitt eget namn och en med svenskt namn. Den med svenskt namn fick svar men inte den andra”.
Sahar sa att hon aldrig kommer att byta sitt namn igen och vill bli accepterad och respekterad som hon är. Hennes ansökan på de tjänster som hon sökte blev inte heller besvarade .Sahar är inte nöjd med tidigare handläggarnas bemötande och upplever inte att hon fått tillräckligt med hjälp.
Hon beskriver sin besvikelse så här ”Vanliga arbetsförmedlare är väldigt dåliga och
nonchalanta” . Hon är väldigt nöjd med det stöd som hon får via SIN-handläggaren idag.
4.3 Analys
Arbetsplatsintroduktionen för vissa invandrare (SIN) kan anvisas till arbetssökande flyktingar och invandrare som inte kan relatera sig till den svenska arbetsmarknaden pg a:
1. Språksvaghet och/eller bristande eller svårbedömda yrkeskunskaper och erfarenheter av värde på arbetsmarknaden.
2. Inte kan finna eller få ett arbete genom platsanvisning, platsintroduktion eller självservice på arbetsförmedlingen.
3. Inte lämpligen bör anvisas arbetsmarknadsutbildning eller annat program.
Vad det gäller kön och ålder så är det alla kön och åldrar som deltar i projektet och enligt regeringsbrevets resultat under år 2005 så har utvecklingen varit positiv dvs. att fler fick någon sort av arbete genom att deltaga i detta projekt. Jag anser att projektet är väldigt positivt med tanke på det stöd som individen får i form av nära samarbete med SIN- förmedlare och täta kontakter och uppföljningar. Jag menar att det här sättet som de arbetar utifrån skulle kunna ge ett relativt bättre resultat även inom andra områden och andra verksamheter.
Som jag ser det är läget för äldre människor med invandrarbakgrund mer kritiskt med tanke på att de kanske inte har hunnit skaffa sig arbetslivserfarenheter i Sverige och att de kanske inte behärskar det svenska språket. Jag kan dock tycka att rätt målgrupp har uppmärksammats. Jag instämmer att målgruppen är de invandrare som har väldigt få kontakter och att det är den gruppen som är marginaliserad och hamnar sist i kön.
Jag har tidigare i början av analysen försökt att ge en definition av målgruppen, men jag kan tillägga att det inte enbart är de språksvaga eller de som inte har nätverk som är målgruppen för projektet, utan det är även invandrarakademiker som har det svårt att få arbete. Jag menar att det finns andra orsaker som gör att invandrare inte lyckas att etablera sig på den svenska
Vilka förväntningar har de olika aktörerna?
I och med att ett projekt har startats så har det varit en mening och förväntning med det. Deltagarnas behov är att bli sedda och kunna få det stöd och hjälp som de behöver för att hitta ett lämpligt arbete utifrån deras förutsättningar. De vill att AF skall hjälpa dem ut i
arbetslivet. De vill inte tillhöra den marginaliserade gruppen. När de fick veta att ett sådant projekt skulle starta, ville de gärna deltaga i det. De kände att de fick hoppet tillbaka om att finna ett arbete, de kommer att få jobb.
Jag anser att hjälpen måste kunna effektiviseras mer med tanke på att om deltagarna själva hade kunnat hitta ett arbete så hade de inte behövt gå arbetslösa och vara behöriga till att delta i det här projektet. Som en av deltagarna hade önskemål om att ” arbetsförmedlingen skulle
fungera som en länk mellan henne och arbetslivet för hon tyckte att hon och andra som är i samma sits skulle behöva uppmärksammas på ett annorlunda sätt”. En annan pekade på
vikten av att handläggaren skulle engagera sig mer vad det gäller att hitta jobb för sin sökande. Alla intervjupersonerna upplever att de inte hade fått tillräckligt med uppmärksamhet/stöd från sina tidigare ordinarie handläggare, jämfört med den
uppmärksamhet som de nu har fått utav sin SIN-förmedlare. Det är en självklarhet att individen själv måste ta eget ansvar för att kunna hitta ett arbete, men den beskrivna målgruppen är den grupp som behöver extra stöd och hjälp för att hitta arbete. Även om en deltagare jobbar tillsammans med sin handläggare så är det i stort sett fortfarande han eller hon som ska hitta jobb och då kan jag tycka att det är lite slöseri med tid. Eftersom sökande redan har försökt och inte lyckats är det kanske bättre att SIN-förmedlarna från början efter att de har gjort sökandeanalysen försöker matcha individen till rätt arbete. Detta för SIN- handläggarnas del handlar om att etablera fler arbetsgivarkontakter.
Jag kan här beskriva min egen upplevelse vad det gäller att hitta arbete. Jag har varit aktiv vad det gäller att ta kontakter med olika arbetsgivare och jag har investerat i humankapitalet, men jag har fortfarande inte lyckats hitta något arbete
Under min praktik fick jag veta att AF- personalen och SIN-förmedlare måste skapa fler kontakter med olika arbetsgivare för att lättare kunna slussa individen ut i arbetslivet. En av mina intervjupersoner menar att hon har lyckats komma på en anställningsintervju utifrån sin kompetens, men sedan fick hon veta att någon annan fick tjänsten. När hon ringde och frågade varför hon inte fick tjänsten, fick hon veta att den andra hade fler
arbetslivs-erfarenheter.
Jag menar att om en arbetsgivare inte ens ger den sökande en chans att se om individen som visar intresse för tjänsten kan tillfredställa arbetsgivarens förväntningar, hur ska då en arbetssökande visa att han/hon är lämplig för jobbet och hur kan han/hon skaffa sig
arbetslivserfarenhet? Kognitiva förmågor är någonting som ej framgår i ansökan. Enligt min tolkning så är deltagarnas möjlighet att få arbete nästan helt beroende av deras
SIN-förmedlare. Vad det gäller SIN-förmedlarnas förväntningar så vill de gärna kunna matcha individen med rätt arbetsgivare.
Förmedlarna har också en känsla av maktlöshet. Så här uttryckte sig en av SIN-förmedlarna ”om jag bara kunde hitta jobb till den här personen” och suckade. De kan också känna att det är en process som kan ta lång tid vad det gäller att kunna etablera kontakter med olika
arbetsgivare och kunna övertyga dem att deltagarna i projektet kan klara av arbetsuppgifterna. SIN-förmedlarna känner en press på sig med tanke på projektets tidsram dvs. att de måste lyckas med att matcha deltagarna med en arbetsgivare inom loppet av sex månader. Detta är egentligen de ordinarie handläggarnas förväntningar.
Det finns lagar och regler som måste följas och dessutom så kan det hända att de inte alltid lyckas med matchningen, vilket gör att deltagarna kan tappa förtroendet för sin förmedlare. Men deltagarna känner sig delvis nöjda med sina förmedlare även om deras förväntning att lyckas få ett jobb inte alltid går vägen. SIN-förmedlarnas bemötande är mycket viktigt för deltagarna i projektet.
Vilka instrument används inom projektet
Utgångspunkten för arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare är att: 1 Alla kan arbeta om de rätta betingelserna ges.
2 Utgår från den enskildes möjligheter mer än begränsningar.
3 Att ge introduktion och träning direkt på arbetsplatsen med personligt stöd.
4 Förberedande träning behövs inte. Den sökande tränas genom arbete i stället för att mötas med krav på förträning.
5 Uppföljning utlovas under lång tid.
matchning, samtal, arbetspolitiska åtgärder och sökandeanalysen. Under utbildningen till studie-och yrkesvägledare har vi lärt oss att vi kan komma långt genom samtal med våra klienter. Jag anser att även i detta fall är samtal det bästa instrument som används i projektet.
SIN- förmedlare gör en sökandeanalys och utifrån den så kan de sätta upp ett mål tillsammans med sökande där de tar hänsyn till både arbetsgivares och arbetssökandes behov och önskemål. Jag kan också instämma i att användningen av detta instrument har varit effektivt och haft positiv inverkan, deltagarna har i stort sett lyckats att få någon sorts förankring på arbetsmarknaden.
Vilka effekter kan identifieras?
Enligt både SIN-förmedlarna och min egen tolkning så har deltagarna lärt sig att på ett effektivare sätt söka arbete. De har lärt sig andra sökvägar dvs. ”Try Another Way” genom sitt deltagande i projektet. De har fått möjlighet att komma i kontakt med arbetsgivare av olika slag och genom att hänvisas till antingen praktik eller arbetsprövning fått lära sig hur arbetsmarknaden fungerar. Detta har varit ett bra sätt för deltagarna att komma ut ur passivitet och se hur pass bra de kan fungera på en arbetsplats och de har fått lära sig arbetsplatsens tysta kunskap och språk. Risken för en som går arbetslös länge är att tappa hoppet och motivationen om att få ett jobb och detta i sin tur kan leda till att individen ger upp vad det gäller att aktivt söka efter arbete.
Arbetsgivaren får i sin tur möjlighet att lära känna den nya medarbetaren som har en annan kulturell bakgrund och som eventuellt kan bidra till ökningen av produktionen på arbetsplatsen. Jag anser att en arbetsplats som har lyckats med mångfald kan lyckas bättre med att nå sina mål Förklaringen är att folk med andra kulturella bakgrunder har med sig andra erfarenheter och upplevelser som de kan dela med sig av. Detta kan ge möjlighet till att t.ex. i stället för att
försöka lösa ett problem eller att arbeta på ett enformigt sätt våga prova på ett annorlunda sätt och kanske få ett bättre resultat. Detta är ett sätt att värdesätta mångfalden på och uppskatta olikheter. SIN-förmedlarna fungerar som en länk mellan sökande och arbetsgivare, detta är ett sätt att underlätta och öka möjligheterna för deltagarna att knyta kontakter med arbetsgivare vilket i sin tur ökar de sökandes chans att få arbete.
Jag anser att stödet som deltagarna får genom sitt deltagande i projektet kan ge ett effektivare resultat inom kortare period än när sökande själv på egen hand försöker att hitta ett jobb. För om deltagarna vet att det finns någon som bryr sig om dem så kan de bli mer motiverade till att ändra på sitt liv genom att skaffa sig ett arbete, att våga ta steget och kontakta arbetsgivare. Själv kom
jag i kontakt med en arbetssökande under min praktik på AF som tycktes ha väldigt svårt för att etablera kontakter med arbetsgivare. Hon vågade inte ringa för hon tyckte att varje gång som hon skulle ringa en arbetsgivare och började prata så blev allting fel. Jag menar att det finns säkert många andra som har liknande svårigheter och för dem är projektet en lösning på deras problem.
5. Diskussion
Supported employment som har sitt ursprung i USA och Canada är en modell som har använts i dessa länder för att öka möjligheterna för handikappade att komma ut i arbetslivet. Supported employment metodiken som har byggts på en systematisk introduktionsmetod med individuellt stöd till den enskilde gör att arbetsplatsen kan utvecklas och anpassas till olika målgrupper.
En svensk variant av supported employment är det särskilda introduktions-och uppföljningsstödet för invandrare. Enligt regeringens proposition (1997/98)30 så har invandrarnas fotfäste på
arbetsmarknaden försämrats jämfört med 1960-70 talet då de lättare fick arbete.
Enligt propositionen 2002/2 003:44 som handlar om att förstärka arbetsmarknadspolitiken fick arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att bedriva en försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare under perioden 2003 till och med december 2005. Detta har nu ytterligare förlängts. Enligt propositionen så har situationen för utrikes födda arbetssökande förbättrats de senaste åren. Trots detta är arbetslösheten fortsatt högre och sysselsättningsgraden lägre för utrikes födda, framför allt för personer med utomnordisk och utomeuropeiska bakgrund. Enligt de resultat som jag har kommit fram till har läget för invandrare från utomnordiska länder försämrats och de har det svårast vad det gäller att hitta arbete. SIN- förmedlaren Patrik sade ”självklart så finns det belägg för att den gruppen har det svårt annars hade regeringen inte
behövt fastställa att ett sådant projekt skulle startas”. Enligt primär och sekundär
integrationsteorin har invandrare misslyckats att etablera och integrera sig på den svenska arbetsmarknaden. Om individen inte har ett arbete, har han eller hon sämre förutsättningar för att klara av sin ekonomi, han eller hon kan känna sig isolerad och passiviteten kan göra att individen känner sig maktlös och som en belastning för samhället och att han inte bidrar till
samhällsutvecklingen. Allt detta kan i sin tur leda till marginalisering av invandrare och utanförskapet kan bli ett faktum.
Lena Schröder konstaterar i sin forskning att det sker en sortering på arbetsmarknaden efter individens födelseland. Hon frågar sig också: Vad beror detta på? Enligt Schröder beror detta inte på för låg utbildningsnivå, för låg vilja att arbeta eller för stort kulturellt avstånd, däremot menar hon att det kan handla om dels individens kunskaper i svenska språket, dels på individens bristande tillgång till kontakter och nätverk.
Detta påstående återspeglas i mina intervjuer med olika SIN- förmedlare som menar att det kan vara svårt för en arbetsgivare att anställa språksvaga och att när de ringer till en arbetsgivare så brukar de alltid få frågan om personen kan tala bra svenska. Per Broome pekar på betydelse av den kommunikativa förmågan hos individen och att kraven på kommunikativ kompetens ökar i samhället. Broome menar också att okvalificerade arbetsuppgifter till stor del har rationaliseras bort och att servicearbete professionaliseras, detta ställer högre och högre krav på individen. Per Broome menar att kravet på god svenska redan vid anställning är obönhörligt med tanke på alla dessa krav. Här kan man diskutera bristande humankapital hos invandrare. Per Broome har pekat på att invandrare har bristande kunskaper i svenska, bristande kännedom om svenska förhållanden och bristande kunskap om regelsystemet på arbetsmarknaden och arbetslivet31.
Jag menar att om individen inte får tillfälle att komma in på en arbetsplats så kan han inte lära sig de regler och normer som gäller på en arbetsplats. Tillfället för att lära sig får man genom en anställning då kan man lära sig regelsystemet. Investeringar i human kapital ökar ens möjligheter till bättre förutsättningar, men intervjuerna som jag gjorde visar att även högutbildade invandrare som har investerat i sitt humankapital har svårt att hitta jobb och därför har de blivit behöriga till att delta i projektet.
Vad det gäller teorin om lönedifferentiering, som innebär att en arbetsgivare kan mot betalning av lägre lön anställa invandrare med bristande humankapital, men det finns högutbildade personer som har svensk akademisk utbildning men utför lågkvalificerade arbetsuppgifter. Hur kan man förklara detta? Enligt teorin kan detta också förekomma, utifrån mina intervjuer så har jag sett att det finns personer som har fått göra andra jobb som inte alls har med deras kompetens att göra.
Det finns säkerligen andra saker som orsakar det försämrade läget för målgruppen. Det kan bland annat vara fördomar, rädsla och osäkerhet hos arbetsgivarna, brist på kontakt med målgruppen och dåliga kunskaper om deras beteendemönster. Patrik (SIN-
förmedlare) har uttryckt sig om de eventuella fördomarna hos arbetsgivare eller
personalansvariga genom att säga att vissa kommuner avidentifierar personens namn vid rekrytering för att på så sätt undvika att någon skall särbehandlas. Även Sahar, en av deltagarna i projektet, hade åsikter om varför hon har upplevt att hon har blivit annorlunda
behandlad när hon skickade två ansökningar till samma arbetsgivare, fast med två olika namn. Den ansökan som hade svenskt namn blev kallad till intervju, men inte den med hennes riktiga namn. Sahar säger att kontakter är A och O om man vill lyckas med att få ett jobb.
Signal- och filtrerings teorin, som betonar att utbildningen fungerar som ett
identifieringsinstrument eller ett filter som ger arbetsgivare information om personens duglighet, kan nog stämma men varför har våra akademiker (målgruppen) fortfarande haft svårt att hitta jobb? Nahid, en annan deltagare i projektet, hade inte lyckats få jobb inom sitt utbildningsområde. Azem ännu en deltagare, tycktes ha haft svårt att få sitt hemlands utbildning bedömd efter en svensk. Detta kan också i sig vara ett problem som kan ställa till det när man vill jobba inom sitt utbildningsområde i ett annat land. En arbetsgivare, tror jag har svårt att läsa av en individs kommunikativa förmåga enbart genom att läsa dennes ansökan. Ett personligt möte kan öka chansen till en förtroendefull stund där arbetsgivaren kan få intrycket av att det kan vara värt chansen för att se vad denna person kan bidra med i mitt företag. Till teorin om invandrarnas svaga signalering vill jag referera till Nahid som har skickat i väg en rad ansökningar. Hon var medveten om eventuella fördomar hos arbetsgivare därför valde hon att skicka med sitt foto tillsammans med sin ansökan för att på så sätt visa att hon inte bär slöja, vilket vissa arbetsgivare är känsliga för. Min egen situation påminner om hennes. Jag skriver nu min uppsats och är snart klar med min utbildning. Jag har skickat iväg många ansökningar. Jag har tagit kontakt med många arbetsgivare, varit aktiv i den grad man kan vara och signalerat till arbetsgivare, men jag har ännu inte lyckats få arbete.
Enligt teorin om invandrarnas svaga signalering så kan de här svaga signaleringarna ta sig uttryck i att en arbetssökande invandrare drabbas av statisk diskriminering. Han/hon blir exempelvis inte kallad på en anställningsintervju, eftersom att personalhandläggaren redan i utgångsläget har tillskrivit den arbetssökande vissa negativa egenskaper som han eller hon förknippar med den invandrargrupp som den sökande tillhör.
Enligt diskrimineringsteorin som Per Broome32 pekar på i sin bok så finns det två typer av etnisk diskriminering. Han pekar på preferensdiskriminering och statistisk diskriminering. Med preferensdiskriminering menar vi här att en arbetsgivare väljer att anställa eller
