Arbetsplatsinriktade interventioner
mot psykisk ohälsa-
ett arbetsterapeutiskt perspektiv
Huvudområde: Arbetsterapi
Författare: Sofia Pettersson och Tove Ryde Handledare: Inger Jansson
Datum: juni 2020
SAMMANFATTNING
Till följd av den tilltagande psykiska ohälsan kan ett preventiv tillvägagångssätt inom arbetsplats och företagshälsovård implementeras för att förebygga psykisk ohälsa hos individ, vilket ger effekt på både företag och samhälle. Den arbetsterapeutiska professionens kunskap har visat på positiv inverkan gällande att minska det mänskliga lidandet samt samhälleliga kostnader. Trots detta är
företagshälsovård till stor del en outforskad arena för arbetsterapi.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska och/eller aktivitetsinriktade interventioner riktade mot psykisk ohälsa på arbetsplatser.
Metod: Scoping review valdes för att kartlägga samt sammanfatta artiklar inom det aktuella fokusområdet.
Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeutiska interventioner kan motverka och agera preventivt mot psykisk ohälsa och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. Artikelresultatets interventioner är
uppdelat efter en tematisk analys och redovisas i teman; arbetsplatsåtgärder och individens kontroll
och vilja till förändring för att skapa balans mellan arbete och vardag.
Slutsats: Detta examensarbete visar på att professionens kunskaper inom balans och
aktivitetsinriktade interventioner, preventivt och förebyggande mot återinsjuknande, kan användas för att verka mot psykisk ohälsa samt förbättra miljön på arbetsplatsen.
SUMMARY
Results shows a continuously increasing mental ill health where a preventive approach within the workplace and occupational health services could prevent mental ill health within the individual, company and society. Occupational therapists' knowledge has shown a positive effect to decrease human suffering and societal costs. Despite this occupational health services are still an uncharted area for occupational therapists.
Aim: The aim of this study was to describe how occupational therapeutic interventions work against mental ill health and the environment at the workplace.
Method: Scoping review was chosen to summarise and chart relevant articles regarding the aim of this study.
Result: Occupational therapeutic interventions has proven positive in preventing and working against mental ill health as well as improve the working environment. The interventions are structured
according to a thematic analysis and listed in themes; workplace interventions, Individual control and
will to change to create a balance between work and everyday life.
Conclusion:
The conclusion shows that the occupational therapist knowledge regarding interventions addressing balance and occupation, both preventive and to prevent recurring sick leave, could be used to prevent mental ill health and improve the working environment.
Tack!
Författarna vill rikta ett stort tack till Inger Jansson för god stöttning och handledning under studiens gång.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Hälsorelaterade arbetsplatsåtgärder genomförda av företagshälsovård ... 2
Psykisk ohälsa... 2
Aktivitetsbalans ... 3
Arbetsterapi ... 4
Syfte ... 5
Material och metod ... 6
Etiska överväganden ... 7
Förförståelse ... 7
Resultat ... 9
Deskriptiv beskrivning av resultatet ... 9
Tematisk analys ... 10
Arbetsplatsåtgärder ... 10
Individens kontroll och vilja till förändring för att skapa balans mellan arbete och
vardag ... 14
Diskussion ... 17
Metoddiskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 18
Betydelse för arbetsterapi ... 22
Förslag på vidare forskning ... 23
Slutsats ... 24
1
I
NLEDNING
Psykisk ohälsa är en allt vanligare orsak till sjukskrivningar och tillhör den diagnosgrupp där individerna blir sjukskrivna upprepade gånger till följd av samma orsak och längre tid att återgå till arbete jämfört med genomsnittet för alla diagnoser (Försäkringskassan, 2017; Försäkringskassan u.å.). Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) omfattar begreppet psykisk ohälsa tillstånd med olika allvarlighetsgrad, både mildare och allvarligare besvär som påverkar individens funktionsförmåga. Det inkluderar tillstånd från lättare oro och nedstämdhet till svåra psykiatriska tillstånd, såsom depression, ångestsyndrom eller schizofreni. I Sverige rapporterar var femte person att den lider av symptom på oro, stress eller ångest. Det finns olika faktorer som kan påverka individens psykiska hälsa, exempelvis kön och socioekonomiska skillnader, sexuell läggning och könsidentitet samt obalans mellan krav och individens egen kontroll. Tänkvärt är även att stress inte behöver uppstå för att individen har för mycket att göra, det kan även vara en produkt av att individen inte upplever någon meningsfullhet med de uppgifter denne utför (Folkhälsomyndigheten, 2019).
I Sverige har antalet individer som insjuknat till följd av psykisk ohälsa ökat mellan åren 2010 och 2015 med 59 procent, vilket är 57 000 individer. Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste orsaken till insjuknande. Inom denna grupp finns skillnader mellan både kön och ålder. Kvinnor utgör 73 procent av ökningen och den vanligaste åldersgruppen som ökningen representerar är individer i yngre medelåldern, dock har det skett en ökning inom alla åldrar (Försäkringskassan, 2016). Enligt World Health Organization (WHO) (2020a) beräknas psykisk ohälsa kosta den globala ekonomin en biljon dollar årligen. Om förebyggande insatser för psykisk ohälsa hade genomförts hade detta kunnat bidra till, utöver ett bättre mående för individen, även en positiv ekonomisk effekt för företag och samhälle (Johrén, 2013).
Till följd av den alltmer tilltagande psykiska ohälsan visas att ett arbetsterapeutiskt tillvägagångssätt hade kunnat verka preventivt inom arbetsplats och företagshälsovård för att förebygga psykisk ohälsa hos individ, vilket ger effekt på både företag och samhälle. Studien syftar till att uppmärksamma ett aktuellt och växande samhällsproblem, vilket uppmärksammades redan under 2000-talet. Att den psykiska ohälsan skulle växa om inte preventiva- eller rehabiliterande åtgärder erbjöds är något som uppmärksammats (Sveriges arbetsterapeuter, 2018ab; Yardley, 2014). Flertalet studier visar på hur hälsa-och sjukvård kan hantera det växande problemet i samarbete mellan anställd och arbetsgivare. Utifrån detta vill författarna till examensarbetet beskriva vilka preventiva och aktivitetsinriktade åtgärder som kan användas på en arbetsplats eller inom företagshälsovård för att uppmärksamma och förhindra psykisk ohälsa, som i dagsläget ständigt ökar till följd av höjda krav och långvarig stress (Arnold et al., 2010).
2
B
AKGRUND
H
ÄLSORELATERADE ARBETSPLATSÅTGÄRDER GENOMFÖRDA AV
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
I Sverige har arbetsgivaren en skyldighet till att planera, leda och kontrollera att arbetsplatsens miljö uppfyller de krav som beskrivs under arbetsmiljölagen (Kindenberg, 2011). Detta sker via den lagstadgade skyldigheten företaget har om företagshälsovård (SFS 1977:1160) som ansvarar för arbetsmiljön, arbetsanpassning och rehabilitering (Kindenberg, 2011). Behovet av företagshälsovård kan skiljas åt mellan olika arbetsplatser och branscher då dessa kan kräva olika kompetenser, därav kan behovet av professioner variera (Arbetsmiljöverket, 2011). Företagshälsovårdens arbete syftar till att hjälpa anställda gällande utredning, förebyggande åtgärder samt anpassning. Det kan innebära rehabiliteringsutredning, arbetsskadeutredning, arbetsanpassning och rehabilitering, stresshantering och ergonomi. Utöver detta kan det även ingå krisstöd, läkarundersökning, yrkeshygiensbedömning samt stöttning vid missbruksproblematik (Arbetsmiljöverket, 2011). Företagshälsovårdens primära fokus ska vara arbetets och arbetsplatsens betydelse och inverkan på hälsan. Dock är fokus inte begränsat till dessa områden då arbete även skall kunna ske med hälsopromotion (Antonsson, 2011). Företag i Sverige kan antingen ha en egen företagshälsovård eller upphandla från företag som står för tjänsten. Oavsett hur den är organiserad ska företagshälsan agera som en självständig enhet med en oberoende ställning vars uppgifter är att upptäcka, förebygga och minimera arbetsmiljörisker samt finnas tillgängliga för både arbetsgivare och arbetstagare (Arbetsmiljöverket, 2011). Enligt statistik från Arbetsmiljöverket (2018) framgår det att drygt 60 procent av männen och 55 procent av kvinnorna i åldrarna 16–64 år har företagshälsovård att tillgå genom arbetsplatsen. Av dessa individer har en av fem besökt företagshälsovården för att göra bedömning av eventuella risker eller åtgärder. Med detta som grund skriver Sveriges arbetsterapeuter (2018a) att det finns potential att öka nyttjandet av denna tjänst, då det är av stor betydelse att kunskap om användningsområden av företagshälsovården kommer till kännedom (Arbetsmiljöverket, 2018). Tillgången till och hur företagshälsovården används varierar även till följd av storleken på företaget. Det finns även en stor skillnad gällande vilka tjänster som finns att tillgå i företagshälsovården och de upphandlade tjänster företaget valt att köpa in. Många företag köper endast in regelbundna hälsokontroller. Professioner som är vanligast förekommande inom företagshälsovården är företagssköterskor, beteendevetare, läkare, ergonomer, arbetsmiljöingenjörer, hälsovetare och administratörer (Kindenberg, 2011). I dagsläget har endast 15 procent av arbetstagare världen över tillgång till företagshälsovård (WHO, 2020b).
I Europa är företagshälsovården väl etablerad och processen för utvecklandet av instansen påbörjades under 1700-talet då det uppmärksammades ett samband mellan arbete och hälsorelaterade besvär. Europeiska unionen (EU) har även publicerat en lagstiftning angående hur medlemsländerna ska hantera företagshälsovård. EU:s direktiv har gynnat förbättringar av hälsotillstånd på arbetsplatsen. Detta genom att anta ännu mer allvarliga och effektiva åtgärder för att skydda arbetarnas hälsa på arbetsplatsen och identifiering av mänskliga resurser (Gagliardi et al., 2012). Om arbetsterapeuter får möjlighet att arbeta mer inom företagshälsovården kan de motverka ohälsa och tillsammans samverka med andra yrkesgrupper och instanser för att på bästa sätt tillgodose anställdas behov. Därför kan professionens holistiska synsätt underlätta i arbetet mot ohälsa på arbetsplatsen då detta är en stor del i yrkesutövningen (Sveriges arbetsterapeuter, 2018b).
P
SYKISK OHÄLSA
WHO definerar psykisk ohälsa som; “... comprise a broad range of problems, with different symptoms.
However, they are generally characterized by some combination of abnormal thoughts, emotions, behaviour and relationships with others” (WHO, 2020c).
Tidiga symptom vid psykisk ohälsa kan vara förlorad minneskapacitet, bristande ork till sociala relationer och lätthet till aggression samt en ökad olycksfallsrisk (Olofsson, 2015). Enligt Arnold et al., (2010) använder företag ofta avancerade system för att mäta kostnader och fördelar av olika delar inom ett företag. Däremot prioriteras inte de anställdas hälsa på samma ekonomiska sätt. Detta kan leda till
3
en känsla av avsaknad av uppskattning och betydelsefullhet hos de anställda trots att det hävdas att dessa är företagets viktigaste tillgång. Vid en individs insjuknande är det inte enbart dennes eget lidande som bör uppmärksammas. Även förlorad eller minskad inkomst för den sjuke samt ekonomiska och resursmässiga konsekvenser både för företaget och samhället är viktiga att beaktas. Om fler arbetsgivare haft större kunskap om stöd som finns att tillgå i samband med ohälsa hade många sjukfall kunnat förkortas eller undvikas (Försäkringskassan u.å.).
Yardley (2014) anger att stress är en vanligt förekommande och orsakande faktor till psykisk ohälsa, men att all stress inte behöver associeras med något negativt. Detta då det är en naturlig del av hur individer reagerar på mentala och psykiska krav. Bra stress kan hjälpa individer att känna sig utmanade och ge en chans för personlig utveckling. Den stress som upplevs negativ har en påverkan på en individs kropp genom en aktivering av personens “fight or flight” respons, vilket gör att stresshormonet kortisol utsöndras i kroppen. Detta leder till att personen hamnar i ett panikstadie och har svårt att tänka klart vilket i sin tur kan leda till att personen gör misstag och minnet påverkas. Vid kontinuerlig exponering kan detta leda till utbrändhet (Yardley, 2014). En stressig arbetsplats kan påverka individen negativt då de föreskrifter och rutiner som är etablerade hanteras felaktigt som en följd av det stressade klimatet. WHO anger arbetsrelaterad stress som “the response people may have when presented with work
demands and pressures that are not matched to their knowledge and abilities and which challenge their ability to cope” (WHO, u.å.). En sjukdom som kan uppkomma till följd av mycket stressfyllda
situationer är anpassningsstörning. Symtom som kan upplevas till följd av insjuknandet kan vara oro och ångest. Konsekvenser av en aktiv anpassningsstörning kan enligt Socialstyrelsen (2017) ge begränsningar genom svårigheter att lösa problem, fatta beslut, fokusera uppmärksamhet och att hantera stress och psykologiska krav (Socialstyrelsen, 2017).
A
KTIVITETSBALANS
World Federation of Occupational Therapy beskriver aktivitet som; “everyday activities that people do
as individuals, in families and with communities to occupy time and bring meaning and purpose to life. Occupations include things that people need to, want to and are expected to do” (World Federation
of Occupational Therapists, 2020). Erlandsson och Persson (2020) menar att vardagen för arbetsföra individer i västerländsk kultur ofta är komplex då arbetstider, kollegors vardag, familjemedlemmars tidplaner och behov samt individens egna sysslor skall sammanföras och koordineras. Komplexiteten i vardagens aktivitetsmönster påverkar hur individen upplever sin hälsa och sitt välmående. Vad som anses vara ett hälsosamt aktivitetsmönster är subjektivt och varierar från individ till individ. Därför är det viktigt att uppmärksamma att vardags- och aktivitetsmönster kan skiljas åt mellan olika individer även om de befinner sig i samma faser i livet. Hälsan styrs av den inre kapacitet som finns hos individen samt vilka yttre möjligheter som finns (Erlandsson & Persson, 2020).
Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster vara en förutsättning för att individen skall kunna uppleva god hälsa. Arbetsterapeuters kunskap gällande sambandet mellan hälsa och aktivitetsbalans skapar en länk som kan vara en resurs för individen, arbetsgivare och andra involverade professioner. Wilcock och Hocking (2015) definierar begreppet aktivitetsbalans som när en person har rätt proportioner av olika sorters aktiviteter i sitt aktivitetsmönster för att uppnå god hälsa. På detta sätt kan arbetsterapeuten hjälpa till att möta de krav som finns till följd av nutidens livsstil och tidsanvändning. På samhällsnivå behövs en hälsosammare vardagsrytm för att motverka dessa livsstilar och krav som leder till ohälsa. Detta arbete fokuserar på individer i arbetsför ålder men vikten av ett balanserat aktivitetsmönster gäller för alla individer, oavsett vilken fas i livet dessa befinner sig i. Förståelse för hur individen väljer att använda och spendera sin tid under dagarna utgör en viktig beståndsdel för interventioner och strategier när det kommer till arbetsterapeutiskt rehabiliterande arbete (Erlandsson & Persson, 2015). Ett mer entreprenöriellt tillvägagångssätt hade kunnat användas för att sprida arbetsterapeutiska kunskaper och yrkesskicklighet vidare. På så sätt skulle det kunna nyttjas av fler som har behov av det. Vid framgång hade arbetsterapeutiska kunskaper kunnat användas och därmed öka effektiviteten genom interventioner på bästa sätt (Pattison, 2006).
4
A
RBETSTERAPI
Den teoretiska ramen som valdes att användas i detta examensarbete är Erlandsson och Perssons (2020) ValMO-modell. Modellen valdes till följd av arbetets inriktning med fokus på individens möjlighet till aktivitet och aktivitetsbalans samt hur detta påverkar individen, vilket sammanfaller med synsättet som återfinns i modellen. Modellen anger även meningsfullheten i en aktivitet och hur denna påverkar hälsan hos en individ, detta uppmärksammas då samma aktivitet har olika betydelse för olika personer. Vad som anses meningsfullt kan även förändras under ett livslopp, därav kan sådant som inte upplevts värdefullt tidigare övergå till det senare i livet. Erlandsson och Persson (2020) har även fokus på komplexiteten som kan upplevas i vardagen och dess aktivitetsmönster samt trauma och aktivitetsbegränsningar.
Sveriges Arbetsterapeuter (2018a) skriver att arbetsterapeuter kan påverka arbetsplatsen till en bättre miljö genom olika typer av individ- och gruppinriktade åtgärder. Det kan vara genom att se över belastningsergonomi, arbetets utformning och personalens arbetssituation. I vissa sammanhang kan det dock finnas svårigheter med att få implementera de föreslagna interventionerna. Arbetsterapeuten i denna artikel möttes av motstånd från cheferna till följd av kostnader och förslag till omorganisation (Sveriges arbetsterapeuter, 2018a).
Det råder okunskap gällande vad en arbetsterapeut kan bidra med till följd av att yrket inte alltid uppmärksammas av samhället, ofta förklaras detta med att professionen är ung. För att vidareutveckla yrket behöver arbetsterapeuter arbeta utanför de traditionella ramarna inom professionen (Pattison, 2006). Genom arbetsterapeutens holistiska arbetssätt med individen skulle arbetsterapeuten kunna identifiera, främja och möjliggörande meningsfulla aktiviteter för individen genom ett arbetssätt och kunskap som inte annan personal inom hälso-och sjukvård besitter (Withers & Shann, 2008). Författarna ansåg att detta område är viktigt då det finns en aktuell kunskapslucka angående hur arbetsterapeutiska interventioner hade kunnat förebygga eller underlätta psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Därför ser författarna ett behov att identifiera och sammanställa tidigare forskning inom ämnet.
5
S
YFTE
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska och/eller aktivitetsinriktade interventioner riktade mot psykisk ohälsa på arbetsplatser.
Denna studie syftar att svara på följande frågeställningar:
1. Vilka preventiva arbetsterapeutiska interventioner kan verka mot psykisk ohälsa på arbetsplatsen?
2. Hur kan arbetsterapeutiska interventioner påverka aktivitetsbalansen relaterat till arbete hos personer med eller risk för psykisk ohälsa?
6
M
ATERIAL OCH METOD
Denna scoping review har utformats med stöd av Arksey och O’Malleys (2005) modell. De anger fem steg för att genomföra en scoping review, dessa är; Identifiera en forskningsfråga, identifiera relevanta studier, urval av studier, kartlägg datainsamlingen samt sammanställ, summera och rapportera resultatet. Modellen användes vid artikelsökningar och alla komponenter som framtogs som kriterier har nödvändigtvis inte representerats i varje studie.
Sökord; work AND occupational therapy AND stress, activity-based intervention AND mental AND work occupation, occupational therapy AND prevention control AND work absence, occupational health AND mental ill health AND occupational therapy AND psychosocial och Asterix (*) användes för att få fram relevanta studier.
De artiklar som inkluderats i denna scoping review innehåller resultatet av artikelsökningens angivna sökord i abstrakt, titel eller nyckelord. Författarna använde även manuell sökning, vilket innebär att referenslistor granskades i de utvalda artiklarna för att hitta ytterligare relevant litteratur. Under granskningen genomfördes en artikelöversikt som strukturerades efter följande kriterier: författare, år, titel, tidskrift, land, syfte, deltagare, metod, resultat och vad artiklarna hade för teoretisk grund (Bilaga 1) (Arksey & O’Malley, 2005).
Artiklarna grupperas utifrån inklusions- och exklusionskriterier för att kunna sortera bland materialet som presenterats under respektive sökord. Inklusionskriterier för arbetets målgrupp är individer mellan 18–65 år, skrivna på engelska eller svenska, publicerade år 2000–2020 samt faktorer som påverkar psykisk ohälsa på arbetsplatsen (Tabell 1). Exklusionskriterier är interventioner som inte har ett arbetsterapeutiskt och/eller aktivitetsinriktat perspektiv samt som inte är inriktat mot aktuell målgrupp med den typ av problematik angivet i syftet. Studier utan uttalat resultat exkluderades också (Tabell 1).
Tabell 1, inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Arbetsverksamma 18–65 år Individer som inte har problematik klassad som psykisk ohälsa
Publicerade 2000 - 2020 Interventioner som inte är fullt genomförda Skrivna på svenska eller engelska Interventioner vilka inte har ur ett
arbetsterapeutiskt- eller aktivitetsperspektiv Faktorer som påverkar psykisk ohälsa på
arbetsplatsen
Uppfyller ej kriterier för åldersspann
Sökningarna gjordes i databaserna Amed, Medline och Cinahl. Flödesschema användes under artikelsökningen för att kartlägga de artiklar som hittades utefter valda sökord (Moher, Liberati, Tetzlaff, Altman, 2009). Genom detta kan läsaren genomföra sökningen på nytt och få samma resultat (Kristensson, 2014). Vid artikelsökningen identifierades 609 artiklar utefter angivna sökord. Det identifierades även nio artiklar utöver detta genom manuell sökning utifrån artiklarnas referenslistor. Genom sökningen presenterades 79 dubbletter samt 471 artiklar exkluderades då titel och nyckelord inte stämde överens med syfte och frågeställningar. Efter 68 lästa abstrakt exkluderades 38 artiklar då dessa inte var riktade mot arbetsterapeutiska interventioner eller skrivna utifrån ett arbetsterapeutiskt och/eller aktivitetsinriktat perspektiv. Därefter granskades 30 artiklar i fulltext och tio av dessa exkluderades då innehållet inte reflekterade det som svarade mot syftet. Därmed inkluderades 20 artiklar i studien (Figur 1). Genom att noggrant beskriva hur urvalskriterier, insamling av data, etiska
7
aspekter samt kvalitetsgranskning hanterades stärks studiens trovärdighet och överförbarhet (Kristensson, 2014).
Tematisk analys tillämpades vid analysering av insamlade data. Metoden användes för att identifiera, analysera och rapportera mönster i data. De steg som genomfördes för den tematiska analysen var bekanta sig med artiklarnas innehåll, identifiera och sortera koder, identifiera teman, granskning av teman, definiera samt namnge teman och sammanställa resultatet (Braun & Clarke, 2006). Vid analysering av resultatet lästes materialet gemensamt för att säkerställa att ingen av författarnas förförståelse tolkar innehållet, kallat triangulering. Vilket bidrar till en ökad trovärdighet av resultatet (Kristensson, 2014).
E
TISKA ÖVERVÄGANDEN
Initialt genomfördes en granskning av valt ämnesområde för att säkerställa att inga tveksamheter gällande studiens etik fanns. En ny granskning genomfördes av färdigställd studie för att säkerställa att de etiska aspekterna tagits i åtanke under projektets gång samt hanterats enligt Jönköping Universitys etiska kommittés riktlinjer (Jönköping University, 2020).
Artiklarna som använts i denna scoping review är peer reviewd, vilket innebär att de är granskade och godkända av experter (Codex, 2009). Detta innebär att någon ytterligare trovärdighetsgranskning inte har genomförts i denna scoping review eftersom de inkluderade artiklarna redan har genomgått denna granskning. Grå litteratur som använts i denna scoping review är forskningspublikationer, exempelvis rapporter från myndigheter, pågående forskning och statliga utredningar (Karolinska institutet, 2017). Utifrån två av de punkter som ligger till grund för etikprövningen resonerar författarna att den etiska motiveringen till arbetet kan härröras till;
• 7 §, gällande respekt för människovärdet
• 8 §, gällande ny kunskap och att människors välfärd ska ges företräde framför samhällets (Etikprövningsmyndigheten, u.å.).
F
ÖRFÖRSTÅELSE
Författarna har tidigare erfarenheter angående psykisk ohälsa och sjukskrivningsprocesser i samband med arbetsrelaterade situationer. Därav finns förförståelse hur detta påverkar en individ och dennes liv i och utanför arbetet. Författarnas erfarenheter är att en sjukskrivning eventuellt hade kunnat undvikas om stöd uppkommit i ett tidigare skede.
8
Urval
Inklud
era
de
Kart
lägg
nin
g
Identifi
ering
Artiklar identifierade efter databassökning
(n =609)
Andra artiklar identifierade genom manuell sökning
(n =9)
Dubbletter (n =79)
Fulltext artiklar lästa (n = 30)
Hela artiklar exkluderade genom kriterier (n = 10) Studier inkluderade (n =20) Lästa abstrakt (n = 68) Exkluderade artiklar (n = 38) Exkluderade artiklar då titel och
nyckelord inte stämmer överens med syfte och frågeställningar
(n=471)
9
R
ESULTAT
Resultatet av denna scoping review presenteras i två delar. En deskriptiv och en tematisk del (Arksey & O’Malley, 2005), den deskriptiva numeriska delen presenteras inledningsvis och därefter den
tematiska delen. För artikelsöversikt av innehållet i materialet se bilaga 1. Gällande tematisk analys valde författarna denna metod för att se vilka teman och ämnesområden som var återkommande i artiklarna baserat på syfte och frågeställningar. Dessa formades därefter till studiens teman med tillhörande underteman som svarar till det valda frågeställningarna och syftet.
Tabell 2, resultatöversikt
Syfte Frågeställningar Tema Undertema
D
ESKRIPTIV BESKRIVNING AV RESULTATET
I resultatet inkluderades 20 artiklar vilka uppfyllde författarnas valda kriterier. Studierna är
genomförda i Norden, USA, Nederländerna och Australien. De är dels inriktade på hur individer med aktiv psykisk sjukdom kan återgå till arbetet, dels på hur professionen kan arbeta preventivt mot psykisk ohälsa. Studierna jämför även hur arbetet ser ut idag med psykisk ohälsa inom hälsa- och sjukvård gentemot att använda en mer aktivitetsinriktad rehabiliteringsmetod. Artiklarna som inkluderades består av fyra kvalitativa -, nio kvantitativa - och två teoretiska artiklar samt fyra litteraturstudier och innefattade studier gjorda på individer inom det valda åldersspannet. Vissa artiklar omfattade endast kvinnlig undersökningspopulation medan de flesta innefattade båda könen. Nio artiklar diskuterar hur återgång till arbetet kan ske på ett effektivt sätt (Olsson et al., 2020; Bergström et al., 2016; Joyce et al., 2016; Arends et al., 2013; Claudi Jensen, 2013; Noordik et al.,
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska och/eller
aktivitetsinriktade interventioner riktade mot psykisk ohälsa på
arbetsplatser
Vilka preventiva arbetsterapeutiska interventioner kan verka mot psykisk ohälsa på
arbetsplatsen?
Arbetsplatsåtgärder Kartläggning och analys av arbetsplatsen Preventiva åtgärder för att förhindra psykisk ohälsa samt underlätta återgång till arbete Problemlösning Multiprofessionellt tillvägagångssätt Hur kan arbetsterapeutiska interventioner påverka aktivitetsbalansen relaterat till arbete hos personer med eller risk för psykisk ohälsa?
Individens kontroll och vilja till förändring för att skapa balans mellan arbete och vardag
Individuell aktivitetsbalans Aktivitetens betydelse för individen Balanserad livsstil Stressreducering
10
2011; Cowls & Galloway, 2009; Dowling & Hutchinson, 2008; Salomonsson et al., 2020). Preventiva åtgärder för att undvika eventuell sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa togs upp i fem artiklar (Olsson et al., 2020; Joyce et al., 2016; Arends et al., 2013; Håkansson & Ahlborg, 2017; Bryant et al., 2016). Tre artiklar, skrivna av van der Klink et al (2003), Bergström et al (2016) och Salomonsson (2020) har tagits med i resultatet till följd av deras uttalade aktivitetsperspektiv.
T
EMATISK ANALYS
Utifrån vår genomförda tematiska analys (Braun & Clark, 2006) presenteras två teman;
Arbetsplatsåtgärder och individens kontroll och vilja till förändring för att skapa balans mellan arbete och vardag. Dessa teman framkom efter analysering av artiklarna genom vad som var
karaktäristiskt för innehållet. Till varje tema finns underteman som adresserar temat genom olika interventioner och inriktningar.
Tabell 2. Teman med tillhörande underteman
Tema Arbetsplatsåtgärder Individens kontroll och vilja till
förändring för att skapa balans mellan arbete och vardag Underteman
Kartläggning och analys av arbetsplatsen
Individuell aktivitetsbalans Preventiva åtgärder för att förhindra
psykisk ohälsa samt underlätta återgång till arbete
Aktivitetens betydelse för individen
Problemlösning Balanserad livsstil Multidisciplinärt tillvägagångssätt
Stressreducering
A
RBETSPLATSÅTGÄRDER
Utifrån vår första frågeställning hur arbetsterapeutiska intervention kan verka mot psykisk ohälsa på
arbetsplatsen har vi delat upp resultatet med det inledande temat arbetsplatsåtgärder. Här ingår
underteman kartläggning och analys av arbetsplatsen, preventiva åtgärder för att förhindra psykisk ohälsa samt underlätta återgång till arbete, problemlösning samt multiprofessionellt tillvägagångssätt. Dessa underteman är kategoriserade efter sådant som påverkar individen på arbetsplatsen och den ohälsa som kan uppkomma och under varje undertema presenteras alternativa lösningar – preventivt eller för förhindrande av återfall.
Kartläggning och analys av arbetsplatsen
Arbetsterapeuters uppgift fokuserar till stor del att anpassa miljö samt prova ut och justera hjälpmedel samt stödja och sporra individen till att utvecklas (Sveriges arbetsterapeuter, 2018c). Under detta tema kommer artikelresultat redovisas som visar på hur detta kan ske på en arbetsplats eller inom en företagshälsovårdskontext.
11
Adams et al. (2013) skriver att arbetsterapi har en unik infallsvinkel vid kartläggning och analys på arbetsplatsen genom sitt aktivitetsinriktade fokus. Det kan innefatta ergonomi, psykosociala frågor, arbetsanpassningar, arbetsrehabilitering och hälsopromotion (Adam et al., 2013). Dorsey et al. (2017) tar även upp hur en arbetsterapeuts holistiska synsätt kan ge en analys av arbetsplatsen genom att synliggöra vilka krav som ställs på individen utifrån exempelvis arbetsplatsens psykosociala miljö, produktivitet, arbetsmetod, arbetsuppgifter och rutiner. Arbetsterapeuter kan använda sig av flertalet olika teorier, modeller och arbetsramar för att forma en insats som passar det klientcentrerade
perspektivet. För att få en helhetsbild av arbetstagaren genomför arbetsterapeuten en utredning för att kunna skapa en profil för klienten med utgångspunkt i en arbetsterapimodell. Utredning inleds med en intervju som inkluderar klientens aktivitetshistoria, varför denne söker hjälp, dagliga aktiviteter, kapacitet och behov, värderingar och intressen, prioriteringar och slutligen vad individen önskar att mötet och interventionen ska nå för effekt. Detta genom kartläggning av individens aktivitetsmönster och värderingar i sin kontext (Dorsey et al., 2017; Olsson, 2020). Analys av arbetsplatsen är
nödvändigt för att identifiera vilka krav som finns samt vilka typer av arbetsplatskrav gentemot arbetsuppgifter som kan upplevas. Analysen kan även göras av den fysiska arbetsmiljön relaterad till ergonomi samt hur tillgänglighet, rutiner och eventuella verktyg används (Dorsey et al., 2017). Om en intervention ska ske på organisationsnivå kan arbetsterapeuten utveckla och organisera utbildning och träning relaterad till hälsa och säkerhet. Utbildning inom ergonomi kan ske för att skydda leder, träna kroppspositionering och korrekt användande av kroppen samt ge strategier applicerbara på arbetsmomentet. Utifrån behov kan insatser utformas tillsammans med grupp eller individ genom adaption av arbetsuppgifter, utrustning och arbetsmiljö för att verka mot den psykiska ohälsan på arbetsplatsen (Dorsey et al., 2017).
Preventiva åtgärder för att förhindra psykisk ohälsa samt underlätta återgång till arbete
Universellt sett har preventiva insatser visat ha god effekt både på grupp- och individnivå (Lee,2001; Dorsey et al., 2017; Bryant et al., 2016; Cowls & Galloway, 2009). Preventiva åtgärder bygger på att identifiera tidiga symptom och riskfaktorer hos anställda för att reducera och motverka uppkomst av psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Riskfaktorer i arbetsmiljön är alltför höga krav, begränsad kontroll, obalans mellan ansträngning och belöning, arbetsskada, mobbning, rollkonflikter och uppfattad orättvisa inom organisationen (Joyce et al., 2016). Tidiga insatser kan förhindra att individen utvecklar allvarlig sjukdom (Hjärnfonden, 2017). Cowls & Galloway (2009) skriver att klienter med psykisk ohälsa behöver ha en förståelse hur deras sjukdom påverkar arbetsuppgifterna för att kunna formulera en hälsosam plan för återgång till arbetet. Det finns även ett behov av att se hur individens arbetsuppgifter påverkar möjligheten att återgå till arbetet. Arbetsuppgifter och arbetsplatsen kan ha en negativ association som påverkar individen vilket medför att uppgiften inte utförs eller att individen inte vill gå till arbetet. Studien av Shaw & Polatajko (2002) beskriver en arbetsterapeutisk metod kallad Occupational Competency Model (OCM) som används för att analysera hinder som kan uppstå vid arbetsåtergång. Modellen går ut på att analysera faktorer gällande individ, miljö och aktivitet för att se hur dessa påverkar varandra och skapar problem som hindrar individen att återgå till arbete. Efter att ha identifierat och fått förståelse för hur dessa aspekter påverkar individen kan ett samarbete mellan den anställde, arbetsterapeut och arbetsplats inledas. Detta kan hjälpa individen att återgå till arbete genom att skapa copingstrategier för att kunna ha ett fungerade arbetsliv och motverka psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Det arbetsterapeutiska programmet Redesigning Daily Occupations (ReDO) används för att strukturera och analysera individens aktivitetsmönster. Interventionen används både för individer som är sjukskrivna men även i preventivt syfte för att främja arbetsåtergång. ReDO programmet utvecklades som en arbetsterapeutisk gruppbehandling för kvinnor med stressrelaterade besvär. Interventionen är baserad på tidigare forskning angående kvinnors vardagsaktiviteter kopplat till
12
hälsa. ReDO adresserar hela aktivitetsmönstret hos en individ vilket innefattar arbete, fritid och hemliv. En ReDO behandling brukar sträcka sig över tio veckors tidsintervall i grupp och under behandlingen genomförs seminarium, hemläxor följt av sex veckors arbetsträning. Syftet med den arbetsterapeutiska interventionen är att deltagarna ska öka sin förståelse och kopplingen mellan vad de gör, deras hälsa och hur det påverkar deras välmående. Interventionen bottnar i att deltagarna ska analysera sig själva och bli utbildade i aktivitetsmönster. Studien visade vid uppföljning 12 månader efter avslutat program, att deltagarna fortfarande hade god nytta av de kunskaper och insikter de införskaffat under behandlingen både i samband med hemliv men även i sitt arbetliv (Olsson et al., 2020).
En studie av Cowls och Galloway (2009) visade på att klienterna uppskattade arbetsterapeutens involvering vid åtgärder som granskar personen, aktivitet och miljö och hur dessa påverkar varandra tidigt i rehabiliteringen. Klienterna upplevde även att arbetsterapeuten lärde dem att sätta gränser, både på arbetet och inom hemlivet. De upplevde även att de hade lättare att säga “nej” och att stå upp för sina åsikter i sociala sammanhang. Detta gav dem möjlighet att uppmärksamma problem som kan förekomma vid återgång till arbetet. Andra strategier deltagarna tog med sig till arbetsplatsen var även färdighet att hantera aggressioner och att våga att fråga om hjälp vid behov vilket motverkar att arbetstagarna insjuknar och upplever psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Ahola et al. (2012) anger att konsekvenser av depression kan förhindras genom preventiva åtgärder i form av gruppinterventioner. Interventionens syfte är att stärka deltagarna genom social handling, beteendekontroll och individuell resistens, vilket visades vara framgångsrik som universell och selektiv förhindrande av potentiell depression (Ahola et al., 2012). I studien av van der Klink et al (2003) beskrivs en aktivitetsinriktad intervention som innebär simulering av stressade situationer som kan upplevas på arbetet. Interventionen visade sig framgångsrik för individer med anpassningsstörning och förkortade sjukfrånvaron på lång sikt vilket medförde snabbare återgång till arbetet och minskade psykisk ohälsa på arbetsplatsen (van der Klink et al., 2003).
Ett studie undersöker ett program vilket är utvecklat för preventiva åtgärder mot återfall i sjukdom som genomförs tillsammans med en arbetsterapeut, Stimulating Healthy Participation and Relapse prevention (SHARP). Detta program är konstruerat för att användas de första veckorna arbetstagaren är tillbaka på arbetsplatsen för att öka chansen till hållbar återgång. Den genomförs stegvis och målet är att ge den anställde kontroll över sin egen rehabiliteringsprocess med hjälp av arbetsterapeutens vägledning. Vid utvärdering med kontrollgrupp visade interventionsgruppen med vägledning av arbetsterapeut minskade återfall i sjukdom jämfört med kontrollgruppen som fick standardbehandling (Arends et al., 2013). En artikel genomförd i USA visade på att ett ökat arbetsdeltagande och
rapporterat bättre mående sker genom kontinuerlig uppföljning via telefonkontakt vid återgång till arbetet efter en sjukskrivningsperiod (Joyce et al., 2016). Flera artiklar framhåller fördelen med preventiva åtgärder för att förhindra insjuknande men även för att undvika att den anställde faller tillbaka i sjukdom efter återgång i arbete (Joyce et al., 2016; Håkansson & Ahlborg, 2017; Lee, 2001). Salomonsson et al. (2020) har jämfört hur patienter med anpassningsstörning och utmattning svarar på interventioner för återgång i arbete genom engagemang och motivering i anpassade aktiviteter, exponering, återhämtningens roll för att minska stress och öka problemlösningsförmåga. Detta gentemot kognitiv beteendeterapi (KBT) eller en kombination av de båda minskar stressrelaterade symtom och ökar chansen att återgå till arbete efter sjukskrivning. Gruppen som fick interventioner riktade mot att återgå till arbetet eller en kombination av det och KBT hade färre sjukdagar året efter genomförd behandling vid jämförelse med gruppen som endast fick KBT behandling. Enligt
Salomonsson et al (2020) har KBT en påvisat god effekt att motverka psykisk ohälsa på arbetsplatsen. I studien uppgav deltagarna att KBT behandlingen hjälpte dem snabbare än arbetsplatsinriktade interventioner gällande hur de upplevde sina symtom i samband med sin psykiska ohälsa. Dock visade studien på att de aktivitetsinriktade interventionerna möjliggjorde en snabbare arbetsåtergång än KBT. De aktivitetsinriktade interventionerna är utformade genom olika steg för att skapa en
13
för att slutligen övervaka och stötta individen för att upprätthålla de framsteg som gjorts vilket leder till hållbart arbete. Det visade sig även att intervention för återgång till arbetet som inkluderade KBT gav minskade psykologiska besvär, ökad tillfredställelse i arbete och minskad depression. Andra studier gällande KBT har visat att behandlingen kan upplevas som ineffektivt till följd av dess tidsåtgång (Joyce et al., 2016) samt att den inte garanterar minskad sjukfrånvaro, förbättrar arbetsfunktion eller ökar produktiviteten (Noordik et al., 2011).
Problemlösning
Tre artiklar tar upp olika faktorer vilka kan påverka arbetstagarens möjlighet att återgå till arbetet. En av dessa är att arbetstagaren upplever kontroll över sin situation och om det finns möjlighet att påverka den (van der Klink et al., 2003; Arends et al., 2013). För att individen skall kunna uppleva detta behöver arbetsplatsen ge dem möjlighet att involveras men också att individen tar ansvar över sin situation (Noordik et al., 2011). Kostnadseffektiva sätt att hantera detta har visats genom att tidigt identifiera symptom och uppmuntra individer att söka hjälp, vilket har ökat arbetstagares
välbefinnande och hälsa på arbetsplatsen (Joyce et al., 2016). Vid stressiga utmaningar kan individen uppnå kontroll över sin situation genom att ändra livsstil, meditera, utöva avslappningsövningar och meningsfulla aktiviteter (Noordik et al., 2011).
Fem studier (Arends et al., 2013; Bergström et al., 2016; Van der Klink et al., 2003; Salomonsson, 2020, Joyce et al., 2016) beskriver hur problemlösning kan fungera vid problem eller vid förebyggande av problem. Problemlösning kan verka inom flera områden så som arbetsklimatet, situationer där psykisk ohälsa och stressrelaterade symptom kan leda till lägre arbetsförmåga, återinsjuknande eller förlängd sjukskrivning. Bergström et al. (2016) beskriver en aktivitesfokuserande metod som är skapad med fokus på individens upplevda balans och genomförs i olika steg. Dessa steg är: målformulering och definition av problem - då anges problemet i detalj, även när och var det inträffade liksom hur det uttrycks; konstruera möjliga lösningar; beslutsfattande om lösningar, inklusive potentiella konsekvenser av olika lösningar; och upprätta en handlingsplan, inklusive implementering av lösningar. Om intervention gällande problemlösning i arbetssituationer
implementeras inom företagshälsovård kan det ge ökad arbetsförmåga, minskad sjukdom, förbättrad livskvalitet bland anställda med vanliga mentala sjukdomar eller stress. Denna metod kan också minska kostnader både för arbetsgivaren och för samhället (Bergström et al., 2016). Det finns en kontinuerlig utmaning inom arbetsterapin att fortsätta utveckla nya sätt för att hjälpa klienten känna aktivitetsinriktat engagemang på ett sätt som är möjlig med de resurser som finns (Bryant et al., 2016).
Multiprofessionellt tillvägagångssätt
Arbetsterapeuter kan arbeta både i grupp och individuellt, allt för att säkerställa att individen får bästa möjliga vård och möjlighet till utveckling (Sveriges arbetsterapeuter, 2018c). I detta stycke presenteras artikelfynd gällande ett multiprofessionellt arbetssätt och hur detta kan verka mot den psykiska ohälsan på arbetsplatsen.
Artikeln av Dowling och Hutchinson (2008) beskriver hur arbetsgivaren inte alltid vet hur de kan stötta individer med psykisk ohälsa, de har inte heller alltid verktygen att göra detta. Arbetsterapeuters kunskap och erfarenhet av att bedöma funktion, arbetsmiljö och genomföra arbetsanalys gör att de kan vara ett bra komplement inom den traditionella företagshälsovården. Detta genom att samarbeta med både arbetsgivare och arbetstagare kan de skapa rätt miljö med rätt typ av stöd (Dowling & Hutchinson, 2008). En studie nämner också hur företagshälsovården har kunskap om den anställdas arbetsmiljö och kan tillgodose interventioner för att motverka sjukfrånvaro, detta genom att både ha individen och arbetsklimatet i åtanke (Bergström et al., 2016). Bryant et al. (2016) samt Cowls och Galloway (2009) menar att genom samarbete med andra professioner och ett flexibelt arbetssätt med
14
involverade individer på arbetsplatsen kan både den fysiska, psykiska samt den psykosociala miljön på arbetsplatsen förbättras samtidigt som det förstärker relationen mellan professioner för att fortsätta arbeta tillsammans. Fyra artiklar nämner att främjande av hälsa kräver en multiprofessionell strategi genom att samarbeta med andra vård- och socialtjänstleverantörer tillsammans med arbetstagarna själva för att se goda resultat, bättre chans att återgå till arbete (Lee,2001; Dorsey et al., 2017; Bryant et al., 2016; Cowls & Galloway, 2009). Genom att forma samarbeten, exempelvis med lokala
organisationer kan arbetsterapeuter stötta individers möjligheter till arbete genom volontärarbete, arbetsplaceringar eller öppen anställning (Dowling & Hutchinson, 2008).
I artikel skriven av Cowls och Galloway (2009) beskrivs ett multiprofessionellt tillvägagångssätt där både sjuksköterskor, socialsekreterare, psykolog och arbetsterapeut var involverade i rehabiliteringen till arbete för personer med psykisk ohälsa. Resultaten från denna studie visade att
arbetsterapeuternas involvering i individens rehabilitering hade god effekt, genom att utforma en klientcentrerad återgångsplan till arbete. Studien visade även på vikten av att etablera ett samarbete mellan involverade professioner samt arbetsgivare på arbetsplatsen för att kunna generera det stöd som individerna behöver vid deras rehabilitering. Många av de individer som inte upplevde något stöd från arbetsplatsen misslyckades med arbetsåtergången.
Dowling & Hutchinson (2008) skriver att genom att hjälpa individen att ta kontroll över dennes tillvaro för att kunna uppnå hälsa och optimal arbetsförmåga kan arbetsgivaren involveras och skapa rätt sorts arbete med rätt support för arbetstagaren. Genom detta kan självkänslan stärkas via meningsfullhet och arbete, vilket i sin tur kan bidra, skapa och bibehålla individens hälsa och
välbefinnande för att motverka psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Enligt Lee (2001) kan individen skapa en överlevnadsstrategi för att hantera responser som stressorer framkallar genom olika
copingstrategier, vilka kan vara tillräckliga eller otillräckliga. En arbetsterapeut ska, när behovet finns, samverka med kollegor, yrkesgrupper och andra instanser för att kunna möjliggöra aktivitet och delaktighet för individen på bästa sätt (Sveriges arbetsterapeuter, 2018d).
I
NDIVIDENS KONTROLL OCH VILJA TILL FÖRÄNDRING FÖR ATT
SKAPA BALANS MELLAN ARBETE OCH VARDAG
I temat individens kontroll och vilja till förändring för att skapa balans mellan arbete och vardag ingår underteman individuell balans, aktivitetens betydelse för individen, balanserad livsstil och stressreducering.
Under detta tema kommer författarna att visa på de artikelresultat som härrör till frågeställningen gällande hur arbetsterapeutiska interventioner kan påverka aktivitetsbalansen relaterat till arbete hos personer med eller risk för psykisk ohälsa. Genom att adressera hela människan kan arbetsterapeuten ta hänsyn till hela dennes situation och därifrån ge möjligheter till problemlösning (Sveriges
arbetsterapeuter, 2018c). Olika sätt att göra detta presenteras nedan strukturerat utifrån redovisade underteman.
Individuell aktivitetsbalans
Vid interventioner för individer med psykisk ohälsa kan förmåga till engagemang och motivation saknas som i sin tur påverkar individens aktivitetsutförande. Om individen själv inte upplever någon vilja eller motivation till förändring kommer interventionen inte att lyckas. Även om hjälp erbjuds ifrån flera olika instanser ligger ansvaret fortfarande på individen och huruvida den vill ändra sitt beteende för att kunna återgå till arbete. Individens personliga egenskaper, som om denne har en positiv eller negativ inställning påverkar hur väl interventionerna tas emot och vad de får för effekt. Individens attityd har också en stor del i om återgång till arbetet blir lyckad. Om individen ser negativt på eller blir överengagerad i interventionerna blir risken att åtgärden inte blir framgångsrik. Om
15
individen har en stöttande omgivning i form av familj, vänner och arbetsgivare kommer detta att hjälpa individen att nå större framsteg (Olsson, 2020; Claudi Jensen, 2013). Om individen däremot befinner sig i en icke stöttande miljö kan detta hindra mot att uppnå hälsa (Claudi Jensen, 2013). Genom arbetsterapeutens ansvar att se till vad som motiverar individen kan detta hjälpa arbetstagaren till ett ökat engagemang för att motverka rubbningen i dennes aktivitetsbalans, psykisk ohälsa samt hjälpa med återgång till arbete (Sveriges arbetsterapeuter, 2018abc). Tre artiklar anger att
aktivitetsbalans är väsentligt då en individ behöver olika typer av aktiviteter i sin aktivitetsrepertoar. Detta innebär att det krävs att både privatliv och arbetsliv kan samexistera och ingen överväger den andra. När individen upplever aktivitetsbalans har detta en positiv effekt på hälsan (Wagman & Håkansson, 2019; Håkansson & Ahlborg, 2017; Nylén et al 2007). Stresshantering och hälsosamma copingstrategier, livsstil och förändring i attityden gentemot arbetet är vanliga tillvägagångssätt som kan användas av en arbetsterapeut för att hjälpa klienten hantera stressen som upplevs på arbetet (Lee, 2001). Ytterligare faktorer som är viktiga när det gäller att skapa en övergångsplan för individen är att ha i åtanke individens yrkesmässiga färdigheter och intressen, oavsett om det gäller byte av arbetsplats, förändring av uppgifter eller att komma tillbaka till arbetet efter sjukskrivning (Dorsey et al., 2017).
Det finns dokumenterade skillnader gällande aktivitetsbalans hos kvinnor och män som visade på att kvinnor oftare bortprioriterar sina fritids- och sociala aktiviteter för att istället fokusera på
arbetsrelaterade aktiviteter. Dock behöver inte aktivitetsobalans syfta på en obalans mellan
aktiviteterna du gör, utan även mellan vilka aktiviteter du vill utföra och vilka du upplever dig tvingad eller borde utföra då andra förväntar sig detta av dig (Håkansson & Ahlborg, 2017). Artikel skriven av Noordik et al (2011) beskriver hur individer som upplever krävande stressfyllda situationer, speciellt till följd av deras vilja att uppfylla andras krav och förväntningar lärde sig använda olika typer av avslappning för att hantera detta. Exempel på dessa övningar var mindfulness, strukturering av deras vardag och avsättande av tid för rekreativa och lustfyllda aktiviteter såsom att läsa en bok eller träna (Noordik et al., 2011). En studie av Cowls och Galloway (2009) visade att copingstrategier genom andningsövningar och att bli mer i nuet identifierades som essentiellt för deltagare med psykisk ohälsa att tillfriskna. De fortsatte att använda dessa verktyg även när de var tillbaka på arbetet för att känna en säkerhet och lugn (Cowls & Galloway, 2009).
Lee et al (2001) skriver om vad som kallas Locus of Control, alltså huruvida individen anser att denne har kontroll och skapar sina egna förutsättningar, internal locus of control eller om denne anser att denne inte kan påverka det som sker, external locus of control. De individer som upplever att de skapar sina egna förutsättningar är generellt sätt mer motiverade till att kontrollera det som händer i deras liv och kan genom detta utövande av kontroll hantera hotfulla och stressfyllda situationer bättre än de som inte upplever intern locus of control. Att utveckla individens inre locus of control är en strategi som arbetsterapeuter kan använda för att den anställde skall utvecklas i att hantera
copingstrategier och därigenom bättre hantera jobbiga situationer, auktoriteter eller hur de uppfattar händelser i samtliga delar av en individs vardag, i hemliv och på arbetsplatsen (Lee,2001).
Aktivitetens betydelse för individen
Dowling och Hutchinson (2008) skriver “Occupation is more than what we do, it is who we are “. Detta tydliggör hur viktigt det är för individen att kunna utföra de aktiviteter denne vill utföra. Just anställning och aktuellt arbetsområde vilket är en stor del av våra liv är en del av det som formar oss som individer (Dowling & Hutchinson, 2008). Om en individ har varit med om en traumatisk händelse kan arbetet upplevas på ett ohälsosamt sätt, vilket påverkar möjligheten att lyckas återgå till arbetet. För att återgången ska bli framgångsrik behöver den insjukna bli medvetna om hur denna händelse eller händelser påverkar deras karriär och beteende på arbetsplatsen. Med denna
16
hälsosamma förändringar. Dessa förändringar innefattar copingstrategier och samverkan även med arbetsgivare för att upprätta en planering hur återgången ska gå tillväga (Cowls & Galloway, 2009). Nylén et al. (2007) menar att om det finns balans mellan en anställds olika delar i livet kommer det inte bara att påverka individen positivt, utan även ha en positiv inverkan på dennes funktion och produktivitet på arbetsplatsen. Om en individ har obalans mellan arbete och andra aktivitetsområden så som lönearbete, hushållsarbete, fritidsaktiviteter, återhämtning och sömn finns en ökad risk för ohälsa. Därför är det bra att kunna identifiera riskfaktorer för att kunna arbeta förebyggande mot stress, stressrelaterade störningar, sjukfrånvaro samt främja bättre hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Det har exempelvis visats ett samband mellan arbete och familjekonflikter i relation till utmattning (Håkansson & Ahlborg, 2017). Därav behöver ett helhetsperspektiv på individen tas i beaktning för att förstå hur situationen utanför arbete och vice versa påverkar när det gäller exempelvis stress och stressrelaterade sjukdomar (Håkansson & Ahlborg, 2017).
Balanserad livsstil
På arbetsplatsen döljer människor ofta sina symptom tills de är överväldigade. Detta kan i sin tur leda till frånvaro från arbetet eller att andra problem presenterar sig i en annan kontext som exempelvis på fritiden eller i hemmet (Lee, 2001). En undersökning av individer som uppsökt hjälp via en
stressmottagning visar på att 76 procent som upplever hög stressnivå i vardagen har en kombination av påfrestningar både i sitt arbete men även i sitt privatliv (Hjärnfonden, 2017). Faktorer som kan påverka individens aktivitetsmönster och välbefinnande är sömnen. Vid psykisk ohälsa kan individens sömn bli störd, med svårigheter att sova och vakna tidigt på morgonen (Lee, 2001). Olika strategier att åtgärda sömnproblem kan vara att varva ner i god tid innan läggning samt undvika mobil, tv eller datortittande innan du skall sova samt hålla sovrummet mörk och svalt. Sömn krävs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämtning och bearbeta intryck (Hjärnfonden, 2017). Försämring i matvanor är också vanliga vid psykisk ohälsa, vilket resulterar i viktökning eller vid viktnedgång till följd av minskad aptit. Ofta skapar individen snabba lösningar på långvariga problem, vilket kan leda till att andra problem uppkommer, exempelvis med alkohol. Därför behöver långsiktiga åtgärder identifieras som avhjälper stressen (Lee,2001). Arbetsterapeuter arbetar med metoder som bygger på forskning kring hantering av individens begräsningar och förmåga till aktivitet. En arbetsterputs metoder genomsyras även av kreativitet vilket kan vara av god nytta vid utformandet av åtgärder för att motivera individen till att ta kontroll över dennes aktivitetsbalans för att motverka den psykiska ohälsan och möjliggöra återgång till arbete (Sveriges arbetsterapeuter, 2018abc).
Stressreducering
Mindfulness är en intervention vilket kan utföras av arbetsterapeuter som får individen att befinna sig i nuet och reflektera över sin reaktion på olika typer av stressorer (Hoge et al., 2017). Interventionen är baserad på ett holistiskt synsätt, där individen är involverad och själv får ta ansvar för sitt deltagande vilket sammanfaller väl med det arbetssätt som arbetsterapeuter utgår ifrån (Sveriges
Arbetsterapeuter, 2018c). Enligt Hoge et al. (2017) är mindfulness ett område som ökat i popularitet och kan förbättra välmående. Avslappningsövning via mindfulness är ett bra exempel på hur individen själv kan förhindra tankar och lugna stressreaktioner (Hjärnfonden, 2017). Interventionen visar även på lägre ångestsymtom och mindre upplevd stress. Därför borde den övervägas vara ett alternativ för anställda som önskar kunna förbättra sitt funktionella mående. Det har framkommit att mindfulness ökar sömnkvaliteten hos personer i arbete och om mindfulness genomförs på arbetet ökar detta arbetsutförande och engagemang i arbetsuppgifterna. Om utövande sker kontinuerligt visar det en positiv effekt genom att reducera sjukfrånvaron från arbetet. Detta märks även av arbetsgivaren genom förbättring av resultat och närvaro (Hoge et al., 2017).
17
Ytterligare en åtgärd som kan hjälpa individen att ta kontroll över sin situation och motverka stress och stressorer är Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Detta anger Claudi Jensen (2013) är en aktiv copingstrategi som innebär att om individen har en högre tilltro till den egna förmågan samt ett högt KASAM ökar chansen för återgång i arbete. I KASAM ingår begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet vilket innebär hur en individ hanterar olika stressorer i sin vardag. Självupplevd hög nivå av KASAM ger ett mer fördelaktigt sätt att hantera olika påfrestande situationer. Genom naturligt skapade copingstrategier sprungna ur individens KASAM ger det en effekt av förbättrad
prestationsförmåga på arbete och har positiv effekt på den psykiska hälsan både i och utanför arbetet. Därav har de med hög KASAM även högre upplevd hälsa och välbefinnande och rapporter visar på ett högre fungerande i olika livssituationer.
D
ISKUSSION
M
ETODDISKUSSION
Författarna valde att använda sig av metoden scoping review då denna metod bedömdes vara lämplig för att svara på syfte och frågeställningar och vars syfte är att undersöka vilken tidigare kunskap som finns inom ett problemområde (Backman, 2016) samt uppmärksamma vilka kunskapsluckor som kan belysas och förmedla forskningsresultat (Arksey & O´Malley, 2005). En tematisk analys tillämpades för att analysera resultatet. Detta görs genom att identifiera, analysera och rapportera mönster i så kallade teman ifrån den insamlade data (Braun & Clarke, 2006). Det är en flexibel modell som underlättat att ge en detaljerad bild av materialet. Metoden var användbar för att se vilka teman och ämnesområden som var återkommande i artiklarna vilket är baserat på syfte och frågeställningar som i sin tur formar resultatet av studien. Detta styrker även valet av analysmetoden i studien. Författarna har utifrån den tematiska analysens struktur (Braun & Clarke, 2006) tagit med förförståelse kring psykisk ohälsa i relation till arbetsplatsen vid besvarande av syfte och frågeställningar. Genom detta säkerställde vi att våra frågeställningar besvarades utifrån de fynd som framkommit i resultatet. Kategorisering av resultatet skedde under två teman med tillhörande underteman, en tabell bifogades för att visa på textstrukturen samt ge en mer överskådlig bild av resultatredovisningen.
Databaserna Amed, Medline och Cinahl valdes vid artikelsökning. Detta med anledning att Amed publicerar information angående arbetsterapi och alternativ till konventionell behandling. Valet gjordes också baserat på att databasen är en del av databasvärden EBSCO, vilket innehåller miljontals artiklar som täcker en mängd unika titlar från flertalet databaser (Backman, 2016). Medline är en del av sökmotorn Pubmed vilket är en av de största sökmotorerna och ger en bred bild av vetenskaplig litteratur inom det medicinska området. Cinahl tar upp bred information angående vårdvetenskap (Kristensson, 2017) och därav tyckte vi att detta var ett tillfredställande komplement till tidigare sökmotorer för att få ett varierande resultat på artiklar som svarar på vårt syfte och frågeställningar. Författarna valde att använda flödesschemat PRISMA (Moher et al., 2009) för att tydliggöra den systematiska genomgången av artiklar, samt ge en överskådlighet för läsaren som är enkel att följa. Genom att redovisa artiklar i kombination med sökord resonerar författarna att överförbarheten och tillförlitligheten i denna uppsats stärks.
Förförståelsen var varför ämnet psykisk ohälsa i kombination med blivande profession valdes för examensarbetet. Författarna har varit medvetna om att dessa förkunskaper kan påverka hur de tolkar resultaten dock har författarna valt att tyda resultatet ordagrant och via triangulering för att ingen egen tolkning ska ske. Författarna har under artikelsökningens gång haft sin förförståelse i åtanke och hur den kan påverka valet av artiklar. Dock genom konkreta sökord och inklusions- samt
exklusionskriterier anser vi att vår förförståelse inte påverkat urvalet av de inkluderade artiklarna. Författarna valde åldersspannet utifrån tanke om att inkludera studier utförda på individer i
arbetsförålder. Vad som räknas som arbetsförålder är något som kan diskuteras då individer kan välja att vara aktiva på arbetsmarknaden i olika åldrar och huruvida då en arbetsplatsmodell är aktuell för dem eller inte. Författarnas tankar kring detta tog därför avstamp i den information de funnit gällande
18
ekonomins betydelse för interventionen och utifrån detta valde de att göra aktuell avgränsning 18 till 65 år. Examensarbetet har följt Arksey och O’Malley (2005) modell som beskriver de olika stegen i en scoping review. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner riktade mot psykisk ohälsa och miljön på arbetsplatser. Metoden sammanställer artiklarna om forskningsämnet och syftar till att kartlägga litteraturen angående aktuellt område (Arksey & O’Malley, 2005). Åtta artiklar och grå litteratur (van der Klink et al., 2003; Salomonsson et al., 2020; Bergström et al., 2016; Hjärnfonden, 2017; Sanandaji, 2017; Skandia, 2019; Mykletum & Harvey, 2012; Stein, 2001) som uppmärksammades vid sökning i databaser samt manuell sökning valdes i slutändan att inkluderas, trots att de inte var skrivna av, eller utförda med arbetsterapeutiskt förhållningssätt. Hjärnfonden (2017) ansåg författarna bidrog till studiens resultat genom att uppmärksamma hur psykisk ohälsa genom stressreaktioner påverkar individen och vilka tidiga signaler som kan
uppmärksammas vid psykisk ohälsa. Artiklar av van der Klink et al. (2003), Bergström et al. (2016) och Salomonsson (2020) är inte skrivna av arbetsterapeuter eller utförda med ett arbetsterapeutiskt perspektiv men valdes att inkluderas i resulterat då författarna resonerar att studierna hade ett aktivitetsfokus som svarade mot examensarbetets syfte samt sammanfaller med de fynd som inkluderats i denna scoping review. Författarna resonerar att ovanstående artiklar kan inkluderas i resultatet då dessa har ett starkt aktivitetsfokus samt de interventioner som nämns kan även hittas i artikel av Shaw och Polatajko (2002) vilka har beteckningen arbetsterapeuter. Exempelvis beskriver de många olika faktorer som spelar in för återgång i arbete, hur locus of control påverkar en arbetstagare samt hur en lyckad användning av copingstrategier kan påverka en person med psykisk ohälsa. En begränsning av denna studie var artiklar gällande psykosociala aspekter. Författarna valde att exkludera denna aspekt från syfte och frågeställningar då aktuell sökning med angivna sökord inte gav tillräckligt med resultat skrivet av arbetsterapeuter eller ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. De artiklar som identifierades hade endast fåtal aspekter vilken uppmärksammade just detta sökord. Andra artiklar har valts att inkluderas utifrån dessa sökord utan att de hade fokus på psykosociala aspekter. Hade mer tid funnits för att ändra utvalda sökord och därefter analysera fler artiklar hade måhända den ursprungliga frågeställningen gällande psykosocial miljö kunnat adresseras. De artiklar som återfanns i sökresultaten var dock skriva utifrån icke relevanta synpunkter för denna uppsats, vilket ledde till exklusion. Författarna nämner begreppet vid flertalet tillfällen i studien, då
interventioner kunde visa på god förbättrad psykosocial miljö, därför vill vi resonera att det resultat vi funnit syftar till och kommer kunna bidra för att förbättra den psykosociala miljön på arbetsplatsen genom insatser för att förhindra ohälsa och förbättra samarbete mellan individ, arbetsplats och professioner.
R
ESULTATDISKUSSION
Målet med denna studie är att bidra till en ökad insikt och förståelse för hur en arbetsterapeut arbetar och på så sätt leda till att professionens kunskap kan appliceras och nyttjas på vad som anses vara icke traditionella arbetsplatser. Resultatet har återgivits utan tolkning, de tankar och reflektioner som författarna ansåg vara relevanta utifrån sammanställt resultat har därför tagits upp i detta diskussionstycke.
Gällande undertemat kartläggning och analys av arbetsplatsen resonerar författarna med stöd av Adams et al. (2013) samt Dorsey et al. (2017) att en arbetsterapeut kan bidra med viktiga aspekter gällande individens helhetsbild. Detta för att kunna skapa en anpassad arbetsrehabilitering och hälsopromotion (Adams et al., 2013). Utifrån vilken arbetsplats arbetsterapeuten skall analysera finns det flertalet olika teorier, modeller och arbetsramar att utgå ifrån. Författarna resonerar att detta möjliggör för en mer anpassad och holistisk kartläggning samt analys av arbetsplatsen, detta via en mer individuell rehabiliterings- eller anpassningsplan som skulle kunna motverka psykisk ohälsa och återinsjuknande.
19
Undertemat preventiva åtgärder för att förhindra psykisk ohälsa samt underlätta återgång till
arbete belyser genom nio artiklar hur återgång till arbete efter sjukdom kan ske genom
arbetsterapeutiska eller aktivitetsinriktade interventioner (Olsson et al., 2020; Bergström et al., 2016; Joyce et al., 2016; Arends et al., 2013; Claudi Jensen, 2013; Noordik et al., 2011; Cowls & Galloway, 2009; Dowling & Hutchinson, 2008; Salomonsson et al., 2020). Däremot var det fem artiklar i undertemat samt en artikel av Mykletum och Harvey (2012) i diskussionen författarna valt att inkludera som tog upp preventiva åtgärder för att undvika eventuell sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa (Olsson et al., 2020; Joyce et al., 2016; Arends et al., 2013; Håkansson & Ahlborg, 2017; Bryant et al., 2016). Dessutom hävdas att det finns stora ekonomiska vinster med preventiva åtgärder
(Mykletum & Harvey, 2012; Van der Klink et al., 2003; Salomonsson et al., 2020; Bergström et al., 2017; Ahola et al., 2012; Joyce et al., 2016; Petire et al., 2018). I denna scoping review speglas behovet av de åtgärder som en arbetsterapeuts kunskaper kan möta. Artiklarna av Flemming Cottrell (2008) och Sanandaji (2017) tar även upp ett allt mer ökande behov att arbeta förbyggande på samhälls- och organisationsnivå. Vidare visar resultatet i aktuellt undertemat att arbetsterapeuter kan arbeta förebyggande på arbetsplatsen (Olsson et al., 2020; Joyce et al., 2016; Arends et al., 2013; Håkansson & Ahlborg, 2017; Bryant et al., 2016) med psykisk ohälsa och detta bör genomföras i större
utsträckning, för att exempelvis öka medvetenhet om problematiken och skapa socialt stöd (Stein, 2001). En studie genomförd i USA visade en positiv effekt av kontinuerlig uppföljning av
arbetsterapeut eller annan profession med förståelse för aktivitetens betydelse. Uppföljningen kan ske genom en telefonkontakt efter återgång till arbete efter sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa (Joyce et al., 2016). Uppföljning och kontinuerlig kontakt ger möjlighet att snabbt uppmärksamma tidiga tecken på ohälsa vilket kan bespara lidande och inkomst för såväl individen, företaget och samhället (Joyce et al., 2016; Stein, 2001, Mykletum & Harvey, 2012; Håkansson & Ahlborg, 2017; Lee, 2001). Den ökande komplexiteten i dagens samhälle kan påverka individernas aktivitetsmönster, ge en ökad stress och kravfylldhet vilket kan påverka individens egen förmåga och kapacitet negativt och därför ge psykisk ohälsa (Erlandsson & Persson, 2020). Författarna resonerar att just den
kostnads och tidseffektiva aspekten av interventionen med telefonuppföljning kopplat till de påvisade positiva effekterna gör interventionen högst relevant och aktuell att genomföra för att förbättra välmående hos arbetstagare.
Fortsättningsvis kopplat till undertemat preventiva åtgärder för att förhindra psykisk ohälsa samt
underlätta återgång till arbete skriver Bergström (2017) och Claudi Jensen (2013) att olika
interventioner gällande individens upplevda balans i vardagen och arbete samt vilja och attityd gett god effekt. Författarna resonerar att detta kan utifrån ett arbetsterapeutiskt tillvägagångssätt nyttjas i olika sammanhang som berör psykisk ohälsa. Det visade att både preventiva åtgärder och åtgärder för att undvika ny sjukdomsperiod gav goda effekter för individ, arbetsplats och samhälle (Claudi Jensen, 2013; Bergström et al., 2017). Författarna resonerar att dessa interventioner hade kunnat appliceras inom en företagshälsovårdkontext för att fånga upp den psykiska ohälsan tidigt på arbetsplatsen, vilket hade kunnat motverka sjukskrivning och främja en bättre hälsa för arbetstagarna (Joyce et al., 2016; Dowling & Hutchinson, 2008; Dorsey et al., 2017). Något annat författarna har diskuterat är huruvida dessa interventioner används till den grad de skulle kunna användas. Författarna är medvetna om interventioner och åtgärder som nämns i artiklarna finns och utövas av arbetsterapeuter i dagsläget så som mindfulness, problemlösning och KBT men har själva ingen erfarenhet av utövandet. Därav kan det reflekteras över hur innovativa lösningar professionen använder i samband med behandling av patienter med psykisk ohälsa. Dessa besvär är ett växande problem och för att kunna uppnå
klientcentrerad vård borde yrket använda mer innovativa lösningar för att kunna möta alla individer med de olika typer av problematik som kan förekomma.
I undertemat preventiva åtgärder för att förhindra psykisk ohälsa samt underlätta återgång till
arbete belyser också Salomonsson et al. (2020) en intervention gällande KBT och aktivitetsinriktade
interventioner som effektiva medel för att generera arbetsåtergång. Dock benämns inte
