S
AMSPEL MELLAN BILD
OCH TEXT
E
N LÄROMEDELSANALYS I SVENSKA SOM
ANDRASPRÅK
Avancerad nivå Pedagogiskt arbete Ida Andersson 2020-LÄR7-9-A12
Program: Ämneslärarutbildning för grundskolans årskurs 7–9: svenska, engelska och svenska som andraspråk
Svensk titel: Samspel mellan bild och text – En läromedelsanalys i svenska som andraspråk
Engelsk titel: Interaction between image and text – A teaching aids analysis in Swedish as a second language.
Utgivningsår: 2020 Författare: Ida Andersson Handledare: Anita Norlund Examinator: Catrine Brödje
Nyckelord: samspel, bild och text, digitalt läromedel
________________________________________________________________ Sammanfattning
Inledning
I takt med att samhället har digitaliserats har även utbildningssystemet digitaliserats. Skolans digitalisering ska bidra till en ökad kvalitet i undervisningen och digitala läromedel är numera ett vanligt inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att jag som lärare granskar de läromedel som jag kommer använda i undervisningen, såväl tryckta läromedel som digitala.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av bilder som förekommer i ett digitalt läromedel för Svenska/Svenska som andraspråk 7-9, samt relationen mellan bild och verbal text i detta läromedel.
Metod
Metoden som användes för denna studie är en läromedelsanalys som utgår från en kvalitativ textanalys med ett sociosemiostiskt perspektiv.
Resultat
Sammanfattningsvis visar denna studie att det digitala läromedlet Svenska/svenska som
andraspråk 7-9, med hjälp av olika fenomen som urskiljer de olika textelementen i det
digitala läromedlet, har påvisat ett samspel mellan bild och verbaltext. Studien visar även att de konceptuella bilderna blir dominerande i avsnittet svenska som andraspråk.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
TIDIGARE FORSKNING ... 4 TEORETISK RAM ... 8 METOD ... 13 Urval ... 13 Presentation av det digitala läromedlet ... 14 Analysverktyg ... 15 Reliabilitet och validitet i forskningen ... 18 Etik ... 19 ANALYS ... 20 Komposition ... 20 Rytm ... 22 Informationslänkning ... 23 Dialog ... 25 Konceptuella och narrativa bilder ... 26 Sammanfattning ... 27 DISKUSSION ... 28 Vidare forskning ... 31 REFERENSER
INLEDNING
Eftersom samhället är i en konstant förändring när det kommer till hur människor kommunicerar (Liberg 2007) har den mänskliga kommunikationen under 2000-talet ändrats drastiskt. Det har tillkommit många nya och mer berättande strukturer. Det har blivit allt vanligare med visuell media, som samtidigt har blivit en grund för den moderna kulturen (Liu 2013).
I takt med att samhället har digitaliserats har en del av skolans läromedel blivit digitala, digitaliseringen berör alla i samhället, det vill säga även hela utbildningssystemet. Skolans digitalisering handlar om att integreringen av digitala resurser ska öka kvaliteten i undervisningen. Arbetet med att integrera tekniken i undervisningen anpassas till varje enskild undervisningssituation. Den digitala tekniken skapar nya förutsättningar för arbetet samt samarbetet i skolan (Skolverket 2019). Enligt en granskningsrapport från Skolinspektionen (2009) låter lärare sig ledas av läromedlet och lärarna litar blint på att läromedlet ska se till att eleverna når kunskapsmålen i skolan.
Johansson (2006) konstaterar att lärare väljer att arbeta med läromedel i undervisningen, inte bara av praktiska skäl, utan även utifrån andra aspekter så som normer och förväntningar som finns hos både lärare, föräldrar samt elever att läromedel ska användas konsekvent i undervisningen. Lärarna står idag inför en utmaning när det kommer till att integrera digitala läromedel i undervisningen. Det finns tidigare studier som påvisar att även om skolan blir mer digital kan samspelet mellan bild och text ha en påverkande roll i ett läromedel samt i undervisningen. ”Vi vet att läroböcker styr en stor del uppläggning och genomförande av undervisningen” (Selander 1991). Även Skolinspektionen (2009) understryker att läromedel får en ledande roll i undervisningen. Det kan även vara problematiskt att integrera digitala läromedel i skolan. Skolan kan fortfarande betraktas som konservativ, varför en introduktion av läromedel i digital form kan stöta på ett visst motstånd hos skolans aktörer.
Faktorer som visat sig påverka läromedelsanvändningen är att både lärare och elever uppskattar dess struktur samt innehåll. Lärare upplever att läromedlets uppbyggnad och struktur underlättar undervisningen och att det rent innehållsmässigt tar upp det som eleverna ska arbeta med för att lära sig det som de ska lära sig varje läsår. En annan faktor kan också vara att läromedel anses minska lärares arbetsbelastning genom att det underlättar planeringen av lektioner. Löwing (2004) poängterar att det finns ytterligare en faktor som kan komma att
påverka läromedelsanvändningen, nämligen att lärare saknar sin tro på sina ämneskunskaper och även sina didaktiska kompetenser i ämnet, vilket resulterar i att de väljer att lita på läromedlet i större utsträckning.
Lärarna står inför en utmaning att integrera digitala läromedel i undervisningen, det finns många läromedel att välja mellan och det är viktigt att läromedlen förmedlar den kunskapen som ska förmedlas till eleverna. Samspelet mellan bild och text i läromedel borde därför ses över eftersom bilder sällan används på ett medvetet sätt. ”Bilderna i läroböckerna är sällan använda som källor till information” (Selander, 1991). Melin och Pettersson (1999) hävdar att det kan vara svårt att skilja på brödtext, bildtext, faktatext och andra typer av texter ifrån varandra. De menar att det inte alltid räcker med att texten är placerad i närheten av bilden för att det ska bli en bildtext, utan det krävs också att texten har någon form av relation till bilden. Det händer att läroböcker saknar bildtexter samt att de bildtexter som redan finns ibland kan berätta om flera olika bilder, vilket i sin tur skapar en förvirring hos mottagaren.
Jag har valt att studera samspelet mellan bild och verbaltext, d.v.s. En verbaltext är en semiotisk resurs och en semiotisk modalitet, samt att se vilka fenomen, d.v.s ett analysverktyg som hjälper till att urskilja de olika textelementen som återfinns i det digitala läromedlet
Svenska/svenska som andraspråk 7-9, eftersom detta är ett aktuellt läromedel i
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att undersöka bilder samt relationen mellan bilder och verbaltext i svenska som andraspråk i ett digitalt läromedel för Svenska/Svenska som andraspråk 7-9. För att besvara mitt syfte har jag använt mig av följande frågeställningar:
• Vilken typ av bilder finns? • Vilken typ av bilder dominerar?
• Vilka samspelsfenomen återfinns i läromedlet? • Vilka fenomen är dominerande?
TIDIGARE FORSKNING
Det finns studier som visar att bilder i matematikböcker kan gynna elevers kunskapsinhämtning. Bakker, Van den Heuvel-Panhuizen och Robitzschs (2013) studie visar att det var enklare för eleverna att lösa matematiska problem när uppgifterna inkluderade en bild. Det antyder att oavsett om bilder har mer abstrakta än fysiska föremål, kan bilder bli ett hjälpmedel för eleverna när de ska lösa matematiska problem. Bilder i läromedel kan följaktligen bidra till en förenkling i matematikuppgifterna hos de yngre eleverna. Bakker et al. (2013) poängterar även att när undervisningen fortsatte i de högre årskurserna har eleverna redan förkunskaper att utgå ifrån, eftersom sammanhang där bild och räkneobjekt samspelar hjälper eleverna att praktisera sin befintliga kunskap.
Bildens betydelse för ett digitalt läromedel har analyserats utifrån ett multimodalt perspektiv. Andehags (2013) studie visar att bilderna förmedlar information till användaren och meningen sägs vara destillat. Det innebär att bilderna visualiserar en mening om världen där tvetydigheter, tveksamheter och komplexa resonemang har försvunnit från den grundläggande uppgiften. Texten å andra sidan används ofta som ett program för att fastställa betydelsen i tecknen som förs fram genom multimodaliteterna som i detta fall är bild och tal. Bilden eller rösten som fenomen får en betydelse när dessa modaliteter förs samman. Detsamma gäller när texten samspelar med bilderna.
Andehag (2003) diskuterar också samspelet mellan bild och text i digitala läromedel och betonar även att om det finns ett flertal bilder i läromedlet krävs det en verbaltext för att precisera det som presenteras i läromedlet. Språket behövs då det tydliggör vad som är sant eller falskt och rätt eller fel, vilket innebär att det som presenteras ofta är tydligt framfört. När bild och text samspelar med varandra skapas en relation mellan läsaren och texten och mellan röst och text vilket aktivt tilltalar läsaren.
I sin studie kring multimodalitet poängterar Løvland (2006) att i dagen samhälle finns det inte några texter som är monomodala och oavsett vilken situation vi befinner oss i så tolkar vi ständigt olika typer av multimodaliteter. Multimodaliteter finns i skolan, på jobbet och fritidskulturen. Vi människor behöver utveckla en tolkningskompetens för att kritiskt kunna analysera och reflektera kring de olika texterna. Løvland poängterar att multimodalitet och
samspelet mellan text och bild skapar en interaktion mellan de olika modaliteterna som skapar en innebörd för mottagaren.
Inom begreppet multimodalitet har olika discipliner diskuterats där forskare har fokuserat på olika perspektiv, ett av perspektiven var att studera hur läsare uppfattar hur bild, text och grafik samspelar. Det är en fråga som Holsanova (2007) belyser i sin forskning kring multimodalitet. Forskningen handlar om närheten mellan bild och text och hur detta kan vara till hjälp för läsaren för att kunna skapa en relation mellan bilden och texten.
Holsanova (2007) genomförde två olika tester som visade samspelet mellan bild och text. Informationsgrafiken finns som antingen en helhet under brödtexten i läromedlet, vilket blev en separerad grafik. Informationsgrafiken kan även vara en del av brödtexten som behandlar
integrerad grafik. Läsaren av separerad grafik skiftade inte mellan grafiken och brödtexten
utan både grafiken och texten lästes var för sig och bemöttes sedan som två separata enheter. Läsaren av integrerad grafik hade istället ett jämnt läsflöde och följde strukturen som författaren skapat. Grafiken lästes i direkt anslutning till den betydelsefulla biten av den förklarande texten. Sammanfattningsvis kom Holsanova fram till att integrationen mellan text och bild underlättades för läsaren när avståndet mellan text och tillhörande bild var kortare (Holsanova 2007).
Till skillnad från Holsanova (2007) visade en annan studie att bilden inte alltid är till en fördel för eleverna. Basal, Celen, Kaya och Bôgaz (2016) har i sin studie undersökt frekvensen av förekomsten och funktioner, d.v.s hur ofta dekorativa bilder förekommer, i engelska läromedel. Studien visade att dekorativa bilder inte borde förekomma i läromedel, då de kan distrahera eleverna istället för att underlätta för dem. Genom att de dekorativa bilderna blir en distraktion, förhindrar de inlärningen hos eleverna.
Melin och Petterson (1999) har undersökt hur bilder och bildtexter samverkar i tre olika läroböcker för elever i högstadiet. De kom fram till att bildtexterna inte fyller den funktion som de skulle kunna göra. I vanliga fall bör bildtexterna vara en bro mellan bilder och brödtexter i läroböcker, men i detta fall var det inte så. Förståelsen hos eleverna av såväl texter som bilder ansågs som sämre i resultatet. Inom en bok kan bildtexter variera starkt, vilket beror på bildtextens placering, typografi alternativt placering. Det finns dessutom många sätt att tolka bilder på. Bildtexter kan underlätta för läsaren alternativt begränsa eller
styra tolkningar av de olika bilderna i texter. I varje informativ produkt ses både bilder samt bildtexter som självklara delar. I läroböcker finns ingen tydlig relation mellan brödtext och bilder eller mellan bildtexter och bilder, poängterar Pettersson (1999).
Vidare belyser Liu (2013) i sin studie att färger och bilder inte bara ses som underhållning utan färger och bilder har fått en mer framträdande roll inom kommunikation och meningsskapande. De multimodala genrerna har idag fått en större roll i samhället och barn behöver lära sig att tolka dessa. Lärare måste anpassa sin undervisning för att kunna lära ut användbara kunskaper till barn som idag växer upp i ett multimodalt samhälle. Studien visar att det är viktigt att texten är placerad ”rätt” i läromedlet, för att man överhuvudtaget ska kunna förstå det skriftliga språket. Hur subjekt och objekt placeras i en mening kan ha stor betydelse för hur vi förstår innehållet i meningen. För visuella bilder har int position, storlek och sammansättning lika stor betydelse. I de visuella bilderna är innehållet i bilden det viktiga när det kommer till meningsskapande (Liu 2013).
Detta betonar också Jennings, Rule och Zanden (2014), McVicker (2007) och Ward & Young (2011) i sina studier. Barn behöver få tillgodogöra sig kunskaper på nya sätt i det moderna samhället. Visuella medier så som datorer mobiltelefoner, iPads blir mer och mer frekventa. Då krävs andra förmågor, t.ex. visual literacy, som ger förståelser för de visuella.Visual
literacy (visuell läskunnighet) samt bildspråk är förmågor som barnen behöver lära sig för att
kunna fungera i dagens moderna samhälle förtydligar forskarna.
Språket, symbolerna och diagrammen i matematikböckerna skapar en viss syn och förväntning om elevers deltagande i matematisk aktivitet (Alshwaikh & Morgan 2014). Det visar sig följaktligen inte bara i läromedel för språkämnen utan även läromedel i matematik. Precis som Andehag (2003) diskuterade i sin studie är det inte enbart skriften som skapar betydelse utan även andra uttrycksformer som bilder spelar stor roll för elevernas lärande. Vidare förtydligar Alshwaikh och Morgan (2014) att olika slags bilder i läromedel inte är något nytt, utan det har använts som en resurs och stöd i skolan i hundra eller till och med tusentals år. En av anledningar till att bilder har använts som en resurs i skolan grundar sig i att bilderna illustrerar begrepp som inte har samma effekt som skriftform.
Bilder behöver samspela med den verbala texten för att precisera det som presenteras i läromedlet. Studier har visat att det underlättar för läsaren om bild och verbaltext integrerar med varandra, samt att bilderna spelar stor roll för elevernas kunskapsinhämtning och lärande.
Dock kvarstår frågan om hur bilder och verbaltext samspelar i svenska läroböcker för årskurs 7-9 i svenska som andraspråk.
TEORETISK RAM
Semiotik är enligt Van Leeuwen (2005) läran av betydelser, betydelser som finns i samband
mellan olika typer av tecken. Teorin sociosemiotik innebär att den är socialt inriktad. Björkvall (2009) menar att allt som blir till, förväntas att vara socialt motiverat eftersom det är grundat i att vi människor har ett behov av att skapa mening tillsammans med andra människor. Våra kommunikationssätt, t.ex. kroppsspråk, ord, röstläge med mera, ser ut som de gör eftersom de är skapade av människan och finns alltid med i det sociala sammanhanget. Ur ett sociosemiotiskt perspektiv är människans kommunikationssätt ständigt under utveckling och förändring. Vi människor behöver alltid olika typer av resurser för att uttrycka vår kommunikation och skapa en mening. Därför utvecklar vi våra kommunikationssätt utifrån det sociala behovet. Finns det ingen resurs så byts den ut med ett annat kommunikationssätt, alternativt så skapas det en resurs för det sociala behovet. Enligt Lejion och Lindstrand (2012) skapas inte mening endast med språket, utan meningen kan även skapas genom bilder. Björkvall (2009) menar att både språk och bild måste kunna förmedlas genom olika typer av resurser.
Semiotiska resurser är så kallade byggstenar som finns för skapandet av bild och text. Man
kan säga att de semiotiska resurserna är meningsskapande material som behövs för att kunna skapa kommunikation. När man använder flera av dessa resurser eller byggstenar bildar man
semiotiska modaliteter (Björkvall 2009). Man ser bokstäver som en semiotisk resurs där flera
bokstäver tillsammans skapar en betydelse. När flera olika semiotiska resurser samspelar med varandra bildas semiotiska modaliteter alltså skriften. Enligt Van Leeuwen (2005) är det
semiotiska resurser som vi använder när vi planerar vår uppfattning av omvärlden.
Forskning kring sociosemiotisk-multimodal analys har påvisat att det finns en rad olika sätt att tolka samt förstå multimodala texter. Bezemer och Kress (2010) poängterar att en
sociosemiotisk satsning på texttillverkning samt text ger en ökad förståelse för texter.
Författarna menar också att den layouten och de tecken som skapas av författaren till läroboken inte kopieras eller förstås på samma sätt när de rekonstrueras av sina användare. Bezemer och Kress understryker att det är det som sociosemiotiken innebär, d.v.s. läsarens kultur, intressen samt vilka resurser som finns tillgängliga avgör hur texten tolkas. Tolkningar och konstruktioner är något som även Macintyre och Hamilton (2010) diskuterar. De bekräftar att kommunikationen bygger på leverantören (läraren) lika mycket som på
mottagaren (eleven). Det ses som extra viktigt när eleverna talar ett annat språk och inte förstår språket som talas på grund av att språket är kulturellt olämplig eller att det är mer lämpat för en annan social grupp. Därför kan tolkningen av ett så kallat multimodalt samspråk bli fel om eleverna inte lyckas tolka det avsedda syftet med bilderna som används i skolans läromedel. Hänsyn bör tas till historiska, sociala och kulturella budskap som förmedlas och har förmedlats till eleverna, då de kan ha stora effekter i deras nuvarande samt framtida inställningar till kunskapsinhämtning.
Selander och Kress (2010) definierar begreppet multimodalitet utifrån hur man använder det och vilken typ av resurser som finns tillgängliga i undervisningssituationer och omgivningen. Framställningen av en skriftspråklig text har tidigare använts som begreppet monomodalitet. Under de senaste decennierna har begreppet utvecklats i snabb takt till multimodalitet för skrivna texter i varierade sammanhang. Texterna som förekommer i skolan och medier har blivit mer multimodala i form av olika slag av typografier, layout, experimenterande bilder och färger. Idag innehåller många läromedel bilder i kombination med texten, det kan betyda att det är en satsning för att skapa multimodala texter. Det innebär att eleverna får mer möjligheter att tolka de multimodala texterna, vilket ger eleverna bättre förståelse för dem. Därför används det multimodala perspektivet som en kommunikation i undervisningen (Selander & Kress 20120).
Varje dag möts vi av olika tekniker och medier som har blivit ett komplement till den tryckta litteraturen och därför har behovet för användningen av medier som tv, internet samt radio vuxit allt större (Selander & Kress 2010). Hjälpmedel har genom historien förändrats, det har fortfarande använts på olika sätt, men med samma syfte. Intresset för hjälpmedel har varit detsamma, vilket har inneburit att man har ökat intresset för kunskapen som förmedlas genom att förstärka det som sägs.
Den skriftliga kommunikationen har varit ett traditionellt sätt att förmedla kunskapen. Den förmedlades framförallt genom läroböcker vilket var det vanligaste sättet förr. Till skillnad från det traditionella arbetssättet sker den skriftliga kommunikationen idag genom olika typer av tekniker, exempelvis datorer. Selander och Kress (2010) poängterar att det är genom det visuella intrycket som den skriftliga kommunikationen samt förmågan ökar. Detta resulterar i att skapandet av den egna texten och läsningen förändras.
Vidare har även Björkvall (2009) definierat begreppet multimodalitet. Definitionen av begreppet görs genom användandet av mutlimodala texter, texter som består av bland annat bild och skrift samt musik och tal. Den multimodala texten kan innebära att det består av rörliga bilder som musik i filmer eller en musikvideo. Multimodalitet är ett brett begrepp vilket innebär att det kan användas genom olika arbetsmöjligheter. Björkvall (2009) poängterar att det är när eleverna gör egna tolkningar av de multimodala texterna som det blir meningsskapande resurser för eleverna.
Begreppet text blir en meningsskapande resurs när det förklaras, forskaren Clifford Geertz (1973) har forskat kring begreppet och definierat textbegreppet. Geertz tydliggör att begreppet är omfattande i den bemärkelsen att text finns överallt i vår vardag i form av bilder, ord, symboler och film. De olika medieprodukterna har en kommunikativ- och informationsgivande funktion och finns för att vi människor ska kunna skapa sammanhang och mening runt omkring oss. Det finns olika sätt att tolka texter exempelvis genom konkreta föremål. Olika typer av texter finns även med i vår kultur. Texterna får människan att skapa en förståelse och mening för världen vi lever i, kulturen vi har. Förståelsen påverkas av de sociala sammanhang vi befinner oss i.
Geertz (1973) betonar att begreppet text består av olika slags meningsskapande system som utvecklas inom de olika kulturer som varit aktuella genom historien. Texterna inkluderas även inom ramen för den sociala och kulturella tillvaron som de skapas i och inkluderas även av skaparen utav texten samt mottagaren. Det finns två saker som skapar mening och det är t.ex. när en mottagare och text möts och tillsammans skapar ett mönster där de samspelar. Det finns ett värde i båda sakernas tillvaro där värdet är texten och mottagaren.
Björkvall (2009) hävdar att det verbala språket har egen funktion inom ramen för semiotiska
resurser. Han menar att dessa semiotiska resurser används som ett byggmaterial som ska vara
till för skapandet av texter och dess betydelser. De mest utvecklade semiotiska multimodaliteterna är bild och skrift. Precis som det verbala språket har en egen funktion har även bilder en egen funktion för att skapa betydelser. Man kan se bilder som en typ av grammatik menar Kress och Van Leeuwen i Björkvall, där de kallar det för den visuella
designens grammatik (2009). Den visuella designens grammatik beskriver människor,
på samma sätt som grammatiken i språket. Språkets grammatik beskriver istället de satser och det verbala språkets meningar samt texter (Björkvall 2009).
Liberg (2007) tydliggör att vi människor använder både ett icke-verbalt samt ett verbalt språk när vi utvecklar språket. Tillsammans med det semiotiska systemet skapar det mening genom vårt språk. Då textbegreppet är ett brett begrepp som skapar mening innebär det att det inrymmer skriftspråk, talspråk och bildspråk som både verbal och icke-verbala. Liberg poängterar att ”bildspråket är ett unikt språk som alla människor på olika sätt kan uttrycka tankar och idéer genom. Det är därmed väsentligt genom både sin identitets- och kulturskapande funktion” (Liberg 2007). Textbegreppet är såpass brett att det även innefattar uttrycksformer som inte behöver skrivas med varken ord eller papper utan meningsskapande kan uttryckas genom olika former tillexempel genom bildspråket. Genom att människor byter information och erfarenhet med hjälp av kommunikation mellan varandra skapas då en mening och förståelse genom sin tillvaro. Kommunikationen sker genom olika typer av medier som finns i samhället och hjälpmedlen kommer till användning utifrån situationen mottagaren befinner sig i (Liberg 2007).
Kurkkonen (2007) instämmer med Liberg (2007). Vi skapar betydelse genom vårt språk och vår översättning som också ses som en social och kulturell praktik. Genom att vi skapar betydelse kommunicerar vi också i dagens mångdimensionella textvärld där det ingår mer än bara det verbala. Det ingår en mängd visuella och auditiva meningsskapande element. Semiotiken inkluderar alla slags former om hur betydelser utvecklas och skapas på en daglig nivå. Utav de fenomen som är kodade finns bland annat tecken. Ett tecken skapas när ett mönster kan relatera och samverka med ett annat mönster exempelvis bild och text.
Det är inte enbart det visuella perspektivet som finns utan även andra uttrycksformer tar uttryck när olika former synkroniseras med varandra. Det auditiva talspråket, där talet blir till skrift, ljud blir till tal och det visuella blir till bild. Dessa uttrycksformer som samspelar med varandra bildar en utgångspunkt för beskrivningen av den multimodala texten (Kurkkonen 2007).
Hedman och Wedin (2013) menar att när den verbala texten är förankrad med bilden skapar det en helhet samt en vägledning för eleverna. Texten specificerar bildens betydelse. Förankringen mellan bild och text kan även gå åt andra hållet där bilden specificerar textens
betydelse samt att text och bild kan uttrycka samma sak alternativt att de står i motsats till varandra. Relationen mellan text och bild kan förstärka attityder, värderingar och skriftelementens kompositions vilket i sin tur kan skapa en informationsstruktur. Vidare påpekar Hedman och Wedin (2013) att eleverna utvecklar sitt meningsskapande med hjälp av multimodal literacitet. Eleverna kommer kunna skapa och tolka multimodala texter på en högre kunskapsnivå. Dock krävs det att lärarna arbetar utifrån ett medvetet förhållningssätt.
I denna studie kommer jag att genomföra en kvalitativ textenanlys där jag utgå från ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv, när jag analyserar det digitala läromedlet
METOD
I avsnittet nedan beskrivs den metod som använts i studien. Inledningsvis beskrivs urvalet samt hur bearbetning och analys av läromedlet gått till. Därefter beskrivs de teoretiska analysfenomenen som använts i denna läromedelsanalys. Avslutningsvis beskrivs studiens trovärdighet samt läromedlet som använts i undersökningen.
Urval
I studien analyserades det digitala läromedlet Svenska/Svenska som andraspråk 7-9 (Johansson, Greczanik, Brunosson & Bohlin 2013) utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv. Läromedlet valdes delvis som ett bekvämlighetsurval, då jag fann ett intresse för läromedlets innehåll. Läromedlet valdes även eftersom det gör anspråk på att vara anpassat för både svenskämnet samt svenska som andraspråksämnet. Urvalskriteriet för underlaget till studien var att det skulle vara ett digitalt läromedel för årskurs 7-9 och inom ämnet svenska som andraspråk, men då jag undervisar i såväl svenska som svenska som andraspråk tilltalade det mig att göra en fördjupad studie av ett läromedel som jag skulle kunna använda i båda dessa ämnen. För att kunna göra en grundlig och välarbetad analys valdes ett avsnitt ur boken ut. Jag valde att hålla mig till endast ett avsnitt för att kunna förhålla mig till tidsramen samt till det valda syftet. Avsnittet som valts för analysen är avsnittet som heter Svenska som
andraspråk, jag valde detta avsnittet för att just se relationen mellan den verbalatexten och
bilderna i ämnet svenska som andraspråk. Kapitlets innehåll är baserat på fyra olika teman,
Skriva, Tala, språkbruk och vardagsord/andra ord. I studien har ett aktivt val gjorts, filmerna
i varje avsnitt har uteslutits då jag har valt att lägga fokus på samspelet mellan bild och verbaltext.
Det är av stor vikt att analysera relationen mellan bild och vebaltext i just svenska som andraspråk. De elever som läser ämnet har ju ofta ytterligare behov av stöd i förståelsen och utvecklingen av sitt andraspråk. En beskrivning av läromedlets innehåll samt utseende kan komma att underlätta förståelsen för det resultat som kommer fram i studien. Det som är relevant är att analysera det multimodala samspelet i relationen mellan verbaltext och bild. Det är också relevant att se vilka typer av bilder som finns samt vilka av dem som är dominerande.
Presentation av det digitala läromedlet
Svenska/Svenska som andraspråk 7-9 består av lärarhandling där materialet är insamlat
utifrån det centrala innehållet, en temadel där det finns fyra större teman per årskurs. Det finns också övningar för eleverna, presentationer samt ljudfiler där eleverna kan lyssna på avsnittet de arbetar med. Svenska/Svenska som andraspråk 7-9 är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk som fokuserar på att eleverna ska nå de mål som finns i Lgr11. Läromedlet består av 11 olika områden där olika texter är samlade. Det finns en inledning för varje område där kunskapskraven förklaras och vilka kunskapsområden som är kopplade till de olika områdena. Där framgår vad syftet med området är, det vill säga vad eleven skall kunna när de är färdiga med området.
De olika områdena är indelade i avsnitt som alla inleds med mål samt en aktivitet, de olika aktiviteterna samt diskussionsfrågorna som dyker upp i de olika texterna som följer är menade att klassen skall göra tillsammans. Avsnitten avslutas sedan med uppgiftssidor, där eleverna
möter olika slags uppgifter, exempelvis:
• Knepiga ord: För att se om eleven har förstått avsnittets svårare ord.
• Ord om-övningar: För att se om eleven har lärt sig avsnittets fackord, de ord som det specifika avsnittet handlar om.
• Koll på avsnittet: För att se om eleven själv har förstått innehållet i avsnittet.
• Övningar: Här kan eleven själv träna mer, antingen för sig själv alternativt tillsammans med en annan elev.
Till en del av avsnitten finns även genomgångsfilmer som sammanfattar de viktigaste delarna i just det avsnittet. Läromedlet uppmanar att man ska börja med att arbeta med ett avsnitt som har en genomgångsfilm, då eleven kan lyssna samt se på filmen.
Det digitala läromedlet innehåller även två stora områden, textsamling och mallar. Inom området textsamling finns olika typer av textexempel ,både sakprosa- och berättande texter. I avsnittet med textmallar finns en kortfattad beskrivnings av olika texttyper. Dessa går att
använda när eleverna ska skriva och behöver lära sig vad texttyper har för uppbyggnad samt särdrag. Alla texter finns även inlästa vilket innebär att eleverna kan lyssna på texterna med hjälp av talsyntesen.
Analysverktyg
Materialet som samlats in i denna studie analyserades utifrån en kvalitativ textanalys utifrån ett sociosemiostiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet och sociosemiotiken förenades med en textanalys som metod. Sociosemiotiken användes i samband med en analys av det digitala läromedlet svenska/svenska som andraspråk 7-9.
Den analysmetod som använts utgick från Björkvalls (2009) analysverktyg samt Van Leeuwens (2005) sociosemiotiska teori för analys av det digitala läromedlet. Detta för att kunna urskilja olika textelement i det digitala läromedlet. Begreppet textelement innehåller både bild- och skriftelement. Textelementen kan upptäckas genom avgränsning,
sambandsskapande, segregerade och separata utifrån olika typer av resurser. I följande
avsnitt kommer dessa fyra begrepp att förklaras mer djupgående.
För att urskilja fenomenet avgränsning behövs två resurser, menar Björkvall (2009). Resurserna benämns som inramning och avstånd. Resursen Avstånd behövs för att förklara vilka textelement som hör samman med varandra och vilka som inte hör samman beroende på
avståndet. Bild- och skriftelement samverkar med varandra eftersom den verbala texten är
producerad i närheten av bilden och på så sätt skapas det en kontext i läromedlet. Om det istället skiljer sig åt genom att den verbala texten och bilden inte är producerade i närheten av varandra innebär det att det istället saknas en kontext och bilden kan inte kopplas samman med den verbala texten. Inramningen är den starkaste av dessa två resurser eftersom den skapar tydliga gränser mellan den verbala texten och bilden med hjälp av färgplattor och inramade linjer. Inramningen kan sätta ett tomt utrymme mellan den verbala texten och bilden i läromedlet (Björkvall 2009).
För att urskilja fenomenet sambandsskapande krävs det två stycken resurser, överlappning och visuellt rim. Överlappning tydliggörs när den verbala texten och bilden överlappar varandra. Det syns att textelementet hör samman men att de inte är inom samma ram. Visuellt
bilden har samma färg, rimmar de med varandra och visar i sin tur att de hör ihop med varandra. Det Visuella rimmet kan även synliggöras genom form, exempelvis om det skriftliga har samma storlek och typsnitt vilket synliggör ett tydligt samband.
Fenomenet separat innebär att den verbala texten och bilden inte är anslutna till varandra. Detsamma gäller även text och textrutor. Fenomenet separat innebär att bildtexten som är placerad under bilden i läromedlet inte hör samman med bilden. Texten kan komma efter ett tomt utrymme och ibland vara i ett annat typsnitt alternativt teckensnitt som visar på att textelementen inte är samhöriga med varandra (Van Leewuen 2005).
För att urskilja fenomenet segregeringkategoriserar man textelementen så att de tillhör två olika ordningar. Det krävs en kontext för att kunna använda fenomenet korrekt, exempelvis i reklam ställs en drömvärld mot verkligheten och den verbala texten beskriver den verkliga produkten vilket innebär att segregering beskriver vad antagandet är baserat på. Alla antaganden är visuella segregeringar av två semiotiska utrymmen. Segregering kan också innebära att hålla isär verbaltext och bild, d.v.s det som representeras i kontexten. (Van Leewuen2005).
Fenomenet som betecknas interpersonella metafunktionen innebär att man undersöker hur människor och föremål representeras och hur dess relation ser ut. De benämns som deltagare och kan kopplas till dynamiska tillstånd alternativt aktiva skeenden, det vill säga olika processer. Deltagarna i detta fall är de som har, är eller gör något i representationer av omvärlden och i sin tur uttrycks både genom det verbala språket samt visuellt (Björkvall 2009). Beroende på vilken typ av process som deltagarna befinner sig i, varierar också benämningen på dem.
Björkvall (2009) använder sig av analysverktyg för att kunna urskilja skrift och bild i olika texttyper. Det är möjligt att urskilja olika textelement utifrån begreppet visuell framskjutenhet och med hjälp av denna resurs kan man urskilja bland annat storlek, typsnitt, fokus, förgrund samt färg. Den semiotiska principen menar att ju mer visuell framskjutenhet ett textelement är desto mer betydelsefullt är det textelementet. Om textelementet är mindre framskjutet betyder det mindre (Björkvall 2009). Det är också viktigt att påpeka att det är upp till läsaren hur hen uppfattar texten menar författaren, vilket innebär att något som en person anser som viktigt i
tolkar den verbala texten. Inom visuell framskjutenhet ses storlek som det främsta inom den resursen tillexempel då rubriker som är ett av de tydligaste exemplen.
Björkvall (2009) beskriver de narrativa och konceptuella processerna som visuella processer. De narrativa processerna anses vara representationerna av aktiva händelseförlopp medan de
konceptuella anses vara representationer av de statiska tillstånden. Narrativa processer
kopplas till någon typ av förändring som sker. Det finns alltid en deltagare som kan vara mål, interaktör, reaktör, fenomen, aktör, talare, utsaga eller någon upplevare anknuten till varje process som sker. Beroende på vilken typ a narrativ process som deltagaren befinner sig i bestäms termen utifrån processen som sker. Förändringarna som sker uttrycks via olika vektorer som kan bestå av både mänskliga blickar, pilar samt linjer. Det som ses som gemensamt för dessa vektorer är att de pekar i en viss riktning i processen och skapar en förändring (Björkvall 2009).
Konceptuella processer menar Björkvall (2009) gör uttryck för olika former av det statiska
tillståndet och innehåller därför inga vektorer så som pilar, mänskliga blickar med mera. Istället finns det alltid en deltagare som definieras antingen som attribut, bärare, symboliskt attribut, överodnad, underodnad alternativt mellanordnad. Deltagaren i sig varierar beroende på vilken konceptuell process som den återfinns i.
Analysen kommer utgå ifrån Van Leeuwens (2005) fyra principer för samspel som framkommer i multimodala texter. Jag har valt att översätta rubrikerna i analysavsnittet, det vill säga Van Leeuwens fyra principer, så här: Komposition, Rytm, Informationslänkning och
Tabell 1. Van Leeuwens fyra principer för samspel.
Komposition Rytm Informationslänkning Dialog
Visuell framskjutenhet Visuell framskjutenhet Interpersonell metafunktion Visuell framskjutenhet
Överlappning Dekoration Illustration Avgränsning
Idealiserad Inramning förankring Inramning
Reellt
informationsvärde
Avgränsning Överlappning
Visuell komposition Avbyten
Tabellen ovan förklarar vilka fenomen som används i resultatet. Fenomenen är förklarade under analysverktyg, tabellen är till för att underlätta resultatdelen.
Reliabilitet och validitet i forskningen
Reliabilitet innebär hur tillförlitlig studien är och hur noggrant utförd den är (Christoffersen & Johannsessen 2015). Den aktuella studien får anses ha hög reliabilitet eftersom de analysredskap som använts är noggrant förklarade i avsnittet Analysverktyg. Analysverktygen som använts i studien är sedan tidigare beprövade i andra studier alternativt har en grund i tidigare forskning. Då analysverktygen har redogjorts för kan även framtida studier utgå från samma analysverktyg vid likartade studier.
Validitet innebär hur man studerar det som är avsett med studiens syfte (Christoffersen & Johannessen 2015). Studiens validitet anses som uppfylld eftersom arbetet innehåller en diskussion där resultaten av analysen diskuteras utifrån betydande forskare inom ämnet sociosemiotik. Något som också är relevant att nämna är att studiens frågeställningar besvaras under rubriken diskussion, vilket också ökar studiens validitet.
Etik
Vetenskapsrådet (2019) menar att forskningen grundas på tillförlitlighet, ärlighet, ansvar och respekt, min avsikt är att belysa samspelet mellan bild och verbaltext i det digitala läromedlet.
ANALYS
Studiens analys utgår från det sociosemiotiska perspektivet, det vill säga hur modaliteterna samspelar i det digitala läromedlet Svenska/svenska som andraspråk 7-9 för ett meningsskapande. De semiotiska resurser som ligger till grund för analysen av läromedlet beskrivs övergripande. Fenomenen som valts ut för analysen gör det möjligt att analysera läromedlets samspel mellan bild och verbaltext, samt för att analysera vilken typ av bilder som finns. Med hjälp av analysen av bild typerna kommer fenomenen göra det möjligt att se vilken typ som är dominerande samt vilka fenomenen som visas som dominerande.
Komposition
Kompositionella betydelser innebär att enskilda textelement relateras till varandra på ett meningsfullt sätt. Textelementen kan vara visuellt framskjutna för att i sin tur presentera det viktiga och det som påkallar läsarens uppmärksamhet. Samspelet i bild 1 och bild 2 innehåller meningsskapande semiotiska resurser som förekommer i form av bokstäver och pilar som hjälper läsaren att visualisera och beskriva bildens funktion. Bild 1 och bild 2 fyller sin funktion när man ser till kapitlets innehåll och struktur, överlappning sker naturligt då den verbala texten överlappar bilden. Båda textelementen hör samman. Det visuella rimmet framställs eftersom den verbala texten samt de båda bilderna rimmar med varandra, vilket visas tydligt genom att både bild 1 och bild 2 kan kategoriseras som sambandsskapande.
Bild 1. Ur Svenska/svenska som andraspråk 7-9 avsnitt: prosodi.
Placeringen av bilderna i ett läromedel har en betydelsefull mening. Ser man till bild 1 har den placerats högt upp i texten vilket innebär att bilden blir idealiserad alltså att den blir en ideal bild för avsnittet, tillskillnad från bild 2 som istället har placerats långt ner i avsnittet, det innebär att bild 2 har tilldelats ett mer reellt informationsvärde.Genom att bilden tilldelats ett reellt informationsvärde innebär att bilden är placerad längre ner i avsnittet som då bidrar med en mer specifik information till mottagaren (eleven).
Fenomenet visuell framskjutenheten framkommer tydligt i både bild 1 och bild 2 då objektet på bilden är i fokus. Tillexempel i bild 2 ser man att ett barn blir matad av någon, barnet i sin tur är i fokus och blir ett större fokus än bildtexten ”Att mata”. Bildernas storlek kan också förmedla att det de har en viktig betydelse i jämförelse med bildtexten, detsamma gäller bild 1. Färgen på bildtexten blir visuellt framskjutet då texten har en mer kontrasterad färg på
typsnittet, vilket poängterar att bilderna ses som en viktig del av avsnittet.
Rytm
Rytm i läromedel framställs genom att symboler framträder upprepande gånger. Under följande rubrik kommer fenomenet rytm, d.v.s hur ofta symboler framträder i läromedlet att synliggöras.
Bild 3. Ur Svenska/svenska som andraspråk 7-9 avsnitt: prosodi.
Den orangea färgen på både typsnittet och linjen med pilen syftar till en visuell framskjutenhet av bilden i läromedlet. Avsnittet i det digitala läromedlet är skrivet i en svartfärg och därför får den orangefärgade texten en framskjutenhet. Färgen på texten och pilen blir framskjutet eftersom det ska ses som ”viktigt” i texten genom färgen och pilen som symbol.
Bild 4. Ur Svenska/svenska som andraspråk 7-9 avsnitt: prosodi.
Bilder som bild 3 och bild 4 förekommer successivt genom det digitala läromedlet, dessa bilder skapar en regelbunden rytm och kan ses som återkommande exempelbilder. Det är inte bilderna i sig som blir symbolen för rytmen utan det är den orangea linjen som är förankrad med pilen i kombination med texten som blir en återkommande rymt i läromedlet. Färgen och typsnittet kan också ses som en dekoration i läromedlet. Bilderna skapar ett tydligt tema inom
fenomenet rytm genom hela läromedlet. Bilderna fyller i detta kapitel en tydlig funktion och ger avsnittet i läromedlet ett strukturerat intryck.
Figur 5. Visuellt rim i en översiktsbild ur Svenska/svenska som andraspråk 7-9.
Vidare till analysen av figur 5, där jag utgår från läromedlets layout. En rytm framgår tydligt i både svenskämnets del av läromedlet samt svenska som andraspråksämnets del. Rytmen som framkommer är avsnittets uppdelningar och utseende. Under varje avsnitt framkommer det hur många antal artiklar det finns samt att avsnitten är namngivna utifrån innehållet i kapitlet. Något som också är framträdande kring läromedlets layout är inramningarna som bildar tydliga avgränsningar mellan de olika avsnitten. Individualiteten inom dessa inramningar framkommer då innehållet som visas i de olika avsnitten är inramade vilket understryker att avsnitten är olika. Trots att inramningarna skiljer avsnitten åt skapar de även ett samband mellan dem. Varje avsnitt har både text och antal artiklar beskrivet, det skapas då en gemenskap samtidigt som de fortfarande avgränsar varandra.
Informationslänkning
I vanliga fall ses den interpersonella metafunktionen som en interaktion mellan de avbildade människorna på bilden och mottagaren till bilden. I bild 6 finns ingen interaktion mellan mottagaren som ser bilden och de avbildade människorna, dock ser människorna på bilden ut
att ha en interaktion med varandra. Det finns ingen ögonkontakt mellan någon av de sex människorna och personen som ser bilden, de ser inte direkt på läsaren vilket innebär att de inte bjuder in till ett samspel. Blicken har en central funktion, det är den som skapar det sociala sambandet. När läsaren inte blir inbjuden till samspel kan de avbildade människorna endast bli betraktade av läsaren, vilket kan leda till att läsaren enklare tackar nej till erbjudandet och bläddrar vidare alternativt läser vidare i avsnittet.
Bild 6. Ur Svenska/svenska som andraspråk 7-9, avsnitt: språkliga strategier i tal.
Analysen av bild 7 fokuserar mer på illustrationen, det vill säga när bilden i detta fall specificerar och klargör texten. Relationen mellan texten och bilden i detta fall uttrycker samma sak.
Tänk på ämnesorden när du planerar dina skriftliga svar eller uppgifter! Du kanske har fått i uppgift att redogöra för fotosyntesen, den process där växter omvandlar vatten och koldioxid till druvsocker och syre. Gör en tankekarta över vilka ämnesord och andra viktiga ord du behöver ha med för att förklara fotosyntesen, se här: (Ur svenska/svenska som andraspråk 7-9)
I texten talar man om hur man ska redogöra för fotosyntesen, författaren i sin tur ger tips på att göra en tankekarta kring de relevanta ämnesorden samt andra viktiga ord som förklarar fotosyntesen. Medhjälp av texten i avsnittet skapas även en förankring mellan bilden och texten, samtidigt som illustrationen hjälper läsaren att förtydliga vad texten innebär med hjälp av bild 7.
Bild 7. Ur Svenska/svenska som andraspråk 7-9, avsnitt: ämnesspråk.
Eftersom bilden preciserar det texten presenterar blir bilden tillsammans med den verbala texten meningsfull och får en informationsgivande funktion i läromedlet. Då ökar möjligheten för läsaren att skapa mening i det denne läser (Geertz 1973).
Dialog
Fenomenet inramning framkommer tydligt i bild 8. Bildserien skiljer de två bilderna åt med hjälp av inramade linjer som skapar avgränsningar och på så sätt också skapar olikheter. Dock sker en överlappning gentemot bildserien eftersom symbolen som i detta fall är en pil skapar en visuell framskjutenhet av symbolen i mitten på bilden och på så sätt skapar ett
samband i bilden. Överlappningen framhäver likheterna eftersom första rutan i bildserien
talar tjejen med killen angående ekonomiska förutsättningar i rika länder i jämförelse med fattiga länder. Pilen som blir en semiotisk resurs för den andra rutan i bildserien förklarar vidare att tjejen ändrar sitt vardagsspråk till ett skolspråk som framgår av skrift och visuell
Bild 8. Ur Svenska/svenska som andraspråk 7-9 avsnitt: ämnesspråk.
Typsnittet och färgen i bildserien visar på gemenskap. Textelementen med samma färger visar på visuellt rim vilket innebär att ett samband skapas i bildserien. Både färgen på typsnittet och färgen i bilden rimmar med varandra, man kan tydligt se att det sker ett samspel mellan de olika textelementen. Den svartvita färgen visar inte bara tecken på visuellt rim utan också på
visuell framskjutenhet som i detta fall förstärker informationsvärdet i bilden. Inramningen och avgränsningen visar istället en förstärkt motsättning till informationsvärdet i bilden. Bild 8
ingår under kategorin narrativa bilder då serier ses som multimodala texter där skrift samspelar med illustrationer på ett komplext men också ett traditionellt sätt.
Skrift och bild kompletterar i stor del alltid varandra speciellt i serier, de kompletterar varandra genom att bidra med delbetydelser som i sin tur ger en annan överordnad betydelse. Det sker avbyten, d.v.s att skriften och bilden kompletterar varandra, i bild 8 ser man att den skrivna texten i pratbubblorna bygger vidare på det tecknade som i sin tur bygger vidare på den skrivna texten i avsnittet.
Konceptuella och narrativa bilder
Till stor del används konceptuella bilder i avsnittet om svenska som andraspråk. I avsnittet förekommer fyra stycken konceptuella bilder som utgår från olika processer exempelvis bild
7. Där den klassificerade processen d.v.s det som beskriver en hierarkisk ordning för ordet
”fotosyntes” som syns i bild 7, begreppet ”fotosyntes” har fått deltagarrollen överordnad. Överordnade hör samman med de grenar som är placerade i tankekartan. Tankekartan
innehåller åtta grenar med underordnade begrepp, ”vatten”, ”kolhydrater”, ”träd”, ”sol”, ”näringsämnen”, ”ljus”, ”syre” och ”koldioxid”. Det saknas en tydlig hierarkisk ordning på dessa begrepp utan de ses som jämbördiga. I tankekartan syns inte heller underklassificieringar av begreppen, alltså inga fler underordnade. I bild 7 blir där av den
klassificerade processen de underordnade begreppen ”vatten”, ”kolhydrater”, ”träd”, ”sol”,
”näringsämnen”, ”ljus”, ”syre” och ”koldioxid” en underkategori till överordnade ”fotosyntes”. De andra tre konceptuella bilderna som finns med i avsnittet är även bild 1, bild
2 samt bild 3.
Något det finns mindre av i avsnittet är däremot de narrativa bilderna. I hela avsnittet förekommer endast två stycken bilder som ses som narrativa bilder. Jag kommer att använda mig endast av bild 6 för att förklara varför den bilden ses som narrativ. I Bild 6 kan man se sex stycken personer, men det är bara tre av dem som är i fokus i bilden. I reaktionsprocessen ses mänskliga blickar som en vektor. Inom narrativa processer ses vektorer som en viss typ av linjer som pekar i en viss riktning i vanliga fall emot en annan deltagare. Vektorerna kan bestå av bland annat kroppsdelar, ett verktyg, en pil alternativt mänskliga blickar. I bild 6 ser man att det pågår en aktionsprocess alltså att själva processen är knuten till det yttre, något som sker utanför den mänskliga kroppen. Av bilden att döma uttrycker deltagarna en känslomässig relation vilket man även kan koppla till reaktionssprocessen. Blickarna som utbyts mellan deltagarna blir ett tecken på reaktion hos deltagarna. Personernas ansiktsuttryck är den viktigaste semiotiska resursen då det syftar till att reaktionen som representeras blir positiv. Generellt får människors ansikten en viktig roll i både de visuella
reaktionsprocesserna samt de mentala processerna. Även bild 8 är av det narrativa slaget.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man utifrån analysen se att vissa fenomen dominerar mer än andra när man analyserar samspelet mellan bild och verbaltext i det digitala läromedlet. Fenomenen som dominerar är bland annat visuell framskjutenhet, inramning och sambandsskapande. Det framkommer också att inom svenska som andraspråk används konceptuella bilder mer än de
DISKUSSION
I följande avsnitt kommer studiens syfte samt frågeställningar att besvaras utifrån analysen i föregående avsnitt. Samspelet mellan bild och verbaltext, dominerande fenomen, bildtyper och dominerande bildtyper diskuteras. Diskussionen avslutas med en sammanfattning och förslag på vidare forskning.
Analysen syftade till att studera de fyra kompositionsprinciperna, när det gäller den första kompositionsprincipen visade det att inom komposition fanns det inget tydligt dominerande fenomen. Det framkommer i analysen att bildens relation med den verbalatexten samspelar med hjälp av sex olika fenomen, visuell framskjutenhet, överlappning, sambandsskapande,
idealiserad, reellt informationsvärde och visuellt rim. Fenomenen visar hur bilderna fungerar
i samspel med texten, vilket skapar en informationsstruktur. Hedman och Wedin (2013) poängterar att när texten är förankrad med bilden skapas en helhet och en vägledning för eleverna.
Ur ett elevperspektiv kan man tänka sig att det är viktigt med en bra informationsstruktur i läromedlen precis som Hedman och Wedin (2013) understryker. Genom att bilder och texter är förankrade med varandra skapas en helhet och en vägledning för eleverna. Detta menar även Lövland (2006) i sin undersökning om multimodaliteter. Genom en interaktion mellan de olika modaliteterna skapas en innebörd för eleverna. Därför är det viktigt att bilderna i de läromedlen som används i skolan samspelar tillsammans med texten. Vidare kan man också hävda att det är av stor betydelse för eleverna som läser svenska som ett andraspråk att bild och text samspelar. Detta för att skapa förståelse och innebörd och inte skapa möjlighet för misstolkningar, som det lätt kan bli om textelementen inte samverkar med varandra.
Vidare i analysen visade den andra kompositionsprincipen rytm, att det istället fanns två dominerande fenomen, rytm och inramning. De dominerande fenomenen markerar att det finns ett starkt samspel mellan bilderna samt texten i läromedlet. Det blir dock inte bara en markering på samspel, utan även en markering för temat på avsnittet då rytmen konsekvent blir en återkommande funktion i läromedlet. Det andra fenomenet, inramning, skapar både begränsningar och samband mellan bild och den verbala texten. Inramningen åskådliggör hur avsnitten skiljer sig åt från varandra, men fenomenet skapar samtidigt ett samband eftersom varje del i avsnittet har både en rubrik och ett antal artiklar. Dock gick det också att applicera
följande fem fenomen i kompositionsprincipen som benämns rymt; visuell framskjutenhet,
dekoration, layout, individualitet och avgränsningar. Dessa fenomen kunde påvisa en viss typ
av samspel mellan bild och text, dock inte lika dominerande som de två första.
Till den tredje benämningen i kompositionsprinciperna informationslänkning analyserades samspelet utifrån tre fenomen. Fenomenen är följande metafunktion, illustration och
förankring. Utav dessa tre förekom ett fenomen som en mer dominerande funktion i analysen.
Det dominerande fenomenet illustration speglade samspelet genom att det tydliggjorde hur bilden specificerade och klargjorde textens betydelse samt innebörd.
Resultatet som framkom när jag analyserade informationsläkningen var att bilden i läromedlet klargjorde textens betydelse och innebörd och det går emot vad Melin och Pettersson (1999) kommer fram till i sin studie. Forskarna menar att det är sällan bildtexterna fyller den funktion som den ska göra, då förståelsen för multimodaliteten sågs som lägre i deras undersökning. Det har att göra med var bilden är placerad i relation till texten. Liu (2013) poängterar att textens position är av stor betydelse för att man ska förstå det skriftliga språket. Det är viktigt att texten förmedlar rätt betydelse och rätt information till mottagaren, till skillnad från de visuella. Bilderna står för position, storlek och sammansättning, vilket innebär att innehållet i bilden har en viktig roll för meningsskapandet. Liu menar att bild och text inte behöver samspela med varandra för att meningsskapande ska ske, det kan ske när dessa textelement arbetar separat likaväl som de samspelar med varandra. Till skillnad från Liu (2013) poängterar Holsanova (2007) att läsaren har lättare för att förstå innehållet när avståndet mellan bild och text är kortare, medan Melin och Petterson (1999) anser att det inte finns någon relation mellan bild och text. Så utifrån resultatet av analysen av informationslänkningen att tolka kan det vara ett medvetet val av författarna till läromedlet att placera bilden i närheten av texten för att klargöra innebörden av textens betydelse.
Den sista benämningen i de fyra kompositionsprinciperna är dialog. I analysen framkom det att denna komposition hade de flesta fenomenen som samverkade med varandra för att skapa ett samspel mellan text och bild. Fenomen som applicerades för att utföra en utförlig analys var följande inramning, avgränsning, överlappning, visuell framskjutenhet, visuell
komposition, semiotisk resurs, visuellt rim, narrativa bilder och avbyten. Av de följande nio
fenomen visade det sig att tre av dem var mer dominanta än resterande, visuellt rim och
avgränsningen blev två dominerade fenomen då det skapas olikheter när bildserien skiljer sig
åt med hjälp av de inramade linjerna samtidigt som de också skapade en stark motsättning till informationsvärdet. Visuellt rim visade sig också vara ett dominant fenomen det framställs genom textelementen rimmar med varandra, alltså att ett samband skapas mellan text och bildserien utifrån att de båda textelementen utgår från samma färger.
Det framkom även i analysen att det används både konceptuella och narrativa bilder i läromedlet. Dock var det de konceptuella bilderna som var dominerande i avsnittet om svenska som andraspråk. Detta beror på många saker, dock ser jag att de konceptuella
bilderna blir mer instruerande vilket kan vara till en fördel för elever som läser svenska som
andraspråk. Med hjälp av att de konceptuella bilderna samspelar med texten skapas det en ökad förståelse hos elever. Texten förklarar bilden och bilden i sin tur klargör texten, vilket Andehag (2013) poängterar i sin studie. Han berättar att samspelet mellan bild och text i digitala läromedel kräver en verbaltext för att precisera det som presenteras i läromedlet.
Det är inte bara texten som skapar en betydelse utan det är även andra uttrycksformer som spelar stor roll för elevernas lärare. Det är därför viktigt att bild och text samspelar med varandra för att det ska blir meningsskapande och kunskapsutvecklande för eleverna i skolan. Bilderna i läromedlet blir en resurs och ett stöd för eleverna, bilden förtydligar och utvecklar ofta textens innebörd, vilket även Alshwaikh och Morgan (2014) understryker i sin studie kring bilder i matematikböcker. Detta bekräftar även Selander och Kress (2010) i sin studie. De hävdar att eftersom dagens digitala läromedel har blivit ett komplement för den tryckta litteraturen ses detta som ett stort genombrott i dagens samhälle. Då många olika läromedel använder bilderna i kombination med texten i läromedel, detta för att forskningen visat att det multimodala blir meningsskapande för eleverna d.v.s att när bilder och texter samspelar med varandra blir det meningsskapande för eleverna. Det framkommer också i resultatet av analysen att bilder i kombination med texten i det digitala läromedlet ses som sambandsskapande och då också meningsskapande för eleverna.
I avsnittet som analyserades ur Svenska/svenska som andraspråk 7-9 förekom det inte så många bilder kopplade till texterna i läromedlet. När jag istället undersökte svenskämnets olika kapitel förekom det betydligt fler bilder som samspelade med texten. Detta är anmärkningsvärt då det får en didaktisk konsekvens för undervisningen i svenska som
andraspråk. När bilderna samspelar med texten skapas en förståelse för eleverna. Om jag ska ge ett exempel från det analyserade avsnittet som handlade bland annat om prosodi, finns det ett tydligt exempel där det finns två bilder. Ena bilden är på en banan med tillhörande rubrik ”En banan” och den andra bilden en bana med tillhörande rubrik ”Den banan”. Detta kan bli ett problem för eleverna om de bara hade sett texten eftersom banan stavas likadant men har olika betydelser i detta fall och olika ljudprosodier. Därav kan man se att bilder som samspelar med texter i läromedel blir mer meningsskapande för eleverna än vad än läromedels text utan bilder hade gjort, särskilt för en elev som läser svenska som andraspråk.
Utifrån fenomenen som analyserats i denna studie anses studien ha hög reliabilitet. De analysverktyg som använts har förklarats noggrant och utförligt samt blivit applicerade i analysen. Fenomenen har en grund i tidigare forskning och kan därför också användas i framtida studier om man väljer att utgå från samma analysverktyg. Studiens validitet anses också vara uppfylld då studiens diskussion innehåller resultaten av analysen som diskuteras utifrån olika betydande forskare inom ämnet sociosemiotik.
Eftersom samhället har blivit mer digitaliserat är det av stor vikt att lärare granskar digitala läromedel som används i undervisningen. Sammanfattningsvis visar denna studie att det digitala läromedlet Svenska/svenska som andraspråk 7-9 med hjälp av olika fenomen har ett samspel mellan bild och verbaltext. Studien visar även att de konceptuella bilderna blir dominerande i avsnittet svenska som andraspråk.
Vidare forskning
Det finns utrymme för vidare forskning om detta digitala läromedel. Eftersom jag bara har fokuserat på svenska som andraspråksämnet, finns det utrymme får såväl en fördjupad studie i avsnitten i svenska som en komparativ studie mellan de två ämnena. Då jag valde att begränsa denna studie till enbart ett kapitel i boken skulle det vara av intresse för framtida forskning. Det skulle vara av relevans för vidare forskning att även analysera svenskämnet i detta digitala läromedel detta för att få en djupare analys kring läromedlets totala semiotiska och multimodala innehåll. Denna studie analyserar enbart det digitala läromedlets semiotiska och multimodala innehåll.
REFERENSER
Alshwaikh, J. & Morgan, C.(2014). The creation of mathematics in school textbooks:
Palestine and England as example. I.G. Jones, K. Bokhove, C. Howson, G. & Fan, L. Proceedings of the international conference on mathematics textbook research and development Southampton: University of Southampton.
Anderhag, P. (2003). Den svårformulerade evolutionen: gränssnittets och innehållets
betydelse för de meningar om evolutionen som erbjuds användaren av tre digitala läromedel i biologi. Licentiatuppsats
Bakker, M, van den Heuvel-Panhuizen, M & Robitzsch, A. (2013). First-graders' knowledge
of multiplicative reasoning before formal instruction in this domain. Contemporary
Educational Psychology, 39(1),
Basal, Ahmet, Celen, Kiymet Merve, Kaya, Halime, & Bogaz, Seyma Nur. (2016). An Investigation into Illustrations in English Course Books in a Turkish Context. International Electronic Journal of Elementary Education, 8(3): Tillgänglig på Internet:
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1096534.pdf [2020-01-03]
Bezemer, J. & Kress, G. (2010). Changing text: A social semiotic analysis of textbooks.
Design for Learning, 3(1–2),
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 40. Hallgren & Fallgren.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Digitaliseringen i skolan. [Elektronisk resurs]: möjligheter och utmaningar. (2018).
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3971 [2019-12-01]
Geertz, C. The Interpretation of Cultures: Selected Essays, 1973 New York: Basic Books Holsanova, J. (2007) Användares interaktion med multimodala texter. I Ett vidgat
textbegrepp. Gunnarsson, B-L & Karlsson, A-M (red.). Uppsala: Universitetstryckeriet
Tillgänglig på Internet: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:54389/FULLTEXT01.pdf [2019-11-20]
Jennings, K-A, Rule, A-C. & Zanden, S-M. (2014). Fifth Graders'
Enjoyment, Interest, and Comprehension of Graphic Novels Compared to Heavily-Illustrated and Traditional Novels. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(2),
Johansson, M., Greczanik, ., Brunosson, C. & Bohlin, S. (2013). Gleerups svenska/svenska
som andraspråk 7-9, digital, elevli. Gleerups Utbildning AB.
Johansson, M. (2006). Teaching mathematics with textbooks. A classroom and curricular
perspective. Doctoral dissertation, Luleå University of Technology. Luleå: Luleå University.
Lejion, M. & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande - två multimodala
teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk Forskning i Sverige, 20
(3- 4),
Liberg, C. (2007). Språk och kommunikation. Ur: Att läsa och skriva – forskning och
beprövad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm.
Liu, J. (2013). Visual Images Interpretive Strategies in Multimodal Texts. Journal of Language Teaching and Research; London Vol. 4, Iss. 6.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av
kommunikation lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Göteborgs
universitet.
Løvland, A. (2006). Multimodalitet og multimodale tekster. Agder: Universitetet i Agder. Macintyre, T & Hamilton, S. (2010). Mathematics learners and mathematics textbooks: a
question of identity? Whose curriculum? Whose mathematics?, The Curriculum Journal, 21:1,
Pettersson, R. (1999). Läroböckernas bildvärld. Kungälv: 14e Nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning.
Selander, S. (1991). Forskning om läromedel. I S. Selander, L. Olsson, R. Pettersson och E. Romare (Eds.). Specialnummer: läromedel. Ett utbildningsmaterial om pedagogiska texter.
Spov 14/15.
Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Finland: Norstedts.
Skolinspektionen (2009) Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Kvalitetsgransknings rapport 2009:5. [Elektronisk resurs] Stockholm: Skolinspektionen. www.skolinspektionen.se [2019-11-29]
Skolverket (2019). Leda digitaliseringen på skolor och förskolor. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-arbetet-i-skola-forskola-och-vuxenutbildning/leda-digitaliseringen-i-skola-och-forskola [2019-12-12] Van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. London: Routledge.
Wedin, Å & Hedman, C (red.) (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
