The Power of Ice:
Effekten på livskvalitet till följd av
köldterapi i kombination med
andningsövning och meditation.
Brage, Johan
Hellström, Leonard
Fysioterapeut 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Vi författare utbringar våra varmaste tack till Handledare, Examinator,
Opponenter, Klasskamrater, och sist men inte minst till alla Deltagare och
de som visat intresse för projektet!
Abstrakt
Bakgrund Vården rör sig mot en mer patientcentrerad syn. Detta reflekteras i den fysioterapeutiska behandlingen där man kan se holistiska modaliteter göra ett inträde. En metod utanför skolmedicinens ramar som samlat uppmärksamhet det senaste decenniet är Wim Hof-Metoden. Den bygger på köldterapi, andningsövning och meditation. För var av dessa delar finns stöd, och lovande forskning har utförts på metoden i sig. Dock så är stödet fortfarande begränsat. Syfte Undersöka om utövandet av Wim Hof-metoden under tre veckor ger effekter på livskvalitet och självskattad hälsa. Metod Deltagare rekryterades via mail och annonser på social media. 8 individer utav 14 intresserade (57%) avlade medgivande och påbörjade intervention. Under tre veckor utförde de dagligen Wim Hof-Metoden. En mätning av livskvalitet med formuläret RAND-36 gjordes vid baseline och efter intervention. Så även med en generell hälsoskattning ur formuläret EQ-5L. Resultat: Av 8 deltagare genomförde 5 (62,5%) studien. Således skedde ett bortfall på 3 individer (37,5 %). Efter intervention kunde man se parametriska tendenser till en ökad livskvalitet enligt RAND-36, där sammanlagt medelvärde för domänerna vitalitet, psykiskt välbefinnande och allmän hälsa ökade från 61,6 till 71,0 poäng. För generell hälsa enligt barometern från EQ-5L ökade medelvärdet från 75,4 till 85,6 enheter. Diskussion Resultatet indikerar tendenser till ökad livskvalitet och generell hälsa. Dock var antalet deltagare för lågt för statistisk analys, och gruppens förväntningar höga - vilket sänker datans tillförlitlighet. Forskning av större omfattning och med högre kvalitet behövs för att dra slutsatser kring metodens verkan.
Innehållsförteckning
Abstrakt 3 Innehållsförteckning 4 Bakgrund ………... 6 Inledning 6 Wim Hof-metoden 8 Köldterapi 10 Meditation 11 Andning 11 Evidensluckor 13Relevans och användbarhet 13
Metodens roll inom fysioterapi 14
Livskvalitet 15
Syfte ………. 16
Frågeställningar 16
Material & Metod ………. 16
Vetenskaplig ansats 16 Design 16 Urval 17 Intervention 17 Andning 18 Köldexponering 18 Meditation 18 Datainsamling 18 Dataanalys 19 Förväntningar 20 Etiska överväganden 20 Deltagare 20 Data 20 Riskbedömning 21 Resultat ……….. 22 Persondata 22 Frågeställningar 24 Livskvalitet 24 Generell hälsa 26
Diskussion ……….. 27
Metoddiskussion 27
Styrkor och fördelar 27
Svagheter och begränsningar 28
Bortfallsanalys 29 Resultatdiskussion 29 Oväntade resultat 32 Kliniska reflektioner 32 Konklusion 33 Referenslista ………... 34
Bakgrund
Inledning
För att utöka bredden i sin kompetens har fysioterapeuter möjlighet att använda sig av behandlingsmetoder såsom exempelvis KBT (Denison & Åsenlöf, 2012) och basal kroppskännedom (Lundvik Gyllensten, Skoglund, & Wulf, 2015). Dessa är verktyg att använda som komplement till sin fysioterapeutiska behandling och på så vis bestycka den med en mer holistisk approach. I linje med denna utveckling är författarna intresserade av enhetliga verktyg som angriper ohälsa multimodalt och som kan fungera som ytterligare verktyg att utgå ifrån i vårdarbetet. I takt med att en mer holistisk hälsobild formas inom fysioterapin kan besvär av psykosomatisk art identifieras och behandlas effektivare. (Biguet, et al., 2012) Under bara 30 år har de psykosomatiska besvären hos barn i åldrarna 11, 13 och 15 fördubblats enligt en omfattande undersökning av Folkhälsomyndigheten, FoHM (2014) i samarbete med WHO. Problematiken kvarstår och det finns dessutom en könsdyssymetri där flickor är mer sårbara. (FoHM, 2018) Med dessa växande problem i åtanke, och den
Dagens kunskapsläge inom fysioterapi visar en allt större insikt i människan och hennes motorik som ett holistiskt (se ruta 1) system som
samspelar och speglas i ett komplext ramverk där flertalet skilda facetter spelar in. Dessa kan vara psykosociala aspekter som hennes roll i ett större sammanhang, hur hon uppfattar sin motorik i förhållande till detta samt hur detta påverkar hennes sociala och inre värld. I dagens utbildning skolas fysioterapeuter inte bara i att identifiera och behandla rent fysiologiska åkommor utan att även sätta begränsningarna i ett helhetsperspektiv och söka förståelse för vad de faktiskt innebär för patienten som individ (Biguet, et al., 2012).
Ruta 1: Centrala begrepp
Holistisk: I enlighet med en helhetssyn på människan och hennes situation där alla delar hänger samman och påverkar varandra ömsesidigt i komplexa system. Kan användas för att beskriva begrepp såsom biopsykosocial och psykosomatisk. (Biguet, et al., 2012)
Köldterapi: Definieras som köldexponering i terapeutiskt syfte. I litteratur där man använt metoden på idrottare talar man oftast om WBC - Whole-Body
Cryotherapy. WBC sker genom att kall luft tillförs i en kammare där patienten befinner sig. (Rose et al., 2017; Patel et al., 2019) Inom traditionell köldterapi har man oftast använt sig av kylklampar eller nedsänkning av kroppen i kallt vatten. (Patel et al., 2019) Inom ramen för föreliggande studies intervention används duschar med kallt vatten enligt Hof (2015)
framgångsrika implementationen av mer holistiska element inom fysioterapeutisk behandling - ser författarna detta som ett område där adekvat riktade resurser är värda att tillskjuta.
Samtidigt betonar man vikten av att vårdgivare systematiskt informeras om KAM för att i sin tur kunna ge patienter adekvat information och rådgivning. Detta med fokus på en
sakkunnighet kring de alternativmedicinska metoderna utan att ge dem den legitimitet som är förbehållen för evidensbaserad medicin. Man föreslår i betänkandet en lagstiftning som förbjuder KAM för utredning och behandling vid allvarlig sjukdom, graviditet eller då
Ruta 2: Centrala begrepp forts. Meditation: När vi i denna text talar om meditation åsyftar vi (om inte annat anges) den form då utövaren fokuserar på
andningen (och/eller andra sensoriska fenomen) för att grunda sitt medvetande i nu:et och släppa taget om tvångsmässiga tankar. Detta i enlighet med den
beskrivning av meditation med fokus på andning som används i interventionen. (Innerfire BV [1] 2020).
Andra typer av meditation som berörs är tummo-meditation. (Innerfire BV [2] 2020) trancendental meditation, (Nidich et al., 2009) och mindfulness. (Brydolf., 2019)
Andningsövning: Andningsövningar kan användas på många sätt och med flertalet olika syften. Nära till hands inom
fysioterapi finns andningsgymnastik för att expandera respiratoriska passager och lungor samt främja slemmobilisering (Björling, 2020). Andning kan användas för att dämpa stressreaktioner, såsom vid stress eller panikattacker. (Brydolf, 2017) Andning är även centralt i flera former av andligt utövande. Ett exempel som är nära kopplat till föreliggande studie är
tummo-meditation och dess användning av andningen. Man har sett att utövare kunnat höja sin kroppstemperatur via andningen (somatisk aspekt), och dessutom bibehålla en förhöjd temperatur via meditativa övningar. (neurokognitiv aspekt). (Kozhevnikov, 2013)
Den som söker efter nya holistiska behandlingar stöter sannolikt på flertalet exempel på
komplementär- och alternativmedicin.
Komplementär- och alternativmedicin (KAM) är det begrepp Sveriges regering (2019) officiellt använder för att beteckna behandlingsmetoder som faller utanför ramen för den behandling som får ges inom den offentliga vården i Sverige. KAM är ett så pass angeläget fenomen, att Sveriges regering (2019) beställt en omfattande utredning av KAM. Syftet med lagförslagen som skissas fram däri är att skydda patienten från avvärjbara vårdskador och andra hälsorisker. Betänkandet som utredningen utmynnade i innefattade rekommendationer om en balans mellan att förbjuda KAM helt och att på längre sikt tillåta ett ansvarsfullt införlivande av komplementärmedicin i den svenska vården. (Mossberg, 2019)
Motiveringen bakom aktsamheten gentemot KAM grundas utöver eventuella skadliga biverkningar främst i risken att sedvanlig
symptomlindring då det är lämpligt och försvarbart. Tilläggas skall att all behandling och medicin är KAM innan det att den bevisats verksam, säker och kostnadseffektiv. Flera
skolmedicinska behandlingar har tidigare klassats som KAM men efter studier inkorporerats i den evidensbaserade vården. (Sveriges regering, 2019; Mossberg., 2019)
Efter närmare diskussion och eftersökning har författarna uppmärksammat främst en metod som särskiljer sig ur mängden. Den kombinerar flera behandlingsmodaliteter till ett program som utövaren själv utför kontinuerligt. Komponenterna som utgör programmet har var för sig vetenskapligt stöd och/eller evidens för gynnandet av flertalet hälsorelaterade aspekter hos människor. (Se “Ruta 3”) Dessutom har flera studier utförts på metoden i sin helhet - vilka har uppbådat lovande resultat. (Hof, 2015)
Wim Hof-metoden
Wim Hof är en nederländsk äventyrare, föreläsare och hälsocoach som har utvecklat en metod som kallas “the Wim Hof method” (betecknas hädanefter WHM). Metoden utgår från en kombination av köldterapi, andningsövningar och meditation som utförs enligt ett program, dagligen eller enligt individuell anpassning. Utöver det vetenskapliga underlag som redan stödjer de tre individuella komponenterna (köldterapi, andningsövningar och meditation; se ruta 1 & 2) så har ett akademiskt medicinskt intresse uppstått kring Hof och hans metod sedan början av 2010-talet. (Hof, 2015) Hof har via sin metod WHM lyckats uppnå en förmåga att viljemässigt dämpa sitt eget immunförsvar och hämma excessiva endogena inflammatoriska reaktioner. (Kox et al., 2012) Studier har utförts, både på Wim Hof själv - och försöksgrupper han fått träna i sin metod - som skapat belägg för att metoden kan användas för att
viljemässigt dämpa immunologiska reaktioner och att öka immunförsvarets generella funktion genom ett ökat antal vita blodkroppar. Därav kan excessiv och patologisk inflammatorisk benägenhet dämpas samtidigt som immunförsvaret totala funktions stärks via ökad leukocytproduktion. (Kox et al., 2014; Hof., 2015; Francis., 2019)
Buijze et al. (2019) gjorde ett försök där man tillämpade metoden på spondylartritpatienter med resultatet att minst två hematologiska markörer för inflammatorisk sjukdom sjönk signifikant. Man såg dessutom en statistiskt signifikant förbättring i interventionsgruppens subjektiva livskvalitet enligt SF-36; vilket är ett formulär för att undersöka livskvalitet utvecklat av Ware & Sherbourne. (1992)
Förmågan att dämpa inflammatoriska processer är intressant inte bara för de diagnoser där patologisk och/eller kronisk inflammation är en central del av den kända sjukdomsbilden. Inflammation är ett komplext system i kroppen som samspelar med flera system på olika nivåer, såsom hjärna och gastrointestinal bioflora. En stark koppling mellan inflammation och till exempel affektiva syndrom såsom ångest och depression har blivit alltmer tydlig det senaste decenniet. (Azab., 2018; Lee et al., 2018; Heym et al., 2019)
Ruta 3: Postulerade hälsoeffekter av WHM
Här presenteras de gynnsamma effekter utförandet av metoden skall leda till enligt Innerfire BV [3] (2020).
Effekter vi har kunnat hitta vetenskapligt stöd för vid utförande av WHM specifikt - är fetstilta och markerade ✯. De som har stöd för de individuella delarna är endast fetstilta. För effekter i kursivt har vi kunnat hitta mindre tydliga vetenskapliga indikationer eller andrahandsutlåtanden om möjlig effekt. Resterande effekter har vi endast kunnat hitta informella vittnesmål som bekräftar, men utan vetenskapligt stöd.
Fysisk hälsa Psykisk hälsa
● Stärkt immunförsvar ✯ (Kox et al., 2014)
● Inflammationsdämpning ✯ (Kox et al., 2014)
● Bättre sömn - Meditation - (Black et al., 2015)
● Ökad fysisk
○ Prestationsförmåga ○ Återhämtningsförmåga -
Köldterapi (Rose et al., 2017)
● Coping och hantering vid sjukdom ○ Artrit ✯ (Buijze et al., 2019)
■ Sannolikt andra autoimmuna sjukdomar. (Kox et al., 2012; Buijze et al., 2019)
○ Fibromyalgi
○ Borreliakomplikationer ○ Migrän
○ Multipel skleros
○ Asthma Andning - (Bowler et al., 1998; Cooper et al., 2003; Cowie et al., 2008)
○ KOL Andning - (Holland et al., 2012)
● Sänkt blodtryck - Meditation (Sudsuang et al., 1991)
● Ökad metabolism Köldterapi (van der Lans., 2013)
● Höjdsjuka ✯ (Buijze & Hopman, 2014)
● Förbättrad psykisk hälsa Meditation -
(Nidich et al., 2009)
● Minskad stress Meditation -
(Paul-Labrador et al., 2006; Wu & Lo, 2008)
● Coping och hantering av ○ Utmattningssyndrom ○ Depression
● Förbättrad köldtålighet ✯ (Muzik et al., 2018)
● Viljestyrka - (Francis., 2019)
● Förbättrad koncentration - (Francis., 2019)
● Förbättrad kroppsmedvetenhet ● Ökat välbefinnande
● Ökad kreativitet
● En grad av kontroll över ANS ✯
(Kox et al., 2012)
● Mer energi - Vagt begrepp - men författarna tolkar det som reserver av fysisk och psykisk ork att utföra aktiviteter. Man skulle kunna påstå att de andra effekterna rimligtvis skulle leda till en förbättring i detta avseende. Eventuellt skulle effekten kunna likställas med domänen “Vitalitet” från RAND-36, vilken i sig skall ha god validitet för att mäta energi kontra fatigue. (Ware & Sherbourne, 1992; Hays et al., 1993)
Köldterapi
Det har blivit alltmer vanligt bland atleter inom flertalet idrotter att använda sig av köldterapi för återhämtning efter träningspass. (Patel et al., 2019) Det finns i dagsläget ett tydligt stöd för att köldterapi bidrar till att dämpa inflammatoriska processer i kroppen. (Banfi et al., 2009; Stanek et al., 2018) Szczepańska-Gieracha (2014) såg i sin studie en signifikant ökning av välmående och livskvalitet till följd av 10 sessioner av WBC, hos patienter med antingen smärta från ryggraden eller sjukdom i perifera leder. Dessa effekter var dessutom större ju lägre värden deltagarna hade innan interventionen. Upprepad exponering för kyla hypotiseras dessutom leda till goda cirkulatoriska effekter genom bl.a. att kylan tvingar de kontraherande musklerna i ytliga blodkärl att jobba. (Hof, 2015) Författarna har dock ej funnit några
vetenskapliga utlåtanden om köldterapins långsiktiga effekt på cirkulationssystemet i stort. Det vi kan konstatera är att kyla kortsiktigt orsakar signifikanta sänkningar av: blodflöde, venöst kapillärtryck, syremättnad, hemoglobinförekomst i ytlig vävnad samt
nervfortledningshastighet. (Freire et al., 2016) Om detta i längden kan träna det aeroba
systemet att bli mer effektivt eller robust kan vi inte säga något om från det underlag vi funnit inom utbudet av litteratur.
Vad som dock kan sägas med mer belägg är att köldterapi tillämpat på hela kroppen (WBC -Whole-Body Cryotherapy) kan förbättra återhämtning vid muskulära lesioner som uppstår vid exempelvis träning eller traumatisk skada. I en litteraturöversikt av Rose et al., (2017) kunde man se att WBC förbättrade återhämtning av prestationsförmåga efter muskelskada. Dessutom såg man en sänkt halt av markörer för systemisk inflammation och cellskada samt minskad smärta till följd av WBC vid muskelskada.
Utöver detta leder köldexponering till en ökad aktivering av bruna fettceller. (Ouellet et al., 2011) Bruna fettceller bidrar till en effektivare termogenes och har dessutom en koppling till reglering av kroppsvikt. Tidigare har man trott att vuxna i stort saknar brunt fett men detta har på senare år motbevisats. (Virtanen et al., 2009; van Marken Lichtenbelt, et al., 2009) Under studier på Hof har man kunnat se att han vid köldexponering haft samma mängd
värmebildande brunt fett som unga vuxna, trots att han är betydligt äldre än så. (van Marken Lichtenbelt & Schrauwen, 2011) Till följd av detta kan man teoretisera att acklimatisering till kyla leder även till en ökad förmåga att bibehålla en högre mängd av bruna fettceller i
visat att acklimatisering till kyla kan förbättra kroppens förmåga att rekrytera de bruna fettcellerna i regulationen av kroppstemperatur vilket resulterar i ökad upplevd värme och mindre frossa vid köldexponering. Sammanfattningsvis visar ovan presenterade forskning rörande bruna fettceller och termogenes på att komponenten köldterapi i WHM kan vara av värde även vid problematik såsom övervikt, metabolt syndrom, och åldersrelaterad låg kroppstemperatur.
Meditation
Meditation är en intressant del av metoden i och med att den redan har god evidens för förbättring inom flera berörda områden. Hilton et al., (2017) har visat på ökad livskvalitet vid kronisk smärta. Meditation har även visat sig kunna: sänka blodtryck och ångest samt
förbättra coping, (Nidich et al., 2009); modulera de fysiologiska effekterna av stress, såsom tonus i det autonoma nervsystemet. (Paul-Labrador et al., 2006; Wu & Lo, 2008) och förbättra sömn (Black et al., 2015). Meditationens verkan på psykosocial problematik kan i vissa fall även vara starkare än fysisk aktivitet och träning, så även för bland annat nacksmärta. (Edwards & Loprinzi, 2017) I WHM används - separat från kalldusch och andningsövning - en meditation i stil med mindfulness med bodyscanning. (Innerfire BV [1] 2020) Ett liknande sinnestillstånd av medveten närvaro ämnas bibehållas även genom kalldusch och
andningsövning. De rent fysiologiska effekterna av andningsövningen i WHM verkar dock tvärtemot ge en ökad sympatikusaktivering i ANS. (Kox et al., 2012). Hof förklarar
användandet av modaliteter med så vitt skilda effekter genom att utövaren på så vis lär sig hitta ett lugn som denne kan ta med sig in i mer extrema och potentiellt stressande situationer. Detta utöver en rent fysiologisk effekt som ökar smärt- och köldtoleransen inför kallduschen. (Hof, 2015) Den lugna andningen utövaren utför i samband med den meditativa delen av WHM (separat från andningsövningen) är dock av samma parasympatiskt främjande typ som till exempel mindfulness-meditation. (Innerfire BV [1] 2020)
Andning
lungor samt främja slemmobilisering (Björling, 2020), eller andning för att dämpa stressreaktioner, såsom vid stress eller panikattacker. (Brydolf, 2017)
Andningsövningar har som interventionsform i tidigare forskning visat sig ha effekter för luftvägssjukdomar såsom astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom - KOL. (Bowler et al., 1998; Cooper et al., 2003; Cowie et al., 2008; Holland et al., 2012) Andningsövningar så som de mer specifikt utförs enligt WHM (dvs en kontrollerad och säker form av hyperventilation) har även möjliga goda effekter vid höjdsjuka (Buijze, 2016). Det skall återigen påpekas att den specifika teknik som under andningsövningar används under WHM verkar aktivera det sympatiska nervsystemet och skapa en “kontrollerad stressreaktion”. Den ökar
kortisolkoncentrationen i blodet vilket verkar dämpa det endogena immunförsvaret. (Kox et al., 2012)
En ytterligare faktor som skall uppmärksammas gällande andningsövningen är att den, likt köldterapi bidrar till en temporär hypoxi i kroppens celler. Vid andningen sker detta genom att hyperventilationen kraftigt sänker koldioxidhalten i utövarens blodomlopp. Höga relativa halter av koldioxid är det som får hjärnan att signalera att man måste andas in för att ta in nytt syre. Den faktiska halten av syre är med andra ord inte avgörande för när man känner att man behöver andas. När man genom andningsövningen tömmer blodet på koldioxid kan man med andra ord hålla andan längre utan obehag och på så vis orsaka en tillfällig hypoxi i kroppens celler. (Hof, 2015)
Det här är speciellt intressant i relation till forskningen som utförts av 2019 års
Nobelpristagare i fysiologi eller medicin. De tre prismottagarna har alla forskat inom hur celler uppfattar och anpassar sig till syrebrist. Då syrekoncentrationen sjunker i celler aktiveras gener som producerar proteiner vilka i sin tur stimulerar biokemin till att motstå hypoxin. Dessa är främst EPO - som bidrar till ökad mängd erytrocyter, samt VEGF och PGDF - vilka båda faciliterar tillväxt av nya blodkärl. Det finns minst 300 DNA-sekvenser som är kodade för proteinbildning i syfte att undsätta celler i hypoxiskt tillstånd. Dessa påverkar fysiologins alla aspekter, med nämnvärda exempel som metabolism, träning, fosterutveckling, immunförsvar, höjdacklimatisering och andning. De har dessutom inverkan på patofysiologin rörande bland annat anemi, cancer, stroke, infektioner, sårläkning och myokardiella infektioner. (Neyda, 2020)
Evidensluckor
Ett axplock av den evidens som finns för WHM samt dess konstituenta delar i relation till diverse hälsoaspekter har presenterats. Emellertid postuleras flertalet andra gynnsamma effekter av Hof (2015) varav vissa i dagsläget saknar evidens. (Se “Ruta 3”) WHM:s flerfronts-approach leder enligt Hof (2015) inte bara till gynnsamma effekter från de
individuella delarna (köldterapi, andningsövningar och meditation) utan även en synergistisk effekt dem emellan. Man hävdar i samma dokument (som ska noteras publicerats via Hofs vinstdrivande företag) att andningens effekt på syrekoncentration gör utövaren psykiskt och fysiskt starkare och förmögen att möta kylan i ett meditativt tillstånd. Buizje, et al. (2019) påpekar dock att det än inte går att säga om alla tre delar bidragit till resultatet då de framgångsrikt testat WHM på spondylartrit-patienter.
En egenskap som Hof påstår gynnas av WHM, som hitintills inte är styrkt av vetenskaplig evidens, är viljestyrka. Efter vidare utredning av bland andra Milyavskaya & Inzlicht’s forskning (2017) verkar det dock finnas en konsensus inom socialpsykologin kring att användandet av viljestyrka är en aktivitet som sliter på individens psyke, och att det är av större intresse att arbeta beteendemedicinskt med att hjälpa patienten planera och strukturera så denne inte behöver använda sig av ren vilja. Av denna anledning har vi inte intresserat oss för egenskapen viljestyrka i denna studie.
Relevans och användbarhet
I och med att WHM verkar på flera punkter, från rent fysiologiska till psykosomatiska - skulle den, eller en anpassad variant, med ett breddat vetenskapligt underlag kunna vara ett mycket tacksamt verktyg för fysioterapeuter och andra vårdprofessioner. Detta anser vi då det finns en växande ansamling evidens kring mer holistiska behandlingsmetoder och att de redan framgångsrikt införts som delar i fysioterapeuters yrkesutövande. Exempel på detta är kroppskännedom, andningsövningar, mindfulness, tai-chi och qi-gong. (Biguet, et al., 2012). Köldterapi, meditation och andningsövningar i isolation har redan stöd för goda hälsoeffekter, och kombinationen av dem i form av WHM har lovande forskningsresultat. (Se “Ruta 3”)
Metodens roll inom fysioterapi
WHM, med sin breda skara av potentiella effekter hypotiseras av författarna kunna tillämpas som behandlingsmetod i flertalet patientkontakter. Antingen som en central del av
behandlingen eller en komplementär modalitet. Metoden ligger i linje med fysioterapeuters kompetens i och med kopplingen till bland annat kroppsmedvetenhet, andningsapparaten - och det element av instruering och motivation som behövs. Användningsområdena är precis som metoden, vittomfattande. Vid fall där en synnerligen psykosomatisk/biopsykosocial aspekt föreligger väntas metoden vara mycket behjälplig. Detta då den kan ha en autonomt stabiliserande effekt (Kox et al., 2012) samt dämpa excessiv inflammation (Kox et al., 2014), vilket har en stark koppling till bland annat psykisk sjukdom och psykosomatisk problematik (Azab., 2018; Lee et al., 2018; Heym et al., 2019). Att kunna förstå och tackla problem av psykosomatisk art är en stor fördel för dagens fysioterapeuter. Så även att sätta mer fysiska begränsningar i ett holistiskt perspektiv. (Biguet, et al., 2012) Hos patienter som upplever sig lätt bli sjuka och/eller orkeslösa och inte klarar av att utföra sedvanlig fysioterapeutisk behandling i form av t.ex fysisk aktivitet kan metoden vara ett medel för att öka deras funktion, reserver och motståndskraft genom förbättrat immunförsvar (Kox et al., 2014), potentiellt ökad syresättning (Hof, 2015; Neyda, 2020) och potentiellt ökad energi och livskraft i samband med en ökat generellt hälsotillstånd och livskvalitet.
De inflammationsdämpande effekterna kan vara effektiva vid mer specifika inflammatoriska sjukdomar, som redan visats på spondylartritpatienter (Buijze et al., 2019). De metabola effekterna kan eventuellt vara användbara vid övervikt och diverse diabetes-relaterade tillstånd. (van der Lans., 2013)
För idrottare som vill öka sin förmåga till återhämtning av funktion och prestation efter träning och skada kan metoden vara behjälplig (Rose et al., 2017). Vad gäller topp-prestation kan inga uttalanden med adekvata belägg göras i nuläget, men hypotetiskt kan den potentiellt förbättrade syresättningen, smärttåligheten och viljestyrkan leda till effekter. Speciellt
extremidrottare eller yrkesutövare som utsätter sig mycket för kyla, syrefattighet och höga höjder kan ha mycket att hämta från metoden. Till exempel bergsklättrare, fridykare eller SAR-team.
Den direkt smärtlindrande effekten (Rose et al., 2017) väntas kunna vara av nytta vid diverse muskuloskeletala smärtsyndrom, vilket är vanligt förekommande inom det fysioterapeutiska
kliniska arbetet. ANS-regleringens potentiella effekt på stresstålighet (Kox et al., 2012) och meditationens stärkande effekter på förmåga till coping (Nidich et al., 2009) - speciellt i pressande och noxiska situationer - hypotiseras även av författarna kunna stärka patienters förmåga att tolka smärta på ett funktionellt sätt samt eventuellt dämpa smärta med central genes eller påverkan.
Vidare är det faktum att patienten själv kan utöva metoden hemma utan någon form av utrustning gynnsamt. Ett hinder kan vara att många upplever kalla duschar som obehagliga, men många som testar metoden finner sig i dem efter de kommit över den första tröskeln. Att kunna möta det initiala obehaget med ett lugnt och stilla sinne är också en viktig del i
metoden. Livskvalitet
Författarna ser livskvalitet som ett trattmått som fångar in många aspekter av hälsa och ger en bild av en individs holistiska hälsobild. Denna bild stöds av författarna bakom de stora
livskvalitets-formulären SF-36 och RAND-36. De utvecklades för att vården rört sig mot ett mer patientcentrerat perspektiv där den subjektiva uppfattningen hos patienten ger en tydlig bild av en behandlings reella verkan i patientens liv. Målet för den individuella patienten i samverkan med vården har sedan slutet av det förra århundradet mer och mer rört sig mot funktion och välbefinnande (i kontrast mot mer objektiva medicinska mått). Formulär för livskvalitet täcker många aspekter av hälsa och kan anses vara ett bra mått på en individs generella hälsotillstånd. (Ware & Sherbourne, 1992; Hays et al., 1993)
Syfte
Att undersöka om utövandet av Wim Hof-metoden ger effekter på livskvalitet och självskattad hälsa efter tre veckors dagligt utförande.
Frågeställningar
● Hur påverkar utövandet av köldterapi, andningsövningar och meditation i kombination livskvaliteten hos ett brett urval av individer?
● Hur påverkar utövandet av köldterapi, andningsövningar och meditation i kombination självskattad generell hälsa hos ett brett urval av individer?
Material & Metod
Vetenskaplig ansats
Vi valde en kvantitativ, dvs empirisk-atomistisk vetenskaplig ansats. Detta val har gjorts för att kunna samla konkreta, greppbara data angående en metod som till sin natur verkar på ett holistiskt plan. WHM innefattar aktiviteter som ger rent fysiologiska effekter såväl som psykosomatiska sådana (Hof, 2015). Därav ville vi få ut hårda data för att visa vare sig metoden leder till postulerade effekter eller ej.
Design
Studien utformades som en kvantitativ experimentell pilotstudie. Denna design valdes för att undersöka hur interventionen påverkar livskvalitet under en tre veckors period. För att få svar denna studie konstruerades också frågeformulär utefter frågeställningarna och metoden, journalföring från deltagarna samt existerande formulär som RAND-36 (Hays et al., 1993).
Urval
Informationsblad placerades runt omkring LTU campus. De skickades även ut till studenter på LTU via mail och publicerades i sociala medier för att söka intresse för deltagande till
studien. Vid svar av intresserade skickas ett informationsbrev innehållande en grundläggande beskrivning av projektet och dess villkor ut. I detta dokument hade intressenterna möjlighet att underteckna för deltagande i studien. Antalet deltagare som söktes var 5 till 12 stycken och sökningen pågick i två veckor. Eftersom studiens syfte begränsats till livskvalitet och generell hälsa söks ingen specifik population eller hälsogrupp, därav kunde vi söka i ett brett omfång av potentiella deltagare.
● Inklusionskriterier ○ Mellan 18-65 år. ● Exklusionskriterier
○ Tidigare eller fortgående hjärtproblem.
Addendum: Vid medicinering eller sjukdom rådgör deltagare på eget ansvar med läkare.
Sökningarna efter deltagare resulterade i att 14 personer tog kontakt varav en exkluderades då denne hamnade ovan åldersintervallet för inklusion. Information delgavs till resterande 13 individer varav 8 skrev under för deltagande. Utav dessa åtta skedde under studiens gång ett bortfall på tre individer. Fem deltagare slutförde studien och producerade användbar data. Av de tre individer för bortfall var det två som skicka in persondata, 1 män och 1 kvinna. Mannen, 22 år, hade ingen erfarenhet av någon metoddel sedan tidigare. Kvinnan, 31 år, hade erfarenhet av andning och meditation sedan tidigare men inte köldexponering.
Intervention
Interventionen pågick i tre veckor där deltagarna fick kombinera andning, köldexponering och meditation, formulerat efter WHM (Hof, 2015). Deltagarna utförde interventionen själva på egen tid dagligen. De tillhandahölls skriftliga instruktioner samt en video som redogör i detalj för metod och progression. (Se bilaga 2)
Andning
Övningen består av att individen i en avslappnad liggande position, andas in diafragmatiskt, kraftfullt och djupt, genom munnen. Man släpper sedan efter och låter lungorna tömmas i en naturlig takt. En sekvens av inhalation och exhalation upprepas 30 gånger, efter sista
utandningen i var sekvens håller individen kvar den residuala volymen i lungorna efter förmåga. Individen tar sedan ett djupt andetag och håller i 10-15 sekunder med fyllda lungor. Efter detta har man utfört en cykel av andningsövningen. Det dagliga programmet består av tre cykler i rad.
Köldexponering
Köldexponering görs i dusch och sker direkt efter andningsövningen. Stickprov av
temperaturen på kallduschen tas sista dagen i varje vecka med hjälp av tilldelade termometrar. Försökspersonerna duschar kallt i 1 minut. Kylan som individen exponerar sig för ska vara hanterbar. Individen ska inte börja hyperventilera eller hacka med tänderna utan gradvis bygga upp tolerans att hantera lägre temperatur av kyla.
Meditation
Under pågående kalldusch beskrivet ovan skall deltagarens andning vara lugn och djup. Genom kallduschen och en halv minut efteråt mediterar deltagarna med fokus på en lugn och jämn andning samt ett mentalt tillåtande av kylan.
Datainsamling
RAND-36 (Hays et al., 1993) valdes då formuläret täcker flera områden gällande generell hälsa, i formuläret får vi med två huvuddimensioner, fysisk och psykisk hälsa som har fyra moduler vardera för specificering inom dessa områden. RAND-36 är ett livskvalitetsformulär som skattar en individs hälsa i poäng mellan 0-100 inom 8 olika områden: fysisk funktion, rollfunktion, kroppslig smärta, allmän hälsoupplevelse, vitalitet, social funktion
rollfunktion-emotionell och psykiskt välbefinnande (Hays et al., 1993). En svensk
översättning av RAND-36 med tillhörande dokument beställdes från Registercentrum Sydost (2017). EQ-5L (The EuroQol Group, 1990) Tar med en fråga som använder en visuell
barometer för att specificera individens överskådliga hälsa “idag” med en skala från 0 till 100 detta ansågs ge individen möjlighet att ur sitt egna perspektiv ge oss en inblick till sin
upplevelse till hälsa och eventuell förändring efter intervention. Därefter formulerades dessutom egna formulär som täckte persondata och mätningar i samband med intervention. För att underlätta processen skapades digitala versioner av samtliga formulär med Google:s (2020) verktyg för detta ändamål. Samtliga enkätsvar samlades in digitalt via denna plattform. Inomhustermometer med skala -5→45℃ användes för mätning av vattentemperaturen vid dusch. En översikt av mätinstrument och den data som insamlas för respektive sådant presenteras i ruta 4.
Dataanalys
Poängen för RAND-36 formuläret räknades ut enligt bifogade manualer från Registercentrum Sydost (2017). Insamlad data från gängse mätningstillfällen analyserades och jämfördes. Datan analyserades utifrån syfte och frågeställningar, samt andra trender och resultat som
Ruta 4: Översikt av instrument och respektive insamlad data:
● Blankett med persondata - Vid baseline. ○ Kön ○ Ålder ○ Längd ○ Vikt ○ Sysselsättning ○ Fysisk aktivitetsnivå ○ Erfarenhet av WHM, köldterapi, andningsövningar eller meditation ○ Förväntningar på interventionen ● Formulär - Vid baseline och vid avslutad
intervention (3 veckor)
○ RAND-36 (Hays et al., 1993)
○ En fråga tagen ur EQ-5D (The EuroQol Group, 1990)
● Journal - Sista dagen av var påbörjad vecka ○ Temperatur duschvatten (mäts med
termometer vi tillhandahåller)
○ Durationen av retention av residualvolym efter utandning i slutet av en cykel andningsövning.
data vid baseline och följande mätningstilfällen. Grundläggande statistiska beräkningar i form av standardavvikelse gjordes för ökad överskådlighet av datan. Resultatet presenteras i text, tabeller och figurer.
Förväntningar
Författarna hade förväntningar om att interventionen skulle bidra till att deltagarna under och/eller efter studiens gång upplever en ökad livskvalitet enligt tillämpade mätinstrument. I och med studiens icke-blindade struktur kan ej eventuell påverkan på resultatet helt
negligeras. Vi strävade dock efter att minimera vår eventuella inverkan på deltagare genom att begränsa kontakten med dem i den mån som var möjligt. Dessutom yttrade vi aldrig några värderingar kring metoden och eller dess utförande i kontakt med deltagare, utan försökte kommunicera kring utförandet så objektivt som möjligt.
Etiska överväganden
Deltagare
Deltagare kontaktades skriftligt med information rörande projektet samt deras deltagande i detta. De fick ta del av information kring projektets bredare utformning och ändamål, vad som förväntades av dem samt vilket ansvar och vilka skyldigheter de som ansvarar för projektet har. Namnteckning fylldes i skriftligt vid godkännande av villkoren. Kontaktinformation fanns för de som ville ha mer information eller klargöranden. Deltagarna hade rätt att när som helst avbryta sitt deltagande i projektet.
Data
Den personliga data som insamlats finns endast åtkomlig för de personer som handahåller undersökningen. Var deltagares personliga information har hanterats
konfidentiellt och ej knutits till datan som utvinns under projektets gång. Var deltagare har tilldelats kodnamn vilka använts när datan katalogiserats. All data har lagrats
Riskbedömning
Deltagarna var helt fria från hjärtsjukdom och mellan 18 till 65 år. Utförandet av övningarna standardiserades så att de var säkra. Andningsövningarna, exempelvis, kan i sällsynta fall medföra en risk för yrsel och utfördes därför liggande. Riskerna som studien medför bedöms som låga. Detta i och med ett standardiserat säkert utförande av interventionen, konfidentiell datahantering och en supportlinje för deltagarna. Vinningen kommer vara kunskap om en framväxande metod som skulle kunna gynna hälsan. Då studien väntas leda till kunskap huruvida så är fallet och inte medför några betydande risker i den form den ämnas utföras så anses den av undertecknade vara etiskt godtagbar.
Resultat
Persondata
Datainsamlingen resulterade i fem resultat vilka inkluderades. Populationen består av tre (60%) kvinnor och två (40%) män - med en åldersspann på 22 till 62 år och en medianålder på 38 år. Individuella deltagares data presenteras i Tabell 1. Självrapporterad fysisk aktivitet rapporterades av deltagare i uppskattat antal
timmar per vecka för tre intensitetsnivåer. För låg intensitet sträckte sig svaren från 1 till 14. För medelintensiv anträngning från 0 till 4. För högintensiv från 0 till 5. Parametriska variabler presenteras i Figur 1. Tabell 1: Persondata. Deltagare 1 2 3 4 5 Kön (K/M) K M K M K Längd (cm) 164 184 168 173 168 Vikt (kg) 60 98 63 75 79 Ålder (år) 22 36 38 42 62
Figur 1: Fysisk aktivitet. Diagrammet visar medelvärden för deltagarnas angivna fysiska aktivitet (angiven i timmar/vecka) i tre intensiteter. Lätt: I nivå med en promenad eller cykeltur i normal takt, lättare hemmasysslor som exempelvis att dammsuga. Medel: Flåsigt, i nivå med t.ex. ett lättare joggingpass, cykla i rask takt eller dansa. Högintensivt: Kraftigt pulsökande och/eller hög belastning.
Gällande typ av träning svarade deltagare på en tiogradig skala, där 1 motsvarar endast aerob träning, och 10 motsvarar endast anaerob träning. Ett värde på fem motsvarar en jämn
fördelning däremellan. En av deltagarna uppgav att denne inte tränade regelbundet, två deltagare angav ett värde på 4 och resterande två deltagare ett värde på 7. Som sysselsättning angav en deltagare kontorsarbete, en ambulanssköterska, en anestesisköterska och två student. Deltagarnas egna förväntning av att metoden skulle leda till en ökad livskvalitet och känsla av generell hälsa (rapporterad enligt en skala där 1 motsvarade “inga förväntningar alls” och 10 motsvarade “mycket höga förväntningar”) sträckte sig från 3 till 10, med en median på 8. Samtliga deltagare utom en (80%) angav en nivå av förväntan på över 5 på den tiogradiga skalan, det vill säga en förväntan av ett positivt resultat.
Tabell 2 visar fördelningen bland deltagarna gällande erfarenhet av WHM i sin helhet och dess tre komponenter. Deltagare har angett för hela metoden samt var del för sig, om de har någon erfarenhet av ditto, och i så fall om det var under det senaste halvåret. Tre (60%) av deltagarna hade tidigare erfarenhet av metoden i helhet. Två deltagare (40%) hade utfört metoden de senaste sex månaderna. En deltagare (20%) hade inte någon tidigare erfarenhet av vare sig metoden eller dess komponenter. Resterande 4 (80%) hade alla erfarenhet av samtliga delkomponenter. Bland bortfallen fanns en deltagare utan erfarenhet i någon kategori, och en utan erfarenhet inom köldterapi och WHM i sin helhet.
Tabell 2: Erfarenhet av utförande
Erfarenhet: Nej <6 månader sedan >6 månader sedan
Köldterapi 1 (2) 2 2 Meditation 1 (1) 4 (1) 0 Andningsövning 1 (1) 3 (1) 1 Alla (WHM) 2 (2) 2 1
Tabellen visar fördelningen bland deltagarna gällande erfarenhet av WHM samt respektive komponenter. Här presenteras fördelningen mellan de deltagare som inte hade någon erfarenhet, erfarenhet från det sista halvåret eller erfarenhet för mer än ett halvår sedan. (Värden inom parentes visar svar från deltagare i bortfallet.)
Frågeställningar
Livskvalitet
Alla deltagare ökade i den totala poängräkning för livskvalitet efter tre veckors intervention av WHM. I de följande åtta modulerna (figur 2) visas dessa förändringar före och efter interventionen
.
Figur 2: visar medelvärdet för deltagarna inom olika hälsodimensioner, en skattning mellan 0 till 100, där lägre resultat talar för en individuell upplevd begränsning inom det hälsoområdet medans högre poäng talar
Den fysiska funktionen visade ökning i hälsa med 2 poäng, den fysiska rollfunktionen ökade med 5 poäng, emotionell rollfunktion ökade med 20 poäng, i vitalitet sågs en ökning med 18 poäng, psykiskt välbefinnande hade en ökning på 3,2 poäng, den sociala funktionen ökade med 0,5 poäng , smärta hade ökning av 14,5 poäng och allmän hälsa en ökning av 7,2 poäng. De moduler författarna ansåg svara bäst till syftet var vitalitet, psykiskt välbefinnande och allmän hälsa. Modulen vitalitet ökade med 18 poäng efter tre veckors intervention, psykiskt välbefinnande ökade med 3,2 poäng, allmän hälsa ökade med 7,2 poäng (figur 3)
Figur 3: RAND-36, medelvärde för domärnerna vitalitet (SD=20,18 före, SD=12,74 efter), psykiskt
välbefinnande (SD=17,29 före, SD= 11,66 efter) och allmän hälsa (SD=18,84 före, SD=8,94 efter), vertikal axel demonstrerar poängskalan för formuläret.
Generell hälsa
Deltagarna visade en ökning av sin självskattade generella hälsa efter tre veckors intervention utifrån barometern från EQ-5L (Se figur 4.) En deltagare minskade med 1 poäng, resterande 4 deltagare ökade med 10, 12, 15 respektive 15 poäng. Med ett ökat medelvärde på 10,2 poäng.
Figur 4: EQ-5L barometer. Medelvärdet för deltagarna i ett självskattat värde på upplevd hälsa överlag för individ “idag”, där 0 är värsta tänkbara hälsan utifrån individuell upplevelse och 100 är den bästa tänkbara hälsa. Jämfört före och efter 3 veckors intervention (SD=12,68 före, SD=9,01 efter).
Diskussion
Metoddiskussion
Styrkor och fördelar
I och med att det var första gången författarna åtog sig ett projekt av denna magnitud uppstod givetvis många frågetecken längs vägen. Många lärdomar kunde användas för att korrigera under pågående studie, medans många likväl inte gick att tillämpa under pågående studie och får tagas med till framtida projekt.
I och med inriktningen på generell hälsa kunde vi sätta sparsamma exklusionskriterier och rekrytera från en bred demografi. Tacksamt var dessutom att insamlad population följde ett tämligen väl fördelat spektra inom demografin. Vi fick en jämnare fördelning än väntat gällande ålder och könsfördelningen var så jämn den kunde bli. Dock så hade vi velat se bättre fördelning gällande erfarenhet och förväntningar, mer om detta nedan. Fokusen på livskvalitet och generell hälsa mätt i en bred demografi var tacksam i och med att de flesta tidigare studierna på metoden riktat in sig på specifika grupper eller ändamål. Författarna var intresserade av en metod som kunde verka gynnsamt på många fronter och bidra till en holistisk, synergistisk effekt på hälsa och välmående. Detta går ej att härleda några fakta om från studien i sig, då kontrollgrupper ej har testats mot. Ej heller har metodens komponenter delats upp på olika interventionsgrupper. Inom ramarna för detta examensarbete var dock målet att undersöka om vi kan hitta incitament att i framtiden göra mer rigorös forskning på metoden - och i den avsikten står författarna bakom valet av metod.
Det var fördelaktigt att studien utfördes under vintern på plats i Norrbotten, med möjlighet att rekrytera deltagare där. I Norrbotten når temperaturen normalt betydligt lägre nivåer än mer sydligt belägna Svenska län (SMHI, 2020) - vilket gör kallt vatten mer lättillgängligt.
Samtliga deltagare var från Sverige, där duschvattnet går att sänka till en kall temperatur. Just temperaturen var dock en av begränsningarna.
Svagheter och begränsningar
Vi hade svårt att avgöra om vi skulle sätta en specifik temperatur att duscha i eller inte. Vilken temperatur som skulle ha en terapeutisk verkan, då man i litteraturen använt sig av många olika sätt att exponera kroppen för kylan, där författarna bedömt gradantalet som ej överförbart. I slutändan beslutades det att deltagarna själva får välja temperatur, med uppmaningen att efter första veckan duscha så kallt som deras dusch tillåter. För att kunna spåra hur kallt de faktiskt duschade delades termometrar ut med vilka de mätte temperaturen minst en gång i veckan. Kvaliteten på termometrarna var dock bristfällig i och med att budgeten utgick från författarnas fickpengar. Termometrarna som användes valdes främst utifrån priseffektivitet. De kontrollerades dock genom att sex termometrar placerades i vatten av olika temperatur tillsammans med en termometer av god kvalitet. Temperaturen de testade termometrarna visade uppskattades som förskjuten ca 1°C+ jämfört med den bättre
termometern. Felmarginalen mellan de testade termometrarna uppskattades till ca. ± 1°C; vilket godtogs av författarna.
En nackdel med mätningarna av duschtemperatur och duration av andningsuppehåll var att deltagarna gjorde dessa mätningar helt själva. Alla deltagare fick samma, standardiserade och testade instruktioner för mätning - men kunde inte övervakas för att validera mätningarna. För punkten gällande typ av träning i formuläret för persondata var det eventuellt en brist att fördelningen mellan aerob och anaerob träning rapporterades numerärt där träningsformerna motsvarade varsin ände på den tiogradiga skalan. Då “endast aerob” träning motsvarade 1 och “endast anaerob” träning motsvarade 10 kan detta ha gett ett felaktigt intryck av att det
sistnämnda värderas högre eller skulle vara mer önskvärt. Detta var dock det smidigaste sättet författarna kunde lösa denna fråga vid skapande av formulär i Google forms. (Google Ireland Limited., 2020)
En möjlig brist med instrumentet RAND-36 (Hays et al., 1993) var att vissa domäner, främst fysisk funktion och fysisk rollfunktion, gav en takeffekt vid mätning på friska individer. Majoriteten av frågorna i dessa domänen berörde nedsatt fysisk förmåga på en nivå vilken ej var relevant för urvalsgruppen. Dock så anser författarna att analys av de domäner vi var intresserade av gav oss kunskap i relation till de frågor vi hade och att instrumentet var det rätta att använda.
deras resultat på flera sätt. Många deltagare hade ganska höga förväntningar på metodens effekt. Flera avhoppare hade inte inte tidigare erfarenhet av metoden och inte heller lika höga förväntningar, vilket gör det beklagligt att de inte slutförde interventionen, då de hade kunnat göra datan betydligt mer tillförlitlig. En av deltagarna hade dock innan interventionens början angett sin förväntan på att metoden skulle leda till positiva effekter som låg (3/10). Intressant nog visade sig denna deltagare en väl märkbar ökning i poäng för domänerna vitalitet och smärta i RAND-36. Data från deltagare med en lägre angiven förväntan, som ändå visat på en förbättring - kan till viss del bedömas som mer tillförlitlig då resultatet gått emot en eventuell placebo-effekt. Fler deltagare som inte har höga förväntningar av metoden är av vikt för att i framtiden kunna göra adekvata bedömningar angående en eventuell effekt.
Vidare är det av vikt att i framtida studier undersöka vilka erfarenheter och upplevelser de deltagare med tidigare erfarenhet haft. Detta även satt i relation till de förväntningar de bär med sig. Dessa bitar hade givit en större möjlighet att analysera resultatet och förklara deltagarnas förväntans effekt på utfallet.
En punkt att uppmärksamma om inför framtida studier skulle vara att ta med frågeställningar om just orsak och ursprung till smärta innan intervention, om det är en tillfällig smärta så kanske den eventuellt inte påverkas av metoden i sig, men om det annars varit en långvarig smärta - så är det av intresse att se om den under studiens intervention påverkas.
Bortfallsanalys
En faktor som kan ha orsakat vissa avhopp var sättet på vilka dokumenten levererades till deltagarna. Deltagare fick till en början tillgång till en stor del av materialet de behövde gå igenom på en gång vilket kan ha verkat avskräckande för vissa (en avhoppare rapporterade även detta). En deltagare avbröt på uppmaning av författarna interventionen efter denna upplevt obehag vid andningsövningen. En bit in i rekryteringen ändrades strategin till att deltagarna blev lotsade mer och delgavs mindre information åt gången. Detta visade sig ge en högre retention av deltagare.
Resultatdiskussion
generell hälsa visade tendenser till förbättringar för populationen i sin helhet. Av de ovan nämnda RAND-36 domäner som lades mest fokus på kan man i datan för urvalsgruppen (som inte skall göras några otillbörliga inferenser utifrån) utläsa en blygsam ökning av poäng inom psykiskt välbefinnande, en märkbar ökning inom allmän hälsa och en väl märkbar ökning inom domänen vitalitet. I generell hälsoskattning efter EQ-5L sågs en märkbar förbättring. Intressant nog sågs även en väl märkbar ökning av poäng inom domänen smärta (högre poäng indikerar mindre smärta), vilken inte var en domän som valts som fokus för dataanalysen. Här kan dock diskuteras vad som orsakade smärtan vid baseline och det är svårt att koppla
skillnaden till interventionen med en så liten population. Det är dock värt att notera då WBC visat sig kunna förbättra smärta vid muskelskada (Rose et al., 2017) och förbättra livskvalitet vid ryggsmärta (Szczepańska-Gieracha, 2014).
Resultaten visar tendenser till förbättrad livskvalitet och generell hälsa hos urvalsgruppen. Dock saknas statistisk signifikans och vetenskaplig tillförlitlighet. En majoritet av deltagarna hade höga förväntningar på metoden vilket ytterligare sänker datans tillförlitlighet. Vissa variabler uppvisade höga spridningsmått, men i regel ser man tendenser till förbättring i individuella deltagares hälsa. Samtliga deltagare fick en ökning av den totala poängen för RAND-36 (dvs. alla domäner inräknade). Det är omöjligt att dra några slutsatser från
insamlad data, men otillförlitlig som den är lutar den ändå åt ett positivt håll. Det går inte att utesluta att metoden är verksam nog för att beforska och utreda vidare, men det går ej heller att argumentera för med den utvunna datan som utgångspunkt.
Ingen tidigare forskning finns enligt författarnas kännedom som tittar på metoden tillämpad på en så pass generell grupp, och med så pass generella mått av hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning med livskvalitet och generell hälsa som utfallsmått har tittat på specifika sjukdomsgrupper, som till exempel spondylartritpatienter (Buijze et al., 2019), eller patienter med rygg- eller ledsmärta (Szczepańska-Gieracha et al., 2014). Den forskning som gjorts på bredare populationer har ofta haft mer specifika medicinska utfallsmått, såsom
inflammatoriska markörer i blodprover (Kox et al., 2014). Dock så finns en del forskning på de individuella delarna som visar på att de har goda effekter på egenskaper som kan antas mynna ut i ökad livskvalitet och generell hälsa. Dessa beskrivs närmare i bakgrunden och består av exempelvis lägre blodtryck (Sudsuang et al., 1991), bättre sömn (Black et al., 2015), mindre smärta (Rose et al., 2017) och förbättrad psykisk hälsa (Nidich et al., 2009).
liksom tidigare studier visat att de individuella delarna i WHM har goda effekter på flertalet egenskaper - så tenderar denna studie mot goda effekter på livskvalitet och generell hälsa. Detta kan vi i dagsläget utöver sannolik placeboeffekt misstänka ha en koppling till delarna i WHM:s goda effekter - även om vi är långt ifrån att kunna bekräfta detta . Om det dessutom, som Hof (2015) påstar, finns en synergistisk effekt mellan delarna - faller utanför denna studies ramar att dra några slutsatser om och behöver undersökas vidare i framtida forskning. Gällande eventuella effekter på cirkulation och syresättning är det svårt att säga något om klinisk relevans i dagsläget. Rent teoretiskt resonerar författarna att träning av kontraherande glatt muskulatur i det perifera cirkulatoriska systemet skulle kunna vara vara en gynnande faktor för cirkulatorisk förmåga. Än mer intressant är cellers svar på låg syresaturation som beskrivits av 2019 års pristagare inom fysiologi eller medicin. Den hypoxi som köldterapin orsakar (Freire et al., 2016) skulle i rent hypotetiska drag kunna ha en terapeutisk koppling till effekterna av låg syresaturation. Detta då låg syresättning i celler stimulerar bildning av röda blodkroppar och nya kärl. (Gilman, 2020) Dessutom aktiverar hypoxin DNA-sekvenser som påverkar fysiologiska aspekter som metabolism, träning, fosterutveckling, immunförsvar, höjdacklimatisering och andning samt har en inverkan på patofysiologin rörande bland annat anemi, cancer, stroke, infektioner, sårläkning och myokardiella infektioner. (Neyda, 2020) Kan gynnsamma effekter kopplat till cellers svar på syrebrist utvinnas i samband med WHM ser vi detta som en intressant faktor till metodens verkan. Forskning behövs för att undersöka och beskriva om självtillämpad temporär hypoxi har en terapeutisk verkan i detta avseende. Ytterligare en viktig punkt rörande datan är deltagarnas erfarenhet. Två av deltagarna hade t.ex. erfarenhet av metoden det senaste halvåret, vilket kan påverka resultatet oförutsägbart. Det skulle endera kunna begränsa resultatet i och med att de redan fått ut förbättringar av metoden vilket skulle kunna ge en “avtagande avkastnings-effekt”. Det skulle också kunna öka resultatet om deltagaren är emotionellt investerad i metoden och vill samt tror på att den skall ge en god effekt.
I enlighet med förväntan rapporterade flera deltagare att kylan övergick från att vara ett obehagligt element till en början - till att bli något som kändes behagligt och som man såg fram emot längre in i studien.
Oväntade resultat
För tre av fem deltagare minskade resultatet i domän allmän hälsa. Varav två även psykiskt välmående. En möjlig orsak till nedsatt allmänt och psykiskt välmående är perioden under vilken interventionen och mätningarna gjordes. Denna del av studien utfördes under
November-December månad, där det blir allt kallare och mörkare inför årsskiftet. Exponering för solljus har en stor inverkan på människors dagliga välbefinnande (An et al., 2016) och kan vara en bidragande faktor till varför just dessa domäner såg ett sänkt värde för tre deltagare. En annan tänkbar möjlighet kan vara de restriktioner som pågick i förhållande till
Corona-viruset, vilket påverkat den mentala hälsan runtom i världen (Xiong et al., 2020). Domänen för smärta förbättrades mer än förväntat av forskarna, ens individs förhållande och upplevelse till smärta är väldigt individuellt, det kan vara att genom exponering till kyla att deltagarna fått en bättre förmåga att tolka och hantera obehaget, då kyla till en början kan vara påfrestande att viljemässigt exponera sig för. (Hof, 2015)
Andra deviationer från väntat resultat var att deltagarna duschade längre eller kortare i kallvatten än vad som var angivet, samt att en deltagare under sin första vecka gjorde 10 cykler av andning istället för 30. Båda dessa faktorer kan ha bidragit till en förändring i resultatet. Två av deltagarna nådde betydligt kallare temperaturer i dusch än författarna väntat. Dessa två nådde ett medelvärde på. 5,5°C den sista veckan, till skillnad från de andra deltagarna som hamnade på ett medelvärde av 13°C den sista veckan - vilket var mer i linje med förväntad temperatur.
Kliniska reflektioner
Mer underlag krävs för att få en klar bild på inom vilka områden metoden kan ha störst eventuell inverkan. Skillnaden som sågs för modulen smärta kan ha varit en tillfällighet utan kausal koppling till interventionen i sig. Utan formella uppgifter om deltagarnas karaktär av smärta kan det inte ses som mer än ett intressant fenomen som bör observeras mer noggrant i framtida studier. Dock finns stöd för att köldterapi i sig kan verka smärtlindrande (Rose et al., 2017) och kan den effekten kopplas till (eller visas vara än starkare i) WHM så är det en tacksam effekt då man i kliniken vill undvika analgetika eller andra former av smärtlindring. De ökade resultaten inom modulerna vitalitet, psykiskt välbefinnande och allmän hälsa ger indikationer på att man ej kan utesluta positiva effekter inom ett psykosomatiskt perspektiv.
Då fysioterapeuter har möjlighet att instruera i metoder för ett ökat välbefinnande på flera nivåer psykosomatiskt till exempel genom qi-gong, meditation, andningsövningar (Biguet, et al., 2012), så kan WHM:s potential som ytterligare ett verktyg för professionen fysioterapi inte uteslutas. Då metoden i sig är lätt tillämpad och ej kräver mycket material för att genomföra mer än ett underlag att ligga på för andningsövningar och kallt duschvatten, framstår den som väldigt ekonomisk och anpassningsbar.
Skall man utreda metodens eventuella varande vid behandling av patienter som uppvisar åtminstone de problem och förbättringsområden som benämnts i bakgrunden så krävs mer vattentäta resultat. Dessutom måste detta då givetvis ske i enlighet med vad som ryms inom lagens ramar gällande användning av KAM vid symptomlindring. Skall metoden lyftas över från KAM till regelrätt vård krävs givetvis ett enormt uppbåd av vetenskapligt stöd som ej sannolikt kommer att finnas på horisonten i många år framöver.
Konklusion
Studiens resultat är, med svag tillförlitlighet, indikativt mot tendenser till förbättring av de egenskaper studiens syfte var att undersöka WHM:s effekter på. Förvisso var datans
statistiska och vetenskapliga värde mycket begränsat, men att en ökning i parametrar syntes inom alla, om än marginellt i vissa, områden är åtminstone en vag indikation åt ett positivt håll. För att kunna säga något matnyttigt behöver emellertid nästa led av forskning nyttja mer vetenskapligt rigorösa metoder. Detta främst gällande storlek på urval, tid för intervention, kontrollgrupper och skydd mot placebo samt bias. En sådan studie skulle medföra att statistiska analyser kan göras och säkerställa eventuella effekter med en högre grad av
tillförlitlighet, innan man går vidare och undersöker mer specifika och riktade frågor. Det vill säga, det krävs fortfarande forskning för att bevisa en effekt, innan man kan börja forska på att beskriva eventuell effekt.
Författarna upplever sig dock ha uppfyllt sitt mål med att få en första inblick på effekterna metoden kan ha i relation till livskvalitet och generell hälsa, utifrån de förutsättningar som fanns. Projektet har dessutom utmynnat i en lärorik metodutveckling och nyvunnen kunskap om att upprätta ett studieprotokoll som författarna bär med sig till framtida projekt.
Referenslista
An, M., Colarelli, S. M., O’Brien, K., & Boyajian, M. E. (2016). Why We Need More Nature at Work:
Effects of Natural Elements and Sunlight on Employee Mental Health and Work Attitudes. PLoS ONE, 11(5), 1–17. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0155614
Azab, Marwa. (2018). The Brain on Fire: Depression and Inflammation. Psychology Today. Hämtad
27 November, 2020, från:
https://www.psychologytoday.com/us/blog/neuroscience-in-everyday-life/201810/the-brain-fire-depre ssion-and-inflammation
Banfi, G., Melegati, G., Barassi, A., Dogliotti, G., Melzi d, E. G., Dugué, B., & Corsi, M. M. (2009).
Effects of whole-body cryotherapy on serum mediators of inflammation and serum muscle enzymes in athletes. Journal of Thermal Biology, 34(2), 55–59.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jtherbio.2008.10.003
Biguet, G., Keskinen-Rosenqvist, R. & Levy Berg, A. (red.) (2012). Att förstå kroppens budskap:
sjukgymnastiska perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Björling, Gunilla. (2020) Andningsbefrämjande tekniker. Vårdhandboken. Inera AB. Hämtad 25
November, 2020, från:
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/luftvagar/andningsvard/andningsbeframjande-t ekniker/
Black, D. S., O'Reilly, G. A., Olmstead, R., Breen, E. C., & Irwin, M. R. (2015). Mindfulness
meditation and improvement in sleep quality and daytime impairment among older adults with sleep disturbances: a randomized clinical trial. JAMA internal medicine, 175(4), 494–501.
https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2014.8081
Bowler, S. D., Green, A., & Mitchell, C. A. (1998). Buteyko breathing techniques in asthma: a blinded randomised controlled trial. The Medical journal of Australia, 169(11-12), 575–578.
Buijze, G. A., de Jong, H. M. Y, Kox, M., van de Sande, M. G, van Schaardenburg, D., van Vugt, R. M., . . . Baeten, D. L. P. (2019). An add-on training program involving breathing exercises, cold
exposure, and meditation attenuates inflammation and disease activity in axial spondyloarthritis – A proof of concept trial. PLoS ONE, 14(12), e0225749. doi:10.1371/journal.pone.0225749
Buijze, G. A., & Hopman, M. T. (2014). Controlled Hyperventilation After Training May Accelerate
Altitude Acclimatization. Wilderness & Environmental Medicine, 25, 484–494.
https://www.wimhofmethod.com/uploads/kcfinder/files/Kilimanjaro.pdf
Brydolf, Johanna, 1177 Vårdguiden, nationella redaktionen. (2017-10-23) Avslappning genom
andning. Hämtad 25 November, 2020, från:
https://www.1177.se/Norrbotten/liv--halsa/stresshantering-och-somn/avslappning-genom-andning/
Brydolf, Johanna., 1177 Vårdguiden, nationella redaktionen. (2019-11-04). Mindfulness. Hämtad
15 September, 2020, från:
https://www.1177.se/Norrbotten/liv--halsa/stresshantering-och-somn/mindfulness
Cooper, S., Oborne, J., Newton, S., Harrison, V., Thompson Coon, J., Lewis, S., & Tattersfield, A. (2003). Effect of two breathing exercises (Buteyko and pranayama) in asthma: a randomised
controlled trial. https://doi.org/10.1136/thorax.58.8.674
Cowie, R. L., Conley, D. P., Underwood, M. F., & Reader, P. G. (2008). A randomised controlled
trial of the Buteyko technique as an adjunct to conventional management of asthma. Respiratory medicine, 102(5), 726–732. https://doi.org/10.1016/j.rmed.2007.12.012
Denison, E. & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Edwards, M. K., & Loprinzi, P. D. (2017). Comparative effects of meditation and exercise on physical
and psychosocial health outcomes: a review of randomized controlled trials. Postgraduate medicine, 130(2), 222–228. https://doi.org/10.1080/00325481.2018.1409049
FoHM, Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Grundrapport.
(978-91-7603-372-2).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/skolbarns-h alsovanor/rapporter/
FoHM, Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport. (18065).
Medlife Crisis. https://www.youtube.com/watch?v=D6EPuUdIC1E
Freire, Bruno, Geremia, Jeam, Baroni, Bruno Manfredini, & Vaz, Marco Aurélio. (2016). Effects of
cryotherapy methods on circulatory, metabolic, inflammatory and neural properties: a systematic review. Fisioterapia em Movimento, 29(2), 389-398.
https://doi.org/10.1590/0103-5150.029.002.AO18
Google Ireland Limited. (2020). Google formulär. Hämtad November 12, 2020, från:
https://www.google.se/intl/sv/forms/about/
Hays, R. D., Sherbourne, C. D., & Mazel, R. M. (1993). The RAND 36-Item Health Survey 1.0. Health
economics, 2(3), 217–227. https://doi.org/10.1002/hec.4730020305
Heym, N., Heasman, B. C., Hunter, K., Blanco, S. R., Wang, G. Y., Siegert, R., Cleare, A., Gibson, G. R., Kumari, V., & Sumich, A. L. (2019). The role of microbiota and inflammation in
self-judgement and empathy: implications for understanding the brain-gut-microbiome axis in depression. Psychopharmacology, 236(5), 1459–1470.
Hilton, L., Hempel, S., Ewing, B. A., Apaydin, E., Xenakis, L., Newberry, S., Colaiaco, B., Maher, A. R., Shanman, R. M., Sorbero, M. E., & Maglione, M. A. (2017). Mindfulness Meditation for
Chronic Pain: Systematic Review and Meta-analysis. Annals of behavioral medicine : a publication of the Society of Behavioral Medicine, 51(2), 199–213. https://doi.org/10.1007/s12160-016-9844-2
Holland, A. E., Hill, C. J., Jones, A. Y., & McDonald, C. F. (2012). Breathing exercises for chronic
obstructive pulmonary disease. Cochrane Database of Systematic Reviews. doi:10.1002/14651858.cd008250.pub2
Hof, I. (2015). The wim hof method explained. (). Amsterdam: © Enahm Hof/ Innerfire 2015. Hämtad
Februari 21, 2020, från: https://www.wimhofmethod.com/ebook-wim-hof-method-explained
Innerfire BV. (2020). Hämtade September 15, 2020, från:
[1] “Breathing Meditation” https://www.wimhofmethod.com/breathing-meditation
[2] “Tummo Meditation” https://www.wimhofmethod.com/tummo-meditation
[3] “Benefits” https://www.wimhofmethod.com/benefits
Kox, M., Stoffels, M., Smeekens, S. P., Alfen, N. v., Gomes, M. E. R., Eijsvogels, T. M. H., . . . Pickkers, P. (2012). The influence of concentration/meditation on autonomic nervous system activity and the innate immune response: A case study. Psychosomatic Medicine, 74(5), 489-494.
doi:10.1097/PSY.0b013e3182583c6d
Kox, M., van Eijk, L. T., Zwaag, J., van den Wildenberg, J., Sweep, F. C., van der Hoeven, Johannes G, & Pickkers, P. (2014). Voluntary activation of the sympathetic nervous system and
attenuation of the innate immune response in humans. Proceedings of the National Academy of Sciences, USA, 111(20), 7379. Hämtad från: https://www-jstor-org.proxy.lib.ltu.se/stable/23774184
Kozhevnikov M, Elliott J, Shephard J, Gramann K (2013) Neurocognitive and Somatic Components
of Temperature Increases during g-Tummo Meditation: Legend and Reality. PLOS ONE 8(3): e58244. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0058244
Lee, Y., Subramaniapillai, M., Brietzke, E., Mansur, R. B., Ho, R. C., Yim, S. J., & McIntyre, R. S. (2018). Anti-cytokine agents for anhedonia: targeting inflammation and the immune system to treat
dimensional disturbances in depression. Therapeutic advances in psychopharmacology, 8(12), 337–348. https://doi.org/10.1177/2045125318791944
Lundvik Gyllensten, A., Skoglund, K., & Wulf, I. (2015). Basal kroppskännedom (1. uppl. ed.).
Lund: Studentlitteratur. Retrieved from http://libris.kb.se/resource/bib/17779436
Neyda V. Gilman (2020). Analyses of the 2019 Nobel Prize in Physiology or Medicine: Molecular
Machinery for Cellular Oxygen Level Response, Science & Technology Libraries, DOI: 10.1080/0194262X.2019.1703875
Milyavskaya, M., & Inzlicht, M. (2017). What’s so great about self-control? Examining the importance
of effortful self-control and temptation in predicting real-life depletion and goal attainment.
https://doi.org/10.17605/OSF.IO/MG7W3
Mossberg, Torsten (2019) Komplementär och alternativ medicin – vad kan vi lära oss?.
Läkartidningen. Hämtad 26 November, 2020, från:
https://lakartidningen.se/opinion/signerat/2019/12/komplementar-och-alternativ-medicin-vad-kan-vi-l ara-oss/
Muzik, O., Reilly, K. T., & Diwadkar, V. A. (2018). “Brain over body”–A study on the willful regulation of autonomic function during cold exposure. NeuroImage, 172, 632–641.
